Hälso- och sjukvårdsnämndens. Tillgänglighetsrapport november Vård i rimlig tid. Redovisning av tillgängligheten i Stockholms läns landsting

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Tillgänglighetsrapport november 2008 Vård i rimlig tid Redovisning av tillgängligheten i Stockholms läns landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning... 5 Arbetsgrupp...5 Rapportstruktur...5 Metod Telefontillgänglighet... 7 Husläkare...8 Allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar...9 Beroendemottagningar...10 Barn- och ungdomspsykiatri...11 Patientenkäten...11 Vårdbarometern...11 Sammanfattning Väntetid till husläkare Specialiserad vård Väntetid till specialistmottagningar Rapporteringsgrad...19 Andel väntande över 30 dagar totalt...20 Vårdbarometern...21 Sammanfattning Väntetid till behandling Rapporteringsgrad...23 Andel väntande över 90 dagar totalt...24 Sammanfattning...24 Vårdgarantikansliet Telefontillgänglighet...25 Vårdgarantiärenden...25 Kontakt med Vårdgarantikansliet...26 Mottagning...26 Utredningar...27 Sammanfattning...30 Bilaga 1 - Uppföljning av tidigare analys Resultat...31 Resultat övriga frågor...31 Källa: Enkät Bilaga 2 Telefontillgänglighet per mottagning Auktoriserade husläkare...35 Allmänpsykiatriska mottagningar...41 Beroendemottagningar...44 Barn- och ungdomspsykiatri...45 Bilaga 3 Förteckning över mottagningar, behandlingar och undersökningar Bilaga 4 - Andel väntande över 30 dagar Kirurgi...53 Medicin...55 Bilaga 5 - Andel väntande över 90 dagar Handkirurgi...58 Kirurgi...59 Ortopedi...60 Plastikkirurgi...61 Ryggkirurgi...61 Ögon...62 Öron-Näsa-Hals (62)

3 2 (62)

4 Sammanfattning Syftet med föreliggande rapport är att se om den vård som bedrivs i Stockholms Läns Landsting ges i rimlig tid dvs. inom vårdgarantins gränser. I denna rapport redovisas tillgängligheten till vården inom SLL utifrån vårdgarantins gränser, , där 0 står för kontakt med husläkarmottagningen samma dag, 5 för besök på husläkarmottagningen inom fem kalenderdagar, 30 för besök hos annan specialist högst 30 dagar efter remissdatum och 90 för behandling/ åtgärd högst 90 dagar efter beslut om behandling. Av telefontillgänglighetsmätningen framgår att andelen godkända samtal ökar inom psykiatrins samtliga specialitetsområden. Mellan 90 procent och 96 procent av samtalen är godkända, vilket är en ökning inom nästan alla specialitetsområden. Resultatet för auktoriserade husläkare visar under årets första tio månader att 88 procent av samtalen är godkända. För de ej auktoriserade husläkarna visar slutresultatet för mätår 2008 att nio av tio samtal registrerats som godkända. Nöjdheten med telefontillgängligheten hos de patienter som besvarat patientenkäten har ökat från 80 till 84 procent. Befolkningens uppfattning om hur lätt det är att komma fram till husläkare har i Vårdbarometerundersökningen sjunkit med nio procentenheter, vilket troligen till stor del kan förklaras med att frågan omformulerats sedan mätningen Underlaget från SKL:s (Sveriges Kommuners och Landstings) primärvårdsmätning visar att 88 procent av patienterna får komma till husläkarmottagning inom fem dagar. Det är endast marginella skillnader mellan de geografiska områdena, så även när resultatet redovisas könsuppdelat. Det analyserade underlaget baserar sig på endast en veckas registreringar vilket gör att skillnaderna i resultatet bör betraktas med försiktighet. Rapporteringsgraden inom den specialiserade vården har stigit sedan föregående mätning och de extra medel om 175 miljoner kronor som HSN avsatte under våren 2008 för extra beställningar börjar nu ge resultat för de patienter som väntat längre än vårdgarantin föreskriver. Andelen patienter som väntat för länge på mottagningsbesök har sedan augusti minskat från 69 till 52 procent. Andelen väntande på behandling har under samma period minskat från 43 till 29 procent. 3 (62)

5 4 (62)

6 Inledning Tillgänglighet till vård är ett högt prioriterat område inom hälso- och sjukvården, både på nationell och på regional nivå. Befolkningen ska enligt Hälso- och sjukvårdslagens 2 erbjudas en kvalitativt god och lätt tillgänglig hälso- och sjukvård i rimlig tid och på lika villkor. Tillgängligheten ökar genom att vårdgarantin uppfylls via beställningar och genom att information ges till patienter om alternativa vårdgivare. Syftet med uppföljningen är att ge en fördjupad kunskap om tillgänglighetsläget för politiker, tjänstemän, vårdgivare och befolkning. Nationellt gäller att primärvården ska erbjuda patienter kontakt med vården samma dag som vården kontaktas och ett läkarbesök (om så behövs) inom högst sju dagar. Efter att remiss till den specialiserade vården bedömts vara adekvat, ska ett besök erbjudas inom högst 90 dagar. Utvidgningen av vårdgarantin innebär att beslutad behandling ska inledas inom högst 90 dagar från det att beslutet om behandling fattades. Inom SLL har de nationella gränserna skärpts till fem kalenderdagar för läkarbesök på husläkarmottagning och 30 dagar till första besök hos specialist. Denna rapport beskriver tillgänglighetsläget i Stockholms Läns Landsting och baserar sig på data under perioden november oktober 2008 utifrån vårdgarantins fyra mätpunkter Rapporten är framtagen av Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Arbetsgrupp Analysen har planerats och genomförts av en arbetsgrupp inom avdelningen för Uppföljning och Utveckling. Granskning av resultaten och kommentarer avseende Vårdgarantikansliet har gjorts av Barbro Nordqvist och Gustav Ohlén. Rapportstruktur Analysen är uppdelad i fyra delar som speglar de mätpunkter som finns inom vårdgarantin, dvs. 0, 5, 30 och 90. Resultaten redovisas huvudsakligen på totalnivåer. I bilagor finns dock resultatredovisningar på lägre nivåer, t.ex. per mottagning, åtgärdsnivå. I bilaga presenteras också en uppföljning av Vårdgarantikansliets verksamhet. Metod Studien är en kvantitativ studie med analys av tillgänglig data på området. Data är insamlad via enkäter, registreringar i befintliga databaser och uppringda kontrollsamtal till verksamheter. 5 (62)

7 6 (62)

