Årsberättelse Historiska institutionen

Transkript

1 Årsberättelse 2014

2 Institutionen Prefekten har ordet... 5 Organisation... 6 Institutionsstyrelsen... 7 Institutionens personal... 7 Professorer... 7 Professor emerita/emeritus... 7 Docenter... 8 Universitetslektorer, forskarassistenter och forskare... 8 Universitetsadjunkter... 9 Gästforskare Gästdoktorand Administrativ personal Permanenta organ och arbetsgrupper Centrumbildningar Skyddsombud Undervisning och utbildning Grundutbildning Historia på grundnivå Historia på avancerad nivå Arkivvetenskap Kulturvetenskapliga utbildningar Lärarutbildning i historia Helårsstudenter och helårsprestationer: sammanfattning Praktik Handledd praktik på grundnivå... Handledd praktik på avancerad nivå... Forskarutbildning Påbörjade avhandlingsprojekt Pågående avhandlingsprojekt Avslutade doktorandprojekt Doktorandkurser Erasmus- och Nordplusutbyte Forskning Disputationer

3 Projekt Beviljade projektmedel under Påbörjade projekt Pågående projekt Avslutade projekt under Priser, stipendier o.dyl Forskarutbyte Högre seminarier vid institutionen "Att lära ut dygd" Doktorandseminariet Forskarseminariet Genusseminariet Seminariet för modern politisk historia Idrottshistoriska seminariet Maritima seminariet Medeltidsseminariet Urbanhistoriska seminariet Äldrehistoriska seminariet Övrig seminarieverksamhet Historiska klubben Publikationer Doktorsavhandlingar Böcker Redaktörskap/samlingsverk Kapitel i bok/del av antologi Artikel i tidskrift Recensioner Övriga publikationer Konferenser Arrangerande av konferens Deltagande i konferens: paper/föredrag Utbyten och gästforskaruppdrag Förtroendeuppdrag Uppdrag inom Uppdrag i akademi, vetenskaplig/forsknings politisk styrelse eller nämnd mm Medlem i redaktionskommitté o. dyl

4 9. Enstaka uppdrag Sakkunnig vid tjänstetillsättning, befordring, priskommitté, projektansökan Ledamot i betygsnämnd m.m Fakultetsopponent Övriga enstaka externa uppdrag Sakkunnig Medverkan i media och andra publika uppdrag Gästföreläsningar och enstaka seminarier Examensarbeten på avancerad nivå Masteruppsatser Magisteruppsatser

5 1. Institutionen 1.1. Prefekten har ordet Den riktigt stora och spektakulära begivenheten för institutionen under året var naturligtvis anordnandet av Svenska historikermötet. Mötet som avhölls i ruskigt majväder lockade rekordmånga 558 deltagare. Av utvärderingarna att döma var deltagarna riktigt nöjda med det vetenskapliga, och sociala, programmet. Planeringen hade med säker hand styrts av Johnny Wijk och Mari Eyice. En historisk omläggning av Historia I genomfördes också under året. Nytt var mer plats för temainslag som kombinerades med långa tidslinjer. En helt ny introduktionskurs togs fram som skulle ge studenterna en undervisningstät start med inslag av besök på muséer. Väldigt många medarbetare lade ned ett stort arbete på satsningen som förtjänstfullt koordinerades av Mats Hallenberg. I november tillträdde Kurt Villads Jensen professuren i medeltidshistoria. Institutionen hade därmed för andra året i rad haft förmånen att lyckas med en nordisk rekrytering av en sällsynt välmeriterad historiker. Anders Ståhlberg började som kommunikatör vid institutionen. Kjell Lundgren, som under många år arbetat som informatör, och professorn i Stockholms historia, Sven Lilja, gick under året i pension. Under året disputerade Karin Carlsson, Elin Malmer, Cecilia Notini Burch, Johannes Heuman Fredrik Charpentier Ljungqvist, Anders Blomqvist (BEEGS) och Ann-Judith Rabenschlag (BEEGS). Annika Sandén utsågs av fakulteten till docent, och Karin Sennefelt hade i december 2013 befordrats till professor, vilket tyvärr inte kom med i förra årsberättelsen. Ett besked som var ett tydligt erkännande av institutionens forskning kom med fakultetens budgetbeslut i december för 2015 då beslut togs om att skulle erhålla medel för ledande forskning också för kommande sex åren; nu med 2,5 miljoner per år. Under 2014 var en rad av institutionens doktorander och forskare synnerligen framgångsrika att erhålla diverse stipendier, små som rejält stora. Se nedan. Två nya doktorander påbörjade sin utbildning under året: Gwendolyne Knight Keimpema och Lisa Svanfeldt-Winter. Bellmanstafetten genomfördes den 23 augusti i sedvanlig och framgångsrik ordning med flera lag under Bo Perssons överinseende. Institutionen behöver rörliga medarbetare! Stort arbete hade institutionen investerat - tack Gabriela Bjarne Larsson och Nils Edling! - i Universitetskanslersämbetets nationella utvärdering av historieämnet. Under 2014 fick vi besked om betygen hög kvalitet för kandidatnivå, magisternivå och masternivå. Under året hade institutionen förmånen att ta emot flera gästforskare: Steve Murdoch avslutade sin tid på Olof Palmes gästprofessur (Vetenskapsrådet); John Mullen (Paris); Eric Båve vid Stads- och kommunhistoriska institutet; Goran Latinovic (Banja Luka, Bosnien- 5

