Utredning Särskolan 2017

Transkript

1 Utredning Särskolan 2017 Eskilstuna Kommun September, 2017 Implement Consulting Group Tel Org. nr Kungsbron 2 11 tr info@implement.se Bank Danske Bank Stockholm implementconsultinggroup.com SWIFT DABASEXS Iban SE

2 Innehållsbeskrivning Uppdragsbeskrivning... 3 Bakgrunds och problembeskrivning... 3 Mål 3 Upplägg... 3 Omfattning... 3 Avgränsning... 4 Nulägesanalys... 4 Beskrivning av Eskilstunas särskolor... 4 Respondenter... 8 Styrkor och utmaningar med särskoleverksamhet... 8 Elevunderlaget... 9 Ledningsstruktur Samverkan Arbetsklimat Ekonomisk analys Börlägesanalys Analysramverk och arbetssteg Designkriterier Scenarioanalys Rekommendation av målbild Förslag till handlingsplan Medskick Bilagor Bilaga 1: Översikt Styrande dokument Bilaga 2: Översiktlig genomgång av aktuella skolformer och läroplaner Bilaga 3: Forskning om Inkludering och exkludering

3 Uppdragsbeskrivning Bakgrunds och problembeskrivning Särskolan har under flera år brottats med stora underskott då de varit anslagsfinansierade och haft samma anslag under flera år trots ökat elevantal. Vid föregående verksamhetsår låg underskottet på ca 9 Mkr. Från och med 2017 finansieras särskolan med skolpeng istället för med anslag, vilket förväntas öka förutsättningarna att få en ekonomi i balans. Eskilstuna är inne i en tillväxtfas där prognoser pekar på ett ökat antal barn. Det är dock fortfarande osäkert hur stor andel av dessa som kommer ingå i särskolans verksamhet. Det finns därför ett stort behov av att genomlysa kvalitet, organisation och effektivitet inom verksamheten och att utifrån detta underlag ta fram förslag på eventuella förändringar. Mål Målet för förvaltningens arbete är att utifrån budgetram för 2017 leverera en verksamhet som: 1. bedriver en kvalitativt hög verksamhet vilken kännetecknas av god omsorg, god säkerhet och där eleverna utvecklas utifrån de mål som är satta i läroplanerna 2. skapar en organisation som kännetecknas av en hög flexibilitet för att klara volymökningar och volymminskningar 3. säkerställer att arbetsmiljön för elever, personal och chefer är god 4. uppnår en långsiktig ekonomisk stabilitet och effektivitet Upplägg Genomförandet av utredningen har skett i fyra steg: 1. Övergripande analys för att få en inledande förståelse 2. Fördjupad analys för att få en mer detaljerad bild med fördjupat perspektiv 3. Lösningsförslag reflektioner och diskussion i två arbetsmöten 4. Handlingsplan för att skapa planer för införande Målet med utredningen är identifiera konkreta åtgärder som gör att verksamheten får bättre förutsättning att nå sina verksamhetsmål med en budget i balans. Omfattning Utredningen omfattar följande särskolor Grundsärskolan - Djurgårdsskolan, Årbyskolan Grundsärskolan med inriktning på träningsskola på Tuna skolområde - Odlarskolan, Ärstaskolan, Idunskolan Gymnasiesärskolan - Rinmangymnasiet och Odlarskolan (träningsskolan) 3

4 Avgränsning Utredningen omfattar inte följande Kartläggning av verksamheten i förskoleklass Kontakt med elever eller föräldrar Studiebesök på skolor och i verksamhet Extern benchmark eller annan kvalitetsuppföljning Utvärdering av den pedagogiska verksamheten/förmågan hos lärarkåren, detta sker i särskild ordning via Skolinspektionens utredning senare under året. Nulägesanalys Beskrivning av Eskilstunas särskolor I Eskilstuna bedrivs särskoleverksamhet i grundsärskolor, träningsskolor och gymnasiesärskolor fördelat till olika skolor över hela kommunen. Grundsärskolan För grundsärskolan finns verksamhet på två skolor, Djurgårdsskolan och Årbyskolan. Eleverna har olika grad av funktionshinder, i huvudsak utvecklingsstörning, och behöver extra stöd för att klara skolarbetet. I särskolan finns en strävan att varje elev ska bli sedd och bekräftad på ett positivt sätt varje dag. Den övergripande målsättning är att stödja eleven till en allsidig utveckling såväl kunskapsmässigt som socialt. Elevens styrkor skall tas tillvara. Alla elever har en individuell utvecklingsplan som utarbetas av läraren, fritidspersonal, eleven och föräldrar tillsammans. Eftersom upptagningsområdet är stort erbjuds eleverna skolskjuts. De elever som klarar att åka lokalbuss på egen hand till skolan uppmuntras och tränas att göra detta. 4

5 elever i grundsärskolan vt-15 ht-15 vt-16 ht-16 vt-17 (april) ht-17 (budget) Prognos 2018 Varav externa elever - inriktning träningsskola Totalt grundsärskola - inriktning träningsskola Integrerade elever - Grundsärskola Varav externa elever - Grundsärskola Totalt antal elever grundsärskolan (exkl inriktning träningsskola) Djurgårdsskolan På Djurgårdsskolan bedrivs verksamheten från förskoleklass till årskurs 9 samt 2 fritidsverksamheter. Hajens fritids är för elever upp till årskurs sex och i den förlängda skolbarnsomsorgen erbjuds fritids för elever på högstadiet. På Djurgårdsskolan finns grundsärskolan Pilen som bedriver verksamhet från årskurs 1 9, lokalintegrerat med vanliga skolan. Totalt går ca 800 elever med ca 100 anställda på Djurgårdsskolan, varav 43 elever går inom grundsärskolan. elever klasser Snitt antal elever per klass personal Andel pedagoger* Andel fast personal Lokalkostnad (2016) Lokalkostnad per elev , ,5% 62% Övrigt lärararbete, Speciallärare, Specialpedagog (inklusive visstids och månadsanställda) Årbyskolan Årbyskolan är en skola med elever från förskoleklass till årskurs 9. I skolan finns det en grundsärskola som är lokalintegrerad med vanliga skolan. Årbyskolan har idag cirka 700 elever och 125 personal. För särskolans elever finns fritidshemmet Pelikanen för elever upp till 12 års ålder. Det ligger i samma korridor som de yngre elevernas klassrum. För de äldre eleverna i högstadiet finns förlängd skolbarnsomsorg. elever klasser Snitt antal elever per klass personal Andel pedagoger* Andel fast personal Lokalkostnad (2016) Lokalkostnad per elev , ,3% 74% Övrigt lärararbete, Speciallärare, Specialpedagog (inklusive visstids och månadsanställda) Det går för närvarande totalt 84 elever i grundsärskolan. 43 av dessa elever går på Djurgårdsskolan och 41 elever går på Årbyskolan, av dessa är en elev extern och 10 är elev integrerade i grundskolan. Grundsärskolan med inriktning på träningsskola Träningsskolan är organisatoriskt samlad i Tuna skolområde med verksamhet som bedrivs på tre geografiskt skilda lokaler, Odlarskolan, Ärstaskolan och Idunskolan där respektive skola har fokuserat 5

