============================================================================

Transkript

1 Material påslag ut till kund Postad av Johan - 21 sep :49 Hur många procent lägger ni på priset på varor till kunder? Kör ni olika eller en och samma procentsats oavsett vilken artikel ni säljer. Själv lägger jag på mellan 20-25% beroende på artikel. Postad av Olle Andersson - 25 sep :03 Det är ju trevligt att bli inbjuden till en diskussion Jag tror att jag kastar sten i glashus men som Winston Churchill sa Do you have enemies? Good! That means you ve stood up for something at some point in your life Jag börjar med att säga att jag förstår att många elfirmor är mer eller mindre beroende av materialförsäljning för att generera vinst. Jag påstår inte på något sätt att dessa företag drivs av ohederliga affärsmän. Det jag påstår är att de drivs med en affärsmodell som är påväg att bli förlegad och en branschorganisation (EIO) som vägrar se vad som är på väg att hända. Jag har inte så mycket åsikter om hur affärsmodellen ser ut mot konsumenter utan jag har valt att koncentrera mig på Elinstallationsbolag som inriktar sig mot fastighets- och byggbolag. Dessa har nämligen möjligheten att spela ut Elinstallationsbolagen till deras nackdel genom att köpa materialet själva. När vi pratar om överprissättning så måste vi ha en måttstock och jag har för ändamålet valt Elektroskandia för att jämföra deras snittpåslag med EIOs rekommendation. För ändamålet så beställde jag hem Elektroskandias årsredovisning för 2014 från Bolagsverket. Då denna är en offentlig handling bifogar jag den ifall någon vill ha lite kvällslektyr. I deras årsredovisning (för koncernen) framgår en total försäljning för 2014 på ,00 kr och totala kostnader för inköp av handelsvaror på ,00 kr. Skillnaden mellan ingående lagervärde från 2013 och utgående lagervärde, alltså osålda varor under året, uppgår till c:a 13 miljoner 1 / 16

2 och är i sammanhanget försumbart så jag väljer att inte räkna med dem. Man kan då lätt räkna ut att Elektroskandias snittpåslag är 21,46% eller 13,54% lägre än EIOs rekommenderade snittpåslag. Och då ingår ALLT som Elektroskandia har att erbjuda i form av tekniska säljare, transporter, lagerhållning, teknisk dokumentation och allehanda logistiklösningar. Vad är det som ingår i Elinstallatörens 35%? Som dessutom läggs på utöver Elektroskandias påslag. Visst ingår det vissa garantiåtgärder men med så stort påslag så skulle dessa garantiåtgärder kunna utgöra nästan hela entreprenaden. I de flesta kalkyler jag har sett så ligger materielkostnaden på c:a 55% - 65% av totalkostnaden det betyder att man skulle kunna sänka kostnaderna för elinstallationer med c:a 20% - 22% bara genom att sköta inköpen av material själva. Är elinstallatörer branschens motsvarighet till Joakim von Anka? Nej så är det så klart inte. Vinstmarginalen på elinstallationsföretag ligger på runt 5% - 8%, inte mycket mer. Det finns något som drar ner vinstmarginalen och det är elinstallationsarbete som i många elinstallationsföretag är fruktansvärt olönsamt. Låter inte det lite skevt? Jag tar ett nytt exempel från verkligheten. Salléns Elektriska från Uppsala, även deras årsredovisning (som alla andra aktiebolag) är offentlig handling på bolagsverket har Salléns Elektriska en total försäljning på kr och köpte material för kr. Det som gör detta lite delikat att räkna på är att Salléns även har en butik (ganska stor sådan, 1000kvm vitvaruförsäljning) som har en omsättning på kr. Om vi antar att en marginal på 35% där med så vi kan utgå från ett inköpsvärde på kr... Även för Salléns är ingående varulager i princip lika med utgående varulager och således försumbart. Detta gör att man köper material till elinstallationsarbete för c:a kr och säljer det vidare för kr. Med den totala omsättningen på elinstallationer på kr lämnar detta intäkter från faktiskt elinstallationsarbete på kr Vilket nätt och jämt täcker lönekostnaderna på kr, räknar man in övriga kostnader på kr så går man back. På elinstallationsarbete. Salléns Elektriska tjänar inte en krona på sina elektriker. Att ha elektriker anställda är bara ett nödvändigt ont för att få sälja material. Och är inte det, ursäkta språket, jävligt skrevt med tanke på att de är ett elinstallationsbolag? Trenden som går i branschen är att bygg- och fastighetsbolag köper in material i större grad själva för att sänka sina egna kostnader. Armaturer, kabelstegar, fönsterbänkskanaler, kanalskenor, vägguttag och strömställare Det som kostar mycket köper det själva och låter elinstallatörerna stå för klammer, plugg och skruv. Om trenden fortsätter och kommer börja gälla i allt högre utsträckning, hur tror ni det kommer påverka Salléns Elektriska och andra liknande företag? Den delen av verksamheten som man inte är konkurrenskraftig på men som bär all lönsamhet är hotad. Och det som gör mig både oroad och förvånad är att EIO låssas som att detta problem inte finns. Postad av Michell Andersson - 26 sep :46 Slutsatsen jag kan dra av det du skriver Olle är att man under många år tagit för lite betalt för den 2 / 16

