Ekonomisk brottslighet efter avskaffandet av revisionsplikten - En studie ur myndigheter, revisorer och intressenters perspektiv

Transkript

1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST) Ekonomprogrammet Ekonomisk brottslighet efter avskaffandet av revisionsplikten - En studie ur myndigheter, revisorer och intressenters perspektiv FOA300 Kandidatuppsats i Företagsekonomi Slutseminarium: Författare: Cathrine Pettersson, Anton Söderlund, Fanny Söderlund, Handledare: Magnus Linderström Examinator: Jimmy Röndell

2 Förord Att skriva en kandidatuppsats har varit en intressant, lärorik och spännande process som har resulterat i följande studie. Till att börja med vill vi tacka vår handledare Magnus Linderström för att ha bidragit till att arbetets gång med uppsatsen har varit rolig och motiverande. Magnus har delat med sig av sin erfarenhet och kunskap, samt skapat en positiv stämning vid varje seminarietillfälle. Ännu ett tack till samtliga opponenter för deras synpunkter, noggrannhet och konstruktiva kritik kring vår uppsats. Sist men inte minst vill vi rikta ett stort tack till respondenterna på Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Grant Thornton för att ha tagit sig tid att dela med sig av sin kunskap och bidragit till att göra den här studien genomförbar. Västerås, 27 Maj 2016 Cathrine Pettersson, Anton Söderlund & Fanny Söderlund

3 Abstract Economic crime after the abolition of audit obligation A study from the perspective of authorities, auditors and stakeholders Date: 27th may 2016 Level: Institution: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Cathrine Pettersson Anton Söderlund Fanny Söderlund 14th July rd July th October 1992 Title: Tutor: Keywords: Economic crime after the abolition of audit obligation A study from the perspective of authorities, auditors and stakeholders Magnus Linderström Accounting fraud, audit, auditor, economic crime, mandatory auditing, small businesses, tax evasion Research What significance has the abolition of the audit obligation had on Questions: economic crime today, year 2016? Has any significant change in the two most common economic crimes, tax evasion and accounting violation, been discovered? How has the abolition affected the work and role of the auditor? Purpose: Method: Conclusion: The purpose with this study is to examine if the economic crime has developed because of the abolition of the audit obligation in Sweden year The study was conducted with a qualitative research. The interviews with the Swedish tax agency and the Swedish national economic crime bureau was conducted by and the interview with the auditor was conducted in person. The primary data from the interviews was analyzed with the help of the secundary data presented in the theoretical chapter. Neither tax evasion or accounting fraud has been notably affected by the abolition of the audit obligation but other kinds of fraud has been noted. The role of the auditor has not been significantly affected by the abolition but the preliminary investigation of new clients has gotten a bigger role in the work process.

4 Sammanfattning Ekonomisk brottslighet efter avskaffandet av revisionsplikten En studie ur myndigheter, revisorer och intressenters perspektiv Datum: 27 maj 2016 Nivå: Institution: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Cathrine Pettersson Anton Söderlund Fanny Söderlund 14 juli juli oktober 1992 Titel: Handledare: Nyckelord: Frågeställning: Syfte: Metod: Slutsats: Ekonomisk brottslighet efter avskaffandet av revisionsplikten En studie ur myndigheter, revisorer och intressenters perspektiv Magnus Linderström Bokföringsbrott, ekobrott, revision, revisionsplikt, revisor, skattebrott, små företag Vad har avskaffandet av revisionsplikten för betydelse ur ett brottsperspektiv idag, år 2016? Har någon signifikant förändring uppmärksammats inom de två vanligaste ekobrotten: skattebrott och bokföringsbrott? Hur har revisorns arbete och roll påverkats av avskaffandet? Syftet med denna studie är att undersöka om den ekonomiska brottsligheten har utvecklats till följd av att revisionsplikten avskaffades i Sverige år Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med respondenter från Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten genomfördes via e- post och en personlig intervju med en revisor. Primärdata som kom från intervjuerna analyserades med hjälp av sekundärdata som presenterades i den teoretiska referensramen. Varken skattebrott eller bokföringsbrott har påverkats märkvärdigt efter avskaffandet av revisionsplikten, dock har andra typer av bedrägerier noterats förekomma. Inte heller revisorns roll har påverkats nämnvärt av avskaffandet, däremot har förundersökningen av nya klienter fått en betydligt större roll inom arbetsprocessen.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Frågeställningar Syfte Avgränsning Målgrupp Metod Tolkningsmetod Ansats Forskningsmetod Datainsamling Sekundärdata Teoretisk data Primärdata Intervjuer Operationalisering Källkritik Metodkritik Referensram Revision Revision ur ett intressentperspektiv Revisorns anmälningsplikt Revisionsplikt SOU 2008:32 - Avskaffandet av revisionsplikten för små företag Slopad revisionsplikt internationellt Myndigheter Skatteverket Ekobrottsmyndigheten Ekobrott Skattebrott Bokföringsbrott Empiri Intervju med Skatteverket Avskaffandet av revisionsplikten Skattebrott Bokföringsbrott Brottsupptäckt och brottsbekämpning Intervju med Ekobrottsmyndigheten Ekobrott Avskaffandet av revisionsplikten Skattebrott och bokföringsbrott Brottsupptäckt och brottsbekämpning Intervju med revisor på Grant Thornton Avskaffandet av revisionsplikten Revisorn ur ett brottsförebyggande perspektiv Revisorns anmälningsplikt... 27

6 5. Analys Slutsats Slutsats och reflektioner Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilaga 1 Operationalisering Bilaga 2 Intervjuguide Skatteverket Bilaga 3 Intervjuguide Ekobrottsmyndigheten Bilaga 4 Intervjuguide revisionsbranschen Figurförteckning Figur 1: Intressentmodellen (EY, 2016) Figur 2: Misstanketrappan (Ekobrottsmyndigheten, 2013) Figur 3. Anmälda ekobrott Figur 4. Analysmodell

7 Förkortningar ABL - Aktiebolagslagen BrB - Brottsbalken BRÅ - Brottsförebyggande Rådet EU - Europeiska Unionen FAR - Föreningen Auktoriserade Revisorer HMRC - Her Majesty's Revenue and Customs NE - Nationalencyklopedin PM Promemoria ROT- Renovering, ombyggnad och tillbyggnad RUT- Rengöring, underhåll och tvätt SFS - Svensk Författningssamling SkBrL - Skattebrottslagen SOU - Statens Offentliga Utredningar SRS - Svenska Revisorsamfundet UC - Upplysningscentralen VD - Verkställande Direktör

8 1. Inledning Studiens första kapitel ger en introduktion och bakgrund för hur den ekonomiska brottsligheten bland små företag har utvecklats efter avskaffandet av revisionsplikten år 2010 i Sverige. Problemet redovisas genomgående och syfte samt frågeställningar redogör för det centrala i studien. 1.1 Bakgrund I Sverige har revisionsplikten för samtliga aktiebolag funnits sedan Anledningen till att införandet av revisionsplikt uppkom var på grund av att ekonomisk brottslighet var vanligt förekommande i mindre bolag. (Burén & Nyquist, 2005) Den 7 september år 2006 beslutade regeringen att tillkalla en utredare med avsikt att se över reglerna om revision för små företag. Genom tillagda direktiv beslutade regeringen den 14 december 2006 att utse före detta justitierådet Bo Svensson som särskild utredare, med uppdrag att ta fram ändringar i regelverk som krävdes för att avskaffa revisionsplikten för de små företagen. Till sin hjälp i utredningen hade Svensson övriga medverkande och utgångspunkten var den EU- modell som förelåg år Modellen definierade små företag som bolag som låg under ett av gränsvärdena på nettoomsättning 83 miljoner kronor, balansomslutning på 41,5 miljoner kronor, samt 50 anställda. (SOU 2008:32) Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag. Det innebar att berörda bolag inte längre behövde anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Enligt det svenska regelverket är mindre företag alla företag som per definition inte är större företag. De givna villkoren är mycket lika de som fanns i EU- modellen år 2008 för små företag, men en avrundad variant. För att räknas som ett mindre företag får inte bolaget vara noterat eller uppfylla mer än ett av följande villkor: Ø Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, Ø Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, Ø Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Årsredovisningslag (SFS 1995:1554) 1 kap. 3 Med avskaffandet tillkom dock en kompletteringsregel. Tillägget innebar att aktiebolag ska ha en kvalificerad revisor om det uppfyller mer än ett av följande villkor: Ø Medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3, Ø Bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor, Ø Bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor. Aktiebolagslag (SFS 2005:551) 9 kap. 1 1

9 Kompletteringsregeln var en minimiregel och angav kriterier som medförde att endast en tredjedel av alla aktiva aktiebolag vid den tidpunkten omfattades av revisionsplikt (SOU 2008:32). Både före, under och efter avskaffandet har det spekulerats kring huruvida avskaffandet bidragit till ekonomisk brottslighet och hur det har påverkat revisorer, myndigheter och små företag i dess dagliga verksamhet. I en artikel publicerad av Dagens Nyheter år 2014 uttrycktes Ekobrottsmyndighetens noteringar kring hur kriminella företagare utnyttjat situationen med bristande kontroll av redovisningen. Enligt artikeln hade antalet felsummerade bokslut mer än trefaldigats, från knappt 900 stycken år 2011, till cirka stycken år Antalet bokslut utan revisionsberättelser hade ökat från 767 stycken till över stycken. (Spängs, 2014, 25 november) 1.2 Problemdiskussion Innan avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft var alla aktiebolag skyldiga att ha en kvalificerad revisor. Revisorns uppgift var att granska klientens redovisning och försäkra sig om att skatten hade betalats korrekt, samt om det förekommit några brott i klientens verksamhet. Ett förslag om ett avskaffande av revisionsplikten för små företag uppkom och trädde därefter i kraft år Den utredning som gjordes inför avskaffandet resulterade i spekulationer kring om företagens kostnader för revision skulle minska, och det med 5,8 miljarder kronor om året enligt utredningen. Positiva effekter av avskaffandet skulle vara att företag som befriades från revisionsplikten skulle få möjligheten till väsentliga kostnadsbesparingar och att som små företag få möjligheten att välja redovisnings- och revisionstjänster som de hade behov av. Ur ett revisionsperspektiv skulle det enligt spekulationer öka konkurrensen på marknaden och priser för redovisnings- och revisionstjänster pressas, någonting som innan lagen trädde i kraft skapade oro hos revisorerna på grund av konkurrens och snabba förändringar på marknaden. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ansåg att det skulle finnas en risk för skattefel samt att den ekonomiska brottsligheten skulle öka till följd av ett avskaffande av revisionsplikten, farhågor som utredningen betraktade vara överdrivna. (SOU 2008:32) I ett remissvar från år 2008 skrivet av dåvarande generaldirektören hos Ekobrotts- myndigheten, Gudrun Antemar, uttalade Antemar sig om utredningen kring avskaffandet av revisionsplikten och dess konsekvenser, samt belyste att revisorernas betydelse för att motverka ekonomisk brottslighet inte hade analyserats tillräckligt. Vidare menade Antemar att revisorerna har en viktig roll i brottsbekämpningen och att det är ett fungerande kontrollsystem. Att avskaffandet skulle bidra med mindre kostnader för de företagen som inte väljer att arbeta med en revisor dementerades. Antemar trodde också att de företag utan revisorer kommer att bestå av företag inom kategorin av kriminella verksamheter, där ägaren befarar att revisorn kommer att upptäcka brott i redovisningen. (Ekobrottsmyndigheten, 2008) Strax innan revisionsplikten avskaffades belyste även Stefan Schelin, finansanalytiker på Swedbank Kredit och Riskanalys, att det kunde vara till fördel för företagen att behålla sin revisor då det bringade en trygghet för företagets intressenter genom att det säkerhetsställer en god kvalitet på siffrorna i redovisningen. (Gianuzzi, 2010, 21 september) 2

