Kvalitetsberättelse. Socialtjänsten. Datum Ärendenr

Transkript

1 Socialtjänsten Datum Ärendenr Kvalitetsberättelse 2016 Tibro kommun TIBRO Växel:

2 Sida 2 (33) Innehållsförteckning 1 Socialtjänstens kvalitetsarbete Vad är kvalitet för Socialtjänsten i Tibro Värdegrund Socialtjänstens uppdrag Internkontroll Internkontrollplan IT-system Trygghetslarm Barn- och ungdomsplaceringar Kontanthantering Nyckeltalsuppföljning Tillsyn Egenkontroll Öppna jämförelser Kvalitetsområde tillgänglighet Kvalitetsområde helhetssyn och samordning Kvalitetsområde kunskapsbaserad verksamhet Kvalitetsområde trygghet och säkerhet Kvalitetsområde självbestämmande och integritet Enhetsundersökning äldreomsorg Så tycker de äldre om äldreomsorgen Hemvård Särskilt boende Kvalitetsrevision Checklista för verkställighet... 24

3 Sida 3 (33) Socialtjänstens sex uppdrag Dokumentation Sekretess och tystnadsplikt Skydds- och begränsningsåtgärder IT och system Aktgranskning inom myndighetshandläggning Avvikande händelser och synpunkter Fel och brist Lex Sarah Beröm och klagomål Uppsökande och förebyggande arbete Uppsökande 75-årsverksamhet Äldrecentrum Konsument- och budgetrådgivning... 33

4 Sida 4 (33) 1 Socialtjänstens kvalitetsarbete Socialtjänstens kvalitetsarbete är inriktat på att göra rätt saker från början för att undvika brister i verksamheten. Grunden för en kvalitetsutveckling handlar i första hand om att utgå från den enskildes behov och just därför är den enskilde i centrum. I socialtjänstlagen finns en bestämmelse och denna säger att äldreomsorgen ska arbeta utifrån en nationell värdegrund. I korthet innebär denna nationella värdegrund att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. En värdegrund byggs upp av gemensamma värderingar om hur vi ska bemöta varandra och beskriver det förhållningssätt som personalen ska ha i sitt arbete. I Tibro har vi valt att arbeta fram en gemensam värdegrund för hela socialtjänsten. Värdegrunden är en del av förvaltningens samlade kvalitetsarbete och ett sätt för all personal att vara delaktiga i detta arbete är att aktivt arbeta med ledstjärnor. Ledstjärnorna ska spegla hur enheten vill upplevas av den enskilde och dess närstående samt andra besökare. Dessa ledstjärnor ska vara vägledande för personalen i det dagliga arbetet. 1.1 Vad är kvalitet för Socialtjänsten i Tibro Med kvalitet menas att den enskilde ges förutsättningar att leva ett självständigt, meningsfullt och aktivt liv. Socialtjänstens kvalitetsarbete är inriktat på att göra rätt saker från början för att undvika brister i verksamheten. Således definieras kvalitet enligt följande punkter: Vi sätter dig i centrum Kvalitet ska genomsyra vår verksamhet Du ska ges möjlighet att leva ett självständigt, meningsfullt och aktivt liv Kvalitet för oss handlar om att utgå från dina behov Vi uppnår rätt kvalitet när du upplever att den omsorg, vård och service du får överensstämmer med det vi kommit överens om 1.2 Värdegrund Socialtjänsten har tre värdeord som tillsammans utgör stommen i den gemensamma värdegrunden: Delaktighet Du ska uppleva att vi lyssnar på dig.