6 Hercegovina); Hongzhi Cui (Beijing); Klaus Petersen (Odense); Natasha Vall (Middlesbrough). Institutionen kunde även välkomna några gästdoktorander: Carla Lessing (Galway, Irland), Jesper Jacobsen (Köpenhamn), Bonnie Clementsson (Lund) För 2014 fastställde institutionsstyrelsen en särskild verksamhetsplan (hemsida). Ett viktigt arbete lades under året ned på uppföljningen av den stora arbetsmiljöenkäten som genomfördes i slutet av Lärare, forskare och doktorander vid institutionen fortsatte att vara flitig med publiceringar och att också rapportera vad de hade skrivit. Dock förelåg ännu inte universitetsbibliotekets bibliometriska analyser för 2014 när föreliggande text skrevs. Glädjande många från institutionen var engagerade vid ESSHC:s stora konferens i Wien. Andelen bidragsmedel av de totala forskningsintäkterna låg stabilt på 27,0 % ( ,7 %). Institutionens medarbetare var även under 2014 flitig med att fullgöra den tredje uppgiften. På Stockholms stadsarkiv anordnades Onsdagshistorier: lunchföreläsningar och vid Historiska muséet fortsatte föreläsningsserien Vad vet du om...?. Båda föreläsningsserier var publiksuccéer. Pär Frohnert (prefekt under 2014) 1.2. Organisation ansvarar för utbildning och forskning i historieämnet, kandidatprogrammet Kulturvetarprogrammet (KVP), fristående kulturvetenskapliga kurser samt arkivvetenskap. Det övergripande ansvaret för verksamheten vid vilar på institutionsstyrelsen (se nedan). Ledamöterna väljs bland de anställda lärarna och den administrativa personalen, medan studentrepresentanter utses av Studentkåren efter förslag från Studentrådet och Doktorandrådet. Vid sidan av de valda ledamöterna är Historiska institutionens prefekt (ordförande), ställföreträdande prefekt samt programansvarig för Kulturvetarprogrammet självskrivna ledamöter. Institutionsstyrelsen för Historiska institutionen beslutar om riktlinjer för institutionens verksamhet och har ansvar för all dess utbildning (enligt gällande delegationsordning). Prefekten är chef för och utsedd av rektor. Även st.f prefekt utses av rektor. Under året var Pär Frohnert prefekt och Bo Persson. Studierektorerna har ansvar för utbildningsfrågor: grundnivå (inklusive lärarutbildning), avancerad nivå och forskarnivå. Studierektorer för grundnivå var Mats Hallenberg, Magnus Linnarsson, Hossein Sheiban samt Johnny Wijk, och under hösten, Mattias Tydén med ansvar för lärarutbildningen. Nils Edling var studierektor för avancerad nivå och Anna Götlind var studierektor för de kulturvetenskapliga utbildningarna och programansvarig för KVP. Ansvarig för bemanning var Bo Persson från 1 juli efterträdes han av Hossein Sheiban. Studierektor för doktorandutbildningen var Kirsti Niskanen. Den administrativa personalen leds av den administrativa chefen Ingrid Bergkvist och består av 12 personer. Deras ansvarsområden spänner från studentadministration och studievägledning till ekonomi och personalhandläggning samt webbredigering och IT-support. Information om institutionens verksamhet finns på: 6

7 1.3. Institutionsstyrelsen Ledamöter : Självskrivna ledamöter: Pär Frohnert, prefekt, Bo Persson, ställföreträdande prefekt, från 1 aug Jens Ljunggren ställföreträdande prefekt och Anna Götlind, programansvarig för Kulturvetarprogrammet, personlig suppleant är Helena Tolvhed. Lärare: Helena Bergman, Gabriela Bjarne Larsson, Elisabeth Elgán, Jens Ljunggren och Johnny Wijk Suppleanter: Maija Runcis, Leos Müller, Nils Edling, Sofia Holmlund och Olle Ferm Närvarorätt: Ingrid Bergkvist, administrativ chef, Magdalena Hernow IS sekreterare TA-personal: Susanne Stenius Suppleant: Agneta Eiseborn Doktorandrepresentant: Charlotta Forss Suppleant: Emil Dickson Studentrepresentanter: Karl Petersson, Josefine Kärrman, Erica Karlsson, Fredrik Hörnell 1.4. Institutionens personal För doktorander, se Professorer Förnamn Efternamn Olle Ferm Anna Götlind Arne Jarrick Kurt Villads Jensen Marko Tapio Lamberg Sven Lilja Jens Ljunggren Leos Müller Lars Nilsson Kirsti Niskanen Karin Sennefelt Johnny Wijk Befattning Professor i medeltidshistoria Professor i historia Professor i historia Professor i medeltidshistoria Professor i historia med riktning mot Stockholms historia Professor i historia med inriktning mot Stockholms historia t o m Professor i historia, särskilt idrottshistoria Professor i historia med inriktning mot maritim historia, föreståndare för CEMAS Professor i historia, särskilt stads- och kommunhistoria Professor i historia, särskilt genushistoria Professor i historia Professor i historia Professor emerita/emeritus Christina Florin, professor emerita i historia, särskilt kvinnohistoria 7

8 Yvonne Hirdman, professor emerita i historia med särskild inriktning på genus-, välfärds- och arbetslivsforskning Svens Lilja, professor emeritus fr o m Karl Molin, professor emeritus Klas Åmark, professor emeritus Docenter Förnamn Efternamn Befattning Roger Gabriela Mikael Nils Andersson Bjarne Larsson Byström Edling Johan Edman Elisabeth Elgán Håkan Forsell Pär Frohnert Mats Hallenberg Cordelia Hess Andrej Kotljarchouk Jonas Nordin Therese Magnus Maija Leif Nordlund Edvinsson Pettersson Runcis Runefelt Annika Sandén Mattias Tydèn Jens Rydström Ylva Magnus Waldermarsson Öhlander forskare universitetslektor universitetslektor/uu universitetslektor docent universitetslektor universitetslektor universitetslektor universitetslektor forskare universitetslektor verksam vid Kungliga biblioteket forskarassistent verksam vid Institutt for forsvarsstudier, Oslo universitetslektor verksam vid Södertörns högskola forskarassistent universitetslektor verksam vid Lunds universitet universitetslektor universitetslektor Universitetslektorer, forskarassistenter, forskare samt postdoktorer Förnamn Efternamn Befattning Elin Andersson Forskare Stephan Barthel Forskare Annika Berg Forskare Mats Berglund Forskare Helena Bergman Forskarassistent Johan Bergman Universitetslektor Eva Blomberg Forskare Karin Carlsson Forskare 8

9 Fredrik Charpentier- Ljungqvist Erik Eliasson Bo Eriksson Peter Ericsson Stefano Fogelberg Rota Yulia Gradskova Anne Hedén Lars Andreas Hellerstedt Olof Holm Sofia Holmlund Eva Kingsepp Kristine Kolrud Jenny Langkjaer Magnus Linnarsson Ragnar Lund Urban Lundberg Aryo Makko Elin Malmer Inka Moilanen Ann Nehlin Jennie Nell Mikael Nilsson Cecilia Notini Burch Maria Nyman Bo Persson Tania Preste Joakim Scherp Pamela Schultz Nybacka Hossein Sheiban Paul Sjöblom Bill Sund Johan Svanberg David Tjeder Biörn Tjällén Helena Tolvhed Maria Åkestam Universitetslektor Forskare Universitetslektor universitetslektor Forskare Forskare Universitetslektor Forskare Postdoktor Forskare Universitetslektor Forskare Universitetslektor Forskare Universitetslektor Forskare Postdoktor Universitetslektor Postdoktor Forskare Universitetslektor Forskare Universitetslektor Universitetslektor Universitetslektor Forskare Forskare Universitetslektor Universitetslektor Forskarassistent Forskare Forskare/ Universitetslektor Forskare Forskare Universitetslektor Koordinator inom CMS Adjunkter Förnamn Efternamn Margaretha Nordquist Lennart Palmqvist Claes Petersson Roussina Roussinova Befattning Adjunkt Adjunkt Universitetsadjunkt Adjunkt 9