8 0 - Telefontillgänglighet Syftet med att mäta telefontillgängligheten är att följa upp vårdgivarnas tillgänglighet på telefon för befolkningen utifrån ställda krav i avtalet. Telefontillgänglighetsmätningen är endast en del av uppföljningsarbetet kring den totala tillgängligheten. Metoden mäter att befolkningen får kontakt med vårdgivaren inom gällande tidsgräns. SLL:s mätning av telefontillgängligheten till husläkarmottagningarna skiljer sig metodmässigt från SKL:s, vilket försvårar jämförelser mellan landstingen. SKL mäter de husläkarmottagningar, vilka har återuppringningssystem, två veckor per år. SLL:s resultat redovisas därför inte på nationell nivå, trots att mätningen kontinuerligt görs över hela året. Under varje mätperiod (365 dagar) rings 260 samtal till respektive verksamhet. Inga återuppringningar görs. Mätperioden för allmänpsykiatri, beroendemottagningar, barn- och ungdomspsykiatri och ej auktoriserade husläkarverksamheter är 1 november 31 oktober. För auktoriserade husläkare är mätperioden 1 januari 31 december. Samtalen slumpas under de tider som verksamheten enligt avtal ska vara tillgänglig på telefon. I dagsläget gäller med få undantag följande tider: Beroendemottagningar mån-sön BUP-mottagningar mån-fre Husläkarmottagningar mån-fre Allmänpsykiatriska mottagningar mån-fre Allmänpsykiatriska mottagningar jour mån-sön När det gäller husläkarmottagningarna kommer de flesta samtalen på förmiddagen och slumpningen är då fördelad 70/30 för att efterlikna befolkningens beteende. Inom övriga vårdgrenar saknas kunskap om variationer och samtalen slumpas utifrån krav på telefontider. Uppringaren söker rådgivning och tidsbokning. Ställs uppringaren inför val väljs rådgivning. Uppringaren följer inte hänvisningar för till exempel brådskande eller akuta ärenden. Metoden tar inte hänsyn till husläkarmottagningens organisation eller val av telefonisystem. Detta innebär att mottagningar med direktsvar inom 1,5 minut jämförs med mottagningar som har återuppringningssystem, där samtal ska ha återuppringts inom 1,5 timme. I resultatredovisningen görs det ingen uppdelning utifrån vilket system vårdgivarna har. Detta beror till viss del på att vissa vårdgivare använder sig av båda systemen. Ett godkänt samtal ska enligt avtal vara besvarat inom 1,5 minut vid direktsvar utan köfunktion, 10 minuter vid direktsvar med köfunktion, senast 15 minuter efter utlovad återuppringningstid för 7 (62)

9 ej auktoriserade husläkare med återuppringningssystem och för auktoriserade husläkare med återuppringningssystem ska återuppringning ha skett inom 1,5 timme. Under det första halvåret 2008 har båda mätmetoderna godkänts för auktoriserade husläkare med återuppringningssystem. Husläkare En oberoende revision av Stockholms läns landstings mätningar av telefontillgängligheten har genomförts. Syftet med granskningen var att avgöra om den tekniska lösning, som valts för att ta emot meddelanden från de mottagningar som har återuppringningssystem, är säker. Revisionen visade att det företag som sköter uppringning och kodning av samtalen har agerat helt korrekt, men att det finns en begränsning i den valda tekniska lösningen som påverkat samtalsregistreringen. Efter att underlag tagits in från vårdgivarna har resultatet korrigerats. Auktoriserade husläkare En direkt jämförelse med tidigare redovisat resultat 2007 går inte att göra på mottagningsnivå, då auktorisation av husläkare genomfördes först från och med den 1 januari Tillgängligheten på totalnivå under 2007 var 84 procent. Hittills visar resultatet för de första tio månaderna 2008 att 88 procent av samtalen till auktoriserade husläkare besvaras inom godkänd tid. I regelboken för husläkarverksamhet finns tre nivåer kopplat till telefontillgänglighet, en bonusnivå på 90 procent, en målnivå på 75 procent och en vitesnivå på 50 procent. Under perioden har nio av tio mottagningar nått målnivån på 75 procent. Det är två av mottagningarna (1 %) som den 31 oktober ligger under vitesnivån. Figur 1 Målnivåfördelning auktoriserade husläkare. Andel i procent. Antal mott: 153 8% 1% 41% 5 90 % eller högre % % 50 % eller lägre Källa: Telefontillgänglighetsmätningen Ej auktoriserade husläkare Det finns i dagsläget 15 husläkarmottagningar som inte är auktoriserade. För dem visar resultatet under 2008 att nio av tio kontrollsamtal har besvarats inom godkänd tid. Andelarna i jämförelsen över tid nedan är enbart beräknande utifrån dessa 15 mottagningars resultat genom åren. En av mottagningarna har ett resultat under 75 procent. 8 (62)

10 Allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar För år 2008 uppvisar återigen allmänpsykiatrin ett förbättrat resultat. Tillgängligheten har sedan år 2006 förbättrats med 16 procentenheter. Figur 2 Andel godkända samtal allmänpsykiatriska mottagningar Antal mottagningar: 33 88% 9 74% Källa: Telefontillgänglighetsmätningen I uppföljningsplanen för allmänpsykiatrin finns två målnivåer, där den högsta målnivån (>85%) är kopplad till full målersättning och den lägre nivån (75-84 %) genererar mindre ersättning. Når man inte målnivån utgår ingen målersättning. Tre fjärdedelar av de allmänpsykiatriska mottagningarna når år 2008 full målersättning. Figur 3 Målnivåfördelning allmänpsykiatriska mottagningar Andel i procent. Antal mottagningar: 33 3% 21% 85 % eller högre % 74 % eller lägre 76% Källa: Telefontillgänglighetsmätningen För att mäta om telefontillgängligheten är lika för patienter i olika delar av länet redovisas resultatet nedan utifrån mottagningens geografiska läge. Tidigare år har länets södra mottagningar haft en sämre telefontillgänglighet, jämfört med övriga länet. Under år 2008 tycks dock de södra kommunerna ha kommit ifatt och till och med gått förbi Norr och Stockholm/Ekerö. 9 (62)

11 Figur 4 Andel godkända samtal allmänpsykiatriska mottagningar utifrån länsdel. Antal mottagningar: Totalt Norr 74% 88% 9 82% 9 89% Stockholm/Ekerö 89% 89% Söder 65% 84% 92% Källa: Telefontillgänglighetsmätningen Också jourmottagningarna inom allmänpsykiatrin uppvisar ett förbättrat resultat med 93 procent godkända samtal för år Nio av tio jourmottagningar når den högre målnivån. Figur 5 Andel godkända samtal allmänpsykiatriska mottagningar Antal mottagningar: % Beroendemottagningar Källa: Telefontillgänglighetsmätningen Telefontillgängligheten till beroendemottagningar är fortsatt mycket god. Nästan samtliga kontrollsamtal har besvarats inom godkänd tid. Figur 6 Andel godkända samtal beroendemottagningar. Antal mottagningar: 3 95% 97% 96% Källa: Telefontillgänglighetsmätningen 10 (62)

