FOLKHÄLSORAPPORT ÖRNSKÖLDSVIK ett decennium med folkhälsopolitik för god och jämlik hälsa

Transkript

1 FOLKHÄLSORAPPORT ÖRNSKÖLDSVIK ett decennium med folkhälsopolitik för god och jämlik hälsa Oktober 2017 Huvudskribent: Ann-Sofie Mattebo Tillväxtavdelningen Folkhälso- och kompetensenheten

2 SAMMANFATTNING Folkhälso- och kompetensenheten i Tillväxtavdelningen, Örnsköldsviks kommun har i uppdrag att till juni 2018 arbeta fram en policy för folkhälsa och social hållbarhet, vilket ska göras i samklang med framtagande av policy för ekologisk hållbarhet. Enheten presenterar därför Folkhälsorapport som övergripande beskriver folkhälsoläget det senaste decenniet, identifierar utmaningar och bidrar till att skapa plattform för fortsatt analys och fördjupning. Målgruppen för underlaget är i första hand beslutsfattare och medarbetare för Örnsköldsviks kommun, men även andra samhällsaktörer och allmänheten kan med fördel ta del av rapporten. Folkhälsopolitik och hållbarhet Den nuvarande nationella folkhälsopolitiken är uppbyggd utifrån hälsans bestämningsfaktorer; livsvillkor och levnadsvanor. Regeringen har tillsatt en kommission för jämlik hälsa för att lämna förslag som kan bidra till att uppnå regeringens mål med att hälsoklyftorna ska minska och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Kommissionen har sommaren 2017 lämnat slutbetänkandet Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa och innan hösten 2018 beräknas regeringen ha tagit beslut för den nya folkhälsopolitiken. Den lokala folkhälsopolitiken bygger på den nationella folkhälsopolitiken samt relevanta regionala styrdokument och överenskommelser inom området. Kommunen har haft folkhälsopolitiska styrdokument sedan år Det senaste folkhälsopolitiska programmet God folkhälsa en förutsättning för hållbar utveckling utvärderades 2014 och det kom fram att det fanns behov av organisatoriska förbättringar för en synligare och tydligare plattform för det lokala folkhälsoarbetet. Under våren gjordes en översyn av organiseringen och i juni 2016 togs första steget genom att centralisera samordningen av det strategiska folkhälsoarbetet i den kommunala organisationen. År 2015 antog FN:s generalförsamling Agenda 2030 med 17 globala mål samt 169 delmål för hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det pågår processer i Sverige på nationell, regional och lokal nivå för att se hur olika samhällsaktörer kan arbeta för Agenda Den svenska Agenda 2030 delegationen har under sommaren 2017 presenterat en handlingsplan med sex prioriterade områden. Ännu finns inget regeringsbeslut för handlingsplanen, men kommunen följer utvecklingen genom bland annat nätverket Mötesplats för social hållbarhet. Folkhälsoläget i Örnsköldsvik Statistiken är fördelad på områdena livsvillkor, levnadsvanor samt ett avsnitt som redovisar allmänna mått på befolkningens hälsa och mående. Dessa områden är indelade utifrån den nationella folkhälsopolitiken och ramar även in indikatorer för de utvecklingsområden som det folkhälsopolitiska programmet för Örnsköldsviks kommun haft sedan år Jämförelser har gjorts med genomsnittet för Västernorrland och Sverige. Där det varit möjligt har skillnader för kön, ålder och bakgrund redovisats. Överlag märks finanskrisen 2009 tydligt i statistiken, vilket är bra att ha i åtanke när statistiken analyseras. Observera att vissa diagram redovisas med bruten skala, vilket gör att förändringar kan se större ut än de egentligen är. Sammanfattning av de tre områdena livsvillkor, levnadsvanor och hälsa/mående redovisas under respektive avsnitt. Folkhälsan i Örnsköldsvik och övriga Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv och i flera avseenden blir den bättre. Medellivslängden ökar, rökfriheten ökar, en stor andel unga dricker mindre alkohol och spel om pengar minskar. Den fysiska aktiviteten ökar bland kvinnor,

3 meritvärdet bland niorna har ökat och andel med eftergymnasial utbildning ökar, dessutom har arbetslösheten minskat de senaste sju åren. Folkhälsomyndigheten pekar i årsrapport 2017 särskilt ut tre övergripande utmaningar i Sverige: ökade skillnader i hälsa beroende på socioekonomisk position och utbildningsnivå, psykisk ohälsa samt övervikt och fetma. Örnsköldsvik är inget undantag för den utvecklingen. Dessutom visar denna folkhälsorapport att Örnsköldsvik har fler utmaningar och att det ofta är männen som sticker ut med negativ utveckling det senaste decenniet, medan det fortfarande är höga nivåer av ohälsa och risk för ohälsa bland kvinnor. Nedan sammanfattas folkhälsoutmaningar i Örnsköldsvik: Delaktighet och inflytande (unga, män, utrikesfödda) Ekonomisk utsatthet (äldre, kvinnor, barn med utländsk bakgrund) Långtidsarbetslöshet och långvarigt ekonomiskt bistånd (kvinnor) Eftergymnasial utbildning (män) Den upplevda otryggheten (barn och unga samt i ytterområden) Miljöhälsorisker Fallolyckor bland äldre Tillgänglighet/gc Levnadsvanor överlag (främst män, barn och unga) Den självskattade ohälsan (båda kön, männens utveckling) Den psykiska ohälsan (båda kön, männens utveckling) Sjukfrånvaro (båda kön, kvinnors utveckling) Övervikt och fetma (båda kön, männens utveckling) Även om data på kommunnivå till stor del saknas för att beskriva skillnader för olika grupper i samhället (även geografiskt), är det väl belagt på riks- och länsnivå att det finns socioekonomiska skillnader och skillnader i hälsa mellan exempelvis svenskfödda och utrikes födda samt för personer med funktionsvariation. Nästa steg i arbetet med folkhälsorapportering är att se över vilka fördjupande analyser som behövs och att hitta formerna för hur data kan kommuniceras på ett lättillgängligt och korrekt sätt. Folkhälsorapporten kommer att utvecklas kontinuerligt. För att åstadkomma förbättrad folkhälsa behöver arbetet utvecklas för att skapa goda och jämlika förutsättningar gällande livsvillkor och levnadsvanor. Det finns många tvärsektoriella insatser och utvecklingsarbeten under senaste decenniet (förutom linjeorganisationernas utvecklingsarbete) som kan ha påverkat folkhälsan i Örnsköldsvik. Exempel på insatser lyfts i bilaga 3.

4 INNEHÅLL INLEDNING... 1 Syfte och målgrupp... 2 Urval och upplägg... 2 FOLKHÄLSOPOLITIK OCH HÅLLBARHET... 3 Nationell folkhälsopolitik... 3 Kommissionen för jämlik hälsa hälsoklyftorna ska minska... 4 Regional folkhälsopolitik... 6 Landstinget Västernorrland... 6 Länsstyrelsen Västernorrland... 6 Kommunförbundet Västernorrland... 7 Umeåregionen... 7 Lokal folkhälsopolitik... 8 Organisation för styrning och samordning... 8 Investering i folkhälsa... 8 Utvärdering av tidigare folkhälsopolitiskt program Folkhälsa och hållbar utveckling Globalt perspektiv på social hållbarhet Nationellt perspektiv på social hållbarhet Lokalt perspektiv på social hållbarhet FOLKHÄLSOLÄGET I ÖRNSKÖLDSVIK LIVSVILLKOR Sammanfattat läge för livsvillkor Nöjdregionindex Delaktighet och inflytande Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter LEVNADSVANOR Sammanfattat läge för levnadsvanor Sexualitet och reproduktiv hälsa... 58

5 Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Alkohol, narkotika, tobak, doping, spel (ANDTS) Levnadsvanor; 40-, 50- och 60-åringar (hälsosamtal) Levnadsvanor; 75-åringar (hälsosamtal) HÄLSA OCH MÅENDE Sammanfattat läge för hälsa och mående Medellivslängd Självskattad hälsa Psykiskt välbefinnande Sömn/lugnande medel Sjukfrånvaro Kroppsvikt Tandhälsa Bilaga1: Definitioner social hållbarhet, kommuners exempel Bilaga 2: Hälsa utifrån förutsättningar och punktlista positivt/negativt resultat Bilaga 3: Tvärsektoriella insatser, exempel

6 INLEDNING Örnsköldsviks kommuns vision är att vara Framtidens och möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun med ung tillväxt - att leva i, att arbeta i och att besöka. Världsklass och partnerskapets vision är Vi bygger bäst tillsammans! 2030 är Örnsköldsvik ett nav med stark utveckling. En plats för nyfikna med framtidstro. I strävan mot visionerna spelar hälsan och fördelningen av hälsa i befolkningen en central roll, vilket gör det angeläget att kraftsamla folkhälsoarbetet. I Örnsköldsvik liksom i övriga Sverige har folkhälsan generellt förbättrats, men skillnaderna ökar mellan olika grupper i befolkningen. Örnsköldsviks kommun och andra samhällsaktörer har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för en god och jämlik hälsa i befolkningen genom ett tvärsektoriellt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Kartläggning och kunskap om folkhälsoläget, dvs. nivå och fördelning av livsvillkor, levnadvanor och hälsa, i Örnsköldsvik är av stor vikt för samsyn och prioritering av insatser för Örnsköldsviks fortsatta utveckling. Agenda delegationen och regeringens kommission för jämlik hälsa är nya vägvisare. Folkhälso- och kompetensenheten har i uppdrag att till juni 2018 arbeta fram en policy för folkhälsa och social hållbarhet, vilket ska göras i samklang med framtagande av policy för ekologisk hållbarhet. I dessa processer är politikernas delaktighet central. En politisk referensgrupp kommer att följa arbetet. Folkhälso- och kompetensenheten i Tillväxtavdelningen, Örnsköldsviks kommun presenterar därför Folkhälsorapport som övergripande beskriver folkhälsoläget det senaste decenniet, identifierar utmaningar och bidrar till att skapa plattform för fortsatt analys och för arbetet med policyn för folkhälsa och social hållbarhet. Hälsa är enligt FN:s deklaration en mänsklig rättighet och det har inte bara har betydelse för människors välbefinnande och livskvalitet, utan hälsa är även en förutsättning för tillväxt. Hälsa kan leda till ökat arbetskraftsdeltagande, ökad och förlängd produktivitet och kreativitet, utbildning och investeringar. Dessutom leder ökad hälsa till minskad sjukfrånvaro och minskade kostnader för välfärdstjänsterna, exempelvis hälso- och sjukvård och socialtjänst. 1

7 Syfte och målgrupp Syftet med folkhälsorapporten är att det ska vara ett övergripande kunskapsunderlag om folkhälsans utveckling och folkhälsoarbetet i Örnsköldsvik som plattform för fortsatt analys och styrdokument för folkhälsa och social hållbarhet i Örnsköldsvik. Målgruppen för underlaget är i första hand beslutsfattare och medarbetare för Örnsköldsviks kommun, men även andra samhällsaktörer och allmänheten kan med fördel ta del av rapporten. Urval och upplägg Urvalet av indikatorer har avgränsats så att de visar den övergripande utvecklingen för livsvillkor, levnadsvanor samt hälsa och mående. Data för sjukdomar och dödlighet redovisas inte i denna rapport. Fokus ligger på att tolka den utveckling som statistiken visar, inte att analysera orsakerna till allt - fördjupande analyser kan med fördel göras inom områden som sticker ut. Uppställningen följer den nationella folkhälsopolitiken, vilken det folkhälsopolitiska programmet för Örnsköldsviks kommun i stort innefattade. Målområde nr 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt nr 7 Skydd mot smittspridning med indikatorer som mest berör landstingets verksamhet, har valts bort för denna rapport (urval av indikatorer litet). Underlaget bygger på nationella databaser och undersökningar samt på vissa områden mer lokala undersökningar som komplement, ex. hälsosamtal, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) samt CAN-undersökning (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Folkhälsomyndighetens databas (Folkhälsostudio) samt kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) är de databaser som använts i störst utsträckning. Statistikkällor redovisas kontinuerligt i rapporten. Även SKL:s öppna jämförelser folkhälsa och analysverktyget Resultat utifrån förutsättningar har använts i rapporten (se bilaga 2). Nästa steg i arbetet med folkhälsorapportering är att se över vilka fördjupande analyser som behövs och att hitta formerna för hur data kan kommuniceras på ett lättillgängligt och korrekt sätt. Folkhälsorapporten kommer att utvecklas kontinuerligt. Rapporten är indelad i två delar: Den första delen redovisar bakgrundsinformation kring folkhälsopolitiken på olika nivåer samt en övergripande omvärldsspaning på området. Den andra delen presenterar folkhälsoläget utifrån indikatorer uppdelat på tre områden; livsvillkor, levnadsvanor samt hälsa och mående. Geografiska delområden i Örnsköldsvik redovisas inte då tillgången på data i många fall är låg, men också för att hålla rapporten på en mer övergripande nivå. Fördjupning för delområden kan göras i nästa steg. Skillnader mellan kvinnor och män (och delvis bakgrund) uppmärksammas genomgående där det finns data. På lokal nivå är tillgång på data kopplat till socioekonomiska faktorer (ex. utbildningsnivå) låg, medan det i många fall finns på läns- och riksnivå. Överlag märks finanskrisen 2009 tydligt i statistiken, vilket är bra att ha i åtanke när statistiken analyseras. Observera att vissa diagram redovisas med bruten skala, vilket gör att förändringar kan se större ut än de är. 2

8 FOLKHÄLSOPOLITIK OCH HÅLLBARHET Nationell folkhälsopolitik Det nationella folkhälsoarbetet (prop. 2002/03:35, prop. 2007/08:110) stämmer i stort överens med internationella styrdokument som finns inom WHO, EU, FN. Det övergripande nationella folkhälsomålet i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och till målet finns dessa elva målområden; 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Målområdena är grupperade utifrån hälsans bestämningsfaktorer, dvs. de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa, dvs. att hälsoklyftorna minskar. Utvecklingen mäts via olika indikatorer, bl.a. genom nationella enkäten Hälsa på lika villkor som samordnas av Folkhälsomyndigheten. Bild: Hälsans bestämningsfaktorer 3

9 Kommissionen för jämlik hälsa hälsoklyftorna ska minska Den 31 maj 2017 presenterades en slutrapport av regeringens tillsatta kommission för jämlik hälsa (tillsatt 4 juni 2015). Kommissionen har uppdraget att lämna förslag som kan bidra till att uppnå regeringens mål med att hälsoklyftorna ska minska och att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Målet bygger till stor del på WHO-rapporten Closing the gap in a generation att utjämna hälsoskillnaderna inom en generation som år 2008 presenterades av Marmotkommissionen (ledd av Sir Michael Marmot). Under hösten 2017 är Kommissionens slutbetänkande Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa under brett samråd (bl.a. Örnsköldsviks kommun är remissinstans) och ett regeringsbeslut om den nya folkhälsopolitiken väntas komma innan hösten Huvudsakligt fokus i kommissionens arbete är hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Hälsoskillnader mellan män och kvinnor uppmärksammas genomgående. Områden som kommissionen för jämlik hälsa bedömt som särskilt viktiga är: 1) Det tidiga livet 2) Kompetenser, kunskaper och utbildning 3) Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4) Inkomster och försörjningsmöjligheter 5) Boende och närmiljö 6) Levnadsvanor 7) Kontroll, inflytande och delaktighet 8) En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skillnader i resurser inom dessa livsområden leder till ojämlikhet i hälsa via 1) skillnader i risker, 2) skillnader i sårbarhet/mottaglighet samt 3) skillnader i de sociala och ekonomiska konsekvenserna av ohälsa. Utöver dessa områden har kommissionen framhållit vikten av: - en mer strategisk styrning, uppföljning och utvärdering för att åstadkomma mer jämlik hälsa. 1) medborgarnas behov och intressen i centrum, 2) sektorsövergripande angreppssätt där olika perspektiv hanteras och där samverkan och ansvarsfördelning sker effektivt, 3) finansiering och arbetssätt med fokus på förebyggande, långsiktighet och metodutveckling samt 4) kunskapsbaserat arbete med bättre uppföljning, utvärdering, forskning och dialog. - offentliga verksamheters ansvar att samordna och samverka med jämlikhets- och likvärdighetsperspektiv och att göra medborgares medskapande i utformandet av olika offentliga tjänster. - finansieringsmodeller och arbetssätt med socialt investeringsperspektiv som främjar ett effektivt användande av offentliga resurser med fokus på förebyggande arbete och långsiktighet. Även finansiell samverkan för effektivare användning av resurser. - offentlig upphandling som medel för att främja en god och jämlik hälsa, ex. genom sociala klausuler. - stärkt kunskap om hur politiska beslut och olika verksamheter påverkar hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika sociala grupper. - bättre uppföljning och utvärderingar av åtgärder som har konsekvenser för en god och jämlik hälsa. - ett oberoende råd till regeringen för en god och jämlik hälsa inrättas med uppgift att främja forskning, utvärdering och en tätare dialog mellan forskning, politik och profession 4

