Rederichefen har ordet 3. Verksamheten 4 Färjeverksamheten 5 Teknik 6 Säkerhet och miljö 6 Varvsverksamheten 7

Transkript

1 ÅRSRAPPORT 2007

2 Innehåll Rederichefen har ordet 3 Verksamheten 4 Färjeverksamheten 5 Teknik 6 Säkerhet och miljö 6 Varvsverksamheten 7 Förvaltningsberättelse 7 Årets resultat 7 Likviditet och finansnetto 8 Finansiella instrument 8 Finansiering och finansiell ställning 8 Anläggningstillgångar 8 Nyckeltal personal 9 Framtidsbedömning 9 Förslag till disposition av resultat enligt balansräkning 9 Resultaträkning, 10 Nyckeltal, Kkr 10 Balansräkning, Kkr 11 Kassaflödesanalys, Kkr 12 Definitioner 13 Redovisningsprinciper 13 Noter 14 Färjerederiets råd Årsrapport 2007, Färjerederiet

3 Rederichefen har ordet År 2007, som vi valt att kalla Miljöåret, har i första hand präglats av miljö Vi inledde Miljöåret med ett projekt kallat Från Fri till Lin, ett projekt som skulle leda till mindre bunkerförbrukning och följaktligen också mindre utsläpp av framför allt CO2. Av erfarenhet kan vi säga att vi sparar 65-75% bränsle på att gå över till lindrift, utan att försämra service eller tillgänglighet. Nu kan naturligtvis inte alla leder bli linleder. Transporten måste gå rakt över, från läge till läge. Det får inte vara för långt och inte för djupt. Trafiksituationen måste medge en lina. Väder- och isförhållanden är också viktiga parametrar. Hur skulle vi då nå fram till något resultat? Vi började med en översyn av samtliga frigående färjeleder, för att försöka utröna om någon av dem hade förutsättning att förändras till lindragen. Efter den första sammanställningen, tror vi att det är möjligt att gå över till lindrift på 4-5 platser i landet, vilket vi också kommer att gå vidare med. Ingen led har under år 2007 gått över till lina men projektet Från Fri till Lin har haft fokus på bränslebesparing, inte bara genom att byta framdrivning utan i sin helhet, med mjukare körning osv. Vi kan redan, efter det första året, mäta betydande besparingar med miljön i tankarna. Under 2007 har vi naturligtvis också jobbat vidare med Fleetmanagement, som vi alltjämt anser vara en av de viktigaste framgångsfaktorerna. De tre hörnstenarna, NMI (nöjd medarbetarindex), NKI (nöjd kundindex) samt lönsamhet, släpper vi inte men under 2007 har ingen mätning på NMI gjorts. Spontant känns det som om vi har ett bra NMI-värde och att det med tanke på engagemang också troligen har höjts. Ett stort tack till samtliga medarbetare är på sin plats. Jag är stolt över vad Färjerederiet har åstadkommit och jag hoppas att mina medarbetare känner detsamma. Den första leden i projektet, där vi redan beslutat att gå över till lindrift, är Hemsöleden utanför Härnösand och vi kommer att bygga en ny färja till Hemsö. Anders Werner Rederichef Årsrapport 2007, Färjerederiet 3

