Utbildningsnämnden. Tid: Torsdagen den 10 mars kl. 17:00. Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Utbildningsnämnden Tid: Torsdagen den 10 mars kl. 17:00 Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Föredraganden 4. Information från rektorerna på Fuxernaskolan 7-9 Anneli Eriksson, rektor och Marie Hagman, biträdande rektor 5. Information om KAA-DUA Bertil Nylén, socialpedagog 6. Yttrande över Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare Dnr: 2016/UN050 Anders Nordgren, biträdande förvaltningschef 7. Remissvar angående motion om annonstavlor och klädbytesskåp på Lilla Edets förskolor Dnr:2016/UN Årsrapport 2015 Dnr: 2016/UN Uppföljning av internkontrollplan 2015 Dnr: 2015/UN Internkontrollplan 2016 Dnr: 2016/UN Systematiskt kvalitetsarbete - Uppföljningsrapport 2 Dnr: 2015/UN493 Ester Ferenczi, verksamhetssekreterare Olle Isaksson, bildningschef Anders Nordgren, biträdande förvaltningschef Anders Nordgren, biträdande förvaltningschef Anders Nordgren, biträdande förvaltningschef 12. Rapport från kontaktpolitiker 13. Information 14. Anmälan om inkomna skrivelser 15. Anmälan av delegeringsbeslut

2 Kallelse Utbildningsnämnden Leif Håkansson (S) Ordförande

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /UN Yttrande över Plan för kommunala insatser som rör EUmedborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunera i Göteborgsregionen. Dnr 2016/UN050 Dnr 2016/KS0045 Sammanfattning GR:s förbundsstyrelse har beslutat om en plan för kommunala insatser som rör EUmedborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Kommunstyrelsen i Lilla Edets kommun har begärt att Utbildningsnämnden yttrar sig över planen. Ärendet Planen innehåller insatser inom många olika delar i en kommuns verksamhet. Den del som handlar om skola och därmed hanteras inom Utbildningsnämndens ansvarsområde lyder enligt följande, Hur bör kommunerna se på barns möjligheter till skola? Även om barn som vistas tillfälligt i Sverige varken har skolplikt eller rätt enligt lag till skola, ger skolförordningen kommunen möjlighet att erbjuda skolgång. Barnkonventionen stadgar att alla barn utan åtskillnad har rätt att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Utbildning är en sådan mänsklig rättighet. Forskning visar att skolan kan innebära en skyddsfaktor för barn i utsatta situationer. 59 Några kommuner i Göteborgsregionen har uttalat att alla barn ska ha möjlighet till utbildning med hänvisning till Barnkonventionen. Handlingsvägar och förhållningssätt Det konstateras att när det gäller barns skolgång finns ett tolkningsutrymme i regelverken som kommunerna har att hantera. Varje kommun måste ha en beredskap för att hantera information om eleverna i dokumentationssystemen. En följd av att barnen inte har personnummer eller inte kan uppge någon adress kan vara att ansökningar till en skola inte kommer att vara fullständiga. Det innebär att kommuner och skolor kan behöva göra vissa avsteg från sedvanliga rutiner vid bedömningen av sådana ansökningar.

4 Beslutsunderlag sid- 2 - Förslag till plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Utdrag ur protokoll ( 83) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 11 december 2015 i Kungsbacka kommun. Finansiering Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen och ger förvaltningen i uppdrag att arbeta utifrån planen. Anders Nordgren biträdande förvaltningschef anders.nordgren@lillaedet.se Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Beslutet skickas för kännedom till Verksamhetssekreterare Bengt Hogedal sid 2/2

5 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen På uppdrag av förbundsstyrelsens presidium och sociala styrgruppen har en plan tagits fram med förslag till kommunala insatser som rör EUmedborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer. Ursprungsförslaget till plan är daterat och är framtagen i samarbete mellan GR och Göteborgs Stad. Förbundsstyrelsen beslutade att sända planen på remiss för att efterhöra medlemskommunernas synpunkter. Förslaget har varit ute på remiss i medlemskommunerna. Resultatet av remissbehandlingen beskrivs i bilagt tjänsteutlåtande, daterat Svaren visar att det finns ett intresse hos samtliga kommuner att åstadkomma en gemensam handlingsplan. De frågor som lyfts fram som prioriterade i planen förefaller vara väl valda. Merparten av kommunerna ställer sig bakom förslagen i planen. De synpunkter som framkommit har tagits om hand i tjänsteutlåtandet samt i tillämpliga delar inarbetats i ett nytt förslag till plan daterad Vad gäller barns skolgång konstaterade förbundsstyrelsens presidium vid sitt sammanträde att det efter remissomgången i medlemskommunerna finns ett tolkningsutrymme i regelverken som kommunerna har att hantera och att förbundsstyrelsen därför inte ska föreslås lämna någon rekommendation vad gäller barns skolgång. Förbundsstyrelsens presidium har föreslagit revideringar i förslag till plan i enlighet härmed, se sidan 22. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen ställer sig bakom planen och rekommenderar medlemskommunerna att anta de handlingsvägar och förhållningssätt som föreslås i planen.

6 Göteborgsregionens kommunalförbund Planen gäller under år En uppföljning av planen görs under hösten 2016 där GRs styrgrupper inhämtar medlemskommunernas synpunkter på planens användbarhet. Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Elisabeth Beijer Bilagor: Tjänsteutlåtande (reviderat ) Sammanställning av remissvar Förslag till plan (reviderat )

7 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr Tjänsteutlåtande Elisabeth Beijer Reviderat Förslag till plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen Bakgrund Förbundsstyrelsens presidium behandlade frågan om stöd och samarbete i situationen med fattiga EU-migranter i Göteborgsregionen och beslutade att överlämna frågan till den sociala styrgruppen för skyndsam beredning. Ett förslag på plan har tagits fram i samarbete mellan GR och Göteborgs Stad daterad Förbundsstyrelsen beslutade att sända planen på remiss till medlemskommunerna för att efterhöra kommunernas synpunkter. Förslag i planen Planen innehåller två delar; en del som avser att ge en bakgrund och en viss kunskapsgrund och en del som ger förslag på handlingsvägar och förhållningssätt i prioriterade frågor. De prioriterade frågorna rör: Kunskap Bosättningar Försörjning och boende Barns situation Skola för barn Hälso- och sjukvård Människohandel, utnyttjande, våld med mera Samverkan med ideella organisationer och civilsamhället Synpunkter från medlemskommunerna Samtliga kommuner har behandlat förslaget. En sammanställning av de inkomna synpunkterna från respektive kommun redovisas i bilaga.

8 Göteborgsregionens kommunalförbund Här redovisas svaren utifrån kommuner som svarat Ja, Delvis eller Nej till förslaget till plan. Kommuner som svarat Ja Åtta kommuner ställer sig i huvudsak bakom förslaget och lyfter fram värdet av planen som stöd i arbetet. I två av dessa kommuner har beslut fattats under förutsättning av att staten kompenserar kommunen eller i övrigt klargör kommunens ansvar, respektive att planen inte medför några ekonomiska konsekvenser. De ändringsförslag som lämnas i övrigt från någon av dessa kommuner är Behov av förtydliganden av innehåll och syfte i kontakter med europeiska länder Förtydligande av vad som avses med samverkan med ideell sektor och partnerskap Hänvisning till övernattningsplatser utan biståndsbedömning behöver göras via idéburen sektor Tveksam till övernattning utan biståndsbedömning Viktigt att fortast möjligt förändra regelverk och hanteringsprocess kring illegala bosättningar GR ska verka för att EU-kommissionen agerar för att berörda EUländer tar ansvar för sina medborgare Formuleringar i ska -form bör ses över Kommuner som svarat Delvis Tre kommuner ställer sig delvis bakom förslaget till plan. Synpunkter som lämnats från någon av dessa kommuner är Varje kommun bör besluta om övernattningsmöjligheter ska hanteras genom biståndsprövning eller genom samverkan med idéburen sektor och civilsamhället Barns behov kan inte avgöras i en handlingsplan Barn ska inte ha rätt till skola Tveksam till skola, föreslår istället att GR utreder möjligheten att erbjuda omsorg med pedagogiska inslag liknande det Umeå erbjuder Barnperspektivet och barnets rättigheter är centralt och prioriterat men barns rätt till skola bör utforskas vidare då det finns oklarheter De resurser som krävs för att omsätta planen i konkret handling finns i dagsläget inte och resursbehovet är inte förankrat hos samtliga aktörer Det juridiska PM som tagits fram av SKL bör vara vägledande och inarbetas i handlingsplanen Kommuner som svarat Nej

9 Göteborgsregionens kommunalförbund Två kommuner förordar att ärendet återremitteras till GR för att planen ska omarbetas i sin helhet. Synpunkterna från dessa kommuner är i huvudsak följande: Planen ska i högre grad beskriva gemensamma tillvägagångssätt. GR måste ikläda sig en mer samordnande roll och åstadkomma samlade åtgärder Planen bör innehålla tydligare riktlinjer för att förhindra illegala boenden. Agera snabbt och resolut för att upplösa illegala bosättningar, verka för att reglerna ändras så att kommunerna ges större befogenheter att ingripa Kan vara svårt för en mindre kommun att leva upp till ambitioner och intentioner i planen Socialtjänstlagen ska utgöra grund för åtgärderna. Barnperspektivet särskilt viktigt att beakta, värna och skydda barn som far illa Inte tillhandahålla skola Kommentarer till synpunkterna Illegala bosättningar, avhysningar Planen betonar att ingen kan eller får bosätta sig var man vill och att kommunerna bör agera utifrån gällande lagstiftning vid illegala bosättningar. Göteborgs Stad för en kontinuerlig dialog med andra myndigheter, exempelvis Kronofogden, Polismyndigheten och Trafikverket som ställt sig bakom de rutiner som tagits fram för Göteborgs Stad. Denna samverkan visar att det går att agera samordnat och skyndsamt och därmed förhindra utvecklingen av större permanenta bosättningar. Planen säger samtidigt att det är viktigt att kommunernas agerande sker med ett socialt perspektiv. Göteborgs Stad bedriver ett offensivt socialt uppsökande arbete när man får kunskap om att det finns en bosättning. Information om vad som gäller och om alternativ lämnas till berörda människor. Möjligheten att erbjuda övernattning utan biståndsbedömning ger förutsättningar för att kunna agera skyndsamt. Dessa erfarenheter har legat till grund för och inarbetats i planen och syftar till att skapa så tydliga arbetsförutsättningar som möjligt. Ytterligare insatser för att möjliggöra snabbare processer vid illegala bosättningar och avhysningar kräver regeländringar, exempelvis har Polismyndigheten Rättsenhet Väst genomfört en utredning som indikerar möjligheten att mer frekvent nyttja ordningslagen i samband med avhysningar från offentlig plats. Frågan är också synnerligen aktuell på nationell nivå, och Göteborgs Stad och GR samråder

10 Göteborgsregionens kommunalförbund kontinuerligt med den nationella samordnaren. Vad Göteborgs Stad och GR ytterligare kan bidra med är att erbjuda kompetensutveckling tillsammans med samverkansaktörerna för en gemensam kunskapsgrund i GR-kommunerna. Textbearbetningar utan att förändra sakinnehållet har gjorts i planen för att förtydliga handlingsvägar och förhållningssätt. Beslut om övernattning och vem som bör ansvara för eventuella övernattningsplatser Att erbjuda tillfälliga övernattningsplatser utan biståndsbeslut är ett sätt för kommunen att kunna erbjuda ett humanitärt alternativ i lägen som ofta är akuta, till exempel i samband med illegala bosättningar. Planen anger inte vem som bör driva eventuella övernattningsplatser, men säger att GR-kommunerna bör ha en beredskap för att kunna anordna eller hänvisa till övernattningsmöjligheter, att kommunerna kan inrätta nattplatser samt att ett erbjudande kan ske utan biståndsbedömning. Ett sådant förfaringssätt bedöms vara möjligt som en del av den kommunala kompetensen. Barns skolgång Förslaget i planen är att barn bör ha möjlighet att gå i skola. Det finns ingen rätt till detta enligt skollagen. Det finns inte heller någon skolplikt för dessa barn, men skolförordningen ger kommunerna möjligheten att erbjuda skola. Flera kommuner i GR-området erbjuder redan barn denna möjlighet vilket grundar sig på ett barnrättsperspektiv utifrån Barnkonventionen som uttrycker alla barns rätt till utbildning. Barn är här och nu. Skolan är en stark skyddsfaktor. Barn i jämförbar situation ( papperslösa föräldrar) har rätt till skola enligt svensk lag. Erfarenheter från Göteborgs Stad säger att man inte ser den utvecklingen att barn tas ur skolan i hemlandet, snarare har man sett exempel på att barn getts möjlighet att känna på skolan för att sedan fortsätta i hemlandet när man återvänder dit. Räddningsmissionen uppger att man under våren 2015 hade kontakt med 17 barn i målgruppen som gick i skolan i Göteborgsregionens kommuner, varav 14 i Göteborg, 2 i Alingsås och 2 i Partille. I de argument som framförs mot att möjliggöra skolgång hänvisas bland annat till att ett barnperspektiv innebär att barn bör delta i undervisning på sitt eget modersmål och respektera sitt hemlands skolplikt. Risken anses vara påfrestningar på den kommunala skolorganisationen utan vidareutveckling för barnen.

11 Göteborgsregionens kommunalförbund Det kan konstateras att regelverken möjliggör för kommunerna att erbjuda skola likväl som att ta ställning för att inte erbjuda skola. Här finnas olika uppfattningar eller en osäkerhet i vissa av GR:s medlemskommuner, men flertalet kommuner ställer sig bakom förslaget att kunna erbjuda barn skola. Förbundsstyrelsens presidium konstaterade vid sitt sammanträde att det efter remissomgången i medlemskommunerna finns ett tolkningsutrymme i regelverken som kommunerna har att hantera och att förbundsstyrelsen därför inte ska föreslås lämna någon rekommendation vad gäller barns skolgång. Förbundsstyrelsens presidium har föreslagit revideringar i förslaget till plan i enlighet härmed, se sidan 22. Ekonomiska konsekvenser Frågan om kommunernas kostnader är omhändetagen av SKL som har inlett ett arbete för att bedöma merkostnader av kommunernas insatser. Kostnader kan exempelvis röra hjälp till hemresa, akut logi, rådgivning och ekonomiskt bistånd, utredningar av om barn kan fara illa samt skola samt kommunernas finansiering av frivilligorganisationernas arbete med stödinsatser för målgruppen. Att insatser ska ske enligt socialtjänstlagen Det behöver finnas ett genomtänkt förhållningssätt till vad socialtjänstlagen betyder i förhållande till såväl barn som vuxna. I vardagen behövs vägledning för socialtjänstens handläggare vilket varit ambitionen med planen så långt möjligt. Exempelvis betonas vikten av ett uppsökande arbete. SKL:s juridiska dokument Planens bakgrund och juridiska genomgång görs med fler perspektiv än vad som framgår i SKL:s juridiska dokument och SKL:s genomgång är inarbetad i planen. Denna del av planen är granskad av jurister i Göteborgs Stad samt även av Thomas Erhag vid Göteborgs universitet med inriktning på EU-rätt. Verka för att EU-kommissionen agerar för att berörda EU-länder tar ansvar för sina medborgare/behov av förtydligande av vad som avses med innehållet i kontakterna med andra länder Planen beskriver framför allt hur situationen här och nu bör tas om hand i kommunerna för att ge stöd och hjälp i vardagsarbetet, samtidigt med att ta tillvara de möjligheter som ett stärkt regionalt perspektiv ger. Ett påverkansarbete måste bedrivas av och i förhållande till alla nivåer. Vissa insatser sker idag genom Eurocities som är en organisation som samlar stora städer där man försöker påverka EU:s policyer. Samtal

12 Göteborgsregionens kommunalförbund med den nationella samordnaren och statliga myndigheter som träffas tillsammans med kommuner genom SKL ger också möjligheter att lyfta frågor som kan leda vidare till aktivitet från nationell och europeisk nivå. I planen har uttryckts att initiativ från kommunerna som kan stärka banden till berörda länder bör uppmuntras. Det kan exempelvis ske genom att bilda vänorter eller gemensamma EU-projekt. GR kan bidra med att vara en samordnare för sådana initiativ som sker gemensamt för kommunerna. Att det kan vara svårt för mindre kommuner att möta planens höga ambitioner, att det i dagsläget inte finns resurser Planen uttrycker handlingsvägar och förhållningssätt och är tänkt att utgöra ett stöd för kommunernas agerande. Hur lösningarna ser ut, om de exempelvis sker i samarbete kommunerna emellan och/eller med frivilligorganisationer, och när de kan genomföras är något som får utvecklas lokalt efter hand som kommunen blir mer uppmärksam på vad som behövs lokalt och regionalt, och i takt med att planen implementeras. Göteborgs Stad och GR kommer att erbjuda kompetensutvecklingsinsatser för att stödja förverkligandet av planens intentioner. Redan idag möts kommunerna i nätverk där denna typ av frågor diskuteras. Behov av förtydliganden kring vad ett samarbete/partnerskap med civilsamhället och ideell sektor innebär och vad som avses med idéburet offentligt partnerskap (IOP) Man kan arbeta på många sätt för att stärka samarbetet med frivilligsektorn; föreningsbidrag är ett sätt, IOP ett annat, upphandling ett tredje. Hur ett samarbete kan ske är beroende av de lokala förutsättningar. Inom frivilligsektorn finns erfarenheter och kunskaper som bör tas tillvara och ett samarbete ger sätt att involvera civilsamhället. Att möta de samhälleliga utmaningarna är inte bara ett offentligt ansvar. Formuleringar som innehåller ska behöver ses över Texten har i det nya förslaget till plan i vissa delar ändrats till bör. Tiden för planens giltighet samt vem som är ansvarig för ändringar i planen bör framgå Rekommendationen till medlemskommunerna att arbeta i enlighet med planen föreslås gälla i första hand under år Beslut om förlängning och eventuella revideringar kan tas av förbundsstyrelsen efter uppföljning hösten Bedömning

13 Göteborgsregionens kommunalförbund Det finns ett intresse hos samtliga kommuner att åstadkomma en gemensam handlingsplan och självklart är ett gemensamt förhållningssätt kommunerna emellan att förorda, inte minst i samspelet med samverkansaktörer. De frågor som lyfts fram som prioriterade i planen förefaller vara väl valda. De flesta medlemskommuner ställer sig bakom förslagen i planen. En genomgång av planen för att förtydliga och förbättra texten har gjorts för att inarbeta synpunkter som inkommit under remissomgången utan att sakinnehållet ändrats mot ursprungsplanen. Planen föreslås gälla under år En uppföljning av planen görs under hösten 2016 där samtliga styrgrupper inhämtar Göteborgs Stads och övriga medlemskommuners synpunkter på planens användbarhet. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att rekommendera medlemskommunerna att anta planen.

