Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2017

Transkript

1 Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2017 Räddningstjänsten Storgöteborg Diarienummer: 0008/ Tove Nyth och Per Jarring Olycksutredning & Analys, Operativ chefs stab

2 Innehåll Inledning... 3 Resumé... 4 Händelser under året... 4 Räddningsuppdrag... 5 Bränder... 7 Bostadsbränder... 8 Bränder där människor skadas och omkommer... 9 Bränder i och omkring utbildningslokaler... 9 Bränder orsakade av levande ljus och fyrverkerier Trafikolyckor Sjukvårdsuppdrag Drunkning och drunkningstillbud Insatser i samband med suicid Automatlarm Olycksutredning & Analys Händelserapporter och utvärderingar Olycksutredning Sakkunnigutlåtanden Bilaga 1: Tabeller och diagram Bilaga 2: Konvertering

3 Inledning Inom Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) genomförs varje år ett stort antal räddningsuppdrag. Varje uppdrag dokumenteras i en händelserapport som sedan utgör grunden för det uppföljningsarbete som bedrivs inom Olycksutredning & Analys. Dessa rapporter skickas också till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för nationell sammanställning. På detta sätt skapas underlag till en nationell databas med statistikuppgifter från alla kommuner och räddningstjänster i Sverige (IDA, Syftet med denna rapport är att sammanställa uppgifter om förbundets utryckande verksamhet med hjälp av dokumentation från genomförda räddningsuppdrag, värdera och analysera statistikunderlaget för att kunna ge en bild av olycksrisker inom förbundet, samt visa på trender och tendenser. Databasen med händelserapporter utgör grunden för denna analys och tidsperioden för datainsamling är 1 januari december Bearbetningen av materialet från rapportdatabasen har gjorts i Excel och i RSG:s uppföljningsverktyg Navet. Resultatet presenteras i rapporten i form av tabeller och diagram. Eftersom uppgifter hämtats från räddningstjänstens eget system omfattas endast de händelser som kommit till räddningstjänstens kännedom och som har bedömts kräva någon form av åtgärd eller beslut inom ramen för räddningstjänstens uppdrag. Analysen av trender och tendenser avseende olyckor har gjorts utifrån det underlag som utgörs av räddningstjänstens insatser, enligt ovan. Vid årsskiftet 2015/2016 infördes en uppdaterad version av insatsrapporten, som samtidigt bytte namn till händelserapport. Syfte, innehåll och logik har setts över av en arbetsgrupp, bestående av representanter från MSB och kommunal räddningstjänst. Därefter skapade leverantören av Daedalos (LPA) en ny programversion baserad på arbetsgruppens specifikation. Händelserapporten skiljer sig på flera punkter från den gamla insatsrapporten, varför övergången innebär ett statistikbrott att ta hänsyn till vid analyser. En del variabler tillkommer, andra försvinner. I bilaga 2, Konvertering 2016, redogörs för den tidsseriekonvertering som RSG använder. Konverteringen medför ett mått av osäkerhet vid jämförelser. Dessutom är det inte längre möjligt att gruppera resultat på samma sätt som tidigare. Ett exempel där jämförelser med tidigare år inte är möjligt är allvarligt skadade. I händelserapporten finns endast uppgift om avtransporterade till vårdinrättning. I rapporten används följande definitioner: - Småhus: Avser objektstyperna villa, radhus, parhus, kedjehus och fritidshus. - Utbildningslokaler: Avser objektstyperna skola, förskola och fritidsgård. 3