10 Vidare kunde man i en artikel skriven av Bursell (2010, 2 december) på Svenska Dagbladet läsa om småföretagaren Barbro Jöhnk som under sina 20 år som företagare använde sig av en revisor, utan att riktigt veta vad revisorn bidrog med. Jöhnk ansåg att företagare betalade ett högt revisorsarvode utan att veta vad det egentligen resulterade i mer än en kråka på ett papper. Däremot belyste Jöhnk det faktum att det ändå kunde vara bra att som småföretagare ha kvar sin revisor efter avskaffandet av revisionsplikten då det bland annat kunde vara till fördel avseende relationen till bankerna. Dagen då revisionsplikten avskaffades kom FAR SRS (2010) ut med ett pressmeddelande om att det skulle vara positivt för branschen i och med att efterfrågan på revisorer skulle bli efterfrågestyrd. FAR SRS uttryckte även tron om att företagen trots avskaffandet skulle fortsätta anställa revisorer eftersom det skapar ett förtroende som är en förutsättning för företagande. (FAR SRS, 2010) Det råder ingen tvekan om att det fanns delade meningar gällande hur avskaffandet av revisionsplikten år 2010 skulle komma att påverka den ekonomiska brottsligheten bland små företag. Det var också tvetydigt gällande vilken funktion revisorns roll fyllde. Avskaffandet av revisionsplikten var ett omdiskuterat ämne såväl bland Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och givetvis den valda utredningsgruppen som skulle fastställa de nya reglerna i samband med avskaffandet. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten var däremot enade om att förändringen skulle komma att öka den ekonomiska brottsligheten, medan utredningen ansåg att följderna i och med de nya reglerna knappt skulle bli märkbara. Det resonemang som låg till grund för det var bland annat att det i Sverige råder avtalsfrihet och att den som inte vill investera eller ingå avtal med ett företag på grund av avsaknad av revisor, kan avstå eller kompensera sig för den förhöjda risken. Förhöjda kostnader efter nya avtalsvillkor skulle i sin tur innebära att det kanske var lönsammare för företaget att välja en revisor än att vara utan. De företag som har valmöjligheten bör dessutom lockas till att köpa redovisnings- och revisionstjänster för att behålla den höga redovisningsstandarden i Sverige och samtidigt sätta farhågorna om intensifierat skattefusk och ekonomisk brottslighet på skam, menade utredningen. (SOU 2008:32) Under år 2014 var ungefär personer misstänkta för bokföringsbrott och för skattebrott. Den senast tillgängliga skattestatistiken finns i en årsbok för 2015 och går att ta del av på Skatteverkets hemsida. Ur årsboken framgår bland annat att en stor del av skattebrotten upptäcks just i samband med skatterevisioner. Vidare framgår det att skatterevisionerna har minskat från över per år i slutet av talet, till stycken år (Skatteverket, 2015a) Anledningen till att skatterevisionerna har minskat betydligt framgår inte, men en trolig orsak till minskningen skulle kunna vara att revisionsplikten efter införandet av de nya reglerna inte längre är ett krav för mindre bolag. Att dessutom en stor del av skattebrotten upptäcks i samband med revisionen ger en indikation om hur de nya reglerna möjligtvis förhindrar upptäckten av samtliga skattebrott. Om det är fallet eller inte, är något som studien ska undersöka. Bokföringsbrott som tillsammans med skattebrott hör till de vanligaste ekobrotten, kan även betraktas ha ett starkt samband till revisionen. Det är därför av stort intresse att studera problematiseringen kring huruvida dessa två ekobrott har förvärrats, förbättrats eller kvarstår oförändrade efter avskaffandet av revisionsplikten år

11 1.3 Frågeställningar 1. Vad har avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag för betydelse ur ett brottsperspektiv idag, år 2016? 2. Har någon signifikant förändring uppmärksammats inom de två vanligaste ekobrotten, skattebrott och bokföringsbrott, efter avskaffandet av revisionsplikten? 3. Hur har revisorns roll avseende ekobrottsbekämpning påverkats av avskaffandet av revisionsplikten? 1.4 Syfte Syftet med studien är att undersöka om den ekonomiska brottsligheten har utvecklats till följd av att revisionsplikten avskaffades i Sverige år Avgränsning Ur ett tidsperspektiv avgränsar sig studiens huvudsakliga fokus från avskaffandet av revisionsplikten år 2010, fram till genomförandet av undersökningen våren Forskning och andra relevanta informationskällor bearbetas även utifrån andra tidsaspekter. Vidare har studien riktats inom svenska företag och myndigheter, samt den ekonomiska brottslighetens utveckling i Sverige. De myndigheter som valts för studien är Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten eftersom det är två stora och relevanta aktörer gällande ekobrott, samtidigt som de besitter historia och kompetens kring studiens syfte. Ekonomisk brottslighet är ett stort område, därför är studien avgränsad till de två största typerna av ekobrott: skattebrott och bokföringsbrott. Det i syfte att få en utförlig och genomgående bild av den primära brottslighetens utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten. Eftersom studiens fokus ligger på små aktiebolag i Sverige, kommer det svenska regelverkets lagar och definitioner att appliceras genomgående i arbetet. Slutligen kommer även ett kortare inslag med dragna paralleller till andra länder vars revisionsplikt blivit slopad att behandlas. Det för att kunna skapa en djupare förståelse och teoretisk grund inför studiens empiriska underlag. 1.6 Målgrupp Den ekonomiska brottslighetens utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten, med avgränsning till skattebrott och bokföringsbrott i Sverige anses vara relevant för flera målgrupper. Studenter inom ekonomi och juridik, revisorer och myndigheter som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten. Det vill säga alla som är involverade i redovisning, revision och ekobrottsbekämpning. 4

12 2. Metod I följande kapitel presenteras de metodval som har genomförts i studien för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens forskning och resonemang förhåller sig neutralt i förhållande till insamlad teori och empiri. 2.1 Tolkningsmetod Studien utgår ifrån en hermeneutisk tolkningsmetod. Hermeneutik fokuserar på den sociala verkligheten, till skillnad från positivismen som utgår från ett naturvetenskapligt perspektiv. Hermeneutik är ett synsätt som innebär att forskaren som analyserar en text ska försöka få fram meningen med texten utifrån upphovsmannens perspektiv. (Bryman & Bell, 2013) Då primärdata i form av material från genomförda intervjuer är en central del av studien anses den hermeneutiska tolkningsmetoden lämpligast för studien. Utifrån respondenternas svar är avsikten att få en inblick i hur studiens syfte uttrycks i praktiken. Positivismen ansågs inte som en relevant tolkningsmetod då studien inte avser att skapa nya teorier eller att generalisera (Andersson, 1979). 2.2 Ansats Studiens samband mellan teori och forskning utgår ifrån en deduktiv ansats, där studiens empiri har varit en följd av den insamlade teorin. En deduktiv ansats innebär att forskaren utifrån kunskap inom ett visst område samt teoretiskt underlag härleder hypoteser som ska utgöra grund för empirisk forskning. Därefter framtas ett resultat och hypoteserna kan bekräftas eller förkastas. (Bryman & Bell, 2013) Inom deduktiv forskning kan forskarens syn på teorin och hypoteser ändras efter en gjord analys av insamlad information: Ø Nya teoretiska idéer och forskningsresultat som har publicerats av andra kan ha uppkommit innan forskarens egna resultat, Ø Relevansen av insamlad data kan först visa sig efter att insamlingen är gjord, Ø Den ursprungliga hypotesen och datainsamlingen stämmer inte överens. Om studien istället hade utgått ifrån en induktiv ansats, skulle undersökningens teori istället vara resultatet av en forskningsinsats. (Bryman & Bell, 2013) Två begrepp som är centrala för metodvalen och studiens innehåll är reliabilitet och validitet. Reliabilitet avser tillförlitligheten, följdriktningen och överrensstämmelsen i forskningen. Validitet handlar bland annat om en värdering huruvida de framtagna slutsatserna i en undersökning hänger ihop eller inte. (Bryman & Bell, 2013) 2.3 Forskningsmetod Studien är utformad ur en kvalitativ forskningsmetod då intervjuer med diverse respondenter har genomförts. Den kvalitativa forskningsmetoden är en forskningsstrategi där vikten av insamling och analys oftare ligger på ord än på kvantifiering. (Bryman & Bell, 2013) Valet av kvalitativ metod och att genomföra intervjuer föll naturligt eftersom det ansågs vara ett effektivt sätt till att få en inblick i verkligheten och hur det teoretiska underlaget kunde överföras till praktiken. En nackdel med den kvalitativa metoden är dock att intervjuer som genomförs personligen både kan vara resurs- och tidskrävande (Jacobsen, 2002). 5

13 2.4 Datainsamling Data har under studiens gång samlats in i form av teori, sekundär- och primärdata. Angiven data har sedan tolkats och bearbetats för att till slut representera de olika avsnitten: referensram, empiri, analys och slutsats. Referensramen bygger på teori och sekundärdata medan empirin till sin helhet består av primärdata, med undantag för små inslag av sekundärdata i form av bakgrundsinformation till det material som tagits fram. De mest frekventa sökorden under studiens förundersökning samt genomgående arbete har varit: revisionsplikt, ekobrott, revision, skattebrott och bokföringsbrott. Vad gäller engelska termer har de mest frekventa sökorden och fraserna varit: audit, mandatory audit, economic crime, accounting fraud och tax evasion. 2.5 Sekundärdata Studiens insamlade sekundärdata har hämtats ur rapporter, myndigheters hemsidor, dagstidningsartiklar och diverse andra elektroniska källor. De mest användbara källorna har varit: Ø BRÅ Ø Ekobrottsmyndigheten Ø Skatteverket 2.6 Teoretisk data Studiens teoretiska innehåll baseras på vetenskapliga artiklar, lagtext och böcker framtagna ur Mälardalens högskolebibliotek. Databaser och sökmotorer som använts mest har varit: Ø Discovery Ø DiVA Ø FAR Online Ø Google Scholar 2.7 Primärdata Primärdata består av resultatet av tre genomförda intervjuer. Materialet är inhämtat via e- post och en personlig intervju. Insamlad primärdata bekräftar eller dementerar den sekundärdata som samlats in för att ligga till grund för studien Intervjuer Studiens empiri är baserad på det framtagna underlaget utifrån de intervjuer som genomförts. Redan tidigt i arbetsprocessen framfördes Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och en revisor som relevanta källor. Samtliga källor kunde var för sig bidra med intressant information. Med hänsyn till att de framtagna intervjufrågorna har besvarats av två stora myndigheter, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, anses svaren vara reliabla. Båda myndigheterna kommer dessutom med aktuella rapporter kontinuerligt vilket är en väsentlig faktor för studiens validitet. Intervjun med revisorn gjordes i syfte att få en närmare inblick i relationen mellan revisor och småföretagare, samt för att undersöka hur en revisors dagliga arbete har påverkats av avskaffandet av revisionsplikten. Intervjuer med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten utfördes via e- post. Båda respondenternas önskemål var att frågorna skulle utföras via telefon eller e- post, varvid e- post blev det slutgiltiga valet. Avsikten med beslutet var att respondenterna skulle få mer tid på sig att leta information och utförligt besvara frågorna. Frågorna skickades ut med två 6