4 Verksamheten Du får svar dygnet runt Färjerederiet är en av Vägverkets affärsenheter. Färjerederiets huvudsakliga verksamhet är sjölinjetrafik med vägfärjor. Färjerederiet driver 38 färjeleder i hela landet. De flesta av dessa färjeleder är i drift dygnet runt, året om. Färjerederiets fartyg transporterar över 12 miljoner fordon och 20 miljoner passagerare årligen. Detta gör Färjerederiet till ett av världens största rederier. Verksamheten leds från Vaxholm utanför Stockholm. Färjerederiets största kund är Vägverkets regioner. De beställer trafiken på de 37 allmänna färjelederna och ger rederiet ramarna för servicenivå och tillgänglighet gentemot slutkunden. I den dagliga verksamheten är det dock slutkunden, våra trafikanter och passagerare, som är centrala när det gäller att utveckla och förbättra vår verksamhet. Under året har ett antal åtgärder genomförts, för att öka andelen kunder utanför Vägverket. Detta arbete kommer att fortsätta under nästkommande år. Den långsiktiga målsättningen är att, med Färjeverksamheten Namnen på våra färjeleder tydlig rederiprofil och stor lyhördhet för kundernas behov, kunna öka andelen intäkter från andra kunder än Vägverket med bibehållen lönsamhet. Samtidigt kommer kunden Vägverket även fortsättningsvis att utgöra basen för vår verksamhet. Utgångspunkten för expansionen är vår kärnverksamhet, där Färjerederiet har mångårig erfarenhet av att leverera tillförlitliga och högkvalitativa sjötransportlösningar. Rederiet ligger i framkant när det gäller utveckling av teknik och säkerhetsfrågor och driver denna utveckling med egna resurser. Rederiets två varv, Tenövarvet utanför Vaxholm och Fridhems varv i Lysekil, är även de inne i en förändringsfas. Varvens målsättning är att bli mindre beroende av underhållet på Färjerederiets egna fartyg. Varven har under året tagit emot både interna och externa kunder för underhåll, bottenbesiktningar och ombyggnationer. Vill du veta när nästa färja går på en viss färjeled, eller bara kontrollera att färjan går enligt tidtabell? Då har vi gjort det enkelt för dig. Du har numera ett enda telefonnummer att komma ihåg, , där du får svar på dina frågor om samtliga 38 av Färjerederiets leder i Sverige. Svar får du dygnet runt, året runt. Röststyrd kundtjänst Det nya telefonnumret leder dig till vår röststyrda kundtjänst. Med hjälp av din röst letar du dig fram till de svar du vill ha. Det kan låta så här: Vår röst: Välkommen till Färjerederiets röststyrda kundtjänst. Du är nu vid huvudmenyn. För information om avgångstider, säg Tidtabell. För att bli kopplad till telefonist, säg Telefonist. För att tala med tjänstgörande färjepersonal, säg Personal. Din röst: Tidtabell Vår röst: Vilken färjeled gäller det Din röst: Gullmarsleden! Nästa färja från Finnsbo Vår röst: Gullmarsleden! Nästa färja från Finnsbo till Skår avgår klockan Så kan samtalet pågå tills du fått svar på dina frågor. Du kan säga tidigare eller senare (om en tabellfråga), nästa onsdag eller i morgon. Vår röst kan svara på de flesta kommandoord. Det är bara att du provar dig fram. Skulle du få svaret: Jag förstår inte ställer du en ny fråga Årsrapport 2007, Färjerederiet ar ny folder , 12.31

5 Färjeverksamheten Diagram 1 visar hur antalet färjeleder varierat mellan 2003 och Fr o m år 2005 ingår Aspöleden i statistiken. År 2006 övergick Adelsöleden från frigående till lindragen färja. Av diagram 2 framgår att antalet turer (t o r) ökat från 2005, vilket beror på att trafiken vid Aspöleden är inräknad i statistiken fr o m år Antalet överskeppade fordon har ökat från 11,8 till 12,2 miljoner fordon. Antalet ej fordonsburna passagerare uppgår till 1,5 (1,5) miljoner. Antalet isvägar som har ingått i uppdraget är 7 (8) st. Under 2007 har isvägen på Vinöleden lagts ned. Antal färjeleder Turer (t.o.r) överskeppade fordon och passagerare utan bil Miljoner turer, t o r 0,55 0,54 0,53 0,52 0,51 0, ,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Miljoner fordon passagerare utan bil Lindragna färjor Frigående färjor Antal turer Överskeppade fordon Passagerare utan bil Diagram 1 Diagram 2 Färjor Under 2007 leverades en ny frigående färja, Jupiter. Fr o m år 2003 är de två färjorna vid Aspötrafiken inkluderade i antal fartyg. Fr o m 2005 ingår Aspötrafikens passagerar- och trafikstatistik. Sammanfattning antalsuppgifter * Fr o m år 2005 ingår trafiken vid Aspöleden. ** Fr o m år 2005 ingår trafiken vid Aspöleden. *** För året 2003 ingår endast frigående färjor i statistiken. Antalsuppgifterna avser både statliga och ej statliga färjeleder Färjeleder, statliga** Färjeleder, ej statliga Fartyg Turer, t o r * Överskeppade fordon ** Passagerare utan fordon ** Oplanerat inställda turer *** Årsrapport 2007, Färjerederiet 5

