Handlingar. till sammanträde med regionutvecklingsnämnden. 18 augusti 2016

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med regionutvecklingsnämnden 18 augusti 2016

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med regionutvecklingsnämnden den 18 augusti 2016 Plats: Polhem, Scandic Crown, Göteborg Tid: Kl Förmiddagskaffe finns från kl , lunch serveras eftermiddagskaffe serveras från kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden Administration och ekonomi 1. Sammanträdestider för 2017 Diarienummer RUN Informationsärenden A. Introduktion till arbetet med detaljbudgeten/birgitta Losman Kl B. Detaljbudget 2017 utmaningar och förutsättningar/fredrik Adolfsson m.fl från koncernstab regional utveckling Kl Bensträckare Kl C. Föredragning från representanter från Volvo AB trender på motor-/bränslesidan och hur Volvo ser på bränslen framöver Kl Lunch Kl Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

3 Föredragningslista från regionutvecklingsnämnden, (2) D. Gruppmöten inkl. återrapportering med feedback/inspel på detaljbudgeten Kl Bensträckare inkl. kaffe E. Arbete med handlingsprogram Kl Birgitta Losman Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

4 Ärende 1

5 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RUN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Pernilla Thorvald Telefon: E-post: Till regionutvecklingsnämnden Sammanträdestider för regionutvecklingsnämnden 2017 Förslag till beslut 1. Regionutvecklingsnämnden sammanträder under 2017 på följande dagar: 1 februari, 3 mars, april, 18 maj, 16 juni, 17 augusti, 28 september, 19 oktober, 23 november, 8 december. Sammanfattning av ärendet Regionutvecklingsnämnden ska varje år besluta om sina sammanträdesdagar. Regionfullmäktige har den juni 2016, 109, beslutat om sina sammanträdestider Regionstyrelsen har den 7 juni 2016, 176, beslutat om sammanträdestider för 2017 för regionstyrelsen, ägarutskottet och personalutskottet. Koncernkontoret har fått uppdraget att samordna regionstyrelsens och utskottens sammanträdestider 2017 med sammanträdestiderna för hälso- och sjukvårdsstyrelsen, beredningen för hållbar utveckling, regionutvecklingsnämnden, miljönämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden, kommittén för mänskliga rättigheter, folkhälsokommittén och de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Vid planeringen av nästa års sammanträdesdagar har bland annat hänsyn tagits till SKL:s sammanträdestider, tidpunkter för ekonomiska rapporter och krav på en sammanträdesfri vecka på våren och en på hösten. Koncernkontoret Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: regionutveckling@vgregion.se

6 2 (2) Besluten skickas till för vidarebefordran inom koncernstab regional utveckling för kännedom Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post:

7 INFORMATIONSÄRENDEN

8 Handlingsprogram Kulturella- och kreativa näringar i Västra Götaland Västra Götalandsregionens handlingsprogram för de Kulturella och kreativa näringar Inledning Först kom varven. Sedan kom Volvo. Nu kommer filmindustrin till Göteborg. Så sammanfattas de senaste hundra årens västsvenska ekonomiska historia på en vägg till en av studiolokalerna hos Gothenburg Film Studios. En rad studier och rapporter från det senaste decenniet styrker denna tro på kulturnäringarnas ökande betydelse. Det är idag svårt att rättvist jämföra utvecklingen inom denna sektor mellan olika länder och regioner då det inte finns en enhetlig definition på hur den ska mätas. I EU utgör de kulturella och kreativa näringarna (KKN) 3,1 procent av den totala arbetsmarknaden och 2,6 procent av medlemsländernas samlade BNP. I Sverige står KKN-sektorn för 3,3 procent av BNP och har en tillväxttakt på ca 5,5 procent. Ca företag är verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna i Sverige och ca 83 procent av dessa är soloföretag. I Västra Götaland arbetar redan i dag 7,1 procent i kultur- och upplevelsesektorn och 2010 fanns det företag inom kulturnäringarna som hade området som huvudnäring. Mycket tyder på att dessa siffor kommer att öka. KKN-sektorn är en tillväxtbransch. Här skapas nya jobb. Västra Götaland har visat sig vara en god grogrund för kulturella och kreativa näringar. På visst avstånd från ämbetsverk och myndigheter i huvudstaden har en entreprenörsanda fått spelrum här, också på kulturens område. Det finns viktiga produktionsmiljöer som Film i Väst och nationellt och internationellt betydelsefulla kulturella mötesplatser som Bok & Bibliotek och Göteborgs internationella filmfestival. På senare år har även nya kulturinstitutioner som Nordiska akvarellmuseet på Tjörn och Vara konserthus sett dagens ljus. Till detta kommer en vital undervegetation av kulturella små- och mikroföretag, inte minst på musikens, litteraturens och kulturtidskrifternas områden. På många håll har konstnärer och kulturaktörer slutit sig samman och startat gemensamma projekt och företag, som kooperativet Not Quite i Fengersfors eller rumt Gula huset i Uddebo. Det finns många andra exempel. Gemensamt för alla dessa initiativ är att man inte väntat på beslut någon annanstans, utan tagit saken i egna händer och helt enkelt satt igång. Gemensamt är även att de lyckats genom en kombination av enskild påhittig företagaranda och offentliga investeringar. Inget exempel är det andra riktigt likt, men alla bygger på framgångsrikt samarbete mellan privata, ideella och offentliga aktörer.

9 Handlingsprogram Handlingsprogrammet för utveckling av de kulturella och kreativa näringarna (KKN) i Västra Götaland har tagits fram i dialog med flera aktörer och organisationer i och utanför regionen. Lokala, regionala aktörer och organisationer har fått möjligheten att komma med synpunkter och samtal har skett med nationella aktörer. Handlingsprogrammet är ett samarbete mellan Regionutvecklingsnämnden (RUN) och Kulturnämnden (KUN). Handlingsprogrammet är kopplat till andra styrdokument i VGR som: Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling Västra Götalands kulturstrategi och kulturplan Västra Götalandsregionens budget Politiska prioriteringar och fokus för KUN: Stärka kulturella och kreativa näringars betydelse för innovativutveckling och attraktionskraft i Västra Götaland. Handlingsprogrammet är Västra Götalandsregionens (VGR) handlingsprogram och är en fortsättning på det långsiktiga och strategiska utvecklingsarbete av en sektor som är ett av Västra Götalands styrkeområden. VGR har under flera år finansierat ett flertal strategiska satsningar som berör KKN-sektorn, till exempel: Stiftelsen Stenebyskolan i Dals Långed Hantverkslaboratoriet i Mariestad Film i Väst och Innovatum i Trollhättan Music Factory i Skara Gothia Sciencepark i Skövde Textil och modefabriken Borås Lindholmens sciencepark och Brewhouse i Göteborg Göteborgs internationella filmfestival I gällande kulturstrategi för Västra Götaland En mötesplats i världen beskrivs tydligt att kulturen har en ekonomisk potential. Kulturens ekonomiska betydelse ligger inte enbart i det traditionella företagande utan att kulturen även bidrar till regionens förmåga till utveckling på ett grundläggande sätt. Västra Götalandsregionen vill därför: Att företag startas och utvecklas inom kulturbranschen Att konstnärligt verksamma vidareutbildas i konsten att leva på sin konst Att kunskapen om kulturens utvidgade samhällsekonomiska roll ökar genom att forskning initieras och uppmuntras på området Samarbete mellan RUN och KUN Regionutvecklingsnämnden har tillsammans med Kulturnämnden under åren genomfört handlingsprogrammet näringslivsutveckling av kultursektorn som nu är avslutat och vars resultat och erfarenheter ligger till grund för detta nya handlingsprogram. Speciell uppmärksamhet kommer att ägnas de kreativa noder som utvecklats runt de befintliga science parks och inkubatorer i regionen samt arbetet med utveckling av så kallade kultursystem. Handlingsprogrammet ska tillsammans med åtgärder och insatser från andra politikområden samt andra lokala, regionala och nationella aktörer, skapa förutsättningen för en stark utveckling och långsiktigt hållbar tillväxt inom KKN-sektorn i Västra Götaland. 2

10 Övergripande mål Att Västra Götaland 2016 är ledande i Sverige då det gäller utveckling och hållbar tillväxt inom KKN- sektorn. Att Västra Götaland är den ledande och koordinerande området i Sverige då det gäller kunskap och erfarenhetsutbyte inom KKN- sektorn. Prioriterade arbetsområden 1. Utveckling och kvalitetssäkring av affärsstödsystemen gällande KKN- sektorn 2. Utvecklingsinsatser för företagare inom KKN- sektorn 3. Utveckling av kultursystem i Västra Götaland 4. Utveckling av Västra Götalandsregionens nationella och internationella arbete inom KKN- området Målgrupp Primär målgruppen för åtgärderna är blivande eller befintliga företag/företagare i Västra Götaland inom KKN. Vissa av insatserna kommer främst att riktas mot utövare inom de kulturella näringarna. Sekundär målgrupp är aktörer inom affärsstödsystemen, kultur- och konstnärsorganisationer. Möjliga aktörer Nyföretagarcentrum, kommunala och regionala näringslivsutvecklare, affärsbanker, affärsrådgivare, inkubatorer, science parks, drivhus, kulturföretagare, kultur- och konstnärsorganisationer, ideellsektor m.fl. Kulturella och kreativa näringar Definition av de kulturella- och kreativa näringarna Enligt Tillväxtverket (TVV) räknas till KKN-områden verksamhet som har ett kulturellt och kreativt värde inom arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst samt upplevelsebaserat lärande. Även kulturarv, konsthantverk och hemslöjd som idag omfattas av den Europeiska definitionen kommer att omfattas av handlingsprogrammet och senare av TVV när deras definition revideras. Begreppet kulturellaoch kreativa näringar (KKN) är under omprövning men är i dag allmänt vedertaget bland forskare, politiker och myndighetsfolk i Sverige. I Europa börjar man mer och mer att använda begreppet kulturell och kreativ sektor och myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) rekommenderar i sin rapport, Kulturnäringar i svensk statistik 2009, att man istället bör använda begreppet Kulturnäringar. Arbetet med en nationell och europeisk definition av sektorn pågår och Västra Götalandsregionen ska anta denna definition när den är framtagen. 3

11 Hur fungerar de kulturella- och kreativa näringarna En bra modell för att beskriva hur KKN-sektorn fungerar är den Australiensiska ekonomiprofessorn David Throsbys concentric circles model som ligger till grund för utvecklingsarbetet inom KKN-sektorn i flera länder som till exempel Storbritannien, Holland, och Norge samt för KEA rapporten The Economy of Culture in Europe Study beställd av den europeiska kommissionen, Concentric circles model David Throsby Kärnan där allt utgår ifrån, består av konstnärlig verksamhet och ju längre ut i fälten man kommer desto mera kommersiell är branschen som representeras, till exempel: Konstnärlig kärna: En författare skriver en bok Kulturella näringar: Ett förlag ger ut boken Kreativa näringar och aktiviteter: Boken blir till dataspel Övrig ekonomi: Försäljning data- och tv-spelskonsoler KKN-sektorn KKN- sektorn" är ett samlingsbegrepp som innefattar flera olika branscher med sinsemellan olika affärsmodeller. En musikers affärslogik skiljer sig från en dansares, en designers företagande har helt andra nätverk och former än en poets. Inom KKN hanteras flera olika kapital, där det konstnärliga eller kulturella kapitalet ibland har högre prioritet än det ekonomiska kapitalet. Resonemanget bygger på den franske sociologen Pierre Bourdieus olika former av symboliskt kapital, vilket betyder att en social grupp har identifierat en händelse, tjänst, vara eller liknande som värdefull och därmed tillskriver detta ett värde som inte behöver vara ekonomiskt. När man inom svensk kulturpolitik talar om "konstens egenvärde" handlar alltså detta om det konstnärliga kapitalet, vilket kan beskrivas som konstens fria grundforskning där offentligt kulturstöd utgör stor del av finansieringen. Det kulturella kapitalet kan i detta hänseende ses som kulturens bildande, värdegrundskapande och lärande aspekter när konsten når medborgarna. Det är också en sektor som direkt påverkas av flera politikområden. En förenklad beskrivning utifrån ovan nämnda cirkelmodell och litteraturexempel för att beskriva denna komplexitet kan se ut som följande. 4