14 veckors framförhållning för att ge respondenterna den tid som behövdes, samtidigt som det höll sig inom en realistisk tidsram. I ett av fallen skedde en veckas tidsfördröjning med svar, något som inte anses ha påverkat arbetsprocessen eller slutresultatet väsentligt. Dessutom bör hänsyn till respondentens andra huvudsakliga arbetsuppgifter alltid beaktas. Det första mötet med revisorn skedde på arbetsplatsen i samband med att intervjun ägde rum. Tidsbokning och val av plats skedde på samtliga medverkandes önskemål. Muntlig kontakt hade precis som med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten tidigare upprättats via telefon i samband med uttalad förfrågan om ett deltagande, varvid den mer detaljerade informationen gällande tidsbokning för intervju med mera utbyttes via e- post. Det var tillgängligheten och respondentens acceptans som gjorde att beslutet föll på en personlig intervju. Det bjöds på kaffe vid entrén och respondenten hade ett genomgående gott bemötande mot de frågor som ställdes. Intervjun pågick i drygt 30 minuter då respondenten hade haft tillfälle att förbereda sina svar. Respondenten uttryckte att intervjun var effektiv och tog sig tid att diskutera revision i allmänhet. Mötet gav ett intryck av att revisorn var professionell och kunnig inom sitt område. De frågor som ställdes besvarades och respondenten tackades då intervjun var genomförd. Möjligheten att granska frågorna i förväg erbjöds även här för att i bästa mån kunna erbjuda revisorn bekvämligheten av en förberedelse. En god förberedelse ansågs i sin tur väsentligen gynna studiens empiriska underlag. Samtliga intervjuer är semistrukturerade och har ställts med öppna frågor. En semistrukturerad intervju innebär att en intervjuguide används, samtidigt som respondenten har stor frihet att utforma svaren på sitt eget vis. Det leder till att intervjuprocessen blir flexibel, vilket innebär att vikten ligger på hur respondenten uppfattar och förstår frågorna som ställs och vad respondenten upplever vara viktigt att förklara. (Bryman & Bell, 2013) Två av tre intervjuer genomfördes via e- post och inte personligen, därför var det av väsentlighet att förtydliga för respondenterna att följdfrågor kunde förekomma och att de kunde återkoppla om oklarheter kring intervjuguiden uppstod. Ur ett etiskt perspektiv har alla respondenter blivit tillfrågade om anonymitet, vilket följer principen om konfidentialitets- och anonymitetskravet (Bryman & Bell, 2013). Slutligen har samtliga respondenter blivit erbjudna att vid intresse senare få ta del av studiens slutresultat genom en bifogad version. Tacksamhet för respondenternas delaktighet kan på så vis återgäldas i form av utbyte av information och de slutsatser i studien som tagits fram. Det sker sålunda ett informationsbyte respondenter och skribenter emellan, en förutsättning som med förhoppning bidrar till ökat engagemang hos respondenten och därmed möjliggör att goda resultat kan uppnås Operationalisering Vid utformningen av intervjufrågorna gjordes en operationalisering för att förtydliga frågornas uppkomst och innehåll. En operationalisering är en process som innefattar en utformning av de begrepp som forskaren är intresserad av, samt beskriver de tillvägagångssätt som används vid mätning av ett begrepp. (Bryman & Bell, 2013) 7

15 Studiens operationalisering utgår ifrån det vetenskapliga underlaget som har legat till grund för intervjufrågorna. Ett fåtal frågor utgår ifrån information från icke- vetenskapliga källor, men anses relevanta som komplettering. Operationaliseringen redovisas i en tabell i bilaga Källkritik I början av studien utfördes en genomgående förundersökning kring det valda ämnet vilket har bidragit till en ökad kvalitet på studien då källorna selektivt utvalts. Förundersökningen bestod i form av sökning av tidigare gjorda studier inom området, lagtext, tidningsartiklar, myndigheters hemsidor samt vetenskapligt utbud. Studiens referensram baseras rikligt på vetenskapliga artiklar. Samtliga vetenskapliga artiklar är peer reviewed och merparten är hämtade ur databasen Discovery. Att en artikel är peer reviewed innebär att en redaktör godkänt artikeln och att den är reviderad och granskad (Bryman & Bell, 2013). Det vetenskapliga underlaget innefattar både internationell och nationell forskning, vilket genererar synnerligen tillförlitliga källor med bred räckvidd. Ytterligare innehåll i referensramen är insamlat ur elektroniska källor från myndigheter som Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, FAR, Brottsförebyggande rådet med flera. Samtliga källor anses vara relevanta, aktuella och tillförlitliga för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resterande källor består av böcker och elektroniska källor som dagstidningsartiklar och pressmeddelanden. Eftersom studien är avgränsad i realtid, anses tidningsartiklar vara ett relevant underlag för att få en aktuell inblick i hur problemet ser ut i praktiken. Ett noggrant urval har även skett vid valet av respondenter. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten är två stora myndigheter som dagligen hanterar olika ärenden av ekonomisk karaktär, både vad gäller ekonomisk brottslighet och omedveten försummelse. Därför var det väsentligt att inkludera nämnda myndigheter i studien. Användbar information har kommit till undersökningens förfogande genom respektive myndighets hemsida och anses vara tillförlitlig då det handlar om respektabla myndigheter vars information når ut till både företag och allmänheten. De kontaktpersoner som varit tillgängliga har i sin tur varit kompetenta inom området. Skatteverket gjorde ett genomgående arbete i att finna den mest lämpande respondenten för studien. Valet föll efter några omdirigeringar till slut på Stig Wahlroos, analytiker på huvudkontoret. Wahlroos visade sig vara kunnig inom sitt område och en trovärdig källa. Vidare skedde kontakt med en strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, som i studien benämns med det fiktiva namnet Charlie Svensson, vars expertis gav en ökad reliabilitet till studien. Ytterligare en intervju genomfördes med en revisor som jobbar på revisions- och konsultbolaget Grant Thornton. Respondenten har jobbat som revisor i 23 år och besitter kompetens vad gäller revisorns arbetsuppgifter, samt erfarenhet om hur goda kundrelationer skapas. Relevansen av en revisors syn på avskaffandet av revisionsplikten blir extra tydlig med tanke på att revisorn jobbar nära kunden och därmed är den som upptäcker eventuella fel först. Revisorn har en tystnadsplikt vad gäller sina kunder, men kan ändå uttala sig generellt om avskaffandet inneburit fler fel i bokslut och årsredovisningar med mera. Därmed är även revisorn en tillförlitlig källa i strävan att få veta mer om konsekvenserna efter avskaffandet av revisionsplikten. 8

16 Sammanfattningsvis anses samtliga respondenter ha ökat studiens reliabilitet och validitet. De upplevs alla ha en tillräcklig access inom revisions- och ekobrottsområdet samt relevanta kvalifikationer. Det har skapat värde till studien och genererat svar som anses vara betrodda. Svaren hade inte varit lika pålitliga om respondenter med mindre kännedom inom området hade besvarat frågorna. Därmed anses studiens empiriska kvalitet vara reliabel. Något som skulle höja studiens validitet hade varit att få en ytterligare källa i form av en intervju med ett litet aktiebolag, samt en intervju med en mindre revisionsbyrå. På grund av brist på access och därefter tidsbrist blev det inte genomförbart. Tidsbristen var även något som drabbade en påbörjad förundersökning hos Skatteverket. Intervjuenkät hade skickats ut men fick sedan återkallas efter att ett övervägande hade skett gällande frågornas prioriteringar. Ett nytt utskick gjordes senare med de mest centrala frågorna. Bortfallet av förundersökningen anses däremot inte påverka studien nämnvärt då en stor del av den information som efterfrågades kunde besvaras utifrån myndighetens hemsida. 2.9 Metodkritik Enligt Bryman & Bell (2013) brukar en kvalitativ forskningsmetod ha en induktiv ansats. Studien har dock genomförts utifrån en deduktiv syn mellan teorin och praktik, vilket kan kritiseras. Det har under studiens gång dock visat sig att den kvalitativa forskningsmetoden bidragit till reliabelt empiriskt underlag som bekräftat eller dementerat det teoretiska underlaget då samtliga respondenter varit kunniga och erfarna inom sitt område. Två av tre intervjuer har gjorts via e- post, vilket kan jämföras med de problem som kan uppstå vid en surveyundersökning där man inte heller har en muntlig dialog med respondenten. Nedan följer problem som kan uppstå till följd av det: Ø Frågorna kan ha varit otydligt formulerade, Ø Respondenten kan missförstå frågan, Ø Intervjuaren kan registrera den inkomna informationen på ett felaktigt sätt. (Bryman & Bell, 2013) Det visade sig dock att de två intervjuerna via e- post inte utgjorde något liknande problem då båda respondenter gav svar som stämde överens med frågorna och bidrog till relevant material för studiens empiriska underlag. 9