12 Barn- och ungdomspsykiatri Också barn- och ungdomspsykiatrin har fortsatt mycket god telefontillgänglighet. Det är 95 procent av kontrollsamtalen som besvarats inom godkänd tid. Nio av tio mottagningar har minst 85 procent godkända samtal. Ingen av mottagningarna har ett resultat under 75 procent. Figur 7 Andel godkända samtal barn- och ungdomspsykiatrin. Antal mottagningar: 18 92% 95% 95% Källa: Telefontillgänglighetsmätningen Patientenkäten Enkäter skickades under våren ut till patienter som hade gjort ett läkarbesök på husläkarmottagning. Urvalsstorleken var 250 enkäter per mottagning. Antal utskickade enkäter var cirka och svarsfrekvensen 65 procent. Resultatet på totalnivå visar att den grundnivå som ska uppnås på 75 procent gällande telefontillgänglighet är nådd med god marginal. Andelen patienterna som uppger att de är nöjda med telefontillgängligheten tycks ha ökat något, jämfört med motsvarande period förra året. Figur 8 Hur upplever du mottagningens tillgänglighet på telefon? Andel i procent. 84% 14% 11% 6% 5% Våren 2007 Våren 2008 Bra till utmärkt Någorlunda Dålig Källa: Patientenkäten Vårdbarometern Vårdbarometern utförs av SKL över hela Sverige i form av telefonintervjuer med 0,5 procent av befolkningen. Vårdbarometern har som syfte att ta reda på befolkningens uppfattningar och 11 (62)

13 förväntningar på vården. Ett av problemen med att använda befolkningsmätningar som underlag för att belysa patienters erfarenheter av vården är att det inte går att säkerställa att respondenten verkligen varit patient. I Vårdbarometern ställs frågor om de senaste 12 månaderna. Som alla retrospektiva (tillbakablickande) studier finns problematiken kring korrekta minnesbilder som en möjlig felkälla. Även det faktum att vissa engagerade medborgare vill få sin röst hörd utan att de faktiskt har erfarenheter, gör att det är svårt att uttala sig från vårdbarometerunderlag som om de vore faktiska patientupplevelser. Under våren 2008 tillfrågades, via intervjuer, närmare personer om sina erfarenheter och förväntningar på vården i Stockholms läns landsting. Nöjdheten med telefontillgängligheten i befolkningen har under flera år ökat, men för första halvåret 2008 minskade nöjdheten något. En förklaring till detta kan vara att under åren har frågan ställts till de i befolkningen som har ringt husläkarmottagning/ jourmottagning/närakut. Från och med 2008 har dock frågan endast ställts till dem som ringt husläkarmottagning. Figur 9 Nöjdhet med telefontillgängligheten i befolkningen. Andel i procent 66% 69% 71% 62% 47% 5 52% 5 33% 31% 29% 25% 21% 17% 14% Mycket/ganska lätt Mycket/ganska svårt Källa: Vårdbarometern Sammanfattning Telefontillgänglighetsmätningen avseende husläkare visar ett resultat på 88 procents godkända samtal efter tio månaders mätning. Nio av tio samtal till icke auktoriserade husläkare har registrerats som godkända. Sammantaget visar telefontillgänglighetsmätningen att tillgängligheten inom den psykiatriska vården är mycket god. Resultatet av patientenkäten visar att huvuddelen av patienterna som tar kontakt med husläkarmottagningarna är nöjda. 12 (62)

14 5 - Väntetid till husläkare I avvaktan på att SLL:s egen mätmetod införs redovisas resultatet från den nationella uppföljningen som genomfördes en mätvecka i oktober 2008 av Sveriges Kommuner och landsting. Av totalt 179 husläkarmottagningar deltog 152 i höstens mätning varav 75 offentliga och 77 privata. Under mätveckan hade totalt kvinnor och män besökt de aktuella husläkarmottagningarna. Som framgår i diagrammet nedan så fick 64 procent av patienterna komma på besök redan samma dag. Ytterligare 15 procent fick besökstid inom två dagar. Totalt fick 88 procent av patienterna komma på besök på husläkarmottagningen inom fem dagar. I diagrammet ses även andelen patienter fördelat på länsdelar. En något lägre andel patienter får besök inom fem dagar i Södra Stockholm. Inga jämförelser kan göras då tillgänglighetsmätningen tidigare redovisat andelen patienter som fick komma inom sju dagar. Figur 10 Andel patienter som fick komma på besök på husläkarmottagningar fördelat på antalet väntetidsdagar exkl. patientvald väntan % 12% 8% 8% 12% 14% 16% 1 15% 12% 9% 15% % 66% 59% 64% 1 Norra Stockholm StockholmEkrö Södra Stockholm Totalt w Källa: SKL.s primärvårdsmätning Norra Stockholm består av norra länets 14 kommuner inkluderat Norrtälje Stockholm består av Stockholms stad samt Ekerö kommun Södra Stockholm består av södra länets 10 kommuner 13 (62)

15 Den åldersgrupp som i större utsträckning än övriga får komma på besök inom fem dagar är patienter i åldersgruppen 0 18 år. Resultatet tyder på att män i högre utsträckning än kvinnor i åldersgruppen 85 år och äldre får komma på besök inom besöksgarantitiden fem dagar. Figur 11 Andelen patienter som fick komma på besök inom fem dagar fördelat på kvinnor och män exkl. patientvald väntan Totalt 86% 87% 85% 85-w 84% 78% % 82% % 85% 85% % 95% 94% KV M Totalt Figur 12 Källa: SKL.s primärvårdsmätning Norra Stockholm. Andelen patienter som fick komma på ett besök inom fem dagar fördelat på kön exkl. patientvald väntan Total 86% 87% 85% 85-w år 78% 79% 77% år år 86% 87% 85% 0-18 år 94% 95% 93% Kvinna Man Total Källa: SKL.s primärvårdsmätning 14 (62)

16 Figur 13 Stockholm/Ekerö. Andelen patienter som fick komma på besök inom fem dagar fördelat på kön exkl. patientvald väntan Total 88% 89% 87% 85-w år 79% 81% 87% år 84% 85% 83% år 86% 86% 86% 0-18 år 96% 97% 95% Kvinna Man Total Källa: SKL.s primärvårdsmätning Figur 14 Södra Stockholm. Andelen patienter som fick komma på besök inom fem dagar fördelat på kön exkl. patientvald väntan Total 84% 85% 83% 85-w år 81% 83% 79% år 77% 78% 76% år 82% 82% 82% 0-18 år 93% 93% 92% Kvinna Man Total Källa: SKL.s primärvårdsmätning Det analyserade underlaget baserar sig på endast en veckas registreringar vilket gör att skillnaderna i resultatet bör betraktas med försiktighet. 15 (62)