6 på olika elevgrupper baserat på grad av utvecklingsstörning. Lokalerna är specialbyggda för att vara anpassade till den verksamhet som bedrivs men har inom kort nått kapacitetstaket. Ärstaskolan Ärstaskolan är en grundskola 1 6 med fritidsverksamhet. Eleverna har en lindrig utvecklingsstörning, men så pass att de inte anses kunna tillgodogöra sig särskolans läroplan. Utgångspunkten för verksamheten är att eleverna följer läroplanen för träningsskolan, se bilaga 2. För närvarande finns dock några elever med autism som borde gå på Idunskolan, men som går på Ärstaskolan pga. platsbrist. Därutöver finns några elever med flerfunktionsnedsättning med utagerande beteende och där skolpersonalen inte hittar sätt att resurssätta utifrån det ökade behovet. Verksamheten är lokalintegrerad med vanliga skolan. På Ärstaskolan går nu 18 elever fördelat på 4 klasser med 12 assistenter. Eleverna går vidare till Odlarskolan 2 för högstadiet samt gymnasiet. elever klasser Snitt antal elever per klass personal Andel pedagoger Andel fast personal Lokalkostnad Total lokalkostnad skola , ,0% 78,9% Övrigt lärararbete, Speciallärare, Specialpedagog (inklusive visstids + månadsanställda) Odlarskolan 2 Odlarskolan 2 är en högstadieskola, åk 7 9 samt gymnasieskola. Det finns ett beslut om att till hösten 2017 flytta över gymnasieverksamheten till Rinmangymnasiet för att renodla träningsskoleversamheten. elever klasser Snitt antal elever per klass personal 6 Andel pedagoger Andel fast personal Lokalkostnad Total lokalkostnad skola

7 24 5 4, ,0% 64,0% Övrigt lärararbete, Speciallärare, Specialpedagog (inklusive visstids + månadsanställda) Idunskolan Idunskolan är en grundskola, åk 1 9 samt fritidsverksamhet med elever som har grav autism och utvecklingsstörning. På Idunskolan 25 elever fördelat i 5 klasser med 5 pedagoger, 3 fritidspedagoger samt 12 assistenter. elever klasser Snitt antal elever per klass personal Andel pedagoger Andel fast personal Lokalkostnad (2016) Total lokalkostnad skola % 84% Övrigt lärararbete, Speciallärare, Specialpedagog (inklusive visstids + månadsanställda) Odlarskolan 1 Odlarskolan 1 är en grundskola 1 9 med fritidsverksamhet samt gymnasium. Eleverna har tidig utvecklingsnivå På odlarskolan finns 15 elever fördelat på 4 klasser med 4 pedagoger och 12 assistenter. elever klasser Snitt antal elever per klass personal Andel pedagoger Andel fast personal Lokalkostnad Total lokalkostnad skola , ,8% 84,5% Övrigt lärararbete, Speciallärare, Specialpedagog (inklusive visstids + månadsanställda) Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola är samlad till Rinmangymnasiet. elever klasser Snitt antal elever per klass personal Andel pedagoger Andel fast personal Lokalkostnad (2016) Lokalkostnad per elev ,5% 88,4% Övrigt lärararbete, Speciallärare, Specialpedagog (inklusive visstids + månadsanställda) 7

8 Respondenter I uppdraget har 15 enskilda intervjuer genomförts samt en gruppintervju med fackliga representanter. Syftet med intervjuerna har varit att få en djupare förståelse för nuvarande situation samt möjlighet att involvera fler i framtagande av lösningsförslag. Följande personer har blivit intervjuade: Verksamhetschefer Rektor för Tuna Skolområde, Charlotte Hjelte Biträdande rektor för Idunskolan, Marja-Leena Johansson Biträdande rektor för Ärstaskolan, Mikael van Lunssen Rektor för Årbyskolans särskola, Mimmi Sandberg Biträdande rektor Årbyskolans särskola, Jari Salmijärvi Rektor för Djurgårdsskolans särskola, Ann Lundstedt Biträdande rektor för gymnasiesärskolan, Mikael Källarsson Förvaltningschefer Skolchef gymnasieskolan, Karin Holmberg Skolchef grundskolan, Hans Ringström Controller, Maria Hernodh Ansvarig för inskrivning i Särskolan, Kerstin Ekstrand Svensson Lokalplaneringsansvarig, Marie Wallin Enhetschef Stöd och Service, Ann-Christin Jansson Kvalitetschef, Thomas Åkerblom HR chef, Lena Karlsson Fackliga representanter Eva Berggrund, Lärarförbundet Magnus Öhling, Kommunal Intervjuerna har givit en samstämmig bild över nuläget och dess nuvarande problem. Vi mötte en stor öppenhet och vilja att prata om särskolan. Det fanns också en stor enighet i att ta tag i särskolan, men samtidigt en villrådighet kring vad som är den bästa lösningen. På övergripande nivån kan den beskrivas som att särskolans verksamhet har vuxit över åren, men är kvar i samma organisatoriska lösning som är splittrad både fysiskt, organisatoriskt och ledningsmässigt. Särskoleverksamheten är en liten del i relation till hela barn och utbildningsförvaltningen vilket resulterar i att dess frågor hamnar i skymundan och därmed har verksamheten gått med underskott under en längre tid. Det finns stora förväntningar på att förvaltningen värnar om särskolans ställning och lyfter upp dess frågor kring utveckling, styrning och uppföljning. Exakt hur detta skall se ut finns det däremot många olika lösningar med vardera förrespektive nackdelar som behöver belysas och diskuteras innan beslut kan fattas. Styrkor och utmaningar med särskoleverksamhet Från intervjuerna framkom följande synpunkter kring särskolans styrkor och utmaningar Styrkor Att vi har nöjda elever Att vi har engagerade lärare som jobbar nära eleverna Att vi strävar efter att möta alla elevers behov baserat på förutsättningar, individanpassningar 8

