Årsberättelse Historiska institutionen

Transkript

1 Årsberättelse 2013

2 1. Institutionen Prefekten har ordet Organisation Institutionsstyrelsen Institutionens personal Professorer Professor emerita/emeritus Docenter Universitetslektorer, forskarassistenter och forskare Universitetsadjunkter Gästforskare Gästdoktorand Administrativ personal Permanenta organ och arbetsgrupper Centrumbildningar Skyddsombud Undervisning och utbildning Grundutbildning Historia på grundnivå Historia på avancerad nivå Arkivvetenskap Kulturvetenskapliga utbildningar Lärarutbildning i historia Helårsstudenter och helårsprestationer: sammanfattning Praktik Handledd praktik på grundnivå Handledd praktik på avancerad nivå Forskarutbildning Doktorander och avhandlingsprojekt Doktorandkurser Erasmus- och Nordplusutbyte Forskning Disputationer Projekt

3 Pågående projekt Priser, stipendier o. dyl Forskarutbyte Högre seminarier vid institutionen "Att lära ut dygd" Doktorandseminariet Forskarseminariet Förmoderna seminariet Genusseminariet Seminariet för modern politisk historia Idrottshistoriska seminariet Maritima seminariet Medeltidsseminariet Urbanhistoriska seminariet Övrig seminarieverksamhet Historiska klubben Publikationer Doktorsavhandlingar Böcker Redaktörskap/samlingsverk Kapitel i bok/del av antologi Artikel i tidskrift Recensioner Övriga publikationer Konferenser Arrangerande av konferens Organisationskommitté inför Svenska Historikermötet Deltagande i konferens: paper/föredrag Utbyten och gästforskaruppdrag Förtroendeuppdrag Uppdrag inom Uppdrag i akademi, vetenskaplig/forsknings politisk styrelse eller nämnd mm Medlem i redaktionskommitté o. dyl Enstaka uppdrag Sakkunnig vid tjänstetillsättning, befordring, priskommitté, projektansökan

4 9.2. Ledamot i betygsnämnd m.m Fakultetsopponent Övriga enstaka externa uppdrag Sakkunnig Medverkan i media och andra publika uppdrag Gästföreläsningar och enstaka seminarier Examensarbeten på avancerad nivå Masteruppsatser Magisteruppsatser

5 1. Institutionen 1.1. Prefekten har ordet Mycket glädjande var att ett flertal nyanställningar kunde genomföras under året: Marko Lamberg tillträdde professuren i Stockholms historia och fyra nya lektorer anställdes: Håkan Forsell, Karin Sennefelt, Mattias Tydén och Magnus Öhlander (den senare etnolog och på en delad anställning), Magdalena Hernow rekryterades som personalhandläggare och Inka Moilanen tillträdde en postdoktoranställning som finansierades med rektorsmedel. En stor framgång var även att institutionen och CEMAS beviljades Vetenskapsrådets Olof Palmeprofessur. Innehavare blev professor Steve Murdoch, School of History, University of St Andrews. Under året disputerade Joakim Scherp. Han fortsatte sedan som vikarierande lektor vid institutionen. Olle Ferm och Göran Dahlbäck fick motta Hildebrandspriset från Svenska fornminnesföreningen. Olof Holm fick pris ur Sten Carlssons minnesfond från Kungliga Gustav Adolfs akademien för svensk folkkultur. Bill Sund fick Svenska idrottshistoriska föreningens pris för Institutionssekreteraren Annika Brofelt gick i pension under året, det gjorde även Jan-Axel Swartling som varit verksam inom KVL. Två nya doktorander påbörjade sin utbildning under året: Mari Eyice och Otso Kortekangas. Cordelia Hess utsågs av fakulteten till docent. Bland nya medarbetare fanns också FD Eva Kingsepp som förlade Ahlström och Terserusstipendiet till institutionen, FD Ann Nehlin och prof em Bill Sund med nya projekt samt FD Pamela Schultz Nybacka och FD Sabrina Norlander Eliasson som vikarierande lärare. Gästforskare: Eric Båve vid Stads- och kommunhistoriska institutet; Per Haave, Oslo med finansiering från NordWel; Jiang Nan, CASS, Beijing (finansiering genom avtal med SU); Goran Latinovic, Banja Luka University, Bosnien Hercegovina. Gästdoktorander: Kristian Buhl Thomsen, Århus universitet och Dansk Center for byhistorie; Evren Kücük, Ankara University. För 2013 fastställde institutionsstyrelsen en särskild verksamhetsplan. Andel bidragsmedel av de totala forskningsintäkterna var 28,7 % ( ,1 %). De bibliometriska resultaten för 2012 (dessa siffror blev tillgängliga under 2013) låg fortfarande högt. Det totala antalet publikationer med 158 var den högsta inom fakulteten. Den totala publikationspoäng gav institutionen en andraplats, men sett i förhållande till årsarbeten så befann sig institutionen i mittfältet på fakulteten. 5

6 Institutionens medarbetare var väl synliga ut mot allmänheten under året, bl a genom SvT:s Det hände här och genom program i Vetenskapsradion och i UR. I september genomfördes framgångsrikt en studieresa med ett fyrtiotal deltagare till London i oktober med besök på universitetsinstitutioner och muséer. Resan arrangerades förtjänstfullt av Hossein Sheiban, Paul Sjöblom, Annika Sandén, Simon Junström Organisation ansvarar för utbildning och forskning i historieämnet, kandidatprogrammet Kulturvetarprogrammet (KVP), fristående kulturvetenskapliga kurser samt arkivvetenskap. Det övergripande ansvaret för verksamheten vid vilar på institutionsstyrelsen (se nedan). Ledamöterna väljs bland de anställda lärarna och den administrativa personalen, medan studentrepresentanter utses av Studentkåren efter förslag från Studentrådet och Doktorandrådet. Vid sidan av de valda ledamöterna är Historiska institutionens prefekt (ordförande), ställföreträdande prefekt samt programansvarig för Kulturvetarprogrammet självskrivna ledamöter. Institutionsstyrelsen för Historiska institutionen beslutar om riktlinjer för institutionens verksamhet och har ansvar för all dess utbildning (enligt gällande delegationsordning). Prefekten är chef för och utsedd av rektor. Även sft prefekt utses av rektor. Under året var Pär Frohnert prefekt och Bo Persson stf prefekt. Studierektorerna har ansvar för utbildningsfrågor: grundnivå (inklusive lärarutbildning), avancerad nivå och forskarnivå. Studierektorer för grundnivå var Mats Hallenberg, Magnus Linnarsson, Hossein Sheiban samt Johnny Wijk, och under hösten, Mattias Tydén med ansvar för lärarutbildningen. Nils Edling var studierektor för avancerad nivå och Anna Götlind var studierektor för de kulturvetenskapliga utbildningarna och programansvarig för KVP. Studierektor för doktorandutbildningen var Kirsti Niskanen. Den administrativa personalen leds av den administrativa chefen och består av 12 personer. Deras ansvarsområden spänner från studentadministration och studievägledning till ekonomi och personalhandläggning samt webbredigering och IT-support. Information om institutionens verksamhet finns på: Institutionsstyrelsen Ledamöter : Självskrivna ledamöter: Pär Frohnert, prefekt, Bo Persson, ställföreträdande prefekt och Anna Götlind, programansvarig för Kulturvetarprogrammet, personlig suppleant är Helena Tolvhed. Lärare: Helena Bergman, Gabriela Bjarne Larsson, Elisabeth Elgán, Jens Ljunggren och Johnny Wijk Suppleanter: Maija Runcis, Leos Müller, Nils Edling, Sofia Holmlund och Olle Ferm Närvarorätt: Ingrid Bergkvist, administrativ chef TA-personal: Susanne Stenius 6

