Årsberättelse Historiska institutionen

Transkript

1 Årsberättelse 2015

2 1. Institutionen Prefekten har ordet Organisation Institutionsstyrelsen Institutionens personal Professorer Professor emerita/emeritus Docenter Universitetslektorer, forskarassistenter, forskare samt postdoktorer Adjunkter Gästforskare Gästdoktorander Administrativ personal Permanenta organ och arbetsgrupper Centrumbildningar Skyddsombud Undervisning och utbildning Grundutbildning Historia på grundnivå Historia på avancerad nivå Arkivvetenskap Kulturvetenskapliga utbildningar Lärarutbildning i historia Helårsstudenter och helårsprestationer: sammanfattning Praktik Handledd praktik på grundnivå Handledd praktik på avancerad nivå Forskarutbildning Påbörjade avhandlingsprojekt Josefine Berndt Göran Lindmark Gustav Nyberg Pågående avhandlingsprojekt Avslutade doktorandprojekt

3 Doktorandkurser Erasmus- och Nordplusutbyte Forskning Disputationer Projekt Beviljade projektmedel Påbörjade projekt Pågående projekt Priser, stipendier o. dyl Forskarutbyte Högre seminarier vid institutionen "Att lära ut dygd" Doktorandseminariet Forskarseminariet Genusseminariet Modernhistoriska seminariet Idrottshistoriska seminariet Maritima seminariet Medeltidsseminariet Urbanhistoriska seminariet Äldrehistoriska seminariet Övrig seminarieverksamhet Historiska klubben Publikationer Doktorsavhandlingar Böcker Redaktörskap/samlingsverk Kapitel i bok/del av antologi Artikel i tidskrift Recensioner Övriga publikationer Konferenser Arrangerande av konferens Deltagande i konferens: paper/föredrag Utbyten och gästforskaruppdrag

4 8. Förtroendeuppdrag Uppdrag inom Uppdrag i akademi, vetenskaplig/forsknings politisk styrelse eller nämnd mm Medlem i redaktionskommitté o. dyl Enstaka uppdrag Sakkunnig vid tjänstetillsättning, befordring, priskommitté, projektansökan Ledamot i betygsnämnd m.m Fakultetsopponent Övriga enstaka externa uppdrag Sakkunnig Medverkan i media och andra publika uppdrag Gästföreläsningar och enstaka seminarier Examensarbeten på avancerad nivå Masteruppsatser Magisteruppsatser

5 1. Institutionen 1.1. Prefekten har ordet Liksom föregående år arrangerades också 2015 en stor historievetenskaplig konferens på. Flera av institutionens medarbetare stod som arrangörer till Nordiska kvinno- och genushistorikermötet i Stockholm augusti var en av flera bidragsgivare. Mycket glädjande är att vi har haft många disputationer. Under året disputerade Lisa Hellman, Adam Hjorthén, Margareta Nordquist, Ingela Sjögren och Marin Tunefalk. Kvalitén på avhandlingarna synes vara mycket god. Tre nya doktorander påbörjade också sin utbildning: Josefin Berndt, Göran Lindmark och Gustav Nyberg. Under året har ett antal nya forskningsprojekt beviljats och påbörjats. Fjorton nya beviljades och sju påbörjades. Ett trettiotal projekt pågår sedan tidigare och sju avslutades under året. Institutionen har under året haft en mycket livlig seminarieverksamhet med sju specialseminarier, ett forskarseminarium samt doktorandseminariet. Totalt har vi haft 101 seminarietillfällen, vilket betyder cirka två i veckan. I december 2014 beslutades att institutionen skulle erhålla medel för ledande forskning. I maj 2015 antogs en plan för hur dessa medel ska användas. Planen prioriterar internationalisering samt rekrytering av två biträdande lektorer. Många forskare vänder sig till med förfrågningar om att få vara gästforskare eller gästdoktorand här. Under 2015 tog vi emot tre gästforskare, Eric Båve, Haini Hakosalo samt Heidi Kurvinen, samt tre gästdoktorander, Adam Grimshaw, Elin Hinnemo och Kristina Krake. Institutionens medarbetarar har fortsatt att publicera sig flitig samt att både arrangera och delta i konferenser. Vi har under året anställt en ny personalhandläggare, Maria Runquist, samt en ny administratör på studentexpeditionen, Ebba Edberg di Paula. Under 2015 fortsatte institutionens medarbetare att presentera sin forskning för en större publik både i samband med Stockholms stadsarkivs Onsdagshistorier: Lunchföreläsningar samt Historiska museets föreläsningsserie, Vad vet du om?. Också på många andra sätt har institutionens medarbete fullgjort den tredje uppgiften. Jens Ljunggren 5

6 1.2. Organisation ansvarar för utbildning och forskning i historieämnet, kandidatprogrammet Kulturvetarprogrammet (KVP), fristående kulturvetenskapliga kurser samt arkivvetenskap. Det övergripande ansvaret för verksamheten vid vilar på institutionsstyrelsen (se nedan). Ledamöterna väljs bland de anställda lärarna och den administrativa personalen, medan studentrepresentanter utses av Studentkåren efter förslag från Studentrådet och Doktorandrådet. Vid sidan av de valda ledamöterna är Historiska institutionens prefekt (ordförande), ställföreträdande prefekt samt programansvarig för Kulturvetarprogrammet självskrivna ledamöter. Institutionsstyrelsen för Historiska institutionen beslutar om riktlinjer för institutionens verksamhet och har ansvar för all dess utbildning (enligt gällande delegationsordning). Prefekten är chef för och utsedd av rektor. Även ställföreträdande prefekt utses av rektor. Under året var Pär Frohnert prefekt t o m 31 juli, därefter tog Jens Ljunggren över detta uppdrag. Ställföreträdande prefekt var Jens Ljunggren t o m 31 juli, därefter tog Elisabeth Elgàn över detta uppdrag. Studierektorerna har ansvar för utbildningsfrågor: grundnivå (inklusive lärarutbildning), avancerad nivå och forskarnivå. Studierektorer för grundnivå var under året Mats Hallenberg, Hossein Sheiban, Paul Sjöblom samt Mattias Tydén med ansvar för lärarutbildningen. Nils Edling var studierektor för avancerad nivå och Anna Götlind var studierektor för de kulturvetenskapliga utbildningarna och programansvarig för KVP. Ansvarig för bemanning var Hossein Sheiban. Studierektor för doktorandutbildningen var Kirsti Niskanen. Den administrativa personalen leds av den administrativa chefen Ingrid Bergkvist och består av 12 personer. Deras ansvarsområden spänner från student-administration och studievägledning till ekonomi och personalhandläggning samt webbredigering och IT-support. Information om institutionens verksamhet finns på: Institutionsstyrelsen Ledamöter : Självskrivna ledamöter: prefekt Pär Frohnert, fr o m 1 augusti Jens Ljunggren, ställföreträdande prefekt Jens Ljunggren, från 1 aug Elisabeth Elgán samt Anna Götlind, programansvarig för Kulturvetarprogrammet, personlig suppleant är Helena Tolvhed. Lärare: Nils Edling, Elisabeth Elgán jan - juli, Leos Müller, Maija Runcis, Karin Sennefelt och Hossein Sheiban aug-dec Suppleanter: Heiko Droste nov-dec, Håkan Forsell, Kirsti Niskanen, Hossein Sheiban jan-juli, Mattias Tydén Närvarorätt: Ingrid Bergkvist, administrativ chef, Magdalena Hernow IS sekreterare TA-personal: Susanne Stenius jan-okt, Andreas Bloch okt-dec Suppleant: Agneta Eiseborn 6