12 Konstnärlig kärna Händelse: Idéer/intryck gestaltas till konst, boken skrivs Valuta: Idéer omsätts i konstnärligt kapital Politikområden: Konstpolitik Kulturella näringar Händelse: När konsten möter publik, boken ges ut Valuta: Konstnärligt kapital omsätts till kulturellt kapital då konsten möter medborgaren och till ekonomiskt kapital (i detta fall) vid försäljning av litteratur, biljetter till litterära arrangemang eller vid ersättning till författare för biblioteksutlån mm. Politikområden: Kulturpolitik och näringspolitik Kreativa näringar och aktiviteter Händelse: Konstnärliga uttryck/forskningsresultat omsätts i affärsidéer och nya produkter och tjänster, boken blir till exempel ett TV- och dataspel Valuta: Ekonomiskt kapital Vilken politik: Näringspolitik Övrig ekonomi Händelse: De kreativa och konstnärliga produkterna implementeras i kommersiella koncept. Försäljning av utrustning för TV- och dataspelet, bredband, spelkonvent mm Valuta: Ekonomiskt kapital Vilken politik: Näringspolitik Prioriterade arbetsområden 1. Utveckling och kvalitetssäkring av affärsstödsystemen gällande KKNsektorn Arbetsområdet riktar sig främst mot aktörer inom affärsstödsystemen men innehåller även insatser för utveckling av anpassade finansieringsstöd samt utveckling av tjänster för att underlätta övergång till företagande inom KKN-sektorn. 1.1 Stärka aktörerna i regionen Strategi Västra Götaland 2020 lägger stor vikt vid att processer och aktiviteter ska drivas som medverkar till att innovations- och rådgivnings aktörer blir vassare, mer samordnade och tydligare gentemot sina målgrupper samt att fortsätta utveckla en infrastruktur för innovation i samverkan i form av Science Parks. I det avslutade handlingsprogrammet näringslivsutveckling av kultursektorn gjordes flera insatser för att bygga upp kreativa noder runt regionens Science Parks och inkubatorer i syfte att skapa ett kompetensflöde mellan dessa, nyföretagaraktörer, rådgivare och målgrupp. Det genomfördes även lokala mötesplatser för kulturföretagare (Katziinger) där noderna och deras aktörer kunde informera om och visa upp sin verksamhet direkt till målgrupp. De ämnesspecifika kunskaperna som finns hos regionens Science Parks och inkubatorer inom KKN är väldigt viktiga att tillvarata och sprida i det kommande utvecklingsarbetet. Det finns idag ett fungerande inkubatorsnätverk i regionen som kan kompletteras med erfarenhetsutbyte mellan de inkubatorer/science park som arbetar specifikt gentemot KKNsektorn samt mellan dessa plattformar och målgruppen. Den webbaserade regionala 5

13 rådgivningsportalen Genvag.nu kan till exempel utvecklas med flera tjänster och innehåll till nytta för brukarna som till exempel en databas över externa experter på KKN som kan konsulteras. Flera har pekat på behovet av mentorer inom KKN-sektorn och här finns befintliga modeller att bygga vidare på och Genvag.nu kan användas. Fortbildning av affärsrådgivare bör fortgå löpande då det gäller KKN-sektorn. Här går det att bygga vidare på det utbildningspaket som togs fram och genomfördes i det avslutade handlingsprogrammet. Förslag på åtgärder Att bilda ett aktörsnätverk inom affärsstödsystemen för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom KKN- sektorn Att skapa aktiviteter och möten runt noderna i regionen Att utveckla flera tjänster för KKN- sektorn på Genvag.nu Indikatorer Antal rådgivningstillfälle och startade företag inom KKN Antal genomförda aktiviteter för aktörsnätverk Antal aktörer som använder sig av genvag.nu och antal besök Ansvar: RUN 1.2 Finansieringsstöd De offentliga finansieringsstöd och utvecklings/konsultcheckar som idag finns i regionen är inte specifikt anpassade eller utformade för mindre KKN-företag vilka i sin tur ofta saknar kunskap om dessa stöd. De befintliga formerna för företagsstöd ska därför marknadsföras gentemot KKN-sektorn i syfte att flera av dessa företag ska använda sig av dessa. De mindre KKN-företagen efterfrågar ofta lägre belopp och riktade stödåtgärder för att kunna utveckla sina idéer, produkter och tjänster. Genom att utveckla denna typ av stöd i form av till exempel Crowd funding knutet till de befintliga inkubatorerna och science parks som idag arbetar med målgruppen, växlas det offentliga stödet upp och insatsen kan kvalitetssäkras och följas upp. Samtidigt blir detta ytterligare ett skäl för kreatörer att vilja utveckla sina affärsidéer i dessa miljöer. Det finns idag flera sajter för Crowd funding som man kan ansluta sig till vilket andra offentliga aktörer i Sverige har gjort. Förslag på åtgärder Att utveckla och testa former för crowd funding av KKN- företag knutna till noderna i regionen Att informera om de befintliga företagsstöden gentemot målgruppen Indikatorer Antal sökta crowd funding Antal genomförda crowd funding Antal KKN- företag som utnyttjar de befintliga företagsstöden Ansvar: RUN 1.3 Utveckling av företagsformer för KKN företag 6

14 Västra Götaland vill utvecklas som test-arena där nya idéer omsätts till praktik står det i Strategi Västra Götalandsregionen Ett område för en sådan test-arena är att utforma modeller för hur övergången från anställd eller frilansare till företagare kan underlättas utan att tryggheten går förlorad. För verksamma inom KKN utgör detta en hög tröskel att ta sig över och olika former har provats både internationellt och nationellt. Tjänsterna som utvecklas skall vara självfinansierade efter uppstart. Förslag på åtgärder Att utveckla och testa tjänster/former för att underlätta tillfälligt företagande och övergången till eget företagande Indikatorer Antal tjänster Antal brukare av tjänsterna Ansvar: RUN 2. Utvecklingsinsatser för företagare inom KKN-sektorn KKN-området är i Strategi Västra Götaland 2020, utpekat som ett av styrkeområden där ett aktivt utvecklingsarbete ska drivas. Flera olika insatser är aktuella inom detta område som till exempel: Skapa mötesplatser för kompetensöverföring och samtal Kompetensutvecklande insatser för målgruppen Bilda referensgrupper som speaking partners till offentliga aktörer Utveckla nya gränssnitt mellan KKN- sektorn och andra samhällsområden/näringsliv Det går att bygga vidare på flera av insatser som tidigare gjorts i regionen som till exempel: Kulturella Näringars Entreprenörsprogram (KNEP), kursen konsten att leva på sin konst, Göteborgs stads UNO-projekts inkubatorverksamhet och deras insatser för utrikes födda inom KKN-sektorn, erfarenheter från utvecklingsarbetet med kultursystem, Katziing, ADA-lab, 100-kontor m.fl. 2.1 Forum och mötesplatser Det finns ett behov hos målgruppen av årligen återkommande mötesplatser där aktuella frågor inom området tas upp. Mötesplatserna är bra arenor för samtal mellan målgruppen och offentliga aktörer, för att skapa nätverk mellan målgrupp och noderna i regionen samt för att lyfta fram Västra Götalandsregionens arbete med området nationellt och internationellt. Förslag på åtgärder Att genomföra årligen återkommande mötesplatsen för företagare inom KKN- sektorn. Att genomföra ett större nationellt eller internationellt symposium under Indikatorer Antal genomförda mötesplatser och antal deltagare Ansvar: KUN 2.2 Kompetensutvecklande insatser för målgrupp I Västra Götalandsregionen fanns det 2010 ca företag inom kulturnäringarna som hade detta som huvudsyssla vilket är en ökning med ca 636 företag sedan En klart 7

15 övervägande del av dessa är soloföretag. Siffrorna ger inte sektorn rättvisa då man vet att många verksamma är så kallade kombinatörer som växlar mellan anställning, uppdrag och företagande samt att många har företag under andra SNI-koder. Både för de befintliga som för blivande företagare finns det ett behov av kompetensutveckling gällande affärsutveckling då detta oftast inte ingår i deras utbildningar vilket främst gäller kulturnäringarna. Det är viktigt att denna kompetensutveckling utgår ifrån målgruppens behov och situation, samtidigt som att den är kompatibel med de metoder och processer som finns inom de befintliga affärsstödsystemen. I det avslutade handlingsprogrammet genomfördes sådana utbildningar i form av KNEP vilket var framtaget ihop med utbildningen om KKN-sektorn för affärsstödsystemen och är något att utveckla vidare. Det finns behov av tillfälliga och flexibla inspiratorer med fördjupat innehåll om affärsutveckling som genomförs i projektform för att skapa bryggor mellan målgrupp och det befintliga innovationssystemet samt att göra särskilda insatser för att nå utrikes födda verksamma inom KKN-sektorn. Förslag på åtgärder Att genomföra kompetensinsatser inom affärsutveckling för befintliga och blivande kulturföretagare. Indikatorer Antal genomförda kompetensinsatser Antal genomförda mötesplatser Antal deltagande utövare Ansvar: RUN 2.3 Nya gränssnitt mellan KKN andra samhällsområden/ näringsliv I Strategi Västra Götaland 2020 betonas att gränsöverskridande möten mellan företag inom kreativa näringar och andra företag blir viktigare samt att Västra Götaland vill utvecklas som test arena där nya idéer omsätts till praktik. I det nu avslutade handlingsprogrammet näringslivsutveckling av kultursektorn gjordes två insatser inom detta arbete som går att bygga vidare på: ADA-Lab som utvecklade metoder för hur kreatörer kan skapa mervärde för offentliga aktörer samt seminarieserien XX som verkade på kommunal nivå Förslag på åtgärder Att utveckla och genomföra metoder utifrån tidigare resultat Indikatorer Antal genomförda samverkansprojekt Ansvar: RUN och KUN 2.4 Referensgrupper Det har på nationell, regional och lokal nivå framkommit behov av branschråd inom KKNsektorn inte minst från offentligt håll för att kunna få en speakingpart som är förankrad i 8