10 De interna utmaningarna anser kommissionen utgörs av problem kopplade till organisering av och innehåll i välfärdssystemen. I synnerhet när det gäller tvärsektoriella utmaningar som jämlikhet, jämställdhet och miljöfrågor finns det sannolikt behov av att hitta nya former för styrning, organisation och samverkan. De externa utmaningarna anser kommissionen är ökad internationalisering, där resurser, varor och kapital rör sig mellan länder och över gränser allt snabbare, och en åldrande befolkning. Kommissionens slutsatser: - Det krävs ett envetet, tålmodigt och aldrig avstannande arbete för att åstadkomma mer likvärdiga förutsättningar, och därmed också mer jämlika villkor och förhållanden, för människor i olika sociala skikt och grupper. - Jämlik hälsa handlar ytterst om välfärd och livsvillkor. Om fler kan komma genom skolsystemet med en utbildning, om fler kan försörja sig på arbete, om fler kan ha en god arbetsmiljö så kan också fler vara friska längre. - Ojämlikheten i hälsa kan inte lösas enbart genom insatser för bättre levnadsvanor eller i hälso- och sjukvården. Det är viktigt att arbeta för likvärdighet och jämlika förutsättningar för kunskaper, kompetenser, arbete, arbetsförhållanden. - För att åstadkomma god och jämlik hälsa krävs både samhälleliga förutsättningar och att stödja och stärka individens egna hälsoval. - Sverige har kommit långt i arbetet för jämlik hälsa, men det finns mer att göra. Flera regioner och kommuner i Sverige har redan tidigare tagit initiativ i frågan, ex. Malmökommissionen 1, Östgötakommissionen 2 och Västra Götalandsregionens samling för social hållbarhet 3 (jämlik hälsa). Ojämlikhet i hälsa handlar om att människor med olika lång utbildning, olika yrken eller olika stora inkomster skiljer sig påtagligt åt i hälsa, sjukdomsrisk och livslängd. Ojämlikhet i hälsa som systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper med olika social position och skillnaderna löper som en gradient genom hela samhället. Socioekonomisk position kan fångas på flera sätt, men oftast använder vi utbildningsnivå som indikator på människors sociala position (Kommission för jämlik hälsa, slutrapport 2017). 1 Kommission för ett socialt hållbart Malmö 2 Östgötakommissionen för folkhälsa - slutrapport 3 Samling för social hållbarhet - Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland 5

11 Regional folkhälsopolitik Landstinget Västernorrland Landstinget Västernorrlands folkhälsoarbete inriktas på att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa för alla invånare i Västernorrland 4 Landstinget har folkhälsoplanerare anställda på Folkhälsocentrum som i sina uppdrag har geografiska och ämnesspecifika ansvarsområden inom länet. Verksamhetsidén är att bedriva ett strategiskt arbete för att det hälsofrämjande och förebyggande perspektivet ska genomsyra all verksamhet. Folkhälsocentrum arbetar med att följa hälso- och sjukdomsutvecklingen i länet, planera och genomföra insatser utifrån befolkningens behov samt samverka med kommuner, andra myndigheter och frivilligorganisationer. Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen har i delar av folkhälsoarbetet en stor roll för regional samordning och samverkan. Länsstyrelsen gjorde år 2005 en kartläggning som visade att verksamheten påverkar samtliga målområden för folkhälsan utom målområde sex en hälsofrämjande hälsooch sjukvård. Länsstyrelsens uppgifter rör gott djurskydd, åtgärder mot miljögifter, vattenförvaltning, transporter, klimatanpassning, friluftsliv, skydd mot olyckor och krishantering, integration, föräldrastödsutveckling, jämställdhet, rådgivning, samhällsplanering och inte minst tillsyn av bland annat kommuners verksamhet inklusive alkohollagen och tobakslagen. I förordningen med länsstyrelseinstruktion (SFS 2007:825)5 står sedan 2007 i 5 punkt 6 att länsstyrelsen ska verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås genom att folkhälsan beaktas inom länsstyrelsernas arbete med bl.a. regional tillväxt, samhällsplanering, krishantering samt alkohol och tobak. Länsstyrelsen arbete påverkar Örnsköldsviks kommun direkt, eller indirekt ur ett regionalt perspektiv - och därmed förutsättningarna för en god folkhälsa på lika villkor för Öviksborna och det rör sig bland annat om Botnia- och Ostkustbanan, naturreservatsbildning, sanering av gamla industrisynder, utbildning och annat stöd till lantbrukare och andra företagare på landsbygden m.m. I den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Västernorrland finns ambitioner och utmaningar kring hållbarhet uppställda, bl.a. gällande livsmiljö och folkhälsa 6. År 2016 övergick ansvaret för RUS och det mesta av de regionala utvecklingsmedlen över till landstinget/regionen. De medel länsstyrelsen har kvar avseende regional utveckling rör mest företagsstöd på landsbygden. Ett av förslagen i SOU 2017:4 om strukturer för det framtida folkhälsoarbetet är att förtydliga ett samordningsuppdrag för det regionala folkhälsoarbetet i förordningen med länsstyrelseinstruktion. 4 Folkhälsocentrum landstinget Västernorrland 5 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 6 Framtid Västernorrland! Regional utvecklingsstrategi för länet

12 Kommunförbundet Västernorrland Inom kommunförbundet Västernorrland finns en enhet för social hållbarhet. Enheten syftar till att: Stödja utvecklingen av såväl länsgemensamma satsningar som enskilda kommuners utvecklingsprocesser. Kommunerna stöds vidare genom de olika nationella och länsgemensamma utvecklingsprojekt samt den av socialnämnderna finansierade forskning som bedrivs av FoU Västernorrland. Långsiktigt försörja socialtjänsten med ett praktiskt verksamhetsstöd för en kontinuerlig kunskapsutveckling. Arbeta för att kommunala verksamheters behov och personal ska ha en aktiv och central roll i den utvecklingen. Samordna samverkan med centrala aktörer. Samverkan ska ytterst leda till att individer kan få rätt insatser vid rätt tidpunkt av rätt huvudman, effektiv (och kunskapsbaserad) verksamhet med andra ord. Stödja genomförandet av den regionala utbildningsstrategin så att kontakten mellan skola och omgivande samhälle förstärks samt elevernas resultat höjs. Kommunförbundet har under 2016 startat ett hållbarhetsråd för representanter från politiken i länet. Umeåregionen Sedan 2013 är Örnsköldsviks kommun medlem i Umeåregionen som är både ett geografiskt område och ett samverkansorgan som består av kommunerna Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs och Örnsköldsvik. Allt samarbete i Umeåregionen utgår från de tre övergripande målsättningarna: Utveckla regionen Effektivisera den kommunala förvaltningen Demokratiskt förankrad samverkan Inom ramen för denna funktionella samverkan bedrivs en mängd samarbeten och samverkansprojekt. Inom Umeåregionen finns bland annat arbetsgrupper med fokus på ensamkommande flyktingbarn, flyktingmottagning, socialtjänst, fritid, kollektivtrafik, bibliotek, jämställdhet och beredskap. Ambitionen är att även fortsätt fördjupa samverkan inom Umeåregionen på områden där det är funktionellt och där det finns ömsesidiga behov. 7

13 Lokal folkhälsopolitik Organisation för styrning och samordning I strävan för folkhälsa och social hållbarhet krävs väl balanserade tvärsektoriella samhällsinsatser, men även rimligt ansvarstagande från varje enskild individ. Kommunen och övriga samhället behöver inom samtliga politikområden arbeta med förutsättningar för goda och jämlika livsvillkor och levnadsvanor. Örnsköldsviks kommun har sedan år 1999 anställda som samordnar och utvecklar kommunens strategiska folkhälsoarbete. Det finns även andra tjänster inom kommunen som samordnar arbete utifrån styrdokument med koppling till folkhälsoarbete, ex. trygghet och säkerhet, integration, friluftsliv, tillgänglighet, barn och ungas delaktighet. Arbetet sker ofta i bred samverkan där även det civila samhället deltar. Från juni 2016 ansvarar kommunstyrelsen för att samordna och följa upp kommunens folkhälsoarbete utifrån gällande styrdokument. Tidigare var omsorgsnämnden ansvarig, och innan dess humanistiska nämnden. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunledningsförvaltningen där utvecklingsstrateger för folkhälsoarbetet är anställda för samordning, uppföljning och utveckling av folkhälsoarbetet. Varje nämnd och förvaltning inom Örnsköldsviks kommun har ansvar att bidra i folkhälsoarbetet på olika nivåer och inom olika delområden. Extern samverkan, med i huvudsak sjukhus, primärvård, arbetsförmedlingen och försäkringskassan, kan också ske med stöd av Samordningsförbundet och den lokala samverkansgruppens (LSG) struktur. Även lokala brottsförebyggande rådet (Brå Örnsköldsvik) har en betydande roll och funktion i folkhälsoarbetet. Örnsköldsviks kommun har olika typer av tvärsektoriella politiska råd/styrgrupper för ämnesområden som har betydelse i folkhälsoarbetet (ex. för tillgänglighet, friluftsliv, minoriteter), men det saknas för trygghetsfrågorna och det övergripande folkhälsoarbetet något som återfinns i många andra kommuner. Folkhälsoråd eller liknande är något som många kommuner i Sverige har för att samordna och följa upp folkhälsoarbetet. Benämningarna för råden och grupperna kan skilja sig, men syfte och innehåll är ofta liknande. Rådsfunktionen innefattar både representation av förtroendevalda och tjänstepersoner. Uppdraget är vanligen att planera, prioritera och följa upp det strategiska arbetet, sprida kunskap om folkhälsa i kommunen samt att ta initiativ till nya tvärsektoriella satsningar. Vanligen är det även kommunstyrelsen och dess förvaltning som ansvarar för samordning. Välfärdsbokslut, folkhälsorapport eller liknande är verktyg som används i många kommuner för att följa upp det lokala folkhälsoarbetet och dess effekter. Investering i folkhälsa Förutom mänskligt lidande, kostar ohälsan svenska samhället minst 120 miljarder kronor per år och dessa kostnader kan minskas med investeringar i hälsofrämjande och förebyggande insatser. Att bedriva ett kunskapsbaserat och systematiskt folkhälsoarbete är att investera för hållbar utveckling. Offentliga sektorns budgetår och mandatperioder, innebär svårigheter för finansiering av förebyggande arbete som kan leda till vinster eller uteblivna kostnader på lång sikt, i form av en friskare och mer produktiv befolkning. Därför behövs finansiella lösningar för tvärsektoriell samverkan och metodutveckling. I Örnsköldsviks kommun finns budget kopplat till vissa delområden i folkhälsoarbetet såsom för friluftsliv, barn och ungas inflytande samt för drog- och brottsförebyggande arbete. I Örnsköldsvik finns även möjlighet att söka medel som bidrar till folkhälsoutvecklingen genom 8

14 Världsklass 7 och Samordningsförbundet 8, men någon generell tvärsektoriell folkhälsobudget och former för ansökningar tillämpas inte i dagsläget. Folkhälsoarbete kan dels genomföras i linjearbete eller som ex. projekt, kampanjer. Ofta krävs tvärsektoriell samverkan och långsiktiga finansiella lösningar. Flera regioner och kommuner i Sverige har hittat arbetssätt för detta. Några har valt att arbeta systematiskt med sociala investeringar, exempelvis som Eslöv 9 (Årets folkhälsokommun 2014), Nynäshamn 10 (Årets folkhälsokommun 2015), Sundsvall 11, Luleå 12, Norrköping 13. Det innebär att de har en samlad investeringsbudget som verksamheter kan söka för att testa och utvärdera nya arbetssätt och modeller för att förebygga utanförskap och ohälsa. Några använder en återföringsmodell, medan andra väljer att tillämpa en vanlig årsbudget. Flera kommuner har lagt administrationen till ansvarig nämnd och förvaltning för samordning av folkhälsoarbetet och det finns då möjlighet för förvaltningar/verksamheter att ansöka om medel för projekt i enlighet med syftet kring sociala investeringar. En undersökning kan behövas för att ta reda på huruvida de kommuner som arbetar med sociala investeringar på ett målinriktat sätt når större framgång än de kommuner som organiserat arbetet annorlunda. Sociala investeringar I arbetet med rapporten Tänk långsiktigt (Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Skolverket, 2004), om tidiga insatser kring barn och unga, fördes tanken på sociala investeringar fram. Tanken fick snart ett bredare fäste och några kommuner först Nynäshamn (2006) och därefter Norrköping (2010) skapade sociala investeringsfonder, dvs. avsatte särskilt öronmärkta medel för just denna typ av ändamål. Omkring hundra kommuner, regioner och landsting har tagit beslut i denna riktning. Det avgörande vägvalet är att gå bortom de enskilda investeringsprojekten eller att fokusera på att bryta enskilda personers utanförskap. Avgörande är också att gå bortom fruktlösa diskussioner om de investeringsmedel som avsatts ska kallas fond eller inte. Det centrala vägvalet kring ett arbete med sociala investeringar handlar om att anlägga ett s.k. systemförändrande eller ett systembevarande perspektiv. Sociala investeringar kan ses som en strategisk hävstång för att uppnå strategisk förändring av de system som bidrar till att skapa och förstärka utanförskapet; styr- och uppföljningssystem med kortsiktighet och fragmentering som främsta egenskap, resursfördelnings- och ersättningssystem med likartade egenskaper samt organisationsstrukturer baserade på ett stuprörstänkande. Därigenom kan offentliga system förändras så att det bidrar till att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i resursanvändningen (underlagsrapport till Kommissionen för jämlik hälsa av Ingvar Nilsson, 2017). 7 Världsklass Örnsköldsvik 8 Samordningsförbundet Örnsköldsvik 9 Eslöv kommuns hemsida 10 Svensk förening för folkhälsa (SFFF) 11 Sundsvall kommuns hemsida 12 Luleå kommuns hemsida 13 Norrköping kommuns hemsida 9

15 Utvärdering av tidigare folkhälsopolitiskt program Politiskt antagna folkhälsoprogram, som del i att uppfylla kommunens vision och övergripande mål, har legat till grund för arbetet sedan år Det senaste folkhälsopolitiska programmet (förlängning till 2015) God folkhälsa en förutsättning för hållbar utveckling var indelat i fyra utvecklingsområden, valda utifrån de 11 nationella målområdena, och varje utvecklingsområde hade underliggande mål, strategier och aktiviteter med utpekade ansvariga aktörer: God delaktighet och inflytande i samhället 1. Ökat valdeltagande 2. Ökad efterlevnad av barnkonventionen 3. Ökat socialt kitt, gemenskap och trygghet 4. Ökad sysselsättningsgrad 5. Ökad jämställdhet 6. Minskat våld i nära relationer Trygga och goda uppväxtvillkor 1. Minskad andel barnfamiljer i ekonomisk utsatthet 2. Ökad andel föräldrar som är trygga i sin föräldraroll 3. Ökad andel behöriga elever till gymnasieskolan 4. Ökad andel personer med psykiskt välbefinnande 5. Minskat antal självmord och självmordsförsök Sunda och säkra miljöer 1. Ökad tillgång till sunda och säkra utomhusmiljöer för alla 2. Ökad tillgång till sunda och säkra inomhusmiljöer för alla 3. Ökat frisktal bland kommunens anställda 4. Minskat antal olycksfall bland barn, fallolyckor bland äldre och trafikolyckor bland fotgängare och cyklister (samt mopedister) Goda levnadsvanor 1. Ökad fysisk aktivitet 2. Förbättrade matvanor 3. Tobaks-, alkohol- och narkotikafria barn- och ungdomar 4. Minskad totalkonsumtion av alkohol 5. Narkotikafritt Örnsköldsvik 6. Ökad sexuell hälsa (Minskat antal oönskade graviditeter/aborter bland unga kvinnor, Minskat antal fall av klamydia) 7. Minskat överdrivet spelande (Inget spelande före 18 års ålder, Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) Målsättningen i det folkhälsopolitiska programmet var att för de olika angivna indikatorerna ligga bättre till än genomsnittet för övriga Västernorrland och Sverige. Folkhälsorapporten bidrar till uppföljning av målsättningen. 10

16 År 2014 utvärderades arbets- och samverkansprocessen för det folkhälsopolitiska programmet. Det som framkom i utvärderingen kan användas som underlag till utveckling av folkhälsoarbetets struktur. Nedan följer en sammanfattning av resultat från intervjuer med nämndsordföranden och förvaltningschefer: - God kännedom om programarbetet bland politiker, men inte bland förvaltningschefer - Folkhälsoarbetet, dess organisation och ansvarsfördelning har varit för osynlig och otydlig. Många av de intervjuade hade ingen uppfattning om hur folkhälsoarbetets organisation fungerar idag. - Implementeringen av programmets åtgärder och kopplingen till förvaltningarnas verksamhetsplaner har inte fungerat optimalt. - De verktyg och den hjälp som folkhälsoutvecklarna har erbjudit har varit ett stöd för de som tagit emot och använt den. - Ökade initiativ för extern samverkan behövs. - Intern samverkan behöver tydlighet vad gäller struktur/organisation/ansvar. - Samordning av kommunens folkhälsoarbete behöver förstärkas på central nivå. - Samordning av det folkhälsopolitiska programmet från en facknämnd-/förvaltning kan ha utgjort ett hinder. - Det behövs ett råd som tar större ansvar för att kontinuerligt planera, driva, kommunicera och följa upp folkhälsofrågorna. Utöver eller i samklang med detta har tjänstepersoner med strategiska nyckelfunktioner i arbetet för folkhälsa och social hållbarhet under våren 2016 utryckt dessa behov: - Övergripande central samordning, styrning och utveckling för hållbarhet. - Tvärsektoriellt råd/styrgrupp för förankring, kommunikation, prioriteringar och beslut - Styrdokument som samlar berörda områden och ger en röd tråd i verksamhetsstyrningen - från beslut till verkställande (paraply) - Övergripande budget (ex. utbildning, förankring, samverkansinsatser, testa nya metoder/verktyg). - Årligen ett samlat statistikunderlag och analys som utgångspunkt för prioritering och samordning. - Tvärsektoriell arbets-/beredningsgrupp (i huvudsak strategisk) för samsyn kring utmaningar och samverkan kring insatser - Tydliga rutiner, arbetsprocesser och ansvarsområden för att undvika tjänstemannastyrning, personbundenhet (sårbarhet) och underifrånperspektiv. - Utrymme för utveckling av det övergripande arbetet - inte enbart delområden Denna grupp tog även fram exempel på ämnesområden som skulle gynnas av en övergripande tvärsektoriell ledningsstruktur: - Samverkansavtal med externa (ex. ÖK med polisen) - Framtagande, samordning och uppföljning av styrdokument. - Följa folkhälsoutvecklingen (måttet folkhälsa) - Överenskommelse kommun ex. Landsting (suicid, föräldrastöd, tobak och fallskador) - Lokala trygghetsgrupper - Föräldrastöd (universellt) - Integrationsarbete delaktighetsarbete - Drog- och brottsprevention (våld i nära relationer, rökfria skolgårdar, våldsbejakande terrorism/extremism osv.) - Externa medel - Nya projekt och metoder 11