7 Doktorandrepresentant: Kim Bergqvist, Otso Kortekangas Suppleant: Mari Eyice Studentrepresentanter: Erica Karlsson, Fredrik Hörnell, Sofia Brännström, Afrodite Mauricci 1.4. Institutionens personal För doktorander, se Professorer Förnamn Efternamn Elisabeth Anna Heiko Elgàn Götlind Droste Kurt Villads Jensen Marko Lamberg Jens Ljunggren Leos Müller Lars Nilsson Kirsti Niskanen Karin Sennefelt Johnny Wijk Magnus Öhlander Befattning Professor i historia Professor i historia Professor i historia, särskilt stads- och kommunhistoria fr o m Professor i medeltidshistoria Professor i historia med riktning mot Stockholms historia Professor i historia, särskilt idrottshistoria Professor i historia med inriktning mot maritim historia, föreståndare för CEMAS Professor i historia, särskilt stads- och kommunhistoria t o m Professor i historia, särskilt genushistoria Professor i historia Professor i historia Professor i etnologi Professor emerita/emeritus Olle Ferm, professor emeritus Christina Florin, professor emerita Yvonne Hirdman, professor emerita Sven Lilja, professor emeritus Karl Molin, professor emeritus Klas Åmark, professor emeritus Docenter Förnamn Efternamn Befattning Roger Gabriela Mikael Andersson Bjarne Larsson Byström Nils Edling Johan Edman forskare universitetslektor verksam vid Uppsala universitet universitetslektor verksam vid SoRAD på SU 7

8 Håkan Forsell Pär Frohnert Mats Hallenberg Cordelia Hess Andrej Kotljarchouk Jonas Nordin Therese Magnus Maija Leif Nordlund Edvinsson Pettersson Runcis Runefelt Annika Sandén Mattias Tydèn Jens Rydström Ylva Waldermarsson universitetslektor universitetslektor universitetslektor verksam vid Göteborgs universitet universitetslektor verksam vid Kungliga biblioteket forskarassistent verksam vid Institutt for forsvarsstudier, Oslo universitetslektor verksam vid Södertörns högskola forskarassistent universitetslektor verksam vid Lunds universitet verksam vid Södertörns högskola Universitetslektorer, forskarassistenter, forskare samt postdoktorer Förnamn Efternamn Befattning Elin Andersson Forskare Annika Berg Forskare Mats Berglund Forskare Helena Bergman Forskarassistent Karin Carlsson Forskare Fredrik Charpentier- Universitetslektor Ljungqvist Erik Eliasson Forskare Bo Eriksson Universitetslektor Stefano Fogelberg Rota Forskare Andreas Hellerstedt Forskare Johannes Heuman Universitetslektor Sofia Holmlund Forskare Karin Högström Universitetslektor Eva Kingsepp Universitetslektor Kristine Kolrud Forskare Andrey Kotljarchuk Universitetslektor Jenny Langkjaer Universitetslektor Magnus Linnarsson Forskare Urban Lundberg Forskare Aryo Makko Universitetslektor Elin Malmer Forskare Inka Moilanen Postdoktor 8

9 Ann Nehlin Jennie Nell Mikael Nilsson Cecilia Notini Burch Maria Nyman Bo Persson Tania Preste Ann-Judith Rabenschlag Joakim Scherp Pamela Schultz Nybacka Hossein Sheiban Paul Sjöblom Ingela Sjögren Bill Sund Johan Svanberg Biörn Tjällén Helena Tolvhed Universitetslektor Forskare Forskare Universitetslektor Universitetslektor Universitetslektor Forskare Universitetslektor Forskare Universitetslektor Universitetslektor Forskarassistent Universitetslektor Forskare Forskare Forskare Universitetslektor Adjunkter Förnamn Efternamn Margaretha Nordquist Lennart Palmqvist Claes Petersson Roussina Roussinova Alf Sjöblom Oskar Sjöström Ragni Svensson Befattning Adjunkt Adjunkt Adjunkt Adjunkt Adjunkt Adjunkt Adjunkt Gästforskare Förnamn Efternamn Eric Båve Heini Hakosalo Heidi Kurvinen Från Uleåborgs universitet Uleåborgs universitet Gästdoktorander Förnamn Efternamn Adam Grimshaw Elin Hinnemo Kristina Krake Från University of St Andrews, UK Uppsala universitet Syddansk universitet, Danmark Administrativ personal 9

10 Förnamn Efternamn Ingrid Bergkvist Andreas Bloch Ebba Edberg di Paola Eva Eggeby Agneta Eiseborn Malin Forshällen Magdalena Hernow Isak Lidström Olov Lund Oskar Schelin Estelle Sjödahl Tom Silvennoinen Susanne Stenius Anders Ståhlberg Befattning Administrativ chef Studievägledare Administratör på studentexpeditionen, vikarie februari-september därefter t v Ekonomiadminstratör Ekonomiansvarig Amanuens/ Vik utbildningsadministratör Personaladministratör Amanuens t o m augusti Amanuens fr o m oktober Administratör på studentexpeditionen Amanuens fr o m februari Systemansvarig Administratör på studentexpeditionen t o m september Kommunikatör 1.5. Permanenta organ och arbetsgrupper Ledningsgrupp: Pär Frohnert (vt), Jens Ljunggren, Elisabeth Elgàn (ht), Anna Götlind, Mats Hallenberg (vt), Kirsti Niskanen, Mattias Tydén, Nils Edling, Hossein Sheiban (ht) samt Ingrid Bergkvist Arbetsgrupp för forskningsfrågor: Elisabeth Elgán, sammankallande, Håkan Forsell, Kurt Villads Jensen, Magnus Linnarsson, Annika Sandén, Joakim Scherp samt doktorandrepresentanter Eva-Marie Letzter (vt) och Mari Eyice (ht). Arbetsgruppen för kurslitteratur och betygskriterier: Anna Götlind, sammankallande, Nils Edling, Mats Hallenberg, Mattias Tydén, Hossein Sheiban, Anders Ståhlberg samt doktorandrepresentant Anna-Karin Stymne och studentrådsrepresentant. Jämställdhets- och likabehandlingsgruppen: Anna Götlind (sammankallande), Magdalena Hernow (T/A), Leos Müller (lärare/forskare), Ann Nehlin (lärare/forskare t o m mars), Annika Sandén (lärare/forskare vt) samt Lisa Svanfeldt-Winter (doktorandrepresentant) och studentrådsrepresentant. Handledarkonferens: Samtliga lärare/forskare som hade handledningsuppdrag inom utbildningen på forskarnivå. Forskarutbildningsnämnd: Beredde ärenden som berör forskarutbildningen. Ordförande var studierektor för forskarutbildningen, Kirsti Niskanen Centrumbildningar Centrum för medeltidsstudier: Föreståndare var Kurt Villads Jensen och sekreterare var Fredrik Charpentier Ljungqvist. CMS inrättades den 1 juli 2008 för att främja forskning om 10