7 Suppleant: Kjell Lundgren Doktorandrepresentant: Emil Dickson Suppleant: Nevra Biltekin Studentrepresentanter: Anette Kållberg, Eleonor Edebol-Malmberg och Simon Bernström 1.4. Institutionens personal För doktorander, se Professorer Förnamn Efternamn Olle Ferm Karin Sennefelt Anna Götlind Arne Jarrick Marko Lamberg Sven Lilja Jens Ljunggren Leos Müller Lars Nilsson Kirsti Niskanen Johnny Wijk Befattning Professor i medeltidshistoria Professor i historia Professor i historia Professor i historia Professor i historia med riktning mot Stockholms historia Professor i historia med inriktning mot Stockholms historia Professor i historia, särskilt idrottshistoria Professor i historia med inriktning mot maritim historia, föreståndare för CEMAS Professor i historia, särskilt stads- och kommunhistoria Professor i historia, särskilt genushistoria Professor i historia Professor emerita/emeritus Christina Florin, professor emerita i historia, särskilt kvinnohistoria Yvonne Hirdman, professor emerita i historia med särskild inriktning på genus-, välfärds- och arbetslivsforskning Karl Molin, professor emeritus Klas Åmark, professor emeritus Docenter Förnamn Efternamn Befattning Roger Gabriela Mikael Nils Andersson Bjarne Larsson Byström Edling Johan Edman Elisabeth Elgán Håkan Forsell Pär Frohnert Mats Hallenberg Cordelia Hess Forskare Universitetslektor Universitetslektor/UU Universitetslektor Docent Universitetslektor Universitetslektor Universitetslektor Universitetslektor Forskare 7

8 Jonas Therese Magnus Maija Leif Mattias Jens Ylva Magnus Nordin Nordlund Edvinsson Pettersson Runcis Runefeldt Tydèn Rydström Waldermarsson Öhlander verksam vid Kungliga biblioteket Forskarassistent verksam vid Institut for forsvarsstudier, Oslo Universitetslektor verksam vid Södertörns högskola Universitetslektor verksam vid Lunds universitet Universitetslektor Universitetslektor Universitetslektorer, forskarassistenter, forskare och postdoktorer Förnamn Efternamn Befattning Stephan Barthel Annika Berg Helena Bergman Johan Bergman Eva Blomberg Elina Druker Erik Eliasson Bo Eriksson Stefano Fogelberg Rota Nikolas Glover Yulia Gradskova Anne Hedén Andreas Hellerstedt Cordelia Hess Camilla Hjelm Sofia Holmlund Eva Kingsepp Kristine Kolrud Andrej Kotljarchouk Jenny Langkjaer Magnus Linnarsson Ragnar Lund Urban Lundberg Aryo Makko Inka Moilanen Ann Nehlin Jennie Nell Mikael Nilsson Bo Persson Annika Sandén Pamela Schultz Nybacka Forskare Forskare Forskarassistent Universitetslektor Forskare Universitetslektor Forskare Universitetslektor Forskare Universitetslektor Forskare Universitetslektor Forskare Forskare Universitetslektor Forskare Universitetslektor Forskare Universitetslektor Universitetslektor Forskare Universitetslektor Forskare Postdoktor Postdoktor Forskare Universitetslektor Forskare Universitetslektor Forskarassistent Universitetslektor 8

9 Hossein Sheiban Paul Sjöblom Bill Sund Johan Svanberg David Tjeder Biörn Tjällén Helena Tolvhed Maria Åkestam Universitetslektor Forskarassistent Forskare Forskare/ Universitetslektor Forskare Forskare Universitetslektor Koordinator inom CMS Universitetsadjunkter Förnamn Efternamn Dan Johansson Elin Malmer Claes Petersson Roussina Roussinova Alf Sjöblom Oskar Sjöström Befattning Adjunkt Adjunkt Universitetsadjunkt Adjunkt Adjunkt Adjunkt Gästforskare Förnamn Efternamn Eric Båve Per Haave Goran Latinovic Steve Murdoch (Professor) Jiang Nan (Professor) Från Oslo Bosnien Hercegovina University of St Andrews, Institute of World History, CASS, Beijing Gästdoktorand Förnamn Efternamn Kristian Buhl Thomsen Evren Kücük Från Århus universitet, Danmark Ankara University, Turkiet Administrativ personal Förnamn Efternamn Ingrid Bergkvist Befattning Administrativ chef 9

10 Andreas Bloch Johan Brodin Annika Brofelth Eva Eggeby Agneta Eiseborn Mari Eyice Malin Forshällen Magdalena Hernow Simon Junström Disa Karlsson Kjell Lundgren Oskar Schelin Tom Silvennoinen Susanne Stenius Studievägledare Studievägledare, vik t o m januari Institutionssekreterare t o m augusti Ekonomiadminstratör Ekonomiansvarig Administratör/Doktorand Amanuens fr o m augusti Personaladministratör fr o m juni Amanuens Amanuens t o m augusti Informatör Administratör på studentexpeditionen Systemansvarig Administratör på studentexpeditionen 1.5. Permanenta organ och arbetsgrupper Ledningsgrupp: Pär Frohnert, Bo Persson, Anna Götlind, Mats Hallenberg, Kirsti Niskanen, Johnny Wijk (vt), Mattias Tydén (ht), Nils Edling samt Ingrid Bergkvist Arbetsgrupp för forskningsfrågor: Elisabeth Elgán, sammankallande, Jens Ljunggren, Kirsti Niskanen, Hossein Sheiban, Cordelia Hess samt doktorandrepresentant Johannes Heuman. Arbetsgruppen för kurslitteratur och betygskriterier: Magnus Linnarsson, sammankallande, Mats Hallenberg, Anna Götlind, Nils Edling. Jämställdhets- och likabehandlingsgruppen: Helena Bergman (ordförande), Leos Müller (lärare/forskare), Oskar Schelin (T/A), Ale Pålsson (doktorandrepresentant) och studentrådsrepresentanter. Gruppen har tagit fram en jämställdhetsplan och en likabehandlingsplan baserade på diskrimineringslagen och SU:s policydokument. I gruppens arbete ingår enligt planerna att bevaka både personalens och studenternas rätt till likabehandling. Handledarkonferens: Samtliga lärare/forskare som hade handledningsuppdrag inom utbildningen på forskarnivå. Forskarutbildningsnämnd: Beredde ärenden som berör forskarutbildningen. Ordförande var studierektor för forskarutbildningen, Kirsti Niskanen Centrumbildningar Centrum för medeltidsstudier: Föreståndare var Olle Ferm och sekreterare var Fredrik Charpentier Ljungqvist. CMS inrättades den 1 juli 2008 för att främja forskning om medeltiden. Externa medel från Kungliga Vitterhetsakademin ( kr), Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse ( kr) samt Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse ( kr) har tillsamman med medel från institutionen finansierat verksamheten under året. CMS styrelse sammanträdde tre gånger under året. 10