14 Göteborgsregionens kommunalförbund Sammanställning av svar från GR:s medlemskommuner när det gäller förslaget till plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Kommun Nämnd Datum Ale Kommunstyrelsen Alingsås Kommunstyrelsen Göteborg Kommunstyrelsen Härryda Kommunstyrelsen I korthet, i huvudsak Ja Ja Ja Nej Beslut, utdrag ur remissvaret Positiv till förslaget till handlingsplan, täcker in hela problembilden, bidrar till gemensamt förhållningssätt. Bör gälla för begränsad tid, klargöras vem som är ansvarig för dokumentet och hur ändringar i dokumentet får ske. Positiv till skrivningarna som rör barns situation, har en beredskap för förskola och skola. Hänvisning till övernattningsplatser utan biståndsbedömning behöver göras via idéburen sektor. Bra att handlingsplanen tydliggör att det är viktigt att främja samarbetet med idéburen sektor. Vissa ska bör bytas ut mot bör. Behov av förtydliganden beträffande innehåll och syfte i kontakter med europeiska länder, samt samverkan och partnerskap med ideell sektor, vad som avses med partnerskap och ideell sektor. GR:s förslag till plan för EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer samt kommunledningskontorets yttrande i övrigt bifalls. I den mån det uppstår ekonomiska konsekvenser för Alingsås kommun förutsätter vi att staten kompenserar kommunen eller i övrigt klargör kommunens ansvar. Bra innehåll, ger kommunerna stöd och vägledning. Bra att frågan lyfts och att det tydliggörs hur frågan kan hanteras som kan stärka gemensamma förhållningssätt. Att barn ska ha möjlighet till utbildning stämmer väl överens med barnkonventionens intentioner samt rådande förhållningssätt inom förvaltningarna. Bifall till stadsledningskontorets förslag att godkänna planen. Remissvaren i Göteborg uttrycker en i huvudsak positiv inställning till det föreslagna innehållet. Kunskapsunderlaget anses vara en viktig plattform för att kommunens insatser kan genomföras på ett rättssäkert, humant och likvärdigt sätt. Förslagen anses kunna stödja kommunens arbete och anses väl grundade. Samverkan GR-kommunerna emellan och med andra aktörer lyfts fram som värdefullt. Ärendet bör omarbetas och sändas ut på ny remiss med följande inriktning: Handlingsplanen bör ta sats i ambitionen att förhindra människors utanförskap och göra tiggeriet överflödigt och onödigt. Samverkan för aktiv påverkan i hemländerna. Kommunerna kan ha svårt att leva upp till ambitioner och intentioner i planen. Planen måste i högre grad och med bättre upplösning beskriva gemensamma tillvägagångssätt. GR måste ikläda sig en mer samordnande roll och på flera områden

15 Kungsbacka Kommunstyrelsen Kungälv Kommunstyrelsen Lerum Kommunstyrelsen Lilla Edet Individnämnden Yttrande till kommunstyrelsen (behandlas inte i kommunstyrelsen) Mölndal KS Partille KS Delvis Delvis Ja Ja Delvis Ja åstadkomma samlade åtgärder. Utöver socialtjänstlagens krav bör insatser överlåtas till civilsamhället. Inte tillhandahålla skola. Agera snabbt och resolut för att upplösa illegala bosättningar, verka för att reglerna ändras så att kommunerna ges större befogenheter att ingripa. Stor fördel med gemensam handlingsplan för likvärdig behandling, kunskapsutveckling, vad lagstiftningen möjliggör och hur man kan hantera situationer, samt att olika sektorer inom kommunen samverkar och att samverkan med civilsamhället stärks. Barnets bästa ska stå i första rummen men barns behov kan inte avgöras i en handlingsplan utan avgöras i varje fall. Barn ska inte ha rätt till skola. Ser inte att permanenta boenden ligger i kommunens uppdrag, beredda att lösa akuta boendebehov i egen eller annans regi. Det juridiska PM som tagits fram av SKL bör vara vägledande och inarbetas i handlingsplanen. Kungälvs kommun ställer sig positiv till att kommunerna inom GR har en gemensam hållning i denna fråga. Det är viktigt att hitta ett samförstånd trots komplexiteten i frågorna. De resurser som krävs för att omsätta planen i konkret handling finns i dagsläget inte och resursbehovet är inte förankrat hos samtliga aktörer. Det är viktigt att samarbete med idéburna organisationer upprättas och att insatser genomförs tillsammans med dessa. Barnperspektivet och barnets rättigheter är centralt och framhålls som ett område som bör prioriteras. T ex bör barns rätt till skola utforskas vidare då det finns oklarheter. Ser positivt på ett tydliggörande som rör målgruppen. Handlingsplanen ger en god bakgrund och kunskapsgrund som stärker rättssäkerheten. Stärker gemensamma förhållningssätt vid kommunala insatser och ger en god vägledning. GR ska verka för att EU-kommissionen agerar för att berörda EU-länder tar ansvar för sina medborgare. Förslaget till plan tillstyrks, med ändringen att uppsökande bör bedrivas (inte ska bedrivas). Mölndals stad tillstyrker remissen med undantag för: Barnens rätt till skola: Mölndal är tveksam till att skola skall erbjudas. Föreslår istället att GR utreder möjligheten att erbjuda omsorg med pedagogiska inslag liknande det Umeå erbjuder. Övernattning i samarbete med idéburen sektor: Mölndals stad anser att varje kommun bör besluta om övernattningsmöjligheter ska hanteras genom biståndsprövning eller genom samverkan med idéburen sektor och civilsamhället. Positiv till gemensam handlingsplan. GR har viktig roll som samordnare av kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte, men också som påtryckare av ex förändring av lagstiftning och regelverk på nationell nivå. Stat och kommuner bör arbeta för att stödja förändringar i hemländerna så att frågor om utbildning,

16 Stenungsund Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Tjörn Ordförandebeslut Kommunstyrelsen Öckerö Kommunstyrelsen Ja Ja Nej arbete och försörjning kan lösas på hemmaplan. Positiv till huvuddragen i handlingsplanen, men vill också betona att varje kommun anpassar handlingsplanen utifrån den situation som råder lokalt och det antal EU-medborgare som vistas i den egna kommunen. Förslagen i handlingsplanen är bra och konkreta, men måste anpassas till de lokala förhållandena. Speciellt viktigt är att fortast möjligt förändra det regelverk och den hanteringsprocess som finns kring de illegala bosättningarna. Tveksam till att erbjuda övernattningsmöjligheter utan biståndsbedömning. Ställer sig bakom handlingsplanen så länge det inte får några ekonomiska konsekvenser för Stenungsunds kommun. Ställer sig bakom förslaget i sin helhet. Förordar att handlingen omarbetas och att ärendet återremitteras. Kan vara svårt för en mindre kommun att leva upp till ambitioner och intentioner i planen. Efterlyser tydligare gemensamma tillvägagångssätt. Betonar vikten av att GR tar ett större ansvar för samordning och gemensamma åtgärder. Planen bör innehålla tydligare riktlinjer för att förhindra illegala boenden. Utöver svar från kommunerna har ett svar från en frivilligorganisation inkommit. Det är föreningen Fristad Göteborg som välkomnar att GR vill jobba för berörda personer, men som anser att berörda människors ställning behöver stärkas ytterligare exempelvis genom skola för barnen.

17 Plan fo r kommunala insatser som ro r EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfa lligt i Go teborg eller i na gon av de o vriga kommunerna i Go teborgsregionen

18 Innehåll Inledning Syfte Arbetsformer Begrepp EU-medborgare Vad innebär det att vara unionsmedborgare? Länder inom EU/EES Tredjelandsmedborgare Papperslös EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Situation Regelverk Den fria rörligheten och uppehållsrätten Kommunallagen 1991: Lag om vissa kommunala befogenheter 2009: Socialförsäkringssystem Socialtjänstlagen 2001: Rätten till sjukvård Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri Miljölagstiftning Särskild handräckning Rätten till skola Utlänningslagen 2005: Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU Konventioner om mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter De grundläggande rättigheterna inom EU Aktörer Kommunala aktörer Övriga offentliga aktörer

19 Övriga aktörer Handlingsplan för prioriterade frågor Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, tandvård och medicin? Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Referenser Trycksaker Internet Bilagor

20 Inledning Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad och förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Bakgrunden är att kommunerna upplever en osäkerhet i hur de ska agera i vissa frågor som rör insatser till EU-medborgare som vistas tillfälligt i kommunerna för att få möjlighet till försörjning. De berörda personerna befinner sig i en social och ekonomisk utsatthet med fattigdom, hemlöshet och ofta med erfarenheter av diskriminering i sina hemländer. Planen ska ge vägledning och stöd till kommunerna. Den utgår från frågor som kommunerna bedömer vara prioriterade. Handlingsplanen uttrycker förslag på förhållningssätt och handlingsvägar så att Göteborgs Stad och Göteborgsregionens övriga kommuner kan agera på ett likartat sätt. Arbetet med planen är komplext. Frågorna rör vid regelverk som Sverige tillämpar, men det finns vissa gråzoner. De frågor som planen behandlar befinner sig mitt i en samhällelig rörelse. Det sker en levande dialog på alla nivåer om hur Sverige ska förhålla sig till situationen och där regelverken i vissa delar ifrågasätts. En nationell samordnare har tillsatts. Frågan handlar inte heller bara om regelverk utan också om konventioner. Den värdegrund som planen utgår från är att all verksamhet som bedrivs i Göteborgs Stad och de övriga GRkommunerna ska utgå från alla människors lika värde och rättigheter. Grundläggande är de konventioner Sverige anslutit sig till som FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, FN:s konventioner för kvinnors rättigheter och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 1 I planen har vissa rättigheter för gruppen papperslösa tagits i beaktande. Lagstiftaren har särskilt uttalat sig för denna grupp och erkänt rätten till sjukvård och skolgång. EUmedborgare inbegrips inte i begreppet papperslösa och omfattas därmed inte av den aktuella lagstiftningen. Planen rör insatser i 13 kommuner och möjligheter till samverkan kommunerna emellan har tagits tillvara. Planen är uppdelad i två delar. Del 1 är avsedd att ge en bakgrund och en viss kunskapsgrund och del 2 ger förslag på handlingsvägar och förhållningssätt i prioriterade frågor. Planen är giltig under år 2016 med en uppföljning av planens användbarhet under hösten Förslag till budget 2015 och flerårsplaner för Göteborgs Stad - 4 -

21 DEL 1: BAKGRUND - 5 -

22 Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad och förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Planen riktar sig till Göteborgs Stad och till de övriga GR-kommunerna som är Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. När arbetet med planen påbörjades var planeringen att Göteborgs Stads och GR:s arbete skulle följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) arbete med en nationell handlingsplan. Efter hand stod det klart att SKL framför allt skulle göra en genomgång av det juridiska läget och inte lämna några rekommendationer. Regeringen tillsatte i februari 2015 en nationell samordnare. Syfte Planen har det övergripande syftet att identifiera förhållningssätt och handlingsvägar i sådana frågor där Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna upplever ett behov av vägledning. I ett individperspektiv har planen som syfte att stärka likabehandlingen och att motverka risken för utsatthet när man som EU-medborgare befinner sig i Göteborg eller någon av de övriga GR-kommunerna. På en strukturell nivå är avsikten att planen ska ha en betydelse för samarbetet kommunerna emellan och i samspelet med nationella aktörer. Arbetsformer Arbetet med planen har pågått under perioden oktober 2014 till mars 2015 och har genomförts av Teresa Woodall, Social resursförvaltning Göteborgs Stad, Jan Svensson, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad och Elisabeth Beijer, GR. Planen har remissbehandlats i Göteborgs Stads förvaltningar och bolag samt frivilligorganisationer. och i GR:s medlemskommuner. Begrepp I avsnittet förklaras ett antal begrepp som används i planen samt även begrepp som ger en förståelse för området. EU-medborgare Som medborgare i ett EU-land är man samtidigt unionsmedborgare, även kallat EUmedborgare. Unionsmedborgarskapet ersätter inte det nationella medborgarskapet utan handlar istället om att medborgaren får vissa rättigheter kopplade till EU. 2 Det kan ses som att unionsmedborgarskapet kompletterar det nationella medborgarskapet. 3 Det bör uppmärksammas att svenska medborgare även är EU-medborgare Europeiska kommissionen, 2010, sid 4-6 -

23 Vad innebär det att vara unionsmedborgare? Som unionsmedborgare har man ett antal rättigheter, exempelvis Rätten att röra sig fritt inom unionen och att bosätta sig var som helst inom dess territorium Rätten att rösta och att kandidera i val till Europaparlamentet och i kommunala val i det EU-land där man är bosatt, även om man inte är medborgare i det landet Rätten att skyddas av varje EU-lands diplomatiska eller konsulära myndigheter på ett tredjelands territorium (ett land utanför EU) där det egna EU-landet inte är representerat Rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, vända sig till ombudsmannen och skriva till alla EU:s institutioner och organ 4 Länder inom EU/EES EU har i dag 28 medlemsländer. Ett av medlemsländerna är Sverige, som gick med De nyaste medlemsländerna är Kroatien som gick med 2013, samt Bulgarien och Rumänien som gick med Grunden till dagens EU bildades 1952, då med bara sex medlemsländer. Följande länder är medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 5 När det gäller den fria rörligheten kan EU-medborgare utöva rätten att röra sig och uppehålla sig i vilket EU-land som helst. Här ingår Azorerna, Madeira, Åland, Kanarieöarna, Ceuta och Melila och de franska utomeuropeiska departementen samt Gibraltar. Däremot omfattas inte Kanalöarna, Isle of Man, Färöarna och de utomeuropeiska länderna och territorierna. Rätten kan också utövas på Island, i Liechtenstein och i Norge, eftersom de länderna deltar i Europeiska kommissionens samarbetsområde (EES). Medborgare i dessa länder har på samma sätt rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i EU. Direktivet gäller inte i förhållande till Schweiz, dock finns rättigheter enligt avtal mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer, men de är mer begränsade än de rättigheter som direktivet ger. 6 Ytterligare information om den fria rörligheten behandlas i avsnittet om regelverk. Som begrepp används ofta CEE-länderna, som är benämningen på de länder som tidigare ingick i östblocket, de länder som tidigare tillhörde Jugoslavien samt de tre baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen. Många av de EU-medborgare som är mobila i syfte att söka försörjning kommer från dessa länder. Tredjelandsmedborgare I gruppen som använder den fria rörligheten inom EU ingår även så kallade tredjelandsmedborgare, det vill säga personer som är medborgare i ett land utanför EU/EES och som ses som varaktigt bosatta i ett EU-land. Personer som har bott i minst fem år i ett EU-land med uppehållstillstånd kan ansöka om att få status som varaktigt bosatt i det landet. 4 Europeiska kommissionen, 2010, sid Europeiska kommissionen, 2010, sid 9-7 -

24 Den som får status som varaktigt bosatt får ett särskilt EG-uppehållstillstånd som innebär att 7 personen har vissa rättigheter som liknar de som en EU-medborgare har. Tredjelandsmedborgare har inte automatiskt rätt att bosätta sig och arbeta i något av EU:s medlemsländer. Generellt måste tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i ett medlemsland ansöka om nytt uppehållstillstånd och eventuellt arbetstillstånd enligt nationella regler om han eller hon flyttar till ett annat medlemsland. 8 Papperslös I Sverige lever människor, som inte är EU-medborgare, utan tillstånd. De benämns ofta papperslösa eller irreguljära migranter. Begreppet har betydelse exempelvis för tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det finns olika skäl till att människor lever papperslöst i Sverige och det finns olika vägar som leder till situationen. En del har fått avslag på sin asylansökan, andra har haft ett giltigt visum men där giltighetstiden gått ut. Ytterligare andra kan ha smugglats in över Sveriges gränser. Det kan också vara barn som fötts i Sverige, av papperslösa föräldrar. 9 EU-medborgare inbegrips inte i begreppet papperslösa och omfattas därmed inte av den aktuella lagstiftningen. EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Handlingsplanen avser personer som är EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare utan försörjning, arbete eller bostad i Sverige och som är socialt och ekonomiskt utsatta samt vistas i Göteborg eller i någon av de övriga GR-kommunerna utan att inneha uppehållsrätt och uppehållstillstånd. Det är sällan okomplicerat att avgöra om en EU-medborgare har uppehållsrätt eller inte. Varje myndighet eller kommunal förvaltning har att självständigt avgöra den frågan. Det är avgörande när kommunen står inför frågor där kommunens insatser kan komma ifråga för att kunna avhjälpa en social eller ekonomisk bristsituation för en EU-medborgare. Det behövs ingen registrering av uppehållsrätten hos Migrationsverket eller någon annan myndighet. Situation Göteborgs Stad har sedan år 2006 uppmärksammat att antalet socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare ökat, framför allt i gatumiljön. Stadens fältarbetare gjorde den första kartläggningen år Då uppmärksammades ett tiotal personer som försörjde sig i gatumiljö. En uppföljning gjordes året efter, vilken visade att antalet hade stigit något. Under åren har antalet personer i gatumiljön ökat, och under år 2012 genomfördes intervjuer med ett hundratal personer som försörjde sig i gatumiljö. Antalet EU-medborgare utan uppehållsrätt som befinner sig i Göteborg eller i någon av de andra GR-kommunerna vid ett givet tillfälle är svårt att definiera. Vi vet att gruppen är rörlig och att antalet som har kontakt med de insatser kommunen har inte ger en totalbild. Eftersom ingen registrering sker, vet vi inte heller om samma person gör besök i flera verksamheter eller tar del av flera av insatserna