4 Resumé 2017 genomförde RSG totalt räddningsuppdrag, vilket är jämförbart med medelvärdet för de senaste fem åren (8 661 stycken). Största avvikelsen mot medelvärde sett till antal uppdrag är juni månad. Minskningen på cirka 100 uppdrag är huvudsakligen kopplat till färre bränder i skog och mark under perioden inträffade 539 bostadsbränder, vilket är något färre än Sedan 2013 har dock antalet bostadsbränder ökat med nästan 25 %. Under året har sju personer omkommit vid fem olika bränder inom förbundets område omkom sex personer i samband med bränder. Antalet bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar var 91 stycken under 2017, vilket är färre än 2016, men fortsatt fler än medelvärdet för de senaste fem åren. IVPA-uppdragen ligger på ungefär samma nivå som 2016, men mycket lägre än medelvärdet för Anledningen till detta är förändringarna i uppdrag och avtalets konstruktion under 2016 och insats med olika former av kreativt tänkande från vår personal, lyckades man få upp kvinnan ur bergsskrevan. En omfattande skogsbrand inträffade i början av sommaren i Bredaryd, Småland. Förfrågan kom till RSG och även andra räddningstjänster inom Västra Götaland, att delta i släckningsarbetet. RSG fanns på plats med både brandpersonal och lednings- och stabsresurser under cirka en vecka i månadsskiftet maj-juni. I början av augusti inträffade en omfattande brand i en lagerlokal i Mölndal. Branden var redan vid första enhets framkomst kraftig och hade gått igenom taket på byggnaden. Under det följande släckningsarbetet inträffade en arbetsplatsolycka med egen personal när en brandman fastnade under nerrasad innervägg. Brandmannen kunde efter en kortare tid lokaliseras och räddas ut ur byggnaden. Ovanstående områden kommenteras mer noggrant under respektive kapitel i rapporten. Händelser under året När det gäller insatser som genomförts under 2017 kan nämnas några särskilda händelser. I början av mars inträffade en dammexplosion i en silo på Fågelrovägen i Energihamnen. Inga personer skadades vid händelsen men räddningsinsatsen drog ut på tiden och avslutades först sju dagar senare. En annorlunda och mycket speciell händelse inträffade i början av sommaren när en kvinna ramlade ner i en bergsskreva och fastnade. Utrymmet var mycket smalt, cirka cm, och djupet var 8-10 meter. Efter en väl genomförd Under året har RSG också deltagit i ett flertal insatser där vi tillsammans med polisen har hanterat olika former av sprängningar, misstänkta föremål, pulverbrev etc. Denna typ av insatser blir tyvärr allt vanligare och kräver god samverkan med övriga deltagande myndigheter. Kopplat till den ökande hotbild som finns i samhället gör detta att utbildningsbehovet också ökar. Under året har RSG påbörjat en särskild satsning ihop med polis och sjukvård för att ge vår personal förutsättningar att bättre kunna hantera liknande situationer. 4

5 Räddningsuppdrag 2017 genomförde RSG totalt räddningsuppdrag, vilket är på ungefär samma nivå som antalet 2016 (8 697 stycken) och medelvärdet för (8 661 stycken) GENOMFÖRDE RSG RÄDDNINGSUPPDRAG Räddningsuppdragen delas in i följande kategorier; Olycka/tillbud, Larm utan tillbud och Sjukvårdsuppdrag/Annat uppdrag. Tabell 1 visar antalet räddningsuppdrag 2017 för olika händelsetyper inom respektive kategori. Färgerna i tabellen illustrerar avvikelser gentemot medelvärdet för Grön är mer än tioprocentig minskning av räddningsuppdrag och röd mer än tioprocentig ökning av räddningsuppdrag. Kategorin Olycka/tillbud innebär de tillfällen då räddningsstyrkan har larmats ut till, och i de flesta fall hanterat konsekvenserna av, händelser orsakade av exempelvis bränder, trafikolyckor och utsläpp av farligt ämne. Totalt står denna kategori för 49 % av RSG:s uppdrag under Tabell 1. Fördelning av räddningsuppdrag per händelsetyp Bilden illustrerar även eventuella förändringar 2017 gentemot medelvärdet för perioden HÄNDELSETYP 2017 Medelvärde Olycka/tillbud Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Trafikolycka (väg, spår, flyg, sjö) Utsläpp av farligt ämne Drunkning/tillbud Nödställd person Naturolycka Övrig händelse Larm utan tillbud Automatlarm utan brandtillbud Annan händelse utan risk för skada Sjukvårdsuppdrag/Annat uppdrag Annan hjälp till ambulans Hjälp till polis Hiss, utan risk för personskada Sanering vägbana 2 5 Hjälp till hemtjänsten Teknisk service 8 7 Annat uppdrag IVPA/Sjukvårdsuppdrag Återkallades före ankomst TOTALT