11 Centrum för maritima studier (CEMAS): Föreståndare Leos Müller. Centrumet inledde sin verksamhet den 1 januari CEMAS är ett samarbete mellan och Statens maritima museer (SMM). Syftet med samarbetet är att stärka det maritima forskningsfältet genom tvärvetenskapliga samarbeten mellan historia, etnologi och arkeologi. CEMAS huvuduppgift är att bygga upp forskning och forskarutbildning på det maritima fältet. CEMAS forskare samarbetar även aktivt med museivärlden och undervisar. CEMAS finansieras till lika delar (2 miljoner) av SMM och. Under 2013 hade CEMAS åtta medarbetare, sex i historia: Leos Müller (professor), Steve Murdoch (CEMAS gästprofessor ), Aryo Makko (postdoktor), Lisa Hellman (doktorand), Ale Pålsson (doktorand), Harry Svensson (doktorand), och två i etnologi Simon Ekström (forskare) och Hanna Jansson (doktorand). Steve Murdoch var Vetenskapsrådets gästprofessor till Olof Palmes minne ( ) Skyddsombud Skyddsombud ordinarie: Oskar Schelin Skyddsombud ersättare: Susanne Stenius Studerandeskyddsombud för institutionens doktorander: Harry Svensson 11

12 Undervisning och utbildning Grundutbildning Historia på grundnivå Det finns flera olika ingångar till att börja läsa historia och ta del av det kursutbud som finns vid. Kandidatprogrammet i historiska studier För det första finns ett helt historieprogram som leder fram till en kandidatexamen vid (3 års studier = 180 högskolepoäng, hp) med historia eller idéhistoria som huvudämne. De studenter som väljer historia läser minst 90 hp historia samt 30 hp idéhistoria och därutöver finns möjlighet att välja studier inom något annat ämne. Kulturvetarprogrammet (kandidatprogram) Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram som omfattar 180 hp och inleds för samtliga studenter med en programspecifik kurs, Kulturvetenskaplig baskurs 30 hp. Efter baskursen följer studier dels inom ett huvudområde omfattande 90 hp och innefattande kandidatkurs med examensarbete, dels ytterligare valbara kurser omfattande 30 hp. Studenterna kan välja historia som huvudämne eller breddningsämne. Programmet avslutas med en tillämpningstermin om 30 hp med valbara alternativ som kan innehålla praktik. Studier genomförda före antagningen till programmet kan tillgodoräknas. Kandidatprogrammet för museer och kulturarv (värdinstitution: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap) Huvudämnet kan vara historia, arkeologi, etnologi eller konstvetenskap. Första terminen är gemensam för programmets studenter med introduktion till ämnena samt musei- och kulturarvsfrågor. Andra och tredje terminen läses huvudämnet. Fjärde terminen läser studenterna antingen något av de andra ämnena som är med i programmet eller fördjupar med museipedagogik eller liknande som finns i programmets kursutbud. Första delen av femte terminen innehåller valbara kurser och avslutas med praktik på en kulturarvsinstitution. Sjätte och sista terminen läser studenterna en kandidattermin inom sitt huvudämne. Studier terminsvis Det tredje alternativet att börja läsa historia går via heltidsstudier en hel termin i taget (30 hp). Som nybörjare i ämnet kan man läsa Historia I, som tar sin utgångspunkt i den äldre historien och följer den världshistoriska utvecklingen fram till 1800-talets början. Efter första terminens studier följer Historia II där talens historia studeras. Terminen utmynnar i kursen Uppsats informationssökning, källkritik och problemlösning som syftar till att genomföra ett eget undersökningsarbete. Tredje terminens studier i historia är en kandidatkurs som innehåller fördjupade teoretiska och tematiska studier samt ett eget uppsatsarbete motsvarande 15 hp, vilket krävs för en kandidatexamen. Studier halvterminsvis Det fjärde alternativet att läsa historia innebär att man väljer en halv termins studier (15 hp) inom ett kronologiskt block. Det gäller heltidsstudier dagtid antingen första eller andra halvan av en termin. Kurserna är Medeltidens samhälle (ges första halvan), Det tidigmoderna samhället (ges andra halvan), Det moderna samhället (ges första halvan) och Uppsats - informationssökning, källkritik och problemlösning (ges andra halvan). Fristående tematiska kurser 12

13 Det femte alternativet slutligen utgörs av fristående tematiska kurser som ges på kvällstid om antingen 10 hp eller 15 hp. Följande kurser gavs under 2013: Afrikas historia I - söder om Sahara före kolonialismen Afrikas historia II - kolonialism och modernitet De nordamerikanska indianernas historia I, ca De nordamerikanska indianernas historia II, ca 1890-idag Genus i historien - kropp, makt och kön Kinas moderna historia Medeltidens kultur- och samhällsliv Muslimska ländernas moderna historia I. Kultur, religion och samhällsliv Muslimska ländernas historia II. Islams uppkomst och betydelse för tusen år av social och politisk utveckling Nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen Samtidshistoria I - frigörelser, globalisering och konflikter Svensk historia från sjösidan, ca De fristående kvällskurserna löper som regel på halvtid över en längre del av terminen. Alla kurserna är påbyggbara vid fortsatta studier i historia Historia på avancerad nivå Genomfört examensarbete för kandidatkurs ger behörighet för att studera på avancerad nivå. Behörighet för program kräver dock uttagen kandidatexamen. På den avancerade nivån kan man studera till en tvåårig masterexamen eller ettårig magisterexamen. Den ettåriga magistern kan byggas ut till en tvåårig master med ett års ytterligare studier där bl. a. ett kompletterande examensarbete ingår. Även andra ämnen med relevans för historieämnet kan infogas i en examen. I regel ges delkurserna på avancerad nivå på halvfart så att två kurser läses samtidigt. Närmare information om programmens och kursernas utbildningsplaner finns på institutionens hemsida. Masterprogram Masterprogrammen omfattar två års heltidsstudier (startar höstterminer), där kan följande inriktningar läsas: Historiska studier, Medeltidsstudier eller Kulturarvsstudier. Masterprogram i historiska studier, med inriktning på historia eller idéhistoria (120 hp, 2 års studier) Programmet är ett samarbete mellan och Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Det tvååriga programmet är en sammanhållen helhet med vissa gemensamma kurser. Fokus är riktat mot ett av huvudämnena, där examensarbetet skrivs, men samtidigt ges möjligheter till personliga kursval. Även ämnen utanför historia och idéhistoria kan infogas i programmet. Utrymme finns för praktikperioder och individuella litteraturkurser. Masterprogram i medeltidsstudier (120 hp, 2 års studier) Programmet utgår från ett huvudämne (t.ex. historia, arkeologi, konstvetenskap eller något medeltidsspråk) och består av en blandning av kurser med ämnesorienterande, färdighetstränande och metod- och teoriförmedlande innehåll. Examensarbetet skrivs inom huvudämnet. 13