25 Sedan år 2013 har Göteborgs Stad aktivt arbetat tillsammans med organisationer inom den idéburna sektorn för att, på humanitär grund, erbjuda insatser till EU-medborgare som befinner sig i en socialt och ekonomiskt utsatt situation och som vistas i Göteborg. Som en redovisning kan nämnas att under ett år 10 har nästan 600 unika personer sovit inne på det nattboende som Göteborgs Stad finansierar och staden har samtidigt haft ett 60-tal illegala bosättningar, d.v.s. platser där man campat illegalt. På platserna har det vistats mellan personer. Kranskommunerna bedömer att det inte sällan är så att personerna bor i Göteborg men vistas i andra kommuner dagtid för att söka sin försörjning. En kartläggning i GR-kommunerna genomfördes inför vintern 2014 med frågeställningar som exempelvis Bedömer ni att det kan finnas behov av särskild inkvartering under vintern? och Går det att uppskatta det ungefärliga antalet personer som kan ha ett sådant behov?. Kartläggningen visar bland annat att det i kranskommunerna handlar om ett uppskattat behov av boendeplatser för högst ett tiotal personer per kommun. Kommunerna bedömer att det finns möjligheter att kunna lösa akuta behov av boende, ofta i samarbete med frivilligorganisationer och främst i avvaktan på hemresa. Många, men inte alla, av de EU-medborgare som kommunerna ser försörja sig i gatumiljö är romer. Romer är EU:s största etniska minoritet. År 2013 förnyade större institutioner inom EU sin politiska vilja och lanserade initiativ för att bekämpa den utestängning och diskriminering som sker gentemot romer. 11 De flesta länder inom EU har en nationell strategi för integration och en nationell handlingsplan, dock skiftar det hur länderna går framåt med implementeringen av strategierna. 12 Sverige har en strategi som sträcker sig under åren Den tjugoåriga strategin görs inom ramen för den minoritetspolitiska strategin och ska ses som en förstärkning av minoritetspolitiken och ska säkerställa romers mänskliga rättigheter i Sverige. Målgruppen för den svenska strategin är framför allt de romer som är bofasta i Sverige. Även många av dem befinner sig ofta i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering. 13 Inom strategin utsågs fem pilotkommuner av regeringen, varav Göteborgs Stad är en. Pilotverksamheten pågår under åren och tanken är att ta fram goda exempel på hållbara strukturella förändringar som ska spridas över landet. 14 Det bör nämnas att strategin och pilotverksamheterna riktar sig till de romer som är bofasta i Sverige och har uppehållsrätt. I den nationella hemlöshetsplanen nämns EU-medborgare som en ny utmaning för de sociala myndigheterna. 15 I rapporten konstateras att det är svårt att få en uppfattning om hur många hemlösa EU/EES medborgare som befinner sig i Sverige. Hemlöshetssamordnaren anser att både omfattningen av och situationen för dessa människor, samt förslag till förbättringar för gruppen, är något som behöver utredas vidare Perioden nov 2013-nov FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april Regeringskansliet, 2014, sid Regeringskansliet, 2014, sid

26 Regelverk Här görs några sammanfattande beskrivningar från aktuella regelverk som en grund för de områden som tas upp i handlingsplanen. Den fria rörligheten och uppehållsrätten Alla EU-länder omfattas av reglerna om fri rörlighet. Den fria rörligheten är en grundprincip inom EU. EU-medborgare har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta och etablera sig samt tillhandahålla tjänster i medlemsstaterna. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling. För att få uppehållsrätt under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig själv och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars försörjning. 17 Direktivet om fri rörlighet för EU-medborgare omfattar inte bara EUmedborgare utan även deras familjemedlemmar, som inte behöver vara medborgare i ett EUland. 18 Den lagstiftning som rör EU-medborgare som vistas i Sverige gör skillnad i rättigheter mellan den som har uppehållsrätt och den som inte uppfyller kraven för uppehållsrätt. En person med anställning och lön har uppehållsrätt oavsett om det går att försörja sig på lönen eller inte. Det avgörande är om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör hemma på arbetsmarknaden. 19 Tanken med den fria rörligheten är att det ska vara enkelt för EU-medborgare att arbeta i alla länder inom EU. En kartläggning visar att det finns hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare i Sverige. Konsekvenserna av att inte ha ett personnummer konstateras vara det i särklass största problemet. Många funktioner och tjänster är kopplade till personnummer, det är svårt för personer utan personnummer att etablera sig i Sverige. 20 Kommunallagen 1991:900 I kommunallagen regleras kommunernas och landstingens befogenheter, vad kommunerna och landstingen kan göra. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. 21 I 2 kap. 1 kommunallagen anges att kommuner och landsting själva får ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte enbart ska handhas av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. 22 Utifrån insatser till EU-medborgare har detta prövats i Förvaltningsrätten. 23 En kommuns beslut om att bevilja medel till stöd för EU-migranter överklagades. Förvaltningsrätten avslog överklagandet, med hänvisning till ovanstående 17 Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen 2005: Europeiska kommissionen, 2010, sid 7 19 Socialstyrelsen, 2014, sid Kommerskollegium, 2013: Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, senast ändrad Förvaltningsrätten i Linköping, dom , mål nr

27 paragraf och utifrån bedömningen att de EU-migranter som befinner sig inom berörd kommuns kommungränser är en angelägenhet för kommunen. Förvaltningsrätten anser också att socialtjänstlagens 2 kap. 1 förstärker detta utifrån att det där framgår att den kommun där den enskilda vistas i huvudsak ansvarar för stöd och hjälp till den enskilda. En förvaltningsrätts dom är inte prejudicerande. Domen kan ändå utgöra ett underlag för kommuner som planerar insatser för målgruppen. Lag om vissa kommunala befogenheter 2009:47 Befogenhetslagen reglerar vilka befogenheter en kommun har utöver kommunallagen. I befogenhetslagen anges bland annat kommuners befogenheter till bistånd i andra länder. Kommuner och landsting får enbart lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Till länder som inte får svenskt statligt bistånd kan kommunerna lämna utrustning som kommuner och landsting inte längre behöver inklusive medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen. Det är också möjligt att besöka hemländerna för att skaffa sig kunskap om medborgarnas situation och lämna information om den egna kommunen, vilket ses som ett led i utvecklingen av den egna kommunens arbete och därmed ligger inom den kommunala kompetensen. Många kommuner väljer att ha vänorter i andra länder. 24 Socialförsäkringssystem Många av de frågor som uppkommer kring mottagande av EU-medborgare handlar om socialförsäkringssystemet, vilket även omfattar hälso- och sjukvård. Det finns EU-regler som fastställer vilket lands socialförsäkringssystem som skall ansvara för en unionsmedborgare som flyttar mellan medlemsstaterna, det vill säga vilket lands lag som är tillämplig för att bedöma om en person har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård eller inte. Kortfattat kan man säga att personer som arbetar normalt omfattas av socialförsäkringssystemet i landet där de arbetar. Personer som inte arbetar omfattas av lagstiftningen i det medlemsland där de är bosatta. I EU:s samordningsregler för socialförsäkring finns en EU-rättslig definition för vem som ska anses vara bosatt. 25 Socialtjänstlagen 2001:453 Socialtjänstlagen har inte genomgått några förändringar med anledning av Sveriges EUmedlemskap. EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som bedöms ha uppehållsrätt i Sverige har rätt till socialt bistånd och andra sociala förmåner på samma villkor som svenska medborgare. 26 Socialtjänsten har också ett särskilt ansvar för barn, därför måste i en bedömning av en ansökan alltid beaktas om det finns barn i familjen. Detta utifrån bedömningen av barnets bästa. Ansvaret innefattar bland annat att genom den uppsökande verksamheten försäkra sig om att barn inte far illa. Om det finns en oro för att barn riskerar att fara illa är socialtjänsten skyldig att agera Kommerskollegium, 2013, sid 9 26 Socialstyrelsen, 2014, sid 7 27 SKL, 2014, sid

28 Kommunens yttersta ansvar innebär att de som vistas där får den akuta hjälp och det stöd de behöver. I motiven betonas skyldigheten att hjälpa den enskilde när han har svårt att finna vägarna till den hjälp och service som samhället kan ge. Det gäller, framhålls det, grupper av hjälpbehövande som på grund av sin utsatta situation ibland saknar tillräcklig initiativkraft för att nå rätt i det komplicerade samhället. 28 Kommunens yttersta ansvar gäller alla som vistas i kommunen. Det finns således inga krav på att personen ska vara bosatt där. Bistånd till personer som inte har sitt bo och hemvist i kommunen kan begränsas till de akuta behoven, så kallat nödbistånd. Det nödbistånd som kan bli aktuellt innefattar exempelvis mat och logi. Särskilt om det finns barn i hushållet ökar socialtjänstens ansvar att undanröja nöd. Ofta uppkommer frågan under hur lång tid sådant nödbistånd kan utges. Socialtjänstlagen innehåller inte några tidsmässiga begränsningar för vad som avses med akut. Å andra sidan står det i utlänningslagen att en person avvisas från landet under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. 29 Vad som är orimlig belastning är inte utrett. En fråga som behöver utredas är huruvida personen har uppehållsrätt i landet. I och med att det inte längre krävs någon registrering av sådan uppehållsrätt måste socialtjänsten göra ett självständigt ställningstagande i frågan. Om utredningen visar att personen i fråga har uppehållsrätt är det likabehandling som gäller. Rätten till sjukvård Rätten till nödvändig vård i andra EU/EES- länder regleras i förordning (EEG) 883/ Personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet, även kallat blåkortet), provisoriskt intyg om innehav av EU-kort eller annat intyg som ger rätt till vård i Sverige. Rätten innebär att de försäkrade ska kunna vistas här den tid de har planerat. De försäkrade ska inte behöva återvända till sitt hemland på grund av medicinska skäl. Med nödvändig vård menas även vård som orsakas av kronisk sjukdom, provtagningar, medicinska kontroller, förebyggande mödra- och barnvård samt förlossning. Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. Behandlande läkare avgör i det enskilda fallet vad som anses vara nödvändig vård. 31 Patient som är berättigad till nödvändig vård, betalar till landstinget samma vårdavgifter som personer som är bosatta i Sverige. 32 Om det uppstår en osäkerhet i om den vårdsökande är berättigad till nödvändig vård till vanlig patientavgift, om till exempel EU-kortet eller det provisoriska intyget saknas eller är ogiltigt, kan landstinget begära att personen kontant eller mot faktura betalar hela beloppet för vården. I den situationen bör också den vårdsökande underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg i hemlandet. 33 Sammanfattningsvis kan sägas att när det gäller sjukvård har EU-medborgare rätt att få nödvändig sjukvård på samma villkor som landets egna medborgare under förutsättning att de 28 Sveriges Riksdag, prop 1979/80: 1 Del A, sid Utlänningslagen, 2005:716, 8 kap, 9 30 Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april om samordningen av de sociala trygghetssystemen. 31 SKL, 2013, sid SKL, 2013, sid 7 33 SKL, 2013, sid

29 har ett europeiskt sjukförsäkringskort. I verkligheten är det så att många personer i målgruppen för den här planen saknar ett sådant sjukförsäkringskort från hemlandet och har då ingen tillgång till subventionerad vård i Sverige. Parallellt har Sveriges riksdag lagstiftat om rätt till sjukvård för papperslösa 34. Vuxna papperslösa har laglig rätt till subventionerad hälso- och sjukvård på samma villkor som asylsökande i Sverige. Barnen har rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor som andra barn i Sverige. 35 Socialstyrelsen skriver att alla barn under 18 år, undantaget barn vars vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig, ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som folkbokförda barn som är bosatta i Sverige. 36 I propositionen om sjukvård för papperslösa klargörs dock att det inte är uteslutet att föreslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare. 37 Socialstyrelsen lyfter fram propositionens text och att lagen även i enstaka fall gäller unionsmedborgare som vistats i landet mer än tre månader. 38 Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster För nordiska EU/EES-medborgare gäller den nordiska konventionen. Konventionen kompletterar EU-förordningarna och ger i vissa fall ytterligare rättigheter till sociala förmåner för personer som flyttar mellan de nordiska länderna. 39 Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri Tiggeri är inget nytt fenomen i Sverige, men debatten har blivit aktuell sedan flera personer från EU-länder börjat använda sig av det här sättet att försörja sig. Det är inte straffbart eller otillåtet enligt svensk lag att be om ekonomiskt understöd utan motprestation (så kallat tiggeri). Dock kan det vara straffbart om det sker under hot eller handgripligheter eller under vilseledande former. I de lokala ordningsföreskrifterna anges att ordningsföreskrifterna finns för att upprätthålla ordning och säkerhet på offentliga platser. Sala kommun beslutade om en ändring av de lokala ordningsföreskrifterna genom att förbjuda tiggeri. Länsstyrelsen i Västmanland fann dock att ett sådant förbud inte är förenligt med ordningslagen. 40 Miljölagstiftning Frågor som rör miljölagstiftning är oftast kopplade till om det finns boplatser/bosättningar. I 15 kap. 20 miljöbalken regleras att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. På naturmark där allmänheten fritt får färdas är det i 34 Svensk författningssamling, Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (SFS 2013:407) Regeringen, prop 2012/13:109, sid Länsstyrelsen Västmanland, Beslut

30 första hand den som skräpat ner som har ansvaret för att städa upp. Om denna är okänd kan miljö- och hälsoskyddsnämnden i vissa fall ställa krav på fastighetsägaren att denna accepterat verksamheten/åtgärden som orsaka nedskräpningen. Om ett sådant krav bedöms orimligt blir det kommunen som får ansvara för uppstädningen enligt 4 i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Platsen ska då återställas i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Det är vanligt förekommande när det gäller städning efter att en boplats har lämnats. När det gäller tomtmark kan byggnadsnämnden ställa krav enligt plan- och bygglagen på att fastighetsägaren håller sin tomt i vårdat skick. Fastighetsägaren ska även ta hänsyn till säkerhet och trafiksäkerhet, det vill säga se till att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte förekommer. 41 Särskild handräckning Om en person illegalt vistas på en markägares mark, kan Kronofogden genom verkställighet av särskild handräckning begära att personen ska avlägsna sig. För att Kronofogden ska kunna genomföra handräckningen krävs att Polismyndigheten genomfört identitetskontroll av de som vistas på platsen är gjord samt att en begäran om handräckning inkommit från markägaren. Rätten till skola Förutsättningen för skolgång i Sverige är att man är bosatt i Sverige. Det gäller förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. Personer med uppehållsrätt och deras familjemedlemmar anses vara bosatta och har rätt till skolgång. Barn har rätt till utbildning om de bor i Sverige. Det gäller även de barn som vistas i landet utan tillstånd, barn till papperslösa föräldrar. Det kan vara: Barn som aldrig har gett sig till känna för myndigheterna Barn som har haft rätt att vistas här under det att deras ansökan om uppehållstillstånd prövas men där den rätten har upphört Barn som med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vistats här men vars tillstånd har upphört. 42 Dessa barn har rätt till skola, men har ingen skolplikt. Den grupp EU-medborgare som är aktuell för planen finns inte omnämnd i de förarbeten som reglerar skolgång. Enligt en promemoria från SKL konstateras att det inte synes vara den grupp som lagstiftaren haft sikte på vid beskrivningen av gruppen som har rätt till skolgång. Utifrån att man grundar sin vistelse i landet på EU:s rörlighetsdirektiv, anses man inte vara bosatt här utan får anses vara här tillfälligt. 43 Dock ger 4 kap. 2 skolförordningen en möjlighet att även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola. 44 Denna möjlighet gäller barn som påbörjar utbildning innan de fyller 18 år. 41 Regeringens rättsdatabaser, Miljöbalken SKL, 2014, sid 7 44 Svensk författningssamling, skolförordning 2011:

31 Utlänningslagen 2005:716 I utlänningslagens första kapitel beskrivs dess innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser. Lagen innehåller föreskrifter om exempelvis villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas i Sverige, uppehållsrätt, uppehållstillstånd, EU-kort, avvisning och utvisning. 45 I lagen anges att den ska tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. 46 En EU-medborgare eller dennes familjemedlem kan utvisas från en annan medlemsstat av skäl som rör allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Under inga omständigheter får ett sådant beslut fattas på ekonomiska grunder. Beslut om åtgärder som rör den fria rörligheten måste ta hänsyn till proportionalitetsprincipen och får endast grunda sig på den berörda personens eget uppförande. Tidigare domar för brott får inte i sig utgöra anledning att vidta sådana åtgärder. Personens uppförande ska utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Förekomsten av fällande domar kommer inte automatiskt att kunna ligga till grund för utvisning. Att den identitetshandling som har möjliggjort inresan i den mottagande medlemsstaten har löpt ut får inte ligga till grund för ett sådant beslut. 47 Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU Några konventioner har särskild betydelse i förhållande till kommunernas agerande. Det är konventionen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnets rättigheter. I EU:s grundläggande rättigheter anges även sociala och ekonomiska rättigheter för unionsmedborgare. Konventioner om mänskliga rättigheter Sverige har anslutit sig till de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter allteftersom de har tillkommit. 48 FN:s konventioner om mänskliga rättigheter utgör ett universellt ramverk för arbetet med de mänskliga rättigheterna. I de allmänna förklaringarna anges bland annat att erkännandet av det inneboende värdet hos alla, och människans lika och obestridliga rättigheter. De allmänna förklaringarnas första artikel statuerar att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 49 Konventionen om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) erkänner FN:s mänskliga rättigheter och att alla barn som vistas i ett land har rätt att få dem tillgodosedda. Barnkonventionen säger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i första rummet och att konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka 45 Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005: Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005: _sv.htm 48 Regeringskansliet, 2011, sid 1 49 Regeringskansliet, 2011, sid