10 Alf Sjöblom Ingela Sjögren Oskar Sjöström Adjunkt Adjunkt Adjunkt Gästforskare Förnamn Efternamn Från Eric Båve Hongzhi Cui Gudmudur Jónsson Carla Lessing John Mullen Steve Murdoch (Professor) Klaus Petersen Natasha Vall Chinese Academy of Social Sciences, CASS, i Beijing Islands universitet, Rejkjavik National University of Ireland, Galway Universitet Paris-Est Créteil, Frankrikie University of St Andrews, UK Syddansk universitet, Odense Teesside University, UK Gästdoktorand Förnamn Efternamn Bonnie Clementsson Jesper Jacobsen Från Lunds universitet Köpenhamns universitet Administrativ personal Förnamn Efternamn Befattning Ingrid Bergkvist Administrativ chef Andreas Bloch Studievägledare Eva Eggeby Ekonomiadminstratör Johan Christensson Utbildningsadministratör, vikarie Moa Ekbom Utbilningsadministratör, vikarie Agneta Eiseborn Ekonomiansvarig Mari Eyice Administratör/Doktorand Malin Forshällen Amanuens Magdalena Hernow Personaladministratör Simon Junström Amanuens Isak Lidström Amanuens fr Kjell Lundgren Kommunikatör t o m Oskar Schelin Administratör på studentexpeditionen Tom Silvennoinen Systemansvarig Susanne Stenius Administratör på studentexpeditionen Anders Ståhlberg Kommunikatör 10

11 1.5. Permanenta organ och arbetsgrupper Ledningsgrupp: Pär Frohnert, Bo Persson, Anna Götlind, Mats Hallenberg, Kirsti Niskanen, Johnny Wijk (vt), Mattias Tydén (ht), Nils Edling samt Ingrid Bergkvist Arbetsgrupp för forskningsfrågor: Elisabeth Elgán, sammankallande, Karin Sennefelt, Mattias Tydén, Johnny Wijk samt doktorandrepresentant Eva-Mari Letzler. Arbetsgruppen för kurslitteratur och betygskriterier: Magnus Linnarsson, sammankallande, Nils Edling, Anna Götlind, Mats Hallenberg, Mattias Tydén, Hossein Sheiban, Anders Ståhlberg samt doktorandrepresentant Anna-Karin Stymne och studentrådsrepresentant. Jämställdhets- och likabehandlingsgruppen: Anna Götlind (sammankallande), Magdalena Hernow (T/A), Leos Müller (lärare/forskare), Ann Nehlin (lärare/forskare ht), Annika Sandén (lärare/forskare vt) samt Ale Pålsson (doktorandrepresentant) och studentrådsrepresentant. Handledarkonferens: Samtliga lärare/forskare som hade handledningsuppdrag inom utbildningen på forskarnivå. Forskarutbildningsnämnd: Beredde ärenden som berör forskarutbildningen. Ordförande var studierektor för forskarutbildningen, Kirsti Niskanen Centrumbildningar Centrum för medeltidsstudier: Föreståndare var Olle Ferm och sekreterare var Fredrik Charpentier Ljungqvist. CMS inrättades den 1 juli 2008 för att främja forskning om medeltiden. Externa medel på 19,8 miljoner har erhållits från främst Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse och Kungliga Vitterhetsakademien. Medlen är avsedda för två större forskningsprojekt och internationellt utbyte genom workshops, seminarier och kurser. CMS styrelse sammanträdde tre gånger under året. Centrum för maritima studier (CEMAS): Föreståndare Leos Müller. Centrumet inledde sin verksamhet den 1 januari CEMAS är ett samarbete mellan och Statens maritima museer (SMM). Syftet med samarbetet är att stärka det maritima forskningsfältet genom tvärvetenskapliga samarbeten mellan historia, etnologi och arkeologi. CEMAS huvuduppgift är att bygga upp forskning och forskarutbildning på det maritima fältet. CEMAS forskare samarbetar även aktivt med museivärlden och undervisar. CEMAS finansieras till lika delar (2 miljoner) av SMM och. Under 2014 hade CEMAS åtta medarbetare, sex i historia: Leos Müller (professor), Steve Murdoch (CEMAS gästprofessor ), Aryo Makko (postdoktor), Lisa Hellman (doktorand), Ale Pålsson (doktorand), Harry Svensson (doktorand), och två i etnologi Simon Ekström (forskare) och Hanna Jansson (doktorand). Under 2014 anställdes Matthias Frihammar som postdoktor i etnologi medan Aryo Makkos och Steve Murdoch s anställning avslutades. Under 2014 finansierades CEMAS verksamhet utöver SMM/SU avtalet med en postdoktorsatsning av Sjöhistoriska museet (Aryo Makko). Steve Murdoch var Vetenskapsrådets gästprofessor till Olof Palmes minne ( ). 11

12 CEMAS styrelse sammanträdde tre gånger under Styrelsen har sex ledamöter och leds av Karl Olof Hammarkvist (Handelshögskolan) 1.7. Skyddsombud Skyddsombud ordinarie: Oskar Schelin Skyddsombud ersättare: Susanne Stenius Studerandeskyddsombud för institutionens doktorander: Harry Svensson 12

13 Undervisning och utbildning Grundutbildning Historia på grundnivå Det finns flera olika ingångar till att börja läsa historia och ta del av det kursutbud som finns vid. Kandidatprogrammet i historiska studier För det första finns ett helt historieprogram som leder fram till en kandidatexamen vid (3 års studier = 180 högskolepoäng, hp) med historia eller idéhistoria som huvudämne. De studenter som väljer historia läser minst 90 hp historia samt 30 hp idéhistoria och därutöver finns möjlighet att välja studier inom något annat ämne. Kulturvetarprogrammet (kandidatprogram) Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram som omfattar 180 hp och inleds för samtliga studenter med en programspecifik kurs, Kulturvetenskaplig baskurs 30 hp. Efter baskursen följer studier dels inom ett huvudområde omfattande 90 hp och innefattande kandidatkurs med examensarbete, dels ytterligare valbara kurser omfattande 30 hp. Studenterna kan välja historia som huvudområde eller breddningsämne. Programmet avslutas med en tillämpningstermin om 30 hp med som innehåller 15 hp praktik. Studier genomförda före antagningen till programmet kan tillgodoräknas. Kandidatprogrammet för museer och kulturarv (värdinstitution: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap) Huvudämnet kan vara historia, arkeologi, etnologi eller konstvetenskap. Första terminen är gemensam för programmets studenter med introduktion till ämnena samt musei- och kulturarvsfrågor. Andra och tredje terminen läses huvudämnet. Fjärde terminen läser studenterna antingen något av de andra ämnena som är med i programmet eller fördjupar med museipedagogik eller liknande som finns i programmets kursutbud. Första delen av femte terminen innehåller valbara kurser och avslutas med praktik på en kulturarvsinstitution. Sjätte och sista terminen läser studenterna en kandidattermin inom sitt huvudämne. Studier terminsvis Det tredje alternativet att börja läsa historia går via heltidsstudier en hel termin i taget (30 hp). Som nybörjare i ämnet kan man läsa Historia I, som tar sin utgångspunkt i den äldre historien och följer den världshistoriska utvecklingen fram till 1800-talets början. Efter första terminens studier följer Historia II där talens historia studeras. Terminen utmynnar i kursen Uppsats informationssökning, källkritik och problemlösning som syftar till att genomföra ett eget undersökningsarbete. Tredje terminens studier i historia är en kandidatkurs som innehåller fördjupade teoretiska och tematiska studier samt ett eget uppsatsarbete motsvarande 15 hp, vilket krävs för en kandidatexamen. Studier halvterminsvis Det fjärde alternativet att läsa historia innebär att man väljer en halv termins studier (15 hp) inom ett kronologiskt block. Det gäller heltidsstudier dagtid antingen första eller andra halvan av en termin. Kurserna är Medeltidens samhälle (ges första halvan), Det tidigmoderna samhället (ges andra halvan), Det moderna samhället (ges första halvan) och Uppsats - informationssökning, källkritik och problemlösning (ges andra halvan). Fristående tematiska kurser 13