14 Masterprogram i kulturarvsstudier (120 hp, 2 års studier, värdinstitution: Konstvetenskapliga institutionen) Ett tvärvetenskapligt masterprogram som bygger på samverkan mellan disciplinerna arkeologi, etnologi, historia, konstvetenskap, kulturgeografi och nordiska språk. Dessutom medverkar specialister från KTH, Riksantikvarieämbetet och andra kulturarvsaktörer som gästlärare. Enstaka kurser på avancerad nivå Samtliga kurser på avanceradnivå, utom examensarbeteskurserna, omfattar 7,5 hp. För magister-och masterexamen finns följande obligatoriska kurser: Historia som vetenskap, metodkurs och teorikurs samt examensarbete 15 eller 30 hp. Det samlade kursutbudet vt 2013 och ht 2013 omfattade: Nazismen, Nazi-Tyskland och Förintelsen Genus och andra maktrelationer Politiskt tänkande under medeltiden Sport in the age of globalization Globalization and Urban Development since 1950 Global and transnational history Kön, intimitet och förändring i modernhistorisk forskning Medeltidsforskning Paleografi Historia som vetenskap Historia - metodkurs Historia - teorikurs Examensarbete 15 och 30 hp Kombinationsutbildning på avancerad nivå Studenter inom universitets lärarutbildning som har historia som huvudämne har möjlighet att läsa 30 eller 60 hp på avancerad nivå för magister- respektive masterexamen inom kombinationslärarutbildningen. För magisterexamen läser studenterna två kurser à 7,5 hp och skriver ett examensarbete om 15 hp, för masterexamen gäller 30 hp kurser och ett examensarbete på 30 hp. För studenter på vårtermin har teorikursen var obligatorisk och för studenterna på höstermin har historia som vetenskap och metodkursen utgjort obligatoriska inslag Arkivvetenskap Arkivvetenskap är en enstaka kurs (60 hp) som ges på avancerad nivå vilket innebär att det som förkunskap krävs en avslutad fil. kand. inom humaniora (dock ej språk som huvudämne) eller samhällsvetenskap. Kursen är inriktad på att ge en grundläggande kompetens för att arbeta som arkivarie inom såväl den offentliga som privata sektorn. Kursen omfattar ett helt läsår och den är uppdelad i 7 delkurser samt en längre praktikperiod. Praktiken omfattar 15 hp och syftar till att studenterna ska få använda sina teoretiska kunskaper om arkiv i praktisk verksamhet. Praktiken tillsammans med delkurserna ger sammantaget en bred kunskapsbas inom hela det arkivteoretiska fältet, men främst med inriktning mot proaktiv arkivverksamhet t.ex. arkivjuridik, informationsstyrning, processkartläggning, verksamhetsbaserad arkivredovisning, gallringsfrågor samt uppsatsarbete och internationell arkivteori. 14

15 Kulturvetenskapliga utbildningar Kulturvetarprogrammet (kandidatprogram) Kulturvetarprogrammet är ett kandidatprogram som omfattar 180 högskolepoäng och inleds för samtliga studenter med en programspecifik kurs, Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp. Efter baskursen följer studier dels i ett huvudområde omfattande 90 hp och innefattande kandidatkurs med examensarbete, dels i ytterligare valbara kurser omfattande 30 hp. Programmet avslutas med en tillämpningstermin om 30 hp med valbara alternativ som kan innehålla praktik. Studier genomförda före antagning till programmet kan tillgodoräknas. Fristående kurser Institutionen ger också fristående kulturvetenskapliga kurser som är öppna även för studenter som inte läser på Kulturvetarprogrammet. Dessa kurser är antingen yrkesinriktade, som Curatorutbildning, Förlagskunskap och Projektledarutbildning; eller tvärvetenskapligt teoretiska som Visuell och materiell kultur och Populärkultur och historia. De yrkesinriktade kurserna innehåller praktikperioder Lärarutbildning i historia För studenter som vill bli lärare med historia som ett undervisningsämne fanns flera alternativa vägar. Huvudspåret är det nya Ämneslärarprogrammet där ingång väljs utifrån ämnen respektive åldersgrupp man vill undervisa i skolan (gymnasium, årskurs 7-9 respektive årskurs 4-6). Ämneslärarprogrammen är uppbyggda så att de varvar ämnesstudier med pedagogiska/didaktiska kurser samt VFU (verksamhetsförlagd utbildning på en praktikskola). En annan väg att bli lärare har varit att läsa ämnesstudier först och ta t ex en fil.kand. eller magisterexamen och därefter ansöka till KPU-utbildning (Kompletterande pedagogisk utbildning) om tre terminer. Mer information om detta finns på Lärarutbildningskanslierna vid. Vidare finns Kombinationsprogrammet, som ger lärarexamen samt magisterexamen i huvudämnet. I detta program läses de ordinarie historiekurserna obrutet i sin helhet. Pedagogik och praktik ligger på egna terminer. För gymnasiekompetens krävs minst kandidatnivå i historia, således tre terminer (90 hp). Som huvudämne i Kombinationsprogrammet krävs Magisternivå, fyra terminer (120 hp). De studenter som läser historia som sitt andraämne inom Kombinationsprogrammet läser 2,5 terminer historia (75 hp). De studenter som läser till lärare via Ämneslärarprogrammet mot skolans äldre åldrar (grundskolans klass 7-9 och gymnasieskolan) och har historia som huvudämne kommer till redan den första terminen i programmet. Den första och andra terminens studier vid, Historia I och II, läses tillsammans med alla andra studerande. Under dessa terminer finns inga särskilda pedagogiska/didaktiska kurser inlagda utan det handlar om studier i ämnet historia. Under Historia III, läser studenterna däremot en särskild lärarkurs i historiedidaktik och historiebruk. Till återkommer studenterna först mot slutet av lärarutbildningen efter att ha läst ett andraämne i tre terminer och då ska de läsa en lärarinriktad kurs med fördjupade ämnesstudier och ett ämnesdidaktiskt eget arbete. Den som väljer att bli lärare mot yngre åldrar läser endast en delkurs om 6 hp i historia inom kursen Samhällsorienterande ämnen 30 hp, där det även ingår 6 hp vardera Geografi, Religion och Samhällskunskap samt en SO-kurs Helårsstudenter och helårsprestationer: sammanfattning Antalet registrerade helårsstudenter på institutionen har under kalenderåret 2013 varit 493 på grundnivå och 102 på avanceradnivå. Helårsprestationerna (avklarade kurser) har varit 323 på 15

16 grundnivå och 88 på avancerad nivå. Dessa uppgifter är hämtade ur ÅR-databasen, där inrapporterade registreringar och resultat omräknats till helårsstudenter och helårsprestationer. Av ovan nämnda helårsprestationer har 21 inrapporterats inom arkivvetenskap, där antalet registrerade helårsstudenter varit 24. Inom ramen för kulturvetarprogrammet har 94 helårsprestationer genomförts på 121 helårsstudenter. Dessutom tillkommer 67 prestationer (på 80 helårsregistreringar) på de fristående kulturvetenskapliga kurserna. Lärarutbildningen är indelad i tre program och har under året sammanlagt producerat 70 helårsprestationer på 93 registrerade helårsstudenter Praktik Vid är det möjligt att genomföra handledd praktik inom ramen för utbildningar på såväl grund- som avancerad nivå. Under 2013 har sammanlagt 173 studenter genomför en godkänd praktikkurs vid institutionen och några av dem valde dessutom att förlägga sin praktik utomlands. Den handledda praktiken omfattar kultursektorn i vid mening. Det kan röra sig om kulturvårdande och kulturförmedlande institutioner och verksamheter av olika slag, t.ex. museer och kulturminnesvård, arkiv, förlag, massmedier alternativt kulturadministrativa uppgifter inom studieförbund, organisationer, företag och förvaltning eller slutligen gallerier och kulturprojekt av olika slag Handledd praktik på grundnivå Inom utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet innehåller den avslutande och programspecifika Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp, 10 veckors handledd praktik. Vidare har Curatorutbildning, 30 hp, och Projektledarutbildning, 30 hp, vardera 5 veckors handledd praktik. Sammanlagt 126 studenter ( ) genomförde under 2013 handledd praktik inom någon av de utbildningarna Handledd praktik på avancerad nivå På avancerad nivå är handledd praktik obligatorisk inom Arkivvetenskap, 60 hp, och Förlagskunskap, 60 hp, som båda innehåller 10 veckors handledd praktik under vårterminerna. Under den andra och tredje terminen på Masterprogram i historiska studier, 120 hp, kan studenterna välja att praktisera mellan 5 och upp till 10 veckor. Under 2013 genomförde sammanlagt 47 studenter ( ) handledd praktik inom någon av de utbildningarna Forskarutbildning Forskarutbildning Forskarutbildningen har för närvarande omkring 30 aktiva doktorander vid Historiska institutionen på. Under 2013 antogs en doktorand och en doktorand disputerade. Till institutionen finns dessutom ett antal doktorander knutna till forskarskolan BEEGS på Södertörns högskola. Av dessa disputerade en under

17 Undervisningen bedrivs genom handledning till avhandlingsarbeten, genom ett doktorandseminarium lett av två seminarieledare samt genom obligatoriska och fristående kurser. Kursutbudet motsvarar ett års studietid, och består till nära hälften av obligatoriska teori- och metodkurser. Övriga kurser kan väljas ur kurser som ges inom forskarskolan Stockholm-Uppsala, andra institutioners eller lärosätens utbud av forskarutbilnings- eller masterkurser, eller som fristående läskurser. En av kurserna ska gälla ett område eller tema som ligger utanför avhandlingsämnet. Doktoranderna medverkar i utformningen av forskarutbildningen genom representation i institutionsstyrelsen, forskarutbildningsnämnden och i institutionens arbetsgrupp för forskarutbildningen. Doktoranderna har även flera egna representativa organ för interna frågor (varav doktorandrådet är viktigast) och de arrangerar återkommande samkväm mm för sammanhållning och gemenskap inom det egna kollektivet. Doktoranderna erbjuds att medverka i institutionens arbete genom undervisning eller kvalificerat administrativt arbete (högst 20 % av studietiden) och kompenseras då med maximalt ett år förlängd studietid. Doktoranderna uppmuntras att delta i konferenser, symposier och workshops, både i Sverige och internationellt. Det är också vanligt bland doktoranderna med utlandsterminer eller andra längre vistelser vid utländska lärosäten. Till bilden hör dessutom en ökande ström av utländska doktorander som besöker institutionen inledde de historiska institutionerna vid Stockholms och Uppsala universitet ett samarbete kring utbildning på forskarnivå, Forskarskolan Stockholm och Uppsala. Samarbetet bygger på ett samordnat kursutbud, gemensamma doktoranddagar, gemensamma seminarier och utbyte av handledartjänster. Sedan hösten 2010 inkluderar samarbetet även samordnad antagning Doktorander och avhandlingsprojekt Kim Bergqvist Politics of Aristocracy and Chivalry: Mentality, Ideology and Poltical Identities in Narrative Sources from Castile-León and Sweden c (sedan februari 2011). Olof Bortz Jews and antisemites - Research and Debate on Antisemitism in the UK and the USA Nevra Biltekin The Making of Diplomats: State Control, Autonomy and the Gendering of the Diplomatic Occupation Carl-Mikael Carlsson I huvudet på Prosten Muncktell Fredrik Charpentier Ljungqvist Kungamakten och lagen. En jämförelse mellan Danmark, Norge och Sverige under högmedeltiden Emil Dickson Allas natur: Svensk naturskyddspolitik och styrningsrationalitet

18 Charlotta Forss The continents and perceptions of the world in seventeenth century Swedish travel narratives, maps and scholarly discourse Ann Hallner Homosocialitet och systerskapande i KFUK Lisa Hellman Living in Canton: a social history of the Swedish East India Company Johannes Heuman The Quest for Recognition: The Holocaust and French Historical Culture, Adam Hjorthén Commemorating Settlers and Pioneers: Sweden, the United States, and Entanglements of Mutual Pasts, ca Eva Joelsson Emotionell navigation under en politisk regim: Emotionella yttringar kring kärlek och vänskap under andra hälften av 1700-talet och början av 1800-talet Martin Johansson Äreminnen. Personmedaljer och social status i Sverige ca Otso Kortekangas Utbildningspolitiska diskurser om samer i Norge, Sverige och Finland i början av talet i en global ideologisk kontext Eva-Marie Letzter Med öga för publiken. Moralisk fostran i Heliga Birgittas och de svenska predikanternas exempelberättelser ca Elin Malmer Hemmet vid nationens skola: väckelsekristendom, värnplikt och soldatmission, ca (Disputationen ägde rum 24 januari 2014, tryckår 2013). Robert Nilsson Mohammadi Den stora gruvstrejken i Malmfälten: Historia, minne, subjektivitet Margaretha Nordquist Kampen om riket Emma Pihl Skoog Kraftkarlar och knallhårda knogar: Kropp, klass och kön i svenska kraftsporter ca Ale Pålsson Maktkamp eller samlevnad en granskning av S:t Barthélemys nationella och sociala grupperingar och dess samexistens

19 Joakim Scherp De ofrälse och makten Harry Svensson Örlogsstaden Karlskrona som kosmopolitisk hamnmiljö Per Gunnar Sidén Från Lödöse till Uleåborg - Det svenska rikets urbanisering Ingela Sjögren To be or not to be American Doktorandkurser I det samordnade kursutbudet inom Forskarskolan Stockholm Uppsala ingår en introduktionskurs (4,5 hp), två teorikurser (7,5 hp vardera) och en metodkurs (7,5 hp). Introduktionskursen ges i början av studietiden under vårterminerna. Den ena teorikursen Historisk teori och historiska klassiker ges under vårterminen och den andra teorikursen Internat/internetkursen Tillämpad teori under höstterminen. Metodkursen Kvalitativa och kvantitativa metoder ges i början av utbildningstiden på höstterminen Erasmus- och Nordplusutbyte Utbyten mellan och andra universitet/institutioner skedde kontinuerligt. Under 2013 hade institutionen sammanlagt 16 inresande och 7 utresande. 9 inresande på våren och 7 på hösten. 2 utresande på våren och 5 på hösten. Studenterna kom från 7 olika länder: Estland (1), Frankrike (3), Island (1) Italien (1), Spanien (2), Tyskland (7), Nederländerna (1). Utresande studenter reste till Schweiz (1), Storbritannien (1), Tyskland (2), Italien (1), Nederländerna (1) och Norge (1). 21 utbyten skedde inom ramen för Erasmusprogrammet och 2 inom ramen för Nordplus. I Storbritannien har utbyten skett med universitet i Belfast, i Tyskland med universitet i Berlin, i Italien med universitet i Milano, i Nederländerna med universitet i Amsterdam och i Norge med universitet i Oslo. 3. Forskning 3.1. Disputationer 25/1 Joakim Scherp De ofrälse och makten: En institutionell studie av riksdagen och de ofrälse ståndens politik i maktdelningsfrågor Opponent: Henrik Ågren, docent, Linköpings universitet 23/9 Anna Kharkina From Kinship to Global Brand. The Discourse on Culture in Nordic Cooperation after World War II (inom BEEGS) Opponent: Nikolas Glover, Uppsala universitet 19

20 3.2. Projekt Pågående projekt För doktoranders avhandlingsprojekt se A Modern Edition of St Birgitta s Revelations. Ansvarig: Roger Andersson Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond Världen som arbetsfält: Svenskt bistånd under tre decennier Ansvarig: Mattias Tydén, Urban Lundberg och Annika Berg Finansiär: Vetenskapsrådet Scientific Personae in Cultural Encounters in Twentieth Century Europe Ansvarig: Annika Berg, Kirsti Niskanen Finansiär: Wallenbergstiftelserna Stormaktstidens tjänstefolk: eftertraktade eller förtryckta? Ansvarig: Mats Berglund och Joakim Scherp Finansiär: Vetenskapsrådet Krympande kommuner Ansvarig: Eric Båve Finansiär: Svenska Kommuner och landsting, SKL Kampen om välfärdstaten: Välfärdsbegreppens historia Ansvarig: Nils Edling Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond Att lära ut dygd. Ett forskningskluster för studier av politik och pedagogik i det förmoderna Europa Ansvarig: Erik Eliasson, Stefano Fogelberg Rota, Andreas Hellerstedt, Kristine Kolrud, Jennie Nell, Tania Preste, Biörn Tjällén Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond Statsporträtt och den europeiska maktkampen Ansvarig: Peter Ericsson Finanisär: Ragnar Söderbergs Stiftelse Svenska lärare vid utländska universitet under medeltiden Ansvarig: Olle Ferm Finansiär: Ragnar Söderbergs Stiftelse Heliga Birgittas texter på fornsvenska Ansvarig: Olle Ferm Finansiär: Kungliga Vitterhetsakademin och Thora Olssons stiftelse 20

21 Självförverkligandets marknad. Svensk distans- och korrespondensundervisning, ca Ansvarig: Håkan Forsell Finansiär: Vetenskapsrådet, Wallanderstiftelserna. Klaga månde Elektra Ansvarig: Eva Blomberg, Yulia Gradskova Finansiär: Vetenskapsrådet Egenintresset kontra det gemensamma bästa. Politiska konflikter om organisering av allmännyttig verksamhet i Sverige, (ca) Ansvarig: Mats Hallenberg, Magnus Linnarsson Finansiär: Forte - f.d. FAS Judar i det medeltida Preussen Ansvarig: Cordelia Hess Finansiär: Vitterhetsakademien och Wallenbergstiftelserna Främmande minnen i folkhemmet? En studie av utomeuropeisk populärhistoria om Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen ur ett svenskt perspektiv (arbetstitel) Ansvarig: Eva Kingsepp Finansiär: Anna Ahlström & Ellen Tersérus Stiftelse Vredens kanalisering: Socialdemokratin och den politiska emotionaliteten Ansvarig: Jens Ljunggren Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond Den svenska sjöfartskonsulära verksamheten, c:a Ansvarig: Aryo Makko Finansiär: Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm (FSSS) Nya hem i Sverige evakuering av Finska krigsbarn under andra världskriget: samtidens syn på föräldra-barn separationer och allmänhetens vilja att bistå mot bakgrund av svensk neutralitetspolitik. Ansvarig: Ann Nehlin Finansiär: FORTE Krympande orter Ansvarig: Lars Nilsson Finansiär: Sveriges Kommuner och Landsting British Privateering and Swedish Neutrality, Ansvarig: Leos Müller, Steve Murdoch Finansiär: Vetenskapsrådet Arbete och jämställdhet förändringar under femtio år Ansvarig: Kirsti Niskanen Finansiär (publiceringsstöd): FAS, Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska Sällskapet 21

22 Standing in the shadow of the corporation: Women and their career patterns in Swedish family businesses Ansvarig: Therese Nordlund Edvinsson Finansiär: Vetenskapsrådet Family History: Facilitating Intergenerational and Intercultural Exchange Ansvarig: Maija Runcis Finansiär: Nordplus Se ståndssamhället! Olikheternas kultur i Sverige under tidigmodern tid Ansvarig: Karin Sennefelt Finansiär: Riksbankens jubileumsfond och Uppsala universitet Nya offentliga idrottsanläggningar för vem, hur och varför? Ansvarig: Paul Sjöblom Finansiär: Centrum för idrottsforskning Slagfältsarkeologiskt projekt: Slagen vid Hällaskogen 1437 och 1464 Ansvarig: Martin Skoog Finansiär: Berit Wallenbergs Stiftelse, Svenska fornminnesföreningen. Hur begriplig är historien? Lärande i historia i skolan med fokus på historisk förklaring Ansvarig: Anna-Carin Stymne Finansiering: Institutionen för Etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Idrottens ekonomi och etik. Ansvarig: Bill Sund Finansiär: Centrum för idrottsforskning (på uppdrag av kulturdepartementet) Arbetskraftsrekrytering till en könssegregerad arbetsmarknad: Schleswig-Holsteinaktionen under 1950-talet Ansvarig: Johan Svanberg Finansiär: Forte Mellan möjligheter och motstånd: Om kvinnors idrott i Sverige från 1920-tal till tal. Finansierat av Centrum för idrottsforskning Ansvarig: Helena Tolvhed Finansiär: Centrum för idrottsforskning Från folkhälsa till hälsoism? Nya femininiteter och maskuliniteter inom hälsa och träning från Ansvarig: Helena Tolvhed Finansiär: Vetenskapsrådet Världen som arbetsfält: Svenskt bistånd under tre decennier (Vetenskapsrådet) Ansvarig: Mattias Tydén Finansiär: Vetenskapsrådet Försvaret och det kalla kriget (FOKK) Ansvarig: Kent Zetterberg 22

23 Finansiär: Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Polska och svenska läkare i den svenska vården. En kulturanalytisk yrkesstudie. OBS! Projektet förlagt till Södertörns högskola. Ansvarig: Magnus Öhlander Finansiär: Östersjöstiftelsen What is the use of internationalisation for transfer of knowledge and professional status? Ansvarig: Magnus Öhlander Finansiär: MMW, Marianne och Markus Wallenbergs stiftelse OBS! Projektet är förlagt till Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, SU Avslutade projekt under 2013 Patientens mening: Om handlingsutrymmen och alternativa subjektiveringar inom den anstaltsbundna sinnessjuk- och sinnesslövården Ansvarig: Annika Berg Finansiär: Vetenskapsrådet Öst och West - kritik av religiös makt Ansvarig: Olle Ferm, Cordelia Hess Finansiär: Wallenbergstiftelserna Förbindelser: Fem Leksandskvinnor i Gamla stan. Plats, arbete och resande under 200 år Ansvarig: Anna Götlind Finansiär: Organisering, maktlegitimering och deltagande: Statsbildning och Bondeinflytande i Sverige, ca Ansvarig: Mats Hallenberg Finansiär: Vetenskapsrådet Baltic and Arctic areas under Stalin Ansvarig: Andrej Kotljarchuk Finansiär: Svenska Institutet Neutralitetens pris? Kopplingarna mellan inhemsk flygtillverkning, olyckor, död & säkerhetspolitik i svenska flygvapnet under kalla kriget Ansvarig: Mikael Nilsson Finansiär: Vetenskapsrådet Kommunalförordningarna 150 år Ansvarig: Lars Nilsson Finansiär: Sveriges Kommuner och Landsting Biblioteksbesökets värde, Kungliga biblioteket (dock placerat vid Södertörns högskola där jag också varit verksam under HT13) Ansvarig: Pamela Schultz Nybacka 23

24 Finansiär: Kungliga Biblioteket/Södertörns Högskola Öst-Väst: Intellektuella beröringspunkter mellan Persien och Västeuropa Ansvarig Hossein Sheiban Finansiär: Åke Wibergs Stiftelse och Stiftelsen Olle Engqvist Byggmästare (endast publiceringsanslag) Den samhällsnyttiga idrotten. Stockholms stads idrottspolitik Ansvarig: Paul Sjöblom Regionala idrottsanläggningar. Kartläggning och förslag till prioriteringar i Stockholms län. FoU-rapport 2013:1. Ansvarig: Paul Sjöblom Finansiär: Föreningen Storstockholms Kultur- och Fritidschefer, FSKF, och Stockholms Idrottsförbund Den moderna fotbollens utveckling. Ansvarig: Bill Sund Finansiär: Centrum för idrottsforskning Priser, stipendier o. dyl. Kim Bergqvist - Medel för kort vetenskapligt projekt (FUF-medel) inom ramen för transnationella partnerskap från för forskningsvistelse vid Cornell University, USA, HT2014 ( SEK). - Resebidrag ur Jubileumsdonationen, K & A Wallenbergs Stiftelse, 2013, för deltagande i 28. Nordiska Historikermötet, Joensuu, Finland, aug 2014 (6 000 SEK). Olof Bortz - Fulbrightstipendium, , för ett års utbyte vid New York University. Karin Carlsson - Södermalms arbetareinstituts stipendium om kr för min avhandling Den tillfälliga husmodern. Hemvårdarinnekåren i Sverige Olle Ferm - Hildebrandpriset, delas ut av Svenska Fornminnesföreningen Charlotta Forss - Skoklosters slotts vänförenings stipendium år 2013, kr. Andreas Hellerstedt - Stina och Erik Lundbergs stiftelse (Svenska Akademien), kr Lisa Hellman - Stiftelsen för japanska samhällsstudier - Birgit och Gad Rausings stiftelse 24

25 - Sven och Dagmar Saléns Stiftelse. Olf Holm - Kungl. Gustav Adolfs Akademiens pris ur Sten Carlssons minnesfond, kr för doktorsavhandlingen Självägarområdenas egenart. Jämtland och andra områden i Skandinavien med småskaligt jordägande Jenny Langkjaer - Delegationen för militärhistorisk forskning (DMF), stipendium på kr för projektet Det svenska försvaret och arbetarrörelsens antimilitäriska verksamhet, Annika Sandén - Olle Engkvist byggare :- (Tryckbidrag) - Kungliga patriotiska sällskapet :-, (Tryckbidrag) - Gunnar och Dagmar Sahléns stiftelse :- (Tryckbidrag) Martin Skoog - Svenska Fornminnesföreningen, 5000 kr Bill Sund - Svenska idrottshistoriska föreningens pris Johan Svanberg - Stipendium ur Nils-Eric Svenssons fond, SEK, för gästforskarvistelse vid Humboldt i Berlin under hösten Forskarutbyte Fredrik Charpentier Ljungqvist - Gästforskare i november 2013 vid Department of Scandinavian Studies, University of Tartu, Estland. Charlotta Forss - Skrivbordsutbyte i Nationella forskarskolans regi. Jag gästade vid Lunds universitet 9 22 mars Lisa Hellman - Gästforskare vid Merton College, Oxford januari mars Cordelia Hess - Gästforskare vid Moshe Kantor Center, Tel Aviv University, Israel, januari - mars

26 - Gästforskare vid Department of History, Tel Aviv University, Israel, oktober - december 2013 Adam Hjorthén - Gästforskare, Immigration History Research Center, University of Minnesota, Minneapolis, USA, januari-juni Gästforskare, The Department of American Studies, George Washington University, Washington, DC, USA, juli-december Ale Pålsson - Medverkande vid skrivbordsutbyte, Linnéuniversitetet, Växjö, två veckor - Studieresa till S:t Barthélemy, finansierades av Gålöstiftelsen Harry Svensson - Skrivbordsbyte nationella forskarskolan Umeå två veckor 4. Högre seminarier vid institutionen 4.1. "Att lära ut dygd" Sammankallande: Andreas Hellerstedt 9/10 Prof. Nils Holger Petersen, kyrkohistoriker från Köpenhamn, som bland annat ägnat sig åt forskning om musik i den medeltida kyrkans liturgi. 22/10 Fil. dr. Stefan Rimm, Örebro, presenterade sin avhandling Vältalighet och mannafostran. Retorikutbildningen i svenska skolor (2011). 5/12 Alexander Stöpfgeschoff, doktorand i filosofi, Uppsala, presenterade en text om dygdernas enhet hos Thomas av Aquino Doktorandseminariet Sammankallande: Kirsti Niskanen och Johnny Wijk 22/1 Planeringsseminarium för vt Anders Sjöbrandt presenterar ett avhandlingskapitel 12/2 Martin Skoog 19/2 Ale Pålsson 19/3 Gästande doktorander som ingår i skrivbordsutbytet presenterar sin forskning 26/3 Olof Bortz 9/4 Harry Svensson 16/4 Emil Dickson 23/4 Doktorandinternat 7/5 Muriel Marchal 14/5 Martin Johansson 21/5 Carl-Mikael Carlsson 28/5 Kim Bergqvist 26

27 4/6 Emma Pihl-Skoog 12/6 Fredrik Charpentier Ljungqvist slutseminarium för sin avhandling Svärdet och rätten. Kungamakt i de nordiska medeltidslagarna cirka Dr. philos. Bjørn Bandlien, postdoktor i medeltidshistoria vid Universitetet i Oslo, var skuggopponent. 10/9 Emma Pihl-Skoog 17/9 Harry Svensson 1/10 Charlotta Forss 15/10 Johannes Heuman; slutseminarium 22/10 Martin Johansson 29/10 Martin Skoog 5/11 Lisa Hellman 12/11 Kim Bergqvist 19/11 Kim Herburt 26/11 Emil Dickson 3/12 Otso Kortekangas 10/12 Olof Bortz 17/12 Nevra Biltekin; slutseminarium 4.3. Forskarseminariet Sammankallande: Helena Bergman och Therese Nordlund Edvinsson (från HT-13). 24/1 Forskningsansökningar. Workshop för att presentera projektskisser inför vårens forskningsfinansieringsansökningar i kortform eller fullängd. 14/2 Akademiker och tredje uppgiften. Hur samverkar vi med och förmedlar kunskap om akademisk forskning till det omgivande samhället? Hur förenas tredje uppgiften med annan verksamheten inom akademin? Medverkade gjorde Bo Eriksson, Historia, SU, samt Henrik Höjer, historiker, författare och journalist (Forskning & framsteg). 7/3 Historia som kunskapsform. Hur introducerar vi studenter till historieämnet och det historiska tänkandet? Frans Lundgren och Peter Josephson, idéhistoria i Uppsala, presenterade en introduktionstext för historisk teori- och metodundervisning och diskuterade de grundfrågor man ställs inför då man (lär ut hur man) utövar historia. 14/3 Forskningsansökningar. Workshop för att presentera projektmedelsansökningar. 11/4 Vad ska vi med den humanistiska kunskapen till? Och hur kan humaniora förändras? Sverker Sörlin, Historiska studier av vetenskap, teknik och miljö, KTH, gästade seminariet och diskuteradw humanioras roll i samhället utifrån sin och Anders Ekströms bok Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle (2012). 16/5 Visualitet: nya och gamla källor och metoder. Ett seminarium om historisk forskning bortom det textbaserade. Med bl.a. Nicolas Marqué från Université de Toulouse, gästforskare i ekonomisk historia i Uppsala, och Jonas Nordin, forskare vid Kungliga biblioteket. (Seminariespråk: engelska.) 27

28 4/9 Erfarenheter från federala och regionala arkiv i Ryssland. FD Martin Kragh, Centrum för Rysslandsstudier, Uppsala universitet och docent Yulia Gradskova,,. 2/10 Mat och historia: ett aktuellt forskningsfält. Medverkade gjorde professor Ulf Jonsson, Ekonomisk-historiska institutionen, SU. 23/10 Historiedidaktik: vad är det? Ett seminarium om historiedidaktikens syfte och om forskningsfältets spännvidd. Medverkade gjorde Svein Lorentzen (NTNU, Trondheim), Anna-Carin Stymne (historia, SU), Patrik Johansson och Johan Sandahl (CeHum, SU). 30/10 Genus, meritokrati och karriärvägar. Historikern Birgitta Jordansson (Sociologi, Göteborgs universitet) talade om kön och jämställdhet inom akademin. Ett samarrangemang med Genushistoriska seminariet. 4/12 Konsten att ge ut en bok. Medverkade gjorde förläggaren Stefan Hilding (Norstedts) samt historikerna Anna Götlind och Eva Blomberg (historia, SU) 4.4. Förmoderna seminariet Sammankallande: Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson 27/3 Textseminarium med Erik Pettersson, Linköpings universitet. Stormaktens sårade soldater: Vadstena krigsmanshus och den tidigmoderna staten 25/4 Presentation av forskningsprojektet Se ståndssamhället! Olikheternas kultur i Sverige under tidigmodern tid lett av Karin Sennefelt, Uppsala universitet. 15/5 Textseminarium. Hossein Sheiban presenterade sin forskning om satir och religionskritik i det medeltida Persien /6 På Skoklosters värdshus, arrangerades en workshop för inbjudna deltagare på temat Rum och rörelse i förmodern politik 18/9 Rundvandring på Drottningholms slott under ledning av Jonas Nordin, Kungliga biblioteket. 10/10 Kristinehovs malmgård: Förmodern omsorg och välfärd. Halvdagsseminarium. 23/10 Steve Murdoch (St Andrews/Stockholm, gästprofessor vid Historiska institutionen under läsåret på Olof Palmes gästprofessur), The Terror of the Seas? Scottish Maritime Warfare, (engelska) 6/11 Våldets väsen, seminarium med Christopher Collstedt (Lund) och Karin Hassan Jansson (Uppsala). 4/12 Anna Maria Forssberg, Armémuseum, presenterade ett inledningskapitel ur sin kommande bok: The Story of War. The Church as Instrument of Propaganda in Seventeenth-Century France and Sweden. 28