32 förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I en artikel i konventionen erkänner konventionsstaterna barnets rätt till utbildning. 50 De grundläggande rättigheterna inom EU De gällande grundläggande rättigheterna i EU är sammanfattade i en stadga för att göra dem synligare, Stadgan om de grundläggande rättigheterna. Stadgan inkluderar de allmänna principerna i de mänskliga rättigheterna i Europarådets konvention och principerna i EUländernas gemensamma författningstraditioner. Dessutom omfattar stadgan EU-medborgarnas grundläggande rättigheter som gäller för EUmedborgare samt de ekonomiska och sociala rättigheterna i Europarådets sociala stadga och Gemenskapens stadga om de grundläggande sociala rättigheterna. Stadgan ska även spegla de principer som följer av rättspraxis från EG-domstolen och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Som en del av de grundläggande rättigheterna, anges ickediskriminering och att all diskriminering på grund av nationalitet ska vara förbjuden. 51 Aktörer Det finns flera andra aktörer utöver kommunerna som möter målgruppen för handlingsplanen och som det finns anledning för kommunerna att samarbeta med. Det är viktigt att betona att olika aktörer har olika ansvar och uppdrag, men det är viktigt med samverkan för att man i samarbete ska kunna förhålla sig gemensamt till det arbete som sker. Kommunala aktörer Frågor som rör EU-medborgare som vistas i Göteborg och GR-kommunerna berör även flera aktörer inom den kommunala sektorn. Några exempel är markförvaltare, socialtjänst, utbildning och enheter som arbetar med säkerhetsfrågor, miljö- och hälsa. Det är därför viktigt att ha ett angreppssätt i planen som speglar och motsvarar kommunens breda perspektiv. Övriga offentliga aktörer Det finns flera offentliga aktörer som kan möta målgruppen, några exempel: Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, Migrationsverket, Kronofogden, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Skatteverket. Övriga aktörer Den idéburna sektorn kan ofta spela en angelägen roll för utsatta EU-medborgare. Det gäller till exempel kyrkor, frivilligorganisationer och intresseföreningar. Inte minst kan det finnas ett engagemang bland medborgare i civilsamhället. 50 Regeringskansliet, 2014, sid Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, sid

33 DEL 2: HANDLINGSPLAN

34 Handlingsplan för prioriterade frågor Handlingsplanen utgår från vardagsfrågor som i dialogen med förvaltningar inom Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna har lyfts upp som angelägna att belysa. De prioriterade frågorna bedöms vara följande: Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Hur bör kommunerna se på barns möjligheter till skola? Hur bör kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård och medicin? Kan det finnas en risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Handlingsplanen innefattar en beskrivning av vissa dilemman för kommunerna utifrån frågorna. Ett resonemang kring regelverk, konventioner och förhållandet jämfört med gruppen papperslösa förs också. Utifrån varje fråga ges även förslag till handlingsvägar och förhållningssätt. Samtidigt måste naturligtvis varje situation beaktas utifrån sina unika förutsättning och en bedömning göras i varje enskilt fall. Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer? Kommunerna i Sverige har under senare år skaffat sig kunskap och erfarenheter kring målgruppen och vilka insatser som är möjliga. Många kommuner upplever att situationen är komplex och att den lagstiftning vi har idag inte ger tillräcklig vägledning. Behovet av erfarenhetsutbyte är stort och det förekommer idag kontakt mellan kommuner både sporadiskt och mer regelbundet. I GR-kommunerna har det bildats ett nätverk tillsammans med Borås Stad samt några kommuner i Halland för att diskutera de frågor man ställts inför. Vissa kommuner har även kommunövergripande samordnare för att bevaka området och för att ta del av och sprida aktuell kunskap i kommunen. Aktörer inom den idéburna sektorn som möter socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare får erfarenheter som är viktiga för kommunerna att ta del av. Även från forskningshåll har situationen väckt intresse. Bland annat pågår ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Göteborgs universitet samt andra storstäder och universitet i Europa där vissa frågor studeras, exempelvis om hur mottagandet ser ut idag och vilka utvecklingsområden som finns. 52 Däremot är det många frågor som ännu inte studerats och som arbetet med den här handlingsplanen har aktualiserat. Exempelvis har vi inte en forskningsgrund att stå på när det gäller kunskap om vad berörda människor anser sig behöva, vad olika insatser betyder för människorna eller vad de professionellas och idéburna sektorns erfarenheter kan säga oss. 52 Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no Local Welcome Policies EU-migrants

35 Handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna bör ha ett aktivt förhållningssätt till att hålla sig uppdaterade om det aktuella kunskapsläget som rör EU-medborgare. Nya initiativ bör tas för att med grund i forskning och utifrån kommunernas behov få mer kunskap. Kommunerna bör samarbeta sinsemellan och med andra aktörer, såsom idéburen sektor och myndigheter, ifråga om lokal, regional, nationell och internationell omvärldsbevakning och kunskapsspridning från erfarenheter och forskning. Kontakt med europeiska länder bör uppmuntras, särskilt de länder varifrån den berörda målgruppen kommer. Kommunerna bör använda möjligheten att söka europeiska fondmedel. Fondmedel kan användas för kommunerna att prova nya metoder, exempelvis för att genom kontakt med hemländerna arbeta för ett bra återvändande. Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? Begreppen bosättning eller boplats används här för att benämna den plats där personer lever utan tillstånd från markägaren. När en bosättning etableras inom en kommun är det flera lagrum som har betydelse. Allemansrätten utifrån var och när man får tälta och när man ska kontakta markägare. Exempelvis om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man också kontakta markägaren. Ofta påverkas miljön kring platsen på grund av att det saknas både renhållnings- och sanitära möjligheter. Det kan uppstå ett dilemma när processen för avhysning tar tid samtidigt som kommunerna får synpunkter från allmänhet och samtidigt som det sker en miljöpåverkan på platsen. Det gör att olika intressen inte alltid blir samspelta. Det finns också exempel på att bosättningar påverkar kommunens medborgare, exempelvis på idrottsplatser. Allmänhet har kontaktat kommuner på grund av att de bland annat upplevt att platsen skräpats ner och att det förekommit sanitära problem på idrottsplanen. I de lokala ordningsföreskrifterna i Göteborgs Stad anges att förbud mot nedskräpning gäller utifrån vad som stadgas i miljöbalken. 53 Ett lagrum som också är aktuellt vid etableringar av boplatser är socialtjänstlagen. Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I socialtjänstlagen anges också att socialtjänst ska bedriva uppsökande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. 54 Att kommunen måste bedriva uppsökande arbete för att förhindra att enskilda far illa betonas i en skrivelse från SKL. De framhåller att det särskilt gäller barn och unga. 55 Handlingsvägar och förhållningssätt Permanenta etableringar av bosättningar ska undvikas. Ingen kan eller får bosätta sig var man vill. Bosättningar som strider mot gällande lag är således illegala och kommunerna ska därför agera utifrån gällande lagstiftning tn.nsf/0/bd32b23c92dfdb4cc1257b b?opendocument SKL, 2015, sid

36 Förfarandet kring särskild handräckning/avhysning skiljer sig inte om boplatsen bebos av kommunens medlemmar eller av andra personer. Det omfattande regelverk som är aktuellt innebär att det är av vikt att flera sektorer inom kommunerna samverkar så att det kommunala agerandet sker i ett samspel och där de olika sektorerna har kännedom om varandras processer. En särskild rutin kring hanteringen av illegal bosättning finns upprättad för Göteborgs Stad. 56 För att stärka ett likartat förhållningssätt i Göteborgsregionens kommuner föreslås övriga kommuner att anta huvuddragen i rutinen, med anpassningar till förhållanden i respektive kommun Kommunerna bör ha en nära dialog med samverkansaktörer för samsyn och samordnat agerande vid illegala bosättningar. Det är samtidigt viktigt att kommunernas agerande sker utifrån ett socialt perspektiv. Vistelsebegreppet gäller och det är därför som den stadsdel/kommun där boplatsen är belägen har yttersta ansvaret för eventuella insatser. Kända platser ska skyndsamt besökas av socialtjänsten i respektive stadsdel/kommun. Vid besöken ska särskild uppmärksamhet fästas vid om det finns barn, unga eller andra personer som kan riskera att fara illa. I dessa fall agerar kommunen alltid. Vid handläggning bör ett riskperspektiv beaktas. Vid bosättningar där det saknas fasta elinstallationer innebär det exempelvis att uppvärmning och matlagning sker med brandfarliga produkter viket utgör brandfara. Boende i tält och husvagnar kan även innebära en förhöjd risk för korta skyddsavstånd mellan enheterna. Det kan även förekomma risk för avsiktliga destruktiva handlingar riktat mot boplatserna, exempelvis anlagd brand. Riskbedömningar kan utformas med hjälp av räddningstjänst. Ingen avhysning bör ske utan information om andra möjligheter. Information om insatserna ska i möjligaste mån finnas översatt på de språk som berörda personer förstår. Eftersom en del av de EU-medborgare som vistas i kommunerna är analfabeter kan informationsspridningen underlättas genom att ha beskrivning av insatserna i en enkel folder med symboler som komplement till text. Göteborgs Stad har i samarbete med den idéburna sektorn beslutat att inrätta nattplatser för målgruppen. I kommunens uppgift ingår att informera och erbjuda dessa platser, men även att informera om andra insatser som kommunen har och om legala alternativ. Övriga GR-kommuner bör ha en beredskap för att kunna anordna eller hänvisa till övernattningsmöjligheter och kan inrätta nattplatser. Ett dilemma är att samma personer flyttar från plats till plats inom och mellan kommunerna. Det är svårt att förhindra, men kommunernas inriktning bör vara att fortsätta informera om vad som gäller samt att informera om andra möjligheter som kan finnas och om de insatser som kommunen har. Det finns också ett ansvar för varje individ, som har möjlighet, att sörja för sin boendesituation själv. Beträffande familjer med barn, se avsnittet om hur kommunerna bör bedöma barns situation. Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? Ett fåtal personer har vänt sig till GR-kommunerna med ansökningar om bistånd, främst till uppehälle, boende och hemresa. Alla personer som vistas i en kommun har rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd och få sin sak utredd med ett formellt beslut. Varje ansökan måste bedömas individuellt. 56 Bilaga

37 EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som har uppehållsrätt i Sverige, har rätt till socialt bistånd på samma villkor som svenska medborgare. Personer som inte bedöms ha sin hemvist i Sverige, det vill säga att de har inte uppehållsrätt, har samma rätt som andra som vistas i kommunen till bistånd för att avhjälpa en akut nödsituation som inte går att avhjälpa på annat sätt. Det finns i socialtjänstlagen inga tidsbegränsningar angivna för en akut nödsituation. Vid en enkätundersökning genomförd av Social resursförvaltning 2014 riktad till stadsdelsförvaltningarna i Göteborg visade det sig att flera stadsdelar beviljat bistånd, de flesta utifrån att de först utrett uppehållsrätten. Uppehållsrätten har varit vägledande för stadsdelarna för vilket bistånd som är möjligt att bevilja. Göteborgs Stad har beviljat stöd till idéburen sektor för att erbjuda nattplatser utan biståndsbedömning. Handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna ska lämna upplysningar, råd och vägledning i frågor som rör kommunens verksamhetsområde. Ansökningar om bistånd ska tas emot. Varje ansökan ska bedömas individuellt och leda till ett formellt beslut som kan överklagas. Uppehållsrätt ska utredas vid ansökan om bistånd. Övriga GR-kommuner kan, som Göteborgs Stad, erbjuda övernattningsmöjligheter (nattplatser) utan biståndsbedömning. Biståndsbehov till hushåll där barn ingår ska bedömas utifrån barnets bästa och innebära ett skäligt boende för barnet. Hur bör kommunerna bedöma barns situation? Vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och barnets utveckling. 57 Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga enligt reglerna i socialtjänstlagen Kommunernas yttersta ansvar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 socialtjänstlagen gäller oavsett om personerna har uppehållsrätt eller inte. Vid insatser som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Enligt barnkonventionen har alla barn utan åtskillnad rätt till god hälsa och social trygghet. Det finns ingen skillnad när det gäller barn till socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare och när det gäller exempelvis barn som är svenska medborgare bosatta i Sverige. Socialnämnden är skyldig att utan dröjsmål inleda en utredning om det kommer in en anmälan, eller information lämnas på annat sätt, och som kan innebära någon åtgärd från socialnämndens sida. 58 Kommunerna har ett ansvar om barn far illa eller riskerar att fara illa. Bedömning av barns behov kan bli svårare när det gäller barn som tillfälligt vistas i kommunen. Det kan ibland finnas barn som vistas i en annan kommun än den där vårdnadshavare söker sin försörjning. En situation när det finns medföljande barn kan vara att barn vistas i miljöer som kan upplevas olämpliga och ovärdiga. En försvårande omständighet kan vara att det kan finnas en ömsesidig rädsla och osäkerhet i kontakt mellan berörda och myndigheter. 57 Regeringskansliet, 2014, sid

38 Handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna ska bedriva ett uppsökande arbete, vilket även bör ske efter kontorstid, för att särskilt uppmärksamma om det finns barn. Vid behov ska tolk användas. Dialogen med vårdnadshavare om barnets situation är grundläggande. Vårdnadshavare ska få möjlighet att samtala om hur de kan sörja för att barnets boende och övriga behov tillgodoses. Vid bedömningar av familjens behov i akuta situationer ska barnets bästa alltid stå i första rummet. Akut hjälp är inte tidsbegränsad, en utredning ska ske vid varje tillfälle. Att sörja för barnets bästa innefattar även ett skäligt boende. En information bör kunna lämnas om vilken hjälp som finns att få på det språk som vårdnadshavare förstår. Information om att barn vistas i miljöer som kan vara olämpliga ska handläggas som orosanmälningar på sedvanligt sätt. Socialtjänsten ska genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1a socialtjänstlagen). Handläggningen ska ske på det sätt som stadgas i socialtjänstlagen. Barnet ska ges inflytande och delaktighet på samma sätt som andra barn. Hur bör kommunerna se på barns möjligheter till skola? Även om barn som vistas tillfälligt i Sverige varken har skolplikt eller rätt enligt lag till skola, ger skolförordningen kommunen möjlighet att erbjuda skolgång. Barnkonventionen stadgar att alla barn utan åtskillnad har rätt att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Utbildning är en sådan mänsklig rättighet. Forskning visar att skolan kan 59 innebära en skyddsfaktor för barn i utsatta situationer. Några kommuner i Göteborgsregionen har uttalat att alla barn ska ha möjlighet till utbildning med hänvisning till Barnkonventionen. GRs förbundsstyrelses presidium föreslog följande revideringar i planen vid sammanträde , enligt markering: En rimlig hållning är att inte göra skillnad på barn med papperslösa föräldrar och barn till EU-medborgare utan uppehållsrätt. Handlingsvägar och förhållningssätt Det konstateras att när det gäller barns skolgång finns ett tolkningsutrymme i regelverken som kommunerna har att hantera. Barn till EU-medborgare som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet ska ha möjlighet till utbildning i Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna. Varje kommun måste ha en beredskap för att hantera information om eleverna i dokumentationssystemen. En följd av att barnen inte har personnummer eller inte kan uppge någon adress kan vara att ansökningar till en skola inte kommer att vara fullständiga. Det innebär att kommuner och skolor kan behöva göra vissa avsteg från sedvanliga rutiner vid bedömningen av sådana ansökningar. Hur bör kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård och medicin? Flertalet landsting ger sjukvård till dessa patientgrupper enligt samma regelverk som gäller sjukvård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd ( papperslösa ). Vårdgivaren Vårdcentralen för hemlösa har möjlighet att erbjuda subventionerad medicinsk nödvändig vård enligt samma förutsättningar som till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, till

39 dess att annat beslut fattas. 60 Socialstyrelsen har sett över regelverket för sjukvård avseende EU-medborgare som saknar sjukförsäkringskort och kommit fram till att lagstiftningen för papperslösas rätt till hälso- och sjukvård som inte kan anstå, i enstaka fall kan anses gälla EU-medborgare. 61 Socialtjänsten kan få ansökningar om bistånd för patientavgifter och förskrivna mediciner. Handlingsvägar och förhållningssätt Bedömningar av en ansökan om bistånd för exempelvis patientavgift och kostnader för mediciner bör grundas i hälso- och sjukvårdens ställningstagande till om vården är nödvändig. Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna göra för att motverka det? Man bör alltid vara uppmärksam på risker för utnyttjande. Att leva i en utsatt situation innebär en förhöjd risk för att utsättas för utnyttjande. I en rapport från 2013 har Socialstyrelsen beaktat en eventuell koppling mellan människohandel och de hemlösa utrikesfödda personerna som vistas i Sverige. De konstaterar att bland de verksamheter som möter dessa människor råder det delade meningar om ifall det finns en sådan koppling eller inte. Vissa tycker sig se en stark koppling, medan andra menar att det är för lite pengar som personerna får in genom att till exempel tigga i den offentliga miljön, och att det därför inte är tillräckligt inkomstbringande för mer organiserad människohandel. Däremot, anges i rapporten, finns mer pengar att tjäna på att utnyttja människor som arbetskraft till låg lön och under bristande förhållanden eller i kriminell verksamhet. 62 Mika-mottagningen, Kris och relationsenheten i Göteborgs stad, har träffat personer som är utsatta för människohandel. De har under år 2015 påbörjat ett arbete för att få till ett samverkansavtal, gällande människohandel, mellan Göteborgs stad och Polismyndigheten. Socialjourens utredningsenhet i Göteborgs Stad har under de första månaderna under 2015 fem ärenden bland EU-medborgare där det rört sig om människohandel. Sverige har antagit FN-protokollet mot människohandel, det så kallade Palermokontraktet. Protokollet behandlar exempelvis staternas skyldighet till bistånd och skydd av offer för människohandel. 63 Sverige har också i och med sitt EU-medlemskap, antagit även EU:s rambeslut gällande bekämpande av människohandel. 64 Att vistas och att behöva försörja sig i gatumiljö samt att leva i hemlöshet, innebär att man lever i en svår situation. Vi kan anta att kvinnor som vistas här lever i en än mer utsatt situation. Utsattheten drabbar också medföljande barn, som behöver leva och vistas i osäkra miljöer. 60 Västra Götalandsregionen, 2014, sid Socialstyrelsen, 2013, sid Regeringen, 2004, sid Regeringen, 2004, sid