9 Att vi finns på vanliga skolor, vilket är en etablerad pedagogisk vinst och livsvinst för såväl eleverna som det omgivande samhället Att vi har starka erfarna pedagogiska team Utmaningar Särskolans frågor hamnar alltid i skymundan Inga åtaganden eller mål från den politiska nämnden Saknar systematiskt kvalitetsarbete Hur gör man lärarjobbet mer attraktivt för att säkra framtida resurs & kompetensnivå så vi inte hamnar i resursbrist svårt att rekrytera främst pedagoger med behörighet för särskolan Vi saknar en egen utvecklingsagenda Hur utvecklar vi vårt arbetssätt utifrån nya styrdokument med fokus på kunskapsmålen Hur får vi med oss assistenterna så att de känner sig viktiga och delaktiga Hur blir vi mer resurseffektiva när vi finns på många mindre platser och undviker suboptimeringar Hur får vi till en bättre samordning av vår verksamhet när vi är utspridda på många små enheter Hur undviker vi subkulturer när vi finns på så många olika platser Hur får vi ihop en röd tråd över skolformerna med fokus på utbildning hela vägen Hur får vi resurser och medel att utveckla vår verksamhet Hur kan vi får bättre underlag för att styra och utveckla särskolans verksamhet Hur kan vi dra nytta av erfarenheter från andra kommuner och det som sker i vår omvärld Elevunderlaget På riksnivå rapporterar Skolverket att antal elever i särskolan minskar. Tidigare utgjorde andelen elever i grundsärskolan som mest 1.5 procent av det totala antalet elever i den obligatoriska skolan, nu ligger denna siffra på knappt 1 procent enligt Skolverket. Sedan år 2014 har trenden med minskande elevantal i grundsärskolan brutits och antalet elever har istället ökat. Detta gör att minskningen från tidigare 1,5-1 % av andelen elever i grundsärskola har planats ut, men det finns stora variationer i andel elever i särskolan beroende på kommunstorlek och befolkningstillväxt. elever totalt grundsärskolan - Riksnivå elever totalt 2011/ / / / / /17 Källa: Skolverket I Eskilstuna, vårterminen 2017 går totalt ca elever i någon av skolformerna grundskola, gymnasieskola samt särskola, varav särskolans verksamhet står för ca 1,5%, vilket är högre än rikssnittet, vilket kanske beror på både kraftig befolkningsökning samt flyktingtillströmning vilket adderar till befolkningstillväxten. 9

10 Grundsärskola & gymnasiesärskola vt-2017 (april) 1,53% Totalt grund- och gynmasiesärskola 98,47% Totalt grund- och gymnasieskolor et elever i särskolan i Eskilstuna har sedan 2015 årligen vuxit med 3%. Under samma period, , är det främst grundsärskolan som vuxit med nästan 10% per år. Därutöver finns ett 10-tal elever som går i vanliga skolan med individintegrerad undervisning. Varav externa elever - totalt vt-15 ht-15 vt-16 ht-16 vt-17 (april) ht-17 (budget) Prognos 2018 Baserat på SCB:s statistik för befolkningsutvecklingen kommer Eskilstuna kommun att fortsätta öka befolkningsmässigt med 1,2%. Som ett naturligt resultat av befolkningstillväxten kommer även antalet 10

11 elever i särskolan att öka sett till att andelen barn i särskolan ligger kvar konstant på samma nivåer för årskurserna. Utöver befolkningstillväxten tillkommer de externa särskoleelever som är bosatta i en annan kommun vilket innebär att prognosen för antalet elever i särskolan årligen kommer växa med mellan 1 3%. Baserat på SCB:s befolkningsprognos (2016) för Eskilstuna kommun. Prognosen är baserat på års tillväxttakt av elever och SCB:s befolkningsprognos (2016). Med denna tillväxttakt på antalet särskoleelever kommer det ställa allt högre krav på lokaler, klasstorlekar och lärartäthet samt ledningsstrukturer. Det ställer också krav på koordinering, inskrivningssystem och samarbete mellan förskola och grundsärskola för att få information kring antalet barn som är aktuella för särskola. Ledningsstruktur På förvaltningsnivå finns det en skolchef för respektive grundskolan och gymnasieskolan, men ingen samlad ledning för särskolan. De rektorer som har ett särskoleansvar har det oftast som ett tillika ansvar och deltar på ordinarie rektorsmöten. Samtliga berörda respondenter vittnar om att dessa möten har ett mycket begränsat fokus på särskolans frågor, behov och utmaningar. De tre verksamheterna inom särskolan, grundsärskola, gymnasiesärskola samt träningsskolan är integrerade med sina respektive vanliga skolor. Det innebär att särskoleverksamheten leds av en rektor eller biträdande rektor som ingår i skolledningen och rapporterar till skolans övergripande rektor. Skolledningen träffas regelbundet för att planera, styra och utveckla skolans verksamhet, men i intervjuerna ger samtliga intervjuade uttryck för att man i den gemensamma skolledningen ägnar relativt lite uppmärksamhet åt särskolans frågor, beroende på både bristande kunskap och intresse samt att särskolan är en så liten del av den totala verksamheten. En biträdande rektor: Vi sköter oss själva 11