17 Folkhälsa och hållbar utveckling Globalt perspektiv på social hållbarhet År 2015 antog FN:s generalförsamling Agenda 2030 med 17 globala mål (se bild nedan) samt 169 delmål för hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Alla medlemsländer i FN har därmed förbundit sig att fram till år 2030 tillsammans jobba för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. I agendan fångas helheten och att de tre olika perspektiven är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Bild: Globala målen Agenda 2030 ( Det finns flera utmaningar och möjligheter när det gäller hållbarhet i Sverige. Det pågår processer i Sverige på nationell, regional och lokal nivå för att se hur olika samhällsaktörer kan arbeta för Agenda I mars 2016 utsåg regeringen en Agenda 2030-delegation med uppdrag att stödja och stimulera det svenska genomförandet av agendan och i dialog med olika samhällsaktörer ta fram ett förslag till handlingsplan. Agenda 2030-delegationens handlingsplan, som presenterades den 1 juni 2017, lyfter sex prioriterade områden: 1. Ett jämlikt och jämställt samhälle 2. Hållbara städer 3. En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi 4. Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller 5. Hållbara och hälsosamma livsmedel 6. Stärkt kunskap och innovation Agenda 2030 delegationens hemsida 12

18 I handlingsplanen ingår också förslag på ett antal åtgärder som regeringen bör vidta för att stärka och driva på genomförandet av agendan: 1. Parlamentarisk förankring 2. Förstärkning av regeringens genomförandeorganisation 3. Myndigheternas ansvar för genomförandet 4. Ekonomisk styrning för genomförandet 5. Det regionala och lokala genomförandet 6. Kommunikation och folkbildning Arbetet med att genomföra agendan är i ett inledningsskede och åtgärderna fokuserar därför främst på att skapa underlag för ett ramverk för den omställning som krävs för att genomföra Agenda Målet är att ett genomförande av åtgärderna ska skapa bättre förutsättningar för långsiktiga, integrerade, sammanhållna och samstämmiga insatser inom den offentliga förvaltningen och i samhället i stort. Bild: Globala målen fördelade på hållbarhetsdimensionerna ( Tendensen på samtliga samhällsnivåer är att arbete för god och jämlik hälsa tydligt kopplas till arbete för hållbar utveckling, i synnerhet socialt, och att det bl.a. är det breda samlingsmåttet folkhälsa som används för att mäta den långsiktiga utvecklingen. Arbete med samtliga målen i Agenda 2030 påverkar folkhälsan och vice versa. Ett sammanhållet arbete för hållbar utveckling utifrån de utmaningar samhället står inför är angeläget. 13

19 Nationellt perspektiv på social hållbarhet År 2014 startade Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Folkhälsomyndigheten (FHM) en mötesplats för social hållbarhet. Mötesplatsen är ett forum för att utveckla välfärden på ett socialt hållbart sätt. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidrar mötesplatsen till minskade hälsoskillnader och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Mötesplatsens aktiviteter är öppna för förtroendevalda, tjänstemän och forskare inom kommun, landsting, stat, näringsliv och idéburen sektor. Mötesplatsen är också ett medlemsforum för kommuner och landsting 15. SKL har även tagit fram en skrift om Ledningssystem för hållbar utveckling som ska underlätta för regioner och kommuner att organisera hållbarhetsarbetet 16. Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle tål påfrestningar, är anpassningsbart och förändringsbenäget (resilient). Ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen (Sveriges kommuner och landsting och Folkhälsomyndigheten). En förutsättning för social hållbarhet är att det råder en samsyn kring vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda och att det som erbjuds: tillgodoser alla människors grundläggande behov och att de mänskliga rättigheterna säkerställs i praktiken bidrar till att alla människor är inkluderade oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, bostadsort, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och funktionsnedsättning anpassas och utformas utifrån de grupper som har störst behov Lokalt perspektiv på social hållbarhet I juni 2017 beslutade kommunfullmäktige i och med antagande av integrationspolicyn att en policy för folkhälsa och social hållbarhet ska arbetas fram. Folkhälso- och kompetensenheten har i uppdrag att till juni 2018 arbeta fram en policy för folkhälsa och social hållbarhet, vilket ska göras i samklang med framtagande av policy för ekologisk hållbarhet. I dessa processer är politikernas delaktighet central. En politisk referensgrupp kommer att följa arbetet. Folkhälsorapporten bidrar som plattform för arbetet. Social hållbarhet kräver ett fungerande socialt liv där det finns service, mötesplatser och möjligheter för alla, där samhället är integrerat, tryggt, tillgängligt och jämställt och där det erbjuds delaktighet och inflytande. Folkhälsoarbetet och människors behov, rättigheter och välbefinnande står i centrum för arbetet med social hållbarhet. Global rättvisa är viktigt för en hållbar värld i fred och säkerhet, där olika jämlikhetsfrågor står i centrum bl.a. kön, ålder, kultur religion. En god fysisk och psykisk folkhälsa förutsätter både jämställdhet, en grundläggande fördelning av resurser till alla liksom inflytande och kontroll över sitt eget liv och arbete. Livskvalitetsfrågorna, exempelvis attraktivt boende, möjligheten till naturupplevelser och kommunens barn och ungdomsperspektiv är viktiga delar av den sociala hållbarheten (Örnsköldsviks översiktsplan 2012). Det finns flera kommuner i Sverige som antagit liknande definitioner av folkhälsa och social hållbarhet exempelvis Malmö, Stockholm, Luleå, Piteå, Lycksele (se bilaga). 15 Mötesplats social hållbarhet 16 Ledningssystem för hållbar utveckling 14

20 FOLKHÄLSOLÄGET I ÖRNSKÖLDSVIK I denna folkhälsorapport ligger fokus på att tolka den utveckling som skett det senaste decenniet förbättring, försämring, oförändrat och så vidare. Rapporten är en plattform för fortsatt analys och fördjupning. Statistiken är fördelad på områdena livsvillkor, levnadsvanor samt ett avsnitt som redovisar allmänna mått på befolkningens hälsa och mående. Dessa områden är indelade utifrån den nationella folkhälsopolitiken och ramar även in indikatorer för de utvecklingsområden som det folkhälsopolitiska programmet för Örnsköldsviks kommun haft sedan år I följande avsnitt presenteras folkhälsoläget för Örnsköldsvik med relation till genomsnittet för övriga Västernorrland och Sverige. Där det varit möjligt har skillnader för kön, ålder och bakgrund redovisats. Överlag märks finanskrisen 2009 tydligt i statistiken, vilket är bra att ha i åtanke när statistiken analyseras. Observera att vissa diagram redovisas med bruten skala, vilket gör att förändringar kan se större ut än de egentligen är. Sammanfattning av de tre områdena livsvillkor, levnadsvanor och hälsa/mående redovisas under respektive avsnitt. Folkhälsan i Örnsköldsvik och övriga Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv och i flera avseenden blir den bättre. Medellivslängden ökar, rökfriheten ökar, en stor andel unga dricker mindre alkohol och spel om pengar minskar. Den fysiska aktiviteten ökar bland kvinnor, meritvärdet bland niorna har ökat och andelen med eftergymnasial utbildning ökar, dessutom har arbetslösheten minskat de senaste sju åren. Samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa mellan vissa grupper ökar. Det finns en social gradient i hälsa som innebär att människors hälsa i allmänhet är sämre ju lägre socioekonomisk position de har. Den sociala gradienten har vuxit under de senaste tio åren, framför allt när det gäller olika mått på dödlighet. Ohälsan är nästan genomgående större bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Den psykiska ohälsan ökar, framför allt bland unga och bland personer med högst förgymnasial utbildning. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern år har i dag övervikt eller fetma (Folkhälsomyndighetens årsrapport 2017). Örnsköldsvik är inget undantag för den utveckling som beskrivs här ovan. Dessutom visar denna folkhälsorapport att Örnsköldsvik har fler utmaningar och att det ofta är männen som sticker ut med negativ utveckling det senaste decenniet, medan det fortfarande är höga nivåer av ohälsa och risk för ohälsa bland kvinnor. Nedan sammanfattas folkhälsoutmaningar i Örnsköldsvik: Delaktighet och inflytande (unga, män, utrikesfödda) Ekonomisk utsatthet (äldre, kvinnor, barn med utländsk bakgrund) Långtidsarbetslöshet och långvarigt ekonomiskt bistånd (kvinnor) Eftergymnasial utbildning (män) Den upplevda otryggheten (barn och unga samt i ytterområden) Miljöhälsorisker Fallolyckor bland äldre Tillgänglighet/gc Levnadsvanor överlag (främst män, barn och unga) Den självskattade ohälsan (båda kön, männens utveckling) Den psykiska ohälsan (båda kön, männens utveckling) Sjukfrånvaro (båda kön, kvinnors utveckling) Övervikt och fetma (båda kön, männens utveckling) 15

21 Även om data på kommunnivå till stor del saknas för att beskriva skillnader för olika grupper i samhället (även geografiskt), är det väl belagt på riks- och länsnivå att det finns socioekonomiska skillnader och skillnader i hälsa mellan exempelvis svenskfödda och utrikes födda samt för personer med funktionsvariation. För att åstadkomma förbättringar behöver arbetet utvecklas för att skapa goda och jämlika förutsättningar gällande livsvillkor och levnadsvanor. Det finns många tvärsektoriella insatser och utvecklingsarbeten under senaste decenniet (förutom linjeorganisationernas utvecklingsarbete) som kan ha påverkat folkhälsan i Örnsköldsvik (se bilaga 3). LIVSVILLKOR Hälsan och skillnaderna i hälsa påverkas av människors arv, kön och ålder samt sådant som samhället kan påverka livsvillkor och levnadsvanor. Detta avsnitt fokuserar på livsvillkoren. Ett samhälle som är rikt på delaktighet, sociala nätverk och goda relationer främjar hälsa och förebygger sjukdom. Delaktighet kan gälla både allmänna val, sociala och kulturella aktiviteter liksom delaktighet i samhällsutvecklingen. Rätten till delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle gäller oavsett kön, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Även utbildningsnivå och arbete är särskilt viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. De som har arbete mår generellt bättre än de som inte har arbete, oavsett utbildningsnivå. Det finns ett tydligt och generellt samband mellan högre utbildningsnivå och bättre hälsa. Mer välbeställda lever i genomsnitt längre, och är även friskare, än mindre välbeställda. Orsakssambanden kan gå i båda riktningarna, det vill säga från hälsa till ekonomisk standard, men också från ekonomisk standard till hälsa. En god och jämlik hälsa kräver också en god start i livet, en god arbetsmiljö, god hälso- och sjukvård och en god livsmiljö. Livsvillkoren är goda för större delen av befolkningen i Sverige, men det finns grupper som har sämre livsvillkor och skillnaden däremellan ökar, vilket leder till en mer ojämlik hälsa i befolkningen. Sammanfattat läge för livsvillkor Delaktighet och inflytande I jämförelse med länet och riket har Örnsköldsvik markant bättre valdeltagande och könsfördelning bland förtroendevalda, men delaktighet och inflytande bland i synnerhet män, unga och utrikesfödda personer kan förbättras. Brist på socialt deltagande är vanligare i Örnsköldsvik och länet än i riket och särskilt bland männen. Utsatthet för kränkande behandling är vanligare bland kvinnor och det har ökat något. Män saknar i högre utsträckning emotionellt stöd (liknande utveckling i landet), men för möjlighet till praktiskt stöd är det lika för könen och något bättre än länet och riket. Tilliten bland Örnsköldsviksborna är markant bättre jämfört med länet och riket. Ekonomiska och sociala förutsättningar Örnsköldsvik har totalt sett högre andel med eftergymnasial utbildning jämfört med länet och riket, men kommunen har även störst könsskillnad. Örnsköldsvik har jämfört med länet och riket något lägre andel unga som varken studerar eller arbetar. Notera att en del av unga kan vara boende hos föräldrar och/eller på resande fot. 16

22 Andel förvärvsarbetande i Örnsköldsvik är högre i alla åldersgrupper, jämfört med länet och riket. Andel förvärvsarbetande kvinnor har ökat mest och därmed har även könsskillnaden totalt sett minskat. Andel förvärvsarbetande män i åldersgruppen år har däremot minskat markant sett över det senaste decenniet. Örnsköldsvik har betydligt högre andel egna företagare än länet och riket, men könsskillnaden är även större (högre andel män är företagare i Örnsköldsvik). Arbetslösheten i Örnsköldsvik ligger mellan resultatet för länet och riket (riket bättre) och det är vanligare bland män än kvinnor i synnerhet bland yngre män år. Det som sticker ut mer negativt är att andelen långtidsarbetslösa, i synnerhet kvinnor, är något högre jämfört med länet och riket och att den ökar. Fördelning av inkomster bland kommunens invånare (ginikoeffecient) är markant bättre i Örnsköldsvik jämfört med länet och riket - särskilt i jämförelse mellan unga i åldersgruppen år. Samtidigt tjänar kvinnor totalt sett 23 % mindre än män (förvärvsinkomst), vilket är ett större lönegap jämfört med länet och riket. Löneskillnader för män och kvinnor som har kommunen som arbetsgivare är däremot låg jämfört med andra kommuner (sett till samtliga anställda, inte yrkesvis). Uttag av föräldrapenning (jämställdhetsindex) har blivit jämnare, i princip från år till år, och Örnsköldsvik har länge legat något bättre till än länet och riket. Andel unga vuxna med ekonomiskt bistånd i Örnsköldsvik har sedan 2010 minskat något, men ökar igen efter Den ekonomiska utsattheten har ökat markant bland äldre (65+ år) sedan år 2012 och andel kvinnor med långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat markant fram till år Örnsköldsvik är rankad till: 257 av 290 kommuner för långvarigt ekonomiskt bistånd och resultatet är sämre än givna förutsättningar. Barn och ungas uppväxtvillkor Medan den ekonomiska utsattheten har ökat bland äldre, har den minskat något bland yngre (-19 år) i Örnsköldsvik, men skillnaden mellan ekonomisk utsatthet för barn med svensk bakgrund och barn med utländsk bakgrund ökade fram till 2014 (utifrån tillgänglig data). Örnsköldsvik ligger i princip i linje med riket gällande inskrivna barn i förskolan, vilket har ökat konstant det senaste decenniet. Örnsköldsvik har även högre andel utbildad förskolepersonal. För gymnasiebehörighet och meritvärde i åk 9 sticker Örnsköldsvik ut mycket positivt, i synnerhet för flickor. Örnsköldsvik är rankad till: 88 av 290 kommuner för gymnasiebehörighet och resultatet är enligt givna förutsättningar. Flickor fullföljer sin gymnasieutbildning i högre utsträckning än pojkar. Örnsköldsvik har också en jämnare könsfördelning i gymnasieprogrammen jämfört med länet och riket. Örnsköldsvik är rankad till: 147 av 290 kommuner för godkända gymnasiestudier inom 4 år och resultatet är sämre än givna förutsättningar. 17

23 Upplevd otrygghet tenderar att öka bland unga när det kommer till lokaltrafik, centrum och skolan - i synnerhet bland flickor. Hälsa i arbetslivet Gällande förekomst av arbetsskador ligger Örnsköldsvik bättre till än länet och riket, men fortfarande drabbas män i högre utsträckning än kvinnor. Örnsköldsviks kommun som arbetsplats har något lägre sjukfrånvaro än kommuner i länet och i princip i linje med kommuner i riket, men könsskillnaden ökar sedan 2011 (ökar mer för kvinnor). Sjukpenningtalet som gäller för platsen Örnsköldsvik är oroande högt bland kvinnor och för unga i åldersgruppen år (se avsnitt Hälsa och mående). Kommunen som arbetsplats har en jämställdhetsranking (127 av 290 kommuner) som ligger under genomsnittsrankingen för kommungruppen större städer (104,5). Miljöer och produkter Kommunens upphandling av ekologiska livsmedel har, precis som i övriga Sverige, ökat markant senaste åren och Örnsköldsvik ligger bättre till än länet och riket. Fortfarande utsätts Örnsköldsviksborna av dålig luft längs med E4 Centralesplanaden med gränsöverskridande nivåer av partiklar och kvävedioxid. Föroreningar i luft påverkar människors hälsa och barnen är särskilt känsliga. Örnsköldsvik har även en stor mängd potentiellt förorenade objekt samt fiberbankar/fiberhaltiga sediment (högsta riskklassningen i Norrland) som i förlängningen kan påverka Öviksbornas hälsa. Den upplevda tryggheten i Örnsköldsvik är sedan många år tillbaka generellt mycket god, men den tenderar att minska sedan 2014, särskilt bland unga. Män känner sig i allmänhet något tryggare än kvinnor. Örnsköldsvik upplevs som en av landets tryggaste kommuner (26:e plats 2016). Mätt i antalet anmälda brott är Örnsköldsvik precis på gränsen till att vara en av de 30 % tryggaste av alla kommunerna i Sverige, och den tryggaste kommunen i Västernorrland. Oro för inbrott i förråd och bostadshus är högre i kommunens ytterområden jämfört med centrala delar av Örnsköldsvik. Frakturer på lår och höft minskar något bland äldre kvinnor (65+) och fallskador ökar något bland äldre män (80+). Det är fortfarande vanligare att kvinnor drabbas av fallskador och frakturer, framför allt på grund av benskörhet som oftare återfinns hos kvinnor än hos män. Det är även av vikt att komma ihåg att fallskador kan öka i takt med demografin, dvs. ökande andel äldre personer i befolkningen. Förutom just fallskador är det vanligare med skador och förgiftningar bland män jämfört med kvinnor. Skador och förgiftningar minskar för yngre män och ökar för medelålders män. Örnsköldsvik är rankad till: 64 av 290 kommuner för fallskador hos äldre och resultatet är enligt givna förutsättningar (Resultat utifrån förutsättningar, SKL). I bedömningen av den fysiska tillgängligheten hamnar Örnsköldsvik mellan länet och rikets värde (riket något bättre). I jämförelse med kommungruppen större städer har Örnsköldsvik markant sämre tillgänglighet. Örnsköldsviks kommun har tre år fått utmärkelsen Årets friluftskommun. Inom Örnsköldsvik är tillgången till grönområden god, men för gång- och cykelvägar är mindre än hälften av svarande inte nöjda (även om nöjdheten har ökat), vilket är sämre resultat än för länet och 18