11 medeltiden. Externa medel har erhållits genom åren, från främst Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse och Kungliga Vitterhetsakademien. CMS arrangerar regelbundna större, internationella konferenser. CMS styrelse sammanträdde tre gånger under året. Centrum för maritima studier (CEMAS): Föreståndare Leos Müller. Centrumet inledde sin verksamhet den 1 januari CEMAS är ett samarbete mellan och Statens maritima museer (SMM). Syftet med samarbetet är att stärka det maritima forskningsfältet genom tvärvetenskapliga samarbeten mellan historia, etnologi och arkeologi. CEMAS huvuduppgift är att bygga upp forskning och forskarutbildning på det maritima fältet. CEMAS forskare samarbetar även aktivt med museivärlden och undervisar. CEMAS finansieras till lika delar (2 miljoner) av SMM och. Avtalet mellan parterna omförhandlades under 2015 och ett nytt samarbetsavtal skrivits på för perioden Under 2015 hade CEMAS sju medarbetare, fyra i historia: Leos Müller (professor), Lisa Hellman (doktorand), Ale Pålsson (doktorand), Harry Svensson (doktorand), och tre i etnologi: Simon Ekström (forskare), Mattis Frihammar (postdoktor i etnologi) och Hanna Jansson (doktorand). Lisa Hellman disputerade i december CEMAS leds av styrelse som har sex ledamöter: Karl Olof Hammarkvist (Handelshögskolan) ordförande, Anna Götlind, professor i historia (SU), Lars Kaijser, docent i etnologi (SU), Andreas Linderoth, forskningssamordnare (SMM), Mirja Arnshav, forskningssamordnare (SMM) och Ale Pålsson, doktorandrepresentant (SU). Styrelsen möttes under 2015 fyra gånger Skyddsombud Skyddsombud ordinarie: Oskar Schelin Skyddsombud ersättare: Susanne Stenius jan-sept, Magdalena Hernow okt-dec Studerandeskyddsombud för institutionens doktorander: Harry Svensson jan-juni, Gustav Nyberg juli-dec 11

12 Undervisning och utbildning Grundutbildning Historia på grundnivå Det finns flera olika ingångar till att börja läsa historia och ta del av det kursutbud som finns vid. Kandidatprogrammet i historiska studier Institutionen har ett historieprogram som leder fram till en kandidatexamen vid Stockholms universitet (3 års studier = 180 högskolepoäng, hp) med historia eller idéhistoria som huvudämne. De studenter som väljer historia läser minst 90 hp historia samt 30 hp idéhistoria och därutöver finns möjlighet att välja studier inom något annat ämne. Kulturvetarprogrammet (kandidatprogram) Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram som omfattar 180 hp och inleds för samtliga studenter med en programspecifik kurs, Kulturvetenskaplig baskurs 30 hp. Efter baskursen följer studier dels inom ett huvudområde omfattande 90 hp, och innefattande kandidatkurs med examensarbete, dels ytterligare valbara kurser omfattande 30 hp. Studenterna kan välja historia som huvudområde eller breddningsämne. Programmet avslutas med en tillämpningstermin om 30 hp med som innehåller 15 hp praktik. Studier genomförda före antagningen till programmet kan tillgodoräknas. Kandidatprogrammet för museer och kulturarv (värdinstitution: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap) Huvudämnet kan vara historia, arkeologi, etnologi eller konstvetenskap. Första terminen är gemensam för programmets studenter med introduktion till ämnena samt musei- och kulturarvsfrågor. Andra och tredje terminen läses huvudämnet. Fjärde terminen läser studenterna antingen något av de andra ämnena som är med i programmet eller fördjupar med museipedagogik eller liknande som finns i programmets kursutbud. Första delen av femte terminen innehåller valbara kurser och avslutas med praktik på en kulturarvsinstitution. Sjätte och sista terminen läser studenterna en kandidattermin inom sitt huvudämne. Mångfaldsprogrammet (värdinstitution: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap) Historia kan också läsas inom ramen för det treåriga kandidatprogrammet i mångfaldsstudier. Målet med programmet är att omsätta mångfaldsforskningens olika kunskaper i kunnande och praktiker användbara i yrkeslivet. Första och andra terminens studier är gemensamma för programmets studenter och introducerar studenterna till mångfaldsforskningsområdet. Termin tre till fem studeras ett av programmets huvudämnen: historia, etnologi, pedagogik eller genusvetenskap. Sjätte och avslutande terminen är gemensam för programmets studenter och innehåller bl.a. praktik på en arbetsplats som sysslar med mångfaldsfrågor. Studier terminsvis Det annat alternativ att läsa historia på heltid är att läsa en termin i taget (30 hp). Som nybörjare i ämnet kan man läsa Historia I, en helhetsbild av människans historia från antik tid och fram till idag. Fokus ligger på de långa linjerna i världshistorien men också på särskilda 12