12 Det är också vanligt att den särskoleansvarige också har ett ledningsansvar för någon del av den ordinarie skolverksamheten, t.ex. lågstadiet eller vissa linjer i gymnasiet, vilket accentuerar problematiken med fokus på särskolan. En biträdande rektor: Jag ska lägga 50% av min tid på särskolan men den ordinarie skolverksamheten är så mycket större så det tränger ofta ut särskolan i slutändan lägger jag mycket mindre tid än hälften på särskolan. Träningsskolan har genom Tuna skolområde en gemensam ledning för de enheter som finns lokaliserade på Idunskolan, Ärstaskolan och Odlarskolan 1 och 2. Skolområdet har en egen ledningsgrupp som leder och samordnar all träningsverksamhet. Det finns en ambition och vilja att driva träningsskolans utveckling i denna ledningsgrupp, men i praktiken går mötestiden till att diskutera operativa och praktiska frågor kopplat till personalfrågor, skolskjuts, hjälpmedel samt koordinering med landstinget kring habilitering. Det mer dagliga och operativa ledningsarbetet förefaller ske relativt isolerat, där varje enhet sköter sig själv, förutom inom Tuna skolområde. Fokus på arbetsplatsmöten, som oftast sker som morgonmöten och/eller veckomöten är personalfrågor och koordinering av dagliga aktiviteter kopplat till den egna skolans verksamhet. Bemanning av kortidsfrånvaror hanteras oftast via lokala resurspooler och sällan samordnas behov av resurser mellan olika enheter. Analys Det finns inga ledningsforum där helhets-, samordnings- och utvecklingsfrågor diskuteras för särskolan, vare sig på förvaltningsnivå eller per skolform. Det är uppenbart att det finns en upplevelse både på förvaltningen och bland skolledarna att särskolan är bortglömd och att deras frågor inte kommer upp naturligt på agendan. Särskolans relativt sett begränsade omfattning, jämfört med hela skolverksamheten, gör att andra frågor dominerar dagordningen både på skolnivå (förutom träningsskolan inom Tuna) och förvaltningsnivå. Det finns en allmänt utbredd uppfattning att avsaknaden av styrningsfokus på särskolan har lett till att särskolan är eftersatt med avseende på lokaler, IT, material m.m. i relation till vanliga skolan. Särskolan kommer sällan i fråga för de centrala utvecklingsinsatserna såsom Mattelyftet eller Läslyftet. Orsakerna till avsaknaden av en gemensam styrning av särskolan i Eskilstuna är handlar sannolikt om: - Bristande ledningsresurser, det finns ingen chef för den sammanhållna verksamheten. - Avsaknad av mötes/ledningsforum där särskolans övergripande och långsiktiga frågor tas upp. - Avsaknad av operativa samverkansformer inom särskolan där dagliga frågor kring t.ex. bemanning kan tas upp och samordnas Sett till särskolan som helhet skulle verksamheten sannolikt gagnas av en högre grad av samordnad styrning, både långsiktigt (avseende t.ex. lokaler, pedagogikutveckling och kompetensförsörjning) och mer operativt (avseende t.ex. personalpooler, rekrytering och förbättringsarbete). Det finns också en önskan att få lära av varandra och överföra goda exempel mellan de olika enheterna som inte tillgodoses i den nuvarande organisationsmodellen. Problemen med särskolan är sannolikt inget som är unikt för Eskilstuna, men det sker inget strukturerat kompetens och erfarenhetsutbyte med grannkommuner eller kommuner med liknande förutsättningar, exempelvis Västerås, Örebro, Katrineholm, Linköping, Norrköping, Uppsala och Gävle. Samverkan Generellt är det många som lyfter fram inkludering och samverkan som viktiga och centrala delar, både utifrån gällande läroplan, men även utifrån att se till elevens bästa samt utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Däremot är det oklart vad som menas med samverkan och integrering då det finns olika typer av samverkan samt i vilken omfattning som samverkan verkligen sker och hur bra det fungerar. Översiktligt finns tre typer av samverkan: 12

13 1. Samverkan över hela skolgången, dvs mer samverkan mellan förskola, grundskola och gymnasium: a. Det finns en allmän uppfattning att samverkan mellan skolformerna är viktiga för att skapa framförhållning och säkra kompetensöverföring för att eleven ska få en så smidig övergång (överlämning/introduktion) som möjligt men att formella forum och möten saknas för denna koordinering. Uppfattningen idag är att samverkan fungerar bättre mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan än vad det gör mellan förskolan och grundsärskolan främst på grund av tre anledningar: i. För elever med särskilda behov är frågan om både förskola och särskola stora och svåra frågor som i flera fall drar ut i tiden, vilket försvårar tillräcklig tid för planering och introduktion till grundsärskolan. ii. Det finns ingen ansvarig för sammanställning och koordinering av elever med särskilda behov i förskolan, vilket ger många kontaktytor för grundsärskolan samt att den information inte är fullständig då förskoleverksamheten inte är obligatorisk så är inte alla elever med särskilda behov kända i förväg. Flera respondenter efterlyser en mer genomarbetad och tillförlitlig prognos för elevunderlaget både på kort sikt nästa läsår men även på några års sikt för att kunna göra långtidsplanering och därmed skapa tid för planering. iii. Därutöver har Eskilstuna haft en stor inflyttning av elever med särskilda behov som kommit löpande under året vilket skapar kort framförhållning. b. Det finns en mottagningsenhet som skall hantera och koordinera bedömningar av särskoleärenden och nyligen har en processkartläggning genomförts för att förenkla och förtydliga rutinen, men det finns en uppfattning bland flera respondenter att den fortfarande, framförallt för grundsärskolan, ger för kort framförhållning för planering och inskolning av eleverna. Det har framförts flera exempel där grundsärskolans specialpedagoger både fått göra/bistå i bedömningen om skolval samt fått rycka in under skollov för att säkra en bra inskolning. 2. Samverkan mellan vanliga skolan och särskolan: a. En allmän uppfattning är att integrering av skolan och särskolan är viktig för samtliga elever oavsett skolform för att möjliggöra en inkludering och avdramatisera skillnaderna. Bara att finnas i samma närmiljö kan underlätta en social integrering när barnen vistas i varandras närhet. b. Den praktiska tillämpningen idag skiljer sig åt mellan olika skolor, men ofta sker samverkan endast i begränsad omfattning och sträcker sig till samutnyttjande av lokaler matsal, bibliotek, gymnastiksal, slöjd samt samutnyttjande av icke undervisande personal såsom elevhälsa, vaktmästare. Det verkar inte finnas någon medveten och uttalad systematik med handlingsplaner för att utveckla den sociala integreringen, dvs systematiskt skapa regelbundna och spontana möten och kontakter mellan elever genom samplanerade raster och uteaktiviteter. c. Inom det pedagogiska området eller kring resursoptimering vid korttidsfrånvaro sker nästan ingen strukturerad samverkan mellan vanliga skolan och särskolan och inte heller någon budgetsamverkan sker i större omfattning. 3. Samverkan inom respektive särskoleform a. Det förekommer utbyte mellan grundsärskolorna där både elever och pedagoger får inblick i varandras vardag, men flera respondenter pekar på att denna samverkan behöver utökas och systematiseras i framtiden b. All träningsskoleverksamhet bedrivs inom ett eget verksamhetsområde Tuna och det finns en gemensam ledningsgrupp med gemensamma ledningsmöten och studiedagar för att harmonisera och koordinera arbetssätt, men verksamheten är utspridd på flera olika mindre skolor med små personalenheter, så även om ledningsarbete finns med fokus på samverkan blir effekterna begränsade c. All gymnasiesärskoleverksamhet finns på Rinmangymnasiet, men är utspridda på tre ställen i lokalen, viket inte är optimalt och det skapas inga naturliga samarbetsytor. Under hösten 2017 kommer Odlarskolans gymnasieverksamhet flyttas över till Rinman vilket flera tycker är positivt då det medger större grupper som därmed möjliggör fler och andra synergier. 13