3 tekniska kompetensen och för mycket för materialet. Oavsett om EIO stöttar denna utveckling eller ej så är det ganska säkert att den kommer. Dock så kan man nog förvänta sig att det inte går för fort. Saker som kan bromsa utvecklingen är exempelvis konkurrensen mellan företagen, möjligheten att ta in billigare arbetskraft o.s.v. Utvecklingen kan också bli att man inte alls tar mer betalt för den tekniska kompetensen samtidigt som man sänker vinsten på materialen. Då finns det bara en väg att gå och det är att kapa kostnaderna... lönerna. Dock så känner jag till många firmor som helt enkelt inte tar jobbet om de inte får leverera material. Och för större projekt så ställer det ändå lite krav på beställaren om de har för avsikt att anskaffa material själv. Både gällande den tekniska kompetensen för att välja rätt material men även att de behöver ha en viss volym på artiklarna för att kunna få till priser som är försvarbara. Postad av Lars Sundbom - 26 sep :00 Problemet man ser på större serviceavtal är ju att priset dumpas. Om en kommun upphandlar el eller VVS tjänster och får in anbud på 300 kr per timme så måste väl nån på kommunen fatta att antingen kommer påslaget på materiel bli stort eller så kommer ett jobb som tar två timmar debiteras med fyra. Detta upprepar sig gång på gång i kommuner runt om i Sverige. Möjligheten att förkasta anbud som uppenbart är oseriösa finns ju i LOU. Sen förekommer det även att beställaren och installatören kommer överens om ett påslag på x antal procent på installatörens inköpspris på materielet. Den snabbtänkte inser ju ganska snabbt att ju högre inköpspris installatören har på materielet från grossisten, desto högre förtjänst får han på materielet. Alltså, i dessa lägen finns inget incitament för att hålla nere priserna på inköp av materiel, tvärtom. Postad av Lars Blomkvist - 26 sep :35 Senaste upphandlingen i sthlm vann anbudsgivare med 267 kr/tim samt 10 % påslag på netto d är egentligen netto? Allt prispressande gör bara att massa fusk uppkommer. Jag kan ju välja att gnp ska vara mitt netto. Jag vill kunna tjäna pengar på arbete och kunskap men tyvärr så ser inte verkligheten ut så just nu. Men som Olle skriver så kommer detta vara verkligheten om några år på många ställen. Samt med fasta a' 3 / 16

4 priser även på mindre installationer så det inte kan fuskas med timmar. Vad ska man tjäna pengar på i framtiden? Postad av Lars Blomkvist - 26 sep :36 Senaste upphandlingen i sthlm vann anbudsgivare med 267 kr/tim samt 10 % påslag på netto Postad av Ulf - 26 sep :25 Håller fulständig med Olle. Har räknat med att min timkostad blir 457 kr+ moms vid 0 resultat. Allt under det kan kan ej fungera.alla som har en dator kan titta på Eldirekt.se och se vad en vara kostar( de säljer ju inte med förlust) Kan man inte köpa matriel billigare än det får man börja fundera framtiden m.m. Postad av Andreas Öhr - 26 sep :53. Postad av Ronnie Lidström - 27 sep :52 Lars Blomkvist skrev: Senaste upphandlingen i sthlm vann anbudsgivare med 267 kr/tim samt 10 % påslag på netto d är egentligen netto? Allt prispressande gör bara att massa fusk uppkommer. Jag kan ju välja att gnp ska vara mitt netto. Jag vill kunna tjäna pengar på arbete och kunskap men tyvärr så ser inte verkligheten ut så just nu. Men som Olle skriver så kommer detta vara verkligheten om några år på många ställen. Samt med fasta a' 4 / 16