6 Teknik Teknikavdelningen har under 2007 svarat för följande större aktiviteter: - Byggt nytt färjeläge på Lilla Varholmen - Bilat ner värmeslingor i betongramp på Boheden - Byggt nytt färjeläge på Burö - Projekterat och utfört omfattande reparationsarbeten på Hönö färjeläge - Utfört tillbyggnad av Kornhalls vaktstuga - Byggt ny vaktstuga på Arnö - Utrustat ett flertal av linlederna med nya linspel - Installerat flytboj på Svanesundsleden - Byggt ny vaktstuga på Ängön - Byggt ny utrustningskaj i Hampetorp - Påbörjat omfattande reparation av dykdalber i Fårösund - Projektering av reparation, husgrund Skanssundet - Installation av bubbelledning, Adelsö - Projektering av utbyggnad av vaktstuga i Vaxholm - Justering av färjelägen i Stegeborg - Tagit fram underhållsplaner för alla fasta anläggningar på färjelederna - Utfört besiktningar på ett stort antal vaktstugor och färjelägen - Projekterat och genomfört ombyggnation av vägfärjan Maria - Utfört motorbyte på linfärjan Karna - Uppgraderat linfärjan Kornelia för trafik på Bohus-Malmöleden - Byggkontroll och leverans av VF 345 Jupiter - Upphandling av nya VHF-apparater till frigående färjor - Projekterat och utfört ombyggnation av färjan Beda - Projekterat och påbörjat ombyggnation av vägfärjan Ulrika - Påbörjat projekt gällande installation av bränsleflödesmätare - Uppdaterat underhållsplaner för färjorna - Genomfört ett antal rutinmässiga torrsättningar av färjor Säkerhet och miljö Avvikelser Antalet inrapporterade avvikelser var 376 (370) st under Variationen av händelser har som vanligt varit stor. En stor del av avvikelserna handlar om tekniska problem. Under året var dessa avvikelser 127 (149) st. En minskning jämfört med året innan. Vid 42 (39) tillfällen har passagerare och/eller fordon varit inblandade i avvikelser. Det är en liten ökning, jämfört med Vid 19 (18) tillfällen har det upptäckts brister på säkerhetsutrustningen ombord. 6 (4) avvikelser handlar om vajrar som gått av eller varit nära att gå av. Vid 34 (19) tillfällen har vädret hindrat färjetrafiken. I de flesta fallen är det is, hård vind eller extremt vattenstånd som orsakat problemen. 14 (16) avvikelser handlar om skador på skrov eller förtöjningsutrustning. Vid 5 (6) tillfällen har vi råkat ut för ofrivilliga oljeutsläpp. Färjelägen har skadats vid 18 (11) tillfällen. Vid 13 (8) tillfällen har medarbetare skadats eller varit nära att skadas. Mindre läckage har uppstått vid 1 tillfälle. Under 2007 har vi haft 7 (5) avvikelser rörande bränder ombord på färjorna. I ett fall en bilbrand ombord, övriga avvikelser handlar om brandlarm pga rökfyllda maskinrum. Grundkänningar har vi haft vid 6 (5) tillfällen. Bråk ombord eller hotfulla passagerare har genererat 11 (5) avvikelser. Vägverket Färjerederiet är ISM-certifierat sedan 1997 (ISM=International Safety Management code). Certifikatet är 5-årigt men efter auditering görs en påteckning varje år. Under 2007 fick vi ett nytt 5-årigt ISM-certifikat, efter auditering av Sjöfartsverket. Den 18 mars 2005 utfärdades certifikaten som visar att vårt integrerade verksamhetssystem (ISM, ISO 9001, ISO 14001, OHSAS samt AFS 2001:1) är godkänt. Regelbundet (nu var 9:e månad) gör SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) en revision för att säkerställa att vi lever enligt verksamhetssystemet och att det utvecklas. I oktober gjorde SP en certifieringsrevision av Färjerederiet och i mars 2008 får vi certifikat för en ny 3-årsperiod. Barn- och handikappåtgärder Vid om- och nybyggnad av färjor tas hänsyn till handikappade och oskyddade trafikanters behov. Varvsverksamheten Den externa verksamheten på varven 2007 uppgår till 35,3% (25,0%) av omsättningen. Båda varven visar ett positivt resultat även om Fridhems varv försämrat sitt resultat jämfört med föregående år. Resultatet på Fridhems varv uppgick till 0,0 (0,5) Mkr och på Tenö varv till 1,1 (0,1) Mkr. Under 2006 belastades resultatet på Tenö varv med omstruktureringskostnader på 0,8 Mkr. 6 Årsrapport 2007, Färjerederiet