40 Handlingsvägar och förhållningssätt Kommunerna ska vara uppmärksamma på om människor som vistas i GRkommunerna är utsatta för exempelvis människohandel, utnyttjande eller våld i alla dess former. Socialtjänsten har en viktig roll i mötet med människor i utsatta situationer. Socialtjänstens huvudsakliga ansvar är att ge stöd utifrån en individuell bedömning. Det kan vara svårt för den utsatta personen att göra en polisanmälan. Socialtjänsten behöver ge möjlighet att låta var och en reflektera över om man vill/kan/törs polisanmäla. Kommunerna bör samverka med polisen för att få gemensamma bilder av om risk för människohandel, utnyttjande eller våld förekommer. Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? Det finns en lång tradition av samarbete mellan kommuner och idéburen sektor och övrigt civilsamhälle, som är en styrka för samhällsutvecklingen. Att värna om människor som vistas i våra kommuner, är inte enbart kommunens ansvar utan ett humanitärt ansvar. Föreningar och idéburen sektor kan, utöver kommunens ansvar, erbjuda stöd och insatser till grupper och individer. Allt offentligt stöd till det civila samhället innehåller de motstridiga målen att å ena sidan bidra till självständighet för organisationerna och å andra sidan påverka och ge uppdrag. 65 I arbetet med insatser till EU-medborgare kan olika synsätt prägla kommunens arbete kontra den idéburna sektorns arbete. Det blir en balansgång för varje kommun med att bidra med stöd till praktiskt arbete där den idéburna sektorn på ett vis blir kommunens förlängda arm. Det har blivit tydligt i arbete med EU-medborgare i utsatta situationer i Göteborg, där stöd ges för ett område där kommunen själv inte utför insatser. Stöd till idéburen sektor kan utformas på olika vis, exempelvis genom föreningsbidrag, upphandling eller genom partnerskap (Idéburet offentligt partnerskap). Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP är ett avtal mellan en eller flera idéburna organisationer det vill säga den sociala ekonomin och den offentliga sektorn. IOP-avtal skrivs ofta runt en speciell verksamhet, som ägs av den idéburna organisationen, men som den offentliga sektorn vill medverka i. 66 Göteborgs Stad ser positivt på och avser även fortsättningsvis stödja det arbete idéburen sektor gör för utsatta EU-medborgare. Staden har därför medverkat till och bidragit till finansieringen av insatser för målgruppen. I enkäten för beredskap inför vintern 2014 uppger flertalet GR-kommuner att man har ett uppbyggt samarbete med idéburen sektor för att lösa boendebehovet hos målgruppen. Handlingsvägar och förhållningssätt Insatser till EU-medborgare som vistas i kommunen kan betraktas som kommunens angelägenhet som en del av den kommunala kompetensen. Samverkan med idéburen sektor och civilsamhället är värdefull och bör ses som en av kommunens uppgifter. Kommunerna bör främja en god dialog och samverkan kan formaliseras i exempelvis partnerskap. 65 SKL, 2009, sid 9 66 wws.socialutveckling.goteborg.se

41 Referenser Trycksaker Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april 2012, 2012 Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättsliga frågor, Friheten att röra sig och bo i EU. En vägledning till dina rättigheter som unionsmedborgare, 2010 Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2010 FRA, European agency for fundamental rights, Fundamental rights: challenges and achievements in Annual report 2013, Vienna, 2014 Förslag till budget 2015 och flerårsplaner för Göteborgs Stad (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ) Förvaltningsrätten i Linköping, dom , mål nr Kommerskollegium, Att flytta till Sverige- hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare, Stockholm, 2013 Länsstyrelsen Västmanland, Beslut , Anmälan enligt 3 kap, 13 paragrafen, ordningslagen av lokala ordningsföreskrifter, Dnr Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no Local Welcome Policies EU-migrants Regeringen, Regeringens proposition 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, 2013 Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering , Skr. 2011/12:56 Regeringen, Regeringens proposition 2003/2001:11, Ett utvidgat straffansvar för människohandel, 2004 Regeringskansliet, FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter, 2011 Regeringskansliet, S , Bostad sökes: Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren, 2014 Regeringskansliet, Konventionen om barnets rättigheter. En strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, 2014 SKL, Civilsamhället som utvecklingskraft, Stockholm, 2009 SKL, Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare, 2014 SKL, Utsatta EU-medborgare. Inför tillsättande av en nationell samordnare, Dnr , 2015 Socialstyrelsen, Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige, Socialstyrelsen, 2013 Socialstyrelsen, Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området En vägledning, 2014 Socialstyrelsen, Vård för papperslösa, 2014 Västra Götalandsregionen, Överenskommelse om beställd primärvård Närhälsan Västra Götaland, 2014 Internet (141204) (141204)

42 (150127) (150205) (150205) & dominourl= FDB4CC1257B B? OpenDocument (150302) (150211) Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, (150211) Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen (150211) Regeringskansliet rättsdatabaser, Miljöbalken (150211) (150223) (150227) (150304) (150504) (150227) (150227) (150303) (150211) (150303) (150303) (150504) (151002) Bilagor Bilaga 1: Rutin vid illegal bosättning

43 Rutin för hantering av illegala bosättningar i Göteborg Under de senaste åren har ett nytt fenomen uppstått i Göteborg: fattiga EU-medborgare kommer från främst Bulgarien och Rumänien för att söka jobb i staden. Under tiden de är i Göteborg slår de sig ner med husvagnar och tält på olika platser utan att fråga markägaren. Det har hänt att fler än hundra personer bosatt sig illegalt på parkeringsplatser, i grönområden eller parker. Allemansrätten gör det möjligt för människor att tälta någon enstaka natt på undanskymt ställe utan att fråga markägaren. Har man husvagn ska man dock alltid fråga om lov och är man flera måste man också prata med markägaren eftersom boplatsen sliter på naturen. Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Vid bosättningarna uppstår också ofta problem med nedskräpning och olägenheter för människors hälsa. Om bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning. På nästa sida hittar du en rutin för hur Göteborgs Stad hanterar illegala bosättningar. På efterföljande sidor hittar du även dokument eller länkar som du kan ha nytta av i handläggningen. Grundinformationen på olika språk nedan kan behöva varieras utifrån situation. BILAGOR Sid 2. Rutin för handläggning när en illegal bosättning upptäcks Sid 3. Frågor och svar rörande illegala bosättningar i Göteborg

44 Frågor och svar rörande illegala boplatser i Göteborg Varför finns det illegala boplatser i Göteborg? Det har alltid funnits illegala boplatser i staden i större eller mindre utsträckning. Under tidigt tal har det rört sig om ett fåtal boplatser där personer, ofta med missbruks- och/eller psykisk problematik, slagit sig ner. Det som är nytt är att vi de senaste åren ser stora grupper av arbetssökande EU-medborgare komma till Göteborg. Det har att göra med att Sverige gick med i EU 1995 men främst ser vi en skillnad efter att fattigare länder som Rumänien och Bulgarien anslöt sig Som EU-medborgare har man rätt att söka arbete i andra EU-länder. Fattiga EU-medborgare slår sig ner på ängar, parkeringsplatser och ibland mitt i staden utan att fråga markägaren. Det kan ibland röra sig om över 100 personer som sätter upp tält, bygger hyddor eller bor i husvagnar och bilar. Vilka är det som bor på illegala boplatser? De illegala boplatser vi ser i dag i Göteborg bebos av fattiga EU-medborgare. De kommer ofta från Rumänien eller Bulgarien och de är här för att söka jobb. Även om de lever under svåra förhållanden här i Sverige säger många att de har det bättre här än hemma. Vilka lagar gäller för illegala bosättningar? Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus

45 Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren. De som bryter mot reglerna ovan gör sig skyldiga till egenmäktigt förfarande. Egenmäktigt förfarande är inom svensk rätt ett tillgreppsbrott enligt 8 kap 8 brottsbalken. Påföljden är böter eller fängelse i högst två år. Vilket ansvar har Göteborgs Stad i frågan om illegala bosättningar med fattiga EU-medborgare? EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre månader men vistelserätten är formulerad så att personerna inte ska vara en belastning för biståndssystemet. Var och en har ansvar för att planera sitt boende, arbetssituation eller hemresa. Enligt socialtjänstlagen har staden det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om man är svensk medborgare eller inte. Det handlar då om att i akuta situationer säkra att människor inte far illa. Den hjälp staden kan bistå med i dessa situationer är akuta boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hemresa. Om det finns barn med i bilden eller svåra problem med missbruk och/eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut. Hur jobbar Göteborgs Stad med illegala bosättningar? Staden har ett samarbete med polisen, Kronofogdemyndighet och markägare för att kunna agera snabbt efter att en anmälan om en illegal bosättning kommit in. Våra fältassistenter besöker också platsen och informerar de boende om vilka regler som gäller och vilket stöd man kan få som EUmedborgare (se frågan om vilka insatser Göteborgs Stad kan erbjuda). Staden har ett väl utvecklat samarbete med olika frivilligorganisationer såsom Stadsmissionen, Räddningsmissonen, Frälsningsarmén och Bräcke diakoni. Om det finns barn på platsen kopplas socialtjänsten in för att göra en bedömning av barnens situation utifrån socialtjänstlagen. Är situationen med illegala bosättningar unik för Göteborg? Nej, den finns i många svenska städer och över hela Europa. Är det inte inhumant att avhysa fattiga människor från en boplats? Staden hjälper till med akuta insatser, övernattning, mat, stöd i att söka arbete i Sverige och hemresa. Göteborgs Stad kan inte lösa en global fattigdomsproblematik, det finns flera miljoner mycket fattiga människor i Europa. Om vi låter vissa bosätta sig och inte andra, kommer det i förlängningen att hota förtroendet för rättsamhället. Vilka insatser kan Göteborgs Stad erbjuda de fattiga EU-medborgarna? EU-medborgare som kommer till staden har rätt till en prövning av det akuta behovet om det inte kan tillgodoses på annat sätt. Det handlar om mat för dagen, möjlig övernattning och resa tillbaka till hemlandet. Göteborgs Stad kan i samarbete med frivilligorganisationer erbjuda ett flertal insatser för målgruppen; dagcentral, öppen förskola, nattplatser samt råd- och stöd i arbetssökande. Varför öppnar inte staden fler nattplatser eller en camping?

46 Situationen är relativt ny och det är mycket svårt att beräkna efterfrågan. Vi vet inte när stora grupper av EU-medborgare kommer och när de åker tillbaka till hemlandet. Människorna reser dit de tror att det finns arbete. EU-medborgare som kommer hit har enligt regelverket rätt till prövning av det akuta behovet men de ska inte belasta det svenska biståndssystemet. Göteborgs Stad kan inte ta ansvar för alla fattiga EU-medborgare. Det rör sig om många miljoner människor. De nattplatser som staden i dag erbjuder har inte varit fullbelagda. De människor som bosätter sig illegalt vill i första hand ha arbete. De är inte här för att hitta en plats att bo på. På de illegala boplatserna bor ibland släkter och stora familjer ihop. Det är svårt att tillmötesgå detta boendebehov. De legala boendealternativ som står till buds i Göteborg för alla EU-medborgare är hotell, vandrarhem, campingar, att bo inneboende hos någon eller att nyttja boendet Stjärnklart. Hur många är romer? Göteborgs Stad för bara statistik om nationalitet och medborgarskap, inte vilken etnisk grupp människor tillhör. Är de fattiga EU-medborgarna hemlösa? De flesta har någon form av bostad i sina hemländer. Varför tar det så lång tid med en avhysning? Själva processen att avhysa människor som bosatt sig illegalt är juridiskt reglerad. Steg ett är att fastställa att det faktiskt rör sig om en bosättning, därefter ska markägaren kopplas in och sedan ska de boende identifieras innan kronofogden kan avhysa dem. Kommer staden nu se till att avhysning sker på alla illegala boplatser? Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem, brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera. Alla människor måste anpassa sig till de lagar och regler som gäller. Att det uppstår illegala boplatser i Göteborg är inte långsiktigt hållbart. Boplatserna skapar också både oro och ilska hos grannar och andra som kommer i kontakt med dem. Göteborgs Stad kommer även fortsättningsvis att avhysa de som bosatt sig på en plats utan markägarens tillåtelse. Vi kommer då hänvisa till andra möjligheter i form av akuta insatser eller hemresa. Vad kan man som göteborgare göra för utsatta EU-medborgare? Man kan engagera sig genom att ge bidrag till frivilligorganisationer, bli volontär eller kanske ta emot en familj i sitt hem. Man kan också arbeta på strukturell eller politisk nivå med fattigdomsfrågor i Europa. Var kan man vända sig om man ser en bosättning eller har andra frågor? Man kan kontakta Kontaktcenter i Göteborgs Stad som förmedlar frågan vidare. Telefon: E-post: goteborg@goteborg.se

47 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll ( 83) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 11 december 2015 i Kungsbacka kommun 83 Dnr: Förslag till plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen På uppdrag av förbundsstyrelsens presidium och sociala styrgruppen har i samarbete med Göteborgs Stad en plan tagits fram med förslag till kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer, daterad Förslaget har varit ute på remiss i medlemskommunerna. Merparten av kommunerna ställer sig bakom förslagen i planen. De synpunkter som framkommit har tagits om hand i tjänsteutlåtandet samt i tillämpliga delar inarbetats i ett nytt förslag till plan daterad Presidiet konstaterade vid sammanträde att vad gäller barns skolgång finns det efter remissomgången i medlemskommunerna ett tolkningsutrymme i regelverken som kommunerna har att hantera och att förbundsstyrelsen därför inte ska föreslås lämna någon rekommendation vad gäller barns skolgång. Revideringar i förslag till plan har gjorts i enlighet härmed. Beslut Förbundsstyrelsen ställer sig bakom planen och rekommenderar medlemskommunerna att anta de handlingsvägar och förhållningssätt som föreslås i planen. Planen gäller under år En uppföljning av planen görs under hösten 2016 där GRs styrgrupper inhämtar medlemskommunernas synpunkter på planens användbarhet. Protokollsanteckningar Paula Örn antecknar följande till protokollet: Den rödgröna gruppen anmäler avvikande mening vad gäller styrelsens revidering av planen angående att rekommendationen om barns skolgång togs bort. Det är Just:

48 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen dock prioriterat att inom GR fatta beslut i konsensus varför förslaget till plan ändå stöds. David Lega, Martin Johansen och Julia Färjhage antecknar följande till protokollet: Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet anmäler avvikande mening vad gäller styrelsens revidering av planen angående att rekommendationen om barns skolgång togs bort. Det är dock prioriterat att inom GR fatta beslut i konsensus varför förslaget till plan ändå stöds. Hans Forsberg antecknar till protokollet att Kungsbacka kommun kommer att ta fram en egen handlingsplan utifrån SKLs promemoria om utsatta EU-medborgare, daterad december Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Paula Örn Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i januari Rätt utdraget intygar: Just:

49 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /UN Remissvar angående motion om annonstavlor och klädbytesskåp på Lilla Edets förskolor. Dnr 2016/KS0052 Dnr 2016/UN056 Sammanfattning Kommunstyrelsen har mottagit en motion om annonstavlor samt klädbyteskåp i Lilla Edets kommuns förskolor. Ärendet har överlämnats för yttrande till Utbildningsnämnden Ärendet I motionen yrkas på att varje föreskola i Lilla Edets kommun utrustas med en annonstavla för annonsering av köp- och sälj av kläder, ytterkläder och skor, samt ett skåp för skänkta kläder där föräldrar kan lämna in samt hämta kläder vid behov. Bildningsförvaltningen föreslår följande yttrande i ärendet: Kommunstyrelsen lämnar till förskolechef på respektive förskola att besluta om förskolan ska utrustas med anslagstavlor och skåp för skänkta kläder eller inte. Beslutsunderlag Motion om annonstavlor samt klädbytesskåp i Lilla Edets förskolor, dnr 2016/KS0052 Finansiering Inom ram Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att lämna förvaltningens förslag som yttrande till kommunstyrelsen: frågan bör överlämnas till förskolecheferna.. Ester Ferenczi verksamhetssekreterare ester.ferenczi@lillaedet.se

50 sid- 2 - Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till sid 2/2

51

52

53

54 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /UN Årsrapport 2015 för Utbildningsnämnden Dnr 2016/UN059 Sammanfattning Utbildningsnämnden ska årligen upprätta en årsrapport, där målen i nämndens verksamhetsplan följs upp och analyseras. Nämndens huvudsakliga uppdrag är att erbjuda en kvalitativt god barnomsorg och skola. Med barnomsorg avses förskola 1-5 år, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kommunen erbjuder förskoleklass samt grundskola år 1-9, gymnasiestudier inom introduktionsprogram och lärlingsgymnasium. Nämnden ansvarar också för att gymnasiestudier erbjuds till kommunens ungdomar, samt har kommunens aktivitetsansvar för ungdomar upp till 20 år. Beslutsunderlag Årsrapport 2015 för Utbildningsnämnden Finansiering Förslag till beslut Årsrapporten 2015 för Utbildningsnämnden godkänns. Anders Nordgren biträdande förvaltningschef anders.nordgren@lillaedet.se Beslutet expedieras till Ekonomichef Kommunfullmäktige

55 Årsrapport 2015 Utbildningsnämnden Framtagen av: Anders Nordgren Datum: Version: 1 Dnr: 2016/UN059

56 Årsrapport INNEHÅLL 1. Sammanfattning Uppföljning av nämndens grunduppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Uppföljning av nämndens grunduppdrag Uppföljning av mål Kommunfullmäktiges mål Nämndens egna mål Övrigt prioriterat arbete Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation Nämndens ekonomiska utrymme Analys av utfall och prognos Barnomsorgen Grundskolan Gymnasiet Verksamhetsövergripande kostnader Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans och prognos och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Investeringar Jämställdhet... 16

57 Årsrapport Sammanfattning Nämnden har endast nått upp till ett fåtal av de i verksamhetsplanen konkretiserade målen under Det ekonomiska resultatet slutar på 8,8 mkr. Beslut i Utbildningsnämnden har skapat förutsättningar för förvaltningen att inleda utvecklingsprocesser som kommer att leda till kvalitetshöjningar och ekonomi i balans. Meritvärdena i grundskolan var 2015 de högsta på 2000-talet i Lilla Edet, Fuxernaskolans meritvärde var bäst bland alla skolor i Lilla Edets kommun, inklusive Nya skolan. Två högstadieskolor har blivit en. En ny temporär förskola har byggts i Lödöse De processer som Utbildningsnämndens verksamheter har arbetat utifrån Övrigt prioriterat arbete, har utvecklats bra och ledningsorganisationen och ledarskapet har utvecklats. Undervisningen i kommunens skolor har utvecklats, tack vare satsning på Bedömning för lärande.