6 Kategorin Larm utan tillbud, 41 % av uppdragen, innefattar exempelvis obefogade automatlarm och falsklarm. Drygt 7 % av uppdragen kategoriseras som Sjukvårdsuppdrag/Annat uppdrag, vilket innebär uppdrag som inte räknas som räddningstjänst, till exempel I väntan på ambulans (IVPA), sanering av vägbana och hjälp till ambulans och polis. Utöver ovanstående rubriker finns även uppgift om antal avbrutna larm, dvs larm där styrkan har återkallats före ankomst till skadeplats. Antalet uppdrag av typen Nödställd person (293 stycken) är fortsatt högt jämfört med medelvärdet för Merparten av dessa är räddningsuppdrag i samband med suicidförsök. Vid en jämförelse månad för månad är det framförallt juni som sticker ut, med färre uppdrag jämfört med både 2016 och medelvärdet för (Diagram 1). Det mindre antalet uppdrag i juni beror på färre bränder, framförallt i skog och mark. Cirka 73 % av räddningsuppdragen genomfördes i Göteborg. Därefter följer Mölndal och Kungsbacka (7 % var), Lerum och Härryda (4,5 % var) samt Partille (3,5 %). Mindre än 0,5 % av räddningsuppdragen genomfördes i kommuner utanför Storgöteborgs förbundsområde. För en detaljerad tabell, se bilaga 1 (Tabell B). De flesta räddningsuppdragen sker under dagoch kvällstid, mellan klockan 08:00-22:00, vilket även överensstämmer med tidigare år. (Diagram 2) I år har det inträffat färre Brand, ej i byggnad (1 207 stycken) än medelvärdet, främst på grund av färre bränder i skog och mark. Det är normalt att antalet uppdrag varierar från år till år, då dessa bränder till stor del är väderrelaterade. IVPA-uppdragen ligger på ungefär samma nivå som 2016, men mycket lägre än medelvärdet för Anledningen till detta är förändringarna i uppdrag och avtalets konstruktion under 2016 och Diagram 2. Räddningsuppdrag fördelade över dygnet. För en mer detaljerad tabell över antal räddningsuppdrag, fördelat per händelsetyp och år, se bilaga 1 (Tabell A). Diagram 1. Antal räddningsuppdrag fördelat per månad, 2017 (gul) jämfört med 2016 (grön) och medelvärdet för (orange). 6

7 Bränder 2017 genomförde RSG totalt räddningsuppdrag i samband med bränder, vilket innebär 48 % av kategorin Olycka/tillbud och 24 % av alla räddningsuppdrag. 48 % AV ALLA OLYCKOR/TILLBUD ÄR BRÄNDER Antalet bränder 2017 (2 052 stycken) är färre än 2016 (2 265 stycken) och medelvärdet (2 195 stycken), framförallt beroende på färre bränder i skog och mark. Det har även inträffat något färre bränder i byggnad jämfört med föregående år. (Tabell C, bilaga 1) Nästan 30 % av bränderna bedöms vara avsiktliga enligt händelserapporterna. De flesta avsiktliga bränderna sker i Göteborg (Bild 1). RSG har de senaste åren arbetat med lägesbilder för social oro där anlagd brand i skola, förskola och fritidsgård utgör en av flera parametrar. Andra indikatorer på social oro är anlagda bränder i fordon, containrar men även anlagda bränder i bostadshus. Diagram A (Bilaga 1) visar alla avsiktliga bränder 2017 fördelat per stationsområde och miljö/objekttyp. Antalet Brand i byggnad (845 stycken) var relativt jämnt fördelad över årets månader. Det var något fler bränder i maj och september jämfört med medelvärdet för , bland annat beroende på fler bostadsbränder. (Diagram 3a) Antalet Brand, ej i byggnad (1 207 stycken) är till stor del relaterat till vädret, vilket gör att antalet uppdrag inom denna kategori varierar från år till år. I år har det inträffat färre Brand, ej i byggnad än normalt i mars, april, juni, augusti och september, främst på grund av färre bränder i skog och mark. I juli inträffade dock fler bränder i skog och mark än 2016 och medelvärdet för (Diagram 3b). Bild 1. Avsiktliga bränder 2017 (intensitetskarta). Antalet bränder i personbilar och containrar ligger på ungefär samma antal som 2016, då en tydlig nedgång jämfört med den höga nivån 2015 syntes. Dessa typer av bränder är nu i samma nivå som medelvärdet för (Diagram B och C, bilaga 1). Diagram 1a. Brand i byggnad fördelat per månad 2017 jämfört med 2016 och medelvärdet för Diagram 3b. Brand, ej i byggnad fördelat per månad 2017 jämfört med 2016 och medelvärdet för