17 16 (62)

18 Specialiserad vård Väntetider till den specialiserade vården mäts kontinuerligt under året. Uppföljning av antalet väntande och andelar av väntande som väntat längre än vårdgarantin föreskriver sammanställs, analyseras och kommuniceras månatligen inom förvaltningen och till de vårdgivare som rapporterar väntande till förvaltningens uppföljningssystem. I nuläget rapporterar sjukhusen och merparten av de större privata specialisterna. Rapporteringsgraden redovisas utifrån täckningsgraden, dvs. andelen åtgärder och mottagningar som ingår i vårdgivarens vårdutbud och som har rapporterats vid mättillfället. Vårdutbudet som vårdgivarna erbjuder varierar kraftigt. Exempelvis rapporterar S:t Eriks ögonsjukhus endast väntande patienter till kataraktoperationer och ögonmottagningsbesök medan Karolinska Universitetssjukhuset erbjuder hela vårdutbudet. Om Karolinska Universitetssjukhuset inte skulle rapportera på samtliga områden vid ett rapporteringstillfälle blir täckningsgraden lägre. I bilaga 3 redovisas aktuella åtgärder och mottagningar. Rapportering av väntande från cirka 350 mindre privata specialistmottagningar med ARV-avtal (Arvoderade läkare med avtal) saknas helt, då det i avtalen med dem inte finns krav på rapportering. I SKL.s regi drivs projekt i syfte att ta fram medicinska indikationer inom olika specialitetsområden. De medicinska indikationerna ska ligga till grund för när en patient ska sättas upp på planeringslista, dvs. köställas, för att jämförelse mellan landstingen ska kunna göras. I nuläget saknas medicinska indikationer för en del specialiteter. Frågan om planeringslistorna överensstämmer med de patienter som rapporteras till förvaltningens uppföljningsystem har aktualiserats. Med anledning av detta har en körevision initierats av förvaltningen. Ernst & Young har getts i uppdrag att genomföra revisionen. Slutrapport kommer att lämnas i början på december. Ett projekt har genomförts under året med syfte att kapa pucklarna av väntande patienter till specialistvården. Projektets vision har varit 0 väntande patienter utöver vårdgarantigränserna vid årsskiftet HSN anslog våren miljoner för att göra extrabeställningar inom de områden som hade en stor andel väntande patienter utöver vårdgarantigränsen. Stora extrabeställningar har gjorts framför allt inom ortopedi, hud, öron- näs- och hals, samt ögonspecialiteterna. 17 (62)

19 I redovisningen av andel väntande patienter som väntat mer än vårdgarantitiden har, för de vårdgivare som inte rapporterat samtliga månader, data kompletterats enligt följande: Saknad redovisning före första redovisningsmånad har kompletterats med samma siffror som första redovisningsmånad Saknad redovisning månad mellan två månader har kompletterats med medelvärdet mellan dessa månader Saknad redovisning i oktober 2008 har kompletterats med samma siffror som i september 2008 Vårdgivare som aldrig eller enstaka gång redovisat antal väntande har tagits bort 18 (62)

20 30 - Väntetid till specialistmottagningar Underlag för uppföljningen är dels data om patienter som rapporterats i Centralt Väntetidsregister (CVR) gällande väntande i Stockholms Läns Landsting. De uppgifter som registreras för varje patient är det datum då patienten satts upp på planeringslistan, patientens personnummer, orsak till varför patienten satts upp på planeringslistan, så kallad CVR-grupp, samt vilken vårdgivare som planerat in patienten. Dessa uppgifter ger information om hur många patienter som finns på planeringslista, varför de väntar och hur länge de väntat. Vårdgivare inom allmänpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin har i nuläget inte möjlighet att lämna uppgifter om väntetider via CVR. Dessa vårdgivare lämnar uppgifterna via enkäter som sammanställs tillsammans med rapporteringen från CVR. Rapporteringsgrad Rapporteringsgraden har kontinuerligt förbättrats sedan april 2006, då den var 27 procent. I april 2007 var den 54 procent och i april innevarande år hela 84 procent. Den uppgående trenden bröts under sommarmånaderna, vilket inte tycks vara specifikt för SLL. Samma mönster kan utläsas i rapporteringsgraden för riket som helhet. En ökning av rapporteringsgraden i SLL ses i augusti för att därefter åter vika i september och oktober. Den vikande höstrapporteringen beror till del på tekniska problem. CVR-datorn hade bytt adress utan att vårdgivarna informerades. Figur 15 Rapporteringsgraden under perioden Andel i procent % 81% 81% 75% 78% 91% 86% 82% 77% 88% 86% 84% 84% 84% 74% 71% 84% 83% 79% 76% 9 68% 66% 5 55% Riket SLL Källa: CVR och enkäter 19 (62)

21 Andel väntande över 30 dagar totalt Sedan september 2007 görs inom SLL en uppföljning av de patienter som väntat mer än 30 dagar, vilket är ett resultat av att vårdgarantin då skärptes. Efter att justeringar, enligt nedan, gjorts visar resultatet på totalnivå att ungefär två tredjedelar av totalt antal väntande patienter får vänta mer än 30 dagar och att andelen stiger ytterligare under semestermånaderna juni och juli. Resultatet visar att en positiv minskning av andelen väntande har skett under hösten Analys av inrapporteringen utifrån den nationella gränsen på 90 dagar visar att vårdgarantin fortfarande efter 90 dagars väntan inte är uppfylld för en stor andel av patienterna. Figur 16 Andel patienter av som har väntat mer än 30 dagar under perioden % 79% 65% 63% 66% 66% 67% 63% 66% 32% 32% 35% 37% 34% 31% 33% 69% 41% 39% 36% 52% 25% SLL 30 dagar (vårdgarantigräns SLL) SLL 90 dagar (vårdgarantigräns nationellt) Källa: CVR och enkäter Data för mottagning ovan redovisas exklusive psykiatri, röntgen och endoskopier. Andel väntande över 30 dagar under perioden per behandling/operation/åtgärd redovisas i bilaga (62)

22 Vårdbarometern I Vårdbararometerundersökningen går det inte att utläsa om patienten fått vänta mer än 30 dagar. Frågan ställs utifrån den nationella gränsen 90 dagar. Resultatet första halvåret 2008 är detsamma som år 2006, det vill säga att 84 procent av de tillfrågade har fått komma inom 90 dagar. Figur 17 Hur länge fick du vänta från att läkaren skrev ut remissen till du fick besöka mottagningen på sjukhuset? Besökt annan mottagning/klinik på sjukhus (ej akutmottagning) med remiss. Andel i procent. 84% 82% 84% 16% 18% 16% Mindre än tre månader Mer än tre månader Källa: Vårdbarometern Åtta av tio patienter anser att väntetiden är rimlig. Figur 18 Anser du att detta är en rimlig väntetid? Besökt annan mottagning/klinik på sjukhus (ej akutmottagning) med remiss. Andel i procent Ja Nej Källa: Vårdbarometern Sammanfattning Rapporteringsgraden av besök till den specialiserade vården har ökat under året, dock ses en minskning av rapporteringsgraden under september och oktober månad. Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantin föreskriver minskar. HSN tillförde förvaltningen våren 2008 extra medel, 175 miljoner kronor, för att göra extra beställningar så att patienter som väntat längre än vårdgarantin föreskriver skall få vård före årsskiftet. 21 (62)