7 Årets resultat Förvaltningsberättelse Resultatet före skatt per den 31 december uppgår till 59,9 Mkr, vilket är 17,6 Mkr bättre än föregående år. I huvudsak beror förbättringen på att kostnadsutvecklingen har varit lägre än index. Jämfört mot föregående år har intäkterna ökat med 36,1 Mkr. Av denna ökning beror 9,5 Mkr på ökade externa intäkter (varv 6,8, Ekeröleden 2,3 och uthyrning färjor 0,4 Mkr). Volymökningar i antalet transporterade fordon har medfört ca 3,0 Mkr i ökade intäkter. Engångseffekter har påverkat intäkterna med 3,7 Mkr för Gullmarsleden Resterande del av intäktsökningen, 19,9 Mkr beror på indexökningar mellan åren. De totala rörelsekostnaderna har ökat med 10,0 Mkr jämfört mot En del av denna kostnadsökning kan relateras till de högre externa intäkterna på varven, ca 5,4 Mkr. Engångseffekter har påverkat kostnaderna med 1,0 Mkr (Gullmarsleden 2007 och propellerhaveri Ekerö 2006). Resterande kostnadsökning på 3,6 Mkr är betydligt lägre än index. De totala personalkostnaderna som 2007 uppgår till 239,9 Mkr har ökat med 3,0 Mkr jämfört mot Drivmedelspriserna har ökat något jämfört mot Genomsnittspriset under 2007 har varit 4,40 Kr/l jämfört mot 4,35 Kr/l under Båda varven visar ett positivt resultat och har förbättrat resultatet med 0,6 Mkr gentemot Om hänsyn tas till den omstruktureringskostnad som belastade Tenö varvs resultat, med 0,8 Mkr under 2006, så har resultatet försämrats med 0,2 Mkr. Drivmedel Intäkter och totala kostnader ,00 5, Mkr / Milj liter 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 4,00 3,00 2,00 1,00 Kr / liter Mkr , , Milj liter Mkr Kr/liter Total kostnad inkl ränta och skatt Intäkter Diagram 3 Drivmedelskostnader beräknade utifrån drivmedelsfakturor (antal liter och belopp). Diagram Omsättning och resultat Omsättning per resultatområde Mkr Mkr Mkr Omsättning Resultat Ej konkurrensutsatta uppdrag åt Vägverket Uppdrag åt utomstående Diagram 5 Diagram 6 Årsrapport 2007, Färjerederiet 7