5 priser även på mindre installationer så det inte kan fuskas med timmar. Vad ska man tjäna pengar på i framtiden? Enligt kalkyl från EIO så är självkostnadspris på en elektriker = timlönen * 1,7 I detta ingår: Sociala avgifter, semester, sjukdom osv.. EJ hyror/kontorspersonal/osv/osv.. Blir inte hög lön kvar till stackars elektrikern med timdebitering på 267 kr. Om de inte tar för vana att skriva dubbel tid eller anlitat polacker för 50 kr / tim? Postad av Ronnie Lidström - 27 sep :50 Det är ju trevligt att bli inbjuden till en diskussion Jag tror att jag kastar sten i glashus men som Winston Churchill sa Do you have enemies? Good! That means you ve stood up for something at some point in your life Jag börjar med att säga att jag förstår att många elfirmor är mer eller mindre beroende av materialförsäljning för att generera vinst. Jag påstår inte på något sätt att dessa företag drivs av ohederliga affärsmän. Det jag påstår är att de drivs med en affärsmodell som är påväg att bli förlegad och en branschorganisation (EIO) som vägrar se vad som är på väg att hända. Jag har inte så mycket åsikter om hur affärsmodellen ser ut mot konsumenter utan jag har valt att koncentrera mig på Elinstallationsbolag som inriktar sig mot fastighets- och byggbolag. Dessa har nämligen möjligheten att spela ut Elinstallationsbolagen till deras nackdel genom att köpa materialet själva. Om kunden börjar köpa material själv och elektrikern är beroende av materialvinst så kommer ju elektrikern att höja priset per timme. = Kunden tjänar inget på detta mer än högst kortsiktigt. Jag har varit med några gånger om kunder som köpt materialet själva för att spara pengar.. Samtliga har förlorat stort på detta. Anledningen? Jo, bristande materialkunskap! De köper helt enkelt fel saker, för lite 5 / 16

6 av nåt och/eller för mycket av nåt annat vilket leder till ställtid för elektrikern. När vi pratar om överprissättning så måste vi ha en måttstock och jag har för ändamålet valt Elektroskandia för att jämföra deras snittpåslag med EIOs rekommendation. För ändamålet så beställde jag hem Elektroskandias årsredovisning för 2014 från Bolagsverket. Då denna är en offentlig handling bifogar jag den ifall någon vill ha lite kvällslektyr. I deras årsredovisning (för koncernen) framgår en total försäljning för 2014 på ,00 kr och totala kostnader för inköp av handelsvaror på ,00 kr. Skillnaden mellan ingående lagervärde från 2013 och utgående lagervärde, alltså osålda varor under året, uppgår till c:a 13 miljoner och är i sammanhanget försumbart så jag väljer att inte räkna med dem. Man kan då lätt räkna ut att Elektroskandias snittpåslag är 21,46% eller 13,54% lägre än EIOs rekommenderade snittpåslag. Nu har jag inte läst någon årsredovisning men jag ser det som högst osannolikt. När man ser då och då att de kan sänka priset lätt 30% bara man gnäller lite eller tar in offert så torde "standardpåslaget" vara bra mycket högre än 22 %... Förmodligen närmare 122% Vad är det som ingår i Elinstallatörens 35%? Som dessutom läggs på utöver Elektroskandias påslag. Visst ingår det vissa garantiåtgärder men med så stort påslag så skulle dessa garantiåtgärder kunna utgöra nästan hela entreprenaden. Rekommenderade påslag från EIO på 30 % är för att klara garantiåtaganden och spill på mindre jobb. Elinstallationsfirmor har av tradition haft högt materialpåslag och låg timpenning. Detta håller jag med om är fel! Materialpåslaget borde vara så det täcker svinn och garantiåtaganden inte mer. Jag har i flera steg sänkt mitt materialpåslag och istället höjt timpenningen.. Det är dock svårt att som ensam elektriker göra detta eftersom alla kunder som ringer runt och jämför priser bara frågar efter timpenning.. inte materialpåslag! På billigt material som har mycket spill har vi upp mot 100% påslag (FK på småservice t.ex.) medan jag kan ha 6% påslag på dyra armaturer i en entreprenad. 6 / 16