23 I Vårdbarometern uppger merparten av de tillfrågade att de fått vård inom 90 dagar. 78 procent av befolkningen uppger att de tycker att väntetiden är rimlig. 22 (62)

24 90 - Väntetid till behandling Underlag för uppföljningen fås på motsvarande sätt som för väntetid till specialistmottagning, det vill säga genom rapportering via CVR och manuella enkäter. Rapporteringsgrad Rapporteringsgraden har kontinuerligt ökat sedan april 2006, då den var 40 procent. I april 2007 var den 66 procent och i april innevarande år hela 84 procent. Den uppgående trenden bröts under sommarmånaderna. Rapporteringsgraden ökade markant åter i augusti för att därefter åter gå ner i september och oktober. Som framgår har SLL sedan försommaren samma upp- och nedgående trender i rapporteringsgraden som resten av landet. Figur 19 Rapporteringsgraden under perioden Andel i procent % 73% 84% 95% 89% 86% 85% 85% 82% 84% 78% 87% 88% 82% 79% 76% 66% 86% 68% 67% 64% 65% 5 53% Riket SLL Källa: CVR och enkäter 23 (62)

25 Andel väntande över 90 dagar totalt Efter att justeringar gjorts visar resultatet att 29 procent av patienterna får vänta mer än 90 dagar på behandling. Data redovisas exklusive skelning och utprovning av hörapparat på grund av för stora brister i inrapporteringen Figur 20 Andel patienter av som har väntat mer än 90 dagar under perioden % 36% 34% 33% 29% 25% 29% 38% 36% 43% 38% 29% Källa: CVR och enkäter Andel väntande över 90 dagar under perioden per behandling/operation/åtgärd redovisas i bilaga 5. Sammanfattning Rapporteringsgraden för behandlingar följer samma mönster som för mottagningar. Andelen patienter som väntar på behandling utöver vårdgarantitiden uppgick i oktober till 29 procent. 24 (62)

26 Vårdgarantikansliet När Vårdgarantin infördes 2005 inrättades en särskild funktion inom HSN förvaltningen, Vårdgarantikansliet. Dess uppdrag är att hjälpa de patienter som söker vård hos vårdgivare, vilka inte kan erbjuda vård inom vårdgarantitiden. De patienter som vill åberopa vårdgarantin tar själva kontakt med Vårdgarantikansliet. VG-kansliet hänvisar patienter att själva söka kontakt med vårdgivare eller flyttar patienter till vårdgivare med kortare väntetid. I vissa fall skrivs enskilda avtal för en viss patient med en vårdgivare eller så skrivs särskilda vårdgarantiavtal för ett antal åtgärder eller mottagningsbesök hos en eller flera vårdgivare. Telefontillgänglighet Under 2008 har telefonisystemet TeleQ införts Den nya telefonhanteringen innebär att vårdgarantikansliet i dagsläget svarar på 98 procent av inkommande samtal under ordinarie öppettider. Systemet innebär även att patienterna inte behöver stå i telefonkö utan blir istället uppringda vid en angiven tid. Vårdgarantikansliet upplever att patienterna är betydligt mer nöjda med den nya hanteringen och har inga indikationer på att patienterna har svårt att komma fram finns. Vårdgarantikansliet räknar i dagsläget med att samtal kommer att besvaras under Ca 60 procent beräknas resultera i ett ärende för vidare hantering. Samtalen som når vårdgarantikansliet speglar inte den fördelning som råder mellan väntande till mottagningsbesök och åtgärd/operation totalt sett. Som redovisad statistik visar, är det en liten andel av länets väntande till mottagningsbesök som i dagsläget söker sig till vårdgarantikansliet. Vårdgarantiärenden Totalt har vårdgarantiärenden registrerats i Vårdgarantikansliets registreringssystem RIVA ärenden avser mottagningsbesök, avser utredningar och ärenden avser åtgärder/operationer. 25 (62)

27 Figur 21 Totalt antal patienter som kontaktat vårdgarantikansliet Antalet vårdgarantiärenden nov-07 - okt nov-07 dec-07 jan-08 feb-08 mars-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sept-08 okt-08 Mottagning Utredningar Åtgärd/behandling Kontakt med Vårdgarantikansliet Källa: Riva Nedanstående analys av antalet kontakter med Vårdgarantikansliet har gjorts i förhållande till det totala antalet väntande patienter mellan november 2007 och oktober Det är viktigt att ha i åtanke att antalet rapportörer stadigt ökat under 2008, vilket framgår i tidigare diagram avseende rapporteringsgraden. Den procentuella andelen av patienterna som tar kontakt med vårdgarantikansliet har däremot inte nämnvärt påverkats. Analysen nedan har gjorts utifrån antagandet att ett ökat antal väntande över vårdgarantigränserna bör avspegla sig i ett ökat antal inkommande ärenden till Vårdgarantikansliet. Mottagningar/behandlingar har valts utifrån de uppföljningsområden som har många väntande patienter och förhållandevis många vårdgarantiärenden. En brist i nedanstående analys är att kunskap saknas om hur länge patienten väntat innan kontakt tas med Vårdgarantikansliet. Observera att skalorna på nedanstående diagram skiljer sig åt. Mottagning Analysen visar att andelen patienter som kontaktat vårdgarantikansliet och åberopat vårdgarantin ligger konstant mellan 2% och 8%. Den största andelen patienter som söker Vårdgarantikansliet gällande mottagningsbesök söker inom områdena ortopedi, öron/näs/hals, hud- och ögonmottagning. Därutöver är det ett litet antal patienter som söker till övriga specialiteter. Antalet patienter som kontaktar vårdgarantikansliet tycks vara stabilt över tid. De informationsinsatser som gjordes i form av nya vårdgarantibroschyrer som skickats ut till vårdgivarna under sommaren tycks inte ha påverkat patienternas benägenhet att ta kontakt. Antalet kontaktande individer påverkas inte heller under 26 (62)