8 Bostadsbränder 2017 inträffade 539 bostadsbränder, vilket innebär 64 % av alla bränder i byggnad. Sedan 2013 har antalet bostadsbränder ökat med nästan 25 %, även om den stora skillnaden mellan 2015 och 2016 delvis kan förklaras med bytet till den nya händelserapporten. (Diagram 4) BOSTADSBRÄNDERNA HAR ÖKAT MED CIRKA 25 % SEDAN 2013 Nästan 25 % av bränderna i flerbostadshus skedde i gemensamhetsutrymmen (ej bostadsyta) exempelvis soprum, trapphus, källare och tvättstuga, där andelen anlagda bränder är hög. Den vanligaste kända brandorsaken i flerbostadshus är oaktsamhet vid matlagning. De vanligaste kända brandorsakerna i småhus är fel i utrustning (elektrisk utrustning), oaktsamhet vid matlagning samt eldstadsrelaterade bränder (soteld etc.). Diagram 6 visar fördelningen av brandorsaker för alla bostadstyper Majoriteten av bostadsbränderna (cirka 75 %) sker i flerbostadshus, vilket är en högre andel än föregående år (71 %). För mer detaljer, se bilaga 1 (Tabell E). Diagram 4. Bostadsbränder per bostadstyp Det har inträffat fler bostadsbränder i april, maj och september jämfört med medelvärdet för Juni månad ligger dock betydligt lägre än både 2016 och medelvärdet för (Diagram D, bilaga 1) Bostadsbränder inträffar oftast under eftermiddagen och kvällen. Årets fördelning ser ut på liknande sätt som medelvärdet de senaste fem åren. (Diagram 5). Diagram 5. Bostadsbränder fördelade över dygnet. Diagram 6. Brandorsaker vid bostadsbränder (alla bostadstyper) enligt RSG:s händelserapporter, 2017 De senaste åren har en ökning avseende bränder i matolja/matfett på spis noterats. Från 2013 till 2016 ökade dessa typer av bränder från omkring 20 stycken till drygt 50 stycken. Under 2017 har 38 stycken bränder i matolja/matfett dokumenterats i händelserapporterna, vilket innebär en minskning jämfört med Merparten av bostadsbränderna inom RSG inträffar i Göteborgs stad. Tabell F (Bilaga 1) visar utvecklingen av antalet bostadsbränder fördelat per kommun. I tabell G (Bilaga 1) finns angivet antalet bostadsbränder per invånare för en jämförelse mellan olika kommuner. I tabellen finns även ett jämförelsetal för hela förbundsområdet Storgöteborg samt för hela Sverige ( ) (ida.msb.se). Den nationella statistiken för innehåller dock kvalitetsbrister 8

9 som gör att denna information inte är tillgänglig för dessa år. Erfarenheter från de nationella forskningsstudierna är viktiga att använda ihop med den lokala kunskap som finns inom RSG. Under våren kommer myndighetsavdelningen, tillsammans med övriga förbundet, att starta upp den övergripande strategin kopplat till Brand i bostad. Intressant att följa upp vilken effekt detta får statistikmässigt de närmaste åren. Bränder där människor skadas och omkommer Under året har sju personer omkommit vid fem olika bränder inom förbundets område omkom sex personer i samband med bränder. Medelvärdet för perioden är fem personer per år. (Tabell D, bilaga 1) Normalt inträffar merparten av dödsbränderna i en bostad, men i år avviker flera av dödsbränderna från detta mönster. Endast en person har omkommit i en karaktäristisk dödsbrand i en bostad (eventuellt sängrökning). Tre personer omkom i en bostadsbrand, som inträffade i samband med suicid/mord (Gårdsten), en person omkom till följd av suicid (person tände eld på sig själv, Domkyrkan), en person omkom till följd av förmodat suicid (bilbrand) och en person omkom vid eldning med brännbar vätska (RSG ej på plats). Under året har drygt 40 personer avtransporterats till vårdinrättning i samband med bränder, vilket är färre än 2016 (66 stycken). Vid minst ett 20-tal tillfällen har räddningstjänsten (enligt händelserapporterna) genomfört akut omhändertagande åtgärder i samband med bränder. Ungefär 10 av dessa är kopplade till förflyttning vid livsfarligt läge (rökdykning, utrymning via höjdfordon etc.). Andra exempel på åtgärder är motverkande av akut stressreaktion (psykisk chock), kylning av brännskada och hjärt- och lungräddning. På nationell nivå visar preliminära siffror att 113 personer har omkommit vid 109 olika bränder under Mellan 2007 och 2016 har 110 personer omkommit i bränder per år i snitt. ( Bränder i och omkring utbildningslokaler Antalet bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar 2017 (91 stycken) är färre än 2016 (108 stycken) men fortsatt fler än medelvärdet (79 stycken). (Diagram 7) Det stora antalet beror på att några skolor har varit upprepat brandutsatta. De skolor som är upprepat brandutsatta är belägna i områden som kan beskrivas som socialt utsatta Avsiktlig brand Övrig brand Totalt Diagram 7. Bränder i och omkring utbildningslokaler,