8 Likviditet och finansnetto Utestående lån, den 31 december 2007, uppgick till 407,0 (407,0) Mkr. Finansnetto uppgick till -15,5 (-10,6) Mkr. Finansiella risker Utestående lån har i sin helhet upplånats av Vägverkets internbank. Färjerederiet använder ej andra finansiella instrument såsom derivat eller terminer. Som en affärsenhet inom Vägverket är bedömningen att Färjerederiet har en låg exponering för kreditrisk, likviditetsrisk samt kassaflödesrisk. Prisrisker hanteras genom avtalade indexregleringar av priserna för färjedriften. Finansiering och finansiell ställning Soliditeten uppgick till 25 (23) %. Det egna kapitalet uppgick till 170,9 (145,8) Mkr bestående av bundet kapital om 40 (40) Mkr, balanserat resultat på 87,8 (75,3) Mkr och årets resultat på 43,1 (30,5) Mkr. Under året har 18,0 (12,2) Mkr av balanserat resultat delats ut till Vägverket enligt årsstämmans beslut. Mkr Lån- och checkkredit Lån Checkkredit Mkr Finansiell ställning 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Eget kapital Soliditet Räntabilitet Diagram 7 Diagram 8 Anläggningstillgångar Under 2007 investerades 99,2 (40,8) Mkr i anläggningstillgångar, varav 33,0 (17,1) Mkr i byggnader och markanläggningar samt 66,2 (23,7) i färjor, övriga maskiner och inventarier. Anskaffningsvärden på försålda/utrangerade anläggningstillgångar uppgick till 3,2 (11,9) Mkr. Investeringar Bokfört värde anläggningstillgångar Mkr Mkr Fastigheter och övrig fast egendom Övriga maskiner och inventarier Färjor Fastigheter och övrig fast egendom Övriga maskiner och inventarier Färjor Diagram 9 Diagram 10 8 Årsrapport 2007, Färjerederiet

9 Nyckeltal personal Kostnaden för löner och ersättningar, inklusive traktamenten och bilersättningar, har varit ( ) Kkr. Lönebikostnader uppgick till (63 449) Kkr. I kostnaden ingår 904 (855) Kkr till rederichef och Vägverksexterna representanter i Rederirådet. Rådet har under året haft 4 sammanträden. Antal tillsvidareanställda uppgick vid årets slut till 406 (420) varav 40 (40) kvinnor och 366 (380) män. Framtidsbedömning Vi tror att en fortsättning på den inslagna banan, med fokus på effektiviseringar och fleetmanagement, kommer att resultera i en fortsatt god utveckling inom Färjerederiet. Den väl implementerade modellen med de tre hörnstenarna NMI (Nöjd Medarbetar Index), NKI (Nöjd Kund Index) och lönsamhet/måluppfyllelse, kommer även fortsättningsvis att ligga till grund för detta arbete. Vi kommer fortsätta våra strävanden i att hitta nya externa leder, positiva för samhällsbyggnaden och ekonomiskt självbärande. Förslag till disposition av resultat enligt balansräkning Rederirådet och rederichefen föreslår att Balanserad vinst, kr Årets vinst, efter skatt, kr disponeras så att kr delas ut till Vägverket och att kr balanseras i ny räkning. Rederirådets yttrande över den föreslagna utdelningen Den föreslagna utdelningen reducerar Färjerederiets soliditet till 23,1 procent. Mot bakgrund av att Färjerederiets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, är soliditeten betryggande. Likviditeten i Färjerederiet bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Rederirådets uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar Färjerederiet från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras, med hänsyn till vad som anförs i försiktighetsregeln. Årsrapport 2007, Färjerederiet 9