5 Sida 5 (33) Du ska uppleva att vi har som målsättning att tillsammans med dig tillgodose dina behov. Du ska uppleva att vi håller dig informerad. Respekt Du ska uppleva att vi möter dig på ett respektfullt sätt utifrån just din situation. Du har alltid rätt att framföra dina åsikter på den hjälp du får av oss. Du ska uppleva att den hjälp du får ger dig möjligheter till ett värdigt liv och välbefinnande Trygghet Du ska uppleva att du kan lita på givna löften och överenskommelser. Du träffar kompetent personal. Du ska uppleva att du får rätt hjälp på rätt sätt vid rätt tillfälle utifrån aktuell lagstiftning. 1.3 Socialtjänstens uppdrag En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att alla som bor eller vistas i Tibro får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna leva ett självständigt liv. Det kan exempelvis handla om att stödja och utveckla kommuninvånarnas möjligheter till ekonomisk och social trygghet men även att möjliggöra att den enskilde kan leva ett självständigt liv trots stigande ålder eller funktionsnedsättning. Socialtjänsten har arbetet fram ett antal uppdrag som bedöms vara viktiga i kvalitetsarbetet. Dessa uppdrag ska varje enhet, i den mån det är tillämpligt, ha rutiner och former för. Samtliga sex uppdrag: Ledstjärnor Personalen och enhetschef på samtliga enheter har gemensamt diskuterat fram vilka ledstjärnor som gäller på den specifika enheten. Dessa ledstjärnor ska vara vägledande i det dagliga arbetet. Reflektion Den grundläggande tanken med reflektion är att noggrant tänka igenom, medvetandegöra och utveckla förhållningssätt och lösningar på frågeställningar man ställs inför i det dagliga arbetet. Att reflektera över upplevelser och erfarenheter i vardagssituationer bidrar till att fundera över rådande arbetssätt; arbetar vi på bästa sätt eller bör en förändring komma till stånd? Varje enhet ska ha möjlighet till reflektion i arbetet.

6 Sida 6 (33) Välkomstsamtal Varje enhet, där det är tillämpligt, ska ha en rutin för välkomstsamtal. Denna rutin ska bland annat beskriva hur samtalet ska gå till och vilket innehåll men även vilka som ska deltaga. Anhörigstöd Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Därav ska alla enheter inom socialtjänsten ha rutiner som fastställer hur enheten exempelvis samverkar med anhörigsamordnaren och hur ofta anhörigträffar anordnas. Kontaktmannaskap Syftet med kontaktmannaskap är att bygga upp ett förtroende som skapar trygghet, för den enskilde och dess anhöriga, genom att låta en eller två personal från enheten sköta kommunikation och information. Där det är tillämpligt ska enheten ha en rutin för kontaktmannaskap där det framgår hur man arbetar med detta. Överenskommet förhållningssätt All personal inom socialtjänsten har signerat denna överenskommelse där man åtar sig att arbeta utifrån värdegrunden samt enhetens egna ledstjärnor. Om någon brister i denna överenskommelse så har var och en skyldighet att påtala detta för berörd person.

7 Sida 7 (33) 2 Internkontroll Internkontroll är en central del i kvalitetssäkringen av kommunens verksamheter. Respektive nämnd ska inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Således handlar internkontroll om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett bra och säkert sätt. Internkontrollen bidrar till en effektiv och säker verksamhet och god ekonomisk hushållning. 2.1 Internkontrollplan Socialtjänsten arbetade under 2015 fram en internkontrollplan för Kontroll-område (vad) Kontroll-aktivitet (hur/omfattning) Kontrollfrekvens Kontrollansvarig Rapporteringstillfälle Rapporteringsansvarig Introduktion för ny personal IT-system (handhavande) Kunskapssäkring hos befintlig personal Stickprov per enhet Enhetschef 2 ggr/år SAS/Kvalitetskoordinator Trygghetslarm Avvikelser Teknik Månatlig logguppföljning Enhetschef I samband med delårs- och årsbokslut Enhetschef Barn- o ungdomsplaceringar Genomlysning analys av kärnprocess från beslut till verkställighet Månatliga nyckeltal Kvartalsvis återrapportering Avdelningschef (IFO) 1 gång/mån Kvartalsvis Avdelningschef (IFO) Kontanthantering Följsamhet av rutin kontantförsäljning & kassa 1 tillfälle/halvår Enhetschef I samband med delårs- och årsbokslut Ekonom Nedan presenteras en uppföljning per kontrollområde.