10 En djupare analys av det ökade antalet skolbränder och av RSG:s arbete för att minska anlagda bränder finns att läsa i rapporten Analys ökade bränder i skolmiljö Den månadsvisa fördelningen av antalet bränder i och omkring utbildningslokaler visar på en stor variation från år till år var det fler bränder i januari, april och oktober jämfört med medelvärdet och färre bränder under juli-september. (Diagram E, bilaga 1). Bränder i och omkring utbildningslokaler inträffar normalt mitt på dagen eller på kvällar. (Diagram F, bilaga 1). Bränder orsakade av levande ljus och fyrverkerier Mellan första adventshelgen och trettonhelgen larmades RSG till sex brandtillbud som orsakats av levande ljus. Detta är en minskning med åtta bränder jämfört med föregående år (14 stycken). (Tabell H, bilaga 1) Alla bränder och brandtillbud inträffade i eller omkring bostäder. Inga personer skadades i samband med bränderna, men en villa totalskadades då levande ljus antände en julgran. 60 % AV SKOLBRÄNDERNA ÄR FÖRMODAT ANLAGDA Nästan 60 % av bränderna i och omkring utbildningslokaler bedöms enligt händelserapporterna vara anlagda (medel ) var andelen anlagda bränder så högt som 71 %. Tabell 2 visar utvecklingen av antal bränder i och omkring utbildningslokaler fördelade per kommun Den största ökningen syns i Göteborg, medan Mölndal visar en nedåtgående trend. Tabell 2. Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar fördelade per kommun, Under samma period har 12 incidenter med fyrverkerier rapporterats jämfört med föregående år, då det inträffade 24 händelser orsakade av fyrverkerier. Tyvärr inträffade även två allvarliga tillbud när RSG:s personal och fordon avsiktligt besköts med fyrverkeripjäser. Dessutom har RSG vid ytterligare minst två tillfällen hamnat i situationer med fyrverkerier och kraftiga smällare i direkt anslutning till personal och fordon. 1 Alsterlind, P., Rapport Analys ökade bränder i skolmiljö 2016 (2017), diarienummer 0085/17. Räddningstjänsten Storgöteborg 10