7 Postad av Ronnie Lidström - 27 sep :52 Lars Sundbom skrev: Är det nån här som har cirkaprislistan från EIO till hands? Skulle vilja kika på hur den ser ut, den ska tydligen vara bra att utgå från. Någon? Skulle jag också vilja se.. EIO förbjöds att fortsätta med cirkaprislistor och rekommenderade timdebiteringar på grund av en ny konkurrenslag Postad av Olle Andersson - 28 sep :32 Ronnie Lidström skrev: Det är ju trevligt att bli inbjuden till en diskussion Jag tror att jag kastar sten i glashus men som Winston Churchill sa Do you have enemies? Good! That means you ve stood up for something at some point in your life Jag börjar med att säga att jag förstår att många elfirmor är mer eller mindre beroende av materialförsäljning för att generera vinst. Jag påstår inte på något sätt att dessa företag drivs av ohederliga affärsmän. Det jag påstår är att de drivs med en affärsmodell som är påväg att bli förlegad och en branschorganisation (EIO) som vägrar se vad som är på väg att hända. Jag har inte så mycket åsikter om hur affärsmodellen ser ut mot konsumenter utan jag har valt att koncentrera mig på Elinstallationsbolag som inriktar sig mot fastighets- och byggbolag. Dessa har nämligen möjligheten att spela ut Elinstallationsbolagen till deras nackdel genom att köpa materialet själva. Om kunden börjar köpa material själv och elektrikern är beroende av materialvinst så kommer ju elektrikern att höja priset per timme. = Kunden tjänar inget på detta mer än högst kortsiktigt. 7 / 16

8 Jag har varit med några gånger om kunder som köpt materialet själva för att spara pengar.. Samtliga har förlorat stort på detta. Anledningen? Jo, bristande materialkunskap! De köper helt enkelt fel saker, för lite av nåt och/eller för mycket av nåt annat vilket leder till ställtid för elektrikern. Om kunden köper materialet själv och elektrikern höjer priset på sitt eget arbete leder detta till ett sundare affärsförhållande då elektrikern inte är beroende av materialförsäljning utan kan oberoende av kundens sätt att handla upp materialet få sin verksamhet att gå runt. Detta bör vara en positiv utveckling både för kunder och elektriker? Problemet är som du själv säger att lite nedan att det krävs att alla gör detta, annars kommer inget hända och det är där det krävs att EIO man-up och tar tag i frågan. Fenomenet du beskriver att kunder köper själva och förlorar på det förekommer, oftast precis som du säger på grund av bristande kunskap. Det är tur för oss konsulter, vi säljer många timmar på att hjälpa framförallt byggbolag att göra dessa inköp effektiva. Det är tur för oss konsulter att elinstallatörer hellre sitter och är tjuriga och väntar på att få skicka in nästa hinderanmälan för att de inte får köpa in materialet själva än att faktiskt säljer timmar till sin beställare på att hjälpa dem med dessa inköp. I en elentreprenad på kr finns det, om vi ska tro min föregående ekvation, c:a kr att spara på att köpa materialet själv. Låt säga att man då köper in en konsult för kr att sköta inköpen och läger kr på att åtgärda garantianmärkningar (som inte täcks av ALEM 09) så har man fortfarande kommit undan kr billigare Som du sa tidigare så kommer man förmodligen vilja ha bättre betalt för installationsarbetet i så fall Bra säger jag, hoppas bara att det sker också Ronnie Lidström skrev: När vi pratar om överprissättning så måste vi ha en måttstock och jag har för ändamålet valt Elektroskandia för att jämföra deras snittpåslag med EIOs rekommendation. För ändamålet så beställde jag hem Elektroskandias årsredovisning för 2014 från Bolagsverket. Då denna är en offentlig handling bifogar jag den ifall någon vill ha lite kvällslektyr. I deras årsredovisning (för koncernen) framgår en total försäljning för 2014 på ,00 kr och totala kostnader för inköp av handelsvaror på ,00 kr. Skillnaden mellan ingående lagervärde från 2013 och utgående lagervärde, alltså osålda varor under året, uppgår till c:a 13 miljoner och är i sammanhanget försumbart så jag väljer att inte räkna med dem. Man kan då lätt räkna ut att Elektroskandias snittpåslag är 21,46% eller 13,54% lägre än EIOs rekommenderade snittpåslag. Nu har jag inte läst någon årsredovisning men jag ser det som högst osannolikt. När man ser då och då att de kan sänka priset lätt 30% bara man gnäller lite eller tar in offert så torde "standardpåslaget" vara bra mycket högre än 22 %... Förmodligen närmare 122% Ja Vad ska man säga Elektroskandia köper varor för 4,6 Gkr och säljer dem vidare för 5,9 Gkr Snittpåslaget blir då 21,46%... Lika sannolikt som att U = I x R 8 / 16