17 3. Referensram Följande kapitel avser den referensram som har tagits fram för studien och som ligger till grund för det empiriska kapitlet. Kapitlet innehåller förutom teori även regler, normer och principer som är gällande studiens syfte och frågeställningar. 3.1 Revision Revision kallas den granskning som sker i efterhand av ett bolags eller annan organisations redovisning och förvaltning. Granskningens syfte är att ge upplysning om redovisningens pålitlighet samt information om hur ledningen förvaltar organisationen. (NE, 2016) Den som utför granskningen kallas för revisor. De uppgifter som ingår i rollen som revisor uppges av 9 kap. 3 ABL. Där framgår att revisorn ska granska bolagets årsredovisning och bokföring, men också styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god redovisningssed kräver. Revisorn ska även granska eventuellt upprättad koncernredovisningen samt koncernföretagens inbördes förhållanden, i det fall att aktiebolaget skulle vara ett moderbolag. (SFS 2005:551) Det ingår också i revisorns arbetsuppgifter att efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman. Om bolaget är ett moderbolag och skyldigt att upprätta koncern- redovisning, ska även en koncernrevisionsberättelse lämnas enligt 9 kap. 5 ABL. En förutsättning för att revisorn ska kunna utöva sin roll är att det inte finns någon omständighet som väsentligt kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. Har det upptäckts brister i bolagets interna kontroll av den finansiella rapporteringen eller att andra viktiga omständigheter framkommit vid revisionen, ska rapportering ske till revisionsutskottet. Erinringar som är en lindrigare variant av rapportering, ska framföras till styrelsen och den verkställande direktören följt av god redovisningssed (9 kap. 6-6b ABL). Skulle partiskhet förekomma innebär det uppsåt till jäv (9 kap. 17 ABL) Revision ur ett intressentperspektiv Revisionens huvudsakliga syfte är att skapa stort värde för ägarna. Det sker bland annat genom att revisorn kvalitetssäkrar den information som styrelsen och VD:n lämnar ut gällande företagets ekonomiska situation och förvaltning. Utöver ägarna har revisionen också som avsikt att skapa värde för intressenterna, som av olika skäl har ett intresse i bolaget. (FAR SRS, 2006) Intressentmodellen nedan beskriver flera av dessa behov. 10

18 Figur 1: Intressentmodellen (EY, 2016). Ägarna och intressenternas förtroende för bolaget ökar när den finansiella informationen har granskats av en opartiskt och självständig revisor. Det blir allt tydligare ju större ett bolag är. I ett enmansbolag kan ägaren utan svårigheter överblicka verksamheten, men i ett större bolag som består av flera ägare, sitter endast några få i företagsledningen. De gamla och nya aktieägarna utan insyn i bolaget tvingas därmed att förlita sig på den information som styrelsen och VD förser dem med. Investerare fattar beslut gällande sitt ägande utifrån den bild som styrelse och VD målat upp av företaget. Hur verklighetsförankrad revisorn sedan bedömer bilden vara, kommer att redogöras i ett utlåtande som kan avgöra en investerares beslut om att investera eller avstå. (FAR SRS, 2006) Vikten av pålitliga siffror blir även av betydelse för övriga intressenter. Vid exempelvis extern finansiering måste kreditgivaren försäkra sig om att låntagaren kan uppfylla framtida betalningsförpliktelser, en trygghet som kräver att företagets finansiella information är gedigen. (EY, 2016) Om den finansiella rapporten är bristfällig finns det fortfarande en chans till beviljad kredit, så länge företaget är villig att betala en högre ränta (Getter, 2006). En god relation till kreditgivaren kan också ha en stor inverkan vid ansökan om finansiella resurser, samtidigt som det ser positivt ut i aktieägares ögon (Petersen & Rajan, 1994). Trots att det finns genvägar att tillgå, gynnas företag i det stora hela märkbart av ett stabilt ekonomiskt underlag som har bekräftats av revisorn. Revisorns betydelse i samhället bekräftas även i en studie gjord av Chen, He, Ma och Stice (2016), där de påvisar att revisionen är en viktig del i den finansiella rapporteringsprocessen. 11

19 Författarna framhäver att det förklarande språket i revisionsrapporter kommunicerar relevant och användbar information till långivare. Studien har även påvisat fördelar med upplysningar av revisorer, men utan hänsyn till de kostnader som det ger. (Chen et al., 2016) Vidare anser EY (2016) att en företagare bör fundera över hur behovet av revision ser ut, om det behövs en fullständig revision eller om det räcker med att välja en annan granskningstjänst. Frågor som en företagare då kan ställa sig är vilken insyn och kontroll som behövs i verksamheten, om det finns planer på att sälja företaget om några år, eller om verksamheten står inför en expansion och kommer att behöva extern finansiering med mera. FAR SRS (2006) uttrycker det att intressenter kommer att förlita sig mer på ett bolag vars finansiella information har granskats av en opartiskt och självständig revisor och att bolag som väljer bort revisorn riskerar att förlora sin kvalitetsstämpel. Samtidigt som forskningsstudier visar att bolag med rena revisionsrapporter tenderar att vara mindre inblandade i bedrägerier (Wuerges & Borba, 2014) Revisorns anmälningsplikt Det föreligger en skyldighet sedan år 1999 för revisorer i svenska aktiebolag att anmäla eventuell misstanke om begångna ekonomiska brott till åklagare rörande VD eller styrelseledamot (9 kap ABL). Skyldigheten beträffar allvarliga brott så som bedrägeri och svindleri, penninghäleri, förskingring och annan trolöshet, brott mot borgenärer, bestickning och mutbrott samt skattebrott. Vid misstanke om något av nämnda brott ska bolagens styrelse meddelas och revisorn avgå sitt uppdrag senast två veckor därefter. I samband med avgången ska anmälan ske till åklagare. (Larsson, 2004) Gällande anmälningsplikten så finns det ett förväntningsgap om att det till revisorns arbetsuppgifter ingår upptäckt och rapportering av alla möjliga ekobrott (Ruhnke & Schmidt, 2014). Men revisorns anmälningsskyldighet föreligger inte i det fall där brottet anses vara obetydligt, om anmälan redan har skett till åklagare, eller om följderna av brottet har avhjälpts inom två veckor efter att styrelsen meddelats (Skog & FAR, 2000). Forskning av Lokanan (2014) tar upp stegen innan en fullfjädrad undersökning av bedrägeri kan ske. Studien poängterar vikten av att utredaren först avgör om en incident faktiskt har skett. För att åstadkomma denna uppgift behöver utredaren inledningsvis samla information om de "faktiska omständigheterna" av händelsen. Utredaren bör begära kopior av alla de finansiella poster som utarbetats fram till dagen och tillsammans med en certifierad bedrägeriutredare gå igenom underlaget för att konstatera bedrägeri. Därefter bör insamling av information ske för allt som kan vara av fortsatt värde i utredningen. (Lokanan, 2014) När det fortfarande rör sig om misstankar kan revisorn enligt rekommendationer från Ekobrottsmyndigheten ta hjälp av den så kallade misstanketrappan (Ekobrottsmyndigheten, 2013). 12

20 Figur 2: Misstanketrappan (Ekobrottsmyndigheten, 2013). En förundersökning ska inledas om revisorn gör bedömningen att det finns anledning att anta ett brott. Om förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas ska den misstänkte upplysas om brottsmisstanken då den förhörs. Den som är på sannolika skäl misstänk för brott får under vissa omständigheter anhållas och häktas. För att en åklagare ska väcka åtal krävs det att åklagaren ska kunna förvänta sig en fällande dom. Det ska finnas tillräckliga skäl för åtalet. Om domstolen finner det ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått den åtalade gärningen, ska domstolen meddela en fällande dom. Genom bilden ovan framgår det att revisorns anmälningsskyldighet inträder på ett mycket tidigt stadium. (Ekobrottsmyndigheten, 2013) Anmälningsplikten utifrån revisorns perspektiv Brottsförebyggande rådet (BRÅ) utförde mellan åren en omfattande studie i syfte att undersöka revisorernas attityder till anmälningsskyldigheten samt effekterna av den. Undersökningen kunde påvisa att 47 procent av respondenterna var starkt negativa till införandet av anmälningsplikten år Lagen ansågs inkräkta på tystnadsplikten och skulle innebära att revisorn fick en myndighetsroll där revisorns ställning som oberoende part skulle brytas. Den befarades också kunna äventyra klientrelationen, där klientens villighet att föra en ärlig dialog med revisorn riskerade att bli mer sluten. Konsekvenserna skulle därmed motverka sitt syfte. Den negativa inställningen som frodats kring införskaffandet av anmälningsplikten mildrades däremot något år 2003 och låg istället på 34 procent. Vidare har intervjuer inom studien påvisat att den brottsförebyggande effekten anses vara liten. Några av orsakerna anses vara att klienterna bland annat har en dålig kännedom om lagen, samt att revisorerna endast väljer att ha seriösa klienter. En del revisorer menar vidare att oseriösa företag kan hitta sätt att undgå kontrollen, alternativt välja mindre seriösa revisorer och därmed inte påverkas av lagstiftningen. Utöver de revisorer som talar emot lagstiftningen, finns det revisorer som anser att anmälningsplikten har en viss, om än liten, brottsförebyggande effekt. (Larsson, 2004) En annan skillnad som kan utläsas av rapporten, är den mellan mindre och större byråer. En av respondenterna i Larssons (2004) studie uttrycker det som att anmälningsskyldigheten i en liten revisionsbyrå med majoriteten små uppdrag, ofta blir en ointressant fråga eller inaktuell då oseriösa uppdrag undviks i högsta mån, alternativt avvecklas i samband med att byrån blir medvetna om företagets oegentligheter. Respondenten i studien hävdar dock att det finns en gråskala, det vill säga att allt inte är svart eller vitt där revisorn antingen av- eller tillstyrker, utan att PM och information är redskap som kan öppna upp möjligheten för klienten att hamna på rätt spår igen. Denna möjlighet blir speciellt viktig då det inom affärsvärlden många gånger råder okunnighet gällande regelverket. (Larsson, 2004) 13

21 Fortsättningsvis har studier av Choi, Kim, Kim, och Zang (2010) presenterat ytterligare skillnader mellan mindre och större revisionsbyråer. Forskningen har visat att revisionskvaliteten på större byråer är högre än den på mindre byråer. Avslöjanden påvisade även att stora revisionsbolag är mindre beroende av en specifik klient än vad mindre bolag är. De kan därmed enklare stå emot press från klienten att utföra oegentlig eller partisk rapportering. Dessutom upplevs större revisionsbolag ha en högre kvalitet på sina tjänster, vilket gör att de i sin tur kan ta ut en högre avgift än mindre bolag. (Choi et al., 2010) En annan studie av DeAngelo (1981) tar upp sambandet om att större revisionsbyråer levererar en högre kvalitet än mindre byråer. Det förklaras av att ju fler klienter byrån har, desto mindre incitament finns det till ett allt för optimistiskt beteende. På så vis upplevs även revisionskvaliteten av klienterna som högre. (DeAngelo, 1981) Fortsättningsvis påvisar forskningsresultat av Markelevich och Rosner (2013) att större revisionsbyråer nödvändigtvis inte behöver betyda att revisorerna håller en högre kvalitet. Till skillnad från samtliga forskare har annan dokumentation från färska studier av Shafer, Simmons och Yip (2016) istället uppvisat signifikanta samband mellan hur skatteprofessionella värderar företagsetik och socialt ansvar, med nivån av deras sociala åtagande. Det visade sig att de som var skatteyrkesverksamma samt värdesatte etik och socialt ansvarstagande, var betydligt mindre benägna att ge sken av intentioner om att underlätta skattebedrägerier för en klient. Resultaten understryker den potentiella influensen av attityden till socioekonomiska frågor och upplevd företagsetik hos fattade beslut av den professionella revisorn. (Shafer et al., 2016) En annan typ av motstånd som framgår av BRÅ:s rapport är att revisorn kan känna obehag inför att göra en anmälan. Dessutom är det mycket svårt att definiera misstankegrad. Ett fall som verkat självklart, kan trots allt frias i högsta instans och sluta med att revisorn får ett livslångt skadestånd (Larsson, 2004). Utredningen som tog fram rekommendationer inför avskaffandet av revisionsplikten (SOU 2008:32) styrker obehaget med hänvisning till BRÅ om att fyra av fem revisorer, inte vill göra en anmäl innan de är minst 75 procent säkra på att brott har begåtts. Vidare talar forskningsstudier av Ruhnke och Schmidt (2014) för hur revisorer ständigt kritiseras när ett företag går i konkurs efter att revisorn har ålagt sitt uttalande, eller när en revisor har misslyckats med att upptäcka brott. Samhällets höga förväntningar och okunskaper gällande revisorns roll, anses vara det som bidrar till förväntningsgapet. (Ruhnke et al., 2014) Avslutningsvis sägs lagstiftarna vara väl medvetna om att anmälningsskyldigheten ligger utanför revisorernas kärnkompetens och hyser därmed inte allt för stora förhoppningar om att de brottsförebyggande förhoppningarna kommer att infrias. Det mot bakgrund att revisorns första intresse aldrig kommer att vara att upptäcka och anmäla brott samtidigt som de kan vara svåra att upptäcka. Det är därmed inte speciellt troligt att anmälningsplikten kommer att ha en betydande roll vad gäller upptäckter eller brottsanmälningar. Om revisorer i framtiden dessutom blir duktiga på att genomskåda brott kommer de att få svårare att erhålla information från sina klienter, vilket gör brottsupptäckten betydligt svårare. (SOU 2008:32) 14