11 Trafikolyckor 2017 genomfördes ungefär samma antal räddningsuppdrag i samband med trafikolyckor (1 346 stycken) som 2016 (1 353 stycken), vilket är högre än medelvärdet för (1 265 stycken). (Diagram 8) att RSG larmas på sjukvårdsuppdrag vid konstaterat eller befarat hjärtstopp. Det tidigare uppdraget I väntan på ambulans upphörde därmed inom SU:s område. Skillnaderna mot tidigare avtal är att RSG larmas oberoende av om RSG förväntas vara före ambulansen samt att kriterierna begränsas till begreppet konstaterat eller befarat hjärtstopp. Dessutom utökas antalet stationer som kan larmas på sjukvårdsuppdrag till att omfatta samtliga stationer. Förändringarna i uppdrag och avtalets konstruktion har påverkat antalet sjukvårdsuppdrag. Antalet har nästan halverats i jämförelse med åren (Diagram 9) Diagram 8. Trafikolyckor, I år har det inträffat färre trafikolyckor i januari än Däremot är det fler trafikolyckor under våren 2017 jämfört både med 2016 och medelvärdet (Diagram G, bilaga 1). Flest trafikolyckor inträffar på Gårda, Lundby och Angereds stationsområden, men den största procentuella ökningen sen 2013 har skett på Kortedala, Torslanda och Lerum. Trenden sedan flera år tillbaka är att flest räddningsuppdrag vid trafikolyckor sker under eftermiddagen med en topp vid rusningstrafiken runt 16-tiden. Detta stämmer även på siffrorna för (Diagram H, bilaga 1) Vid ungefär 90 % av trafikolyckorna är en eller flera personbilar inblandade och vid cirka 20 % är en eller flera last- eller tankbilar inblandade. Andelen trafikolyckor med lastbilar har ökat något de senaste åren. Antalet trafikolyckor med spårbunden trafik (41 stycken) ligger på samma nivå som 2016 (42 stycken). Sjukvårdsuppdrag Under 2016 tecknade RSG ett nytt avtal med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) som har startats upp under Avtalet innebär Diagram 9. Sjukvårdsuppdrag, Utvecklingen inom detta område följs noggrant upp av förbundet. Fortsatta diskussioner förs också med övriga sjukvårdshuvudmän (inom RSG:s område) kopplat till framtida utformning av avtal. Drunkning och drunkningstillbud Under året har RSG genomfört 36 räddningsuppdrag i samband med drunkning eller drunkningstillbud. Enligt händelserapporterna har fem personer omkommit i samband med dessa uppdrag. Motsvarande siffror för 2016 är 50 räddningsuppdrag och åtta stycken omkomna. Svenska Livräddningssällskapets nationella statistik visar preliminärt att 85 personer har omkommit i drunkningsolyckor 2017, 11

12 vilket är färre än 2016 (115 stycken) och även lägre än medelvärdet för de senaste fem åren. Insatser i samband med suicid Räddningstjänsten genomför varje år ett antal räddningsuppdrag kopplade till suicid och suicidförsök. Enligt RSG:s händelserapporter är antalet uppdrag cirka 130 per år. Denna siffra är troligtvis i underkant, då även andra händelsetyper ibland kan orsakas av suicid och suicidförsök. När det gäller suicid och suicidförsök specifikt vid de tre högbroarna inom förbundsområdet (Älvsborgsbron, Angeredsbron och Göta älvbron) har vi gjort en mer noggrann uppföljning. Den visar att RSG genomför 55 insatser per år (medelvärde ) i samband med hopp och hot om hopp från högbro. (Tabell 3) Tabell 3. Räddningsuppdrag i samband med hopp och hot om hopp från högbro År Angeredsbron Götaälvbron Älvsborgsbron Totalt Totalt Under året har RSG påbörjat ett samarbete med Trafikverkets olycksutredare med avseende på ovan nämnda statistik. RSG kommer de närmsta åren delta i arbetet med att följa upp effekten av nya hoppskydd/staket på Älvsborgsbron. Nationellt har antalet personer per invånare som tar sitt liv minskat något de senaste årtiondena. Undantaget är gruppen år där siffran är mer konstant, enligt statistik från Socialstyrelsen. Senaste åren har RSG-personal med utryckningstjänst, fått utbildning i agerande på skadeplats och omhändertagande av personer i denna typ av situation. Arbetet inom detta område bör även följas upp med utökat samarbete med andra myndigheter/organisationer ur ett förebyggande perspektiv. Automatlarm Under året har det inkommit totalt automatiska brand- och sprinklerlarm i förbundet. Av det totala antalet larm har 285 stycken varit befogade vilket är en liten ökning från föregående år. (Diagram 10). Obefogade utryckningar har ökat med 151 stycken jämfört med föregående år. De vanligaste kända orsakerna till obefogade larm är oaktsamhet vid matlagning och hantverkare. Under året har 144 brandlarm eller sprinklerlarm anslutits och cirka 60 stycken anläggningar har sagt upp sitt avtal med RSG. Totalt i förbundet finns det nu drygt 4300 anslutna brand- och sprinklerlarm. Diagram 10. Automatiska brand- och sprinklerlarm,