24 riket. Yngre och utrikesfödda personer är i allmänhet mindre aktiva i friluftsliv och personer med funktionsnedsättning har uppgett att det finns hinder för dem att utöva friluftsliv i den utsträckning de vill. Nöjdregionindex Nöjd Region-Index 17, som handlar mycket om de förutsättningar som finns i kommunen att kunna bo och leva ett gott liv, har succesivt sjunkit sedan år 2009 i Sverige, men resultatet är fortfarande bättre i Örnsköldsvik än för länet och riket. Delaktighet och inflytande Delaktighetsindex 18 var år 2016 i Örnsköldsvik på 65 %. Sammanlagda värdet för alla kommuner i Sverige har succesivt förbättrats och var 56 % år Kommunens Nöjd-Regionindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. 18 Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år 2014 och är därmed inte jämförbara med tidigare år. Källa: Egen undersökning i kommunen. 19

25 Nöjd Inflytande-Index 19 (NII) var år 2016 sammantaget på 36 för Örnsköldsviks kommun. Resultatet var lägre för män (34) än för kvinnor (39) på samtliga presenterade områden. För Örnsköldsviks kommun är det främst frågeområdena Påverkan samt Förtroende som behöver förbättras. NII för samtliga 133 kommuner som var med i undersökningen hösten 2015 eller våren 2016 blev 40. År 2009, i samband med stora finanskrisen, dippade indexet markant för att åter igen förbättras. Efter 2011 har NII sjunkit markant och Örnsköldsvik hade 2016 sämre resultat än både länet och riket. Valdeltagande Valdetagandet har succesivt ökat och jämfört med län och rike har Örnsköldsvik konstant haft bättre valdeltagande, i alla typer av val (kommun, landsting, riksdag). I Örnsköldsvik var det 84,9 % som deltog i senaste kommunvalet, i länet 83,3 % och riket 82,8 %. Senaste landstingsvalet var det 84 % som röstade och senaste riksdagsvalet var det 87 % som röstade (Kolada, Folkhälsostudio). Bland elever i åk 2 på gymnasiet i Örnsköldsvik som svarat på LUPP-enkäten 2016 var det mindre än hälften som ville påverka politiken. Samtidigt var det få som trodde att de har mycket stora möjligheter och övervägande tror att de har ganska små möjligheter att framföra sina åsikter (LUPP 2016). 19 Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. 20

26 Förtroendevalda inom kommunen Örnsköldsvik har under det senaste decenniet haft jämnare könsfördelning i kommunfullmäktige jämfört med län och rike. Sedan 2010 har andel kvinnor i kommunfullmäktige varit 45,9 %. Andel kvinnor på ordförandeposter i Örnsköldsviks kommun har ökat markant sedan 2009 och är mycket högt (72,7 %) jämfört med länet (45,9 %) och riket (36 %). Andel kvinnor bland förtroendevalda kommunpolitiker i Örnsköldsvik (45,5 %) är också högre än länet (44,2 %) och riket (42,7 %) (Kolada). Andel utrikes födda i kommunfullmäktige Örnsköldsvik är 1,6 %, varav inga män och betydligt färre än i länet (5 %) och riket (7,1 %). Andel utrikes födda bland förtroendevalda kommunpolitiker i Örnsköldsvik ökade från 5,8 % år 2010 till 6,2 % Andel utrikes födda förtroendevalda kvinnor i Örnsköldsvik var 3,4 % år 2014 jämfört med 4,5 % år Andel utrikes födda förtroendevalda män var 8,5 % 2014 jämfört med 6,8 % år Jämfört med länet och riket har Örnsköldsvik markant lägre andel utrikes födda förtroendevalda. I länet är andel kvinnor 6,6 % och män 5,9 %. I riket är andel kvinnor 9,9 % och män 8,7 % (Kolada). Socialt deltagande År 2016 var andel personer med lågt socialt deltagande 20 (4-årsmedelvärden) i Örnsköldsvik och Västernorrland 22 %, medan det i riket var 19 %. I Örnsköldsvik var det 20 % kvinnor och 24 % män. I länet 21 % kvinnor och 23 % män. I riket 17 % kvinnor och 20 % män. I Örnsköldsvik har det förbättrats något för kvinnor sedan , medan männens resultat varit oförändrat. I Västernorrland har det för männen förbättrats markant och för kvinnorna försämrats något under samma tid (Folkhälsostudio). Kränkande behandling/bemötande Andel personer som blivit utsatta för kränkande behandling har förbättrats något i både län och rike, medan kommunen legat i princip oförändrad (4-årsmedelvärden). Det är vanligare bland kvinnor än bland män i Örnsköldsvik är andel kvinnor 20 % och andel män 13 %. Könsskillnaden har i Örnsköldsvik ökat något från 2012 då utsatthet för mobbing har ökat för kvinnor. År 2016 låg resultatet i linje med länet (20 % kvinnor, 12 % män) och bättre än riket (24 % kvinnor, 15 % män) (Folkhälsostudio). Emotionellt stöd Andel som upplever att de saknar emotionellt stöd 21 i Örnsköldsvik är 11 %, varav 8 % kvinnor och 14 % män (4-årsmedelvärden). Könsskillnaden har ökat då kvinnor gått mot en förbättring. Resultatet är totalt sett något bättre jämfört med länet (11 % kvinnor, 15 % män) och riket (10 % kvinnor, 14 % män) (Folkhälsostudio). Praktiskt stöd När det gäller upplevelsen av att det finns praktiskt stöd 22 i omgivningen ligger Örnsköldsvik något bättre till än länet och riket. I Örnsköldsvik är det 3 % kvinnor och 4 % män som saknar praktiskt stöd. I länet är det lika för könen: 4 % och i riket är det 5 % kvinnor och 6 % män (Folkhälsostudio). 20 Socialt deltagande: Deltagande i någon form av social aktivitet senaste 12 månaderna. Exempelvis förening, studiecirkel, offentliga och eller privata aktiviteter/tillställningar. 21 Emotionellt stöd: Att ha någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. 22 Praktiskt stöd: att få hjälp av någon/några personer vid pratiska problem (t.ex. få råd, låna saker, hjälp med matinköp, reparationer) eller vid sjukdom. 21

27 Tillit till andra År 2016 var andel invånare år som saknar tillit 23 till andra i Sverige och Västernorrland 26 % (ingen skillnad för kön). I Örnsköldsvik var resultatet betydligt bättre (20 % kvinnor, 21 % män). En mindre klyfta mellan män och kvinnor har i princip slutits - men könen har bytt plats, kvinnor positivt och männen negativt. Örnsköldsvik är för tillit rankad till 16 av 290 kommuner och resultatet är enligt givna förutsättningar (Resultat utifrån förutsättningar, SKL). Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildning Andel invånare år med högst förgymnasial utbildning 24 har senaste decenniet succesivt minskat i hela landet och för båda könen, men något mer i Örnsköldsvik (9,4 %) än länet (12,7 %) och riket (13,8 %). Skillnad mellan könen har minskat då resultat för män minskat något mer än för kvinnor. År 2016 var det 7,3 % kvinnor och 11,4 % män i Örnsköldsvik med högst förgymnasial utbildning. Om de 20 år äldsta lyfts ur kommer en annan bild fram - andel med högst förgymnasial utbildning har då succesivt ökat från Ökningen har varit större i Västernorrland än riket, men Örnsköldsvik (7,7 %) ligger fortfarande markant bättre till än länet (12,5 %) och riket (11,9 %) samma trend för båda könen, men skillnaden har ökat något till männens nackdel. Resultatet visar att det är den äldre åldersgruppen år något mer männen som står för de positiva siffrorna senaste decenniet. För just denna åldersgrupp ligger Örnsköldsvik (11 %) bättre till än länet (13 %) och riket (15,5 %). Andel inskrivna i etableringsuppdraget med högst förgymnasial utbildning 25 i Örnsköldsvik (51 %) har sedan 2014 ökat och i länet (54 %) och riket (49 %) minskat. Andel män (48 %) står till största del för ökningen i Örnsköldsvik, men andel kvinnor (57 %) är högre. 23 Andel (%) invånare år med avsaknad av tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-3 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar avsaknad av tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. 24 Invånare år med förgymnasial utbildning som högsta utbildning, andel (%). Källa: SCB. 25 Antal inskrivna i etableringsuppdraget med högst förgymnasial utbildning under året dividerat med antal i etableringsuppdraget under året. Etableringsuppdraget omfattar nyanlända flyktingar i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern år utan föräldrar i Sverige. Uppdraget omfattar aktiviteter under högst 24 månader där Svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter utgör olika delar. Arbetsförmedlingen är ansvariga för etableringsuppdraget. Omfattar förgymnasial utbildning 9 år, eller kortare än 9 år. I inskrivna ingår alla som någon gång varit inskrivna under året. Kommuntillhörighet ges utifrån folkbokföringsstatus, i december månad. Källa: SCB. 22

28 Andel invånare år med högst gymnasial utbildning 26 har senaste decenniet succesivt minskat för kvinnor i Sverige för männen har andel ökat. Örnsköldsvik (53,3 %) ligger bättre till än länet (54,8 %) och sämre till än riket (52,1 %). År 2016 var det 47,3 % kvinnor och 58, 9 % män i Örnsköldsvik med högst gymnasial utbildning och skillnaden mellan könen har precis som i övriga landet ökat mycket. Om de 20 år äldsta lyfts ur framgår att andel med högst gymnasial utbildning har minskat i hela landet mest för kvinnor. Örnsköldsvik (48,7 %) ligger bättre till än länet (51,5 %) och riket (50 %), men för männen har riket bättre resultat. Resultatet visar, trots det, att det främst är männen i den äldre åldersgruppen år som står för de negativa siffrorna senaste decenniet, vilket gör att skillnaden mellan könen ökat markant särskilt i Västernorrland och Örnsköldsvik. För just denna åldergrupp har Västernorrland och Örnsköldsvik (57,4 %) kontinuerligt haft sämre resultat än övriga riket (54 %). Andel inskrivna i etableringsuppdraget med gymnasial utbildning 27 i Örnsköldsvik (27 %) har sedan 2015 minskat och i länet (26 %) och riket (27 %) ökat. Andel män (28 %) står till största del för minskningen i Örnsköldsvik, men andel kvinnor (26 %) är lägre. 26 Invånare år med gymnasial utbildning som högsta utbildning, andel (%). Källa: SCB. 27 Antal inskrivna i etableringsuppdraget med gymnasial utbildning under året dividerat med antal i etableringsuppdraget under året. Etableringsuppdraget omfattar nyanlända flyktingar i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern år utan föräldrar i Sverige. Uppdraget omfattar aktiviteter under högst 24 månader där Svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter utgör olika delar. Arbetsförmedlingen är ansvariga för etableringsuppdraget. Omfattar gymnasial och eftergymnasial utbildning kortare än 2 år. I inskrivna ingår alla som någon gång varit inskrivna under året. Kommuntillhörighet ges utifrån folkbokföringsstatus, i december månad. Källa: SCB. 23

29 Andel invånare år som har eftergymnasial utbildning 28 har senaste decenniet succesivt ökat i Sverige, men även skillnaden mellan könen då markant fler kvinnor än män vidareutbildar sig. Örnsköldsvik (36,3 %) ligger bättre till än övriga länet (31,2 %) och riket (32,4 %). År 2016 var det 44,7 % kvinnor och 28,6 % män i Örnsköldsvik med eftergymnasial utbildning och skillnaden mellan könen har precis som i övriga landet ökat mycket. Om de 20 år äldsta lyfts ur framgår att andel med eftergymnasial utbilning i Örnsköldsvik är ännu högre (42,1%) än övriga länet (33,8 %) och riket (35,4 %), men även att skillnaden mellan könen är större i Örnsköldsvik (52,6 % kvinnor, 32,5 % män) samt att den uppåtgående trenden brutits från Resultatet visar att Örnsköldsvik totalt sett har högre andel med eftergymnasial utbildning jämfört med övriga länet och riket, men att kommunen även har störst klyfta mellan könen, särskilt i den yngre åldersgruppen. Den åldersgrupp som totalt sett står för störst förbättring är den äldre åldersgruppen år totalt sett har andel kvinnor ökat mer än män, men andel män har ökat mer i den äldre åldersgruppen än den yngre åldersgruppen. Under det senaste decenniet har antal personer ökat i åldersgruppen samtidigt som samma grupp inte ökat i antal som övergår till högskolestudier (SCB). Andel inskrivna i etableringsuppdraget med eftergymnasial utbildning 29 i Örnsköldsvik (21 %) har sedan 2014 minskat och i länet (20 %) och riket (24 %) ökat. Männen (24 %) står till största del för minskningen i Örnsköldsvik, men andel kvinnor (17 %) är lägre. 28 Invånare med eftergymnasial utbildning år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. 29 Antal inskrivna i etableringsuppdraget med eftergymnasial utbildning längre än 2 år under året dividerat med antal i etableringsuppdraget under året. Etableringsuppdraget omfattar nyanlända flyktingar i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern år utan föräldrar i Sverige. Uppdraget omfattar aktiviteter under högst 24 månader där Svenska för invandrare (sfi), samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter utgör olika delar. Arbetsförmedlingen är ansvariga för etableringsuppdraget. Omfattar eftergymnasial utbildning längre än 2 år och forskarutbildning. I inskrivna ingår alla som någon gång varit inskrivna under året. Kommuntillhörighet ges utifrån folkbokföringsstatus, i december månad. Källa: SCB. 24

30 Andel gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning 30 minskade succesivt mellan i hela landet. Örnsköldsvik (38,6 %) hade något högre andel än länet (36 %) och riket (36,1 %). I Västernorrland och Örnsköldsvik var det kvinnor som minskat mest i antal för övergång till högskolestudier. Andel invånare år med uppgift om att utbildningsnivå saknas 31 har succesivt ökat i Sverige, Västernorrland och Örnsköldsvik särskilt efter 2011 och det är fler män än kvinnor i Örnsköldsvik 0,6 % kvinnor och 1,1 % män. Trenden ser lika ut över landet, men andelen är lägre i Örnsköldsvik (0,9 %) än i länet (1,2 %) och riket (1,7 %). Andel invånare år som varken studerar eller arbetar 32 var år 2014 i Örnsköldsvik 8,2 % (8,6 % kvinnor och 7,8 % män). I länet (10,7 %) och riket (10 %) var andelen högre. Något större könsskillnad i Örnsköldsvik. Efter finanskrisen 2009 märks tydligt att siffrorna ökade medan de med tiden har återhämtats något. Notera att en del av unga som varken arbetar eller studerar kan vara boende hos föräldrar och/eller på resande fot. 30 Andel av eleverna folkbokförda i kommunen och med erhållet slutbetyg eller motsvarande år T-3 som påbörjat en universitets- eller högskoleutbildning senast år T. Avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: SCB och Skolverket. 31 Invånare med uppgift om utbildningsnivå saknas år, andel (%). Källa: SCB. 32 Antal invånare år som varken studerar eller arbetar dividerat med totalt antal invånare år, multiplicerat med 100. Avser de som är bedömda som ej förvärvsarbetande under november enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) aktuellt år, inte är inskriven på någon form av studie under hösten aktuellt år och inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. Källa: SCB. 25

31 Förvärvsarbetande Andel förvärvsarbetande invånare år 33 har ökat i hela landet och fler män än kvinnor förvärvsarbetar i Örnsköldsvik fortsatte ökningen, medan den stannade av i övriga riket. Kvinnor sticker ut med att år 2015 förbättrat resultatet jämfört med år År 2015 var det i Örnsköldsvik (82,4 % varav 83,7 % män och 80,9 % kvinnor) markant högre andel förvärvsarbetande invånare jämfört med länet (78 %) och riket (78,9 %). Andel förvärvsarbetande invånare år har ökat i hela landet sedan 2009 och år 2015 var det i Örnsköldsvik (23,5 %) markant högre andel jämfört med länet (19 %) och riket (20,3 %). Överlag högre andel kvinnor (26,6 %) än män (20,5 %). Samma år var andel förvärvsarbetande invånare år i Örnsköldsvik (68,3 %) högre än i län (62,3 %) och i rike (64,7 %). Överlag något högre andel män (69,4 %) än kvinnor (67 %). Gemensamt för dessa två åldersgrupper är att andel förvärvsarbetande mellan sjönk för att sedan stadigt öka. Särskilt andel förvärvsarbetande unga kvinnor i Örnsköldsvik har ökat mycket och var år 2015 större än år 2007, vilket inte uppnåtts i övriga länet och riket. 33 Antal förvärvsarbetande i åldern år dividerat med antal invånare i åldern år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). 26