14 Problembeskrivning och analys Grundproblemet kring samverkan handlar inte om vilja, för den finns, utan snarare kring strukturella och kulturella förutsättningar. Med strukturella förutsättning avses styrmodell och uppföljning samt roller, ansvar och forum som mötesplatser. Med kulturella förutsättning menas synen på särskolan och dess status inom särskolans olika verksamheter och mellan vanliga skolan samt mellan pedagoger och assistenter. Främst saknas att det finns någon som har ett sammanhållet ansvar som kan ge ett helhetsperspektiv på särskolans frågor, utmaningar och utvecklingsbehov. Särskoleverksamheten baseras på en trygg skolmiljö, hög pedagogisk kvalité och med fokus på nöjda elever och föräldrar. Många uttrycker att de är nöjda med detta men sammantaget riskerar det också att skapa en relativt låg förändringsbenägenhet. Särskoleverksamheten behöver få en push ovanifrån för att komma vidare med sitt utvecklingsarbete. Arbetsklimat Kulturen beskrivs av respondenterna som starkt inriktad mot att tillfredsställa elevernas och anhörigas behov, krav och förväntningar, kombinerat med en stark identifikation i rollen som specialist och därmed något skilt från den ordinarie skolverksamheten. Det finns en yrkesstolthet och känsla av att göra skillnad som är påtaglig bland personalen. Mot bakgrund av att särskoleverksamhet bedrivs på många olika ställen utan central styrning eller systematisk samverkan finns subkulturer. Statusmässigt ger flera uttryck för att de som jobbar inom särskolan, i andras ögon, har en lägre status än skolans vanliga pedagoger och att övrig personal såsom assistenter har lägre status än specialpedagoger. Förändringsbenägenheten förefaller inte vara särskilt hög. Många enheter har jobbat på samma sätt under lång tid och idéutbytet mellan enheterna förefaller vara relativt lågt. Årby och Djurgårdsskolan har påbörjat ett utbyte där man besöker varandras verksamheter vilket de menar är bra för både elever och personal. Nya idéer kan ha svårt att få fäste - man tycker sig kanske ha funnit ett arbetssätt som funkar bra och ser inte skäl till att ändra i onödan. På vissa enheter är korttidsfrånvaron relativt hög, framför allt där man har de mest krävande barnen med i många fall ett utåtagerande och aggressivt beteende. Arbetsmiljön beskrivs här som extra ansträngande. 14

15 *Andel sjukfrånvarande (KS), kommunanställda, procent efter kön, sektor och kvartal , kvartal 1 (SCB) Ekonomisk analys Elevpeng Inom Eskilstuna har skolverksamheten tidigare finansierats med anslag, men sedan läsåret 2016/2017 har en Elevpeng införts. Elevpengen tillförs respektive skola inför varje månad baserat på aktuellt elevunderlag med en schablonberäkning utifrån 5 olika behovsnivåer inom grundsärskolan respektive gymnasiesärskolan. Grundbelopp särskola (Alla belopp är kr per år och elev) Obligatorisk särskola Jan-Mars April-december Grundsärskola Träningsskola nivå 1 (Odlaren 1) Träningsskola nivå 2 (Odlaren 2) Träningsskola nivå 3 (Ärsta) Träningsskola nivå 4 (Idun) Gymnasiesärskola Träningsskola nivå 1 (Odlaren 1) Träningsskola nivå 2 (Odlaren 2) Träningsskola nivå 4 (Idun) Gymnasiesärskola individuellt program Gymnasiesärskola nationellt program Elevpengens olika nivåer har beräknats baserat på vad varje elev kostade utifrån varje enhets anslag de åren. När skolpengen infördes, växlades budgetanslaget in samt att kr lades till som en reserv. Tidigare års underskott skrevs av. 15

16 Samma elevpeng ges för de elever som går i våra verksamheter oavsett om de är folkbokförda i Eskilstuna eller i annan kommun. Syftet med elevpengen är att skapa en mer flexibel och dynamisk verksamhet som ställer krav på en ökad medvetenhet kring ekonomins såväl intäkter som kostnader. Införandet av elevpengen har uppfattats positivt bland rektorerna. Kostnader Kostnaden för att bedriva särskoleverksamheten i Eskilstuna ligger sedan 2016 runt 84 Mkr. Tidigare års kostnad på ca 75 Mkr, och skillnaden till 2016 kan främst förklaras med bokföringstekniska ändringar för externa elever inom Tuna skolområde. Med övergången till elevpengen 2017 har även kostnaderna inom särskola gemensamt (inkluderar bland annat externa elever) minskat och finns nu inkluderade i kostnaderna för respektive skola. Kostnaderna har därför relativt sett varit stabila under åren Tkr Kostnader grundsärskola, träningsskola & gymnasiesärskola Särskola gemensamt Grundsärskola Grundsärskola - inriktning träningsskola Gymnasiesärskola Kostnadsdrivare De största kostnaderna för att bedriva särskoleverksamhet kan fördelas in i 6 olika kostnadsslag, se figur nedan och fördelningen mellan kostnadsslagen har varit samma över de tre senaste åren. I realiteten består kostnadsmassan av personalkostnader och lokalkostnader (88%). 16