9 Det är ju ett snittpåslag ska man komma ihåg, rabattbreven skiljer ju mellan firmorna och mellan produkterna. Det är ju snittet på ALLA produkter och ALLA firmor och SAMTLIGA sålda enheter. Ronnie Lidström skrev: Vad är det som ingår i Elinstallatörens 35%? Som dessutom läggs på utöver Elektroskandias påslag. Visst ingår det vissa garantiåtgärder men med så stort påslag så skulle dessa garantiåtgärder kunna utgöra nästan hela entreprenaden. Rekommenderade påslag från EIO på 30 % är för att klara garantiåtaganden och spill på mindre jobb. Elinstallationsfirmor har av tradition haft högt materialpåslag och låg timpenning. Detta håller jag med om är fel! Materialpåslaget borde vara så det täcker svinn och garantiåtaganden inte mer. Jag har i flera steg sänkt mitt materialpåslag och istället höjt timpenningen.. Det är dock svårt att som ensam elektriker göra detta eftersom alla kunder som ringer runt och jämför priser bara frågar efter timpenning.. inte materialpåslag! På billigt material som har mycket spill har vi upp mot 100% påslag (FK på småservice t.ex.) medan jag kan ha 6% påslag på dyra armaturer i en entreprenad. Det där med ersättning för spill har jag inte förstått Om du köper en kabelrulle på 50m till ett projekt och det går åt 45m. Slänger du då 5m, fakturerar för 35m och lägger på 30% på priset? Eller fakturerar du 50m? Att det ska täcka garantiåtgärder kan jag i viss mån förstå men jag vet också att ALEM 09 inte nyttjas i den grad den borde. Oftast med motiveringen att man vill vara schysst mot grossisten eller att man är rädd att få sämre rabatter. Jag är beredd att påstå att 80% av alla garantiåtgärder utgörs av antingen sådant som ALEM 09 täcker eller av felaktig installation. Oavsett vilket av de två så ser jag det som orimligt att kunden ska behöva betala för denna garantiåtgärd. Speciellt ALEM 09 fel då kunden indirekt betalat grossisten för att åtgärda dessa redan. Jag vill avsluta med att applådera din insats att sänka påslaget och höja timpenningen! Jag hoppas fler kan göra som du och jag hoppas även att EIO börjar att uppmärksamma detta.. 9 / 16

10 Postad av Ronnie Lidström - 28 sep :02 Fenomenet du beskriver att kunder köper själva och förlorar på det förekommer, oftast precis som du säger på grund av bristande kunskap. Det är tur för oss konsulter, vi säljer många timmar på att hjälpa framförallt byggbolag att göra dessa inköp effektiva. Det är tur för oss konsulter att elinstallatörer hellre sitter och är tjuriga och väntar på att få skicka in nästa hinderanmälan för att de inte får köpa in materialet själva än att faktiskt säljer timmar till sin beställare på att hjälpa dem med dessa inköp. I en elentreprenad på kr finns det, om vi ska tro min föregående ekvation, c:a kr att spara på att köpa materialet själv. Låt säga att man då köper in en konsult för kr att sköta inköpen och läger kr på att åtgärda garantianmärkningar (som inte täcks av ALEM 09) så har man fortfarande kommit undan kr billigare Som du sa tidigare så kommer man förmodligen vilja ha bättre betalt för installationsarbetet i så fall Bra säger jag, hoppas bara att det sker också Jag tror att din kalkyl där haltar lite... Jag tvivlar på att någon räknar med mer än 5-10% påslag på materialet på en större entreprenad, speciellt på material där man har 5 års garanti från leverantören (ALEM 09). Men du kan ju fortsätta hävda detta för byggarna så du kan fortsätta sälja dyra konsulttimmar till dem Ja Vad ska man säga Elektroskandia köper varor för 4,6 Gkr och säljer dem vidare för 5,9 Gkr Snittpåslaget blir då 21,46%... Lika sannolikt som att U = I x R Det är ju ett snittpåslag ska man komma ihåg, rabattbreven skiljer ju mellan firmorna och mellan produkterna. Det är ju snittet på ALLA produkter och ALLA firmor och SAMTLIGA sålda enheter. Ja det kan ju vara så att de jättestora entreprenadupphandlingarna drar ner snittet sen tar dom igen det på oss små stackars serviceelektriker Det där med ersättning för spill har jag inte förstått Om du köper en kabelrulle på 50m till ett projekt och det går åt 45m. Slänger du då 5m, fakturerar för 35m och lägger på 30% på priset? 10 / 16