22 3.2 Revisionsplikt Redan i 1895 års Aktiebolagslag fastställdes krav på revision av ett aktiebolag. På den tiden fanns det emellertid inte en etablerad yrkeskår av revisorer, vilket gör att revision på den tiden inte är jämförbar med dagens revision. Det var dock startskottet till dagens revisionsform. (Sjöström, 1994) Revisionens reglering i Aktiebolagslagen har sedan år 1985 reformerats successivt. Dagens förvaltningsrevision har till exempel sitt ursprung i 1975 års ABL (Sjöström, 1994). Det framgår av förarbetena till 1975 års ABL att krav på auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, inte var möjlig. Bristen på sådana yrkesmän var alldeles för stor för att ett sådant krav skulle kunna gå igenom. Dessutom skulle det medföra onödiga kostnader, framförallt för små bolag vars räkenskaper inte ansågs behöva en strikt kontroll vid revidering. (SOU 1971:15 & Sjöström, 1994) Kravet på en auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman infördes vid 1975 års ABL för företag som översteg ett visst gränsbelopp, var börsnoterade eller översteg ett visst antal anställda. De som inte berördes av kravet kunde välja att ha en så kallad lekmannarevisor, det vill säga en revisor vars yrke inte huvudsakligen var revision. De kriterier som fanns år 1975 överensstämmer i princip med dagens kriterier enligt 10 kap, 12 ABL. År 1983 infördes revisionsplikten i samtliga aktiebolag och reformen innebar ett krav på kvalificerad revision. Auktoriserade och godkända revisorer var de som betraktades vara kvalificerade. Motiven för revisionsplikten uppgavs vara ekonomisk brottsbekämpning, men också i syfte att skapa nytta för ägarna. (Thorell & Norberg, 2005) År 2010 låg avskaffandet av revisionsplikten för små företag i framkant (SOU 2008:32). Avskaffandet av revisionsplikten innebar att sju av tio aktiebolag inte längre behövde använda sig av en revisor. År 2013 offentliggjordes den första analysen av UC efter avskaffandet och där framgick det att tre av fyra nystartade bolag inte använde sig av en revisor. (Sigbladh, 2013, 21 februari) I ett pressmeddelande från den 12 november 2014 presenterade Upplysningscentralen en observation att allt färre bolag hade gjort valet att avsäga sig en revisor efter avskaffandet av revisionsplikten. Enligt framtagen statistik hade ca 60 procent av de ungefär bolag med möjligheten att avstå en revisor gjort det, vilket i sin tur innebar att ungefär 40 procent av Sveriges ca aktiva aktiebolag inte hade någon revisor. Kvaliteten på bokslut som inte hade granskats av en revisor hade försämrats och antalet ofullständiga bokslut ökat. UC:s marknadschef Roland Sigbladh (2014) uttryckte en stark rekommendation att företag skulle använda sig av en auktoriserad redovisningskonsult för att säkerhetsställa kvaliteten i redovisningen och företagets ekonomiska situation. (Sigbladh, 2014) År 2015 redovisade 85 procent av de nystartade bolagen oreviderade bokslut för år Däremot sjönk konkurserna för både bolag med och utan revisor. (UC, 2013) SOU 2008:32 - Avskaffandet av revisionsplikten för små företag Regeringen tillkallade en utredare den 7 september 2006 för att studera möjligheten att avskaffa revisionsplikten för små företag. Bakgrunden till utredningen var att det vilade en oro kring det faktum att svenska företag med revisionsplikt samt högre kostnader för revision, inte 15

23 skulle vara speciellt konkurrenskraftiga gentemot de företag i andra länder där revisionsplikten inte fanns eller där kostnaderna för revision var betydligt lägre. Det argumenterades för att bolag skulle få möjligheten till väsentliga kostnadsbesparingar vid ett avskaffande, vilket i sin tur skulle göra dem mer konkurrenskraftiga på den då redan tuffa marknaden. Företag skulle dessutom få möjlighet att välja de revisionstjänster som de själva ansåg vara nödvändiga. Regeringen trodde även att en avskaffning av revisionsplikten skulle innebära ett bredare och mer varierat utbud på marknaden med pressade priser, något som i sin tur skulle gynna svenska företag. Revisorerna var däremot inte lika glada över förslaget då de ansåg att deras monopolställning skulle äventyras. (SOU 2008:32) Det finns föreskrifter inom EU och däribland det fjärde bolagsdirektivet, inom vilka skyldigheter för alla noterade men också onoterade bolag framgår. Utöver de krav på att företag måste upprätta årsredovisning samt ha en kvalificerad revisor vid händelse av att koncernredovisning upprättas, kan undantag utläsas för onoterade mindre och medelstora företag. Undantag som finns i EU:s direktiv och andra rättsakter utnyttjas flitigt i andra länder så som Tyskland, Storbritannien och Holland. För att inte hamna i en ofördelaktig position var även Sverige tvungna att släppa på tyglarna och ta del av undantags- möjligheterna, istället för att förkasta dem. Utredningen menar att det svenska regelverket måste anpassas efter den internationella miljön. Om inte en reform sker riskerar svenska företag att gå under i konkurrensen, alternativt bli tvungna att flytta sin verksamhet utomlands. (SOU 2008:32) Utredningens förslag var att det svenska regelverket skulle utgå ifrån EUs maximiregler. Det innebar att alla de företag som uppfyllde minst två av nedanstående gränsvärden undantogs från revisionsplikten: Ø Balansomslutning på 41,5 miljoner kronor Ø Nettoomsättning på 83 miljoner kronor Ø Antal anställda 50 stycken Maximireglerna rekommenderades starkt av utredningen och skulle innebära att endast fyra procent av aktiebolagen behöll revisionsplikten. Däremot lade utredningen även fram ett lägsta gränsvärde, så kallade minimiregler som förtjänade att övervägas. Om minimireglerna valdes skulle endast drygt en tredjedel av alla aktiva aktiebolag omfattas av revisionsplikt. Minimireglerna löd som följande: Ø Balansomslutning 1,5 miljoner kronor Ø Nettoomsättning 3 miljoner kronor Ø Antal anställda 3 stycken Utredningen poängterade dock noga i sin rapport (SOU 2008:32) att det underläge som Sverige befinner sig i kommer att förvärras om ett lägre gränsvärde för revisionsplikten väljs än i övriga länder. De var däremot fast beslutna om att allt fler länder med tiden kommer att välja maximivärdena för undantag av revisionsplikten samt att gränserna kommer att höjas ytterligare, i takt med den förväntade utvecklingen inom EU. Vidare menar utredningen att kretsen av företag som omfattas av revisionsundantaget inte får vara för snäv. I kontrast till det avtar viljan att avskaffa revisionsplikten för aktiebolag ju större bolag det rör sig om. 16

24 Efter mycket övervägande fattades ett beslut och år 2010 trädde utredningens förslag i kraft, revisionsplikten avskaffades i Sverige med hänsyn till de minimigränser som föreslagits i den utredning som regeringen påbörjade år (SOU 2008:32) Slopad revisionsplikt internationellt Internationellt har ett flertal länder varit före Sverige med att avskaffa revisionsplikten. Uppföljande studier har sedan gjorts för att kunna konstatera den slopade revisionspliktens effekter och konsekvenser. I Sverige har hittills realiserade följder varit att årsredovisningars kvalitet har försämrats betydligt hos de företag som inte tagit hjälp av en revisor. Antalet felberäkningar har också ökat markant de närmsta åren efter avskaffandet. (Marténg, 2014) I Danmark har de uppföljande studierna visat liknande brister sedan avskaffandet av revisionsplikten år (ECON, 2007) Felfrekvensen är något högre bland bolag utan revisor och en viss påverkan har skett på skatteintäkterna, men någon effekt på den ekonomiska brottsligheten har däremot inte kunnat urskiljas (Balans, 2010). I Irland där revisionsplikten avskaffades år 2000, har inte heller påföljderna varit speciellt märkbara. Varken koncernbolag, försäkringsbolag, finansiella institutioner eller banker har påverkats av den nya regleringen. (Lundquist, Martinsson & Nygren, 2003) Avslutningsvis exemplifieras England där revisionsplikten för mindre bolag togs bort år 1993 och där gränserna för undantag stegvis har höjts för att nu motsvara den maximala EU- nivån. Konsekvenserna av den slopade revisionsplikten har följaktligen varit en het diskussion i England. Synpunkterna på avskaffandet påminner om de i Sverige och presenterar bokföringsfel, bedrägerier, brott, skattebortfall och andra negativa effekter på revisionsbranschen med mera, som några av de fruktade farhågorna. Vad beträffar farhågorna finns det dock inte något empiriskt material som tyder på att de infriats. (Burén & Nyqvist, 2005) Tidigare forskning antyder att bedrägeri är ett globalt problem där trender syns i bedrägerisystem, samt att brottslingens egenskaper och bedrägeribekämpning är likartade oavsett var bedrägeriet har uppkommit. (Stankevicius & Leonas, 2015) 3.3 Myndigheter Med myndighet avses varje organ som hör till den offentligrättsliga och kommunala organisationen, medräknat regeringen och domstolarna (Prop. 1979/80:2) Skatteverket Skatteverkets huvudkontor ligger i Solna, Stockholm men har kontor över hela landet. Där jobbar förvaltningsmyndigheten bland annat med att granska deklarationer både för privatpersoner och företag. (Skatteverket, 2015b) Skattekontrollen sker på en rad olika sätt. Efter att alla inlämnade deklarationer gått igenom en maskinell kontroll kan vissa väljas ut och kontrolleras mer noggrant. Det kan till exempel innebära att Skatteverket ställer några frågor om underlaget eller att de går ännu djupare med en skatterevision, då går Skatteverket igenom både bokföring och underlag hos det berörda företaget. (Skatteverket, 2015c) Områden där risken för att fel begås är större än andra, som till exempel där det sker en stor kontanthandel, kontrolleras hårdare genom riktade insatser (Skatteverket, 2015d). 17