8 Sida 8 (33) IT-system Under våren 2016 fick respektive enhetschef en enkät med frågor om enhetschefens och underställds personals kunskap om socialtjänstens verksamhetssystem. Av tio enhetschefer svarade åtta stycken på enkäten. I samband med höstens kvalitetsrevision och egenkontroll fanns en del frågor kring IT och verksamhetssystem. Det samlade resultatet påvisar behov av förbättring och utveckling inom detta kontrollområde. Fortbildning i verksamhetssystemet behöver exempelvis erbjudas för att säkra att all personal arbetar korrekt i verksamhetssystemet Trygghetslarm Inom detta kontrollområde har ett antal nyckeltal arbetats fram som socialtjänstens larmansvarig redovisar månadsvis i socialtjänstens blankett för nyckeltalsuppföljning. Antal trygghetslarm totalt Antal nyinstallerade larm Avslutade larm Hembesök som rört felsökning av någon grad Trygghetslarm ordinärt boende Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Gällande felsökning så upptäcks fel när testrapporterna granskas. Dessa rapporter påvisar larm som inte har kontakt med larmleverantörens basenhet. Det kan exempelvis handla om att larmanvändaren har dragit ur kontakten. Andra sätt som fel kan inkomma är via hemvården som uttrycker att ett larm inte fungerar eller att den enskilde själv kontaktar larmansvarig. Själva larmklockan testas var tredje dygn och om den då inte finns i närheten av larmenheten kommer även detta upp i den tekniska rapporten. Det kan exempelvis vara att larmklockan blivit kvar på sjukhuset i samband med sjukhusvistelse Barn- och ungdomsplaceringar Inom detta kontrollområde har en uppstrukturering skett under året. I de fall det handlar om placeringar har myndighetshandläggaren en information för nämnden och diskussion utifrån barnets bästa. Barnplaceringar följs upp månadsvis i socialtjänstens nyckeltalssammanställning.

9 Sida 9 (33) När det gäller antalet placerade barn i familjehem så kan nedanstående diagram påvisa hur trenden ser ut i jämförelse med tidigare år Kontanthantering En checklista har skickats ut till berörda enhetschefer inom socialtjänsten med frågor för att kontrollera följsamheten till aktuella rutiner inom detta kontrollområde. Inom socialtjänsten finns det sju enheter som har handkassor och åtta enheter som har handkassakort. Som checklista användes tretton punkter från Riktlinjer kontantkassa KLK (kommunledningskontoret)

10 Sida 10 (33) Resultatet påvisar att enheterna har hög följsamhet till aktuell riktlinje och rutiner. Det som framkom av denna uppföljning är att kommunledningskontorets riktlinje är i behov av uppdatering då vissa delar i denna inte är tydliga eller överensstämmer med verkligheten. Socialtjänsten behöver dock uppmärksamma punkten om slutredovisning av byte av handkassaansvarig då det fanns osäkerhet kring om detta sker eller ej. 2.2 Nyckeltalsuppföljning Socialnämnden följer regelbundet upp socialtjänstens verksamheter med hjälp av nyckeltal. Dessa nyckeltal redovisas per månad. Nyckeltalen berör bland annat försörjningsstöd, barn- och vuxenplaceringar, antal inkomna anmälningar rörande barn och beläggningsgrad på korttid och särskilt boende.

11 Sida 11 (33) 3 Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarar för tillsyn över verksamheter inom socialtjänstområdet, hälso- och sjukvården och för funktionshindrade, så kallad LSSverksamhet, samt över hälso- och sjukvårdspersonal i deras yrkesutövning. Tillsynen syftar till att granska om vården och omsorgen följer gällande lagar så att varje individ får den insats som han eller hon behöver och att verksamheten därmed säkerställer en god kvalitet och en hög säkerhet. Under 2016 har IVO genomfört tre tillsynsbesök: Datum för tillsyn Föranmäld Föranmäld Föranmäld Enhet Iuventus (HVBboende) Myndighetshandläggning LSS Barnboendet Fjärilen (LSS) Resultat Tillsynen har varit inriktad på säkerhet och trygghet för de inskrivna barnen och de unga. IVO har inte funnit några brister i de delar som tillsynen avsett. IVO har vid tillsynen gjort bedömning av handläggning, personal och kompetens samt kvalitet. IVO bedömer att myndighetsutövningen uppfyller de kriterier på god handläggning som finns i lagar och föreskrifter. IVO har vid tillsynen identifierat brister och nämnden ska senast redovisa hur den säkerställer att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och föreskrifter.