28 december och sommarmånaderna vilket annars är tidsperioder som har en stor inverkan på antalet väntande. Utredningar I diagrammet nedan redovisas antalet ärenden inom områden där många patienter tar kontakt med Vårdgarantikansliet men där inte uppföljning av antalet väntande sker. En klar ökning avseende patienter som väntar till neuropsykiatriska utredningar kan ses i september och oktober medan endast ett fåtal tar kontakt avseende psykoterapi. Inga ärenden till dyslexiutredning registrerades i juli och september. Figur 22 Antalet patienter som har sökt vårdgaranti inom några utredningsområden Utredningar nov-07 dec-07 jan-08 feb-08 mars-08 apr-08 maj-08 jun-08 jul-08 aug-08 sept-08 okt-08 Neuropsykiatri Psykoterapi Dyslexiutredn Källa: Riva 27 (62)

29 Behandling Merparten av de patienter som kontaktar Vårdgarantikansliet gällande behandling/åtgärd väntar på ortopediska behandlingar. Kontakter tas i mindre omfattning under sommarmånaderna. En ökning av antalet ärenden ses åter i oktober för nedanstående ortopediska behandlingar. Figur 23 Antalet patienter som sökt vårdgaranti i förhållande till det totala antalet patienter och patienter som väntat >90 dagar Artroskopier i knäled nov 07-dec 08-jan 08-feb 08-mar 08-apr 08-maj 08-jun jul 08-aug 08-sep 08-okt Totalt antal väntande Vänande > 90 dgr Kontaktat VG-kansliet Källa: CVR, enkäter och Riva Figur 24 Antalet patienter som sökt vårdgaranti i förhållande till det totala antalet patienter och patienter som väntat > 90 dagar Primär ledprotesoperation i knäled nov 07-dec 08-jan 08-feb 08-mar 08-apr 08-maj 08-jun 08-jul 08-aug 08-sep 08-okt Totalt antal väntande Väntande > 90 dgr Kontaktat VG-kansliet Källa: CVR, enkäter och Riva 28 (62)

30 Figur 25 Antalet patienter som har sökt vårdgaranti i förhållande till totala antalet patienter som väntat >90 dagar Hallux valgus/rigidis, Hammartå nov 07-dec 08-jan 08-feb 08-mar 08-apr 08-maj 08-jun 08-jul 08-aug 08-sep 08-okt Totalt antal väntande Väntande > 90 dgr Kontaktat VG-kansliet Källa: CVR, enkäter och Riva Antalet ärenden avseende höftledsoperationer ligger konstant mellan ca per månad förutom i juli då endast åtta ärenden registrerades. Antalet patienter som har sökt vårdgaranti i förhållande till totala antalet patienter som väntat >90 dagar Primär ledprotesoperation i höftled nov 07-dec 08-jan 08-feb 08-mar 08-apr 08-maj 08-jun 08-jul 08-aug 08-sep 08-okt Totalt antal väntande Väntande > 90 dgr Kontaktat VG-kansliet Källa: CVR, enkäter och Riva De patienter som åberopar vårdgaranti för gråstarrsoperationer verkar vara mer benägna att åberopa vårdgarantin än övriga patientgrupper. Vid flera mättillfällen har antalet registrerade ärenden överskridit antalet patienter som väntat längre 90 dagar. 29 (62)

31 Figur 26 Antalet patienter som har sökt vårdgaranti i förhållande till totala antalet patienter och antalet patienter som väntat > 90 dagar Grå starr nov 07-dec 08-jan 08-feb 08-mar 08-apr 08-maj 08-jun 08-jul 08-aug 08-sep 08-okt Totalt antal väntande Väntande > 90 dgr Kontaktat VG-kansliet Källa: CVR, enkäter och Riva De data som redovisas gällande väntande utöver vårdgarantigränsen, både gällande mottagningsbesök och åtgärd/operation visar även på den "köryggsäck" som hitintills har funnits inom länet. Vårdgarantikansliets antal ärenden som redovisas är nya patienter som hänvisats vidare till ny vårdgivare. Om jämförelsen ovan endast skulle visa nytillkomna patienter skulle förmodligen skillnaderna minska. En förklaring till att förhållandevis så låg andel patienter hör av sig till Vårdgarantikansliet kan vara att länets vårdgarantigräns på 30 dagar skiljer sig från den nationella garantin på 90 dagar, vilket innebär att det kan det finnas en okunskap bland patienter. I ett försök att stödja klinikernas informationsinsatser har vårdgarantikansliet under året distribuerat en uppdaterad vårdgarantibroschyr till samtliga enheter med väntetider. Sammanfattning Förvaltningen kan konstatera att andelen patienter som kontaktar vårdgarantikansliet är konstant över tid. 30 (62)

32 Bilaga 1 - Uppföljning av tidigare analys En enkätstudie baserad på patienter som kontaktat Vårdgarantikansliet första halvåret 2007 och som inte återfunnits i HSNförvaltningens uppföljningssystem i september 2007 har genomförts. I enkäten tillfrågades patienterna när de fått vård efter kontakt med vårdgarantikansliet och hur de upplevde bemötandet, informationen och delaktigheten vid kontakt med vårdgivaren. Frågor ställdes också om hur kontakter med vårdgarantikansliet och vården upplevts. Under våren 2008 skickades en enkät ut till 500 slumpmässigt utvalda patienter. 18 av dessa visade sig inte tillhöra målgruppen varför bruttourvalet bestod av 482 respondenter. Fem patienter har valt att inte svara på enkäten på grund av glömska eller att de inte förstår vad enkäten gäller. Nettourvalet består således av 477 patienter. När datainsamlingen avslutades hade 213 svar inkommit, dvs. en svarsfrekvens på 45 procent. Ingen bortfallsanalys har gjorts och inga påminnelser sändes ut. Resultat I enkäten uppger sex av tio patienter att de har fått vård/behandling inom tre månader efter det att de kontaktade Vårdgarantikansliet. En av tio patienter har ännu inte fått vård/behandling. Figur 27 Ungefär hur länge fick du vänta på vård/behandling efter det att du kontaktade Vårdgarantikansliet? Andel i procent. 9% 4% Mindre än 1 månad 22% Mellan 1-3 månader 6% Mer än 3 månader 21% 38% Kommer inte ihåg Har ännu inte fått vård/behandling Det blev aldrig aktuellt med vård/behandling Källa: Enkät De patienter som i enkäten uppger att de fått vård återfinns nu i förvaltningens uppföljningssystem. Tidigare brister tros bero på eftersläpning i registreringen. Resultat övriga frågor Det är ungefär åtta av tio patienter som upplever att bemötandet av Vårdgarantikansliets personal, tillgängligheten på telefon och informationen de fick vid kontakt med Vårdgarantikansliet är mycket bra eller ganska bra. 31 (62)