14 Det femte alternativet slutligen utgörs av fristående tematiska kurser som ges på kvällstid om antingen 10 hp eller 15 hp. Följande kurser gavs under 2014: - De muslimska ländernas historia I Kultur, religion och samhällsliv, 10 hp - De muslimska ländernas historia II Islams uppkomst och betydelse för tusen år av social och politisk utveckling, 10 hp - Afrikas historia I Afrikas historia söder om Sahara ca ca 1800, 15 hp - Genus i historien - kropp, makt och kön, 10 hp - Medeltidens kultur och samhällsliv, 15 hp - Nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen, 15 hp - Stockholms historia, 15 hp - De nordamerikanska indianernas historia I, ca , 15 hp - De nordamerikanska indianernas historia II, ca idag,10 hp - Kinas moderna historia, 10 hp - De Nordamerikanska indianernas historia ca idag, 15 hp - Svensk historia från sjösidan ca : 15 hp - De islamiska samhällenas moderna historia: Politik, samhälle och religion, 15 hp - Medeltidens samhälle, 15 hp De fristående kvällskurserna löper som regel på halvtid över en längre del av terminen. Alla kurserna är påbyggbara vid fortsatta studier i historia Historia på avancerad nivå Genomfört examensarbete för kandidatkurs ger behörighet för att studera på avancerad nivå. Behörighet för program kräver dock uttagen kandidatexamen. På den avancerade nivån kan man studera till en tvåårig masterexamen eller ettårig magisterexamen. Den ettåriga magistern kan byggas ut till en tvåårig master med ett års ytterligare studier där bl. a. ett kompletterande examensarbete ingår. Även andra ämnen med relevans för historieämnet kan infogas i en examen. I regel ges delkurserna på avancerad nivå på halvfart så att två kurser läses samtidigt. Närmare information om programmens och kursernas utbildningsplaner finns på institutionens hemsida. Masterprogram Masterprogrammen omfattar två års heltidsstudier (startar höstterminer), där kan följande inriktningar läsas: Historiska studier, Medeltidsstudier eller Kulturarvsstudier. Masterprogram i historiska studier, med inriktning mot historia, ekonomisk historia eller idéhistoria (120 hp, 2 års studier) Programmet är ett samarbete mellan, Ekonomisk-historiska institutionen och Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Det tvååriga programmet är en sammanhållen helhet med vissa gemensamma kurser. Fokus är riktat mot ett av huvudämnena, där examensarbetet skrivs, men samtidigt ges möjligheter till kronologisk och tematisk specialisering med valbara temakurser. Även ämnen utanför historia, ekonomisk historia och idéhistoria kan infogas i programmet. Utrymme finns för praktikperioder och individuella litteraturkurser. 14

15 Masterprogram i medeltidsstudier (120 hp, 2 års studier) Programmet utgår från ett huvudämne (t.ex. historia, arkeologi, konstvetenskap eller något medeltidsspråk) och består av en blandning av kurser med ämnesorienterande, färdighetstränande och metod- och teoriförmedlande innehåll. Examensarbetet skrivs inom huvudämnet. Masterprogram i kulturarvsstudier (120 hp, 2 års studier, värdinstitution: Konstvetenskapliga institutionen) Ett tvärvetenskapligt masterprogram som bygger på samverkan mellan disciplinerna arkeologi, etnologi, historia, konstvetenskap, kulturgeografi och nordiska språk. Dessutom medverkar specialister från KTH, Riksantikvarieämbetet och andra kulturarvsaktörer som gästlärare. Kurser på avancerad nivå Samtliga kurser på avanceradnivå utom examensarbeteskurserna omfattar 7,5 hp. För magister-och masterexamen finns följande obligatoriska kurser: Historia i samhället, metodkurs och teorikurs samt examensarbete 15 eller 30 hp. Det samlade kursutbudet vt 2014 och ht 2014 omfattade: Nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen Genus och andra maktrelationer Kritik av religiös makt under medeltiden Kroppens kulturhistoria under tidigmodern tid Européer och Asien under den tidigmoderna perioden Medeltidsforskning Paleografi Historia i samhället forskning, historiografi och historiebruk Flyktingpolitikens utveckling och globalisering under 1900-talet Historia - metodkurs Historia - teorikurs Examensarbete 15 och 30 hp Kombinationsutbildning på avancerad nivå Studenter inom universitets lärarutbildning som har historia som huvudämne har möjlighet att läsa 30 eller 60 hp på avancerad nivå för magister- respektive masterexamen inom kombinationslärarutbildningen. För magisterexamen läser studenterna två kurser à 7,5 hp och skriver ett examensarbete om 15 hp, för masterexamen gäller 30 hp kurser och ett examensarbete på 30 hp. För studenter på vårtermin har teorikursen var obligatorisk och för studenterna på höstermin har historia som vetenskap och metodkursen utgjort obligatoriska inslag Arkivvetenskap Kursen i arkivvetenskap (60 hp) är en professionsutbildning för blivande arkivarier. Den ges på avancerad nivå och kräver en kandidatexamen i ämnen med relevans för historisk forskning, i första hand historia, ekonomisk historia och idéhistoria. Kursen ger en 15