11 Eller fakturerar du 50m? Att det ska täcka garantiåtgärder kan jag i viss mån förstå men jag vet också att ALEM 09 inte nyttjas i den grad den borde. Oftast med motiveringen att man vill vara schysst mot grossisten eller att man är rädd att få sämre rabatter. Jag är beredd att påstå att 80% av alla garantiåtgärder utgörs av antingen sådant som ALEM 09 täcker eller av felaktig installation. Oavsett vilket av de två så ser jag det som orimligt att kunden ska behöva betala för denna garantiåtgärd. Speciellt ALEM 09 fel då kunden indirekt betalat grossisten för att åtgärda dessa redan. Jag tror vi pratar lite äpplen och päron här. Jag lever i en värld av små servicejobb.. Varje serviceelektriker kan ha en 3-5 olika jobb varje dag. På ett hel badrumsrenovering kan det gå 45 m FK totalt av alla färger. På entreprenader är det en helt annan femma så klart.. Både gällande påslag, spill och garantiåtaganden. Till kunder som klagar och undrar varför vissa saker vi säljer är dyrare än på elbutik.se så brukar jag säga att det är av samma anledning som ett paket bacon kostar dubbelt så mycket på Statoil som på ICA-maxi. Postad av Marcus Lundström - 28 sep :24 Ja Vad ska man säga Elektroskandia köper varor för 4,6 Gkr och säljer dem vidare för 5,9 Gkr Snittpåslaget blir då 21,46%... Lika sannolikt som att U = I x R Det är ju ett snittpåslag ska man komma ihåg, rabattbreven skiljer ju mellan firmorna och mellan produkterna. Det är ju snittet på ALLA produkter och ALLA firmor och SAMTLIGA sålda enheter. Jag tror inte ekvationen är så enkel. Grossisterna säljer väl inte allt material som de köper in samma år. De fyller ju på sitt centrallager och butikslager, sedan säljer de prylarna. Vissa hyllvärmare kan ju ligga där i åratal vilket då upptas i varulager vilket också ju bör avskrivas. Sedan har de, precis som vi installatörer kan ha, kickback från deras leverantörer beroende på hur 11 / 16

12 mycket de köper. De som ger bäst kickback får ligga på butikshyllerna. Hur detta upptas i bokföringen vet jag inte? Men det finns i alla fall inte i ovan nämnd ekvation. Rabatt på GNP är det bästa sättet att prissätta löpande materialförsäljning enligt mig. Då använder man samma princip för prissättning som grossisterna. Kundrabatten beräknas från vår rabatt per rabattgrupp från grossist. På i princip samma sätt som grossisterna gör mot oss (bifogar ett skapat exempel från vårt affärssystem) Sedan ska man beakta att lågt materialpris inte är prioritet för alla kunder. Medan andra är väldigt prismedvetna. ICA har ca. 2000% påslag på plastpåsarna som finns i kassan. Folk köper dem ändå och är nöjda och glada. Postad av Lars Sundbom - 28 sep :45 Okej, kanske formulerade mig konstigt. EIOs grossistprisfil. Postad av Marcus Lundström - 28 sep :23 EIO s grossistprisfil är ju bara en samling av grossisternas aktuella prisfiler för de som inte orkar ladda hem dem från respektive grossist. Hur eio kan ta 1500kr för denna fil till medlemmar är ju bara det okker. Postad av Rikard Ågren - 28 sep :00 12 / 16