33 Figur 28 Hur upplevde du bemötandet vid din kontakt med Vårdgarantikansliet? Andel i procent. Bemötandet Tillgängligheten på telefon Informationen Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Källa: Enkät Tre fjärdedelar av patienterna har fått ett positivt helhetsintryck av Vårdgarantikansliet. Nästan en av tio uppger att deras helhetsintryck var mycket dåligt. Figur 29 Vilket är ditt helhetsintryck av Vårdgarantikansliet? Andel i procent. 5% 8% Mycket bra 13% 31% 43% Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: Enkät Patienterna fick också ett antal frågor om hur de upplevt kontakten med sjukhuset/kliniken vid vårdtillfället. Åtta av tio patienter upplever att bemötandet från läkaren/behandlande personal var mycket bra. Motsvarande andel när det gäller information och delaktighet i vården/behandlingen är sex av tio. Figur 30 Hur upplevde du följande i din kontakt med sjukhuset/kliniken? Andel i procent. Bemötandet från läkaren/behandlande personal Informationen du fick om din vård/behandling Delaktigheten i beslutet om din vård/behandling Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dålig Ganska dålig Mycket dålig Källa: Enkät 32 (62)

34 85 procent av patienterna uppger att de är nöjda med den vård/ behandling som de fått. Figur 31 Hur nöjd eller missnöjd är du med den vård/behandling som du fick? Andel i procent. 27% 5% 3% 7% 58% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Källa: Enkät 33 (62)

35 34 (62)

36 Bilaga 2 Telefontillgänglighet per mottagning Auktoriserade husläkare Figur 32 Auktoriserade husläkare TOTAL 88% HammarbySjöstads Husläkare HLM Solna läkarmottagning Kvartersakuten M atteus M örby vårdcentral Vården i Centrum Västervården HLM 99% 99% 99% 99% 99% 99% BrommaAkuten Torsviks vårdcentral Tungelsta Husläkare 98% 98% 98% Ekerö Vårdcentral Fisksätra vårdcentral Fittja vårdcentral Huddinge vårdcentral Husläkarmottagning Kalle M eischner Husläkarna i Österåker Liljeholmens vårdcentral Norrvikens vårdcentral Stocksunds vårdcentral Storvretens vårdcentral Tranebergs vårdcentral plan 2 Östermalm Quality Care 97% 97% 97% 97% 97% 97% 97% 97% 97% 97% 97% 97% Björnstigens vårdcentral Brommaplans vårdcentral DjursholmsDoktorn Engelbrektskliniken Lill-Jans husläkarmottagning Riksby vårdcentral Rotebro vårdcentral Tumba vårdcentral Vallentuna Husläkargrupp Veritaskliniken Väsby 96% 96% 96% 96% 96% 96% 96% 96% 96% 96% 25% 5 75% 35 (62)

37 TOTAL Hallunda vårdcentral KvaLita Årsta vårdcentral Kvartersakuten Surbrunn Råcksta Vällingby Närvårdsmottagning Råsunda vårdcentral Stureby vårdcentral Stureplans Husläkarmottagning Ulriksdals vårdcentral 88% 95% 95% 95% 95% 95% 95% 95% 95% Carema Vårdcentral Skogås Lisebergs vårdcentral Scania Hälsocenter StadshusDoktorn Lidingö Tallhöjdens vårdcentral Vallentuna Doktorn 94% 94% 94% 94% 94% 94% Brandbergens vårdcentral Husby vårdcentral Kvartersakuten Essingen Luna vårdcentral, Sjukvården SNS Nykvarns vårdcentral, Sjukvården SNS Rosenlunds vårdcentral Stenhamra Hälsocentral Sätra vårdcentral TyresöHälsan Husläkare AB 93% 93% 93% 93% 93% 93% 93% 93% 93% Djursholms Husläkarmottagning Familjeläkarna i Saltsjöbaden Gröndals vårdcentral Hagalunds vårdcentral Husläkarmottagningen Bennedich & Björk Hässelby vårdcentral, Primärvård Runby vårdcentral Stuvsta vårdcentral Tranebergs vårdcentral plan 3 92% 92% 92% 92% 92% 92% 92% 92% 92% 25% 5 75% 36 (62)

38 TOTAL Axelsbergs vårdcentral Björkhagens vårdcentral AB Gustavsbergs vårdcentral KvaLita Högdalens vårdcentral Kvartersakuten Serafen M unsö husläkarmottagning Skärholmens vårdcentral Täby Centrum Doktorn Täby Kyrkby Husläkarmottagning Vårby vårdcentral 88% 91% 91% 91% 91% 91% 91% 91% 91% 91% 91% Carema Vårdcentral Rågsved Curera Hornstull Vendelsö vårdcentral Äppelvikens läkarmottagning Östra vårdcentralen Din Vårdcentral Bagarmossen AB Djurö vårdcentral Familjeläkargruppen Odenplan Fruängens vårdcentral Hallonbergens vårdcentral Husläkarmottagning Kista Hälsocenter Husläkarmottagningen Johannes Husläkarmottagningen Serafen 1 Sickla Hälsocenter AB Spånga vårdcentral Valsta vårdcentral Åsö M edical Åsö Vårdcentral Österåkersdoktorn AB 89% 89% 89% 89% 89% 89% 89% 89% 89% 89% 89% 89% 89% Capio Citykliniken Enebybergs vårdcentral Husläkarmottagningen Korallen Järna vårdcentral Kista vårdcentral S:t Eriks vårdcentral Segeltorps vårdcentral Skytteholms vårdcentral Trångsunds vårdcentral Turebergs vårdcentral 88% 88% 88% 88% 88% 88% 88% 88% 88% 88% 25% 5 75% 37 (62)

39 TOTAL Kvartersakuten Tegnérgatan 88% 87% Boo vårdcentral Gärdets Vårdcentral Kallhälls Nya Vårdcentral LidingöDoktorn Tensta vårdcentral 86% 86% 86% 86% 86% Husläkarna i M argretelund Telgeakuten-Rosenborg VallatorpsDoktorn 85% 85% 85% Jakobsbergs vårdcentral Sigtuna Läkarhus Vårdcentralen Blackeberg-Ängby 84% 84% 84% Dalarö vårdcentral Ektorps vårdcentral Fem husläkare Forums vårdcentral Hälsocentralen Akka Hötorgets läkarpraktik KvaLita Hagsätra Kvartersmottagning Rissne vårdcentral Saltsjöbadens vårdcentral Sibyllekliniken Vårdcentralen Kronan VåKro AB 83% 83% 83% 83% 83% 83% 83% 83% 83% 83% 83% Alby vårdcentral Flemingsbergs vårdcentral Husläkarmottagningen Vaxholm Huvudsta vårdcentral Märsta Närvård Tullinge vårdcentral Tveta hälsocentral ÄltaPraktiken 82% 82% 82% 82% 82% 82% 82% 82% 25% 5 75% 38 (62)