16 grundläggande kompetens för arbete som arkivarie inom såväl den offentliga som privata sektorn. Kursen i arkivvetenskap ges på helfart under två terminer. Den är uppdelad i 7 delkurser inklusive en längre praktikperiod. Praktiken omfattar 15 hp och syftar till att ge studenterna möjligheter att använda sina teoretiska kunskaper om arkiv i praktisk verksamhet. Utbildningen ger sammantaget en bred kunskapsbas och inkluderar, utöver praktiken, kurser i arkivteori, arkivjuridik, informationsvärdering, arkivredovisning och bevarandestrategier e- arkiv, arkivinformatik och organisationsteori samt ett uppsatsarbete Kulturvetenskapliga utbildningar Kulturvetarprogrammet (kandidatprogram) Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram som omfattar 180 högskolepoäng och inleds för samtliga studenter med en programspecifik kurs, Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp. Efter baskursen följer studier dels i ett huvudområde omfattande 90 hp och innefattande kandidatkurs med examensarbete, dels i ytterligare valbara kurser omfattande 30 hp. Programmet avslutas med en tillämpningstermin om 30 hp som innehåller 15 hp praktik. Studier genomförda före antagning till programmet kan tillgodoräknas. Fristående kurser Institutionen ger också fristående kulturvetenskapliga kurser som är öppna även för studenter som inte läser på Kulturvetarprogrammet. Dessa kurser är antingen yrkesinriktade, som Curatorutbildning, Förlagskunskap och Projektledarutbildning; eller tvärvetenskapligt teoretiska som Visuell och materiell kultur och Populärkultur och historia. De yrkesinriktade kurserna innehåller praktikperioder Lärarutbildning i historia För studenter som vill bli lärare med historia som ett undervisningsämne fanns flera alternativa vägar. Huvudspåret är Ämneslärarprogrammet där ingång väljs utifrån ämnen respektive åldersgrupp man vill undervisa i skolan (gymnasium, årskurs 7-9 respektive årskurs 4-6). Ämneslärarprogrammen är uppbyggda så att de varvar ämnesstudier med pedagogiska/didaktiska kurser samt VFU (verksamhetsförlagd utbildning på en praktikskola). En annan väg att bli lärare har varit att läsa ämnesstudier först och ta t ex en fil.kand. eller magisterexamen och därefter ansöka till KPU-utbildning (Kompletterande pedagogisk utbildning) om tre terminer. Mer information om detta finns på Lärarutbildningskanslierna vid. Vidare finns Kombinationsprogrammet, som ger lärarexamen samt magisterexamen i huvudämnet. I detta program läses de ordinarie historiekurserna obrutet i sin helhet. Pedagogik och praktik ligger på egna terminer. För gymnasiekompetens krävs minst kandidatnivå i historia, således tre terminer (90 hp). Som huvudämne i Kombinationsprogrammet krävs Magisternivå, fyra terminer (120 hp). De studenter som läser historia som sitt andraämne inom Kombinationsprogrammet läser 2,5 terminer historia (75 hp). De studenter som läser till lärare via Ämneslärarprogrammet mot skolans äldre åldrar (grundskolans klass 7-9 och gymnasieskolan) och har historia som huvudämne kommer till redan den första terminen i programmet. Den första och tredje terminens studier vid, Historia I och III, läses tillsammans med alla andra studerande. Under dessa terminer finns inga särskilda pedagogiska/didaktiska kurser 16

17 inlagda utan det handlar om studier i ämnet historia. Under Historia II, läser studenterna däremot en särskild lärarkurs i historiedidaktik och historiebruk. Till återkommer studenterna först mot slutet av lärarutbildningen efter att ha läst ett andra ämne i tre terminer och då ska de läsa en lärarinriktad kurs med fördjupade ämnesstudier och ett ämnesdidaktiskt eget arbete, Historia IV. Den som väljer att bli lärare mot yngre åldrar läser endast en delkurs om 6 hp i historia inom kursen Samhällsorienterande ämnen 30 hp, där det även ingår 6 hp vardera Geografi, Religion och Samhällskunskap samt en SO-kurs Helårsstudenter och helårsprestationer: sammanfattning Antalet registrerade helårsstudenter på institutionen har under kalenderåret 2014 varit 514 på grundnivå och 97 på avanceradnivå. Helårsprestationerna (avklarade kurser) har varit 346 på grundnivå och 81 på avancerad nivå. Dessa uppgifter är hämtade ur ÅR-databasen, där inrapporterade registreringar och resultat omräknats till helårsstudenter och helårsprestationer. Av ovan nämnda helårsprestationer har 26 inrapporterats inom arkivvetenskap, där antalet registrerade helårsstudenter varit 25. Inom ramen för kulturvetarprogrammet har 84 helårsprestationer genomförts på 113 helårsstudenter. Dessutom tillkommer 63 prestationer (på 77 helårsregistreringar) på de fristående kulturvetenskapliga kurserna. Lärarutbildningen är indelad i tre program och har under året sammanlagt producerat 83 helårsprestationer på 95 registrerade helårsstudenter Praktik Vid är det möjligt att genomföra handledd praktik inom ramen för utbildningar på såväl grund- som avancerad nivå. Under 2014 har sammanlagt 153 studenter genomför en godkänd praktikkurs vid institutionen och några av dem valde dessutom att förlägga sin praktik utomlands. Den handledda praktiken omfattar kultursektorn i vid mening. Det kan röra sig om kulturvårdande och kulturförmedlande institutioner och verksamheter av olika slag, t.ex. museer och kulturminnesvård, arkiv, förlag, massmedier alternativt kulturadministrativa uppgifter inom studieförbund, organisationer, företag och förvaltning eller slutligen gallerier och kulturprojekt av olika slag Handledd praktik på grundnivå Inom utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet innehåller den avslutande och programspecifika Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp, 10 veckors handledd praktik. Vidare har Curatorutbildning, 30 hp, och Projektledarutbildning, 30 hp, vardera 5 veckors handledd praktik. Sammanlagt 105 studenter ( ) genomförde under 2014 handledd praktik inom någon av de utbildningarna Handledd praktik på avancerad nivå På avancerad nivå är handledd praktik obligatorisk inom Arkivvetenskap, 60 hp, och Förlagskunskap, 60 hp, som båda innehåller 10 veckors handledd praktik under vårterminerna. Under den andra och tredje terminen på Masterprogram i historiska studier, 17