13 formativa perioder, då avgörande förändringar ägde rum. Kursen ger även grundläggande kunskaper om historisk metod, källkritik och vetenskapliga begrepp. Efter första terminens studier följer Historia II som ger fördjupade kunskaper om historisk teori och metod samt om några aktuella historiska forskningsområden. Terminen avslutas med en metodkurs och ett uppsatsmoment där målet är att genomföra en vetenskaplig undersökning av ett avgränsat historiskt problem. Tredje terminens studier i historia är en kandidatkurs som innehåller fördjupade teoretiska och tematiska studier samt ett eget uppsatsarbete motsvarande 15 hp. Fristående tematiska kurser Det femte alternativet slutligen utgörs av fristående tematiska kurser som ges på kvällstid om antingen 10 hp eller 15 hp. Följande kurser gavs under 2015: - De muslimska ländernas historia II Islams uppkomst och betydelse för tusen år av social och politisk utveckling, 10 hp - Afrikas historia I Afrikas historia söder om Sahara ca ca 1800, 15 hp - Afrikas historia II, 10 hp - Nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen, 15 hp - Stockholms historia, 15 hp - De nordamerikanska indianernas historia I, ca , 15 hp - De nordamerikanska indianernas historia II, ca idag,10 hp - Kinas moderna historia, 10 hp - Svensk historia från sjösidan ca : 15 hp - De islamiska samhällenas moderna historia: Politik, samhälle och religion, 15 hp - Medeltidens samhälle, 15 hp De fristående kvällskurserna löper som regel på halvtid över en längre del av terminen. Alla kurserna är påbyggbara vid fortsatta studier i historia Historia på avancerad nivå Genomfört examensarbete för kandidatkurs ger behörighet för att studera på avancerad nivå. Behörighet för program kräver dock uttagen kandidatexamen. På den avancerade nivån kan man studera till en tvåårig masterexamen eller ettårig magisterexamen. Den ettåriga magistern kan byggas ut till en tvåårig master med ett års ytterligare studier där bl. a. ett kompletterande examensarbete ingår. Även andra ämnen med relevans för historieämnet kan infogas i en examen. I regel ges delkurserna på avancerad nivå på halvfart så att två kurser läses samtidigt. Närmare information om programmens och kursernas utbildningsplaner finns på institutionens hemsida. Masterprogram Masterprogrammen omfattar två års heltidsstudier (startar höstterminer), där kan följande inriktningar läsas: Historiska studier, Medeltidsstudier eller Kulturarvsstudier. Masterprogram i historiska studier, med inriktning mot historia, ekonomisk historia eller idéhistoria (120 hp, 2 års studier) 13

14 Programmet är ett samarbete mellan, Ekonomisk-historiska institutionen och Institutionen för kultur och estetik. Det tvååriga programmet är en sammanhållen helhet med vissa gemensamma kurser. Fokus är riktat mot ett av huvudämnena, där examensarbetet skrivs, men samtidigt ges möjligheter till kronologisk och tematisk specialisering med valbara temakurser. Även ämnen utanför historia, ekonomisk historia och idéhistoria kan infogas i programmet. Utrymme finns för praktikperioder och individuella litteraturkurser. Masterprogram i medeltidsstudier (120 hp, 2 års studier) Programmet utgår från ett huvudämne (t.ex. historia, arkeologi, konstvetenskap eller något medeltidsspråk) och består av en blandning av kurser med ämnesorienterande, färdighetstränande och metod- och teoriförmedlande innehåll. Examensarbetet skrivs inom huvudämnet. Masterprogram i kulturarvsstudier (120 hp, 2 års studier, värdinstitution: Konstvetenskap, Institutionen för kultur och estetik) Ett tvärvetenskapligt masterprogram som bygger på samverkan mellan disciplinerna arkeologi, etnologi, historia, konstvetenskap, kulturgeografi och nordiska språk. Dessutom medverkar specialister från KTH, Riksantikvarieämbetet och andra kulturarvsaktörer som gästlärare. Kurser på avancerad nivå Samtliga kurser på avanceradnivå utom examensarbeteskurserna omfattar 7,5 hp. För magister-och masterexamen finns följande obligatoriska kurser: Historia i samhället, metodkurs och teorikurs samt examensarbete 15 eller 30 hp. Det samlade kursutbudet vt 2015 och ht 2015 omfattade: Biståndets historia Organisation och ledarskap i historien Dygdens historia Anglosaxiska England Global och transnationell historia Migrationer, migranter och det moderna samhället Religion och krig Introduktion till förslagskunskap Introduktion till arkivvetenskap Källkritik för humanister Medeltidsforskning Paleografi Historia i samhället forskning, historiografi och historiebruk Historia - metodkurs Historia - teorikurs Examensarbete 15 och 30 hp Kombinationsutbildning på avancerad nivå Studenter inom universitets lärarutbildning som har historia som huvudämne har möjlighet att läsa 30 eller 60 hp på avancerad nivå för magister- respektive masterexamen inom kombinationslärarutbildningen. För magisterexamen läser studenterna två kurser à 7,5 hp och 14

15 skriver ett examensarbete om 15 hp, för masterexamen gäller 30 hp kurser och ett examensarbete på 30 hp. För studenter på vårtermin har teorikursen var obligatorisk och för studenterna på höstermin har historia som vetenskap och metodkursen utgjort obligatoriska inslag Arkivvetenskap Kursen i arkivvetenskap (60 hp) är en professionsutbildning för blivande arkivarier. Den ges på avancerad nivå och kräver en kandidatexamen i ämnen med relevans för historisk forskning, i första hand historia, ekonomisk historia och idéhistoria. Kursen ger en grundläggande kompetens för arbete som arkivarie inom såväl den offentliga som privata sektorn. Kursen i arkivvetenskap ges på helfart under två terminer. Den är uppdelad i 7 delkurser inklusive en längre praktikperiod. Praktiken omfattar 15 hp och syftar till att ge studenterna möjligheter att använda sina teoretiska kunskaper om arkiv i praktisk verksamhet. Utbildningen ger sammantaget en bred kunskapsbas och inkluderar, utöver praktiken, kurser i arkivteori, arkivjuridik, informationsvärdering, arkivredovisning och bevarandestrategier e- arkiv, arkivinformatik och organisationsteori samt ett uppsatsarbete Kulturvetenskapliga utbildningar Kulturvetarprogrammet (kandidatprogram) Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram som omfattar 180 högskolepoäng och inleds för samtliga studenter med en programspecifik kurs, Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp. Efter baskursen följer studier dels i ett huvudområde omfattande 90 hp och innefattande kandidatkurs med examensarbete, dels i ytterligare valbara kurser omfattande 30 hp. Programmet avslutas med en tillämpningstermin om 30 hp som innehåller 15 hp praktik. Studier genomförda före antagning till programmet kan tillgodoräknas. Fristående kurser Institutionen ger också fristående kulturvetenskapliga kurser som är öppna även för studenter som inte läser på Kulturvetarprogrammet. Dessa kurser är antingen yrkesinriktade, som Curatorutbildning, Förlagskunskap och Projektledarutbildning; eller tvärvetenskapligt teoretiska som Visuell och materiell kultur och Populärkulturen och samhället. De yrkesinriktade kurserna innehåller praktikperioder Lärarutbildning i historia För studenter som vill bli lärare med historia som ett undervisningsämne fanns flera alternativa vägar. Huvudspåret är Ämneslärarprogrammet där ingång väljs utifrån ämnen respektive åldersgrupp man vill undervisa i skolan (gymnasium, årskurs 7-9 respektive årskurs 4-6). Ämneslärarprogrammen är uppbyggda så att de varvar ämnesstudier med pedagogiska/didaktiska kurser samt VFU (verksamhetsförlagd utbildning på en praktikskola). En annan väg att bli lärare är att läsa ämnesstudier först och ta t ex en fil.kand. eller magisterexamen och därefter ansöka till KPU-utbildning (Kompletterande pedagogisk utbildning) om tre terminer. Mer information om detta finns på Lärarutbildningskanslierna vid. Vidare finns Kombinationsprogrammet, som ger lärarexamen samt magisterexamen i huvudämnet. I detta program läses de ordinarie historiekurserna obrutet i sin helhet. 15