10 Resultaträkning, Kkr Not Nettoomsättning Kostnad för drift 2, Bruttoresultat Försäljnings- och administrationskostnader * Övriga rörelseintäkter (försäljning anläggningstillgångar) Rörelseresultat Finansiella intäkter 53 7 Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Intern skatt 28 % Årets resultat Avskrivningar, utrangeringar och nedskrivningar som ingår i kostnaderna ovan: *) Avser kostnader för central administration i Vaxholm, Göteborg och Härnösand. Nyckeltal, Kkr Se definitioner nedan Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Andel extern försäljning av total % * 6,3 6,8 Nettomarginal % (resultat före skatt) 11,9 9,1 Vinstmarginal % (resultat efter skatt) 8,6 6,5 Rörelsemarginal 15,0 11,4 Räntabilitet på eget kapital % 25,2 20,9 Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital % 13,3 9,7 Andel räntebärande skulder % 59,3 64,8 Soliditet % 24,9 23,2 Antal anställda vid utgången av året * Extern försäljning avser de externa intäkterna vid Tenö varv, Fridhem varv samt Ekeröleden 10 Årsrapport 2007, Färjerederiet

11 Balansräkning, Kkr TILLGÅNGAR Not Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och fast egendom Maskiner, inventarier och ADB Pågående investeringar 4, Summa materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Verkstadslager Fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Upplupna intäkter förutbetalda kostnader Checkräkningssaldo, likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Bundet kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder Lån hos centrala finansfunktionen Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Inga Inga Årsrapport 2007, Färjerederiet 11

12 Kassaflödesanalys, Kkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och utrangeringar Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar Erlagd ränta + finansiella intäkter Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning varulager Ökning/minskning fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån 0 0 Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Ökning/minskning av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (checkräkningssaldo + likvida medel) Definitioner Räntabilitet på eget kapital Årets resultat efter skatt, i förhållande till eget kapital. Räntabilitet på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus räntekostnader, i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital Balansomslutning, minskad med icke räntebärande skulder. Rörelsemarginal Rörelseresultat, i förhållande till nettoomsättning. Nettomarginal Resultat efter finansnetto, i förhållande till nettoomsättning. Vinstmarginal Resultat efter skatt, i förhållande till nettoomsättning. Andel räntebärande skulder Andel av summa eget kapital och skulder Soliditet Eget kapital, i förhållande till balansomslutningen på balansdagen. 12 Årsrapport 2007, Färjerederiet

13 Redovisningsprinciper Färjerederiets årsrapport är upprättad enligt de principer och förordningar som gäller för statliga myndigheter samt, i allt väsentligt, även enligt årsredovisningslagen. Värderingsprinciper Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om ej annat anges. Fordringar Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Reservering för osäkra fordringar har gjorts efter individuell prövning. Verkstadslager Verkstadslager värderas på balansdagen enligt lägsta värdets princip. Vid värderingstillfället har erforderliga inkuransavdrag gjorts. Anläggningstillgångar Färjor och reinvesteringar i färjor, över 1 Mkr eller minst 10% av anskaffningsvärdet, definieras som anläggningstillgång. Övriga tillgångar, vars anskaffningsvärde överstiger 20 Kkr samt vars ekonomiska livslängd är tre år eller längre, definieras som anläggningstillgång. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar enligt plan, beräknas linjärt på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningstider fastställs efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningstider År Maskiner och inventarier 3-10 Båtar Färjor (nybyggda 30 år) Utbytesenheter färjor 10 Byggnader Markanläggningar 20 Immateriella tillgångar 5 Pensionsförpliktelser Statens åtagande för de anställdas pensioner tas i sin helhet upp av Statens Pensionsverk (SPV). Intäkter Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till kunden i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas netto efter moms och rabatter. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför ineller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- eller banktillgodohavanden. Årsrapport 2007, Färjerederiet 13