18 120 hp, kan studenterna välja att praktisera mellan 5 och upp till 10 veckor. Under 2014 genomförde sammanlagt 48 studenter ( ) handledd praktik inom någon av de utbildningarna Forskarutbildning Forskarutbildning Forskarutbildningen har för närvarande omkring 30 aktiva doktorander vid Historiska institutionen på. Under 2014 antogs tre doktorander och fem doktorander disputerade. Till institutionen finns dessutom ett antal doktorander knutna till forskarskolan BEEGS på Södertörns högskola. Av dessa disputerade två under Undervisningen bedrivs genom handledning till avhandlingsarbeten, genom ett doktorandseminarium lett av två seminarieledare samt genom obligatoriska och fristående kurser. Kursutbudet motsvarar ett års studietid, och består till nära hälften av obligatoriska teori- och metodkurser. Övriga kurser kan väljas ur kurser som ges inom forskarskolan Stockholm-Uppsala, andra institutioners eller lärosätens utbud av forskarutbilnings- eller masterkurser, eller som fristående läskurser. En av kurserna ska gälla ett område eller tema som ligger utanför avhandlingsämnet. Doktoranderna medverkar i utformningen av forskarutbildningen genom representation i institutionsstyrelsen, forskarutbildningsnämnden och i institutionens arbetsgrupp för forskarutbildningen. Doktoranderna har även flera egna representativa organ för interna frågor (varav doktorandrådet är viktigast) och de arrangerar återkommande samkväm mm för sammanhållning och gemenskap inom det egna kollektivet. Doktoranderna erbjuds att medverka i institutionens arbete genom undervisning eller kvalificerat administrativt arbete (högst 20 % av studietiden) och kompenseras då med maximalt ett år förlängd studietid. Doktoranderna uppmuntras att delta i konferenser, symposier och workshops, både i Sverige och internationellt. Det är också vanligt bland doktoranderna med utlandsterminer eller andra längre vistelser vid utländska lärosäten. Till bilden hör dessutom en ökande ström av utländska doktorander som besöker institutionen inledde de historiska institutionerna vid Stockholms och Uppsala universitet ett samarbete kring utbildning på forskarnivå, Forskarskolan Stockholm och Uppsala. Samarbetet bygger på ett samordnat kursutbud, gemensamma doktoranddagar, gemensamma seminarier och utbyte av handledartjänster. Sedan hösten 2010 inkluderar samarbetet även samordnad antagning Påbörjade avhandlingsprojekt Gwendolyne Knight Keimpema - Broken Order: Shapeshifting as Social Metaphor in the Medieval North Handledare: Roger Andersson & Cordelia Hess Lisa Svanfeldt-Winter - Scientific personae, gender and scientific during the first half of the 20th century. 18

19 Pågående avhandlingsprojekt Kim Bergqvist - Politics of Aristocracy and Chivalry: Ideology and Poltical Identities in Narrative Sources from Castile-León and Sweden c Handledare: Olle Ferm och Elisabeth Elgán Nevra Biltekin - "The Making of Diplomats in Sweden " Handledare: Bo Persson & Kirsti Niskanen Olof Bortz - Raul Hilberg and the Historical Memory of the Holocaust. Handledare: Pär Frohnert och Lars M Andersson Carl Mikael Carlsson - I huvudet på Prosten Muncktell Handledare: Nils Edling, Karin Sennefelt Emil Dickson - Folkets natur: Svensk naturskyddspolitik och styrning ca Mari Eyice - Reformed virtue. Gender and emotion in Reformation period Sweden Handledare: Gabriela Bjarne Larsson, Cordelia Hess, Andreas Hellerstedt Charlotta Forss - The continents and perceptions of the world in seventeenth century Swedish travel narratives, maps and scholarly discourse Handledare: Mats Wallenberg och Henrik Ågren Lisa Hellman - Everyday life in the foreign quarters of Canton the case of the Swedish East India Company Handledare: Leos Müller Adam Hjorthén - Border Crossing Commemorations: Entangled Histories of the 1938 New Sweden Tercentenary and the 1948 Swedish Pioneer Centennial Handledare Mats Hallenberg och Dag Blanck 19

20 Eva Joelsson - Emotionell navigation under en politisk regim: Emotionella yttringar kring kärlek och vänskap under andra hälften av 1700-talet Handledare: Leif Runefelt & Karin Sennefelt Per Martin Johansson - Äreminnen. Personmedaljer och social status i Sverige, ca Handledare Mats Hallenberg och Mikael Alm Otso Kortekangas - Discourses on the elementary education of the Sámi in early twentieth century ( ) Norway, Sweden and Finland Handledare; Maija Runcis, SU; Jukka Nyyssönen, Universitetet i Tromsö Eva-Marie Letzter - Med öga för publiken. Moralisk fostring genom heliga Birgittas och de svenska predikanternas exempelberättelser, ca Handledare: Gabriela Bjarne Larsson Martin Berntson Robert Mohammadi - Den stora gruvstrejken i Malmfälten: En muntlig historia Ashok Nath - In Honour of the Regiment Handledare: Professor Gunnar Åselius Margaretha Nordquist - Rulers and Realm: Ideological conceptions in late medieval Swedish rhyme chronicles Handledare: Olle Ferm och Anders Cullhed Emma Pihl Skoog - Kraftkarlar och knallhårda knogar Handledare: Johnny Wijk och Eva Blomberg Ale Pålsson - Our side of the water: Political Culture and Representation in St. Barthélemy during the early nineteenth century Per Gunnar Sidén 20

21 - Från Lödöse till Uleåborg - Det svenska rikets urbanisering Handledare: Lars Nilsson Alf Sjöblom - Kommersiell Socialpolitik Handledare: Orsi Husz Nils Edling Ingela Sjögren - To be or not to be American. Statehood and Peoplehood in Native American Selfidentification during the Self-determination era. Handledare: Bo Persson Gunlög Fur Martin Skoog - Våldsproduktion, legitimitet och statsformering i Sverige Anna-Carin Stymne - Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan. Handledare: Nils Edling och Bo Persson Harry Svensson - Örlogsstaden och dess judiska entreprenörer Handledare: Leos Müller Avslutade doktorandprojekt Fredrik Charpentier Ljungqvist - Kungamakten och lagen: En jämförelse mellan Danmark, Norge och Sverige under högmedeltiden Handledare: Olle Ferm och Gabriela Bjarne Larsson Cecilia Notini Burch - A Cold War Pursuit: Soviet refugees in Sweden, Handledare: Magnus Petersson och Karl Molin Karin Carlsson - Den tillfälliga husmodern. Hemvårdarinnekåren i Sverige Handledare: Yvonne Hirdman, Orsi Husz 21