16 Pedagogik och praktik ligger på egna terminer. För gymnasiekompetens krävs minst kandidatnivå i historia, således tre terminer (90 hp). Som huvudämne i Kombinationsprogrammet krävs Magisternivå, fyra terminer (120 hp). De studenter som läser historia som sitt andraämne inom Kombinationsprogrammet läser 2,5 terminer historia (75 hp). De studenter som läser till lärare via Ämneslärarprogrammet mot skolans äldre åldrar (grundskolans klass 7-9 och gymnasieskolan) och har historia som huvudämne kommer till redan den första terminen i programmet. Den första och tredje terminens studier vid, Historia I och III, läses tillsammans med alla andra studerande. Under dessa terminer finns inga särskilda pedagogiska/didaktiska kurser inlagda utan det handlar om studier i ämnet historia. Under Historia II, läser studenterna däremot en särskild lärarkurs i historiedidaktik och historiebruk. Blivande gymnasielärare med historia som förstaämne återkommer till mot slutet av lärarutbildningen och läser då en lärarinriktad kurs med fördjupade ämnesstudier och ett ämnesdidaktiskt eget arbete, Historia IV. Den som väljer att bli lärare mot yngre åldrar läser endast en delkurs om 6 hp i historia inom kursen Samhällsorienterande ämnen 30 hp, där det även ingår 6 hp vardera Geografi, Religion och Samhällskunskap samt en SO-kurs Helårsstudenter och helårsprestationer: sammanfattning Antalet registrerade helårsstudenter på institutionen har under kalenderåret 2015 varit 476 på grundnivå och 101 på avancerad nivå. Helårsprestationerna (avklarade kurser) har varit 336 på grundnivå och 84 på avancerad nivå. Dessa uppgifter är hämtade ur ÅR-databasen, där inrapporterade registreringar och resultat omräknats till helårsstudenter och helårsprestationer. Av ovan nämnda helårsprestationer har 25 inrapporterats inom arkivvetenskap, där antalet registrerade helårsstudenter varit 28. Inom ramen för kulturvetarprogrammet har 87 helårsprestationer genomförts på 108 helårsstudenter. Dessutom tillkommer 57 prestationer (på 62 helårsregistreringar) på de fristående kulturvetenskapliga kurserna. Lärarutbildningen är indelad i sex program (varav tre aktiva) och har under året sammanlagt producerat 76 helårsprestationer på 96 registrerade helårsstudenter Praktik Vid är det möjligt att genomföra handledd praktik inom ramen för utbildningar på såväl grund- som avancerad nivå. Under 2015 har sammanlagt 171 studenter genomför en godkänd praktikkurs vid institutionen och några av dem valde dessutom att förlägga sin praktik utomlands. Den handledda praktiken omfattar kultursektorn i vid mening. Det kan röra sig om kulturvårdande och kulturförmedlande institutioner och verksamheter av olika slag, t.ex. museer och kulturminnesvård, arkiv, förlag, massmedier alternativt kulturadministrativa uppgifter inom studieförbund, organisationer, företag och förvaltning eller slutligen gallerier och kulturprojekt av olika slag. 16

17 Handledd praktik på grundnivå Inom utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet innehåller den avslutande och programspecifika Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp, 10 veckors handledd praktik. Vidare har Curatorutbildning, 30 hp, och Projektledarutbildning, 30 hp, vardera 5 veckors handledd praktik. Sammanlagt 118 studenter ( ) genomförde under 2015 handledd praktik inom någon av de utbildningarna Handledd praktik på avancerad nivå På avancerad nivå är handledd praktik obligatorisk inom Arkivvetenskap, 60 hp, och Förlagskunskap, 60 hp, som båda innehåller 10 veckors handledd praktik under vårterminerna. Under den andra och tredje terminen på Masterprogram i historiska studier, 120 hp, kan studenterna välja att praktisera 5 eller 10 veckor. Under 2015 genomförde sammanlagt 53 studenter ( ) handledd praktik inom någon av de utbildningarna Forskarutbildning Forskarutbildning Forskarutbildningen har för närvarande omkring 25 aktiva doktorander vid Historiska institutionen på. Under 2015 antogs två doktorander och fem doktorander disputerade. Till institutionen finns dessutom två doktorander knutna till forskarskolan BEEGS på Södertörns högskola. Undervisningen bedrivs genom handledning till avhandlingsarbeten, genom ett doktorandseminarium lett av två seminarieledare samt genom obligatoriska och fristående kurser. Kursutbudet motsvarar ett års studietid, och består till nära hälften av obligatoriska teori- och metodkurser. Övriga kurser kan väljas ur kurser som ges inom forskarskolan Stockholm-Uppsala, andra institutioners eller lärosätens utbud av forskarutbilnings- eller masterkurser, eller som fristående läskurser. En av kurserna ska gälla ett område eller tema som ligger utanför avhandlingsämnet. Doktoranderna medverkar i utformningen av forskarutbildningen genom representation i institutionsstyrelsen, forskarutbildningsnämnden och i institutionens arbetsgrupp för forskarutbildningen. Doktoranderna har även flera egna representativa organ för interna frågor (varav doktorandrådet är viktigast) och de arrangerar återkommande samkväm mm för sammanhållning och gemenskap inom det egna kollektivet. Doktoranderna erbjuds att medverka i institutionens arbete genom undervisning eller kvalificerat administrativt arbete (högst 20 % av studietiden) och kompenseras då med maximalt ett år förlängd studietid. Doktoranderna uppmuntras att delta i konferenser, symposier och workshops, både i Sverige och internationellt. Det är också vanligt bland doktoranderna med utlandsterminer eller andra längre vistelser vid utländska lärosäten. Till bilden hör dessutom en ökande ström av utländska doktorander som besöker institutionen inledde de historiska institutionerna vid Stockholms och Uppsala universitet ett samarbete kring utbildning på forskarnivå, Forskarskolan Stockholm och Uppsala. Samarbetet bygger på ett samordnat kursutbud, gemensamma doktoranddagar, gemensamma seminarier och utbyte av handledartjänster. Sedan hösten 2010 inkluderar samarbetet även samordnad antagning. 17