25 Inom Skatteverket finns en speciell enhet, skattebrottsenheten, som jobbar med att utreda, förhindra och förebygga ekobrott. Enheten utreder främst skatte- och bokföringsbrott och kommer oftast som uppdrag från åklagare från Ekobrottsmyndigheten. När ett uppdrag kommer in så består jobbet primärt i att samla in och analysera information kring det misstänkta brottet. Liknande arbete sker också i skattebrottsenhetens underrättelsetjänst där enheten jobbar tillsammans med bland annat Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten för att avslöja begångna brott eller i förebyggande syfte. (Skatteverket, 2015e) Ekobrottsmyndigheten Inom Ekobrottsmyndigheten arbetar det både åklagare, poliser, ekorevisorer samt andra experter som samtliga arbetar för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Ekobrotts- myndighetens fokus ligger på den grova ekonomiska brottsligheten tillsammans med vissa mindre ekobrott där lagföring ses som viktigt i ett förebyggande syfte. (Ekobrottsmyndigheten, 2014a) Ekobrott upptäcks och anmäls oftast vid revisioner som Skatteverket gör men anmälan kommer också från till exempel Finansinspektionen, revisorer och konkursförvaltare. När en anmälan väl kommit in till Ekobrottsmyndigheten tar en åklagare ställning till om det finns någon anledning att tro att ett brott begåtts som faller under allmänt åtal, om så är fallet inleds en förundersökning. (Ekobrottsmyndigheten, 2014b) Vid en förundersökning hos Ekobrottsmyndigheten jobbar flera olika yrkeskategorier sida vid sida som tidigare nämnts. Det material som kommer fram har sedan en avgörande roll för om åklagaren ska väcka åtal. (Ekobrottsmyndigheten, 2014c) Huvudandelen av alla anmälda skatte- och bokföringsbrott leder dock inte till åtal, och ännu färre till att någon lagförs (BRÅ, 2016a). 3.4 Ekobrott De vanligaste ekobrotten i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Vanligtvis kommer brottsanmälningar ifrån Skatteverket, konkursförvaltare, revisorer, finansinspektioner och allmänheten. (Ekobrottsmyndigheten, 2016a) Vid förekommandet av ekobrott blir staten ett av de största offren, speciellt när dess hårt förtjänade rykte, skatteintäkter och nationella säkerhet äventyras (Lai & Hui, 2014). Ekonomisk brottslighet leder till olika typer av straff beroende på vilken typ av brott som har begåtts. Vanligast är straff till påföljd av skattebrott och bokföringsbrott, och är de av normalgraden leder det till fängelse i upp till två år, medan grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott kan leda till sex år. (Ekobrottsmyndigheten, 2016b) Under år 2014 anmäldes: skattebrott bokföringsbrott 8700 bidragsbrott 1860 förskingringsbrott (BRÅ, 2016a). Under 2007 skedde en stor ökning av både antalet anmälningar mot skattebrott samt bokföringsbrott (BRÅ, 2016a) vilket framgår i Figur 3. En förklaring till ökningen av antal anmälda skattebrott kan vara att Åklagarmyndigheten samt Ekobrottsmyndigheten gick 18

26 igenom registreringsrutiner samtidigt som de tog fram tydligare riktlinjer. Även BRÅ (2016b) gjorde under 2007 ett förtydligande angående antalsräkningen av bokföringsbrott. Figur 3. Anmälda ekobrott. 1 Vidare visar tidigare forskning att företagsbrott i Sverige har blivit allvarligare med åren (Rudberg, 1995). Antalet bedrägliga verksamheter har ökat efter finanskrisen, samtidigt som resurser för att motverka det har minskat. I och med det behöver revisorer, tillsyns- myndigheter och investerare välja kostnadseffektiva verktyg för att motverka det. (Purda & Skillcorn, 2015) Nya metoder används och brotten har blivit mer komplexa. Enklare företagsbrott har dessutom pågått mer frekvent, framförallt inom bankväsendet och penningmarknaden. Antalet anklagade har däremot reducerats. Det betyder emellertid inte att antalet brott har minskat, menar Rudberg (1995). De som åker fast är nämligen bara en bråkdel av det antal människor som faktiskt utför kriminella handlingar. Eftersom primärt fokus läggs på de grövre fallen, åker färre individer fast trots den ökade brottsligheten. En utveckling där färre individer ställs till rätta för sina kriminella handlingar sänder i sin tur ut signaler om att ekonomisk brottslighet lönar sig och motverkar därmed sitt brotts- förebyggande syfte. (Rudberg, 1995) Vidare talar Miller (2006) i sin forskning om att kända företag utgör de största måltavlorna i media vid avslöjanden om oegentligheter. I en studie gjord av Alalehto (2003) berörs ekonomisk brottslighet till följd av personlighets- typer. Studien hänvisar till en tidigare studie av Edwin Sutherland som gjordes 1939, där Sutherland kom fram till att ekonomisk brottslighet inte bara utfördes av underklass, socialt missanpassade eller psykiskt sjuka personer, utan att ekonomisk brottslighet i synnerhet utfördes av överklassen, socialt välanpassade och friska personer. Den ekonomiska 1 Kommer ifrån BRÅ 2016a. Bilden visar anmälda ekobrott mellan åren Bidragsbrott behandlas ej i studien. 19

27 brottsligheten utfördes inom ramen för personernas anställning, antingen mot ett företag eller på uppdrag av ett annat företag. Det kunde vara genom missvisande uppgifter i reklam, orättfärdiga metoder, finansiella manipulationer och så vidare. Fortsättningsvis påvisade Edwin Sutherland (1983) att handlingen ekobrott är en kollektiv handling inom organisationen, inte en handling som orsakas av en enda persons personlighetsdrag. Enligt den svenska kriminalvården är de flesta personer som dömts till fängelsestraff för ekonomiska brott yrkesverksamma inom näringslivet under en lång tid och det mesta genomförs av legitima verksamheter. I nästan samtliga fall hade de dömda inga tidigare domar. Alalehto (2003) kommer vidare i sin studie fram till att enbart personlighetsdrag inte är avgörande för att ekobrott ska uppkomma. Men det är en faktor bland andra faktorer som miljö och situationer. Dessutom påvisar Alalehto att forskning kring ekonomisk brottslighet ofta avser organisationsstrukturer och skattetryck, men att personlighetsdrag hos de ekonomiskt kriminella måste tas mer hänsyn till. (Alalehto, 2003) Andra forskningsstudier av Compin (2015) talar också emot att det finns en typisk profil för bedragare, med hänvisning till att det finns alldeles för många parametrar att ta hänsyn till. Det inflikas däremot att bedrägeri inte kan utföras utan god kännedom inom redovisning och juridik, en kombination som tillsammans bildar det perfekta ekobrottet. (Compin, 2015) Skattebrott Definitionen för skattebrott framgår i SkBrL (SFS 1971:69) 2 som följande: Den som på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan döms för skattebrott till fängelse i högst två år. Skattebrottslag (SFS 1971:69) 2 Skattebrott utgör sedan den 1 juli 1996 det centrala brottet i SkBrL och har därmed ersatt skattebedrägeriet. Det som skiljer skattebrott från skattebedrägeri är att det konstrueras som ett farebrott. Innebörden är att skattebrott fullbordas vid vad som enligt lagstiftningen tidigare ansågs vara försök till skattebedrägeri. Förändringar i lagtext har införts sedan skattebedrägeri ersattes av skattebrott. Skattebrott kan som tidigare, ske aktivt eller passivt, men också som en kombination då vissa kriterier tillämpas på båda. Vid aktivt brott ska uppgifter ha lämnats på annat vis än muntligen. För passivt skattebrott krävs bara vanligt uppsåt. Uppsåtskriteriet gäller däremot både för aktivt som för passivt skattebrott. Fortsättningsvis krävs det inte något specialsubjekt vid passivt skattebrott. Förfarandet gäller både för aktivt som för passivt skattebrott och kan därmed gynna alla skatteskyldiga. (Dahlqvist, 2003) Det finns olika svårighetsgrader av skattebrott: Ø Normalbrott, 2 SkBrL, Ø Skatteförseelse, 3 SkBrL, Ø Grovt brott, 4 SkbrL. Om ett brott som avses i 2 SkBrL bedöms vara av ringa betydelse, blir domen böter för skatteförseelse. Om däremot ett brott som avses i 2 SkBrL bedöms vara av grov karaktär, blir domen klassad som skattebrott med fängelsestraff om lägst sex månader och högst sex år. 20

28 (Dahlqvist, 2003) Ett skattebrott anses vara ett grovt brott om det handlar om ett stort belopp, om det anses vara farligt, om gärningsmannen använt sig av falska handlingar eller felaktig bokföring, samt om brottet skett systematiskt. (Ekobrottsmyndigheten, 2014d) Enligt en studie av Raitano och Fantozzi (2015) är skatteflykt ett komplext fenomen som påverkas av många faktorer och formas av beslutsfattarna och medborgarnas beteende. Författarna såg skillnader mellan italienska egenföretagares rapporterade inkomst jämfört med deras anställdas rapporterade inkomst. Det berodde på skattetrycket och författarna kom fram till att det rätta skattetrycket skulle vara ungefär en tredjedel av inkomsten. Skulle skattetrycket vara upp emot procent skulle det vara sannolikt att egenföretagarna som sista utväg begick skatteflykt eller skattebedrägeri. (Raitano & Fantozzi, 2015) Andra studier av Lennox, Lisowsky och Pittman (2013) uppvisar det motsatta förhållandet, där huvudsakligen skatteaggressiva företag visat sig vara mindre benägna att bedrägligt manipulera sina finansiella rapporter. Sambandet kunde även konstateras under en isolerad tidsperiod där redovisningsoegentligheter kraftig ökade, i takt med att bolagsskatten kraftigt föll. (Lennox et al., 2013) I kontrast till tidigare slutsats och i samklang med studier av Raitano och Fantozzi (2015), har dessvärre Erickson, Hanlon och Maydew (2004) bevittnat att bedrägeriföretag överbetalar sina skatter till chefer i försök att undvika att väcka misstankar från myndigheter och utomstående investerare. Tan och Yim (2014) påvisar i sin studie att ett sätt att motarbeta skatteflykt är att organisera skatterevisorer i små team där de har ansvar över speciella grupper av skattebetalare. Det skulle bidra till en avskräckande effekt för skatteflykt, då skattebetalarna skulle bli medvetna om förutsättningarna och förstå att var och en i de olika indelade grupperna kan bli utsatta för en revision. Ovanstående förutsättningar medför att skattebetalarna är medvetna om vilka konsekvenser deras agerande och beslut får samt att de i högre grad följer gällande skatteregler. Ett färskt exempel på ett sådant arrangemang är den brittiska skatte- myndigheten HMRC:s uppsättning av speciella arbetsgrupper med inriktning på olika specifika affärsgrupper såsom frisör- och skönhetssalonger på Nordirland samt pub och nattklubbar på Skottland. (Tan & Yim, 2014) Om en person tidigare dömts till skattetillägg till följd av att ha lämnat en oriktig uppgift i skatteförfarandet, kan samma person inte dömas för skattebrott på grund av samma oriktiga uppgift. Det framgår enligt ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen och av EU:s rättighetsstadga med avsikt att den enskilde individen ska ha ett skydd mot att samma gärning prövas i olika förfaranden. År 2013 blev det lag i Sverige och en ändring av domstolens praxis. (Högsta domstolen, 2013) Bokföringsbrott Bokföringsbrott regleras i BrB (SFS 1962:700) 11 kap. 5 som följande: Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, döms, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen, för bokföringsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. 21