22 Elin Malmer - Hemmet vid nationens skola: Väckelsekristendom, värnplikt och soldatmission, ca Handledare: Yvonne Hirdman, Klas Åmark Johannes Heuman - The Quest for Recognition: The Holocaust and French Historical Culture, Handledare: Pär Frohnert, Leif Runefelt Doktorandkurser I det samordnade kursutbudet inom Forskarskolan Stockholm Uppsala ingår en introduktionskurs (4,5 hp), två teorikurser (7,5 hp vardera) och en metodkurs (7,5 hp). Introduktionskursen ges i början av studietiden under vårterminerna. Den ena teorikursen Historisk teori och historiska klassiker ges under vårterminen och den andra teorikursen Internat/internetkursen Tillämpad teori under höstterminen. Metodkursen Kvalitativa och kvantitativa metoder ges i början av utbildningstiden på höstterminen Erasmus- och Nordplusutbyte Utbyten mellan och andra universitet/institutioner skedde kontinuerligt. Under 2014 hade institutionen sammanlagt 12 inresande och 9 utresande. 6 inresande på våren och 6 på hösten. 6 utresande på våren och 3 på hösten. Studenterna kom från 7 olika länder: Frankrike (3), Kina (1), Nederländerna (1), Norge (1), Ryssland (1), Schweiz (2), samt Tyskland (3). Utresande studenter reste till Danmark (1), Frankrike (1), Kina (2), Storbritannien (2), Tyskland (2), samt USA (1). 14 utbyten skedde inom ramen för Erasmusprogrammet, 2 av utbytena var bilaterala avtal på institutionsnivå, 1 var inom ramen för Nordplus/Nordlys, och 4 av utbytena var bilaterala avtal på central nivå. 3. Forskning 3.1. Disputationer 10/1 Karin Carlsson Den tillfälliga husmodern. Hemvårdarinnekåren i Sverige Opponent: professor Pirjo Markkola, Jyväskylä universitet. 16/1 Cecilia Notini Burch A Cold War Pursuit. Soviet Refugees in Sweden, Opponent: professor Ann-Marie Ekengren, Göteborgs universitet 22

23 24/1 Elin Malmer Hemmet vid nationens skola: Väckelsekristendom, värnplikt och soldatmission, ca Opponent: professor Maria Sjöberg, Göteborgs universitet. 30/8 Johannes Heuman The Quest for Recognition: The Holocaust and French Historical Culture, Opponent: Dr Claudia Lenz, The European Wergeland Centre. 25/9 Fredrik Charpentier Ljungqvist Kungamakten och lagen. En jämförelse mellan Danmark, Norge och Sverige under högmedeltiden. Opponent: professor Lars Hermansson, Göteborgs universitet. 15/11 Anders E. B. Blomqvist Economic Nationalizing in the Ethnic Borderlands of Hungary and Romania: Inclusion, Exclusion and Annihilation in Szatmár/Satu-Mare Inom ramen för BEEGS Opponent: professor Dennis Deletant University College London 12/12 Ann-Judith Rabenschlag Völkerfreundschaft nach Bedarf:Ausländische Arbeitskräfte in der Wahrnehmung von Staat und Bevölkerung der DDR. Inom ramen för BEEGS Opponent: Dr Patrice G Poutrus, Universität Wien Projekt För doktoranders avhandlingsprojekt se Beviljade projektmedel under 2014 Confronting intercultural conflicts: French antiracism and Jewish Muslim relations, Finanisär: Vetenskapsrådet Huvudansvarig: Johannes Heuman Vapenbröder emellan: officerarnas broderskap och värnpliktsarméns framväxt, ca Finansiär: Anna Ahlströms och Terserus stiftelse Huvudansvarig: Elin Malmer Jean-Jacques Rousseau och Sverige ca Ett nätverk för studier av Rousseaureceptionen i Sverige från den sena frihetstiden till och med den tidiga romantiken Jean-Jacques Rousseau and Sweden ca Finanisär; Riksbankens Jubileumsfond Huvudansvarig: Jennie Nell 23

24 "Controlling the Other: the security services surveillance of foreigners in Cold War Sweden" Finansiär: Wennergren-Stiftelserna Huvudansvarig: Cecilia Notini Burch Att göra skillnad: föremål, rum och praktik i det tidigmoderna Europa Finanisär: Riksbankens jubileumsfond ( SEK) Huvudansvarig: Karin Sennefelt Idrott åt alla i en förtätad och exploaterad storstad. Breddidrottens anläggningar och intressenter i Stockholms stad Finansiär: Stockholms idrottsförbund på kronor, Centrum för idrottsforskning, kronor Huvudansvarig: Paul Sjöblom Påbörjade projekt Fast och lös egendom i medeltidens Sverige. Finansiär: Vetenskapsrådet Huvudansvarig: Gabriela Bjarne Larsson & Elin Andersson Stormaktstidens tjänstefolk Finanisär: Vetenskapsrådet Huvudansvarig: Joakim Scherp & Mats Berglund Lärobok i de svenska städernas historia Huvudansvarig: Lars Nilsson tillsammans med Håkan Forsell, Mats Berglund och Per-Gunnar Sidén SPICE Finansiär: Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond Huvudansvarig: Kirsti Niskanen Stormaktstidens tjänstefolk Finansiär: Vetenskapsrådet Huvudansvarig: Joakim Scherp Idrottens ekonomi och etik (se ovan) Finanisär: Huvudansvarig: Bill Sund Från folkhälsa till hälsoism? Nya femininiteter och maskuliniteter inom hälsa och träning från Finansiär: Vetenskapsrådet Huvudansvarig: Helena Tolvhed 24

25 Pågående projekt De som skiljer sig: kvinnors självberättelser om känslor, privatliv och uppbrott. Huvudansvarig: Helena Bergman Nils Edling: Kampen om välfärdsstaten: välfärdsbegreppens historia Huvudansvarig: Nils Edling Finansiär: Riksbankens jubileumsfond Flyktingarna och folkhemmet Huvudansvarig: Pär Frohnert Finansiär: Vetenskapsrådet Egenintresset kontra det gemensamma bästa. Politiska konflikter om organisering av allmännyttig verksamhet i Sverige, (ca). Huvudansvariga: Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson. Finansiär: Forte (Tidigare FAS) "Att lära ut dygd", Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond Ansvariga: Andreas Hellerstedt, Erik Eliasson, Stefano Fogelberg Rota, Jennie Nell, Biörn Tjällén Soviet Nordic Minorities and Ethnic Cleansing on the Kola Peninsula ; Delprojekt i Östersjöstiftelsens projekt The Roma Genocide in Ukraine : History, memories and representations Huvudansvarig: Andrej Kotljarchuk Finansiär: Östersjöstiftelsen Vredens kanalisering: Socialdemokratin och den politiska emotionaliteten Huvudansvarig: Jens Ljunggren Finansiär: P :1-E Världen som arbetsfält. Svenskt bistånd under tre decennier Huvudansvariga: Urban Lundberg, Mattias Tydén och Annika Berg Finansiär: Vetenskapsrådet Networks of Knowledge: Communication, Society and Medieval Homiletic Writing Huvudansvarig: Inka Moilanen Finansiär: Nya hem i Sverige - evakuering av Finska krigsbarn under andra världskriget: samtidens syn på föräldra-barnseparationer och allmänhetens vilja att bistå mot bakgrund av svensk neutralitetspolitik. Huvudansvarig: Ann Nehlin Finansiär: FORTE Krympande kommuner 25