18 Josefine Berndt Påbörjade avhandlingsprojekt - Folkhemmets poliskår. Centraliseringen av den svenska polisen Handledare: Mattias Tydén och Björn Furuhagen Göran Lindmark - Utvecklingen av den svenska civila krisberedskapen Handledare: Magnus Petersson och Johnny Wijk Gustav Nyberg - Från statare till lantarbetare: om statarnas klassformeringsprocess i Stockholms län ca Handledare: Kirsti Niskanen och Johan Svanberg Pågående avhandlingsprojekt Kim Bergqvist - Politics of Aristocracy and Chivalry: Ideology and Poltical Identities in Narrative Sources from Castile-León and Sweden c Handledare: Olle Ferm och Elisabeth Elgán Nevra Biltekin - "The Making of Diplomats in Sweden " Handledare: Bo Persson & Kirsti Niskanen Olof Bortz - Raul Hilberg and the Historical Memory of the Holocaust. Handledare: Pär Frohnert och Lars M Andersson Carl Mikael Carlsson - I huvudet på Prosten Muncktell Handledare: Nils Edling, Karin Sennefelt Emil Dickson - Folkets natur: Svensk naturskyddspolitik och styrning ca Mari Eyice - Reformed virtue. Gender and emotion in Reformation period Sweden Handledare: Gabriela Bjarne Larsson, Cordelia Hess, Andreas Hellerstedt 18

19 Charlotta Forss - The continents and perceptions of the world in seventeenth century Swedish travel narratives, maps and scholarly discourse Handledare: Mats Wallenberg och Henrik Ågren Eva Joelsson - Emotionell navigation under en politisk regim: Emotionella yttringar kring kärlek och vänskap under andra hälften av 1700-talet Handledare: Leif Runefelt & Karin Sennefelt Gwendolyne Knight Keimpema - Broken Order: Shapeshifting as Social Metaphor in the Medieval North Handledare: Roger Andersson & Cordelia Hess Otso Kortekangas - Discourses on the elementary education of the Sámi in early twentieth century ( ) Norway, Sweden and Finland Handledare; Maija Runcis, SU; Jukka Nyyssönen, Universitetet i Tromsö Eva-Marie Letzter - Med öga för publiken. Moralisk fostring genom heliga Birgittas och de svenska predikanternas exempelberättelser, ca Handledare: Gabriela Bjarne Larsson Martin Berntson Robert Mohammadi - Den stora gruvstrejken i Malmfälten: En muntlig historia Ashok Nath - In Honour of the Regiment Handledare: Professor Gunnar Åselius Emma Pihl Skoog - Kraftkarlar och knallhårda knogar Handledare: Johnny Wijk och Eva Blomberg Ale Pålsson - Our side of the water: Political Culture and Representation in St. Barthélemy during the early nineteenth century Handledare: Leos Müller och Fredrik Thomasson Per Gunnar Sidén 19

20 - Från Lödöse till Uleåborg - Det svenska rikets urbanisering Handledare: Lars Nilsson Alf Sjöblom - Kommersiell Socialpolitik Handledare: Orsi Husz Nils Edling Martin Skoog - Våldsproduktion, legitimitet och statsformering i Sverige Anna-Carin Stymne - Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan. Handledare: Nils Edling och Bo Persson Lisa Svanfeldt-Winter - Scientific personae, gender and scientific during the first half of the 20th century. Harry Svensson - Örlogsstaden och dess judiska entreprenörer Handledare: Leos Müller och Lars M Andersson Avslutade doktorandprojekt Lisa Hellman - Everyday life in the foreign quarters of Canton the case of the Swedish East India Company Handledare: Leos Müller och Leif Runefelt Adam Hjorthén - Border Crossing Commemorations: Entangled Histories of the 1938 New Sweden Tercentenary and the 1948 Swedish Pioneer Centennial Handledare Mats Hallenberg och Dag Blanck Margaretha Nordquist - Rulers and Realm: Ideological conceptions in late medieval Swedish rhyme chronicles Handledare: Olle Ferm och Anders Cullhed Ingela Sjögren 20

21 - To be or not to be American. Statehood and Peoplehood in Native American Selfidentification during the Self-determination era. Handledare: Bo Persson Gunlög Fur Martin Tunefalk - Äreminnen. Personmedaljer och social status i Sverige, ca Handledare Mats Hallenberg och Mikael Alm Doktorandkurser I det samordnade kursutbudet inom Forskarskolan Stockholm Uppsala ingår en introduktionskurs (4,5 hp), två teorikurser (7,5 hp vardera) och en metodkurs (7,5 hp). Introduktionskursen ges i början av studietiden under vårterminerna. Den ena teorikursen Historisk teori och historiska klassiker ges under vårterminen och den andra teorikursen Internat/internetkursen Tillämpad teori under höstterminen. Metodkursen Kvalitativa och kvantitativa metoder ges i början av utbildningstiden på höstterminen Erasmus- och Nordplusutbyte Utbyten mellan och andra universitet/institutioner skedde kontinuerligt. Under 2015 hade institutionen sammanlagt 18 inresande och 4 utresande. 8 inresande på våren och 10 på hösten. 1 utresande på våren och 3 på hösten. Studenterna kom från 6 olika länder: Frankrike (8), Nederländerna (2), Ryssland (2), Schweiz (2), Tyskland (3), samt USA (1). Utresande studenter reste till Frankrike, Kina, Tyskland, samt Kanada. 16 utbyten skedde inom ramen för Erasmus+, 5 av utbytena var bilaterala avtal på central nivå, och 1 åkte som en så kallad free mover. En student genomförde erasmuspraktik som kommer att omnämnas i Diploma Supplement. Inom ramen för Erasmus+ personalfortbildning vi hade tre anställda på universitet i Szczecin som under några dagar besökte institutionen. 3. Forskning 3.1. Disputationer 28 januari Yuliya Yurchuk / Reordering Meaningful Worlds: Memory of the Organization of Ukrainian Nationalist and Ukrainian Insurgent Army in Post-Soviet Ukraine Historia, Södertörns högskola och Opponent: professor Stefan Troebst, Univärsität Leipzig 6 februari Ingela Sjögren /To be or not to be American. Statehood and Peoplehood in Native American Selfidentification during the Self-determination era. Historia, 21