32 Andel förvärvsarbetande invånare år i Örnsköldsvik har succesivt ökat från 2009, men ökningen stannade av Total andel förvärvsarbetande i Örnsköldsvik var högre 2007 (82,7 %) jämfört med 2015 (79,6) och så även i övriga landet, men övriga länet har lägre andel förvärvarbetande 2015 jämfört med både 2007 och Högre andel män (80,2 %) än kvinnor (79 %) i denna åldersgrupp i Örnsköldsvik (och övriga riket) är förvärvsarbetade, men precis som för den yngre åldergruppen sticker kvinnor i Örnsköldsvik ut med en positiv trend sedan 2011 som inte liknar övriga länets och rikets utveckling. Skillnaden mellan könen i Örnsköldsvik har i princip slutits, men till det bättre för kvinnor och betydligt sämre för män. Andel förvärvsarbetande invånare år i Örnsköldsvik har precis som i de andra åldersgrupperna ökat sedan 2009, men ökningen stannade av Örnsköldsvik (88,4 %) har högre andel förvärvarbetande än länet (84,6 %) och riket (85 %). Högre andel män (90,3 %) än kvinnor (86,4 %) i denna åldersgrupp i Örnsköldsvik (och övriga riket) är förvärvsarbetade men återigen en mer positiv och avvikande trend för kvinnor i Örnsköldsvik jämfört med övriga länets och rikets utveckling. Skillnaden mellan könen har minskat något. 27

33 Andel förvärvsarbetande invånare år i Örnsköldsvik minskade inte nämnvärt mellan åren som i de andra åldersgrupperna, utan har stadigt ökat. Örnsköldsvik (87 %) har högre andel förvärvsarbetande i denna åldersgrupp än övriga länet (83,2 %) och riket (83,3 %). Precis som i de andra åldergrupperna är det högre andel män (88, 4 %) och kvinnor (85,6 %) i Örnsköldsvik som är förvärvsarbetande jämfört med övriga länet och riket. Andel förvärvsarbetande invånare år i Örnsköldsvik minskade något mellan åren , men har sedan dess succesivt ökat. Örnsköldsvik (73,8 %) har högre andel förvärvsarbetande i denna åldersgrupp än länet och riket (69,8 %). Precis som i de andra åldersgrupperna är det högre andel män (75,8 %) och kvinnor (71,7 %) i Örnsköldsvik som är förvärvsarbetande jämfört med länet och riket. 28

34 Andel förvärvsarbetande i kommun-/landstingssektorn 34 i Örnsköldsvik minskade något fram till 2011 för att sedan öka igen. Totalt sett är andel kommun-/landstingsanställda i Örnsköldsvik mindre år 2016 (28,4 %) jämfört med år 2007 (30,2 %). Betydligt högre andel kvinnor (50,7 %) än män (10,4 %) arbetar inom kommun/landsting. Liknande nivåer och trend i övriga länet och riket. Andel utrikes födda anställda har mellan ökat från 7,3 % till 9 % och det ligger i linje med utvecklingen i andra kommuner i länet och riket. Gällande förvärvsarbetande i privat sektor är det omvänt gällande könen betydligt högre andel män (85,1 %) än kvinnor (41,7 %). Förvärvsarbetande i statlig sektor har minskat något överlag och i Örnsköldsvik (1,8 %) är det betydligt mindre andel statligt anställda än i länet (5,5 %) och riket (3,6 %). Andel förvärvsarbetande i övriga sektorer har minskat sedan 2009 och Örnsköldsvik (3,9 %) ligger i princip i linje med övriga riket. Andel kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst i Örnsköldsvik var som störst år 2011 (6.6 %), men andelen har fram till 2015 minskat (3,1 %) och sedan 2012 varit lägre än länet (5,2 %) och riket (4,7 %) (Kolada). Antal egna företagare 35 ökade mellan år och har sedan dess varit i princip oförändrat. Betydligt fler män än kvinnor är egna företagare. År 2015 hade Örnsköldsvik egna företagare, övriga länet i genomsnitt st och riket i genomsnitt st. Örnsköldsvik har konstant haft fler egna företagare och skillnaden mellan könen har också varit större (1811 män, 795 kvinnor). 34 Antal förvärvsarbetande i kommun eller landsting dividerat med antal förvärvsarbetande totalt. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). 35 Egen företagare, antal. Avser egna företagare och fåmansaktiebolagsdelägare (företagare i eget AB). Företagare räknas som individer (inte företag). T.o.m så avses åldersgrupperna år, därefter år. Källa: SCB, Regional arbetsmarknadsstatistik (RAMS). 29

35 Arbetslöshet Andel arbetslösa år 36 i Örnsköldsvik var år ,4 % (6,2 % kvinnor, 8,5 % män). Arbetslösheten ökade markant mellan för att fram till 2015 succesivt minska. Utvecklingen har varit liknande i länet (8,6 %) och riket (6,5 %) förutom trendbrottet Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år dividerat med antal invånare år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. 30

36 Andel arbetslösa år i Örnsköldsvik var år ,7 % (5,9 % kvinnor, 11,2 % män). Totalt sett har andel arbetslösa i åldrarna år succesivt minskat sedan 2012, men mer för kvinnor än för män. Liknande utveckling i länet (9,8 %) och riket (7,2 %). Andel långtidsarbetslösa år av alla arbetslösa 37 i Örnsköldsvik var år ,3 % (66,7 % kvinnor, 59,2 % män) något högre andel än i länet (59,3 %) och riket (60,1 %). Bland kvinnor i Örnsköldsvik var andel långtidsarbetslösa av alla arbetslösa större jämfört med övriga länet och riket. Från 2009 har långtidsarbetslösheten ökat i hela landet - en nedgång 2013 för att sedan öka igen. 37 Antal personer år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med totalt antal personer år i kommunen som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Avser statistik från mars månad. Källa: Arbetsförmedlingen. 31

37 Inkomst/ekonomisk utsatthet Ginikoeffecient som anger fördelning av inkomster bland kommunens invånare visade att Örnsköldsvik jämfört med övriga länet och riket är ett mer jämlikt samhälle enbart sett till inkomstnivå (0-1, närmare 0 jämlikt samhälle, närmare 1 ojämlikt samhälle) (Kolada, SCB). Sammanräknad förvärvsinkomst i åldern år kommun (median) 38 i Örnsköldsvik år 2015 var kr ( kr för män, kr för kvinnor), i länet kr och i riket kr. Totalt sett tjänar kvinnor 23 % mindre än männen i Örnsköldsvik i länet skiljer det 15 % och i riket 20 %. För åldergruppen år ligger Örnsköldsvik ( kr) markant högre i förvärvsinkomst jämfört med övriga länet (6 447 kr) och riket (7 341 kr) män i åldersgruppen år tjänar 36,6 % mindre än kvinnor i Örnsköldsvik. För åldersgruppen år ligger Örnsköldsvik ( kr) högre i förvärvsinkomst än övriga länet ( kr) och riket ( kr) sedan 2012, men till skillnad mot den yngre åldersgruppen tjänar kvinnor 27 % mindre än männen större lönegap mellan könen i Örnsköldsvik jämfört med övriga länet och riket. De två yngre åldersgrupperna var påverkade negativt åren men har sedan dess succesivt fått ökad förvärvsinkomst. Äldre åldersgrupper har succesivt fått en förbättring, men lönegapet mellan könen har varit relativt konstant - trots att kvinnor i högre utstäckning har eftergymnasial utbildning. 38 Sammanräknad förvärvsinkomst är summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, vilket avser inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. Källa: SCB. 32

38 Lönegapet mellan kvinnor - median män anställda av Örnsköldsviks kommun (median) 39 var år 2016 på endast 212 kr, dvs. totalt sett tjänade kvinnor 212 kr mer än män i månadslön ett mindre lönegap jämfört med övriga länet och riket. Notera att detta avser totala antalet anställda, inte en jämförelse för olika yrkesgrupper. Tjänstemännens centralorganisations (TCO) jämställdhetsindex illustrerar hur uttaget av föräldrapenning (planerad och tillfällig för vård av sjukt barn, VAB) fördelar sig mellan könen. Indexet bygger på Försäkringskassans statistik över antal utbetalade nettodagar med föräldrapenning (indexet gäller alla som tar ut föräldrapenning, inte bara TCO-förbundens medlemmar). Ju närmare ett värde ligger 100, desto närmare är det att kvinnor tar ut all ledighet för omvårdnad av barn. Ett index på 50 visar på ett helt jämställt uttag och ett index på mindre än 50 betyder att män tar ut mer än kvinnor. Jämställdhetsindex för Örnsköldsvik kommun var 70.7 % för 2016, vilket placerade kommunen på plats 70 av 290 kommuner. För Västernorrland var värdet 71,7 % och för hela riket 71.8 %. Källa: Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 39 Lönegap median kvinnor - median män anställda av kommunen, kronor (i månaden). All lön som redovisas är uppräknad till heltidslön. I heltidslön ingår grundlön plus rörliga tillägg och förmåner. Avser anställda år (t.o.m avsågs år) som är månads- eller timavlönade. Anställda i kommunägda bolag ingår inte här. Källa: SCB. 33

39 Andel unga vuxna med ekonomiskt bistånd 40 i Örnsköldsvik har sedan 2010 minskat något, men ökar igen efter I Örnsköldsvik (6,5 %) var det år 2016 lägre andel unga vuxna med ekonomiskt bistånd jämfört med länet (11,4 %) och riket (8,9 %). Data med könsuppdelning finns inte att tillgå. Andel ekonomiskt utsatta äldre (65+ år) 41 har sedan år 2012 ökat markant i hela landet. År 2015 var det lägre andel ekonomiskt utsatta äldre i Örnsköldsvik (15,9 %) än i övriga länet (18,5 %) och riket (18 %). Data med könsuppdelning finns inte att tillgå. Vad som bidragit till den markanta försämringen år 2012 behöver undersökas vidare. 40 Antal unga vuxna som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd dividerat med antal unga vuxna i kommunen. Unga vuxna avser personer år. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB) 41 Andel personer 65 år och äldre som ingår i hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet (KE) under 60 procent av median disponibel inkomst per KE. För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem (konsumtionsenhetsskalan) där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. Populationsavgränsning: De som inkluderas ingår i helårshushåll vilket innebär att de vuxna i hushållet ska ha varit folkbokförda både 1 jan och 31 dec aktuellt år samt att hushållets disponibla inkomst ska vara skild från 0 kr. Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret. 34

40 Andel invånare år med låg inkomst 42 har totalt sett ökat något sedan år 2009, men i Örnsköldsvik (17,3 %) var andel betydligt lägre jämfört med länet (21,1 %) och riket (20,8 %). Data med könsuppdelning finns inte att tillgå. Andel vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd 43 har ökat senaste decenniet. År 2013 var andel som högst i hela landet. År 2015 var andel i Örnsköldsvik (35 %) högre jämfört med övriga länet (27,4 %) och riket (27,2 %). Skillnaden mellan män (31,1 %) och kvinnor (39,9 %) har ökat. Örnsköldsvik ligger i linje för kommungruppen större städer. Vad den plötsliga förbättringen i Örnsköldsvik år 2011 berodde på behöver undersökas vidare. Från 2011 har andel ensamstående hushåll 44 ökat i hela landet, men i Örnsköldsvik (42,8 %) var det år 2016 lägre andel jämfört med övriga länet (47,7 %) och riket (44,5 %). Örnsköldsvik är för långvarigt ekonomiskt bistånd rankad till 257 av 290 kommuner och resultatet är sämre än givna förutsättningar (Resultat utifrån förutsättningar, SKL). 42 Antal invånare år som har inkomst understigande 60 procent av medianinkomsten i riket för personer år dividerat med antal invånare år i kommunen. Inkomst avser totalinkomst, dvs. inkomst från förvärvsarbete, pension, kapital mm, samt transfereringar, exklusive ekonomiskt bistånd. Källa Registret över totalbefolkningen (RTB) samt Inkomst och taxeringsregistret (IoT) 43 Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd under året dividerat med antalet vuxna biståndsmottagare under året. Långvarigt bistånd avser månader under året. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. 44 Antal ensamstående hushåll 31/12 år T dividerat med antal hushåll totalt 31/12 år T. Källa: SCB. 35

41 Barns och ungas uppväxtvillkor Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel invånare 0-19 år med minst en långtidsarbetslös förälder ökade i Sverige mellan och det har i princip varit oförändrat fram till I Örnsköldsvik och Västernorrland har andelen succesivt minskat. År 2015 hade Örnsköldsvik (17,9 %) lägre andel än länet (23,4 %) och riket (20,3 %). Inga nämnvärda skillnader för kön. Andel invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll 45 har totalt sett minskat senaste decenniet, trots ökning år 2009 och År 2015 var andel i Örnsköldsvik (6 %) lägre jämfört med övriga länet (9,5 %) och riket (9,1 %). Data med könsuppdelning finns inte att tillgå. Andel barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll i Örnsköldsvik minskade mellan samma för barn med utländsk bakgrund, men skillnaden mellan barn med svensk bakgrund (3 %) och utländsk bakgrund (32,7 %) ökade och var som störst år Andel barn med utländsk bakgrund ökade från 10,8 % till 13,6 % i Örnsköldsvik mellan (Folkhälsostudio). Örnsköldsvik har konstant haft totalt lägre andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll jämfört med länet och riket. Men för barn med utländsk bakgrund i ekonomisk utsatthet i Örnsköldsvik (32,7 %) var andelen år 2014 högre än i riket (28,4 %) och lägre än i länet (36,7 %) (Folkhälsostudio). Det betyder att det var större skillnad mellan utlandsfödda och svenskfödda barn i Västernorrland och Örnsköldsvik jämfört med riket. I sammanhanget kan nämnas att långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat i Örnsköldsvik, vilket kan påverka barnen i berörda familjer under längre tid. 45 Antal invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag). Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger dessa normer definieras detta som låg inkomst. Med ekonomiskt bistånd menas att sådant erhållits minst en gång under året. Nyckeltalet beräknas på samma sätt som Rädda barnens Barnfattigdomsindex som dock använder åldersgruppen 0-17 år. Fr.o.m 2011 framtaget med det nya hushållsbegreppet (tidigare familjer) samt ny populationsavgränsning: De som inkluderas ingår i helårshushåll vilket innebär att de vuxna i hushållet ska ha varit folkbokförda både 1 jan och 31 dec aktuellt år samt att hushållets disponibla inkomst ska vara skild från 0 kr. Källa: SCB. 36

42 Andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning 46 har det senaste decenniet ökat i Sverige, men 2014 kom ett trendbrott som Örnsköldsvik än så länge undgått. År 2016 var andelen betydligt högre i Örnsköldsvik (47 %) jämfört med övriga länet (37 %) och riket (35 %). Förskola Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola 47 har succesivt ökat fram till 2013 i hela landet, för att sedan stanna av något. År 2016 var det i Örnsköldsvik och Västernorrland (84 %) högre andel inskrivna än i riket (83 %). Andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen 48 minskade i landet mellan 2014 och År 2015 var andelen i Örnsköldsvik (60,4 %) högre än i övriga länet (53,8 %) och riket (48,8 %). 46 Elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, elever i kommunal gymnasieskola belägen i kommunen, andel (%), mätt 15 oktober. Källa: Skolverket (Siris). 47 Antal barn 1-5 år inskrivna i förskola dividerat med antal barn 1-5 år. Avser förskolor i kommunen, oavsett regi. Källa: Skolverket och SCB. 48 Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarexamen) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Från 2014 hämtas uppgifter om personalens utbildningsnivå från SCB:s utbildningsregister. Tidigare lämnade kommunerna uppgifter på gruppnivå. Dessa uppgifter är inte jämförbara och finns därför i två olika nyckeltal. Källa: SCB och Skolverket. 37

43 Antal inskrivna barn per årsarbetare 49 var år 2016 något högre i Örnsköldsvik (5,5 %) jämfört med övriga länet och riket (5,2 %). Notera att totala antalet timmar/vecka för de inskrivna barnen kan variera, exempelvis för föräldrars skiftarbete. Orsak till förändringen mellan är oklar. Förgymnasial utbildning För ökad jämlikhet använder Örnsköldsviks kommun en socioekonomisk omfördelning av resurser i grundskolan. Andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram (hemkommun) 50 har succesivt minskat i Sverige (86,3 %) och Västernorrland (84,3 %), med ett trendbrott år I Örnsköldsvik har andel varierat mellan 87,3 % och 90,3 % som är 2016 års resultat 92,2 % kvinnor, 88,1 % män. Andel kvinnor har konstant varit högre, men skillnaden mellan könen slöts under åren för att sedan öka igen. Örnsköldsvik är för gymnasiebehörighet rankad till 88 av 290 kommuner och resultatet är enligt givna förutsättningar (Resultat utifrån förutsättningar, SKL). 49 Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. 50 Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Elever med okänd bakgrund ingår inte. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. 38