29 Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om åsidosättandet avsett mycket betydande belopp eller om gärningsmannen använt falsk handling eller om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Brottsbalken (SFS 1962:700) 11 kap. 5 För att bokföringsbrott inte ska föreligga måste två huvudsakskriterier föreligga. Det första kravet är att bokföring ska finnas. Det andra kravet är att bokföringen ska gå att följa och bedöma utifrån det befintliga skicket. Närmare bestämt uppstår bokföringsbrott vid tre olika situationer: 1. När ingen bokföring har upprättats alls av den bokföringsskyldige. 2. När bokföringen finns men är bristfällig eller innehåller oriktiga uppgifter. 3. När räkenskapsinformationen inte bevaras, det vill säga underlaget för bokföringen. Bokföringen ska straffrättsligt bedömas för varje enskilt bokföringstillfälle. Har det beträffats fel och brister som rättats till innan den löpande bokföringen sker kan den bokföringsskyldige inte straffas. En straffbefriande verkan gäller däremot inte i det fall där en rättelse har skett senare under räkenskapsåret med hänvisning till att skadan redan har inträffat. (Andersson, Dahlqvist & Elofsson, 2011) Bokslutsbedrägerier är ett förekommande bokföringsbrott och enligt forskning finns det klara fördelar med intern revision jämfört med extern revision vid bekämpandet av det. Via internrevisioner upptäcks bedrägerier lättare eftersom de revisorerna är inblandade i organisationerna på en daglig basis. På det sättet blir de mer bekanta med organisationernas miljöer, kontroller, finansiella rapporteringar och liknande. Revisorerna har då en starkare position för att upptäcka bokslutsbedrägerier. (Bolt- Lee & Kern, 2015) Det är även vanligt att bokföringsbrott kombineras med andra brott alternativt används för att dölja dessa brott. Till dessa hör bland annat förmögenhetsbrott, svindleri och försvårande av skattekontroll för att nämna några. (Andersson, Dahlqvist & Elofsson, 2011) 22

30 4. Empiri Följande kapitel redovisar det material som framtagits ur den kvalitativa undersökningen. Samtliga frågor är samlade under bilaga 1-3. Respondenternas svar har kategoriserats in under diverse rubriker och behandlas därefter ingående. 4.1 Intervju med Skatteverket Skatteverket har kontorsverksamhet i hela Sverige. Myndigheten jobbar dels med att granska privat- och företagsdeklarationer (Skatteverket, 2015b), men utför även skatte- kontroll som i vissa fall kräver en noggrannare granskning av inlämnat underlag genom skatterevision (Skatteverket, 2015c). Skatteverket bedriver även en speciell enhet, skatte- brottsenheten, vars syfte är att utreda, förhindra och förebygga ekobrott. Den primära utredningen rör främst skatte- och bokföringsbrott. (Skatteverket, 2015e) På Skatteverkets huvudkontor jobbar Stig Wahlroos som analytiker. Via e- post genomfördes intervjun som har lett till följande empiriska underlag. Frågorna skickades den 14 april 2016 och svaren mottogs den 20 april Avskaffandet av revisionsplikten Enligt S. Wahlroos (personlig kommunikation, 20 april, 2016), gjorde regeringen i propositionen som föregick lagstiftningen en bedömning om att de nya reglerna skulle medföra ett skattebortfall på 1,3 miljarder kronor per år till följd av ökat skatte- undandragande, både avsiktligt och oavsiktligt. Det går dock inte idag att dra några säkra slutsatser om möjligheten att avstå från revisionen verkligen har resulterat i ett ökat skatteundandragande, menar Wahlroos. Vad som däremot kan konstateras är att 84 procent av de etablerade bolagen, det vill säga bolag som fanns redan före den 1 november 2010, tar hjälp av redovisningskonsulter med årsredovisningen. Bland de nya bolagen utan revision är andelen som anlitat extern bokföringshjälp betydligt lägre och det rör sig sålunda om 61 procent. Konsekvenserna av de nya reglerna kan därför förväntas vara större bland de nya bolagen. Däremot har såväl Ekobrottsmyndigheten som Bolagsverket uppmärksammat alltfler uteblivna, försenade och undermåliga årsbokslut, samt fler förfalskade bokslut och bankintyg i syfte att ge bolag en högre kreditvärdighet. Dessa används sedan för olika former av bedrägerier, bland annat mot leverantörer Skattebrott S. Wahlroos (personlig kommunikation, 20 april, 2016) är lite kluven gällande huruvida det finns något samband mellan skattesats och skattebrott. Det är inte heller helt klart om det mer frekvent förekommer skatteflykt vid högre skattesatser. Respondenten menar på att Skatteverket inte har genomfört några sådana studier och är inte heller bekant med någon tidigare svensk forskning inom ämnet. Vad som däremot kan antas är att viljan att betala skatt är avhängigt förtroendet för skattemyndigheter och andra offentliga organ i samhället, menar Wahlroos. I Sverige är förtroendet högt jämfört med många andra länder. Vidare avvisar respondenten att det skulle finnas något samband mellan skattebrottens avtagande utveckling och den slopade revisionsplikten. Istället menar Wahlroos att orsakerna är att Skatteverket under senare år har satsat mindre på efterkontroll i form av revision och istället prioriterat förebyggande och framåtsyftande aktiviteter såsom exempelvis 23

31 personalliggarkontroller och kassaregistertillsyn. Konstaterade brister inom dessa områden leder till sanktionsavgifter men inte till brottsanmälan Bokföringsbrott S. Wahlroos (personlig kommunikation, 20 april, 2016) attesterar att den slopade revisionsplikten möjligen haft en inverkan på den tilltagande utvecklingen inom bokföringsbrott. Wahlroos uppskattar dock inte ökningen som speciellt stor. Wahlroos förtydligar fortsättningsvis att det inte är så att Skatteverket anmäler fler bokföringsbrott, utan ökningen kommer troligen från konkursförvaltare och eventuellt från Ekobrotts- myndigheten egeninitierade utredningar. Respondenten hänvisar sedan återigen till det faktum att fler förfalskade bokslut och bankintyg har uppmärksammats efter den slopade revisionsplikten såväl som uteblivna, försenade och undermåliga årsbokslut. Tillsammans utgör de olika former av bedrägerier Brottsupptäckt och brottsbekämpning S. Wahlroos (personlig kommunikation, 20 april, 2016) verifierar att Skatteverkets resurser koncentreras till områden med hög risk. Myndigheten har en väl utbyggd omvärlds- bevakning och analysverksamhet vars uppgift är att identifiera och analysera externa risker. Riskerna värderas och prioriteras för att därefter resultera i urval och operativa åtgärder mot utpekade riskområden. Det kan handla om olika riskbranscher, företeelser och identifierade nya tillvägagångssätt för att undvika skatt. De utredningsmetoder som huvudsakligen används är kontrollbesök, skrivbordsgranskningar och revisioner Försämrad brottsupptäckt Analytikern S. Wahlroos (personlig kommunikation, 20 april, 2016) finner det fullt möjligt att avskaffandet av revisionsplikten kan bidra med en försämrad brottsupptäckt och att de enklare brotten därmed ökar ännu mer. Wahlroos inflikar dock att det finns införda systemåtgärder såsom personalliggare, kassaregisterkrav, ROT- och RUT som verkar åt andra hållet. Att svara på frågan hur vanligt det är att små företag slinker igenom granskning och kommer undan med brott är däremot omöjligt menar Wahlroos, med hänvisning till att skatteundandraget är dolt till sin natur. 4.2 Intervju med Ekobrottsmyndigheten Ekobrottsmyndigheten är den drivande och samordnande myndigheten för all ekobrotts- bekämpning i Sverige. De har en ledningsorganisation som består av erfarna åklagare vars huvuduppgift är att utveckla verksamheten inom brottsförebyggande arbete, utredning och lagföring. Fokus ligger på grova brott men myndigheten jobbar även med de mindre allvarliga brotten där lagföringen har ett förebyggande syfte. (Ekobrottsmyndigheten, 2014) På Ekobrottsmyndigheten jobbar Charlie Svensson som ekorevisor. Via e- post genomfördes intervjun som har lett till följande empiriska underlag. Frågorna skickades den 14 april 2016 och svaren mottogs den 6 maj Då respondenten inte besvarat frågan om anonymitet, används Charlie Svensson genomgående i studien som ett fiktivt namn. 24