17 % av totala kostnaderna % 1% 4% 12% 6% Personalkostnader Lokalkostnader Tjänster Köp av verksamhet Material 76% Livsmedel Problembeskrivning och analys Elevpeng och intäkter Analysen visar att det finns flera bidragande faktorer för att säkerställa att den ekonomiska modellen bidrar till skapar en ekonomi i balans. Med övergången från anslag till elevpeng är det viktigt att säkerställa nuvarande processer och modell stöttar styrningen av särskolan. Analysen den ekonomiska modellen visar att endast gå över från tidigare anslag till dagens elevpeng inte säkerställer att särskolans ekonomi är i balans. Analysen av nuvarande elevpengen och resultat indikerar på att inte alla kostnader inte täcks och vidare utveckling av den ekonomiska modellen behövs för att säkerställa hållbarheten för en ekonomi i balans. Analysen visar att det finns möjligheter till att utveckla och stärka den elevgrundande prognos som görs och utgör basen för elevunderlaget vid budgetering och framtida utveckling av antalet elever i särskolan. I dagsläget görs prognosen av elever baserat på ett procentsnitt av SCB:s befolkningsstatistik. För att göra mer precisa prognoser görs bedömningen av fler variabler bör inkluderas såsom bättre analyser av förändring av årskullars mellan förskolor, grundskola, gymnasium. Utifrån dagens process finns det inte heller någon sammanlänkande dialog med förskolor, myndigheter, till exempel Migrationsverket, samt andra kommuner för att få en bättre förståelse för antalet elever som är aktuella för särskolan. Analysen visar också att det är fördelaktigt med utvecklande av dagens IT system för att lättare sammanställa och dela elevprognoser med relevanta interna parter. Flera respondenter pekar på att dokumentation och utveckling av arbetssätt och rutiner i processer är eftersatta, vilket gör att det förekommer vissa skillnader i rutiner mellan olika skolor. Det finns idag arbete mellan relevanta team mellan inskrivning och prognos men dessa kan stärkas ytterligare för att få en mer tydlig process för roller och ansvar för att få en bättre uppföljning av information. Gällande den elevpeng som infördes 2017 finns det en tydlig koppling till det budgeterade bidraget på ca 3 mkr som lades in i budgeten för växande elevantal. För att kunna skapa bättre hållbarhet i det ekonomiska underlaget är det viktigt att elevprognoserna kan förbättras för att kunna säkerställa att korrekt budgetering kan göras för att minska risken för senare addering av bidrag inför ett läsår för att klara av att utfallet av läsårets elevantal. Kostnader & kostnadsdrivare Baserat på 2017 års elevunderlag för vårtermin och prognos för höstterminen visar analysen att särskolan går mot ett negativt resultat. Utifrån det underlag som fanns fram till juni visar den att den totala summan elevpeng inte uppgår och täcker de totala kostnaderna som utgör 85 Mkr, se bild 17

18 nedan. Detta relaterar till problematiken med dels prognoser och mätning av elevantal men också den problematiken som finns relaterat till att endast en begränsad del av kostnaderna kan anses vara rörlig och därmed påverkbar på kort sikt. När endast en begränsad del av kostnaderna är rörliga finns risk att tillfälliga förluster uppstår genom kostnadsjusteringen kommer med viss tidsförskjutning i relation till elevantalsförändringar som ger intäktsjusteringar. Med denna modell som baseras på elevpeng bör det säkerställas att elevantalet bättre fångas från starten av budgetprocessen och beslut till efterföljande skolår för att säkerställa att kostnadsdrivare kan justeras. Resultatet av den ekonomiska analysen av elevpengen visar att skolförvaltningen bör vidare utreda hur elevpengen ska justeras och fastställas till korrekt nivå. Förutom diskussioner om huruvida lokalkostnader ska fortsättningsvis inkluderas i elevpengen bör det även diskuteras hur flexibilitet och rörlighet kan finnas för att justera kostnader efter antalet elever och elevpeng. De stora kostnadsdrivarna personal och lokalkostnader utgör ca 88 % av den totala årliga kostnaden, medan utbildningarna av elevpengen gör månadsvis. Detta gör att det är viktigt att kunna svara an till förändringarna i elevantalet i förhållande till ändringar i årskullar att få en ekonomi i balans utifrån modellen med elevpengen. Om detta inte kan göras kommer den interna bidragsdelen att behöva ökas årligen för att klara av att täcka kostnader, speciellt när vi kikar på de ekonomiska konsekvenserna på lägre sikt. Lokalerna för särskolan anpassas löpande till verksamheten och till volymökningar i elevantal, men är relativt gamla och utnyttjas snart till kapacitetstaket, vilket innebär kostnadsökningar på kort sikt samt investeringar på lång sikt eller total omdisponering av skolans samtliga lokaler. Det är även värt att notera att inkludering av lokalkostnaderna i elevpengen görs på olika sätt inom särskolan och ordinarie skolan, då särskolan inkluderar dessa medan kostanden för lokaler inte inkluderas i elevpengen för ordinarie skola. Styrning & uppföljning En bidragande faktor till problembilden inom särskolan med den nuvarande ekonomimodellen är att den inte är anpassad för särskolans verksamhet. Analysen visar att det inte finns fördefinierade nyckeltal eller fördjupade standardrapporter för att systematiskt styra och följa upp särskolans verksamhet. Det förekommer även olika budskap från förvaltningen som pratar om vikten av kunskapsmål, medan uppföljningen av särskolan är mer traditionell med fokus på kostnader och resultat. Kostnadsdrivaren utgörs egentligen av antalet elever som därmed skapar behov av olika typer av kostnader beroende på hur rektor vill bedriva den pedagogiska verksamheten med klasstorlek, lärartäthet samt andel fast personal och månadsanställningar, men det finns inga centrala riktlinjer och policy avseende dessa nyckeltal varvid olika lösningar etableras på respektive skola. Genom etablerandet av nyckeltal kan mer likvärdiga förutsättningar och arbetssätt etableras inom till exempel grundsärskolan. I dagsläget används olika rapporter och system för att följa upp ekonomin där rapporteringen är mer komplex än för ordinarie skolan sett till att identifiera särskoleeleverna medan rapporteringsverktygen inte är lika utvecklade. För att få en mer hållbar utveckling av ekonomin inom särskolan finns det en stor fördel i att utveckla rapporteringssystemet till att vara mer likvärdigt det som idag används för ordinarie grund- och gymnasieskolan. Idag tas även flera av rapporter fram och sammanställs manuellt, medan utvecklandet av en modul för särskolan bidrar till utveckling av det ekonomiska arbetet och hjälper rektorerna att få en mer detaljerad rapport för mer direkt uppföljning och styrning av verksamheten. De rapporter som görs varje månad kan då också stärka för att få fördjupad information om antalet kommunala och externa elever som finns i skolorna. Detta gör att särskolorna har bättre verktyg och information samt förbättrar flexibiliteten och ökar förståelsen av kostnadsdrivare hos skolorna för att kunna justera verksamhetens kostnader och personal utifrån elevantalet. Då särskolan har en väldigt viktig verksamhet och särskiljer sig från övriga grund-och gymnasieskolan föreslås att de ekonomiska rapporterna är separat från den som ges för övriga skolan för att kunna ge mer information och vikt. Denna separata rapport av särskolan kan enligt överenskommen regelbundenhet distribueras till politiker, tjänstemän, och rektorer. 18