12 Sida 12 (33) 4 Egenkontroll Den som bedriver verksamhet ska fortlöpande utöva egenkontroll. Egenkontrollen innebär att den som bedriver verksamheten granskar bakåt, det vill säga undersöker den verksamhet som har bedrivits. Detta kan exempelvis ske genom kontroll och analys av statistik. 4.1 Öppna jämförelser Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att samla in och publicera öppna jämförelser inom socialtjänsten och kommunal hälso- och sjukvård. I öppna jämförelser har indikatorer tagits fram för att följa utvecklingen i verksamheter på kommun-, läns- och riksnivå. För 2016 års resultat har en gemensam webbenkät med samma frågor genomförts för socialtjänstens olika områden. Detta för att effektivisera insamlingen men även för att möjliggöra jämförelser av resultat mellan socialtjänstens olika områden. I samband med detta har ett antal indikatorer och frågor ändrats vilket medför svårigheter att jämföra vissa resultat med tidigare år. Öppna jämförelser socialtjänst sker inom dessa områden: - Äldreomsorg - Ekonomiskt bistånd - Sociala barn- och ungdomsvården - Missbruks- och beroendevård - Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden - Våld i nära relationer - Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS - Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatri) - krisberedskap Indikatorerna i öppna jämförelser kategoriseras in i olika kvalitetsområden och i denna kvalitetsberättelse kommer en enklare presentation per kvalitetsområde Kvalitetsområde tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga.(socialstyrelsen) Socialtjänstens främsta brister inom detta område är att informationen på hemsidan inte är på lättläst svenska.

13 Sida 13 (33) För övrigt framkommer i öppna jämförelser att socialtjänsten saknar uppsökande verksamhet inom områdena hemlöshet och socialpsykiatri samt öppen verksamhet till personer med psykisk funktionsnedsättning Kvalitetsområde helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. (Socialstyrelsen) Inom detta kvalitetsområde efterfrågas ett flertal rutiner för intern och extern samverkan. När det gäller de interna rutinerna så har socialtjänsten ett önskvärt resultat med tanke på att det är en gemensam myndighetsutövning med närhet till handläggarna inom de olika arbetsområdena. Dessvärre saknas flera av de externa rutiner som efterfrågas inom flera öppna jämförelser Kvalitetsområde kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara.(socialstyrelsen) Detta kvalitetsområde innefattar indikatorer som belyser exempelvis - Personalens kompetens - Standardiserade bedömningsmetoder - Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten - Rekommendationer Nationella riktlinjer Ett ej önskvärt resultat får socialtjänstens alla arbetsområden när det gäller indikatorn för systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten. Det kan bland annat handla om att på individnivå följt upp insatsens målsättning och dokumenterat denna. Det kan även vara på gruppnivå. Äldreomsorgen får även ett ej önskvärt resultat för indikatorn strukturerat arbetssätt. Denna indikator efterfrågar om handläggaren utreder utifrån et strukturerat arbetssätt så som IBIC eller BAS. Socialtjänsten kommer under våren 2017 implementera IBIC inom delar av äldreomsorgens handläggning. Både i öppna jämförelser för socialpsykiatri och hemlöshet framkommer att socialtjänsten inte tillämpar vissa nationella riktlinjer. Viktigt att beakta är att dessa nationella riktlinjer endast är rekommendationer Kvalitetsområde trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete.(socialstyrelsen)

14 Sida 14 (33) Detta kvalitetsområde innefattar endast enstaka frågor kring exempelvis juridisk kompetens, information till enskilda och hantering av skyddade personuppgifter. Det socialtjänsten överlag brister på inom detta kvalitetsområde är skriftlig rutin gällande att den enskilde ska få en kopia av sin journal samt skriftlig rutin för hur skyddade personuppgifter ska hanteras både i utredningsförfarandet som i verkställigheten Kvalitetsområde självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val.(socialstyrelsen) Detta kvalitetsområde finns med i öppna jämförelser för missbruk- och beroendevård och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatri). Det som efterfrågas är brukarinflytande på individuell nivå men även verksamhetsnivå. Det kan bland annat handla om brukarstyrd brukarrevision och detta är inte något som har genomförts inom socialtjänsten. Socialtjänsten har heller inte någon brukarinflytandesamordnare (BISAM) placerad på ledningsnivå inom socialpsykiatri. 4.2 Enhetsundersökning äldreomsorg Inom ramen för öppna jämförelser sker även en enhetsundersökning inom äldreomsorgen där enheterna inom hemvård och särskilt boende besvarar enkät från Socialstyrelsen. I dessa enkäter efterfrågas bland annat svar kring bland annat genomförandeplaner, samordning och samverkan, hemsjukvård och läkemedelsgenomgångar. För äldreomsorgens del framkommer bland annat avsaknad av rutiner kring exempelvis upptäckt av att den enskilde är beroende eller missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel eller rutiner inom läkemedelsgenomgångar. 4.3 Så tycker de äldre om äldreomsorgen Socialstyrelsen genomför årligen en rikstäckande enkätundersökning Så tycker de äldre om äldreomsorgen. Detta är en undersökning av de äldres uppfattning om kvaliteten i hemvård och särskilt boende Hemvård I Tibro har 98 personer svarat på enkäten gällande hemvård vilket är 64 % av de tillfrågade.