16 sektorn. I Skaraborg finns det idag ett branschråd för KKN och ADA i Göteborg fungerar delvis som ett sådant. Det finns även flera nationella branschorgan och organisationer inom KKN-sektorn varav vissa är etablerade även i Västra Götaland. Referensgruppernas uppgift är inte att ta upp enskilda fall utan att vara en samtalspart i det strategiska utvecklingsarbetet samt en direktkanal för målgruppen. Förslag på åtgärder Att löpande använda referensgrupper från branscherna i Västra Götaland Indikatorer Antal etablerade referensgrupper Antal träffar mellan referensgrupper och offentliga aktörer Ansvar: RUN och KUN 3. Utveckling av kultursystem i Västra Götaland Västra Götalandsregionen har under två år gett stöd till fem så kallade kultursystem inom ramen för det nu avslutade handlingsprogrammet Näringslivsutveckling av kultursektorn. Syftet var att ta tillvara kulturen som drivkraft (kärnvärdet) i den lokala utvecklingen och skapa bättre förutsättningar för kulturutövare att leva på sin kompetens genom samverkan inom ett geografiskt avgränsat område. 5 kultursystem i Västra Götaland fick stöd och processledning under två år. Insatsen följdes av följeforskare och deras rapporter ihop med kultursystemens erfarenheter ska ligga till grund för det vidare arbetet. En återkommande erfarenhet från de avslutade kultursystemen är behovet av den typen av fritt kapital för kultur- och konstnärligutveckling inom systemen som möjliggjordes genom satsningen. I det nya handlingsprogrammet ska därför möjligheten till former för Crowd funding med offentligt delfinansiering för kulturprojekt knutna till kultursystemen provas I Skaraborg så inleddes under förra handlingsprogrammet arbetet med Kreativa kraftfält som bygger på Pier Luigi Saccos teorier om kulturens nya roll i det postindustriella samhället och genomförs tillsammans med Italienska forskare vid IULM Universitetet i Milano, Skaraborgs kommunalförbund, KUN samt Falköpings kommun Bruk för alla. Kreativa kraftfält syftar till att identifiera och analysera kreativa områden i Skaraborg. Målsättningen är att resultaten och erfarenheterna skall vara kunskapsdrivande i framtida planering av regionala och kommunala satsningar inom det kulturella kraftfältet. I Skaraborgs kommunalförbunds framtagna kulturplan nämns arbetet med Kreativa kraftfält som en angelägen satsning för att utveckla kreativiteten i området. Förhoppningarna är att resultaten kan inspirera hela Västra Götaland att mer synliggöra de kreativa och kulturella näringarnas betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Förslag på åtgärder Att utveckla nya kultursystem enligt modell från det avslutade handlingsprogrammet och stödja och stimulera ideella sektorns påverkan på tillväxtarbetet Att avsluta och utvärdera arbetet med Kreativa kraftfält Initiera möjligheter till crowd funding med offentlig delfinansiering av kulturprojekt knutna till kultursystemen Indikatorer Antal nya kultursystem Antal sökta och genomförda Crowd fundings projekt knutna till kultursystem 9

17 Ansvar: KUN 4. Utveckling av Västra Götalandsregionens nationella och internationella arbete inom KKN-området I Strategin VG 2020 beskrivs att Västra Götaland ska vara en region som syns och engagerar och ledande på kreativitet, entreprenörskap och företagsutveckling och i Kulturstrategin är ett av de 5 strategiska områdena att öka internationaliseringen. För att åstadkomma detta inom KKN-sektorn krävs ett övergripande och strategiskt arbete både med kommunikationsplan och löpande omvärldsbevakning. Målgruppen ska integreras i detta arbete genom att ges möjligheter att medverka i internationella forum samt genom utvecklingen av ett program för kreatörs residence vilket skall möjliggöra kortare utbyte mellan KKN-företag i regionen och företag i omvärlden. Insatser för att stödja kulturexport från Västra Götaland ska genomföras. Dels inom ramen för befintligt företagsstöd som till exempel affärsutvecklingscheckar för internationalisering och dels genom stöd till konkreta insatser som syftar till att öka exporten. Regionens EU-bevakning av området ska samordnas och kommuniceras via bland annat Genvag.nu samt branschråden. Den nationella affärsidétävlingen My mission som drivs av Brewhouse kan utvecklas och kopplas mot europeiska initiativ. Västra Götalandsregionen ska använda sig av de mätmetoder för KKN-sektorn som tas fram på nationell- och EU-nivå. Även möjligheterna till tvärvetenskaplig forskning på området kopplad till internationella forskningsinsatser bör utvecklas i regionen till exempel genom stipendier för gästforskare. Detta arbete kommer att dra nytta av nätverk och kunskaper från tidigare och pågående europeiska samarbetsprojekt, CREARE, Charts. Både vad det gäller den europeiska plattformen för KKN, European Creative Industries Alliance (EICA) och mätmetoder där samverkan finns med Eurostat och den statliga nivåns arbete med statistik. En särskild insats för att använda den riskfond för sektorn som EU:s kulturprogram Kreativa Europa innehåller ska undersökas. Den syftar till att ge banker ökad kunskap om KKN och fonden är dessutom garant när en bank lånar medel till dessa aktörer. Förslag på åtgärder Att utforma en kommunikationsplan och strategi för KKN sektorn i regionen Att möjliggöra för regionens KKN- företag att delta i internationella forum Att utveckla ett program för Kreatörs Residence för att stimulera internationella utbyten mellan företag i KKN- sektorn Att stödja konkreta insatser för kulturexport Att utveckla den nationella tävlingen My mission och koppla denna till europeiska affärsidétävlingar inom KKN Att utveckla former för tvärvetenskaplig- och praxisforskning på området Indikatorer En framtagen gemensam kommunikationsplan för KKN Antal deltagande av KKN- företag i internationella forum Antal genomförda utbyten i Kreatörs Residence Antal riktade stöd till satsningar för kulturexport Antal deltagare i My Mission 10

18 Antal genomförda forskningsinsatser Ansvar: RUN och KUN Genomförande av handlingsprogrammet Handlingsprogrammet är ett samarbete mellan RUN och KUN och genomförs dels i projektform och dels genom att infoga och förtydliga uppgifter bland aktörer och organisationer som idag uppbär verksamhetsbidrag eller stöd i en eller annan form av regionen. Finansiering av projekten kan med fördel ske inom ramen för till exempel: strukturfonden, Intereg-program, Europeiska socialfonden, övriga EU-program, Kreanord och olika nationella insatser och utlysningar. Målet är att bygga upp en regional kompetensplattform för frågorna antingen som en fysisk organisation eller ett kluster av aktörer. För de olika åtgärderna inom arbetsområdena i handlingsprogrammet ska det tydligt framgå vilken nämnd som har huvudansvaret eller om ansvaret är delat mellan nämnderna allt för att handlingsprogrammet skall vara tydligt gentemot externa parter. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för KKN har som mål att utveckla KKN genom att främja kompetensutveckling, finansieringsmöjligheter, erfarenhetsutbyte för de företag och andra aktörer som genom sin verksamhet kan bidra till en hållbar tillväxt och utveckling av KKNsektorn i regionen. Arbetet är långsiktigt men det aktuella programmet omfattar insatser under tidsperioden De kvalitativa och kvantitativa resultaten av alla insatser inom handlingsprogrammet ska följas upp enligt Västra Götalandsregionens rutiner. För att mäta de kvantitativa resultaten finns indikatorer med koppling till programmets prioriterade arbetsområden. En slututvärdering av hela handlingsprogrammet ska göras med avseende på programmets genomförande, resultat och måluppfyllelse. En viktig del i uppföljning och utvärdering är att komplettera de kvantitativa resultaten med beskrivande berättelser. 11

19 Budgetförslag för RUNs och KUNs ansvarsområden i handlingsprogrammet Arbetsområde 1 Utveckling och kvalitetssäkring av affärsstödsystemet gällande KKN- sektorn Arbetsområde 2 Utvecklingsinsatser för företagare inom KKN- sektorn Arbetsområde 3 Kultursysstem (ansvar KUN) KUN KUN KUN Arbetsområde 4 Utveckling av Västra Götalandsregionens nationella och internationella arbete inom KKN- området Summa RUNs finansiering inom ramen för projektmedel Flera av åtgärderna går att placera inom ramen för kommande EU- program (kreativa Europa, strukturfond, ESF). Vissa kan genomföras ihop med nationella aktörer som t ex TVV, Jordbruksverk, Länsstyrelsen. Handlingsprogrammets prioriteringar och ambitioner ska implementeras hos berörda aktörer och organisationer som idag har eller kommer att få regionalt stöd. Kulturnämnden Har för sina ansvarsområden avsatt en grundfinansiering med per år. Finansiering kommer även att ske inom ramen för Kulturnämndens projektmedel och handlingsprogrammets prioriteringar och ambitioner ska implementeras hos berörda aktörer och organisationer som får regionala uppdrag eller omfattas av andra stödformer från Kulturnämnden. 12

20 Handlingsprogram Livsmedel och gröna näringar Dnr MN /RUN Antaget Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd och miljönämnd. Programmet utgör en väsentlig del av Västra Götalandsregionens satsning på de gröna näringarna. Även delar av handlingsprogrammet för hållbar energi bidrar till utveckling av de gröna näringarna. Livsmedelsprogrammet tangerar också Västra Götalandsregionens maritima strategi när det gäller fisk och skaldjur. Utvecklingsfrågor som rör produkter från jordbruk, sjöar och hav kommer att omhändertas av något av dessa program. Inledning Den globala utvecklingen ställer allt högre krav på hållbar livsmedelsförsörjning och energiomställning. Konkurrensen om jordbruksmark tilltar och de gröna näringarna ökar i betydelse. Handlingsprogrammet för livsmedel gröna näringar är ett av Västra Götalandsregionens verktyg i arbetet för Vision Västra Götaland om Det goda livet och för Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland Livsmedel är ett av Västra Götalandsregionens prioriterade styrkeområden och utgör därför ett utpekat insatsområde. Programmet syftar till att påskynda utvecklingen mot en hållbar livsmedelsförsörjning i Västra Götaland på kort och lång sikt. Underlag har tagits fram genom rundabordssamtal med tema 1) forskning och utbildning, 2) livsmedelsproduktion (inklusive intervjuer av livsmedelsföretag), 3) konsumtion av livsmedel och 4) offentliga aktörers roll för livsmedelsutveckling. Ridderheimsrapporten ger en internationell utblick då det gäller konsumtionstrender och experters bedömningar av livsmedelskonsumtion i framtiden och även andra källor för omvärldsbevakning har använts. Livsmedel som näring i dubbel bemärkelse Västra Götaland är Sveriges till ytan största jordbrukslän med landets största arealer av ekologisk odling; 23 % av den ekologiska odlingen i Sverige. Produktionen av mjölk och nötkött dominerar, vilket präglar landskapet genom att vall odlas på nästan hälften av jordbruksmarken. Jordbruk, fiske, livsmedels- och dryckestillverkning, partihandel och restaurangverksamhet sysselsatte nästan personer i Västra Götaland under Detaljhandel av livsmedel sysselsatte ytterligare några tusen personer, men i statistiken går det inte att skilja mellan detaljhandel av livsmedel och andra produkter. Svensk import av jordbruksvaror och livsmedel låg 2011 på nästan 100 miljarder kronor, medan exporten stannade på 54 miljarder kronor. Siffrorna illustrerar den konkurrenssituation som livsmedelsproducenterna i Västra Götaland verkar i. 1 På uppdrag av företaget Ridderheims Falbygdens AB har Kairos Future tagit fram en ny trendrapport för livsmedel under Rapporten heter Future Shopping, Cooking and Eating och är den fjärde Ridderheimsrapporten som presenterats.

21 Balanserad kost är en friskfaktor medan motsatsen leder till försämrad livskvalité och hälsoproblem som övervikt och dålig tandhälsa. Konsumtionen per capita av färskt och fryst kött har ökat kraftigt (81 %) sedan 1990, framför allt av fjäderfäkött. Konsumtionen av charkuterivaror har ökat med 17 % under samma tid (Jordbruksstatistisk årsbok, 2012). Tillförseln av protein har ökat med 29 % sedan 1980, från 87 g per person och dag till 112 g per person och dag Detta kan jämföras med WHO:s rekommendation på gram protein per dag till en vuxen person som äter blandad kost (Livsmedelsverkets webbsida). De ändrade konsumtionsvanorna har stora miljökonsekvenser. Handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar tar utgångspunkt i några av Västra Götalandsregionens viktiga uppdrag: ansvaret för medborgarnas hälsa och ansvaret för prioritering och insatser för den regionala utvecklingen. Övergripande mål Västra Götaland ska ha en hållbar livsmedelsförsörjning 2030, där utveckling av livsmedelsproduktionen och goda matvanor står i fokus. Handlingsprogrammets perspektiv 1. Livsmedelssektorn från jord till bord en viktig bransch med påverkan på sysselsättning och hållbar utveckling. 2. Goda matvanor under hela livet är grundläggande för att främja hälsa och att undvika ohälsa. Västra Götalandsregionens egna verksamheter Naturbruksgymnasierna ägs av Västra Götalandsregionen och samordnas i en gemensam gymnasieförvaltning. Naturbruksgymnasierna bedriver utbildning inom jordbruk och djurskötsel. Tre av dessa driver KRAV-certifierat jordbruk Dingle, Strömma och Sötåsen. På den Biologiska Yrkeshögskolan i Skara (BYS) utbildas agrotekniker, bioenergitekniker och hovslagare. Västra Götalandsregionen producerar jordbruksprodukter genom att naturbruksgymnasierna producerar spannmål, kött, mjölk, potatis, trädgårdsprodukter etc. Västsvenska Turistrådet har länge sett måltidsturismen som en viktig del av besöksnäringen. För att restauranger ska få använda varumärket Västsvensk Mersmak krävs utbildning och certifiering. Stor vikt läggs vid måltidsupplevelsen och den lokala anknytningen. Måltider i Västra Götalandsregionens egna verksamheter visar på en stor spännvidd; allt från en frukost på något av våra sjukhus till en middag på den Svanen-märkta restaurangen på GöteborgsOperan. I båda fallen är måltiden ett skyltfönster för Västra Götalandsregionens arbete inom miljö, kvalité och folkhälsa. Den dominerande volymen av måltider levereras av sjukhusens måltidsverksamheter cirka måltider produceras varje dag. Det ekonomiska värdet av inköpta livsmedel under 2011 var cirka 130 miljoner kronor. Det långsiktiga arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel har lett till att ca 25 % av de inköpta livsmedlen under 2011 var ekologiska. Främst i omställningen ligger några av naturbruksgymnasierna och folkhögskolorna. 2

22 Viktiga verktyg för genomförande Västra Götalandsregionen har en rad verktyg i sin hand för att främja utvecklingen av en hållbar livsmedelskedja från jordbruk och fiske till konsumtion. De egna verksamheterna kan gå före, exempelvis då det gäller miljöutveckling och genom att underlätta för små- och medelstora företag att komma in på marknaden. Det är viktigt att säkerställa att Västra Götalandsregionens generella insatser för att främja innovation, företagsutveckling, kompetensutveckling etc. anpassas även för livsmedelsbranschens behov. Västra Götalandsregionen kan bidra till att skapa nätverk mellan organisationer som kan bidra till genomförande av handlingsplanen. Samverkan med andra politiska nivåer bör utvecklas för att på bästa sätt kunna tillvarata möjligheter som ges via EU:s sammanhållningspolitik. Livsmedelsförsörjningen från jord till bord kan ses som ett system där Västra Götalandsregionen kan bidra genom att identifiera felande länkar och ineffektiva processer. Miljönämnden och regionutvecklingsnämnden kan initiera eller medverka till åtgärder som skyndar på förändringsprocessen mot en mer hållbar livsmedelsförsörjning. Projektmedel är ett viktigt verktyg för detta. Det är människor som avgör om en förändring till ett mer hållbart samhälle kommer att ske. Små och stora beslut, som prioriteringar på jobbet och i privatlivet, formar framtiden. Det är viktigt att försöka förstå de drivkrafter som leder fram till besluten och att bidra med kunskap för att anställda och medborgare ska kunna fatta initierade beslut. Regionens ansvar och möjlighet att verka för ökad kompetens är därför av avgörande betydelse. Utmaningar och åtgärder Kunskapsförsörjning och bristande attraktivitet i branschen Inriktningsmål Programmet ska bidra till ökad kunskap om matens betydelse för hållbar utveckling och till förbättrad kompetensförsörjning för livsmedelsbranschen. Kunskap om mat, hälsa och miljö ger en viktig grund för medborgarna att själva kunna ta ansvar för sitt välbefinnande. Tillsammans med föräldrar har förskola och skola stora möjligheter att ge alla barn den möjligheten. Mat är ett tacksamt ämne att integrera i traditionella skolämnen som matematik, geografi och kemi. Självklart har skolan också en viktig uppgift att erbjuda bra mat som inspiration och bränsle för barnens kunskapsinhämtning. För den som siktar på en yrkesbana inom livsmedelsområdet ger gymnasieskolan den första möjligheten till vägval. Naturbruksgymnasierna och skolorna med restaurangprogram och dylikt spelar en viktig roll för ett yrkesliv inom branschen. Inom yrkeshögskolan finns också möjligheter att utbilda sig inom storkök, restaurang etc. Naturbruksgymnasiernas styrelse och ledning har ett uppdrag att genomföra en fördjupad översyn av relevanta framtidsfrågor. Detta uppdrag syftat till att tillvarata den struktur och kompetens som finns på naturbruksgymnasiernas och utveckla arbetet med hållbar utveckling i regionen. Skolorna har ett brett uppdrag om att vara kunskaps- och kompetenscentrum för näringens utveckling samt att analysera utbildnings- och kompetensbehov. I Västra Götaland finns flera universitet och högskolor grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom livsmedel SLU i Skara, Chalmers 3

23 tekniska högskola, Göteborgs universitet och Skövde högskola som bidrar med kompetens inom produktionsteknik. I dialogprocessen har behov av att skapa bättre koppling mellan de olika utbildningsnivåerna identifierats, t.ex. gymnasium och högskola, men också på samma nivå. Ett exempel på detta är att arbetsgivare anser att elever som examineras från restauranggymnasier har för liten kunskap om råvarornas ursprung, skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion etc. Livsmedelssektorn är en bransch där medarbetarna har en relativt låg utbildningsnivå, och många av de större livsmedelsföretagen vittnar om svårigheter att få tag på utbildad arbetskraft. Samtidigt har livsmedelsutbildningar fått läggas ner på grund av bristande intresse från sökande. Ett medvetet arbete för att utveckla arbetslivet och öka intresset för livsmedelsutbildningar är nödvändigt för att branschen ska kunna få en gynnsam utveckling och klara konkurrensen. Västra Götalandsregionen har också en roll när det gäller att lyfta fram livsmedelsbranschens betydelse. Det finns behov av att skapa bättre koppling mellan de olika utbildningsnivåerna där Västra Götalandsregionen har ett direkt ansvar för naturbruksgymnasierna. Livsmedelsföretag i Skaraborg lyfter speciellt fram svårigheten att rekrytera högskoleutbildad personal. En stor andel av de anställda inom livsmedelssektorn har gymnasieutbildning. Yrkesinriktad vidareutbildning, gärna på distans, efterfrågas och är viktig för att anställda ska kunna utvecklas och stanna kvar inom branschen. Många företag har uppgett att deras anställda deltagit i kortare kurser på SIK, institutet för livsmedel och bioteknik. Ett Branschråd för livsmedel har skapats på initiativ av Rådhuset i Skara och huvudfrågorna för verksamheten är kompetensförsörjning till livsmedelsföretagen men man har också uppmärksammat företagens eget ansvar att skapa utvecklande och attraktiva arbetsplatser. Åtgärder Underlätta samverkan inom och mellan utbildningsnivåer för ökad kunskap om livsmedlens roll för hållbar utveckling. Uppdrag till naturbruksgymnasierna om att söka samverkan med restauranggymnasier för att skapa ömsesidig förståelse och kunskap om andra delar av livsmedelskedjan. Främja kompetensförsörjningen till livsmedelsbranschen samt riktade satsningar på exportkompetens Nyttiggörande av forskning och innovation Inriktningsmål Programmet ska bidra till utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning. Livsmedelforskning bedrivs av universiteten men också av instituten, främst av SIK, institutet för livsmedel och bioteknik som har inriktning på forskning och utveckling för livsmedelssektorn. Instituten har en viktig roll i att utgöra länk mellan forskning och tillämpning i näringslivet. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedriver främst forskning inom jordbruksproduktionen men också inom andra viktiga områden som produktkvalité och miljö. SLU i Skara har potential att kunna spela en viktig roll för utvecklingen av jordbruks- och livsmedelssektorn i Västra Götaland, men den utnyttjas inte tillräckligt idag. Ökat samarbete med, och koppling till, andra universitet och högskolor på 4

24 grundutbildnings- och forskarutbildningsnivå skulle kunna ge nya möjligheter. Möjligheten att koppla institutsrollen tydligare till verksamheten bör också undersökas. I anslutning till SLU i Skara och Green Tech Park, planerar Skaraborg en satsning som avser att organisera, samordna och utveckla en stödstruktur för gröna näringars utveckling. Verksamheten i en Grön Processarena kan utveckla nya företag, nya marknader och ny kunskap för hela Västra Götaland. Chalmers tekniska högskola bedriver forskning inom livsmedelteknik samt livsmedel och miljö, exempelvis livsmedelslogistik. På Göteborgs universitet finns forskning och lärarutbildning inom kost, hälsa och miljö. På Handelshögskolan forskar man inom måltidsturism och där Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) bedriver tvärvetenskaplig forskning bland annat inom livsmedel. I Göteborg byggs ett centrum för hållbar stadsutveckling upp, Mistra Urban Futures. Det finns behov av att koppla arbetet med hållbar stadsutveckling till ett forsknings- och utvecklingsarbete om samspelet mellan stad och land, inte minst inom gröna näringar inklusive livsmedelsproduktion och försörjning. Food Best är ett konsortium som arbetar för att en Knowledge and Innovation Community inom EUs forskningsprogram (KIC) ska utlysas och när det sker ska Food Best ansöka om att få driva den. Sverige och Danmark kommer att bilda en gemensam nod i ett nätverk av europeiska centra för innovation inom livsmedelsområdet. Aktörer från universitet, högskola, näringsliv och offentlig sektor ska medverka. The Grand Challenges livsmedelssäkerhet, hållbar utveckling och hälsa inkluderas i Food Best. I de företagsintervjuer som genomförts finns intresse av konkret och tillämpat utvecklingsarbete. Det finns ett stort stöd för en satsning på FoU och kompetenshöjning inom smakområdet i företagsintervjuerna. Goda kunskaper om smakupplevelse och smakpreferenser ses som ett konkurrensmedel både då det gäller att behålla eller öka marknadsandelen på den inhemska marknaden och möjligheten att öka exporten. Genom att bättre kunna anpassa livsmedelsprodukter efter konsumenternas önskemål ökar utvecklingsmöjligheterna för företagen. Åtgärder Stärka kunskapscentra för samverkan mellan forskning, företag och samhälle. Bidra till internationella samarbeten för ökad innovation och nyttiggörande av forskning Stärka livsmedelsproduktionen och förbättra tillgången till marknader för företag i regionen Inriktningsmål Västra Götaland ska utvecklas till en stark livsmedelsregion med förbättrad tillgång till olika marknader. Västra Götaland har ett gynnsamt läge med livsmedelsråvaror som kommer från jordbruk, fiske och jakt. Det är fortsatt viktigt att öka värdet av produkterna genom förädling snarare än försäljning av råvaror, att tydliggöra produkternas ursprung och att skapa effektiva vägar till marknaden, både den inhemska och exportmarknaden, för att klara konkurrensen. De generella åtgärderna för att främja företagens utveckling ska komma livsmedelssektorn till godo i startfasen, under tillväxtfasen, när företaget mognar och då det behöver förnyas. Mer branschspecifikt utvecklingsstöd ges idag av Lokalproducerat i Väst som har samlat ett nätverk av drygt 400 företag inom småskalig livsmedelsförädling. Tillsammans med Västsvenska Turistrådet utvecklas varumärket 5