26 Huvudansvarig: Lars Nilsson Finansiär: Sveriges Kommuner och Landsting Therese Nordlund Edvinsson: Standing in the shadow of the corporation: Women and their career patterns in Swedish family businesses , Huvudansvarig: Therese Nordlund Edvinsson Finansiär: Vetenskapsrådet Family History: Facilitating Intergenerational and Intercultural Exchange Huvudansvarig Maija Runcis Archives of Cultural History, Tartu Finansiär: Nordplus Estland Se ståndssamhället! Olikheternas kultur i Sverige under tidigmodern tid Huvudansvarig: Karin Sennefelt Finansiär: Riksbankens jubileumsfond Idrott åt alla i en förtätad och exploaterad storstad. Breddidrottens anläggningar och intressenter i Stockholms stad Huvudansvarig: Paul Sjöblom Finansiär: Fotbollens moderna utvecklingsprocess Huvudansvarig: Bill Sund Finansiär: Centrum för Idrottsforskning Arbetskraftsrekrytering till en könssegregerad arbetsmarknad: Schleswig-Holstein-aktionen under 1950-talet Huvudansvarig: Johan Svanberg Finansiär: Forte Världen som arbetsfält: Svenskt bistånd under tre decennier (Vetenskapsrådet) Huvudansvarig: Mattias Tydén Finansiär: Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond Försvaret och det kalla kriget Huvudansvarig: Kent Zetterberg Finanisär: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Avslutade projekt under 2014 A Modern Edition of St Birgitta s Revelations Huvudansvarig: Roger Andersson Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond Jag är projektledare Olle Ferm: Heliga Birgittas texter på fornsvenska 26

27 Huvudansvarig: Olle Ferm Finansiär: Kungl. Vitterhets akademien, Thora Olssons stiftelse, Riksbankens jubileumsfond Nätverket för studier av förmodern politisk kultur Huvudansvarig: Mats Hallenberg Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond: Olof Holm: 2 månaders postdoc-anställning vid (HT 2014). Resultat av anställningen: artikel accepterad för publicering i peer review-tidskriften Viking and Medieval Scandinavia (Turnhout: Brepols) 2015 Främmande minnen i folkhemmet: En studie av utomeuropeisk populärhistoria om Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen ur ett svenskt perspektiv. Huvudansvarig: Eva Kingsepp Finansiär: Anna Ahlströms och Ellen Tersérus Stiftelse It happened here! The Norwegian pension reform, process and content Huvudansvarig: Urban Lundberg och Axel West Pedersen). Finansiär: Norges forskningsråd Den svenska sjöfartskonsulära verksamheten, c:a Huvudansvarig: Aryo Makko Finansiär: Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm (FSSS) och Historiska institutionen, SU. Leos Müller: Olof Palmes gästprofessur, Steve Murdoch, University of St Andrews, Finansiär: Vetenskapsrådet Biblioteksbesökets värde. En studie av besökarna vid Södertörns högskolebibliotek, Huddinges huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek. Kungliga biblioteket. Huvudansvarig: Pamela Schultz Nybacka och Karin Grönvall, Bibliotekschef, Södertörns högskolebibliotek Finansiär: Hossein Sheiban: Jag hade under 2013 beviljats anslag för tryckningen av min bok, Den sargade dygden Huvudansvarig: Hossein Sheiban Finansiär: Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare ( kronor), Åke Wibergs Stiftelse ( kronor) (Tryckbidrag och formgivning) Fotbollens moderna utvecklingsprocess, Idrottens ekonomi och etik Huvudansvarig: Bill Sund Finansiär: Centrum för Idrottsforskning på uppdrag av kulturdepartementet Political Thought and Political Action in the European Periphery Huvudansvarig: Björn Tjällén Finansiär: Vetenskapsrådet 27

28 Mellan möjligheter och motstånd. Kvinnors idrott i Sverige ca Huvudansvarig: Helena Tolvhed Finansiär: Centrum för idrottsforskning Priser, stipendier o. dyl. Elin Andersson - Mottagare av Åke Wibergs postdoktorala stipendium inom medeltidshistoria 2015 Kim Bergqvist - Bidrag från Stiftelsen Wallenbergsstiftelsens fond för deltagande i 7th International Conference on the Medieval Chronicle, University of Liverpool, juli 2014 (7 000 kr) Olof Bortz - Fulbright stipendiat , stipendier från Sweden-America Foundation, Johan och Jakob Söderbergs Stiftelse och GIPS Charlotta Forss - Finansiering av gästforsningsvistelse VT15 från: Johan & Jakob Söderbergs stiftelse, Helge Ax:on Johnsons stiftelse och Gertrude och Ivar Philipsons Stiftelse Lisa Hellman - Stiftelsen för japanska samhällsstudier - Stipendium från Barnhemmets vänner - Stipendium från Olle Engkvist Byggmästares stiftelse - Stipendium från Gull och Stellan Ljungbergs stiftelse - Stipendium från Gertrude och Ivar Philipsons Stiftelse Adam Hjorthén - Gålöstiftelsen, SEK, stipendium för forskningsresa till USA Emma Pihl Skoog - Stipendium från Rausings och Wallenbergs resestipendium Ingela Sjögren - Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästares stipendium Bill Sund - Sveriges läromedelförfattares förbund, kr. 28

29 - Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond, kr. - Åke Wibergs stiftelse, kr Johan Svanberg - Nils-Eric Svenssons stipendium (RJ), SEK, för gästforskningsvistelse vid Humboldt-Universität zu Berlin Helena Tolvhed - Stipendium från Birgit och Gad Rausings stiftelse för humanistisk forskning om kronor, för en gästforskarvistelse vid University of Sydney under vårterminen Forskarutbyte Johan Svanberg, vistelse i Berlin, Humboldt-Universität zu Berlin, Nordeuropa-Institut Jens Ljunggren, Sabbatstermin vid Institut für Sportgeschichte, Deutsche Sporthochschule Köln (DSHS) Nils Edling, Gästprofessor vid Center for velfærdstatsforskning, Syddansk universitet, Odense. 4. Högre seminarier vid institutionen 4.1. "Att lära ut dygd" Sammankallande: Andreas Hellerstedt 11/2 Elena Dahlberg, doktorand i latin, Uppsala universitet, presenterar sin forskning om Laurentius Petri Gothus episka dikt Strategema Gothicis (1559). 13/3 Bengt Lewan, professor emeritus, diskuterar dygdebegreppet med Att lära ut dygd - projektet, med utgångspunkt i Lewans bok Med dygden som vapen (1985). 15/5 Andreas Hellerstedt presenterar pågående forskning om den nylatinska politiska romanen Argenis (1621) och dess reception i Sverige. 2/10 Anna Fredriksson, latinist från Uppsala universitet, talar om moralfilosofiska teman i klassisk poesi som den användes i tidigmoderna dissertationer. 21/10 Liana Cheney, professor emerita i konsthistoria, University of Massachusets, talar om teologiska dygder och kardinaldygder hos Giorgio Vasari. 11/12 Ian Haywood, University of Roehampton, kommer och föreläser om Romanticism and Caricature Doktorandseminariet Sammankallande: Marko Lamberg och Johnny Wijk 29