15 Trend för ett antal frågor Sida 15 (33)

16 Sida 16 (33)

17 Sida 17 (33) Särskilt boende Inom särskilt boende har 50 stycken besvarat enkäten vilket är 57 % av tillfrågade. Trend för ett antal frågor

18 Sida 18 (33)

19 Sida 19 (33) 4.4 Kvalitetsrevision Socialtjänsten genomför årligen en kvalitetsrevision som innehåller både enkätfrågor och verksamhetsbesök. Enkäten sammanställs och används som underlag vid verksamhetsbesök av socialchef, HR-konsult och SAS/Kvalitetskoordinator. Vid dessa besök närvarar även enhetschef och arbetsplatsombud. Enkäten har besvarats av respektive enhetschef tillsammans med personal. De enhetschefer som ansvarar för flera enheter har redovisat ett sammanfattande svar för alla enheterna. Tidigare år har svar redovisats per enhet men då detta krävt en större administration för enhetscheferna valdes denna lösning istället. Nedan presenteras den sammanställda enkäten utifrån hur enhetscheferna har besvarat den elektroniskt. Vissa svar kan ha förändrats innan årets slut då vissa enhetschefer hade inplanerat att på kommande arbetsplatsträff gå igenom exempelvis avvikelsehantering eller arbetsprioriteringslista med mera med sin personal. Flertalet av frågorna besvaras med ja eller nej och redovisas genom ett liggande stapeldiagram. Några frågor har besvarats med fritext och kommer redovisas med en sammanfattande kommentar.

20 Sida 20 (33)

21 Sida 21 (33) På frågan om enhetens följsamhet till rutin om reflektion i arbetet har enhetschefen graderat svaret utifrån en fyrgradig skala: Ingen Låg Medel Hög 0,0% 0,0% 55,6% 44,4% Nedan redovisas ett antal frågor med sammanfattande kommentar: Hur säkerställs att socialtjänstens värdegrund är känd av all personal på enheten? I stort sett alla har svarat att detta sker vid arbetsplatsträffar/planeringsdagar. Det framkommer på en del enkäter att det även sker vid nyanställning. Hur säkerställs att den enskilde och dess anhöriga tar del av enhetens ledstjärnor? Flertalet har svarat att information om enhetens ledstjärnor delges vid välkomstsamtal men att ledstjärnorna även finns uppsatta i de allmänna utrymmena. Hur säkerställer enheten att den enskildes insatser utförs på ett likartat sätt utifrån den enskildes behov? De svar som framkommit är: regelbundna diskussioner vid exempelvis veckomöten, teamträffar och reflektionstillfällen. Upprättande av olika planer så som genomförandeplan, rehabplan, vårdplan och bemötandeplan. Rutiner Beskriv hur enheten arbetar systematiskt med avvikelser och synpunkter så att de leder till förbättringar i verksamheten. Flertalet beskriver att det sker en uppföljning av rapporterade avvikelser vid arbetsplatsträffar alternativt reflektionstillfällen. Ett förbättringsarbete inleds och vid behov uppdateras rutiner alternativt upprättas nya rutiner. En chef framför dock att det i dagsläget inte finns ett optimalt system för att hantera avvikelserna och att alla medarbetare inte är delaktiga. Många gånger hanteras avvikelserna av enhetschef och verksamhetsresurs. Vad anser ni verksamheten är bra på? IFO barn och unga samt vuxenenheten - Ge medarbetarna tillfällen till reflektion och handledning - Bra rutiner för gruppträffar