25 Smaka på Västsverige som innebär en kvalitetssäkring av produktionen och tydligare kommunikation av ursprunget till konsumenterna. Lokalproducerat i Väst hjälper företagen i nätverket att växa och fungerar som en länk till marknaden genom sina kontakter med detaljhandeln och restaurangsektorn. För att utreda de större företagens behov har en intervjuundersökning och ett rundabordssamtal genomförts. De större företagen ser inget generellt behov av nätverkande på regional nivå, men de uttrycker intresse för samverkan inom specifika områden. Det har framförts att de större företagen ser det som ett problem att de små företagen omhuldas medan de stora ofta framställs mindre positivt. Lokalproducerat i Väst ser också nackdelar med denna uppdelning och det finns spirande samarbeten mellan stora och små företag för gemensamma lösningar. Många företag är beroende av sina leverantörer då det gäller produktutveckling. Leverantörer av kryddblandningar, syltblandningar etc. står ofta för smakutvecklingen. Större grad av innovation och förnyelse skulle stärka många företag. Tillgång till stark logistikkompetens kommer att vara avgörande för livsmedelsföretagens framtid. Västra Götaland är ledande inom logistikområdet både då det gäller kompetens och verksamheter inom logistikområdet. Det är viktigt att knyta ihop livsmedelssektorn med starka logistikaktörer, exempelvis för att utveckla logistikcentra och gemensamma tjänster som för livsmedelsföretagen kan nyttja gemensamt. Det är centralt att verka för att föra över livsmedelsflöden till miljömässigt effektiva lösningar. Utvecklingen av den stadsnära odlingen och livsmedelsproduktionen har nu börjat ta fart i Sverige, och det är en del av en trend som ses i många länder. Detta kan både handla om husbehovsodling och om produktion för försäljning. Intresset för företeelsen är större än omfattningen idag, men det finns intressanta utvecklingsmöjligheter där det finns klara kommersiella möjligheter. Åtgärder Främja utvecklingen av livsmedelsföretagen och stärka samverkan mellan företagen, även mellan små och stora företag. Innovation och produktutveckling behöver stärkas. Från miljösynpunkt är det särskilt viktigt att vegetariska eller halvvegetariska produkter tas fram. Utveckling av kostnadseffektiva miljölogistiska lösningar för livsmedel i Västra Götaland är nödvändig. Bidra till utvecklingen av stadsnära odling och livsmedelsproduktion. Hållbar konsumtion av livsmedel Inriktningsmål Tillgång till bra mat under hela livet och i olika måltidssituationer utgör en självklar del av Det goda livet i Västra Götaland. God och hälsosam mat i livets alla skeden är en naturlig del av folkhälsoarbetet som kan förenas med ambitioner inom näringslivs- och miljöutveckling. Konsumenter och konsumtionsmönster förändras ständigt. Kunskap om konsumtionsvanor, trender, smakpreferenser etc. ger konkurrensfördelar. Val av mat och diet ingår i människors identitetsbyggande. Inte bara produkter utan också information om produkterna är viktig för många konsumenter och kraven på spårbarhet kommer successivt att införas för olika produktgrupper inom EU-området. 6

26 Den globala livsmedelsförsörjningen står inför stora utmaningar. Efterfrågan på livsmedel i världen förväntas dubbleras inom 40 år. Trenden i Sverige med ökande konsumtion av kött till lågt pris och av låg kvalité behöver brytas för att minska klimatpåverkan och markanvändningen. Konsumenterna behöver hjälp med attraktiva alternativ på helt eller delvis vegetariska produkter. Matavfall uppstår i olika led i livsmedelskedjan och beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 % för hela kedjan, men ett genomsnitt på ca 25 %. Detta innebär både onödiga kostnader och onödig belastning på miljön som måste åtgärdas. Offentlig sektor har gått före i viktiga frågor, som övergången till ekologiska livsmedel. Andelen ekologiska produkter som köptes av offentliga aktörer i Västra Götaland under 2011 var 17 %, medan andelen ekologiska livsmedel i detaljhandeln låg på ca 4 %. Västra Götalandsregionen är en stor konsument av livsmedel genom kostverksamhet och restauranger på sjukhus, egna skolor, besöksmål etc. Under 2011 köptes livsmedel för ca 130 miljoner kr in till regionens egna verksamheter. Det är viktigt att koppla inköpen till Västra Götalandsregionens strävanden att minska miljöpåverkan, stärka det lokala näringslivet etc. Vidareutvecklingen av den offentligt finansierade maten kan ske genom samordning och samverkan, där Skolmatsakademin är ett exempel med 30 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland som är medlemmar. Skolmatsakademin är ett nätverk för erfarenhetsutbyte och gemensam kompetensutveckling. Det saknas ett samlat arbete i Västra Götaland för att utveckla kompetensen för måltider till äldre, där projektet Matglädje till äldre som bedrivs i Skåne kan ge inspiration. Göteborg utsågs till Sveriges Matlandethuvudstad under 2012 vilket har lett till fördjupat samarbete inom måltidsturism mellan Göteborg & CO, Västsvenska Turistrådet och Lokalproducerat i Väst. Detta har lagt en grund för fortsatt samarbete mellan aktörer på landsbygden och i staden. Åtgärder Främja ökad samverkan mellan offentliga aktörer för att maten som serveras ska bidra till Västra Götalandsregionens ambitioner inom miljö- och näringslivsutveckling samt folkhälsa. Öka medvetenheten och insatserna för att minska det resursslöseri och den onödiga miljöpåverkan som orsakas av det omfattande matsvinnet. Inom ramen för Smart Energi bjuder Västra Götalandsregionen in andra aktörer till samverkan inom området. Medverka till att köttkonsumtionen minskar och att det kött som konsumeras bidrar till näringslivsutveckling och ökad biologisk mångfald i Västra Götaland. Stärka den regionala matkulturen och främja måltidsturismen i Västra Götaland. Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument Inriktningsmål Främja nya affärsmodeller som svarar mot nya behov på marknaden. Matkassar som levereras direkt till hushållen med färdiga recept blir allt vanligare. Det är ett exempel på att marknaden svarar mot ett behov som uppstår då tidsbrist blir ett hinder för ett ökande matintresse. Detta ger möjlighet till profilering och vi ser redan matkasse-koncept som bygger på värderingar, t.ex. miljö- och klimatsmart eller hög andel lokala råvaror. 7

27 Det förutspås att konsumenter i ökande utsträckning kommer att agera som medproducenter, exempelvis genom andelssystem, delägarskap eller någon form av så kallad crowd funding. Det är trender som sprider sig inom andra branscher också. Stora mängder förstklassig mat slängs på grund av svårigheten att prognosticera behov, felmärkning eller liknande. Det finns exempel på företag som hittat en nisch i att erbjuda företag tjänsten att hämta produkter som inte sålts och att leverera dessa varor till aktörer som hjälper samhällets utsatta. Åtgärder Bidra till att otraditionella affärsmodeller som möter nya behov på marknaden ska få stöd att utvecklas. Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet Inriktningsmål Effektivare organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet i Västra Götaland. Livsmedel i Väst och de tre dotterbolagen Agroväst, Food & Health Concept Center och Lokalproducerat i Väst är organisationer som har uppdrag från regionutvecklingsnämnden och miljönämnden. Denna organisering är inte optimal för att genomföra uppdraget utan behöver förändras. Åtgärder Implementera en effektivare och mer ändamålsenlig organisation för det livsmedelsfrämjande arbetet. Regionutvecklingsnämnden kommer att ompröva verksamhetsbidragen under våren Finansiering och genomförande Kontinuerligt samråd mellan miljösekretariatet- och regionutvecklingssekretariatet säkerställer ett effektivt genomförande av handlingsprogrammet för hållbar livsmedelsförsörjning. Projektmedel från regionutvecklingsnämndens och miljönämndens budgetar möjliggör medfinansiering av projekt som bidrar till att uppfylla målen i handlingsplanen. Både regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har ansvar för sysselsättning och näringslivsutveckling i Västra Götaland. Miljönämnden har särskilt fokus på miljöutvecklingen i Västra Götaland och det kommer att styra valet av insatser inom programmet, exempelvis genom stöd till åtgärder för att öka andelen ekologiska livsmedel och för att minska svinnet i hela livsmedelskedjan. På motsvarande sätt kommer regionutvecklingsnämnden, utöver näringslivsutveckling, också att prioritera kompetensförsörjning som stärker konkurrenskraften i Västra Götaland. Regionutvecklingsnämnden prioriterar även internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten. Stöd kommer exempelvis att finnas för västsvenska aktörers medverkan i EU:s ramprogram för forskning och innovation. Inte bara miljönämnden och regionutvecklingsnämnden utan även andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen är viktiga för handlingsprogrammets genomförande. Samverkan med andra finansiärer förstärker Västra Götalandsregionens insatser. Samarbetet med Länsstyrelsen inom Landsbygdsprogrammet är ett gott exempel att båda organisationerna, och framför 8

28 allt landsbygdsutvecklingen i Västra Götaland, främjas av samarbetet. Fler strategiska samarbeten behöver utvecklas under programperioden. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för hållbar livsmedelsförsörjning syftar till en positiv utveckling av livsmedelsbranschen men också till att ge medborgarna tillgång till goda matvaror och matvanor. Arbetet är långsiktigt men det aktuella programmet omfattar insatser under tidsperioden Varje projekt kommer att följas upp enligt praxis och kopplat till Västra Götalandsregionens modell för projektstöd. En samlad utvärdering av hela projektportföljen genomförs efter programslut. I utvärderingen ingår även en bedömning av programmets strategi och arbetssätt. Styrparametrar som kommer att följas upp är: Sysselsättningstillväxt Tillväxt i förädlingsvärde Produktivitet (förädlingsvärde per sysselsatt) Andel högutbildade Andel ekologisk produktion och konsumtion. 9

29 Handlingsplan Life Science Dnr RUN Antaget Västra Götalandsregionens handlingsprogram för life science Inledning Handlingsprogram för life science syftar till att stärka utvecklingen och den regionala tillväxten inom området life science med särskilt fokus på insatser där samverkan sker mellan akademi, företag och hälso- och sjukvården. Programmet är ett av Västra Götalandsregionens verktyg för att uppfylla målen i Vision Västra Götaland Det goda livet samt målen inom Tillväxtstrategin för Västra Götaland. Programmet bygger på samspelet mellan Västra Götalandsregionens uppdrag inom regional utveckling och hälso- och sjukvård. Detta handlingsprogram är en fortsättning på det tidigare programmet FoU för tillväxt- Innovativ hälso- och sjukvård. Det övergripande målet med handlingsprogrammet är att Västra Götaland ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig region för FoU intensiva företag inom life science och attrahera FoU medel och kapital, nationella och internationella, till akademi, institut och företag. Programmet skall också bidra till att stärka kunskapsintensiteten och utvecklingsförmågan i hälso- och sjukvården till nytta för medborgarna i Västra Götaland. Avgränsningar av området Life science är ett brett begrepp och kan definieras som: Forskning, företag och kunskapsutveckling som berör biologiska system, från celler och deras beståndsdelar till hela organismer (inklusive människor) och de miljöer de förekommer i. I detta begrepp finns det då även kopplingar till grön kemi, det marina området och hållbarhetsfrågor. Handlingsprogrammet för life science kommer dock att fokusera på life science inom biomedicinområdet. Utmaningar Inom life science ryms ett stort antal utmaningar från global till regional nivå och även möjliga lösningar till dessa problem. Under de senaste åren har ett flertal rapporter kommit som beskriver utmaningar och behov inom life science-sektorn. Bland annat gjorde tidigare statminister Ingvar Carlsson en översyn av situationen för life science-sektorn i Västra Götaland oktober mars 2011 på uppdrag av Västra Götalandsregionen, Life Science i Väsrta Götaland Möjligheter och utmaningar 1. Vinnova och Västra Götalandsregionen har också tagit fram analyser över hur life science-företagen ser ut i Västra Götaland 2. Dessa rapporter pekar ut ett antal utmaningar som beskrivs nedan. 1 slag% pdf 2 orn.html