44 Andel elever som avslutat åk. 9 på våren och som ej återfanns i gymnasieskolan på hösten 51 har sedan 2014 minskat i Örnsköldsvik (och Västernorrland), men ökat i riket. År 2016 var det, precis som åren innan lägre andel i Örnsköldsvik (0,6 %) jämfört med övriga länet (1,7 %) och riket (2,3 %). Genomsnittliga meritvärdet i 16 ämnen för elever i åk. 9 (lägeskommun) har det senaste decenniet förbättrats i hela Sverige. Örnsköldsvik (220,4) har konstant haft högre meritvärde än övriga länet (210) och sedan 2014 även högre än riket (213,6). 51 Andel elever som var folkbokförda i kommunen som avslutat grundskolan från årskurs 9 på våren och som ej återfanns i gymnasieskolan på hösten (avser den 15 oktober eller närliggande vardag). Andel beräknas som kvoten mellan alla som ej studerar i gymnasieskolan dividerat med alla elever som avslutade grundskolan. Källa: Skolverket (Jämförelsetal). 39

45 Gymnasial utbildning Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år (inkl. IV) 52 sjönk i Örnsköldsvik (79 %) mellan , men ökade i övriga länet (76,7 %) och riket (78,3 %). I Örnsköldsvik är det i stort männen som står för minskningen. Trenden för männen i Örnsköldsvik skiljer från övriga länets och rikets utveckling. Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år 53 var år 2014 lägre i Örnsköldsvik (77, 1 %) än övriga länet (77,5 %) och riket (80 %) även här är det män (74,5 %) i Örnsköldsvik som står för den negativa trenden, medan kvinnor (79,9 %) ligger bättre till jämfört med övriga länet. Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år (hemkommun) 54 har ökat i Sverige mellan År 2016 var andel i Örnsköldsvik (81,7 %, varav 84,4 % kvinnor, 79 % män) högre än övriga länet (77,9 %) och riket (78,7 %). Ändrad mätning på grund av gymnasiereformen. 52 Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IVprogrammet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket 53 Mäts som andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av tre läsår. Källa: SCB 54 Antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan som fått examen eller studiebevis inom fyra år, inkl. IM dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för fyra år sedan, inkl. IM. Källa: SCB. 40

46 Andel gymnasieelever som avslutat från ett program med jämn könsfördelning 55 har varierat mycket och från år 2013 ökat markant i Örnsköldsvik. År 2016 var andelen i Örnsköldsvik (38 %) högre jämfört med övriga länet (32 %) och riket (23 %). Örnsköldsvik är för godkända gymnasiestudier inom 4 år rankad till 147 av 290 kommuner och resultatet är sämre än givna förutsättningar (Resultat utifrån förutsättningar, SKL). Trygghet och trivsel Andel elever i åk 5 som känner sig trygg i skolan 56 har minskat något i Sverige. År 2016 var andel i Örnsköldsvik och riket (93 %) lägre än i länet (95 %). I Örnsköldsvik var det högre andel pojkar (94 %) än flickor (92 %). 55 Andel avgångselever från program med jämn könsfördelning. Ett program ses som mans- eller kvinnodominerat när 60 % eller fler kvinnor/män går på programmet det aktuella året sett till riksnivån. Om programmet har färre än 60 % män/kvinnor anses det ha jämn könsfördelning. Källa: SCB. 56 Andel elever som svarat något av de två förstnämnda alternativen där de fem svarsalternativen är - Stämmer helt och hållet, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls, Vet ej på frågan: Jag känner mig trygg i skolan. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift i kommunen och SKL. 41

47 Andel elever i åk 8: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) 57 har minskat något i Sverige sedan År 2016 var andel i Örnsköldsvik (86 %) lägre än i länet (90 %) och i riket (89 %) I Örnsköldsvik var det högre andel pojkar (88 %) än flickor (85 %). Bland Örnsköldsviks ungdomar känner sig majoriteten i åk 8 och år 2 på gymnasiet trygga, framförallt i hemmet, skolan och på skolvägen. Ungdomarnas upplevda trygghet har däremot minskat i lokaltrafiken och i viss mån även i centrum, framför allt bland tjejer (LUPP 2016). För fördjupning kring ungdomars trygghet i Örnsköldsvik se LUPP-rapport (Frågan om internet tillkom 2012 och finns ej redovisad här, men kan även ha påverkat upplevelsen av trygghet i hemmet då det ligger kring 30 % bland de som alltid känner sig trygga på internet). Mer om trygghet finns under avsnittet miljöer och produkter. Fritid Antal aktiviteter i kommunala bibliotek för barn och unga (antal/1000 inv år) har sedan 2013 ökat. I Örnsköldsvik och Västernorrland har det skett en markant ökning jämfört med riket. För fördjupning om ungdomars fritid och framtidstro i Örnsköldsvik se LUPP-rapport För idrott se avsnittet om levnadsvanor fysisk aktivitet. 57 Andel elever som svarat något av de två förstnämnda alternativen där de fem svarsalternativen är - Stämmer helt och hållet, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls, Vet ej på frågan: Jag känner mig trygg i skolan. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift i kommunen och SKL. 42

48 Hälsa i arbetslivet Arbetsskador Förekomst av arbetsskador i Sverige minskade succesivt fram till år 2009 sedan har det ökat igen. År 2015 var antalet arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande i Örnsköldsvik (6,9, varav 6,9 kvinnor, 9,7 män) lägre än i övriga länet (8,8) och riket (10). Män drabbas av arbetsskador i något högre utstäckning än kvinnor. Mellan åren hade män i Örnsköldsvik högre förekomst av arbetsskador jämfört med män i riket men efter 2013 blev det omvänt (Folkhälsostudio). Kommunen som arbetsgivare sjukfrånvaro För Örnsköldsviks kommun som arbetsgivare hade sjukfrånvaron 58 år 2016 ökat till 7,1 % (kvinnor 7,8 %, män 4,3 %). Något mindre sjukfrånvaro än länet och i princip i linje med riket. Könsskillnaden ökar sedan Kommunens mål för sjukfrånvaron är 5 %, vilket kommunens anställda under 30 år precis ligger på. Sjukfrånvaron ökar med åldern. Se sjukfrånvarostatistik för platsen Örnsköldsvik under avsnittet hälsa och mående. Kommunen som arbetsgivare - jämställdhet Örnsköldsvik kommun som arbetsgivare har utifrån olika könsuppdelade nyckeltal en samlad jämställdhetsranking på 127 av 290 kommuner. Nyckeltalen rör politisk representation (63), arbetsvillkor (163) och service (161) till invånarna. Samlad ranking för kommungruppen större städer som Örnsköldsvik ingår är 104,5. Män har högst värden för politiken (ledamöter i kommunfullmäktige, lämnat sitt förtroendeuppdrag i förtid), lönegap, trygghet i åk 8, pojkar som ansökt till kvinnodominerade program, deltagartillfällen idrottsföreningar 7-20 år, hushåll med långvarigt bistånd enstamstående utan barn. Kvinnor har högst värden för anställda, sjukskrivna, heltidsanställda, godkänd delprov svenska/svenska som andra språk åk 3, invånare år varken studerar eller arbetar, trygg särskilt boende, särskilt boende nöjd sociala aktiviteter, fallskador 80+, 75+ hemtjänst/särskilt boende olämpliga läkemedel. 58 Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Avser den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Källa: SKL. 43

49 De fyra bästa jämställdhetsresultaten för Örnsköldsvik var: - brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - trygghet (34) - brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - sociala aktiviteter (63) - service inom fritid (81) - deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv år (81) De fyra sämsta jämställdhetsresultaten för Örnsköldsvik var: - andel elever med godkänt på alla delprov i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 (241) - andel sjukskrivna bland kvinnor och män (188) - genomsnittligt antal hushåll med långvarigt bistånd, ensamstående utan barn (188) - service inom individ- och familjeomsorg (188) Örnsköldsvik har inte ännu skrivit under CEMR-deklarationen 59, vilket 128 andra kommuner gjort (SKL:s Öppna jämförelser för jämställdhet 2016). Miljöer och produkter SKL:s jämställdhetsranking 2016 Västernorrlands kommuner Sundsvall 44 H-sand 67 Timrå 86 Kramfors 107 Örnsköldsvik 127 Ånge 173 Miljöhälsa Detta är gränsområde till arbete för ekologisk hållbarhet utifrån nationella miljökvalitetsmål. För området miljöhälsa behövs ett fortsatt arbete för att redovisa relevant data för Örnsköldsvik. Miljöhälsan är en viktig del i arbetet för en jämlik halsa och i likhet med vad som gäller for andra riskfaktorer så varierar exponeringen, och därmed också hälsan, med människors levnadsförhållanden, livsvillkor och socioekonomiska tillhörighet (Miljöhälsorapport 2017, Folkhälsomyndigheten). Nästan 20 procent av Sveriges befolkning uppskattas vara utsatta för trafikbuller där den dygnsekvivalenta ljudnivån utomhus vid fasad överstiger 55 dba. Det finns starka misstankar att långvarig exponering för trafikbuller ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom (Miljöhälsorapport 2017, Folkhälsomyndigheten). 59 CEMR-deklarationen är ett verktyg att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen efterlevs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå. SKL rekommenderar kommuner, landsting och regioner att underteckna deklarationen. 44

50 Andel ekologiska livsmedel 60 i Sveriges kommuners verksamheter har ökat markant de senaste åren i Örnsköldsvik från 6 % år 2012 till 31 % år 2016 jämfört med övriga länets och rikets 26 %. Åtgärdsprogrammet för luft i Örnsköldsvik togs fram 2011 eftersom luften i centrum är dålig på grund av att trafiken efter Centralesplanaden E4. Gränsvärden för kvävedioxid och partiklar enligt miljökvalitetsnormen har överskridits. Föroreningar i luft påverkar människors hälsa och barnen är särskilt känsliga. I Örnsköldsvik finns cirka 550 objekt som är klassade som potentiellt förorenade och dessa kan ha inverkan på människors hälsa. Det finns fiberbankar/fiberhaltiga sediment i Nätrafjärden, Örnsköldsviksfjärden samt utanför Husum. Nätrafjärden och Örnsköldsviksfjärden är två av de objekt som fått den högsta riskklassningen i Norrland. Fiberbank har sitt ursprung i skogsindustrin som tidigare släppt ut orenat avloppsvatten. Fibrer har gått ut tillsammans med diverse kemikalier som använts i industrin. Miljögifter finns också i fisk och havsörn har problem med häckningar, vilket i sin tur även kan ha påverkan på människors hälsa. 60 Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. 45

51 Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet handlar både om upplevda och faktiska förhållanden och berör en rad olika områden. Dessa båda mått är värdefulla, på lokal nivå för att öka förståelse för faktorer på individ och samhällsnivå kan påverka boendeområdens utveckling, begränsningar i människors vardag och tillit och hälsa (SKL). Boendesegregation är angeläget att minska för att förebygga bland annat social oro. Upplevelse av trygghet Trygghet som är individens upplevelse av sin egen säkerhet beror bland annat på rädslan/oron att utsättas för brott. Örnsköldsviks kommun var år 2016 Sveriges 24:e tryggaste kommun 61 (subjektivt upplevd trygghet). År 2016 var indexet för män 65 och för kvinnor 60. Totalt har det skett en försämring från Noterbart är att denna ranking var mellan landets samtliga kommuner. Då jämförelse sker mellan kommuner inom samma storlek, kommungrupp; större städer är kommunens placering bland de främsta (Öppna jämförelser, trygghet 2016, MSB, SKL). Nästan var tredje person i Sverige (29 %) uppger 2016 att de ganska ofta eller mycket ofta oroar sig för att någon närstående ska drabbas av brott. Det är 4 procentenheter högre jämfört med NTU Detta är andra året i rad som oron för att någon närstående ska drabbas av brott ökar, efter att ha minskat kontinuerligt från 2006 till Andel individer i Örnsköldsvik som ibland, ofta eller alltid är oroliga för att drabbas av misshandel eller överfall var 16 %, år 2012, klart lägst i kommungruppen större städer. År 2014 uppmättes en negativ förändring till 27 %, i Örnsköldsvik, en försämring som drabbade alla städer i gruppen (MSB). (senare data finns inte). Andel invånare år som avstår från att gå ut ensam 62 i Örnsköldsvik var år % (25 % kvinnor, 5 % män) i Örnsköldsvik, 16 % (26 % kvinnor, 5 % män) i länet och 18 % (28 % kvinnor och 7 % män) i riket. Uppföljande data blir tillgänglig år Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?", "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?" och "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet?". Källa: SCB:s medborgarundersökningar. 62 Antal som uppgivit att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). 46

52 Av den vuxna befolkningen, år, i Örnsköldsviks kommuns yttre områden hade 53 % oroat sig för inbrott i förråd och bostadshus. Befolkningen i Örnsköldsviks centrala delar hade 42 % - 45 % och i länet 48 % (Polisens trygghetsmätning 2015). Barn och ungas trygghet beskrivs under avsnittet barn och ungas uppväxtvillkor trygghet och trivsel. Anmälda brott Mätt i antalet anmälda brott är Örnsköldsvik Sveriges 91:a tryggaste kommun, och den tryggaste kommunen i Västernorrland (SKL, Öppna jämförelser trygghet 2016). Resultatet gör att Örnsköldsvik ligger precis på gränsen till att vara en av de 30 % tryggaste kommunerna i Sverige. I måttet anmälda brott per 1000 invånare (våldsbrott, skadegörelse, stöld och tillgrepp) hade Örnsköldsvik bästa värdet av de 31 jämförbara kommunerna i kommungruppen större städer. Antal anmälda våldsbrott i kommunen per invånare 63 har under det senaste decenniet ökat i Sverige, med ett trendbrott mellan för att sedan öka igen. I Örnsköldsvik har de anmälda våldsbrotten totalt sett minskat, men med ett större trendbrott mellan Den markanta ökningen år 2012 i Örnsköldsvik har att göra med ett ärende med många anmälningar om våldtäkt utfört av en och samma misstänkta gärningsman. År 2016 var antalet anmälda våldsbrott markant lägre i Örnsköldsvik (616/ inv.) jämfört med övriga länet (1080/ inv.) och riket (930/ inv.). 63 Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/ inv. Brotten är en aggregering av kommunerna i länet. Fr.o.m så avses endast de brott som kunnat härledas till en kommun. Tidigare år fanns det med brott som begåtts i länet men inte kunnat kopplas till en specifik kommun. Källa: BRÅ. 47

53 Antal alkohol- och narkotikarelaterade brott 64 i Örnsköldsvik den sista 6-årsperioden har sakta ökat, enligt Brå statistik om anmälda brott. Antalet dopingbrott har enligt statistiken de senaste fem åren minskat, men precis som övrig data kan nivåerna ge bild av en verklighet som är beroende av omfattning av polisens resurser i området yttre tjänst, vilket påverkar vilken uppsökande verksamhet och antal anmälda brott. Örnsköldsviks brottsnivå ligger under länets, som sammanfaller väl med nivå för riket då det gäller anmälda alkohol- och narkotikarelaterade brott per invånare (BRÅ). 64 Anmälda alkohol- och narkotikarelaterade brott andel/ invånare. Källa: BRÅ 48

54 Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt jämställdhetsproblem och våldets konsekvenser är ett globalt folkhälsoproblem. Av den anledningen är just detta ett av de nationella jämställdhetsmålen; att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Våld kan överlag vara svårt att mäta och det antas finnas ett stort mörkertal. Våld förekommer även i samkönade relationer. Källa: NCK, BRÅ 2015 Barn som utsätts för våld eller bevittnar våld av eller mot närstående, i likhet med vuxnas utsatthet för våld. Flera studier uppskattar att ca 10 % av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång och i några studier framgår att ca 5 % upplever våld ofta. Det finns en stark koppling mellan att bevittna våld och att själv utsättas för våldet. I majoriteten av fallen är det papporna som slår, även om mammor också utsätter sina barn för våld. Barnets bästa måste alltid vara i fokus när stödinsatser planeras (Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK). Antal anmälda brott om grov kvinnofridskränkning per invånare 65 har senaste decenniet succesivt minskat i Sverige. År 2016 var antalet anmälningar i Örnsköldsvik (18 st/ inv.) färre än i övriga länet (26 st/ inv.) och fler än i riket (15 st/ inv.) Mellan åren var antalet anmälningar högre i Örnsköldsvik jämfört med övriga länet och riket. En fördjupad analys kommer att behövas. 65 Anmälda brott mot grov kvinnofridskränkning i kommunen, antal/ inv. Källa: BRÅ. 49

55 Antal anmälda misshandelsbrott mot kvinna per invånare, inomhus i nära relation med offret 66 var år 2016 färre i Örnsköldsvik (88 st) jämfört med övriga länet (110 st) och riket (96 st). Största ökningen skedde år 2013, men sedan har antalet återigen minskat. Skillnaderna mellan kommun, län och rike har minskat sedan 2009 vilket är en förbättring för län och rike, men en försämring för Örnsköldsvik (2009 jämfört med 2016). Antal anmälda brott om skadegörelse per invånare 67 har minskat i Sverige. Sedan 2010 har utvecklingen varit bäst i Örnsköldsvik av länets sju kommuner. I Örnsköldsvik år 2015 var antalet anmälda brott om skadegörelse färre (6,4/1000 inv.) jämfört med övriga länet (10,4/1000 inv.) och riket (10,2/1000 inv.). De flesta fall av skadegörelse (ej klotter) anmäls tyvärr inte till polisen, vilket gör det svårt att utifrån statistiken avgöra skadegörelsens egentliga omfattning. Att fler brott polisanmäls innebär inte alltid att den faktiska brottsligheten ökar. Det finns tecken på att samhället har intagit en strängare hållning när det gäller skadegörelse och att anmälningsbenägenheten därför har ökat (BRÅ). I Sverige har antalet personer som lagförts för skadegörelse som huvudbrott stadigt minskat från 2008 fram till 2016, från till ca 1800 personer (BRÅ). Örnsköldsvik har haft samma positiva utveckling och även haft lägsta nivån i länet. 66 Anmälda misshandelsbrott (inkl. grov) mot kvinna 18 år eller äldre, i nära relation, inomhus i kommunen, antal/ inv. Källa: BRÅ. 67 I brottskategorin brott om skadegörelse ingår "skadegörelse/grov skadegörelse/åverkan på motorfordon (ej brand), genom brand (även motorfordon), klotter, mot stat, kommun, landsting (ej klotter), annan skadegörelse" samt "mordbrand/grov mordbrand". Avser åren T-2 till T. Källa Brottsförebyggande rådet samt SCB 50