19 Figur Elevpeng 2017, baserat på budget & prognos elever i augusti Kostnad per skola & totalt Grundsär Djurgården Grundsär Djurgården fritids Grundsär Årby Grundsär Årby fritids Rinmans gymnasiesärskola Särskola gemensamt TUNA fritids Tuna skolområde Totalt *Inkluderar de 8 största kostnadsposterna per skola 19

20 *Källa: Skolverket, Större städer, Genomsnittskostnad per elev i grundsärskola **Större städer, Genomsnittskostnad per elev i gymnasiesärskola Jämförelse Grundsärskolan, Kostnader Riksnivå & Eskilstuna 2015 Huvudmannens kostnader per elev 2015, medelvärden för kommungrupper Kommungrupp Samtliga kommuner Total kostnad därav Undervisning Lokaler & inventarier Skolmåltider Lärverktyg/- utrustning/- skolbibliotek Elevhälsa övrigt Kostnader för skolskjuts Större städer Eskilstuna Källa: Skolverket Börlägesanalys Analysramverk och arbetssteg För att metodiskt och objektivt kunna utvärdera och välja en ny strukturell lösning utgår vi ifrån följande arbetssteg: 1. Välj designkriterier: en prioriterad lista över önskade effekter 2. Utforma alternativa lösningar utifrån ett eller flera scenarier som utgångspunkt för diskussion 3. Värdera respektive scenario utifrån hur väl lösningen har förutsättningar att uppfylla respektive designkriterium 4. Identifiera den lösning som har bästa förutsättningen att nå högst måluppfyllelse 5. Konkretisera bästa lösning 6. Identifiera vad som behöver göras för att införa ny lösning på såväl kort som lång sikt 20

21 - Organisation och ledning - Processer och arbetssätt - Ekonomistyrning och uppföljning - Kompetens och bemanning - Fysiska lokaler 7. Identifiera vad som driver och hindrar förändringen: kritiska framgångsfaktorer 8. Utforma handlingsplaner Designkriterier Designkriterier uttrycker ambitioner ur ett strategiskt perspektiv: vad organisationen behöver kunna klara av vilka krav som behöver ställas på organisationen När designkriterierna är identifierade och prioriterade, kan de användas för att utvärdera olika organisationsförslag genom att bedöma vilken lösning som har bäst förutsättningar för måluppfyllelse. Från Nulägesanalysen framkom flera önskemål om att uppnå en mängd olika effekter. Efter diskussion och värdering under ett arbetsmöte framkom följande prioritering av de fyra viktigaste effektmålen att uppnå, vilka framdeles kommer utgöra designkriterier inför val av målbild. Scenarioanalys För att få en objektiv diskussion kring målbild har en scenariometodik använts. Utifrån nulägesanalysen framkom att huvudsakliga vägval främst kretsar kring Skolmiljön och ledningsstrukturen, se figur nedan. 21

22 Figur 1: Utgångspunkt för scenariobeskrivning Rekommendation av målbild I arbetsmöte har diskussion och analys gjorts över vilket scenario som har bäst förutsättningar för måluppfyllelse givet prioriterade designkriterier. Analysen pekar enhälligt ut en målbild som bygger på: 1. Färre, större skolor som har integrerat ordinarie skola med särskolan 2. Formell organisatorisk styrning av särskolan med stort inslag av centralisering Effekterna av målbilden kan konkretiseras utifrån fem utvecklingsområden med förslag till övergripande konsekvenser Effekter och förslag till aktiviteter. 22

23 Som underlag och utgångspunkt för det fortsatta arbetet behöver en handlingsplan utformas för att besvara nedanstående huvudsakliga frågor. Förslag till handlingsplan Givet att målbilden blir beslutad behövs en sammanhållen plan för fortsatt konkretisering, detaljering och införande. Vårt förslag bygger på att skapa Särskolelyftet som ett sammanhållet förändringsprogram som med fördel kan kommuniceras både internt och externt. Särskolelyftet bör ha två fokus 1. Kort sikt: förändringar som bör genomföras inom 1 år 2. Lång sikt: förändringar som bör genomföras inom nästa mandatperiod 23

24 Särskolelyftet Kort sikt För att tillgodose det omedelbara behovet av samarbete och samverkan föreslår vi att ett samverkanforum inrättas under ledning där företrädarna för de olika särskolorna träffas för att diskturera viktiga frågor, till exempel inskrivning, inskolning, pedagogik. På längre sikt, i takt med att en ny organisationsstruktur införs kan detta forums roll och ansvar förändras. Forumet leds förslagsvis av en koordinator som kan utses bland särskolerektorerna till dess att ny särskolechef på förvaltningen är utsedd. Dessutom föreslår vi att följande utvecklingsprojekt genomförs under innevarande läsår 2017/18: Organisation o Syfte: Att definiera ny chefsroll på förvaltningen med ansvar för hela särskolan o Genomförande: - Steg 1: utforma och förhandla rollbeskrivning - Steg 2: finansiera roll, utlys tjänst - Steg 3: tillsätt tjänst Personal & kompetens: o Syfte: Att utveckla en gemensam kompetensförsörjning med högre rad av samutnyttjande Personalpool. o Genomförande: - Steg 1: Kartläggning av nuvarande personal-och bemanningssituation. - Steg 2: Ta fram förslag till process och/eller funktion för koordination av personal och bemanning inom och mellan särskolorna. - Steg 3: Bemanna funktion/införande av process. - kräver hög grad av involvering, samskapande för att hitta de nya arbetsformerna - arbetet drivs lämpligtvis i projektform med deltagande från förvaltningen och de olika särskolorna Mer enhetliga arbetssätt: o Syfte: utveckla mer enhetliga arbetsformer för att förbättra i första hand samarbetet över skolformerna inklusive förskolan. o Genomförande: - Steg 1: kartläggning av nuvarande arbetssätt på de olika enheterna - Steg 2: identifiera nya arbetsformer/processer - Steg 3: införa valda enhetliga arbetssätt/processer på skolorna - kräver hög grad av involvering, samskapande för att hitta de nya arbetsformerna - arbetet drivs lämpligtvis i projektform med deltagande från förvaltningen och de olika särskolorna Ekonomistyrning: o Syfte: Att utveckla en mer proaktiv och fördjupad ekonomistyrningsmodell för att få en ekonomi i balans. o Genomförande: - Steg 1: Översyn av elevpeng (inkl. fritids), prognosmodell, intäkter, nyckeltal och rapporter. - Steg 2: Kartläggning av ekonomistyrningsprocessen inom särskolan. - Steg 3: Framtagande av förslag och beslutsunderlag. - kräver hög grad av involvering, samskapande för att hitta de nya arbetsformerna - arbetet drivs lämpligtvis i projektform med deltagande från förvaltningen och de olika särskolorna Längre sikt På längre sikt förslår vi att det tas ett mer samlat grepp kring lednings- och styrningsfrågorna samt den strategiska lokalförsörjningen med inriktning mot att få en gemensam ledning för särskolorna och 24