30 Framtidens hälsa En utmaning som såväl OECD, EU 2020 som Sveriges regering identifierat är Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande. En god hälsa hos befolkningen är också en förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt. Vi står inför en demografisk förändring med en allt mer åldrande befolkning som t.ex. kommer att kräva nya lösningar på vård i hemmet. Komplexa sjukdomsbilder med flera diagnoser kommer att bli vanligare. Hur dessa påverkar varandra känner man ännu inte till, vilket får konsekvenser vid behandling av olika symtom. Det kommer också att krävas nya terapier och behandlingssätt för att bemästra stora folksjukdomar som hjärtinfarkt, stroke, cancer, fetma och diabetes. Det börjar också bli allt tydligare att de tidigare så effektiva antibiotikabehandlingar som revolutionerat hälso- och sjukvården under 1900 talet i många fall börjat bli verkningslösa på både nya och gamla mikroorganismer. Förutom detta står också hälso- och sjukvårdsleverantörerna inför nya utmaningar där man behöver hantera ökade krav på kvalitet, tillgänglighet, kostnadseffektivitet och en mer individualiserad behandling. Detta är utmaningar som gör att det finns ett stort behov av forskning och innovation för att bidra till att skapa framtidens hälsa. Konkurrenskraft och attraktivitet för tillväxt Sverige har sedan många år en stark life science-sektor som bland annat kommer ur en lång tradition av ett nära samarbete mellan den svenska läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården. Vi har en befolkning med mycket hög utbildningsnivå inom life science, (se tabell nedan), och en förhållandevis stor del av svensk BNP kommer ur denna sektor. Nu är dock life science branschen under stark omvandling. Detta märks i hela världen genom framförallt sammanslagningar, uppköp och nya affärsmodeller. I Sverige har vi sett hur bolag omstrukturerat och lagt ner och flyttat sin forskning utanför landet men även att bolag blir uppköpta och flyttar ägandet. Astra Zeneca t.ex.. har samlat stora delar av sin FoU i Mölndal och lagt ner sin forsknings- och utvecklingsverksamhet på flera andra ställen i Sverige och övriga världen. Dessa förändringar i bolagen beror i sin tur bl.a. på bristande produktivitet, ökade kostnader och hårdare regulatoriska krav som ställer nya krav på företagen. Inom läkemedelsbranschen går de stora läkemedelsföretagen från att själva ta fram till att mer köpa upp substanser från mindre bolag. Man har också valt att utlokalisera mer av sin FoU i samverkansprojekt med mindre bolag och universitet. Det begrepp som myntats för denna typ av samverkan är Open innovation. Framtidens läkemedel är också mer specifika och har mindre målgrupper till skillnad från de tidigare storsäljarna och man går mot en person specifik behandling, personalized medicine. Följden blir att man måste ändra sitt arbetssätt inom industrin men även inom hälso- och sjukvården. De nya terapierna är ofta mycket dyra men för rätt patienter ger de effektiv bot och även besparingar för hälso- och sjukvården. Denna utveckling ställer krav på miljön i Västra Götaland att fortsatt vara attraktiv och relevant i kontakten med företag. Exempelvis behövs fler små- och medelstora företag som kan samverka med de stora och även med varandra. Man behöver våga pröva andra sätt för att få fram läkemedel och medicintekniska produkter som är mer integrerade med behovet och den kliniska kunskapen som finns i hälso- och sjukvården. Det behöver dessutom finnas en högkvalitativ vetenskaplig forskning med förmåga till samverkan med näringslivet och samtidigt krävs en hälso- och sjukvårdmiljö som är aktiv vad gäller FoU samarbeten, nationella och internationella, och kliniska prövningar. 2

31 Förutsättningar i Västra Götaland I Västra Götaland finns goda förutsättningar att klara av att bidra till lösningar på dessa utmaningar i form av ett av Europas största universitetssjukhus, internationellt ledande kliniskforskning och forskning inom såväl biomedicin som naturvetenskap samt en stark forskningsbaserad industri inom biomaterial och en megasite inom global läkemedelsutveckling för att ge några exempel. Den nära kopplingen mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet genom Sahlgrenska akademin och Chalmers är en styrka i regionen. Västra Götalandsregionens dubbla uppdrag inom hälso- och sjukvård och regional utveckling skapar unika möjligheter och tillsammans kan dessa resurser samverka för att möta utmaningarna inom life science. En stor möjlighet är också att de verktyg och metoder som utvecklats inom det biomedicinska området nu flyttar ut till angränsande områden som t.ex. kemi, där kopplingen till klustret Grön kemi i Stenungsund är ett konkret exempel. Life science sektorn i Sverige Andel sysselsatta med Andel sysselsatta med forskarutbildning % eftergymn > 3 år % Stockholmsregionen Västra Götaland Skåne 9 30 Riket Antal företag efter storleksklass 1-9 anst anst anst 250+ Totalt Stockholmsregionen Västra Götaland Skåne Riket Förändring antal företag % 1-9 anst anst anst 250+ Totalt Stockholmsregionen Västra Götaland Skåne Riket Fakta över hur life science sektorn har utvecklats under vad gäller antal företag, företagsstorlek och anställdas utbildningsnivå. Insatsområden och aktiviteter Infrastruktur för FoU inom hälso- och sjukvården Motiv För att skapa en framgångsrik life science industri i Sverige behövs en koppling mellan forskning, sjukvård och industri och förmågan att driva och genomföra klinisk forskning. Här är konkurrensen från andra länder stor. En stor fördel för Sverige är fortfarande våra kvalitets- och patientregister, som gör det möjligt att följa individer och koppla samman behandling med effekt. Men detta möjlighetsfönster utsätts nu för konkurrens. 3

32 Man behöver också samverka mellan olika regioner och huvudmän för att hantera prövning av nya typer av läkemedel med kanske bara ett par hundra patienter i hela Sverige. Här behövs samverkande system som t.ex. möjliggör utbyte av data för att utnyttja den potential som finns inom svensk hälso- och sjukvård. Den alltmer tekniska utvecklingen i samhället påverkar givetvis hälso- och sjukvården som har fler och fler avancerade tekniska lösningar. Denna utveckling är viktig för att skapa en bättre och effektivare hälso- och sjukvård för både patienter och de som arbetar. Det ger också tillväxtmöjligheter för befintliga och nya medicintekniska företag i Västra Götaland. Regelverket kring medicintekniska produkter har de senaste åren skärpts och idag måste nästan all teknisk apparatur genomgå lika avancerade prövningar som ett läkemedel. Detta gör att företagen som utvecklar dessa produkter behöver tillgång till hälso- och sjukvården på liknande sätt som läkemedelsbranschen. De stora satsningar som görs på infrastruktur inom hälso- och sjukvården i Västra Götaland i form av t.ex. nytt Bild- och interventionscentrum behöver också göras tillgängliga för forskning och industriellt samarbete. Både Göteborgs universitet och Chalmers satsar på nya professurer inom bildbehandling. Detta ger ett utrymme för samverkan där forskare från akademin och även näringslivet kan få tillgång till avancerad utrustning och dessutom kan oväntade och produktiva samarbeten ske mellan forskare från olika discipliner och sjukvårdspersonal samt näringsliv och akademi. Inriktningsmål med insatser inom området är att Västra Götaland, och Sverige, ska vara den mest attraktiva platsen att genomföra klinisk forskning och prövning i Europa Företag och forskare upplever att de har tillgång till infrastruktur såsom apparatur på Bild och Interventionscentrum, biobanker och register För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden Göra insatser för att genomföra den nationella IT-strategin3 Göra insatser för fortsatt strategisk utveckling av Gothia Forums förmåga att genomföra klinisk forskning och kliniska studier Bidra till att skapa en nationell modell och arbetssätt för klinisk forskning och prövning Göra insatser för fortsatt utveckling av Bild- och interventionscentrum för forskning och industriellt samarbete Göra insatser för att utveckla Testbäddsfunktion där företag kan få hjälp att få en klinisk koppling och utvärdering Bidra till etablering av nytt kvalitetsregistercentrum inom Västra Götalandsregionen i samverkan med Registerforskningscentrum inom GU FoU i samverkan Motiv Life science-branschen har en hög utbildningsnivå och investerar mycket i FoU jämfört med många andra branscher. Man är därför beroende av en nära samverkan med akademin, både för rena forskningssamarbeten men också för att säkra sin kompetensförsörjning. På grund av detta är det naturligt att life science-bolag etablerar sig i en närmiljö där de kan få tillgång till dessa interaktioner på ett enkelt sätt. Därför behöver den forskning och utbildning som bedrivs på regionens lärosäten vara internationellt konkurrenskraftig. I Västra Götaland finns mycket framgångsrik forskning kopplat till life science-sektorn som manifesterats genom ett flertal nationella och internationella satsningar. Det 3 Utgångspunkten för insatserna som slås fast i strategin är att IT är ett av de viktigaste verktygen för att förnya och utveckla vård och omsorgsverksamheterna. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet kan kraftigt förbättras genom användning av olika former av IT stöd. För att dessa nyttoeffekter ska kunna uppnås krävs en fördjupad nationell samverkan. I mars 2005 tillsattes därför den nationella ledningsgruppen för IT i vård och omsorg. 4