56 I likhet med skadegörelse så finns ett mörkertal då det gäller anmälningar av butiksstölder. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder och snatteri. Butiksstölderna handlar ofta om låga belopp och de flesta butiksstölder räknas därför som snatteri. Antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott per 1000 invånare 68 har precis som för skadegörelse minskat i Sverige. I Örnsköldsvik år 2015 var antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott färre (21,3/1000 inv.) jämfört med övriga länet (35,3/1000 inv.) och riket (36,5/1000 inv.). För att spegla könsfördelningen beskriver BRÅ utifrån nationella data att andelen misstänkta kvinnor var större vid butiksstöld (36 %), än vid övriga brottstyper inom kategorin stöld- och tillgreppsbrott, där andelen misstänkta kvinnor låg på 7 11 procent. Antal invånare år lagförda för brott per 1000 invånare 69 har stadigt minskat i Sverige mellan Samma utveckling har skett i Örnsköldsvik, från 67 pojkar och 19 flickor till 39 pojkar och 5 flickor per 1000 invånare. Skillnaden mellan flickor och pojkar i Örnsköldsvik var som minst 2013, men har sedan dess ökat igen med förbättring för flickor och försämring för pojkar. 68 Uppgifterna har hämtats från Brottsförebyggande rådets officiella kriminalstatistik och belyser brottsligheten utifrån de brott som anmäls till och handläggs av polis, tull, åklagare, domstol och kriminalvård. Brott som inte anmäls kommer därför inte med i kriminalstatistiken. Brott som har ägt rum tidigare, men anmälts under redovisningsåret finns med i statistiken, liksom brott som anmälts i Sverige men begåtts utomlands. I mindre omfattning finns även anmälda brott som i senare utredning inte visar sig vara brott redovisad. I brottskategorin stöld- och tillgreppsbrott ingår stöld, tillgrepp av fordon, stöld ur och från fordon, inbrottsstöld, stöld och snatteri, stöld av vapen, ammunition och sprängämnen, övriga stöldbrott (kap. 8) samt rån inklusive grovt rån. Antalet anmälda brott har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Uppgifterna gäller för perioden år T-2 till år T. Källa Brottsförebyggande rådet 69 Antal invånare år lagförda för brott dividerat med totalt antal invånare år. Totala antalet invånare år divideras med 1000 för redovisning i antal per Med lagföring avses fällande domar i tingsrätt eller att en åklagare har utfärdat strafföreläggande eller meddelad åtalsunderlåtelse. Med ålder avses ålder vid lagföringsbeslutet. Vid beräkning av procentsatsen har folkmängden vid årets slut använts. Källa: SCB och Brottsförebyggande rådet. 51

57 Olycksskador Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest antal dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar. Höftfrakturer är en allvarlig skada där de flesta orsakas av fallolyckor. Fallskador är vanligast bland äldre eftersom skelettet blir skörare med åldern, samtidigt som många också får sämre syn och balans. Det är fortfarande vanligare att kvinnor drabbas av fallskador och frakturer, framför allt på grund av benskörhet (minskade östrogennivåer) som oftare återfinns hos kvinnor än hos män. Det är även av vikt att komma ihåg att antal fallskador kan öka i takt med demografin, dvs. ökande andel äldre personer i befolkningen. Örnsköldsviks kommun har ett mål om att fallrelaterade höftfrakturer ska minska med 10 % mellan (styrdokument för Trygghet och säkerhet). Mellan år hade antalet höftfrakturer minskat med 13 % (Landstinget Västernorrland). Antal fallskador per personer 65+ (3-årsmedelvärde) 70 har sedan 2010 ökat från st till st (355 fler kvinnor, 196 fler män). I övriga länet (2 616 st) och riket (2 534 st) har det totalt skett en minskning, men Örnsköldsvik har fortfarande haft färre fallskador. 70 Genomsnittligt antal slutenvårdtillfällen till följd av fallolyckor bland individer 65 år och äldre under perioden år T till år T-2. Beräknat per invånare 65 år och äldre. Uppgift om underliggande skadeorsak från Patientregistret. Yttre skadeorsak utgörs av fallolycka, orsakskod W00-W19 enligt ICD-10. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. 52

58 Antal lår- och höftfrakturer per personer har sedan 2013 minskat i Örnsköldsvik (890 st) likaså i övriga länet (998 st) och riket (876 st). Antal frakturer bland kvinnor (1059 st) har minskat mer än bland män (691) i Örnsköldsvik. Antal fallskador bland 1000 individer 80+ (3-årsmedelvärde) 72 minskade fram till 2011, en har sedan dess ökat i synnerhet för männen, men det är fortfarande högre andel kvinnor (59 %) än män (49 %) som skadar sig genom fallolyckor. Örnsköldsvik är för fallskador hos äldre rankad till 64 av 290 kommuner och resultatet är enligt givna förutsättningar (Resultat utifrån förutsättningar, SKL). Sjukvårdade till följd av oavsiktliga skador (olyckor, antal/1000 inv.) har fram till 2015 minskat i hela landet. Örnsköldsvik (11,2 st) har konstant haft något lägre antal än övriga länet (12 st) och riket (11,7 st). Mellan skedde en ökning, men trenden vände sedan åt rätt håll igen. Data fördelat på kön och åldrar finns inte tillgängligt. 71 Antal frakturer bland personer 65 år och äldre på lår och höft per invånare för år T-2 till år T. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 72 Antal personer som vårdats i slutenvård pga. fallskador per 1000 invånare 80 år. Fallolycka definieras genom de yttre orsakskoderna W00-W19, enligt klassifikationen ICD 10 - SE. Avser endast personer vårdades inom sluten vård på grund av fall, d.v.s. som blivit in- och utskrivna från sjukhus. Avser genomsnitt för tidsperioden år T-2 till år T. Källa: Socialstyrelsen Patientregistret 53

59 Förutom just fallskador är det vanligare med skador och förgiftningar bland män jämfört med kvinnor. Senaste decenniet har antal skador och förgiftningar (5-årsmedelvärden) bland män i Sverige sakta minskat från 7,6 till 6,9 per invånare, men inte lika mycket i Västernorrland (8,4/10000 inv.) och Örnsköldsvik (7,6/10000 inv.). I Örnsköldsvik har antal skador och förgiftningar ökat för äldre män 65+ (23,4/10000 inv.) och män år (6,4/10000 inv.), men minskat för yngre män år (1,2/10000 inv.) som sticker ut positivt jämfört med övriga länet och riket. För kvinnor 45+ i Västernorrland och Örnsköldsvik har det skett en mindre ökning av antal skador och förgiftningar (Folkhälsostudio). Tillgänglighet Kommuner ansvarar för mycket av den samhällsservice och de miljöer vi bor, lever och verkar i. Därför har kommuners arbete för ökad tillgänglighet och delaktighet stor betydelse i vardagen för alla, men särskilt för personer med funktionsnedsättning. Örnsköldsviks kommun arbetar sedan länge för att utveckla tillgängliga miljöer och tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning. För tillgänglighet inom idrott ligger Örnsköldsvik sämre till än länet och lika som riket. Markant sämre än kommungruppen större städer. För tillgänglighet inom kultur ligger Örnsköldsvik något sämre till än län och rike. Markant sämre än kommungruppen större städer. För tillgänglighet inom arbetsmarknad ligger Örnsköldsvik något sämre till än länet och markant bättre än riket. Bättre än kommungruppen större städer. För tillgänglighet inom utbildning ligger Örnsköldsvik bättre till än län och rike. Något sämre än kommungruppen större städer. För fysisk tillgänglighet ligger Örnsköldsvik bättre till än länet och sämre till än riket. Markant sämre än kommungruppen större städer (Myndigheten för delaktighet, 2016). Sammanlagda resultatet för fysisk tillgänglighet (andel av maxpoäng) 73 var år 2016 högre för Örnsköldsvik (44 %) än övriga länet (38 %) och lägre än riket (47 %). Örnsköldsvik har enbart data för 2015 och Poängen baseras på flervalsfrågan "Använder myndigheten FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - i arbetet med att öka tillgängligheten och användbarheten för personer med funktionsnedsättning i transportsystemet?". Svarsalternativen är "Ja, i politiskt antagna styrdokument", "Ja, i verksamhetsplaner", "Ja, i formulerade mål", "Ja, i kompetensutveckling", "Ja, på annat sätt", "Nej", "Vet ej". Inget ja-svar = 0p, ett ja-svar = 1p, Två ja-svar = 2p, Tre ja-svar eller mer = 3p. "Ja, på annat sätt" räknas inte som ett ja-svar i poängsättningen. Källa: Myndigheten för delaktighets enkät. 54

60 Enligt Humanas Tillgänglighetsbarometer 2017 uppfyller Örnsköldsviks kommun 8 av 20 tillgänglighetsaspekter helt och 9 st delvis 74. Förbättringar kan behövas gällande; - mätbara mål och utvärdering - kartläggning av butiker och andra offentliga lokaler - insatser riktade till privata aktörer - tillgänglighetsanpassning av skolgårdar - tillgänglighetskrav vid anslag och/eller bidrag till kultur- och föreningsverksamhet - tillgänglighetskrav för uteserveringar - tillgängliga och användbara badplatser, idrottsanläggningar och simhallar - beslut/plan för hur kommunala skolorna ska agera i mottagandet av elever med förvärvad hjärnskada - utarbetade och dokumenterade rutiner för arbetet med samordnad individuell plan (SIP). I rapporten Friluftslivet i Örnsköldsvik - en undersökning om fritid och uteviselse i Örnsköldsviks kommun 2012 uppgav 111 av 1145 svarande att de hade funktions-nedsättning som hindrade dem att utöva friluftsliv i den utsträckning de önskade sommartid. En uppföljande rapport planeras. Friluftsliv Befolkningens utövande av friluftsliv ökar bland äldre i Sverige, men även här finns det skillnader mellan olika grupper i befolkningen; yngre och utrikesfödda personer har en låg andel friluftsaktiva jämfört med exempelvis medelålders (Folkhälsorapport 2016). Samhällsplaneringen har en viktig betydelse för att få fler människor fysiskt aktiva genom att skapa bra miljöer för rörelse. Kommunen har genom åren genomfört flera insatser för att öka hållbart resande och friluftsliv. År 2011, 2015 och 2016 utsågs Örnsköldsviks kommun till årets friluftskommun. Inom Örnsköldsvik är tillgången till grönområden god 98 % av befolkningen inom centrala Örnsköldsvik har tillgång till grönområden inom 200 meter (Öppna jämförelser SKL). Brukare inom kommunens olika typer av boenden samt skolelever behöver ha goda möjligheter till daglig utevistelse. Kommunen har sedan 2012 bedrivit utvecklingsarbete för särskilda boendens förutsättningar till utevistelse. Under senaste åren pågår även utvecklingsarbete för bättre skolgårdar. Nöjdmedborgarindex (NMI) för gång- och cykelvägar 75 var år 2016 sämre i Örnsköldsvik (47) jämfört med övriga länet (50) och riket (55). Men nöjdheten har ökat. Antal meter cykelväg per invånare i Örnsköldsvik är 1,5 m. I länet 1,7 och i riket 2, Medborgarnas bedömning av kommunens gång- och cykelvägar skala Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun?", "Vad tror eller tycker du om underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i din kommun?", "Vad tror eller tycker du om snöröjning av gång- och cykelvägar i din kommun?" och "Vad tror eller tycker du om trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. 76 Total (statlig, kommunal och enskild) cykelväg i kommunen, meter dividerat med antal invånare 31/12. Källa: NVDB och SCB 55

61 LEVNADSVANOR Hälsan blir alltmer ojämlik. Utvecklingen av levnadsvanor i Örnsköldsvik och övriga landet har under de senaste tio åren har gått åt olika håll. Det finns generellt stora skillnader utifrån utbildningsnivå, kön och ålder. I vissa fall ökar dessutom skillnaderna. Det finns skillnader i hälsa, sexuell hälsa och faktorer som påverkar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) mellan grupper av unga framförallt baserat på kön och könsidentitet. Ohälsan kopplad till ohälsosamma levnadsvanor som exempelvis sämre matvanor och för lite fysisk aktivitet är omfattande och kostar samhället miljarder. Stillasittande aktiviteter som t.ex. skärmtid, motoriserade transporter och skrivbordsjobb ökar. Forskning visar på senare år att långvarigt stillasittande sannolikt medför en ökad risk för ohälsa och dödlighet, även för personer som brukar klassas som regelbundet fysiskt aktiva. Stillasittandet är en stor utmaning i folkhälsoarbetet när våra livsvillkor ser ut som de gör. Det krävs samverkan för att minska skillnaderna och skapa förutsättningar för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet i vardagen. Hälsofrämjande fysisk aktivitet förbättrar hälsan utan att orsaka skada. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern (Folkhälsomyndigheten). Fortfarande är alkohol det vanligaste berusningsmedlet i Sverige, liksom i andra västländer och rökning den globalt sett ett av världens största hot mot folkhälsan. Sedan 1990-talets början har andelen dagligrökare i Sverige halverats och idag är det omkring en tiondel av befolkningen dagligrökare (16-84 år). Dagligrökning är vanligare bland personer med låg inkomst och bland personer med kortare utbildning. Alkoholkonsumtionen är inte heller jämnt fördelad i befolkningen, en tiondel av befolkningen som dricker mest står för ungefär hälften av den totala alkoholkonsumtionen. Män dricker mer än dubbelt så mycket som kvinnor, unga vuxna berusningsdricker mer än äldre och konsumtionen är förhöjd i storstadsregioner (Folkhälsomyndigheten). En tydlig trend är att bland tonåringar har alkoholkonsumtionen sjunkit betydligt under 2000-talet. Narkotika, främst i form av cannabis är den vanligaste drogen, vanligare bland män än bland kvinnor och bland unga. Studier har också påvisat ett dos-respons förhållande mellan cannabisanvändning i tonåren och risken att utveckla psykotiska symptom eller schizofreni 56

62 (WHO 2016). Cannabisanvändare mer benägna att använda alkohol, tobak och andra illegala droger och de är också mer benägna att vara mer risktagande än dem som inte använder droger. I jämförelse med narkotika är erfarenheter av anabola steroider betydligt mindre vanligt, enligt tillgänglig forskning. Däremot tycks många som prövat dopningspreparat, vilka främst är män år, ha en ökad benägenhet att också använda andra typer av droger och läkemedel (CAN). I likhet med övrig narkotika så sker stor del av införseln via näthandeln. Ytterligare en folkhälsofråga är spelproblem, vilket drabbar nästan två procent av befolkningen. Spel innefattar en mängd olika typer av spel, där grupper drabbas olika. En fördjupningsstudie har identifierat att impulsivitet, en otrygg uppväxt, tidigare spelproblem, och tidigare alkohol- och drogproblem är troliga riskfaktorer för problemspelande (Swelogs 2015). Viktigt att notera är att forskning som rör ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel) har visat att det finns tydliga samband mellan tobaksbruk, cannabisanvändning, riskbruk av alkohol och riskabla spelvanor. Det är ofta samma grupper som har flera olika beroendeframkallande levnadsvanor (Folkhälsomyndigheten). Sammanfattat läge för levnadsvanor Sammantaget för den redovisade levnadsvanestatistiken utmärker sig mäns levnadsvanor mer negativt än kvinnors levnadvanor. Sedan början av decenniet har kvinnor för många levnadsvanor haft oroande resultat. Dessa stora könsskillnader har minskat på senare år, men till det sämre för män och något bättre för kvinnor. Ungas deltagande i idrott har konstant legat bra till jämfört med länet och riket och det har ökat senaste åren. Örnsköldsvik är rankad till: 46 av 290 kommuner för oskyddat sex/tonårsaborter och resultatet är enligt givna förutsättningar. 153 av 290 kommuner för regelbunden fysisk aktivitet och resultatet är sämre än givna förutsättningar. 123 av 290 kommuner för stillasittande fritid och resultatet är sämre än givna förutsättningar. 146 av 290 kommuner för konsumtion av frukt och grönt och resultatet är sämre än givna förutsättningar. Alkohol- och tobaksbruk tenderar att minska över tid, främst bland kvinnor. Andel manliga riskkonsumenter av alkohol har ökat i Örnsköldsvik, medan det minskat i länet och riket. Andel som dricker alkohol bland skolungdomar tenderar att minska, i synnerhet bland elever i åk 9. Cannabisanvändning ökar bland unga män. Fortfarande är barn och unga vuxnas bruk av alkohol, narkotika och tobak samt e-cigg oroande. Örnsköldsvik är rankad till: 50 av 290 kommuner för daglig rökning och resultatet är enligt givna förutsättningar. 72 av 290 för rök- och snusvanor bland blivande mammor kommuner och resultatet är enligt givna förutsättningar. Andel som uppgett att de spelat om pengar senaste året har minskat och Örnsköldsvik ligger mellan länets och rikets värde (riket något bättre). 57