32 4.2.1 Ekobrott Bokföringsbrott, skattebrott och försvårande av skattekontroll uppgår tillsammans till 80 procent av brottsmisstankarna. Vanligt inom bokföringsbrotten är bland annat ej upprättade årsredovisningar eller felaktiga årsredovisningar. Det kan antingen bero på okunskap eller i syfte att till exempel dölja svartarbete. Vanligt förekommande upplägg är att inte bokföra alls, eller att sluta bokföra, alternativt att bokföra åtskiljande innan konkurs. De vanligaste typerna av skattebrott är svartarbete, och där kan även oredovisade arbetsgivaravgifter inkluderas. Det förekommer också punktskattebrott och mervärdesskattebrott. Det slopade revisorskravet samt ett ökat inslag av oseriös rådgivning har enligt uppgifter bidragit till sämre årsredovisningar, vilket också ökar risken för skatteundandragande. (Ekobrottsmyndigheten, 2014e) Ekorevisorn C. Svenssons (personlig kommunikation, 6 maj 2016) bedömning är att mörkertalet avseende så kallade enkla ekobrott har ökat efter avskaffandet av revisionsplikten då det inte finns någon revisor som kan rätta till fel eller anmäla brott. Antalet enkla brott har dock inte i sig ökat relativt sett för bolag utan revisor, jämfört med bolag med revisor Avskaffandet av revisionsplikten Sedan avskaffandet av revisionsplikten år 2010 har C. Svensson (personlig kommunikation, 6 maj 2016) sett att antalet anmälda brott till Ekobrottsmyndigheten har ökat, även om det enligt Svensson är svårt att jämföra sifforna från år 2010 då Ekobrottsmyndigheten inte hade riksansvar då. Riksansvaret kom i juli år Till följd av avskaffandet har bokföringsbrotten ökat rent generellt. Men Svensson belyser också att individer och marknadsmissbruksbrott procentuellt ökat mycket, även om det är små volymer. Andra brott som ökat är olika former av bedrägerier bland annat mot välfärdssystemet samt lönegarantibedrägerier Skattebrott och bokföringsbrott Det är i huvudsak Skatteverket som lämnar in skattebrottsanmälningar till Ekobrotts- myndigheten. Att antalet anmälda skattebrott har minskat efter år 2010 menar C. Svensson (personlig kommunikation, 6 maj 2016), troligen beror på att en dom i Högsta Domstolen ändrade praxis när det gäller det så kallade dubbelprövningsförbudet. Det innebär att en person inte kan åtalas och dömas om man fått skattetillägg. Det kan ha inneburit att Skatteverket valt att inte skicka in anmälningar om skattebrott i samma utsträckning som tidigare. Skatteverkets prioriteringar vad gäller vad de ska granska kan också spela roll. Svensson tror följaktligen inte att avskaffande av revisionsplikten har någonting med minskningen av anmälningar av skattebrott att göra. Att antalet bokföringsbrott däremot har ökat efter avskaffandet tror ekorevisorn Svensson kan bero på just avskaffandet av revisionsplikten, men det kan också ha att göra med att det under samma period har startats mer än nya företag. Ju fler företag, desto fler riskerar att bli anmälda för brott. Det är framförallt vanligt att skattebrott förekommer. I samband med det uppkommer även bokföringsbrott eller det närbesläktade brottet försvårande av skattekontroll Brottsupptäckt och brottsbekämpning C. Svensson (personlig kommunikation, 6 maj 2016) delger att Ekobrottsmyndigheten i ett brottsbekämpande syfte endast jobbar med hjälp av underrättelse eller i förundersökningar. 25

33 I förundersökningarna ingår Ekobrottsmyndighetens revisorer. Förundersökningar inleds ofta av en anmälan som kommer från extern part. Ekobrottsmyndigheten styr därmed inte branscher eller geografiska områden. I förundersökningar kan Skatteverkets revisorer medverka men då är det Skatteverket som oftast har initierat utredningen. Hur de prioriterar hänvisas till Skatteverket. Det kan förekomma att Ekobrottsmyndigheten inleder förundersökning på grund av uppgifter i media men det är inte så vanligt. Det är enligt Svensson däremot relativt vanligt att företag utnyttjas som brottsverktyg. Ekorevisorn ser också att företag som inte har revisor är överrepresenterade avseende planerad ekonomisk brottslighet. 4.3 Intervju med revisor på Grant Thornton. En personlig intervju genomfördes med en auktoriserad revisor på Grant Thornton. Grant Thornton är ett av Sveriges snabbast växande revisions- och konsultbolag med 23 kontor runt om i Sverige. Deras vision är att verka för ett välmående näringsliv I Sverige. Företaget erbjuder tjänster inom revision, ekonomiservice, skatt och rådgivning. (Grant Thornton, 2016) Respondenten behandlas anonymt enligt dennes begäran, men gav tillåtelse att använda företagsnamnet. För att få en förbättrad flytande text kallas respondenten för det fiktiva namnet Kim Jonsson. Intervjun genomfördes den 25 april Avskaffandet av revisionsplikten K. Jonsson (personlig kommunikation, 25 april, 2016) menar att avskaffandet av revisionsplikten inte har haft en sådan stor påverkan på revisorns jobb eller klienter. De flesta företagare har valt att behålla revisorn trots att det inte längre är ett tvång, då nyttan i de flesta fall är större än kostnaderna. Företagens intressenter, som till exempel deras bank, jobbar inte med revision dagligen vilket gör det svårt för de att bedöma kvaliteten på årsredovisningar. Att då ha en årsredovisning som är reviderad ger en högre kvalitet och ett större värde för företagets intressenter. Jonsson menar på att det finns vissa små företag som väljer att inte ha en revisor eftersom grundtanken är att begå brott, men det är oftast de som snabbt bara vill svindla och sen försvinna. De bolag som väljer bort att ha en revisor är oftast nystartade bolag. Enligt respondenten är den vanligaste anledningen till att revisorn väljs bort på grund av kostnadsskäl, då det kan ses som en onödig kostnad att ha i ett nystartat bolag. Jonsson tar dock emot flera nya kunder som något år efter att bolaget startats vill ha en revisor och då kan det bli lite stökigt och bökigt för revisorn. Oftast är det en klar skillnad på årsredovisningarna beroende på om företagen har en revisor eller inte, det är överlag sämre kvalitet utan en revisors granskning. Ett förekommande fel hos de som valt bort revision är att företag som måste upprätta en kontrollbalansräkning ofta missar det eftersom de inte har någon revisor som ska granska den. Respondenten tar upp en speciell kund som, ovanligt nog, hade valt bort revisorn när möjligheten gavs. Efter cirka ett år kom kunden ofrivilligt tillbaka då kunden hade anmält bortvalet av revision efter att räkenskapsåret var slut, vilket var för sent och innebar att även det aktuella året behövdes revideras även fast de inte ville. Med hjälp av Jonssons revision visade det sig att företaget faktiskt kunde spara in kr på ett fel som revisorn upptäckte. 26

34 4.3.2 Revisorn ur ett brottsförebyggande perspektiv K. Jonsson (personlig kommunikation, 25 april, 2016) försöker i rollen som revisor få företag att göra rätt och därmed slippa anmäla ett brott. Det vanligaste felet som begås av mindre företag enligt respondenten är när privata kostnader blandas ihop och tas upp som rörelsens kostnader. Det kan röra sig om middagar där det inte finns affärsändamål eller bilförmåner som är redovisade fel. Ibland kan dessa fel bero på att kunderna inte är medvetna om att de gör fel eller att det uppfattas som en gråzon. I de fallen revisorn hittar dessa typer av fel följer Jonsson alltid upp med kunden och skaffar sig mer information, ibland kommer då dåliga förklaringar men det slutar alltid med att kunden rättar till felet och därmed behöver ingen anmälan göras. Det vore jobbigare att behöva anmäla en sådan liten sak, om kunderna vägrar att rätta felen, än om de begått ett medvetet större brott förklarar respondenten. Med tanke på att felen rättas till så är det rollen som revisor i sin helhet och revisionen som är brottsförebyggande och inte själva anmälningsplikten menar Jonsson. Medvetna brottshandlingar kan dock ganska ofta vara väldigt avancerade och svåra att upptäcka för revisorer berättar revisorn. Det är svårt att upptäcka fel och särskilt om en kund medvetet försöker lura revisorn. Inom revisionsbranschen pratas det mycket om penningtvätt som ett av de stora brotten som är svåra att upptäcka Revisorns anmälningsplikt Anmälningsplikten betyder inte att K. Jonsson (personlig kommunikation, 25 april, 2016) varken ska agera som polis eller aktivt leta efter brott i årsredovisningen. Istället menar respondenten att det är risken för fel som revisorer oftast söker efter. När Jonsson går igenom en årsredovisning görs det utifrån en riskanalys. Därefter struktureras en granskningsplan där delar som har en större risk för fel granskas mer noggrant. I vissa branscher, som till exempel restaurangbranschen, är hela riskanalysen extra noggrann. Revisorn menar att hela kontantbranschen överlag är mer brottsdrabbad och kräver mer revisionsåtgärder vilket medför högre kostnader. Endast en gång har Jonsson varit tvungen att utföra sin anmälningsplikt, då har det handlat om förskingring och det kändes inte alls jobbigt att anmäla. Anledningen till att det endast har hänt en gång menar respondenten vara att Grant Thornton är väldigt noga med sin kundkännedom. Innan företaget tar till sig kunder genomförs en omfattande prövning där saker som ID- kontroll, belastningsförelägganden och förseningsavgifter granskas. Redan där sållas många som ligger i riskzonen bort genom att Grant Thornton inte tar emot dem som kunder. Jonsson tror dock att de som sållas bort inte har så svårt att hitta en ny revisor som tar emot dem då mindre byråer kan ha en enklare process. I de fallen när respondenten med kollegor måste anmäla ett brott så krävs det att de ser och eventuellt hör tydliga signaler på att någonting inte står rätt till innan anmälan sker. Innan och under hela processen har de också stöd av två jurister i Stockholm som hjälper till om och hur anmälan ska gå till eller om de ska gå vidare på ett annat sätt. Jonsson menar på att det är enklare på en större byrå med en stor organisation bakom sig, jämfört med en lite mindre där ansvaret vilar mer på den enskilde revisorn. 27

35 5. Analys I följande kapitel kommer en jämförelse och analys att genomföras utifrån informationen från referensramen och det som har framkommit ur intervjuerna med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och en revisor. Kapitlet kommer att skapa en förståelse för det valda forskningsområdet och ligga till grund för studiens kommande slutsatser. Nedan presenteras en analysmodell för att få en ökad förståelse för analyskapitlets struktur och innehåll. Figur 4. Analysmodell. Det har funnits en föreställning om att revisionsplikten ska ha haft en brottsförebyggande funktion. I samband med att revisionsplikten för små företag avskaffades år 2010 uppstod farhågor om att den ekonomiska brottsligheten skulle öka. (SOU 2008:32) Enligt S. Wahlroos (personlig kommunikation, 20 april, 2016), bedömde regeringen att de nya reglerna skulle medföra ett skattebortfall på 1,3 miljarder kronor per år till följd av ökat skatte- undandragande, både avsiktligt och oavsiktligt. Det går dock inte idag att dra några säkra slutsatser om möjligheten att avstå från revisionen verkligen har resulterat i ett ökat skatteundandragande, menar Wahlroos. Vad som dock kan konstateras är att 84 procent av de etablerade bolagen, det vill säga bolag som fanns redan före den 1 november 2010, tar hjälp av redovisningskonsulter med årsredovisningen. Bland de nya bolagen utan revision är andelen som anlitat extern bokföringshjälp betydligt lägre och det rör sig sålunda om 61 procent. Wahlroos uppger att konsekvenserna av de nya reglerna därför kan förväntas vara större bland de nya bolagen. Enligt K. Jonsson (personlig kommunikation, 25 april, 2016), revisor på Grant Thornton, beror den minskade efterfrågan av revisorer på kostnadsskäl, någonting som bekräftar spekulationerna från när SOU:2008 arbetades fram. Emellertid kan det ur ett brottsperspektiv vara fördelaktigt för de bolag som inte har som avsikt att göra rätt för sig, att inte använda sig av revision menar Jonsson. Vidare poängterar Wahlroos att såväl Ekobrottsmyndigheten som Bolagsverket uppmärksammat allt fler uteblivna, försenade och undermåliga årsbokslut, samt fler förfalskade bokslut och bankintyg i syfte att ge bolag en högre kreditvärdighet. De används sedan för olika former av bedrägerier, bland annat mot 28