33 har också under senare år vuxit fram en naturlig samverkan mellan Göteborgs universitet och Chalmers och det är viktigt att fortsätta denna utveckling. I Västra Götaland finns en tradition att samverka mellan akademi och näringsliv. Storsäljare som Losec tillkom genom ett nära samarbete mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska sjukhuset och dåtidens Hässle. Även de framgångsrika titanimplantat som idag används inom tandvården och sjukvården har sitt ursprung i Västra Götaland och har tillkommit genom nära samverkan. Idag ser näringslivsstrukturen annorlunda ut genom att företagen ofta har globala ägare. Det som företagen dock efterfrågar är en plattform för samverkan med tydliga kontaktytor och supportfunktioner för respektive område, vilket idag saknas för life science. De regionala plattformar som utvecklats runt Västra Götalands Science Parks har varit framgångsrika för att mobilisera och samla aktörer kring strategiska satsningar på prioriterade områden såsom t.ex. transporter, samhällssäkerhet och energi. I dessa miljöer kan akademi, näringsliv och offentlig- och ideell sektor mötas på en neutral plats och här kan oväntade samarbeten uppkomma och framgångsrika innovationsprocesser skapas. Science Parks initierar och driver innovationsprocesser genom att samla aktörer inom speciella kompetens- och teknologiområden. Science Parks spelar en allt viktigare roll i det regionala innovationssystemet 4. Det är också tydligt att utvecklingen av nya terapier och teknikutvecklingen kan leda till behov av nya utbildningar, både för att utbilda ny personal för näringslivet och hälso- och sjukvården men också för att ge möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning av dem som redan är ute i näringslivet. En tydlig utveckling är kombinationen av teknik och biologikunskaper. Det kan också finnas behov av nya yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården då diagnostik och behandlingar blir mer avancerade och specialiserade. Inriktningsmål med insatser inom området är att Västra Götaland ska ha en fortsatt stark akademisk forskningsmiljö inom life science med relevans för företagen och hälso- och sjukvården Säkerställa framtida kompetensbehov inom näringslivet och hälso- och sjukvården Fortsatt aktiv samverkan mellan näringsliv, akademi och hälso- och sjukvård För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden Göra insatser för fortsatt utveckling av styrkeområden Göra insatser för att utveckla och utvärdera nya potentiella områden Etablera samverkansarenor (Open arena) enligt modell från andra Science Park Bidra till insatser för att säkerställa framtida kompetensbehov, t.ex. forskarskolor Genom kompetensplattformen skapa mötesplatser där framtida kompetensbehov diskuteras Bidra till att studenter och forskare attraheras till de starka forskningsmiljöerna exempelvis genom ett internationellt forskarutbytesprogram Innovation och företagstillväxt Motiv Det regionala innovationssystemet inom life science i Västra Götaland har fokus på att öka flödet av idéer och stärka möjligheter till finansiering i tidiga skeden. Det sker bl.a. genom satsningar på entreprenörskapsutbildningar, inkubatorer, såddfinansiering och starka forsknings- och innovationsmiljöer. Viktiga aktörer är Sahlgrenska Science Park, GU holding, Chalmers Innovation och Innovationskontor Väst. I rapporten Life Science i Västra Götaland Möjligheter och utmaningar 4 Ny roll för Science Park som utvecklats i Västra Götaland och också uppmärksammats av OECD som framgångsrik 5

34 framkom att det i Västra Götaland, förutom de stora bolagen såsom t.ex. AstraZeneca och Mölnlycke Health Care, finns få medelstora bolag med fler än 10 anställda. Det finns däremot många mikrobolag med 1-2 anställda. Det behövs insatser för att ge dessa mikrobolag möjlighet att växa. Det är också viktigt att göra insatser för att attrahera medelstora företag som vill etablera sig. Genom att erbjuda en attraktiv miljö i form av excellent FoU och nära koppling till den kliniska verksamheten finns det stora möjligheter till det. Ingångar till sjukvården är avgörande för dessa företags framgång. Sedan 2009 bedriver Västra Götalandsregionen ett projekt, Innovationsluss Västra Götaland, för att ta tillvara och utveckla innovationskraften inom den egna organisationen. Detta är ett viktigt komplement till det övriga systemet. Utveckling av life science-företag skiljer sig till viss del från övrig företagsutveckling. Exempelvis behövs möjligheter för tidig verifiering och stor tillgång till kapital för att kunna genomföra tester av olika slag. Många idéer som kommer fram inom både innovationssystemet och Innovationsslussen kan också vara svåra att kommersialisera. Men de kan nyttiggöras inom hälsooch sjukvården och skapa värden i form av effektivare processer eller underlätta för patienter och/eller personal vilket leder till besparingar. Innovationsupphandling är en viktig process för hälso- och sjukvården att få tillgång till ny teknologi och kunskap samtidigt som man kan stödja forskning och utveckling i företag genom sin roll som kund. Detta är fullt möjligt att genomföra inom ramen för EU:s upphandlingsdirektiv, om det genomförs på ett reglerat och transparent sätt. Det har dock visat sig vara trögare att genomföra än vad man först trodde och därför behövs ökade insatser för att driva de problem som uppstår och skapa insatser som kan ta bort hindren. Inriktningsmål med insatser inom området är att Få fler nya innovationer inom life science i Västra Götaland Få fler bolag med > 10 anställda Etablera innovationsupphandling inom Västra Götalandsregionen För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden Effektivisera innovationssystemet genom att bidra till samverkan mellan aktörer Stärka förmågan att få fram nya innovationer i både nya och befintliga bolag genom t.ex. FoU kort 5 Stärka och sprida entreprenöriellt tänkande inom hälso- och sjukvårdsutbildningar samt genom GIBBS 6 Ge stöd till mikroföretag som behöver genomföra kliniska tester Ge stöd till aktiviteter för att etablera nya företag i Västra Götaland och också för att få företag att vilja investera i de små mikroföretagen Fortsätta att utveckla Innovationsluss Västra Götaland och etablera den bredare inom Västra Götalandsregionen och ytterligare öka samverkan med övriga innovationssystemet Etablera innovationsupphandling och arbeta aktivt för att lyfta problem och förslag som finns till en nationell nivå 5 g och utveckling i sma och medelstora foretag/ 6 Masters program inom affärsskapande och entreprenörskap inom biomedicin 6

35 Samhandling nationellt och internationellt Motiv Västra Götalands aktörer inom life science har som tydligt mål att vara erkända nationella och internationella aktörer inriktade på samverkan. Det är därför självklart att tillsammans med de andra starka life science-regionerna i Sverige delta i arbetet med att bygga en nationell agenda. De stora satsningar som nu görs i Stockholm/Uppsala-regionen genom främst SciLifeLab och ESS behöver mottagare och medaktörer för att bli verkligt nationella. Här finns möjlighet för forskare i Västra Götaland att få tillgång till världsledande forskningsinfrastruktur. Det är också viktigt att knyta internationella kontakter både i sin närmiljö i Skandinavien, Europa och i övriga världen såsom Asien och Nordamerika för att hänga med i forskningsfronten. EU:s nya forskningsprogram, Horizon 2020, kommer att göra stora satsningar på området Hälsa och här är det viktigt att regionens aktörer agerar samfällt för att kunna få tillgång till medel för att kunna bidra till att lösa framtidens utmaningar. Den ökade globaliseringen bidrar till att det växer fram starka ekonomier framförallt i Asien. Hur ska Västra Götaland kunna samverka och lära av dessa? Det behövs gemensamma strategier för att skapa avtryck och funktionella samarbeten som leder till tillväxt i Västra Götaland. Inriktningsmål med insatser inom området är att Öka medlen till Västra Götaland från nationella och internationella FoU aktörer Öka antalet nationella och internationella samarbeten med Västra Götalands aktörer För att bidra till målen ska Västra Götalandsregionen under perioden Göra fortsatta insatser för samverkan Göteborg Oslo Fortsätta samarbetet inom Scan - Balt Bidra till att ta fram en nationell life science-strategi genom att delta i olika projekt t.ex. innovationsagendor Göra insatser för påverkan och medverkan i EU:s kommande FoI-program, Horizon 2020 Vidareutveckla en stödfunktion inom Västra Götalandsregionen för att stödja de egna verksamheterna att delta i EU-program Bidra till kontakter med övriga världen och delta i gemensamma aktiviteter med t.ex. Business Region Göteborg och akademin Bidra till en gemensam kommunikationsplattform för life science aktörerna i Västra Götaland Finansiering och genomförande Handlingsprogrammet lyfter upp de gemensamma satsningar som Västra Götalandsregionen gör gemensamt inom regional utveckling och hälso- och sjukvård på områdena forskning och innovation. Regionutvecklingsnämnden avsätter 20 MSEK/år inom styrkeområde life science för insatser som ligger inom ramen för handlingsprogrammet. Hälso- och sjukvårdsavdelningen fördelar dessutom närmare en miljard kronor på FoU 7 i form av forskning och utvecklingsmedel till projekt, här ingår även de statliga ALF/TUA medlen, och medel till infrastruktur för forskning till såsom centrum för stressmedicin, bild- och interventionscentrum, stroke centrum för att nämna några. Dessa satsningar är viktiga förutsättningar för utveckling av både forskning i akademin och i företagen. Regionutvecklingsnämnden finansierar framförallt förstudier och projekt. För dessa medel gäller att de ligger i linje med handlingsprogrammet. Projektmedlen kräver en medfinansieringsgrad på minst 50 %. Satsningar där Regionutvecklingsnämndens medel kan växlas upp med nationella eller internationella medel prioriteras. Programmet stöttar deltagande i internationella forsknings- och 7 Gotalandsregionen/startsida/Vard och halsa/forskning och utveckling/ 7

36 innovationssamarbeten samt påverkan på program och policy. Riktat stöd kommer exempelvis att finnas för att underlätta för västsvenska aktörer att delta i EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, samt i relevanta strukturfondsprogram. Utöver detta finns stöd till innovationssystemet i form av inkubatorer, såddfinansiering och annat företagsstöd såsom t.ex. FoU-kortet och konsultcheckar som kommer life science-sektorn tillgodo. Regionutvecklingssekretariatet koordinerar genomförandet men avstämning och samverkan sker regelbundet med hälso- och sjukvårdsavdelningen och genomförandet ska också ske i nära samverkan med övriga aktörer inom life science klustret såsom akademi och näringsliv. Insatser beslutas och följs upp av regionutvecklingsnämnden och rapporteringar sker även till regionstyrelsens FoU-beredning. Uppföljning och utvärdering Handlingsprogrammet för life science syftar till en positiv utveckling av life science-sektorn i Västra Götaland men också till en positiv utveckling av medborgarnas hälsa genom en hälso- och sjukvård i framkant. Arbetet är långsiktigt men det aktuella programmet omfattar insatser under tidsperioden De kvalitativa och kvantitativa resultaten av alla projekt inom handlingsprogrammet ska följas upp enligt Västra Götalandsregionens rutiner. För att mäta de kvantitativa resultaten kommer indikatorer med koppling till programmets mål att tas fram. Oberoende utvärderingar av genomförande och effekter ska göras av samtliga större projekt (projekt som får ett bidrag som överstiger 1 mnkr). En slututvärdering av hela handlingsprogrammet ska göras med avseende på programmets genomförande, resultat och måluppfyllelse. 8

37 Handlingsprogram Hållbara transporter Dnr KTN Antaget MN / RUN Antaget Handlingsprogram för hållbara transporter Inledning Handlingsprogram för hållbara transporter är ett samverkansprogram för regional tillväxt och utveckling inom fordon och transporter. Programmet är ett av Västra Götalandsregionens verktyg för att uppfylla målen i Vision Västra Götaland Det goda livet samt målen inom Tillväxtstrategin för Västra Götaland. Handlingsprogrammet syftar till att driva fram lösningar på kort och lång sikt, för en omställning till ett hållbart transportsystem. Med hållbara transporter avses ekologisk, social och ekonomisk långsiktig hållbarhet för transportområdet. Programmet tar sikte på att driva och finansiera utvecklingsaktiviteter som byggs kring breda offentlig-privata samarbeten där frågornas natur är sådana att de måste lösas i samverkan mellan flera aktörer. I stor utsträckning stöttar programmet samverkan och utveckling via redan etablerade partnerskap. För områden där det saknas partnerskap kan programmet stötta att ny samverkan skapas. Det sker omfattande planering och insatser för infrastruktur, kollektivtrafik och egna transporter. För att kunna realisera lösningar i Västra Götaland som är attraktiva internationellt inom området hållbara transporter behöver utvecklingsaktiviteter i programmet integreras med infrastrukturplanering. Handlingsprogrammet siktar även på att påverka att egen verksamhet inom Västra Götalandsregionen ligger i framkant inom hållbara transporter. Bränslen och farkostteknik för sjöfart ingår i Handlingsprogram för hållbar energi. Handlingsprogrammet för hållbara transporter är ett samarbete inom Västra Götalandsregionen mellan regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden och miljönämnden. Utmaningar Globala utmaningar och regionala lösningar med internationell attraktivitet För att begränsa effekter av klimatförändring behöver de totala utsläppen av växthusgaser inom EU och bland världens industrialiserade länder i övrigt minska med mellan 80 och 95 procent jämfört med 1990 års nivåer. Transportsektorn, som står för ungefär en tredjedel av samhällets totala utsläpp av växthus-gaser, behöver reducera sin andel av utsläppen. Det nationella målet för transportsektorn är att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och redan 2020 ska vår energianvändning vara 20 procent effektivare. Klimatstrategin för Västra Götaland har som mål att den västsvenska ekonomin inte ska vara beroende av fossil energi år Västra Götalandsregionens miljöprogram går före genom ett mål om att organisationen ska vara fossiloberoende redan år Det är en stor utmaning att nå nationella och regionala mål, särskilt när man beaktar utvecklingen hittills.