22 Sida 22 (33) - Närhet till chef och samordnare vilket minskar risken för att känna sig ensam i svåra ärenden - Följa årshjulet - Arbeta gruppstärkande - Delaktighet i beslut kring verksamhetsutveckling - Utredningar av hög kvalitet och kort utredningstid - Insatser av hög kvalitet - Måna om varandra Området funktionsnedsättning - Brukaren i centrum - Hitta lösningar på olika situationer i vardagsarbetet - Samarbete mellan de olika arbetsplatserna Området HSL - Samarbeta och se till helheten - Bemöta med respekt - Upprätthålla kompetens - Tydliga mål och planer med förbättringsområden - Utbilda/lära andra inom organisationen - Framför även att kommunen generellt har ett rykte för sin positiva anda och ödmjukhet! Brittgårdens omvårdnadsboende Hemvård och Fredsgatans omvårdnadsboende - Trygg personal som trivs - Bra bemötande - Bra aktivering för de boende - Bemötande - Flexibla - Kompetenta - Ser till helheten (team) - Ansvarstagande - Engagerade - Problemlösare - Samarbete - Logistik/planering - Smarta & glada och har roligt tillsammans Demensorganisationen - Förhållningssätt - Flexibilitet - Den enskilde i centrum Äldrecentrum och dagverksamhet - Utveckla verksamheten - Vågar prova nya saker och sådant som inte gjorts tidigare

23 Sida 23 (33) - Medverka evenemang som inte är ordinarie verksamhet (UPPåNER, ljusvandring) - Bra verksamhetsinnehåll - Ser den äldres behov - Personal som vet och förstår sitt uppdrag - Lyhörda, modiga och har det rätta drivet - Roligt tillsammans Korttid/pool-vakans - Kvalitet i vårdarbetet - Bra kompetens hos poolpersonal Iuventus - Rutiner och riktlinjer - Miljöterapeutiskt arbete utifrån varje ungdoms enskilda behov Vad behöver förbättras/utvecklas? IFO barn och unga samt vuxenenheten Området funktionsnedsättning - Dokumentation - Kunskapsnivån i barnhandläggning - Uppdatering av ledningssystemet och dess rutiner samt kunskap om var man hittar förvaltningsövergripande riktlinjer och rutiner - Verksamhetssystemet - Ständigt behov av kompetensutveckling då omvärlden förändras och nya metoder kommer - Än bättre samarbete - Arbeta på ett likartat sätt vad gäller rutiner och kvalitetsarbete med mera. Området HSL - Mer strukturerat arbete med förbättringsplaner Brittgårdens omvårdnadsboende Hemvård och Fredsgatans omvårdnadsboende - Snabbare dataförbindelser - Dokumentation - Kontaktmannaskap - Till viss del samarbete - Förhållningssätt gentemot varandra och vikarier - Praktiska göromål som att städa bilar och ha ordning i hemvårdens lokal Demensorganisationen - Än bättre på att sätta den enskilde i centrum

24 Sida 24 (33) - Utveckling av samarbetet Äldrecentrum och dagverksamhet - Utveckling av programinnehåll som exempelvis genomförande av en semesterresa - Utveckling av samarbetet med personal på särskilda boenden - Lokalöversyn på den sociala dagverksamheten och arbete med att minska buller och tröttande ljud för besökarna - Behov av att stärka upp inom trygghetslarm genom utökning av larmansvarigs tjänst - Utveckling och förbättring av frivilligverksamheten Korttid/pool-vakans - Eventuellt behov av fler anställningar i poolen då vikariesituationen varit bekymmersam sedan längre tid Iuventus - Samarbete/kommunikation mellan boendehandledare och handläggare 4.5 Checklista för verkställighet I samband med utskicket av kvalitetsrevisionens enkätfrågor fick enhetscheferna för verkställighet även en checklista med olika frågeområden. Tio stycken checklistor har återkopplats till SAS och även dessa har varit ett underlag vid verksamhetsbesöken. Flertalet av checklistorna är per enhet medan några är sammanslagna per enhetschef. Inom vissa frågeområden har checklistan för området HSL valts bort då frågorna ej varit relevanta samt checklistan för området funktionsnedsättning då enhetschef vid tillfället var nytillsatt och ej hade möjlighet att svara på ett tillförlitligt sätt. Nedan följer en enklare sammanställning av svaren uppdelat utifrån de olika frågeområdena Socialtjänstens sex uppdrag Sammanställning av nio stycken checklistor av totalt tio. Checklistan för området funktionsnedsättning är utesluten.