13 Olycksutredning & Analys Händelserapporter och utvärderingar Sedan 2012 är det möjligt för våra rapportskrivare att skapa en eller flera utvärderingsposter kopplat till varje räddningsuppdrag. Dessa utvärderingar används i förbundets interna utvecklingsarbete. Under hösten 2017 påbörjades en uppföljning av Larmplan 23 - Trafikolycka och Instruktion - Säkert arbete på väg. Uppföljningens syfte är bland annat att undersöka om Larmplan 23 och instruktionen används som avsett inom RSG. Detta avser både utlarmning, fordonsval och fordonsuppställning. För detta ändamål skapades tillfälliga kategorier i utvärderingsfliken, där befälen ska dokumentera de tillfällen Larmplan 23 eller instruktionen inte har följts. Under 2017 har det registrerats 105 utvärderingar med avseende på Säkert arbete på väg. Utöver denna tillfälliga utvärderingskategori har det under 2017 registrerats 858 stycken utvärderingsposter, vilket är fler än föregående år (692 stycken). Utvärderingsposterna från 2017 är fördelade mellan huvudkategorierna enligt följande: Förebyggande insatser (inkl Automatlarm) (69 %), Räddningsinsats (18 %), Fordon/Utrustning (12 %) och Övrigt (1 %). Innehållet i händelserapporterna och utvärderingsflikarna förmedlas regelbundet till ansvariga inom förbundet. Under 2017 har 239 händelserapporter efterfrågats och lämnats ut till andra myndigheter, företag, media och privatpersoner. Olycksutredning Vid olyckor som kan förväntas ge organisationen speciella kunskaper och erfarenheter, kompletteras händelserapporten med en olycksutredning. Olycksutredningarna ska utformas efter ett muntligt eller skriftligt uppdrag med syfte och frågeställningar. Förslag på innehåll till olycksutredningar är välkomna från alla inom organisationen. Under 2017 har följande fem olycksutredningar avslutats (datum anger när händelsen inträffade): Villabrand, Fritzes väg, Mölndal Dödsbrand, Gathes väg, Kungsbacka Brand i batterilaboratorium, Göteborg Dödsbrand, Artillerigatan, Göteborg Arbetsplatsolycka vid brand i lagerbyggnad, Kryptongatan, Mölndal Utöver dessa pågår arbetet med tre utredningar från händelser som inträffade under 2017 (datum anger när händelsen inträffade): Brand i pelletssilo, Fågelrovägen, Göteborg Brand i landshövdingehus, Myntgatan, Göteborg Explosion i food truck, Seminariegatan, Göteborg Utredningarna har redovisats internt via bland annat mail och interna hemsidan, samt presenterats för berörda i olika mötesforum. Utredningar skickas även till externa myndigheter, organisationer och andra intressenter, såsom MSB, Polisen, Trafikverket och fastighetsrepresentanter. Sakkunnigutlåtanden Under 2017 har RSG upprättat och lämnat ut 30 stycken sakkunnigutlåtanden till Polis och åklagare angående risk för spridning av brand och rök. Dessutom har personal från funktionen vid ett flertal tillfällen deltagit i tings- och hovrättsförhandlingar som sakkunnigt vittne. 13

14 Bilaga 1: Tabeller och diagram Bilaga 1: Tabeller och diagram Tabell A. Räddningsuppdrag fördelade per händelsetyp,

15 Bilaga 1: Tabeller och diagram Tabell B. Räddningsuppdrag fördelade per kommun, Tabell C. Bränder, Diagram A. Avsiktliga bränder 2017 fördelat per stationsområde och på kategorier skola, bostad, container, personbil, skog/mark och övrigt. I övrigt ingår bl a anlagda bränder i moped/båt, papperskorg, kabelbränning etc. 15

16 Bilaga 1: Tabeller och diagram Diagram B. Bränder i personbilar, Diagram C. Bränder i containrar, Tabell D. Omkomna personer i bränder inom RSG, Omkomna Tabell E. Bostadsbränder fördelade per bostadstyp,