13 De har tydligen räknat om allt till styck och meter också Postad av Olle Andersson - 30 sep :19 Ronnie Lidström skrev: Fenomenet du beskriver att kunder köper själva och förlorar på det förekommer, oftast precis som du säger på grund av bristande kunskap. Det är tur för oss konsulter, vi säljer många timmar på att hjälpa framförallt byggbolag att göra dessa inköp effektiva. Det är tur för oss konsulter att elinstallatörer hellre sitter och är tjuriga och väntar på att få skicka in nästa hinderanmälan för att de inte får köpa in materialet själva än att faktiskt säljer timmar till sin beställare på att hjälpa dem med dessa inköp. I en elentreprenad på kr finns det, om vi ska tro min föregående ekvation, c:a kr att spara på att köpa materialet själv. Låt säga att man då köper in en konsult för kr att sköta inköpen och läger kr på att åtgärda garantianmärkningar (som inte täcks av ALEM 09) så har man fortfarande kommit undan kr billigare Som du sa tidigare så kommer man förmodligen vilja ha bättre betalt för installationsarbetet i så fall Bra säger jag, hoppas bara att det sker också Jag tror att din kalkyl där haltar lite... Jag tvivlar på att någon räknar med mer än 5-10% påslag på materialet på en större entreprenad, speciellt på material där man har 5 års garanti från leverantören (ALEM 09). Men du kan ju fortsätta hävda detta för byggarna så du kan fortsätta sälja dyra konsulttimmar till dem Den beräkningen jag nyss gjorde bygger på 35% påslag och att byggbolaget köper från grossist. I många fall väljer man att köpa direkt från tillverkare, vilket är ytterligare en konkurrensnackdel för elinstallatören. Grossister klarar av att tvinga elinstallatörer att köpa av dem då de inte har logistiklösningar eller inköpsvolymer att hålla priserna nere. Även en viss mån av utpressning vad jag förstår det som då rabattbreven i viss mån bygger på lojalitet och vetskapen att man går runt dem för att få bättre pris gör att rabattbreven skjuter i höjden. Stora giganter som t.ex Peab bryr sig inte riktigt om detta. Med ungefär kr i entreprenadinköp årligen och ett snitt på 12% av detta för elinstallationer gör att de i runda slänga köper in elinstallationer för kr årligen. Varav kr är elmateriel. Då sitter man i en helt annan sits att prata priser Om man kan få en bättre deal på elmaterial genom att köpa det genom elinstallatör som har kanske, 1% av totalinköp för elinstallationer i omsättning Då måste man anställa en ny inköpschef 13 / 16

14 Ronnie Lidström skrev: Ja Vad ska man säga Elektroskandia köper varor för 4,6 Gkr och säljer dem vidare för 5,9 Gkr Snittpåslaget blir då 21,46%... Lika sannolikt som att U = I x R Det är ju ett snittpåslag ska man komma ihåg, rabattbreven skiljer ju mellan firmorna och mellan produkterna. Det är ju snittet på ALLA produkter och ALLA firmor och SAMTLIGA sålda enheter. Ja det kan ju vara så att de jättestora entreprenadupphandlingarna drar ner snittet sen tar dom igen det på oss små stackars serviceelektriker Detta är nog mycket möjligt att det är så, men det är också det jag menar när jag säger att elinstallatörer sitter i en oerhörd konkurrensnackdel Ronnie Lidström skrev: Det där med ersättning för spill har jag inte förstått Om du köper en kabelrulle på 50m till ett projekt och det går åt 45m. Slänger du då 5m, fakturerar för 35m och lägger på 30% på priset? Eller fakturerar du 50m? Att det ska täcka garantiåtgärder kan jag i viss mån förstå men jag vet också att ALEM 09 inte nyttjas i den grad den borde. Oftast med motiveringen att man vill vara schysst mot grossisten eller att man är rädd att få sämre rabatter. Jag är beredd att påstå att 80% av alla garantiåtgärder utgörs av antingen sådant som ALEM 09 täcker eller av felaktig installation. Oavsett vilket av de två så ser jag det som orimligt att kunden ska behöva betala för denna garantiåtgärd. Speciellt ALEM 09 fel då kunden indirekt betalat grossisten för att åtgärda dessa redan. Jag tror vi pratar lite äpplen och päron här. Jag lever i en värld av små servicejobb.. Varje serviceelektriker kan ha en 3-5 olika jobb varje dag. På ett hel badrumsrenovering kan det gå 45 m FK totalt av alla färger. På entreprenader är det en helt annan femma så klart.. Både gällande påslag, spill och garantiåtaganden. Till kunder som klagar och undrar varför vissa saker vi säljer är dyrare än på elbutik.se så brukar jag 14 / 16