25 Sida 25 (33) Dokumentation Sammanställning av åtta checklistor av totalt tio. Checklista för området HSL och funktionsnedsättning är uteslutna. Detta frågeområde har berört olika delar av verkställighetens dokumentation. Fem stycken ärenden skulle slumpvis väljas ut för granskning. Svaren är av varierande grad och vissa frågor har fått både ja och nej svar vilket påverkar möjligheten till en enkel sammanställning i diagramform. Några har gjort en samlad bedömning och svar medan vissa har besvarat frågorna per granskat ärende vilket även det försvårar sammanställning. Frågorna har berört uppdragdokument, genomförandeplan och löpande journalanteckningar. När det gäller uppdragsdokument så har i stort i stort sett alla granskade ärenden ett tydligt uppdragsdokument. Det som framkommer i flertalet av granskningarna är att genomförandeplanen inte upprättas inom två veckor enligt riktlinje. Flertalet har även svarat att genomförandeplanen delvis brister i att ge tillräcklig information för att säkra kontinuitet i genomförandet av insatser. Det saknas även datum för uppföljning av genomförandeplanen i flera granskningar. Granskningen påvisar att den löpande dokumentationen i de granskade ärendena utförs tillfredsställande.

26 Sida 26 (33) Kommentar utifrån verksamhetsbesöken: Vid verksamhetsbesöken framkommer ett fortsatt behov av utbildningsinsatser kring dokumentation samt att dokumentationen inte alltid tas på allvar. Det framkommer även önskemål om ytterligare mallar i verksamhetssystemet, som exempelvis bemötandeplan för omvårdnadsboenden och riskanalys Sekretess och tystnadsplikt Sammanställning av 10 checklistor av totalt tio. Kommentar från checklistor: På några checklistor framkommer att dokumentationen förvaras inlåst på enhetens kontor. Dock kan genomförandeplaner och vårdplaner finnas tillgängliga på enheten. Det framkommer även att det inte hör till omvårdnadspersonalens ansvar att lämna ut dokumentation till närstående. Kommentar från verksamhetsbesöken: Inga direkta diskussioner eller frågeställningar uppkommer gäller detta frågeområde vid verksamhetsbesöken Skydds- och begränsningsåtgärder Sammanställning av nio checklistor av totalt tio. Checklistan för hemvård är utesluten då det saknas svar.

27 Sida 27 (33) Kommentar från verksamhetsbesöken: Inga direkta diskussioner eller frågeställningar uppkom vid verksamhetsbesöken. Dock kan en diskussion kring behov av att diskutera förhållningssätt och bemötande kopplas till detta frågeområde. Det framkom att detta är viktigt att diskutera utifrån olika perspektiv och då bland annat skydds- och begränsningsåtgärder. Rätt förhållningssätt och bemötande kan minska risken för användning av skydds- och begränsningsåtgärder IT och system Sammanställning av tio checklistor av totalt tio.

28 Sida 28 (33) Kommentar från verksamhetsbesöken: Det uppstår då och då att personal, främst vikarier, inte kommer in i de olika systemen. Det framkommer även att vikarier har svårt för att hantera verksamhetssystemet vilket troligtvis beror på bristande information/utbildning. Den utbildningsinsats som ges är oftast av personal på enheten som själva kan ha svårigheter med verksamhetssystemet. Vid vissa verksamhetsbesök framkommer ett behov/önskemål om wi-fi då man vill kunna använda bärbara datorer alternativt surfplattor på enheten. Det framkommer även ett större behov av stöd kring verksamhetssystemet. Det finns en önskan att detta stöd (läs person) ska ha kunskap inom IT men även kunskap och förståelse om verksamheten. 4.6 Aktgranskning inom myndighetshandläggning Under hösten 2016 genomfördes en aktgranskning inom myndighetshandläggningen. Enhetscheferna hade i förväg slumpvis valt ut tolv ärenden för granskning. Samtliga av socialtjänstens ärendegrupper fanns representerade bland dessa utvalda ärenden. Handläggarna delades in två och två. Det eftersträvades att handläggarna skulle arbeta i tvärgrupper det vill säga tillsammans med någon från en annan arbetsgrupp än den egna. Varje par tilldelades minst ett ärende. I varje ärende skulle utredningar och journalanteckningar granskas utifrån en granskningsnyckel. Efter aktgranskning återsamlades hela arbetsgruppen för återkoppling till enhetschefer och SAS. Enhetscheferna samlade in samtliga granskningsnycklar. Aktgranskningen påvisade att utredningar och journalanteckningar överlag håller en god kvalitet. Resultatet påvisade även ett antal förbättringsområden: - Inom handläggning rörande vuxen finns ett utvecklingsbehov av att uppmärksamma barn till brukaren samt att dokumentera detta. - Inom handläggning rörande barn och familj var det inte alltid tydligt beskrivet hur ärendet inkommit till enheten. - Otydligt gällande beslutsdatum i en utredning.