17 Bilaga 1: Tabeller och diagram Tabell F. Bostadsbränder fördelade per kommun, Tabell G. Bostadsbränder per invånare, fördelat per kommun, Siffran för hela Sverige är hämtad från MSB (ida.msb.se). Den nationella statistiken för innehåller kvalitetsbrister som gör att denna information inte är tillgänglig för närvarande. Kommun Göteborg 0,61 0,62 0,65 0,74 0,76 Härryda 0,36 0,47 0,38 0,70 0,48 Kungsbacka 0,41 0,49 0,34 0,49 0,37 Lerum 0,58 0,40 0,52 0,59 0,27 Mölndal 0,39 0,30 0,39 0,56 0,46 Partille 0,33 0,55 0,49 0,56 0,45 Totalt (RSG) 0,55 0,56 0,57 0,68 0,65 Sverige 0,61 0,58 0,55 N/A N/A Tabell H. Bränder och brandtillbud orsakade av levande ljus, 1:a adventshelgen till trettonhelgen, Brandtillbud med levande ljus 2013/ / / / /

18 Bilaga 1: Tabeller och diagram Diagram D. Bostadsbränder, fördelat per månad jämfört med 2016 samt medelvärdet för Diagram E. Bränder i och omkring utbildningslokaler, fördelade per månad jämfört med 2016 samt medelvärdet för

19 Bilaga 1: Tabeller och diagram Diagram F. Bränder i och omkring utbildningslokaler fördelade över dygnet jämfört med medelvärdet för Diagram G. Trafikolyckor fördelade per månad jämfört med 2016 samt medelvärdet för Diagram H. Räddningsuppdrag vid trafikolyckor fördelade över dygnet 2017 jämfört med medelvärdet för

20 Bilaga 2: Konvertering 2016 Bilaga 2: Konvertering 2016 MSB har tillhandahållit ett dokument för tidsseriekonvertering som RSG följer med några undantag (Tabell I). Det kan dock finnas områden där skillnader i statistiken (före respektive efter 2015) som delvis kan förklaras med statistikbrottet. Ett exempel på ett sådant område är Brand i bostad. Sedan 2016 är även äldreboenden, övriga vårdboenden och elev-/studenthem helt eller delvis inkluderade i verksamhetskategorin Bostad. Tidigare ingick Åldringsvård (äldreboenden) och Övrig vårdbyggnad istället i verksamhetskategorin Vård medan Elev-/Studenthem i verksamhetskategorin Allmän byggnad. Mer information om händelserapporten finns på Tabell A. Tidsseriekonverteringar som används i denna rapport Område Brand/brandtillbud i byggnad Brand i byggnad Brand eller brandtillbud i byggnad Brand/brandtillbud utomhus Brand, ej i byggnad Brand eller brandtillbud i Fordon eller fartyg utomhus, Skog eller mark, Avfall eller återvinning utomhus eller Annan brand Händelse = Brand i byggnad Objektstyp = Flerbostadshus, Rad-/par-/kedjehus, Villa, Fritidshus + Åldringsvård och Övrig vårdbyggnad + Elevhem/studenthem Utlösande händelse = Brand eller brandtillbud i byggnad och Bostadstyp = Flerbostadshus, Rad-, par- eller kedjehus, Villa, Fritidshus, Annan typ * de tidigare kategorierna Åldringsvård, Övrig vårdbyggnad och Elev-/studenthem är numera delvis inkluderade här Automatlarm utan brandtillbud Automatlarm, ej brand Automatlarm utan brandtillbud I väntan på ambulans (IVPA) I väntan på ambulans, IVPA Hjärtstoppslarm, Annat sjukvårdslarm* Annan händelse utan risk för skada Falsklarm brand, Falsklarm räddning, Förmodad brand, Förmodad räddning Annan händelse utan risk för skada Annan vattenskada Annan vattenskada Annan vattenskada, Läckage från vattenledning* Avsiktlig brand Brandorsak = Anlagd med uppsåt Orsak = Mänsklig handling och avsiktsbedömning = Avsiktlig Brand i fordon Händelse = Brand, ej i byggnad Startplats = Personbil, Buss, Lastbil, MC Utlösande händelse = Brand/brandtillbud utomhus Trafikelement = Personbil, Buss, Lastbil, MC, Husbil Olycka/tillbud (LSO-uppdrag) Olycka/tillbud Brand eller brandtillbud, Trafikolycka, Utsläpp, Drunkning eller drunkningstillbud, Nödställd person i andra fall, Naturolycka, Övrig olycka Händelse utan risk för skada Larm utan tillbud Händelse utan risk för skada Sjukvårdsuppdrag eller annat uppdrag Annat uppdrag Sjukvårdsuppdrag eller annat uppdrag * ej enligt MSB:s dokument för tidsseriekonvertering 20