25 större enheter. Dessutom bör ett långsiktigt arbete med att förbättra inkluderingen mellan ordinarie skolan och särskolan påbörjas. Följande tre utvecklingsområden föreslås: Ny struktur, ledning & styrning o Syfte: Skapa en organisation och ledningsstruktur för en sammanhållen särskola med fokus på kvalitet, utveckling och prestation. Lokaler: o Syfte: Anpassa den strategiska lokalförsörjningsplanen till nya elevprognoser; var ska skolor finns och med vilken verksamhet Systematisk inkludering mellan ordinarie och särskolan o Syfte: Utveckla synsätt kring systematisk inkludering mellan ordinarie skolan och särskolan för att utveckla såväl elever som lärare. Medskick Projektet har en avgränsning att inte analysera eller rekommendera förändringar i den pedagogiska verksamheten då den kommer att utvärderas i samband med Skolinspektionens översyn under hösten Mot bakgrund av det engagemang och förändringsvilja vi noterat under våra arbetsmöten skulle vi lyfta fram möjlighet att komplettera Särskolelyftet med ett pedagogiskt innehåll som tar vid efter de synpunkter som framkommer efter genomförd inspektion. Att kunna komplettera Särskolelyftet till att även omfatta kvalitet och kunskapsmål skulle stärka förändringsviljan och skapa en grogrund för en gemensam särskolekultur och bygga vidare på den yrkesstolthet och engagemang som redan nu finns. Härigenom ökar också förmågan att attrahera och behålla kvalificerade medarbetare. 25

26 Bilagor Bilaga 1: Översikt Styrande dokument Det svenska skolväsendet spänner från förskola till vuxenutbildning och regleras i skollagen. Den nya skollagen (SFS 2010:800) beslutades av riksdagen den 22 juni Den trädde i kraft 1 augusti 2010 och ska tillämpas på utbildningar och annan verksamhet från och med den 1 juli Detta avser även ändringen av skollagen (SFS 2017:174) som trädde i kraft den 1 april 2017 gällande försöksverksamhet av betygssättning i grundskolan årskurs 4 6. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Skollagen anger vilka ramar som gäller för all skolverksamhet. Där finns de övergripande målen och riktlinjerna för skolan. Läroplanerna ska tillsammans med skollagen styra verksamheten i skolan. I ämnes- och kursplanerna står vilket syfte och mål undervisningen i varje ämne ska ha. Kursplanerna talar inte om hur undervisningen ska läggas upp eller vilka arbetssätt som ska användas. Däremot talar kursplanerna om vilka kunskapskvalitéer som ska utvecklas hos eleverna Förskolan och förskoleklassen är frivillig, medan grundskoleutbildningen är obligatorisk i nio år (tio för specialskolan). Gymnasieskolan är treårig och frivillig. Ungdomar som har avslutat grundsärskolan har rätt att gå gymnasiesärskolan som är fyraårig. Varje kommun ska också erbjuda vuxenutbildning Det svenska skolväsendet består av 1 : Förskola Grundskola Grundsärskola Specialskola Sameskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Utbildning i svenska för invandrare Läroplanerna Den nuvarande läroplanen för grundsärskolan 2011 reviderades Gymnasiesärskolans läroplan gäller från 2013, och inkluderar nya ämnes- och ämnesområdesplaner för gymnasiesärskolan. Ämnesplanerna avser även särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Undervisning skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. 2 Föreskrifter grundsärskola: Förordning (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan. 1 Skolverket 2 Utbildningsdepartementet, 1998, s. 6) 26

27 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:28) om kursplaner för grundsärskolans ämnen och ämnesområden. Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:29) om kunskapskrav för grundsärskolans ämnen och ämnesområden. Föreskrifter gymnasiesärskola: Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS). 2. Förordningen träder i kraft den 15 augusti Förordningen tillämpas på utbildning i gymnasiesärskolan som påbörjas efter den 30 juni Av förordningen (SKOLFS 2012:99) om upphävande av förordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna framgår dels att den förordningen har upphört att gälla vid utgången av 2012, dels att den upphävda förordningen fortfarande gäller för utbildning i gymnasiesärskolan som har påbörjats tidigare. Bilaga 2: Översiktlig genomgång av aktuella skolformer och läroplaner Grundsärskolan 3 Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad efter varje elevs förutsättningar. Utbildningen ska bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. Grundsärskolans läroplan innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav Läroplanens första del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet, medan den andra delen gäller i tillämpliga delar för dessa verksamheter. Läroplanen för grundsärskolan är till sin första del som handlar om värdegrund i princip identisk med den för grundskolan, specialskolan och sameskolan. I den andra delen anges mål och riktlinjer för utbildningen. Den tredje delen innehåller kursplaner för grundsärskolan och kunskapskrav. Läroplanen reviderades Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Träningsskolan Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Istället för enskilda ämnen omfattar träningsskolan fem ämnesområden: 3 Läroplan för grundsärskolan 2011 (reviderad 2016) 27