29 Sida 29 (33) 5 Avvikande händelser och synpunkter Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Detta arbete syftar bland annat till att förebygga fel och brister i verksamheten men även att ta hand om de brister som har inträffat för att undvika allvarliga missförhållanden eller avvikelser. Grunden för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten är ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Ett sådant arbete minskar också risken för att det inträffar allvarliga missförhållanden som ska anmälas enligt Lex Sarah eller avvikelser enligt Lex Maria. 5.1 Fel och brist Fel och brist hanteras på enheten och utredningsansvarig är enhetschef. Under 2016 har socialtjänstens enheter hanterat 52 stycken fel och brister. För kategoriområdet brister i utförande/ risk för -händelser så är cirka hälften larmrelaterade händelser. Det handlar exempelvis om att man som personal inte har aktiverat rörelselarm eller besvarat larm. 5.2 Lex Sarah Rapporter om missförhållande (Lex Sarah) utreds av SAS och under 2016 har 8 stycken rapporter hanterats. Två av dessa har resulterat i anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

30 Sida 30 (33) Bestämmelserna om Lex Sarah är en del i arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten i verksamheten. Syftet är att missförhållanden inte ska uppstå eller upprepas. Därför är det viktigt att identifiera bakomliggande orsaker till missförhållandet på systemnivå. I de utredningar som förekommit under 2016 har ett antal bakomliggande orsaker pekats ut och dessa kan kategoriseras in i följande områden:

31 Sida 31 (33) 5.3 Beröm och klagomål Under 2016 har det inkommit 18 stycken klagomål/synpunkter varav två är beröm samt en synpunkt. Två av de klagomål som har inkommit har resulterat i utredning om missförhållande. I det ena ärendet bedömdes händelsen som ett missförhållande medan det i det andra inte bedömdes vara något missförhållande. De två beröm som inkommit har berört demensorganisationen och uppsökande besök inom äldreomsorgen.

32 Sida 32 (33) 6 Uppsökande och förebyggande arbete Enligt Socialtjänstlagen ska socialnämnden genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. I den uppsökande verksamheten ska man upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda hjälp. När det är lämpligt ska även samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar ske. 6.1 Uppsökande 75-årsverksamhet Socialtjänstens äldreomsorg bedriver årligen en uppsökande verksamhet riktad till 75- åringar som inte har någon insats från äldreomsorgen sedan tidigare. Dessa personer erbjuds ett hembesök för att få del av information om vad äldreomsorgen kan erbjuda. Antal 75- åringar 2015 Antal utskick Antal svar Antal som önskade hembesök Antal som önskade information via telefon Antal som hämtade infomapp på Äldrecentrum Antal som inte önskade någon kontakt i nuläget Äldrecentrum Äldrecentrum är en mötesplats för pensionärer, anhöriga och frivilligarbetare. Denna verksamhet erbjuder ett stimulerande innehåll och flera av aktiviteterna kan även betraktas ur ett förebyggande perspektiv. Under året har det varit många studiebesök från andra kommuner och pensionärsorganisationer som är intresserade av Äldrecentrums verksamhet. Detta tar självklart tid från verksamheten men är även en bekräftelse på att det är en lyckad verksamhet. Andra viktiga händelser under året har varit UPPåNER, ljusvandringen och när Radio Skaraborg gjorde ett reportage om Äldrecentrums verksamhet. Ett lyft för verksamheten är inköpet av handikapps buss. Detta möjliggör trevliga utflykter även för personer som är rullstolsburna. Besöksstatistik: Antal besök Snitt per månad 1468

33 Sida 33 (33) Trend Konsument- och budgetrådgivning Ett förebyggande arbete inom detta område är Ekonomismart som är en återkommande tvådagars utbildning för arbetslösa ungdomar. Under 2016 genomfördes denna utbildning oktober och det var 13 stycken personer i åldersspannet år som medverkade.