58 Årsrapport Uppföljning av nämndens grunduppdrag I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommunfullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Nämndens huvudsakliga uppdrag är att erbjuda en kvalitativt god barnomsorg och skola. Med barnomsorg avses förskola 1-5 år, pedagogisk omsorg och fritidshem. Kommunen erbjuder förskoleklass samt grundskola år 1-9, gymnasiestudier inom introduktionsprogram och lärlingsgymnasium. Nämnden ansvarar också för att gymnasiestudier erbjuds till kommunens ungdomar, samt har kommunens aktivitetsansvar för ungdomar upp till 20 år Uppföljning av nämndens grunduppdrag Lilla Edets kommun erbjuder skola och barnomsorg för alla barn och elever. Vissa verksamhetsformer, såsom t.ex. gymnasiesärskola erbjuder kommunen i samarbete med andra huvudmän. Kvalitet kan bedömas utifrån många olika parametrar i en så komplex verksamhet som utbildning och omsorg. Förskola erbjuds inom fyra månader till alla familjer som är i behov av plats. Kvaliteten är överlag god i förskolan, utifrån de självskattningar som görs utifrån läroplanens uppdrag, på respektive förskola. Kvaliteten i förskoleklass, grundskola och fritidshem är i många delar god. Utifrån uppdraget från staten till huvudman och rektor, att alla elever ska lära så mycket som möjligt och att alla elever ska vara behöriga till gymnasiestudier efter grundskolan, så håller Lilla Edets utbildningsverksamhet i förskoleklass, fritidshem och grundskola inte tillräckligt god kvalitet. Även i den meningen att alla barn och elever har rätt till en trygg och trivsam miljö i förskola och skola, så håller Lilla Edets kommuns utbildningsverksamhet inte tillräckligt god kvalitet. 3. Uppföljning av mål 3.1. Kommunfullmäktiges mål Prioriterat mål Prioriterat mål: Utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. 1) Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta samtliga elevråd minst 1 gång per år. 2) Utbildningsnämndens kontaktpolitiker ska möta samtliga föräldraråd i förskola och skola minst 1 gång per år. Mål 2015 enl vpl % 100 % % 100 %

59 Årsrapport Målet är inte uppnått. Ett kontaktpolitikerbesök har genomförts på Fuxernaskolan F-6 och ett på Fuxernaskolan 7-9, dock besöktes inte elevråd eller skolråd. Prioriterat mål Prioriterat mål: Utveckla mötesplatser för unga med syfte att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Prioriterat mål Mål 2015 enl vpl Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna. Inriktningsmål: I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 3) Pojkars meritvärde i förhållande till flickors meritvärde ska vara i nivå med rikets motsvarande förhållande i årskurs 9.* L: 82,1 % R: 90,2 % L: 76,6 % R: 89,7 % * L = Lilla Edets kommunala skolors resultat, R = Rikssnittet, samtliga huvudmän. Målet är inte uppnått. L: 77,0 % R: 89,5 % 89,5 % Prioriterat mål Prioriterat mål: Samverkan inom SOLTAK Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga. Inriktningsmål: Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga. 4) Samtliga elever i behov av KLARAs verksamheter ska fortsätta få sina behov tillgodosedda. 5) Ingen elev ska genom beslut inom Bildningsförvaltningen placeras externt % 100 % 100 % elever 0 elever Målet är uppnått. Vid årsskiftet var 18 elever inskrivna i Klaraverksamheten. Det har förekommit att enstaka barn fått vänta en kort tid, men alla har erbjudits plats under året. Under året slogs KLARA I (äldre barn) och KLARA II (yngre barn) ihop till ett enda KLARA. Det hade blivit tydligt redan hösten 2014 att I och II var för sig var för sårbara vid personalomsättning, sjukfrånvaro etc. Samtidigt inleddes en successiv förskjutning av målgruppen till fler yngre barn.

60 Årsrapport Prioriterat mål Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Fortsätta att arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås 2020 utifrån antagna miljömål samt handlingsplan. Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna. 6) Tallrikssvinnet ifrån i skolmåltiderna ska inte överstiga 3 %.* 3 % 4,7 % 3,5 % < 3 % Målet inte uppnått. Tallrikssvinnet har mätts vid 5 tillfällen under perioden. Det genomsnittliga svinnet från dessa mätningar är 3,5 %. Konstateras kan att resultatet vid de olika mättillfällena är låga, men att det finns variation i resultaten. Tendensen är att det blir mer tallrikssvinn när det är barnens favoriträtter. Det är även värt att reflektera över att åtgärder för att minska tallrikssvinnet än mer kan få negativa följder för hur mycket barnen äter. Prioriterat mål Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 7) Meritvärdet i åk 9 i Lilla Edets kommunala skolor ska minst vara i nivå med rikssnittet. 8) Lilla Edets elevers genomsnittliga nöjdhet ska överstiga GR:s genomsnitt.* Åk 2 Åk 5 Åk 8 Gy L: 189,8 R: 213, L: 192,2 R: 214, L: 211,8 R: 217, Mål 2015 enl vpl 217,1 > 80 > 60 > 54 > 63 7) Målet är inte uppnått. Årets meritvärde för årskurs 9 i Lilla Edets kommunala skolor är det högsta sedan Skolverket börjat redovisa statistik (år 2005). 8) Målet är delvis uppnått. I årskurs 2 överstiger Lilla Edets elevers nöjdhet GR:s genomsnitt. I årskurs 5, 8 och i gymnasiet är Lilla Edets elever mindre nöjda än GR:s genomsnitt. Frågeområdena Skolmiljö och Delaktighet och inflytande är de frågeområden där eleverna är minst nöjda. Frågeområdena Trivsel och trygghet samt Bemötande är eleverna mest nöjda med. Prioriterat mål Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska ha en långsiktig planering avseende tätortsutveckling för att kunna tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag

61 Prioriterat mål 9 Årsrapport Prioriterat mål: Kommunen ska ha en planering för att kunna tillgodose varierande bostadsalternativ i livets olika skeden. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara trivsamt, snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 9) Miljön i skolorna ska vara trivsam. Lilla Edets elevers genomsnittligas värderingar ska överstiga GR:s genomsnitt.* Åk 2 Åk 5 Åk 8 Gy 2 * Mäts genom GR:s Elevenkät > 66 > 71 > 67 > 73 Målet är delvis uppnått. I årskurs 2 överstiger Lilla Edets elevers värden på skolmiljön GR:s genomsnitt. I årskurs 5, 8 och i gymnasiet är Lilla Edets elever mindre nöjda med skolmiljön än GR:s genomsnitt. Prioriterat mål Prioriterat mål: - Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön (genom dess friläggande) och Ströms slottspark samt -Utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål Prioriterat mål: Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Mål 2015 enl vpl

62 Prioriterat mål 13 Årsrapport Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Utreda möjligheten att skapa en fungerande modell för heltidsarbete för tillsvidareanställda i vården Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Prioriterat mål Prioriterat mål: Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken. Inriktningsmål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Förbättra kommunens service gentemot medborgare och företag. Inriktningsmål: Kommunens service gentemot medborgare och företag ska ha en hög kvalitet med tillgänglighet och bra service. Målet ingår inte i nämndens grunduppdrag Prioriterat mål Prioriterat mål: Utveckla arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter. Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter. 10) Samtliga förskolor arbetar med systematiskt kvalitetsarbete utifrån Bildningsförvaltningens rutiner och stödstrukturer. a. 4 st uppföljningsrapporter, b. 1 st pedagogiskt bokslut 11) Samtliga skolenheter arbetar med systematiskt kvalitetsarbete utifrån Bildningsförvaltningens rutiner och stödstrukturer. a. 4 st uppföljningsrapporter, b. 1 st pedagogiskt bokslut 12) Bildningsförvaltningen följer upp enheternas systematiska kvalitetsarbete utifrån förvaltningens rutiner och stödstrukturer. a. 4 st uppföljningsrapporter, b. 1 st pedagogiskt bokslut Mål 2015 enl vpl Målet är uppnått. Det systematiska kvalitetsarbetet fungerar nu på alla enheter, utifrån riktlinjer från Skolverket. På så sätt bedöms målet vara uppfyllt. Arbetet har inte fungerat under hela året, vilket gör att uppföljningsrapporter i den omfattning som står i nämndens konkretiseringar ej upprättats.

63 Årsrapport Prioriterat mål Prioriterat mål: Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. 13) Alla elever ska vara behöriga till nationellt program i gymnasieskolan efter årskurs 9. Mål 2015 enl vpl 87,6 % 78,9 % 86,1 % 100 % Målet är inte uppnått. Insatser i form av sommarskola hade positiv inverkan på resultatet. Bristande kontinuitet i ledarpositioner har lett till att processer som är nödvändiga för att hålla en riktigt god kvalitet i utbildningsverksamheten påverkats negativt. Skolverkets rutiner att inkludera även nyligen anlända elever i statistiken har setts över inför 2016, men 2015 är alla elever medräknade vilket påverkar resultatet både på riksnivå och på de skolor som har tagit emot nyanlända elever i de högre årskurserna. Prioriterat mål Prioriterat mål: Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. 14) Elevernas trivsel och trygghet i skolorna i Lilla Edets kommun ska vara högre än GR:s genomsnitt. Åk 2 Åk 5 Åk 8 Gy * Mäts genom GR:s Elevenkät Mål 2015 enl vpl > 93 > 92 > 89 > 91 Målet är delvis uppnått. I årskurs 2 överstiger Lilla Edets elevers värden på Trygghet och trivsel GR:s genomsnitt. I årskurs 5 är Lilla Edets elevers värden samma som GR:s genomsnitt. I årskurs 8 och i gymnasiet är Lilla Edets elever mindre nöjda med skolmiljön än GR:s genomsnitt. Prioriterat mål Prioriterat mål: Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Mål 2015 enl vpl 15) Personaltätheten ska öka i förskolan.* 6,3 5,9 5,4 < 5,9 * Mäts i antal barn per årsarbetare. Målet är uppnått.

64 Årsrapport Nämndens egna mål Nämndens eget mål 16) Antal/andel barn och elever i kommunens egen regi ska öka* Mål 2015 enl vpl Förskola och Pedagogisk omsorg 540/ 80% 571/ 82% 556/ 78% 572/ 83% 1155/ 1094/ 1159/ 1096/ Grundskola (inkl. förskoleklass) 83% 82% 81% 84 % * Mäts fr.o.m vid datumen 15 mars och 15 oktober. Siffran som redovisas är genomsnittet från mätningen dessa två datum. Målet är inte uppnått. Både antal och andel barn i förskola i kommunens egen regi har minskat. Antalet elever i kommunens skolor har ökat, men andelen som går i skola som drivs i kommunens egen regi har minskat. När det gäller mätning av antal och andel barn i förskola så är det vanskligt att göra, då inskrivningar sker löpande. Ett antal som gäller en datum kan vara väldigt förändrat några veckor senare Övrigt prioriterat arbete Skapa förutsättningar för utveckling av det pedagogiska ledarskapet i förskola och skola. Rektors och förskolechefs roller är avgörande för utvecklingen av den pedagogiska verksamheten i förskola/skola. För att utveckla verksamheterna med fokus på förbättrade kunskapsresultat krävs att rektor/förskolechef har goda förutsättningar att vara pedagogiska ledare. Utvärdering: En ny ledningsorganisation inom bildningsförvaltningen är beslutad och genomförd. Den nya ledningsorganisationen innebär en förstärkt ledningsresurs inom både förskola och skola. Förvaltningsledningen har även arbetat med att se över stödfunktioner kring rektorerna och förskolecheferna, i form av administrativt stöd, HR-stöd och ekonomistöd mm. Sammanslagningen av högstadieskolorna har inneburit bättre förutsättningar för rektorerna att vara pedagogiska ledare. Rektorernas och förskolechefernas förutsättningar att arbeta som pedagogiska ledare har även i övrigt utvecklats. Utveckla det pedagogiska ledarskapet i förskola och skola. Rektors/förskolechefs förmåga att ta ansvar för utvecklingsarbete i verksamheten och agera i rollen som pedagogisk ledare är en avgörande faktor för förbättrade skolresultat. Utvärdering: Kompetensutveckling har under 2015 pågått och pågår alltjämt, för flera av cheferna inom bildningsförvaltningen. Tre chefer har under år 2015 studerat på rektorsprogrammet. Flera av cheferna inom bildningsförvaltningen har gått rektorsprogrammet tidigare. Intern kompetensutveckling av bildningsförvaltningens samtliga chefer med fokus på ledarskap genomförs av bildningschef och biträdande förvaltningschef. Det pedagogiska ledarskapet har utvecklats. Rektorer och förskolechefer har ett tydligare fokus på det statliga utbildningsuppdraget och leder utvecklingsarbetet systematiskt på sina respektive enheter. Fortsätt kompetensutvecklingssatsningen med fokus på Bedömning för lärande, i former av kollegialt lärande. Strategierna inom Bedömning för lärande är enligt aktuell forskning effektiva för att förbättra elevers lärande i skolan. Genom att utveckla dessa strategier ska lärarnas undervisning förbättras, elevernas motivation öka och elevernas lärande och kunskapsresultat öka.

65 Årsrapport Utvärdering: BFL-satsningen pågick i drygt två år. Det processtöd som Lilla Edets kommun köpt av GR är avslutat i och med juni Utbildningen bedöms ha fallit väl ut och undervisningen har utvecklats i takt med att pedagogerna anammat förhållningssättet BFL. Lilla Edet har nu en kommungemensam bedömningspolicy, vilken fastslår hur lärare och rektorer ska använda formativ bedömning i undervisning och kvalitetsarbete. Formerna för kompetensutveckling genom kollegialt lärande fortsatte under en del av hösten utifrån Skolverkets Läslyft. Rektorerna gjorde efter avstämningar med personal och fackliga företrädare bedömningen att utbildningssatsningen inte kunde fullföljas, på grund av de strukturella förändringar som genomfördes i organisationen under hösten. Fokus behövdes på andra frågor. Utöka satsningen på moderna lärverktyg till att omfatta hela grundskolan och grundsärskolan. Tillgången till moderna lärverktyg är en förutsättning för lärande i vår tids informationsfyllda vardag. Att alla elever har god tillgång till lärplatta eller dator utjämnar även socioekonomiska skillnader i skolan, vilket är en av de största bakomliggande faktorerna till skillnader mellan olika gruppers kunskapsresultat. Utvärdering: Satsningen på moderna lärverktyg i årskurs 1-3 skjuts upp till 2016, av ekonomiska skäl. Höj betygen i de naturorienterande ämnena och i matematik I chefernas analys av betygsresultat och resultat på nationella proven 2014, som genomfördes tillsammans med metodutvecklarna, framträdde NO och matematik, som ämnen som särskilt behöver utvecklas. Utvärdering: Medelbetygen i alla tre NO-ämnena samt i matematik har höjts Andelen elever som nått betygen A-E i NO-ämnena är betydligt högre 2015 än I matematik är andelen elever som nått betygen A-E lägre än 2014, dock gäller det i den statistik som Skolverket har, där sommarskolans resultat inte räknas med. Genom sommarskolan fick ett flertal elever godkända betyg i just matematik. Förbereda för miljödiplomering av förskolor Utvärdering: Förberedelserna är klara. Nu pågår arbetet med de processer som kommer att leda fram till att alla förskolor ska bedömas och förhoppningsvis diplomeras. Allt förbrukningsmaterial som inhandlas till förskolan ska vara giftfritt. Vid framtida investeringar samt vid ny- och ombyggnationer ska giftfria alternativa material användas där sådana finnes. Utvärdering: Att påstå att något är giftfritt ät näst intill omöjligt och definitivt omöjligt att kontrollera, men i upphandlingar som Lilla Edet är med i kommer man i alla lägen att utgå från Konkurrensverkets krav och se över vilka möjligheter man har att komma så långt som möjligt i den aspekten. Även i upphandlingar som inte omfattar produkter som berör barns vardag kommer tydliga kemikaliekrav att ställas där det behovet finns. De krav man ställer gäller för det upphandlade sortimentet och inte för leverantörens övriga produkter. Det säkraste sättet att minimera produkter med ett oönskat kemikalieinnehåll kommer i fortsättningen vara att köpa produkterna i det upphandlade sortimentet samt att även i fortsättningen välja miljömärkt där möjligheten finns. Förnyade direktiv till alla inköpsansvariga inom bildningsförvaltningen, att handla inom upphandlade avtal, har gått ut och följs upp genom internkontroll.