15 säga att det är av samma anledning som ett paket bacon kostar dubbelt så mycket på Statoil som på ICA-maxi. För att kunna motivera ett högre pris måste man erbjuda ett mervärde och detta ser jag att elinstallatörer konsekvent misslyckas med. ICA-Maxi stänger klockan 22:00 och öppnar inte förens 08:00 Vill man handla Bacon då ICA-Maxi inte är öppet så får man vara beredd på att det är dyrare. Det skapar ett mervärde för kunden då denna får friheten att köpa bacon till vickningen klockan 03:00 på väg hem från krogen. Det finns ett mervärde för kunden i att betala en serviceelektriker för material då denna kommer för att laga ett fel. Att beställa varor från Elbutik.se gör att det kommer ta ett par dagar innan materialet är på plats och felet kan åtgärdas. Mervärde, absolut. Frågan är vad det är för mervärde kunden får när elektrikern kommer på titt-jobb för att sedan beställa material och komma tillbaka en vecka senare för att utföra jobbet. Det KAN vara ett mervärde ifall elektrikern inte tar betalat för att komma och titta men min erfarenhet är att detta kostar 2 timmar minst. Och det skapar endast ett mervärde om inte materialåtgången inte överstiger ett visst belopp (förutsatt att påslaget är konstant) Jag tror att precis som i ditt exempel så skulle man tycka att någon är lite dum i huvudet ifall man åkte till Statoil för att tanka och samtidigt passade på att storhandla inför helgen. Det naturliga är att tanka på Statoil och storhandla på ICA-Maxi. Det är lika naturligt att byggbolag köper elinstallationstjänster av elinstallationsbolag och köper materialet själva. Postad av Olle Andersson - 30 sep :08 Marcus Lundström skrev: Ja Vad ska man säga Elektroskandia köper varor för 4,6 Gkr och säljer dem vidare för 5,9 Gkr Snittpåslaget blir då 21,46%... Lika sannolikt som att U = I x R Det är ju ett snittpåslag ska man komma ihåg, rabattbreven skiljer ju mellan firmorna och mellan produkterna. Det är ju snittet på ALLA produkter och ALLA firmor och SAMTLIGA sålda enheter. Jag tror inte ekvationen är så enkel. 15 / 16

16 Grossisterna säljer väl inte allt material som de köper in samma år. De fyller ju på sitt centrallager och butikslager, sedan säljer de prylarna. Vissa hyllvärmare kan ju ligga där i åratal vilket då upptas i varulager vilket också ju bör avskrivas. Sedan har de, precis som vi installatörer kan ha, kickback från deras leverantörer beroende på hur mycket de köper. De som ger bäst kickback får ligga på butikshyllerna. Hur detta upptas i bokföringen vet jag inte? Men det finns i alla fall inte i ovan nämnd ekvation. Jag tog upp detta i mitt första inlägg. Elektroskandia hade för 2014 ett ingående varulagersvärde på kr samt ett utgående varulagersvärde på kr, alltså en skillnad på c:a 13 miljoner kronor vilket i sammanhanget är försumbart och av den anledningen tog jag inte med denna i min beräkning... Med varulagerökningen under 2014 medräknat blir snittpåslaget 21,69% istället för 21,46% så visst, en liten skillnad... Men för ändamålets skull så är inte 0,23% speciellt avgörande för att jämföra Elektroskandias påslag mot rekomenderade påslaget från EIO Postad av Marcus Lundström - 30 sep :05 Misstänker att grossisterna har planerat relativt höga inköp för att dölja vad de "egentligen" betalar i slutändan. Finns det något i årsredovisningen som kan tolkas som återbetalning från leverantörer? Postad av müssli - 08 maj :00 En gammal tråd men ny för mig. Påslag på inköp är ju helt vansinnigt. Då tjänar man alltså mer på ett uselt rabattbrev! /edit Oj, missade att det var två sidor och där var det visst redan sagt. 16 / 16