38 Transportsektorn är en sektor där minskning av klimatpåverkande utsläpp har varit svår att genomföra. En orsak står att finna i att transportsektorns användning av energi nästan uteslutande baseras på fossilt bränsle och att alternativa energikällor och energibärare inte varit tekniskt och ekonomiskt konkurrenskraftiga. En annan orsak är sambandet mellan samhällets välfärd och dess transporter. På samhällsnivå har tillväxt i ekonomin samvarierar med ökad energiförbrukning, och, eftersom transportsektorns energi är fossil, ökande utsläpp av växthusgaser. Även i framtiden förväntar vi oss välfärd och om inga större förändringar genomförs så kommer utsläppen sannolikt att öka. Om dagens styrmedel för att reducera utsläpp har förväntad effekt kan utsläppen hållas ungefär konstanta. Om vi däremot ska uppnå ett trendbrott och radikal reduktion av utsläpp behöver vi agera kraftfullt och effektivt inom en rad områden samtidigt. Handlingsprogrammet för hållbara transporter syftar till att stötta åtgärder som bidrar till att frikoppla ( de-couple ) sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp från transportsektorn. Kan vi vända sambandet så att regional ekonomisk tillväxt kan ske med minskande utsläpp? Enbart tekniska lösningar, alternativt enbart sociala och beteendemässiga lösningar kommer inte att fungera. Troligtvis inte ens en kombination av båda kommer att fungera, om de ses som separata insatsområden. Det är först när vi inser att alla lösningar i grunden innebär samtidig och integrerad teknisk och social förändring som vi kan börja ta stegen mot det hållbara framtida transportsystemet. Det finns därför ett stort behov av att på lokal och regional nivå organisera, utveckla, testa och demonstrera lösningar som är attraktiva lösningar även i andra regioner och på internationella marknader. Utan åtgärd Beslutade styrmedel 2-grader Figur: Vägtrafikens klimatpåverkan i Sverige Index: 2004=100. Källa: Trafikverket (2010) Trafikslagsövergripande planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Publikation 2010:095, s. 23. Regionala transporter i Västra Götaland - behov av omställning Västra Götaland är en viktig nod för gods till Sverige. Drygt 50 procent av den svenska godsimporten i vikt räknat har Västra Götaland som destination och prognoser pekar av samma skäl på att transportarbetet inom gods kan komma att öka mer i Västra Götaland än i andra län. Västra Götaland är därför en viktig nationell nod för framtida lösningar för transporteffektivitet och överflyttning av gods till mindre miljöbelastande transportslag. Transportsektorn i Västra Götaland står för ungefär en tredjedel av uppskattade totala utsläpp av koldioxid från fossilt ursprung i området. Vägtrafiken och särskilt biltrafiken svarar för en dominerande del av dessa utsläpp. Västra Götaland är ett av de län där biltrafiken ökar. Det finns i Västra Götaland planer för stora satsningar på vägar och kollektivtrafik och ökat resande. 2

39 Syftet är framförallt att underlätta arbetsresor i hela regionen, så kallad regionförstoring. Det finns en motsättning mellan regionförstoring som ger upphov till ökat resande och klimatmålet som med dagens teknik kräver reducerat resande. Investeringarna i den nationella och regionala infrastrukturplanen liksom trängselskatten och Västsvenska paketet påverkar hur resande och transporter fördelas och utvecklas mellan olika trafikslag. Vägutbyggnader kommer att öka resande och transporter på väg i regionen. Andra åtgärder i den nationella och regionala planen är inriktade på att öka resande med kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik samt öka andelen godstransporter på järnväg och till sjöss. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns den strategiska utvecklingen för kollektivtrafiken beskriven. Inriktningen är att bygga ut där potentialen för ökat resande är stor samtidigt som det ska finnas en grundläggande samhällsservice i hela Västra Götaland. Inom ramen för dessa aktuella och kommande planerade satsningar finns möjligheter att skapa nya socialt attraktiva och säkra transportlösningar vilka kan reducera utsläpp och stärka Västra Götalands attraktivitet och industriella konkurrenskraft. Samtidigt är det troligt att regionförstoring, bättre infrastruktur och ökad tillväxt och välfärd sannolikt på kort och medellång sikt kommer att leda till ökade utsläpp av koldioxid. Det är därför viktigt att visa hur de stora infrastruktursatsningar som genomförs kan integreras med det långsiktiga behovet av omställning av transportssystemet. Innovation i transportsektorn drivkraft för regional utveckling Fordonsindustrin i Västra Götaland representerar en stor andel av Sveriges kompetens och utvecklingskapacitet inom området. Industrin är centrum i ett fordonskluster som består av fordonstillverkare, underleverantörer, teknikkonsulter, institut, samt för fordonsindustrin riktad forskning och utbildning inom universitet och högskolor i Västra Götaland. Omkring personer, motsvarande cirka fyra procent av arbetskraften i Västsverige, är anställda inom i fordonsklustret. Sektorn är förhållandevis utvecklingsintensiv men FoU-kapaciteten är nästan uteslutande centrerad till de stora fordonsföretagen samt till universitet och högskolor. Fordonsindustrins totala FoU-budget i Sverige är ca 16 miljarder kronor per år varav en betydande del av den utvecklingen sker inom Västra Götaland eller hanteras av de aktörer som finns här. Statens stora sektoriella forskningsprogram för fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) omsätter cirka en miljard kronor per år, varav ungefär hälften hanteras av företag i Västra Götaland och en stor del av utvecklingen sker i Västra Götaland. Stora delar av svensk fordonsindustris konkurrenskraft sammanfaller därför med den regionala fordonsindustrins konkurrenskraft. Många av utvecklingsfrågorna kring alternativa bränslen och elektrifiering av drivsystem är systemiska och fordonsindustrin och andra aktörer behöver samverka för att en systemomställning ska vara möjlig. Transport- och logistikföretag utgör ett annat utvecklingskluster i Västra Götaland. Industrigrenen står för en central del av den regionala ekonomin. Medan antalet anställda lågutbildade minskar inom fordonsindustrin ökar antalet anställda inom transport och logistik. Det gods som transporteras genom Västsverige och det gods som hamnen hanterar utgör en stor del av det gods som importeras till Sverige. Transport- och logistikindustrin har generellt sett inte varit lika forskningsintensiv som fordonsindustrin men det framtida behovet av nya effektiva lösningar för högre transporteffektivitet och överflyttning av gods till mindre miljöbelastande transportslag kommer att kräva mer forskning och utveckling. Kollektivtrafiken har gått från att i första hand vara en infrastruktur där det betonats social jämlikhet till att också vara en viktig framgångsfaktor för att skapa ekonomisk utveckling. Kollektivtrafiken står nu inför en kraftig utbyggnad vilken i närtid baseras på utbyggnad av existerande lösningar. Om kollektivtrafiken ska kunna axla en framtida roll som starkt drivande för förnyelse i samhället kommer det att behövas helt nya lösningar, fordon och system. Persontransporter behöver integreras med hela samhälls-planeringen och framförallt med lokalisering av bostäder, verksamheter m.m. 3

40 Den framtida kompetensförsörjningen inom en växande kollektivtrafikbransch behöver säkerställas. Fördubblingsmålet med dess inriktning pekar inte bara ut en infrastrukturutbyggnad utan utgör främst starten på en process där persontransportsystemen förnyas och kommer att på olika sätt ta en mer framträdande plats in samhället. En resenärscentrerad utveckling kommer att ställa krav på omstöpning av kollektivtrafiken. Forskning, utveckling, innovation och organisatorisk innovation i samverkan med offentliga och privata aktörer, nya högteknologiska, och nyskapande lösningar kommer att vara centrala. Programmets tematiska inriktning - Tillväxt och utveckling genom omställning inom tre områden Det råder enighet om att nuvarande transportutveckling måste brytas. Transportområdet är ett samhällsområde som haft svårt att ställa om. Samtidigt som det är en utmaning är det också en möjlighet i att vara långt framme i en utveckling som är global. Det är framförallt klimatpåverkan som diskuteras men åtgärder måste även till för att förbättra hälsan (luftföroreningar och buller) och landskapet (biologisk mångfald). Det finns också en social dimension kring hälsa, buller, säkerhet och livsrum som kopplar till transportsystemens utformning. Med klimatet som ledstjärna och med social och ekonomisk hållbarhet som integrerade dimensioner är det åtgärder inom tre områden som vi måste klara av att organisera och genomföra på lång sikt. Dessa är 1) drastiskt förbättrad energieffektivitet 2) övergång från fossil till förnybar energi, samt 3) samhällsplanering och överflyttning av transporter till mer miljöanpassade alternativ. Västra Götalandsregionen stöttar redan en rad plattformar för omställning och innovation med koppling till transportområdet. Via separata verksamhetsbidrag finansieras Lindholmen Science Park och Innovatum, vilka har verksamhet inom flera områden men där transportområdet är tydligt fokus för båda plattformarna. Dessa två plattformar har en roll i handlingsprogrammet för att mobilisera och bygga partnerskap och samverkan för hållbara transporter. Flera av nedanstående miljöer och projekt är resultat av det arbetet. Via dessa plattformar samt i förekommande fall via universitet och högskolor delfinansierar Västra Götalandsregionen riktade utvecklingsmiljöer med koppling till transportsektorn; AstaZero forskning och test för aktiv säkerhet i fordon och trafik samt test av infrastruktur för elektrifiering. CLOSER transportlogistik och transporteffektivitet, TSS - test och demonstration av nya transportlösningar, f3 - systemstudier kring fossilfria bränslen. Via projektfinansieringsverktyg har stöd getts till bl a: Waste Refinery/Recovery - Biogas från avfall, Biogas Väst - Biogasfordon, Svenskt bränslecellscentrum vätgasteknik, Elmer arena för elfordonsutveckling, samt K2 - nationellt centrum för kollektivtrafikforskning. Projekten GoSmart och SendSmart avser att mobilisera bredare partnerskap för resenärscentrerad innovation respektive innovativa godstransportlösningar. Handlingsprogrammet stärker pågående samverkan och åtaganden samt slår fast nya inriktningar och strategier för att ta ansvar för en omställning i regionen, samtidigt som programmet är öppet för nya förslag och inriktningar. Många av åtgärderna som krävs är av nationell, europeisk och global karaktär. Detta handlingsprogram är anpassat efter de regionala förutsättningar som finns i Västra Götaland och baseras dels på Västra Götalandsregionens tillväxtuppdrag och historiska roll i att utveckla samverkan och miljöer för innovation, dels på faktorer som att det här finns en stark fordonsindustri, att området är transportintensivt, samt att kollektivtrafiken behöver byggas ut och utvecklas. 4