66 Årsrapport Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation 4.1. Nämndens ekonomiska utrymme Tabellen visar det budgeterade utrymme som nämnden har att förhålla sig till. Beslutsdatum Beslutet avser Beslutat belopp Nämndens totala i KF utrymme MoR-beslut tkr tkr Tabellen nedan visar den antagna verksamhetsramen indelad i Utbildningsnämndens fyra stora områden; Barnomsorg, Grundskola, Gymnasieverksamhet samt det som är verksamhetsövergripande. Organisatorisk struktur Utbildningsnämnden Barnomsorg 1-5 år lokaler Barnomsorg 1-5 år personal Barnomsorg 1-5 år övrigt Barnomsorg 1-5 år Resurs enligt verksamhetsplan 2015 Beslutad justering Föreslagen justering Total resurs totalt Skola F-9 lokaler Skola F-9 personal Skola F-9 övrigt Grundskola F totalt Gymnasieutbildning lokaler Gymnasieutbildning personal Gymnasieutbildning övrigt Gymnasieutbildning totalt Verksamhetsövergr Kostnader lokaler Verksamhetsövergr Kostnader personal Verksamhetsövergr Kostnader övrigt Verksamhetsövergr Kostnader totalt Totalt

67 Årsrapport Analys av utfall och prognos Utbildningsnämnden visar ett negativt resultat för perioden på -8,8 mkr. Barnomsorg Grundskola Gymnasieverksamhet Verksamhetsövergripande kostnader +0,8 mkr -9,5 mkr +1,7 mkr -1,8 mkr Barnomsorgen Inom barnomsorgen har satsningar gjorts utifrån nämndens mål om ökad personaltäthet. Under året så har det uppkommit kostnader i driften gällande uppförandet av Gossagårdens förskola i Lödöse. Samtidigt så har Utbildningsnämnden sökt ett statsbidrag gällande mindre barngrupper som fått en positiv ekonomisk effekt. Grundskolan Grundskolan landar på helåret på ett negativt resultat på - 9,5 mkr. Personalkostnaderna visar ett negativt resultat på - 6,7 mkr vilket är 0,1 mkr bättre än sista prognosen. Till största delen, - 3,9 mkr, ligger detta underskott på högstadiedelen och då under våren Under hösten slogs de två högstadieskolorna samman till en, vilket inneburit ett tydligt steg mot en ekonomi i balans. Övriga grundskolor har gått -2,8 mkr vilket dels beror på ett behov av stödresurser och insatser som inte ryms inom budget. Dels beror det även på organisationen med flera små skolor där man inte kan räkna hem samordningsvinster på personalsidan. - 1,8 mkr av Utbildningsnämndens underskott inom grundskolan beror på utbetalningar och reserverade medel till friskolan. Dessa extra kostnader är engångskostnader som beror på nämndens negativa resultat för tidigare år. Elevhälsan har ett positivt resultat på +2,2 mkr på grund av färre placeringar av barn i externa verksamheter än vad som budgeterats för. Grundskolan har ett negativt resultat på -2,2 mkr för köpta platser. Detta negativa resultat beror delvis på att fler elever valt andra huvudmän, men också på en felbudgetering för Resterande -1,0 mkr beror bland annat på åtgärder inom arbetsmiljöarbetet. Under året så har det satsats på IT-utrustning till både personal och klassrum. Även matkostnaderna har blivit lite dyrare än beräknat. Fastighetskostnaderna har blivit större än budgeterat. Sammanslagningen av högstadieskolorna har inneburit vissa lokalanpassningskostnader. Gymnasiet Gymnasieverksamheten visar ett positivt resultat 2015 på 2,0 mkr vilket dels beror på inkomna migrationsintäkter som inte varit budgeterade. Personalkostnader blev lägre då verksamheten tidvis inte haft full bemanning under rekryteringsprocesser. De köpta platserna blev 0,8 mkr dyrare än budgeterat, vilket beror på ett mer omfattande mottagande av nyanlända i kommunen än beräknat. Gymnasiesärverksamheten visar 2015 ett resultat på + 0,9 mkr som i huvudsak beror på färre placeringar och därmed även lägre transportkostnader. Kostnader för tilläggsbelopp på -0,4 mkr har bokförts på gymnasieverksamheten med budgeten för tilläggsbelopp finns inom verksamhetsövergripande kostnader.

68 Tkr Årsrapport Verksamhetsövergripande kostnader De verksamhetsövergripande kostnaderna visar 2015 ett resultat på - 1,8 mkr. Underskottet beror delvis på en satsning inom ledning och administration. Under året har det gjorts förstärkningar inom ledningsorganisationen. En av förskolechefstjänsterna som i redovisningen bör finnas på verksamhetsnivå har under året funnits på verksamhetsövergripande kostnader. Denna kostnad hör egentligen hemma på förskolan och flyttas dit i 2016 års budget. Utbildningsnämnden har haft en obudgeterad kostnad på -0,9 mkr, för omställningslokaler som följd av beslutet att avsluta nämndens verksamhet i de lokaler som tidigare inrymde Tingbergs högstadium. Dessa kostnader har dock vägts upp av att en budgeterad kostnad gällande fastigheter inte mötts av kostnader då dessa har i stället tagits ute i respektive verksamhet, 0,5 mkr Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Beslutet som Utbildningsnämnden fattade den 24 mars 2015 skapar goda förutsättningar för höjd kvalitet samt att få en budget i balans. Beslutet medför möjligheter att minska lokalkostnader och uppnå samordningsvinster på personalsidan som borgar för kvalitet inom budgetram och prognos Under 2015 så har kostnaderna för UN överstigit budgeten med 3,2 % så var motsvarande 0,6 %. Förklaringen finner ni under analysdelen Utbildningsnämnden Nettokostnad Budget

69 Årsrapport och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur per verksamhet, tkr (netto) 2015 Budget 2015 Avvikelse Prognos T Barnomsorg 1-5 år lokaler Barnomsorg 1-5 år personal Barnomsorg 1-5 år övrigt Barnomsorg 1-5 år totalt Skola F-9 lokaler Skola F-9 personal Skola F-9 övrigt Skola F-9 totalt Gymnasieutbildning lokaler Gymnasieutbildning personal Gymnasieutbildning övrigt Gymnasieutbildning totalt Verksamhetsövergr. Kostnader lokaler Verksamhetsövergr. Kostnader personal Verksamhetsövergr. Kostnader övrigt Verksamhetsövergr. Kostnader totalt Totalt Investeringar Utbildningsnämnden har för 2015 ett investeringsutrymme på 1,0 mkr. I och med beslutet den 24 mars 2015 ändrades förutsättningarna och behoven i verksamheterna. Under året så har UN gått igenom sitt investeringsbehov vilka har visat sig vara stora. Det har etablerats en ny förskoleavdelning i Nygårds förskola. Högstadiet har slagits ihop och det högstadium som låg i Lödöse har flyttats till Fuxernaskolan. Under året har Utbildningsnämnden etablerat en ny förskola i Ekeberg. Denna temporära förskola innehåller två avdelningar och är avsedd att tjäna som förskola till dess att en permanent förskola är på plats.

70 Årsrapport Investeringsobjekt tom perioden Prognos T2 Budget helår Avvikelse Budg - NYGÅRD FÖRSKOLEAVDELNING 41 tkr 40 tkr 50 tkr 9 tkr SYMASKINER STÖMSSKOLAN 43 tkr 43 tkr 45 tkr 2 tkr GUNGA NYGÅRDS SKOLA 72 tkr 75 tkr 61 tkr -11 tkr MÖBLER TINGBERGSSKOLAN 187 tkr 240 tkr 204 tkr 17 tkr MÖBLER OCH INV STRÖM 0 tkr 45 tkr 70 tkr 70 tkr INVESTERING KOSTENHET 63 tkr 75 tkr 75 tkr 12 tkr MÖBLER OCH INV NYGÅRDSSKOLAN 0 tkr 50 tkr 50 tkr 50 tkr LJUD O MILJÖ FÖRSK F.K. 63 tkr 75 tkr 75 tkr 12 tkr LJUD O MILJÖ FÖRSK M.L 79 tkr 85 tkr 85 tkr 6 tkr MÖBLER OCH INV FUXERNA 40 tkr 40 tkr 40 tkr 0 tkr INVENTARIER FUXERNA tkr 245 tkr 245 tkr 15 tkr ETABL. GOSSAGÅRDEN tkr 0 tkr 0 tkr tkr INVENTARIER GOSSAGÅRDEN 100 tkr 0 tkr 0 tkr -100 tkr Summa tkr tkr tkr tkr 6. Jämställdhet Utbildningsnämnden har konkretiserat Kommunfullmäktiges mål i prioriterat mål 3. Av redovisningen ovan framgår hur målet konkretiserats och hur utfallet 2015 blev.

71 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /UN Uppföljning av Internkontrollplan 2015 Dnr 2015/UN154 Sammanfattning Enligt Lilla Edets kommuns internkontrollreglemente framgår följande: Inför varje verksamhetsår ska nämnden besluta om en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Olika granskningsområden ska väljas ut med utgångspunkt från en väsentlighets- och riskbedömning. Ärendet Beställning/inköp: 15 stickprov bland betalda fakturor har gjorts med avsikt att kontrollera om inköp sker enligt upphandlade avtal. I 10 fall har inköp gjorts på korrekt vis. I de andra fem fallen har antingen inköp gjorts av leverantör som inte finns med på kommunens avtal eller så saknar kommunen avtal och inköparen har då missat att följa inköpspolicyn, så till vida att man inte gjort någon undersökning bland tre leverantörer före val av leverantör för inköpet. Representation: Den representation som förekommit är internrepresentation. Det handlar i största utsträckning förtäring till möten, arbetsplatsträffar och avtackningar. Stickprovskontroll har genomförts under hösten. Genom kontrollen upptäcktes att det fanns brister i hur representationen redovisades. I vissa fall var redovisningen korrekt, i andra inte. Resultatet av kontrollen har lett till att rutiner förbättrats och att ansvariga chefer har fått förnyad information om Lilla Edets kommuns regler för representation. Arbete mot diskriminering och kränkande behandling: Alla enheter förutom en skola har upprättat Likabehandlingsplaner. Planerna var upprättade och beslutade under november-december. Uppföljning planerna har ännu inte gjorts över allt, då tiden mellan upprättandet av planerna och uppföljningen av internkontrollplanen är för kort. Föregående läsår upprättade endast ett fåtal enheter Likabehandlingsplaner. Årets internkontrollarbete har lett till tydliga förbättringar. Arbete med stödinsatser: Biträdande förvaltningschef tillsammans med chef för Barn- och elevhälsan har under hösten 2015 träffat rektor tillsammans med elevhälsateamet på varje skola, för att följa upp arbetet med stödinsatser. Arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd sker på alla skolor. Dokumentationen av arbetet måste dock utvecklas, då den inte följer Skolverkets allmänna råd i nuläget, annat än på någon enstaka enhet.

72 sid- 2 - Biträdande förvaltningschef och chefen för Barn och elevhälsan har bokat in nya uppföljningar med rektorer och elevhälsateamen under våren 2016 för att följa upp så att åtgärder genomförs för att allmänna råden följs. Beslutsunderlag Internkontrollplan 2015, dnr 2015/UN154-2 Finansiering Förslag till beslut Utbildningsnämnden godkänner uppföljningen av internkontrollplan Anders Nordgren biträdande förvaltningschef anders.nordgren@lillaedet.se Beslutet expedieras till Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till Kommunens revisorer sid 2/2

73 Utbildningsnämndens protokoll Internkontroll 2015 Sammanfattning Enligt Lilla Edets kommuns internkontrollreglemente framgår följande: Inför varje verksamhetsår ska nämnden besluta om en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Olika granskningsområden ska väljas ut med utgångspunkt från en väsentlighets- och riskbedömning. För 2015 föreslås följande kontrollmoment: Process (rutin/system) Beställning/ Inköp Representation Arbete mot diskriminering och kränkande behandling samt arbete med stödinsatser. Kontrollmoment Att inköp sker enligt upphandlade avtal. Att redovisning av kostnader i samband med representation är enligt riktlinjer/ policy 1. Att årliga planer mot diskriminering och kränkande behandling upprättas och efterlevs på samtliga enheter, i enlighet med Skolverkets allmänna råd. 2. Att Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram följs. Kontrollansvar utförd Uppföljning/ Ekonom och Ekonom och Enhetschef Barn- och Elevhälsa och Metod Stickprov Stickprov Insamling och granskning av samtliga enheters planer. Uppföljnings möten med ansvarig rektor. Uppföljnings möte med ansvarig rektor. Rapport till Utbildnings nämnden Utbildnings nämnden Utbildnings nämnden 11

74 Utbildningsnämndens protokoll Beslut Utbildningsnämnden antar ovan föreslagna kontrollmoment. Beslutet expedieras till Förvaltningen Administrativa avdelningen Ekonomiavdelningen 12

75 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /UN Internkontrollplan 2016 Dnr 2016/UN066 Sammanfattning Enligt Lilla Edets kommuns internkontrollreglemente framgår följande: Inför varje verksamhetsår ska nämnden besluta om en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Olika granskningsområden ska väljas ut med utgångspunkt från en väsentlighets- och riskbedömning. Ärendet För 2016 föreslås följande kontrollmoment Process (rutin/system) Beställning/ inköp Representation Arbete mot diskriminering och kränkande behandling samt arbete med stödinsatser. Kontrollmoment Att inköp sker enligt upphandlade avtal. Att redovisning av kostnader i samband med representation är enligt riktlinjer/ policy 1. Att årliga planer mot diskriminering och kränkande behandling upprättas och efterlevs på samtliga enheter, i enlighet med Skolverkets allmänna råd. 2. Att Skolverkets allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram följs. Kontrollansvar Uppföljning/ utförd Metod Rapport till Ekonom Stickprov Utbildnings nämnden Ekonom Stickprov Utbildnings nämnden Verksamhet schef och Insamling och granskning av samtliga enheters planer. Uppföljning smöten med ansvarig rektor. Uppföljning smöte med ansvarig rektor. Utbildnings nämnden

76 sid- 2 - Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås anta föreslagna kontrollmoment. Anders Nordgren biträdande förvaltningschef anders.nordgren@lillaedet.se Beslutet expedieras till Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till sid 2/2

77 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /UN Systematiskt kvalitetsarbete - Uppföljningsrapport 2 Dnr 2015/UN493 Sammanfattning Förvaltningen presenterar uppföljningsrapport 2 från förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Uppföljningsrapport 2 fokuserar på att systematiken i sig fungerar samt på utvalda uppdragsområden från läroplanerna. Beslutsunderlag Bildningsförvaltningens uppföljningsrapport 2 som bilaga till tjänsteskrivelsen. Betygsresultat ht-2015 Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen. Anders Nordgren biträdande förvaltningschef anders.nordgren@lillaedet.se Beslutet expedieras till Beslutet delges Beslutet skickas för kännedom till

78 Datum: Dnr:2015/UN493 Uppfö ljningsrappört 2 Beskrivning av Utbildningsnämndens verksamheter Inledning Utvecklingsplaner och Likabehandlingsplaner Rektor alternativt förskolechef leder verksamhetsutvecklingen på sin enhet. Centrala redskap för utvecklingsarbetet ska enhetens utvecklingsplan och enhetens likabehandlingsplan vara. De olika enheternas utvecklingsplaner och likabehandlingsplaner skiljer sig åt, vilket är logiskt utifrån att olika enheter har olika utmaningar och olika utvecklingsbehov. Utvecklingsarbetet ska utgå från årliga lokala bedömningar av vad som behöver utvecklas och åtgärdas på den egna enheten. Från huvudmannens sida följer Lilla Edets kommun enheternas utvecklingsarbete genom att biträdande förvaltningschef samlar in och tar del av varje enhets utvecklingsplan och uppföljningarna av densamma, för att säkerställa att utvecklingsarbetet på enheterna sker systematiskt. Genom att huvudmannen följer upp enheternas utvecklingsarbete tar man ansvar för åtgärder på ett övergripande plan och ges möjlighet att skapa förutsättningar för rektor och förskolechef att utveckla verksamheten mot målen i de statliga författningarna och i Lilla Edets kommuns styrdokument. På motsvarande sätt följer huvudmannen upp arbetet kring diskriminering och annan kränkande behandling, genom att enhetschef för Barn- och elevhälsa samlar in varje enhets likabehandlingsplan och tar del av enheternas uppföljningar av dessa planer. I den uppföljningsrapport som presenteras för Utbildningsnämnden 10 mars, 2016 ingår förutom kontroll av att utvecklingsarbetet på enheterna sker systematiskt utifrån utvecklingsplaner och likabehandlingsplaner även läroplanernas avsnitt Samverkan förskola/skola och hem, övergång och samverkan samt skola omvärld och utbildningsval. Läroplanerna Under ett läsår följer varje enhet upp de uppdrag och mål som finns i den läroplan som gäller för den specifika enheten. Då uppdraget i läroplanerna är omfattande, delas uppföljningen av läroplanernas uppdrag upp i fyra delar över året. Sett över ett helt läsår kommer alla delar i läroplanerna följas upp på varje enhet. På samma sätt som huvudmannen följer upp enheternas arbete med utvecklingsplanerna och likabehandlingsplanerna, så följer huvudmannen även upp enheternas arbete utifrån läroplanerna. Syftet är även här att ta ett övergripande ansvar för kvaliteten och samtidigt se till så man har de underlag som behövs för att skapa förutsättningar för rektor och förskolechef att utveckla verksamheten. 1