40 TOTAL Barkarby vårdcentral Kungsängens vårdcentral 88% 81% 81% Jordbro vårdcentral Täby vårdcentral Näsby Parks Husläkarmottagning 79% Handens vårdcentral 77% Märsta Läkarhus Trollbäckens vårdcentral 76% 76% Fornhöjdens vårdcentrum 75% Hjorthagens husläkarmottagning 73% Bredäng vårdcetral Korrigering pågår Capio Axess Akuten 72% Bollmora vårdcentral Västra skogens vårdcentral 7 7 Edsbergs vårdcentral Husläkarmottagningen i Täby centrum 68% 68% Vidarklinikens husläkarmottagning 64% Älvsjö vårdcentral 59% Sinekur läkarmottagning 56% Salems vårdcentral 43% Rinkeby vårdcentral 32% 25% 5 75% 39 (62)

41 Ej auktoriserade husläkare Figur 33 Ej auktoriserade husläkare Total Carema vårdcentral Farsta Carema vårdcentral Lina Hage Carema vårdcentral Södermalm Carema Vårdcentral Wasa Dalens vårdcentral Gubbängens Nya Vårdcentral Hägerstens Läkarmottagning Hässelgårdens Vårdcentral Kvalita Bro Hälsocentral AB Kvalita Ringens vårdcentral Mottagningen Sjöstaden Narvavägens husläkare Sköndals Husläkarmottagning Söderdoktorn Vibblaby husläkarmottagning (62)

42 Allmänpsykiatriska mottagningar Figur 34 Andel godkända samtal per mottagning Allmänpsykiatrisk mottagning Total Alvik Ekerö Ersta Farsta-Skarpnäck Fittja Haninge Huddinge Hässelby-Vällingby Järfälla Kista Kronan, Nordväst Lidingö Liljeholmen Mottagning för unga Södertälje Märsta Mörby Nacka (62)

43 Nynäshamn Psykiatriska behandlingsteamet Södertälje Psykiatriska konsultations- och mottagningsteamet Serafen Sollentuna Spånga-Tensta Södermalm/Gamla stan Tyresö Täby Upplands-Väsby Vallentuna Värmdö Åkersberga Årsta/Vantör Älvsjö Östermalmsmottagningen (62)

44 Figur 35 Andel godkända samtal per mottagning. Allmänpsykiatrisk mottagning Total Centrala jouren (innerstan) Haninge, Ankaret Jourexpedition, Nacka närsjukhus Jourverksamheten NSP Jourverksamheten psykiatriska kliniken sydväst Norra akutenheten NoA (norr o väst) Nynäshamn Sthlm Läns Psykiatriska Akutmottagning Tyresö Värmdö (62)

45 Beroendemottagningar Figur 36 Andel godkända samtal per mottagning Total Akutmottagning vid Maria Beroendecentrum Beroendeakuten Stockholm Maria Ungdom Akuten (62)

46 Barn- och ungdomspsykiatri Figur 37 Andel godkända samtal per mottagning Total 2008 Barnpsykiatrisk akutmottagningsverksamhet Botkyrka Brommaplan Danderyd Ektorp Farsta Globen Handen Huddinge Jakobsberg Järva Kista Kungsholmen Skärholmen Sollentuna Solna Södertälje Täby (62)

47 46 (62)

48 Bilaga 3 Förteckning över mottagningar, behandlingar och undersökningar Från september 2006 I denna bilaga redovisas vilka mottagningar, undersökningar respektive behandlingar som ingår i den nationella väntetidsdatabasen från och med september Syfte Syftet med den nationella databasen är inte att all verksamhet skall täckas in. Däremot är det ett mål på lite längre sikt att sjukvårdens informationssystem utvecklas så att det blir möjligt att framför allt på den lokala verksamhetsnivån följa samtliga patienters vårdförlopp, inklusive väntetider mellan olika steg i vårdprocessen. Med ett sådant underlag kan i princip vilken patientgrupp som helst följas. Innehåll Innehållet i den nationella databasen förändras kontinuerligt när önskemål om förändringar inkommer från huvudmännen eller från specialistföreningarna. Lokalt kan i vissa fall andra diagnos- och åtgärdskoder än de angivna användas. I förekommande fall görs sökning på de lokalt använda koderna för de uppgifter som efterfrågas. I kommentar 3 i rapporteringsformuläret ska det anges vilka koder som använts. Redovisning av uppgifter enligt basmodellen under år 2006 avseende första vårdkontakt gäller första planerade läkarbesök. Undantag från detta gäller allmän psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och specialiserad smärtmottagning där andra vårdgivare än läkare kan utgöra den första vårdkontakten. Referens för diagnos- och åtgärdskoderna Diagnos- och åtgärdskoder som finns i bilaga 1 återfinns i:» Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997, med ändringar och tillägg: systematisk förteckning.» Klassifikation av kirurgiska åtgärder (KKÅ) 1997, reviderad november 2004.» Temporär kodlista över icke operativa åtgärder, 2005.» Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), (62)

49 Urval av mottagningar som ingår i rapporteringen till den nationella väntetidsdatabasen Kirurgi Allmän kirurgi a) Gynekologi Handkirurgi Kärlkirurgi Neurokirurgi Ortopedi Plastikkirurgi Urologi Ögonsjukvård Öron-näsa-halssjukvård a) Den del som återstår på kirurgklinik när subspecialiteternas resultat specificerats (tex kärlkirurgi, urologi mm). Kirurgklinik som inte kan särredovisa tillgängligheten på subspecialiteter redovisar resultaten för hela klinken. Medicin Psykiatri Allergologi Allmän psykiatri d) Allmän internmedicin b) Barn- och ungdomspsykiatri d) Barn- och ungdomsmedicin Endokrinologi inkl diabetes Gastroenterologi Hematologi Hudsjukdomar Kardiologi Lungmedicin Neurologi Njurmedicin Onkologi c) Reumatologi Specialiserad smärtmottagning d) b) Den del som återstår på medicinklinik när subspecialiteternas resultat specificerats (t ex kardiologi, lungmedicin m m). Medicinklinik som inte kan särredovisa tillgängligheten på subspecialiteter redovisar resultaten för hela klinken. c) Avser besök/bedömning efter vårdbegäran på renodlad onkologisk specialistmottagning respektive identifierbar onkologisektion på t ex kirurgklinik eller medicinklinik. Väntetider till strålbehandling, eventuell isotopverksamhet, cytostatikabehandling och andra handlingar ingår inte i uppföljningen. d) Första vårdkontakt kan avse annan vårdgivare än läkare. Urval av undersökningar som ingår i rapporteringen till den nationella väntetidsdatabasen Kommentar: Omfattar endast patienter som genomgår planerade undersökningar i öppen vård. Akuta undersökningar och undersökningar av patienter i sluten vård ingår inte. Gastroskopi a) Koloskopi a) Datortomografi av hjärnan MR-undersökning av knäleden 48 (62)