22 Opponent: Rani-Henrik Andersson, Helsingfors universitet 11 september Martin Tunefalk /Äreminnen. Personmedaljer och social status i Sverige, cirka Historia, Opponent: Joachim Östlund,, Lunds universitet 6 november Adam Hjorthén/ Border-Crossing Commemorations: Entangled Histories of Swedish Settling in America Historia, Opponent: Ulf Zander, professor,, Lunds universitet. 4 december Margaretha Nordquist/A Struggle for the Realm: Late-medieval Swedish rhyme chronicles as ideological expressions. Opponent: Professor Jens E. Olesen, Greifswalds universitet. 11 december Lisa Hellman/Navigating the foreign quarters: Daily life of the Swedish East India Company employees in Canton and Macao Opponent: Professor Gunlög Fur, Linnéuniversitet Projekt För doktoranders avhandlingsprojekt se Beviljade projektmedel Roger Andersson: "Digitala Birgitta. Att tillgängliggöra heliga Birgittas fornsvenska texter." Riksbankens Jubileumsfond. Henrik Williams, Uppsala universitet. "Text till tiden. Medeltida handskrifter i kontext." Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond, huvudsökande docent Jonas Nordin, Kungl. biblioteket Helena Bergman: Vetenskaplig stat eller statlig vetenskap? Välfärdsforskningens och välfärdspolitikens kunskapsformer , RJ: Johan Edman, Sorad, SU Fredrik Charpentier Ljungqvist: Medel för kvalitetsutveckling av utbildning för Forskningsstudiecirkel i SO-didaktik, beviljat av rektor för (huvudsökande fil. dr. Max Strandberg, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, ). Text till tiden! Medeltida texter i kontext då och nu, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond, huvudsökande docent Jonas Nordin, Kungl. biblioteket Olle Ferm: Granholms stiftelse Christina Florin: Projektanslag från Lars Hiertas minne för XI samt från Magnus Bergvalls stiftelse till Nordiska kvinnohistorikerkonferensen. 22

23 Adam Hjorthén: "Swedish-American Borderlands: An International Research Network", Riskbankens Jubileumsfond, forskningsinitiering. Huvudansvarig: Dag Blanck Kurt Villads Jensen: Kongres om Iberisk historia. Wallenberg, Områdesnämnden, Veterhetsakademin Kirsti Niskanen: Allmän och lika rösträtt? Historiekritiska perspektiv på medborgarskap och demokrati, forskningsinitiering, RJ Therese Nordlund Edvinsson: Torsten Söderbergs stiftelse, Projekttitel, Utanför styrelserummet: Kvinnor, barn och familjeföretagande , Karin Sennefelt: Ordet blev till kött: kroppen i protestantisk kultur , VR Ylva Sjöstrand: "Mellan brukbart och skräp. Handeln med lump som ekonomisk och moralisk praktik " Johan & Jakob Söderbergs Stiftelse Bill Sund: Cykelsportens dopingproblematik, CIF Påbörjade projekt Anna Götlind: Bokprojektet "Syrenerna blomma. Om sockenbarnet August Theodor Blomqvist och ett liv i Stockholms utkanter" (prel. titel). Medförfattare: Rolf Lind, Solna. Forskning i tjänsten. Boken kommer ges ut av Stockholmia förlag. Preliminär utgivning i november 2018 Johannes Heuman: Post-doc finansierad av Vetenskapsrådet Kurt Villads Jensen: Kongres om Iberiske historia. Wallenberg stiftetelserna Aryo Makko: Neutrality and the Kremlin during the Cold War, Marcus Wallenbergs Stiftelse för internationellt vetenskapligt samarbete samt Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare Elin Malmer: Vapenbröder emellan: officerarnas broderskap och värnpliktsarméns framväxt, ca Finansiering från Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse Kirsti Niskanen: Allmän och lika rösträtt? Historiekritiska perspektiv på medborgarskap och demokrati, forskningsinitiering, RJ Bill Sund: Cykelsportens dopingproblematik. CIF Pågående projekt Roger Andersson: "Heliga Birgittas texter på fornsvenska". Vitterhetsakademien och Centrum för medeltidsstudier,. Helena Bergman: Folk som skiljer sig: kvinnors jagberättelser om privatliv, känsloliv och förändring, SU 23

24 Gabriela Bjarne Larsson, Elin Andersson: Fast och lös egendom i senmedeltidens Sverige, VR Eric Båve: Krympande orter, Sveriges Kommuner och landsting (SKL) Heiko Droste: Ett projekt om Östersjöområdets kommunikativa infrastruktur under talet. Östersjöstiftelsen Nils Edling: Kampen om välfärdsstaten: Välfärdsbegreppens historia Riksbankens Jubileumsfond Olle Ferm: Svenska studenter i Paris under medeltiden. Granholms stiftelse. Christina Florin: Antologiprojekt 1970-talet - En emotionell revolution? Redaktörer: Helena Bergman, Christina Florin, Jens Ljunggren Pär Frohnert: Flyktingarna och folkhemmet. VR. samt Repertorium der Policeyordnungen der frühen Neuzeit. Schweden. (ung. Katalog över tidigmoderna politiförordningar. Sverige. Bd 12. fc.). Max-Planck-Institut für Europäische Rechtsgeschichte. Anna Götlind, Marko Lamberg: Antologiprojektet "Tillfälliga Stockholmare". Riksbankens Jubileumsfond. Mats Hallenberg, Magnus Linnarsson: Egenintresset och det allmänna bästa. Politiska konflikter om organisering av allmännyttig verksamhet i Sverige, (ca) Finansierat av Forte (tidigare FAS) Andreas Hellerstedt, Biörn Tjällén, Tania Preste, Jennie Nell: Att lära ut dygd, RJ Eva Kingsepp: "A land made for war? World War II in North Africa/the Middle East, as represented in popular history and memory culture". Ahlström & Tersérus stiftelse. Heidi Kurvinen: Social inequalities in newsrooms, Helsingin Sanomat Stiftelsen, Ann Nehlin: Nya hem i Sverige - evakuering av Finska krigsbarn under andra världskriget: samtidens syn på föräldra-barnseparationer och allmänhetens vilja att bistå mot bakgrund av svensk neutralitetspolitik Lars Nilsson: Krympande orter: Avesta och Söderhamn som postindustriella samhällen. Stads- och kommunhistoriska institutet. Kommunerna; självstyrelsen, makten och kompetensen. Bidrag till antologi om kunskapssamhället. Svensk stadsutveckling efter Bidrag till lärobok i svensk stadshistoria. Kirsti Niskanen, Annika Berg: Scientific Personae in Cultural Encounters in Twentieth Century Europe, Marcus och Amalia Wallenbergs Stiftelse Joakim Scherp, Mats Berglund: Stormaktstidens tjänstefolk; VR Karin Sennefelt: Seeing and enacting social order: cultures of difference in early modern Sweden, RJ 24