79 Datum: Dnr:2015/UN493 Förskolor Verksamhetsbeskrivning och organisation I Lilla Edet finns 10 kommunala förskolor och 1 familjedaghem/dagbarnvårdare. Utbildningsnämnden har även tillsynsansvar för 3 fristående förskolor; Nya skolan, Naturmontessori Väst och Ljungskile utbildning. De kommunala förskolorna består av två till sex avdelningar. Förskolorna är lokaliserade i Västerlanda (1 st), Lödöse (2 st), Hjärtum (1 st), Nygård (1 st), Lilla Edet (4 st) och Göta (1 st). I den kommunala förskolan (inkl. pedagogisk omsorg) går 573 barn 1. Förskolorna och familjedaghemmet leds av tre förskolechefer. Under 2015 har förskolecheferna utsett utvecklingspedagoger på varje förskola. Uppdraget för dessa utvecklingspedagoger är lite olika, men i flera fall har de tillsammans med förskolechef ett ansvar för det systematiska utvecklingsarbetet. Samtliga barn erbjuds plats i förskola inom fyra månader från ansökningsdatum. Beskrivning av resultat Med en kontinuitet sedan ett år tillbaks bland förskolecheferna har det systematiska utvecklingsarbetet nu kommit igång bra. Samtliga enheter har utvecklingsplaner och likabehandlingsplaner. Samtliga enheter har även följt upp de avsnitt i läroplanen som förvaltningen nu stämmer av i uppföljningsrapport 2. Utvecklingsplaner och Likabehandlingsplaner Samtliga förskolor har utvecklingsplaner och likabehandlingsplaner. Likabehandlingsplanerna blev färdiga under november/december 2015 och har i nuläget inte följts upp på alla enheter, just på grund av att de relativt nyligen upprättats. På flera enheter där likabehandlingsplanerna varit i bruk över något längre tid har de följts upp. Där har uppföljningarna visat att planerna behöver implementeras bättre, vilket förskolechef kommer att genomföra tillsammans med specialpedagog och utvecklingspedagog. Bildningschefens och biträdande förvaltningschefens coachning av förskolecheferna är ett led i systematiken av utvecklingsarbetet. De utvecklingsområden som förskolecheferna identifierat har samtliga fokus på hög måluppfyllelse och trivsel och trygghet. På olika enheter har man utöver det även fokus på andra processer. Kopplingen mellan Utbildningsnämndens verksamhetsplan och enheternas utvecklingsplan är i de flesta fall tydlig, men bör utvecklas på en del ställen. Läroplanens avsnitt Förskola och hem I samtliga enheters dokumentation framkommer att samverkan mellan förskola och hem bedöms som god. Samverkan med vårdnadshavarna fungerar bra och det finns former för samverkan. Samtliga enheter har ändå ambitioner om att öka samverkan med vårdnadshavarna ännu mer, för ökad delaktighet i verksamheterna. Det personliga mötet med vårdnadshavarna är mycket viktigt. Det sker dagligen vid hämtning/lämning, men också i former av utvecklingssamtal, 1 Mätdatum 19 februari,

80 Datum: Dnr:2015/UN493 aktivitetsdagar/kvällar och föräldramöten. Föräldraråd är på många förskolor svåra att få till. På flera förskolor trycker man på vikten av att respektera vårdnadshavarnas val av vistelsetid, att ha ett förtroendefullt samarbete med varje barns vårdnadshavare. Dessa saker följer pedagogerna och cheferna upp. Precis som förra året så vill förskolorna ändå utveckla kommunikationen med vårdnadshavarna. På olika förskolor har olika metoder provats, ofta i form av skriftlig kommunikation via idélådor, anslagstavlor mm. Från både förskolan och vårdnadshavarna finns ett önskemål om att mer eller mindre regelbundet samla ihop information och kunna delge/ta emot den på ett sätt som gör att den når alla samtidigt. Former för det fortsätter att testas. Det är tydligt att alla förskolor ser vårdnadshavarnas tankar kring barnens utveckling och lärande i verksamheten som viktiga aspekter för kvaliteten i förskolan. Läroplanens avsnitt 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Övergångarna från förskola till förskoleklass/fritidshem har utvecklats tydligt sedan våren Då bedömdes kvaliteten som mindre god. Efter att förskolechefer tillsammans med rektorer och andra medverkande arbetat fram en rutin för övergångar, som följdes vid övergången sommaren 2015, så upplever pedagogerna och förskolecheferna att övergångarna varit bra. Viss dokumentation används vid övergångarna. Formerna för den dokumentationen behöver utvecklas och förankras ytterligare. Samverkan mellan förskolans och förskoleklassens/fritidshemmens pedagoger är alltjämt svår att få till. På vissa enheter fungerar det bra. Gemensamt för de enheterna är att de ligger i direkt anslutning till den skola som de flesta barnen går till när de börjar förskoleklassen. Utmaningarna är att hitta mötesforum och tid att mötas, i verksamheter som hela tiden är igång. Samarbetet består i stort sett av dokumentöverlämning och förskolans besök i förskoleklassen tillsammans med de barn som ska börja förskoleklassen. En utmaning generellt i både förskola och förskoleklassens personalgrupper är att hitta samlad tid då personalen inte är i barngrupp. De studiedagar som finns under ett år är fyllda med kompetensutveckling och internt utvecklingsarbete. Slutsatser Systematiken i kvalitetsarbetet i förskoleverksamheten har utvecklats mycket bra det senaste året. Samverkan mellan förskola och hem bedöms av verksamhetens företrädare som god, vilket gör det viktigt att de processer som idag äger rum fortsätter. Till vissa delar kan de även utvecklas. Övergångar och samverkan mellan förskola och förskoleklass/fritidshem behöver fortfarande utvecklas. Samsyn i pedagogiska tankar och pedagogernas syn på lärande behöver utvecklas. Statistik 2 Antal barn i förskola och pedagogisk omsorg Huvudman Antal barn 2015 Antal barn 2014 Lilla Edets kommun, förskola Lilla Edets kommun, pedagogisk 5 5 omsorg Nya skolan, förskola Mätdatum 19 februari,

81 Datum: Dnr:2015/UN493 Ljungskile utbildning, förskola Ljungskile utbildning, pedagogisk 0 4 omsorg Naturmontessori Väst AB 18 6 Huvudman utanför Lilla Edets kommun, förskola* * Barn som är mantalsskrivna i Lilla Edets kommun som går i förskolor utanför Lilla Edets kommuns geografiska gränser. Personaltäthet i förskola och pedagogisk omsorg 3 Huvudman Antal barn/medarbetare 2015 Antal barn/medarbetare Lilla Edets kommun, förskola 5,4 6,0 Lilla Edets kommun, pedagogisk omsorg 5,0 4,0 Barngruppernas storlek Genomsnittligt antal barn per avdelning är 17,8. Motsvarande siffra var 18,5 år Senaste tillsyn av fristående förskolor Lilla Edets kommun genomförde tillsyn av Nya skolans förskola, Ströms slotts förskola och Ströms slotts pedagogiska omsorg i mars En tillsyn av Naturmontessori västs förskola, Atlantis, kommer att genomföras under våren Skolor inkl. förskoleklass och fritidshem Verksamhetsbeskrivning och organisation I Lilla Edet finns sju kommunala grundskolor och en kommunal gymnasieskola. I en av de kommunala grundskolorna är grundsärskola integrerad. I samtliga grundskolor med barn i årskurs 1-6 finns även fritidshem och förskoleklasser. Under vårterminen 2016 bedrivs ingen utbildning på Västerlandaskolan. De elever som utbildades vid Västerlandaskolan hösten 2015 utbildas från och med terminsstart i januari 2016 vid Strömsskolan. I den kommunala grundskolan inkl. förskoleklassen går 1161 elever. I grundsärskolan är 7 elever mottagna. Skolorna leds av fyra grundskolerektorer, två biträdande rektorer samt en rektor för gymnasieskolan. Beskrivning av resultat I varje enhets uppföljning ska samtliga verksamhetsdelar som bedrivs vid enheten finnas med. Det kan handla om förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och introduktionsprogram. Uppföljningar av kunskapsresultaten utifrån terminsbetygen samt noteringar i Unikum finns också med i uppföljningsrapport 2. 3 Uppgiften hämtad ur Lilla Edets inrapporteringsfil 2015 till SCB. 4 Inbegriper förskollärare, barnskötare och stöd-/resurspersonal. 4

82 Datum: Dnr:2015/UN493 Fuxernaskolan är indelad i två enheter; Fuxernaskolan F-6 och Fuxernaskolan 7-9. De båda enheterna har därför följt upp utvecklingsarbetet var för sig. Denna uppföljningsrapport bygger på sex enheters uppföljningar. Två enheter har inte någon dokumenterad uppföljning av utvecklingsarbetet. De enheter som har dokumenterade uppföljningar är Fuxernaskolan F-6, Ryrsjöskolan, Nygårdsskolan, Tingbergsskolan, Strömsskolan och Fuxernaskolan 7-9. Utvecklingsplaner och Likabehandlingsplaner De enheter som har upprättat Utvecklingsplaner och Likabehandlingsplaner har alla gjort uppföljningar av dem. Bildningschefens och biträdande förvaltningschefens coachning av rektorerna är också ett led i systematiken av utvecklingsarbetet. De utvecklingsområden som rektorerna identifierat har samtliga fokus på hög måluppfyllelse och trivsel och trygghet. På olika enheter har man utöver det även fokus på andra processer. Det är till exempel lokalfrågor och sammanfogande av flera skolenheter som ska bli en. Kopplingen mellan Utbildningsnämndens verksamhetsplan och enheternas utvecklingsplan är i de flesta fall tydlig, men bör utvecklas på en del ställen. Endast i enstaka fall finns förskoleklassens- och fritidshemmets utveckling med. De flesta enheter bör utveckla sitt utvecklingsfokus så att förskoleklassen och fritidshemmet tydligt ingår. Att Hjärtumsskolan i nuläget inte har en egen utvecklingsplan är en följd av det påbörjade arbetet med att slå samman den skolan med Strömsskolan i augusti Elfhems gymnasium saknar dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. Läroplanen avsnitt Skola och hem Det är tydligt i enheternas uppföljning att aktivt arbete pågår med fokus på samverkan mellan skola och hem. De tydligaste aktiviteterna är inskolningssamtal, utvecklingssamtal, kommunikation om barnens lärande och skolvardag via Unikum, information om närvaro via Skola24. Regelbundna föräldramöten ingår också som aktiviteter inom samverkan mellan skola och hem. De utvecklingsområden som lyfts inom vissa enheter är just fokus på kommunikation med hemmen. Unikum ses som ett mycket bra redskap för detta och utvecklingsarbeten pågår på många håll, med fokus på att utnyttja den potential som finns i det redskapet. Läroplanen avsnitt Övergång och samverkan Under hösten 2015 konstaterade rektorerna att övergångar mellan olika skolor behöver utvecklas. Utifrån det har rektorerna skapat övergångsrutiner som nu följs under våren Lokalt på enheterna pågår arbete med att hitta gemensamma mötesforum där personal som har sitt huvuduppdrag inom en verksamhet träffar kollegor som har sina huvuduppdrag inom andra verksamheter på samma enhet. Det handlar om att förskoleklassens-, fritidshemmets- och grundskolans personal möts för att hitta samverkan i en vardag som ofta är oerhört schemalagd och uppstyrd. Det är ofta en utmaning att hitta utrymme att träffas, då verksamheten ständigt pågår. Samverkan mellan de olika verksamheterna sker ändå i god utsträckning. Det handlar om stadiebrytande aktiviteter, kamratstödjardagar mm. 5

83 Datum: Dnr:2015/UN493 Läroplanen avsnitt 2.6 Skolan och omvärlden Inom detta område syns en tydlig utveckling jämfört med våren I de yngre skolåren så genomförs aktiviteter med fokus på närområdet. Det handlar om studiebesök, besök på museum, besök från brandmän som kommer till barnen i skolan, att åka buss och tåg mm. I äldre skolår utvidgas fokus till att ligga på besök på gymnasieskolor och gymnasiemässan mm. Planer på att profilera skolor mot att tydligt samarbeta med arbetslivet finns på vissa enheter. Kunskapsuppföljningar Det är otydligt i dokumentationen när det gäller uppföljning av elevernas kunskaper i de olika ämnena. På skolorna arbetar man med att utveckla bedömningsrutinerna i verktyget Unikum. Betygsanalys utifrån terminsbetygen i december 2015 har endast dokumenterats på en enhet och det gäller eleverna i årskurs 9 på Fuxernaskolan. Meritvärdena från årskurs 8 var då 185,5 p. Meritvärdena för årskurs 9 var 185,2. Om terminsbetygen från december hade varit behörighetsgivande för antagning till yrkesprogram på gymnasiet hade 74 % av eleverna varit behöriga, andelen pojkar och flickor är lika stor. Utifrån analys av resultaten i terminsbetygen i årskurs 9 har rektor och biträdande rektor vid Fuxernaskolan 7-9 gjort en analys och upprättat en handlingsplan för vårterminen som förvaltningen redovisade för Utbildningsnämnden vid sammanträdet 4 februari, Slutsatser Systematiken i kvalitetsarbetet har tydligt förbättrats under läsåret. Att rektorerna nu leder arbetet med utvecklingsplaner och likabehandlingsplaner visar på att framsteg gjorts. Innehållet i de dokument och uppföljningar som rektorerna arbetat fram har tydliga kopplingar till vardagens arbete på enheten. Om det tidigare innehållit tendenser till att svara upp på frågor som huvudmannen ställer, så handlar det nu om att delge huvudmannen det arbete som faktiskt sker på skolorna. Det är en tydlig och betydelsefull förändring, som bör leda till att skolorna utvecklas på ett bra sätt framöver, under förutsättning att huvudmannen tar sitt ansvar för att skapa strukturella, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar. Att systematiken utvecklats är en effekt av den förstärkning av ledningsorganisationen som gjordes inför hösten 2015 samt av det målmedvetna arbete som samtliga chefer inom Utbildningsnämndens ansvarsområden har på att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Förutsättningarna för rektor att arbeta som pedagogisk ledare har blivit bättre, därav att kvaliteten i de processer som rektor driver utvecklats. Att det alltjämt finns enheter där utvecklingsarbetet inte dokumenteras är inte acceptabelt. Förvaltningen måste därför säkerställa att samtliga enheters utvecklingsarbete dokumenteras. Förvaltningen måste försäkra sig om att uppföljning och analys av kunskapsresultaten genomförs och dokumenteras på alla skolenheter. 5 Se bilaga 6

84 Datum: Dnr:2015/UN493 Statistik 6 Antal elever i fritidshem Huvudman Antal elever 2015 Antal elever 2014 Lilla Edets kommun Nya skolan Ljungskile utbildning MO 12 2 Solhagaskolan 1 1 Huvudman utanför Lilla Edets kommun* * Barn som är mantalsskrivna i Lilla Edets kommun som går i skolor utanför Lilla Edets kommuns geografiska gränser. Antal elever i förskoleklass Huvudman Antal elever 2015 Antal elever 2014 Lilla Edets kommun Nya skolan Huvudman utanför Lilla Edets kommun* 8 12 * Barn som är mantalsskrivna i Lilla Edets kommun som går i skolor utanför Lilla Edets kommuns geografiska gränser. 1 elev i Ale kommun, 1 elev i Kungälvs kommun och 6 elever i Trollhättans stad. Antal elever i grundskola Huvudman Antal elever 2015 Antal elever 2014 Lilla Edets kommun Nya skolan Huvudman utanför Lilla Edets kommun* * Barn som är mantalsskrivna i Lilla Edets kommun som går i skolor utanför Lilla Edets kommuns geografiska gränser. Trollhättans stad 84 elever, Fridaskolan 10 elever, resten fördelade 1-2 elever hos olika huvudmän. Antal mottagna elever i grundsärskolan Årskurs Antal elever Annan huvudman * 1 * Barn som är mantalsskrivna i Lilla Edets kommun som går i skolor utanför Lilla Edets kommuns geografiska gränser. Lilla Edet, Anders Nordgren Biträdande förvaltningschef Bildningsförvaltningen 6 Mätdatum: 15 oktober. 7

85 Betygsresultat ht-2015

86 Årskurs 8 Totalt Flickor Pojkar Kommunen 185,5 200,9 174,0 Högsta möjliga meritvärde är 340.

87 Årskurs 9 Totalt Flickor Pojkar Kommunen 185,2 203,7 167,7 Samma elevgrupp ht-2014 Kommunen 177,0 194,7 161,1 Högsta möjliga meritvärde är 340. Totalt antal elever: 97 st 1 elever har meritvärde över 300p. 7 elever har meritvärde över 275p 13 elever har meritvärde under 100p Andel med betyg A-E i alla ämnen 67 % Behörig till yrkesprogram 74 %, lika stor andel pojkar som flickor.

88 Vad görs nu? Rektorer analyserar tillsammans med elevhälsan och SYV fokus på individnivå både elev och lärare. Rektorerna arbetar med lärare på individnivå, där så behövs. Ansvarsutkrävande på olika professionella nivåer. SYV har individuella framtidssamtal med eleverna, motivationssamtal.

89 forts. Extra stöd på individnivå för elever, bl.a. med digitala hjälpmedel. Viss organisationsförändring där några lärares tjänster riktats om, t.ex. med fokus på matematik utifrån betygen ht Svenska och engelska arbetas det extra med inom ramen för språkval.

90 forts. Lovskola planerad för påsklovet. Tät uppföljning under våren. V.6 och v.17, i Unikum. Elever med långtids-/stor frånvaro har återvänt till skolan.