63 Sexualitet och reproduktiv hälsa Örnsköldsvik är för oskyddat sex/tonårsaborter rankad till 46 av 290 kommuner och resultatet är enligt givna förutsättningar (Resultat utifrån förutsättningar, SKL). En lägre rankingsiffra är en bättre ranking. UngKAB15 77 visar att det i Sverige finns skillnader i hälsa, sexuell hälsa och faktorer som påverkar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) mellan grupper av unga framförallt baserat på kön och könsidentitet. Förutsättningarna till god sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga är ojämlika, eftersom stora grupper bland tjejer och unga som inte vill kategorisera sig utifrån kön upplever kränkningar, diskriminering, sex mot ens vilja och sexuella övergrepp. Tjejer och killar tar olika stort ansvar för preventiv-medel/-metoder och testning av sexuellt överförda infektioner. De nås också i olika utsträckning av samhällets förebyggande insatser så som exempelvis ungdomsmottagningarnas arbete. De ojämställda och ojämlika förhållandena försvårar ett framgångsrikt arbete med att förebygga sexuellt överförda infektioner, oönskade graviditeter, sex mot någons vilja, sexuella övergrepp och sex mot ersättning. Det försvårar också främjandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland alla unga. Några resultat i korthet (Sverige): Killar har mindre kontakt med ungdomsmottagningar och sämre tillgång till kunskap och vägledning i frågor om sexualitet och hälsa än tjejer. Tjejer och personer som inte vill kategorisera sig efter kön utsätts oftare för kränkningar, diskriminering och våld än killar. Unga som inte vill kategorisera sig utifrån kön upplever mer ohälsa inom fler områden än tjejer och killar Vanligaste skydd vid senaste sextillfället var hormonella metoder så som exempelvis p-piller. 14 procent av unga identifierar sig som något av följande: bisexuell, brukar inte kategorisera mig sexuellt, homosexuell eller betraktade sig som något annat än vad alternativen i enkäten beskrev 11 procent uppgav att de hade eller hade haft klamydia 16 procent uppgav att de själva eller deras partner hade genomgått en abort 40 procent hade erfarenhet av sexuella handlingar mot sin vilja 6 procent hade erfarenhet av fysiskt våld under de senast 12 månaderna. 22 procent hade erfarenhet av kränkning och diskriminering under de senaste 12 månaderna. Fysisk aktivitet När det gäller fysisk aktivitet 78 är det totalt sett inga stora skillnader mellan kommunen, länet och riket, men år 2015 hade Örnsköldsvik (62 %) ett något sämre resultat än både länet (63 %) och riket (64 %). Det som återkommer är skillnader mellan könen. Precis som självskattad hälsa, psykiskt välbefinnande och övervikt visar trenden mellan att kommunens mäns fysiska aktivitet går åt det sämre hållet, från 67 % till 61 % (med nedgång från 2009). Kvinnors fysiska aktivitet har däremot ökat från 59 % till 63 %. Skillnaden mellan könen har 77 Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige UngKAB15 en studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (Folkhälsomyndigheten, 2017) 78 Andel (%) invånare år som är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Data som beskriver fysisk aktivitet är hämtade från enkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-2 till år T samt Liv & hälsa år T. Indikatorn är en kombination av två frågor som tillsammans speglar 30 minuters fysisk aktivitet om dagen. 58

64 slutits och omvänts - till det sämre för männen och till det bättre för kvinnor. Trenden för kvinnor i länet följer den för kommunen, medan skillnaden mellan männen i länet och männen i Örnsköldsvik är större. Samma negativa trend för männen kan inte utläsas för övriga länet och riket. Med högre utbildningsnivå ökar också andel fysiskt aktiva. Örnsköldsvik är för regelbunden fysisk aktivitet rankad till 153 av 290 kommuner och resultatet är sämre än givna förutsättningar (Resultat utifrån förutsättningar, SKL). En lägre rankingsiffra är en bättre ranking. Andel invånare med stillasittande fritid 79 är något lägre i Örnsköldsvik (14 %) jämfört med övriga länet (15 %) och riket (14 %), men har under åren ökat för män (14 %) och minskat för kvinnor (13 %). Förändringen startade precis som för många andra områden år 2009, i samband med finanskrisen. Med högre utbildningsnivå minskar stillasittandet. Örnsköldsvik är för stillasittande rankad till 123 av 290 kommuner och resultatet är sämre än givna förutsättningar (Resultat utifrån förutsättningar, SKL). En lägre rankingsiffra är en bättre ranking. 79 Antal som på frågan "Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna?" har angivit alternativet "Stillasittande fritid - Du ägnar dig mest åt läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). 59

65 Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar per individ år 80 var år 2016 markant högre i Örnsköldsvik (44 st) jämfört med övriga länet (34 st) och riket (27 st). Örnsköldsvik har senaste decenniet konstant haft större antal deltagartillfällen i idrottsföreningar. Skillnaden mellan mäns och kvinnors deltagartillfällen i idrottsföreningar är överlag stor. I Örnsköldsvik var det år st/kvinna och 49st/man. Under perioden var det som lägst år 2013 med 31st/kvinna och 42st/man, men trenden har sedan dess varit positiv. För åldrarna år har antal deltagartillfällen succesivt minskat, men mellan åren skedde ett positivt trendbrott i Örnsköldsvik, för båda åldersgrupperna och i synnerhet för männen. Andel idrottsföreningar med varken pojk- eller flickdominerad verksamhet 81 har minskat markant i Örnsköldsvik det senaste decenniet. År 2016 hade Örnsköldsvik (35 %) högre andel än länet (28 %) och riket (21 %). År 2016 var de flickdominerade verksamheterna i Örnsköldsvik 26 % och de pojkdominerade verksamheterna 38 %. 80 Antal deltagartillfällen i åldern år i LOK-stödsberättigade idrottsföreningar under året, dividerat med antal invånare år den 31/12. Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av RF godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). LOK-stödet ges till aktiviteter för pojkar och flickor år. Stöd ges även till handikappidrottare som är äldre än 20 år, men detta är exkluderat i denna sammanräkning. En sammankomst är en ledarledd gruppaktivitet inriktad mot föreningens idrottsliga verksamhet. Källa Riksidrottsförbundet. 81 Antalet idrottsföreningar med LOK-stöd (Statlig lokalt aktivitetsstöd) med varken pojkdominerad eller flickdominerad verksamhet, dividerat med totalt antal idrottsföreningar med LOK-stöd. LOK-stöd ges till föreningar med aktiviteter för stödberättigade deltagare 7-25 år (t.o.m avsågs pojkar och flickor 7-20 år samt för handikappidrottare som är äldre än 20 år). Med varken pojkdominerad eller flickdominerad verksamhet avses att varken pojkarna eller flickorna svarar för mer än 60 % av inrapporterade deltagaraktiviteter i föreningen. Källa: Riksidrottsförbundet. 60

66 Matvanor och livsmedel Andel som äter frukt och grönt mer än 3 ggr/dag 82 var år 2014 ungefär lika i Örnsköldsvik (20 %) jämfört med övriga länet (19 %) och riket (21 %). Skillnaden mellan könen är stor och har ökat något senaste åren - män (13 %) har betydligt sämre resultat än kvinnor (26 %). Örnsköldsvik är för konsumtion av frukt och grönt rankad till 146 av 290 kommuner och resultatet är sämre än givna förutsättningar (Resultat utifrån förutsättningar, SKL). En lägre rankingsiffra är en bättre ranking. Alkohol, narkotika, tobak, doping, spel (ANDTS) Alkohol Alkoholkonsumtion är en av de riskfaktorer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige. År 2014 var Örnsköldsviks preventionsindex för alkohol av 290 kommuner (69 poäng av 100 möjliga) (Länsrapporten, Tillståndsregistret, CAN). Senare data finns inte tillgänglig ännu. I Sverige har alkoholkonsumtionen bland ungdomar det senaste decenniet konstant minskat, i synnerhet bland niorna, där det totalt sett har halverats den senaste 10 årsperioden. Flickor dricker mer alkohol än pojkar. År 2016 var det 36 % av pojkarna och 44 % av flickorna i årskurs 9 som uppgav att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Motsvarande andel i gymnasiets åk 2 var 73 respektive 76 %. 82 Två frågor om intag av frukt respektive grönsaker i Nationella folkhälsoenkäten mäter frekvensen av intaget. Svarsalternativen ges olika vikter och de bägge frågorna sammanräknas till ett summaindex. Vikter för respektive svarsalternativ: 3,0 = 3 gånger per dag eller mer, 2,0 = 2 gånger per dag, 1,0 = 1 gång per dag, 0,8 = 5-6 gånger per vecka, 0,5 = 3-4 gånger per vecka, 0,2 = 1-2 gånger per vecka, 0,07 = Några gånger per månad eller aldrig. En summavariabel skapas där bortfall på den ena frågan inte betyder att det blir bortfall för summavariabeln. Summavariabeln kan ha värden mellan 0,07 och 6. Antal för vilka summavariabeln, enligt ovan, är mer än 3 dividerat med antal som besvarat minst en av frågorna. Avser år T-3 till T. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). 83 För att få en samlad bild av hur väl strukturerat det alkoholförebyggande arbetet är och hur omfattande de förebyggande aktiviteterna i kommunerna är har två index konstruerats, organisations- respektive aktivitetsindex (bilaga 1). Indexen baseras dels på uppgifter som samlats in via FHI:s årliga formulär som går ut till Sveriges alla kommuner och som rör det alkoholförebyggande arbetet inklusive tillsyn, dels på registerdata. Det ena indexet, organisationsindex, ger ett värde på hur väl kommunens arbete mot alkohol- och narkotikaproblem är organiserat. Det som ger poäng är exempelvis en alkohol- och narkotikapolicy, kommunala tjänster för arbete med alkoholoch narkotikaförebyggande arbete och tillsynsbesök på restauranger (se bilaga 1). Det andra indexet, aktivitetsindex, avspeglar bredden på det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i termer av vilka metoder och arenor som involverats. 61

67 I Örnsköldsvik år 2015 var andelen ungdomar som svarade att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna lägst i länet i båda åldergrupperna; bland niorna 29 % och ibland elever år 2 gymnasiet 68 % (LVN, CAN). Bland elever åk 9 är minskningen lika stor bland båda könen men andelen i gymnasiets åk 2 minskar det mera bland pojkarna än bland flickorna, som alltjämt har högre andel konsumenter än pojkarna i sin åldergrupp. Att konsumera stora mängder alkohol ofta innebär stora risker, både för sin egen och andras säkerhet och hälsa. Benämningen riskkonsument innefattar både intensivkonsument och högkonsument. Intensivkonsumtion av alkohol är ett mått som gör ett försök att fånga den grupp som dricker stora mängder alkohol vid enstaka tillfällen Intensivkonsumtion - en individ vid ett och samma tillfälle dricker en mängd alkohol motsvarande en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl eller 25 cl sprit. Dessa mängder motsvarar inte exakt lika mycket ren alkohol (100 %) utan är ett mått på hur ofta eleverna dricker en större mängd alkohol vid ett och samma tillfälle (CAN). 62

68 Andel med riskkonsumtion av alkohol i åldern år var i Sverige år % män och 13 % kvinnor. Andel med riskkonsumtion var störst (33 %) i den yngre gruppen år. Den statistiska analysen visar att andelen minskade i åldersgrupperna år och år under perioden , medan den ökade i åldersgruppen år (Folkhälsostudio). Bland Örnsköldsviks män år hade andel riskkonsumenter av alkohol ökat från 15 % till 19 %, medan det minskat i länet och riket från tidsperioden till tidsperioden Nivån sjönk bland kvinnor i Örnsköldsvik, liksom i län och rike (Folkhälsostudio). Intensivkonsumtion bland Sveriges unga alkoholkonsumenter någon gång i månaden eller oftare har minskat kraftigt under de senaste ca 10 åren, både i åk 9 och bland elever gymnasiet år 2. Värden år 2016 är bland de lägsta som noterats för dessa mått. Det är också en internationell företeelse. Andelen för pojkar åk 9 var 7,9 % och för flickor 8,3 % år 2016 jämfört med 22,3 % båda könen år Bland gymnasieflickor år 2 var det 21,4 % år 2016 jämfört med 42,2 % år 2006, och bland pojkar 26,7 % jämfört med 51,7 % tio år tidigare. År 2015 var det bland Örnsköldsviks åk 2 gymnasieungdomar 21 % som uppgav att de intensivkonsumerar alkohol en gång i månaden eller oftare (färre jämfört med länet 24 %). Bland elever åk 9 var det 5 % som uppgav intensivkonsumtion (jämfört med länets 8 % (CAN). Översatt till antal, beräknat på årskullar på 600 elever, var det 30 elever i åk 9 och 126 gymnasieelever åk 2 som var intensivkonsumenter, med andra ord totalt fyra hela skolklasser. Antal serveringstillstånd till allmänheten har stadigt ökat i Örnsköldsvik senaste åren. År 2016 var antalet 80 (Kolada). Jämförelser gjorda med några jämnstora kommuner i Norrland 2016; Piteå 39, Skellefteå 73, och några större kommuner; Sundsvall 110 och Umeå 101 tillstånd. Mätt i antalet serveringstillstånd per invånare 15 år och äldre, så hade Örnsköldsvik 15,76, jämfört med hela riket 17,08 Vid en jämförelse med tidigare år; 2014 hade Örnsköldsvik 16,45, år 2012 hade Örnsköldsvik 16,49 (Folkhälsostudio). 63

69 Narkotika Narkotika i form av cannabis är den vanligaste drogen efter alkohol och användandet ökar bland unga, mest bland gymnasieelever i storstäderna. Det är lätt att få tag på cannabis online och internethandeln ökar. Sverige har den högsta genomsnittliga narkotikarelaterade dödlighet jämfört med länderna i Europa, som fortsätter öka. Den genomsnittliga narkotikadödligheten i hela EU bland personer mellan 15 och 64 år beräknas till omkring 21 personer per miljoner invånare. I Sverige är den siffran fem gånger så hög enligt EU:s narkotikabyrå EMCDDA, som bygger på statistik från medlemsländerna från år I Sverige var cannabisanvändningen i befolkningen var omkring 3 % år Cannabisanvändningen ökade både i befolkningen och i flera olika grupper av befolkningen under perioden Den statistiska analysen visar att andelen ökade i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning under perioden Andel åringar som använt cannabis senaste månaden var 2,9 % män och 1,5 % kvinnor. Måttet på cannabisbruk är ofta senaste 12 månaderna, eller någon gång i livet som kan indikera ett experimentellt användande, men måttet senaste 30 dagarna är en månadsaktuell användning och ett mått som används indikation på mer regelbunden konsumtion. Cannabisanvändning i Örnsköldsvik har succesivt ökat och var 1,3 % år 2016, men genomsnittet har konstant varit lägre än i övriga länet (2,4 %) och i riket (2,4 %) Mellan åren har andelen minskat något bland män och ökat bland kvinnor och värdet var 2016 relativt lika mellan könen (1,3 % män och 1,2 % kvinnor). Måttet cannabisanvändning någon gång i livet visar en stark dominans bland män inom tidsperioderna och

70 I Sverige var det 2016 omkring 18 % av gymnasieeleverna år 2 som svarade att de någon gång använt narkotika, vanligast bland pojkar. Det var dubbelt så vanligt att ha använt narkotika senaste månaden bland elever i gymnasiet jämfört med elever som går nionde klass rapporterade 4 % av åk 9 elever och 13 % av gymnasieeleverna år 2 i riket, att de använt narkotika under de senaste 12 månaderna medan den mer regelbundna konsumtionen (senaste 30 dagarna) uppgick till 2 % respektive 5 %. I Västernorrland bland elever gymnasiet år 2 uppgav 8 % av flickorna att de har använt narkotika senaste 12 mån, jämför med riket 10 %. Då det gällde pojkar i länet uppgav 12 % narkotikaanvändning, de låg strax under nivån i riket som var 13 % (CAN ). I Örnsköldsvik visar CAN-enkäter, totalundersökning från 2015, att 1 % av elever i åk 9 det senaste året hade använt narkotika och i gymnasiet år 2 var det 7 % av eleverna, vilket motsvarar 42 gymnasieelever på en årskull av 600 elever. Utifrån Hälsosamtalets data ( ) uppgav ingen elev i åk 7 att de provat narkotika och bland elever år 1 i gymnasiet uppgav 0,4 % att de har provat narkotika av de 522 gymnasieelever som deltog i Hälsosamtalet Ungas uppfattning om föräldrars tillåtelse Då det gäller ungas uppfattning av föräldrars/vårdnadshavares tillåtelse till deras användning av olika berusningsmedel noterades det en kraftig skillnad beroende på elevens åldernivå. Enligt ungdomarna hade deras föräldrar en kraftigt liberalare hållning till deras ungdomars alkoholdrickande och alkoholberusning vid år 2 gymnasiet än vid åk 9. Det unga hade en uppfattning av att deras föräldrar hade en starkt restriktiv hållning till att använda narkotika i båda åldersnivåerna. Dopning I Sverige är majoriteten av de som använder anabola steroider män i åldern år. Bland vuxna visar statistiken att en knappt 1 % av männen och cirka 1 promille av kvinnorna i befolkningen år någon gång prövat anabola steroider eller tillväxthormon. Många som prövat anabola steroider ha en ökad benägenhet att också använda andra typer av droger och läkemedel. Dopningsmedel säljs öppet på internetsidor som är lätta att hitta med de 65