25 Ylva Sjöstrand: "Savings in the wardrobe - Changes in the value and life cycle of clothes ". Finansierat av Handelsbanken. Bill Sund: Cykelsportens dopingproblematik, se Cykelsportens dopingproblematik, CIF Johan Svanberg: Arbetskraftsrekrytering till en könssegregerad arbetsmarknad. Schleswig- Holstein-aktionen under 1950-talet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS, numera Forte) Helena Tolvhed: Från folkhälsa till hälsoism? Nya femininiteter och maskuliniteter inom hälsa och träning från VR Mattias Tydén, Annika Berg, Urban Lundberg: "Världen som arbetsfält: Svenskt bistånd under tre decennier", VR Kent Zetterberg: Försvaret och det kalla kriget (FoKK), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Klas Åmark: Raoul Wallenberg och de internationella hjälpaktionerna i Budapest Under året avslutade projekt Olle Ferm: Senmedeltidens Italien. Vitterhetsakademien, Saléns stiftelse. Gender and Laughter. Umeå Universitet, Jonas Liljeqvist Anna Götlind: Bokprojektet "Rältlindor. Berättelser och bilder från en Leksandsby". Jens Ljunggren: Vredens kanalisering: Socialdemokratin och den politiska emotionaliteten, Urban Lundberg: The Norwegian pension reform, process and content, finansierat av Norges forskningsråd Inka Moilanen: "Networks of Knowledge: Communication, Society and Medieval Homiletic Writing", SU Paul Sjöblom: Den svenska idrottsmodellens historia: Perspektiv på föreningsdemokrati och styrsystem inom svensk idrottsrörelse från till 2000-talet; Jens Ljunggren, Paul Sjöblom och Bill Sund. Idrott åt alla i en förtätad och exploaterad storstad: Breddidrottens anläggningar och intressenter i Stockholms stad ; Stockholms Idrottsförbund; Paul Sjöblom Bill Sund: Fotbollens moderna utvecklingsprocess. Finansiär CIF/Centrum för idrottsforskning. Bill Sund. Bok Fotbollens strateger. Spelsystem och ledarskap i ett internationellt och svenskt historiskt perspektiv. Idrottsforum. Tryckningsbidrag från Åke Wibergs stiftelse och Konung Gustav VI Adolfs fond Priser, stipendier o. dyl. 25

26 Kim Bergqvist: Gålöstiftelsens stipendium för studieresa ( SEK). Svea Ordens stipendium till forskarstuderande 2015 ( SEK) Initieringsstöd från Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap vid till uppstartsmöte för det internationella forskarsällskapet Historians of Medieval Iberia, med Prof. Kurt Villads Jensen ( SEK) Medel från Nationella forskarskolan i historia (Lunds universitet) för skrivbordsutbyte till Københavns universitet, mars Karin Carlsson: Åke Wibergs stiftelse Magnus Bergvalls stiftelse SEK Anérstiftelsen SEK, Marie Nisser/Vattenfall SEK Adam Hjorthén: The Orm Øverland Prize, "for best graduate student paper at the 2015 Nordic Association of American Studies (NAAS) conference" Heidi Kurvinen: Helsingin Sanomat stiftelsen, stipendium för heltidsforsking EUR. Finska Kulturfonden, stipendium för heltidsforskning EURO. Eva-Marie Letzter: Svea Ordens Stipendium Robert Nilsson Mohammadi: Stipendium från Johan och Jakob Söderbergs stiftelse Ylva Sjöstrand: Cliopriset 2015 vid de Svenska historiker dagarna Bill Sund: Stipendium Åke Wibergs stiftelse SEK för projektet Den svenska cykelsportens kamp mot doping i ett internationellt och svenskt historiskt perspektiv Johan Svanberg: SEK, tryckningsbidrag, , för boken Migrationsberättelsens kontraster (Magnus Bergvalls stiftelse, SEK (besked 13/1 2016); Stiftelsen Lars Hiertas Minne, SEK; Åke Wibergs stiftelse, SEK; Stiftelsen Konung Gustav VI Adolfs fond, SEK) Harry Svensson: SEK i stipendium från Olle Engquist Byggmästare Mattias Tydén: Forskarvistelse på Sigtunastiftelsen 3.3. Forskarutbyte Mats Hallenberg: Gästprofessor vid Tampere universitet, mars 2015 Johan Svanberg: Gästforskare under januari månad 2015 vid Humboldt Universität zu Berlin, (höst/vinter 2014/2015) Helena Tolvhed: Gästforskare i Sydney, 10/2 till 10/5 2015, vid Department of Gender and Cultural studies, University of Sydney. 26

27 4. Högre seminarier vid institutionen 4.1. "Att lära ut dygd" Sammankallande: Andreas Hellerstedt 1/12 Bokrelease för Shaping Heroic Virtue: Studies in the Art and Politics of Supereminence in Europe and Scandinavia (Brill). Redaktörerna Andreas Hellerstedt och Stefano Fogelberg Rota inleder Doktorandseminariet Sammankallande: Karin Sennefelt och Håkan Forsell 27/1 Lisa Hellman slutseminarium: Living in the foreign quarters of Canton: the case of Swedish East India Company in the long 18th century.opponent: Anne Gerritsen. 17/2 Adam Hjorthén slutseminarium: Commemorating Colonialists and Pioneers: Entanglements of Historical Representations Between Sweden and the United States, ca Opponent: Magnus Rodell. 24/2 Robert Nilsson Mohammadi slutseminarium: Den stora gruvstrejken i Malmfälten: En muntlig historia. Opponent: Annika Olsson. 10/3 Martin Skoog: Biskoparna som militära aktörer under senmedeltiden (ca ) 24/3 Besök av doktorand- och forskarkollegor från Åbo universitet. Diskussion om hur vi förstår den nationella kontexten i Sverige respektive Finland. 21/4 Kristina Krake, gästdoktorand från SDU, Odense presenterar sin forskning: Extremism och demokratiförsvar Skandinavien under mellankrigstiden /4 Harry Svensson Slutseminarium. Örlogsstaden och dess judiska entreprenörer Opponent Lars Ericson Wolke 19/5 Anders Sjöbrandt Framtiden är inte var den har varit. Berättelser om omdaningen av Stockholm under efterkrigstiden. Lite teori och empiri. 26/5 Martin Skoog Allmogens senmedeltida krigsorganisation 2/6 Ale Pålsson Slutseminarium. Our side of the water Political Culture and Representation in St. Barthélemy in the Early 19th Century Opponent: Margret Hunt 9/6 Lisa Svanfeldt-Winter Constructions of scientific personae of Finnish ethnologists /9 Eva Joelsson Slutseminarium: Den moraliska känslan. Unga adelsmän navigerar 1700-talets sentimentala kultur. Opponent Karin Hassan Jansson, UU. 22/9 Hur granskar man en text? Utifrån ett artikelmanus och peer-reviewkommentarer diskuterar vi vad man ska tänka på när man granskar en text. 29/9 Gustav Nyberg presenterar sin avhandlingsplan: Från statare till lantarbetare: om statarnas klassformeringsprocess i Stockholms län ca