14 Noter Kkr Not 1 Not 2 Not 3 Not % 2006 % Nettoomsättning per resultatområde, Kkr Ej konkurrensutsatta uppdrag åt Vägverket Uppdrag åt utomstående * Summa nettoomsättning Driftskostnader per resultatområde, Kkr Ej konkurrensutsatta uppdrag åt Vägverket Uppdrag åt utomstående ** Summa kostnader Revisionsarvoden Ackumulerade anskaffningsvärden immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Nedskrivning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivning Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Summa bokfört värde immateriella tillgångar Byggnader, mark och markanläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden byggnader Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Försäljning/utrangering 0-1 Utgående anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar Försäljning 0 1 Ackumulerade avskrivningar övertagna byggnader Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående bokfört värde byggnader Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden markanläggningar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Försäljning/utrangering Utgående anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående bokfört värde markanläggningar Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden mark Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående bokfört värde mark Bokfört värde byggnader och fast egendom Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Not 5 Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden färjor Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden färjor Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan * I uppdrag till utomstående redovisas de externa intäkterna vid Tenö varv, Fridhem varv samt Ekeröleden. ** För Tenö varv och Fridhem varv har kostnaderna för den externa verksamheten räknats fram enligt schablon. 14 Årsrapport 2007, Färjerederiet

15 Not 5 Utgående bokfört värde färjor Forts. Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden, maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Försäljning/utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Not 10 Not 11 Not 12 Utgående bokfört värde maskiner och inventarier Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden ADB-utrustning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Ackumulerade avskrivningar övertagna ADB-utrustningar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Summa bokfört värde ADB-utrustning Summa bokfört värde maskiner och inventarier Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Kundfordringar Kundfordringar hos andra Vägverksenheter Kundfordringar hos övriga Summa kundfordringar Förutbetalda kostnader/ upplupna intäkter Försäkringsavgift Kammarkollegiet Övriga förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Summa upplupna kostnader Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat efter skatt (internt skatt 28 %) Utdelning Utgående eget kapital Leverantörsskulder Leverantörsskulder hos andra Vägverksenheter Leverantörsskulder hos övriga Summa leverantörsskulder Upplupna kostnader Statens avtalsförsäkring, arbetsgivaravgift, övriga avgifter Över-/mertid och semesterlön inkl sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Personal Antal tillsvidareanställda varav kvinnor varav män Antal i ledningsgrupp 7 7 varav kvinnor 0 0 varav män 7 7 Antal i rederiråd 8 8 varav kvinnor 2 2 varav män 6 6 Lön och ersättning till rederichef och externa rådsledamöter Lön till övriga anställda Lönebikostnader enligt lag och avtal Total sjukfrånvaro timmar varav kvinnor varav män Sjukfrånvaro - 29 år, timmar Sjukfrånvaro år, timmar Sjukfrånvaro 50 - år, timmar Långtidssjukskrivningar (över 22 dagar) % 87% 88% Årets investeringar Immateriella tillgångar 0 0 Fastigheter och övrig fast egendom Färjor Maskiner och inventarier ADB-utrustning 0 0 Summa investeringar Årsrapport 2007, Färjerederiet 15

16 Färjerederiets råd 2007 Vaxolm den 13 februari 2008 Från vänster: Maria Spetz, Motormännen, Peter Sörensson, SACO, Peter Johansson, ekonomichef Färjerederiet, Åke Ottosson, SEKO, Anita Persson OFR-s, Tom Ramstedt, Vägverket, Anders Werner, rederichef och Bengt Wolffram, rådsordförande. 16 Årsrapport 2007, Färjerederiet

17 Årsrapport 2006, Färjerederiet 17

18 18 Årsrapport 2007, Färjerederiet

19 FÄRJEREDERIET (F) Box 51, Vaxholm Besöksadress: Norrhamnsgatan 3 Växel: Fax: E-post: farjerederiet@vv.se Hemsida: Årsrapport 2007, Färjerederiet 19

20 SP DAUS ÖSTERSUND 2008 Vägverket Färjerederiet Besöksadress:Norrhamnsgatan 3. Postadress: Box VAXHOLM Telefon: Fax: Webb: