Årsrapport Årsredovisning 2008, Färjerederiet

Transkript

1 Årsrapport 2009 Årsredovisning 2008, Färjerederiet 1

2 Innehåll Rederichefen har ordet 3 Verksamheten 4 Färjeverksamheten 6 Teknik 7 Säkerhet och miljö 8 Varvsverksamheten 9 Förvaltningsberättelse 9 Årets resultat 9 Likviditet och finansnetto 10 Finansiella instrument 10 Finansiering och finansiell ställning 10 Anläggningstillgångar 10 Nyckeltal personal 11 Framtidsbedömning 11 Förslag till disposition av resultat enligt balansräkning 11 Rederirådets yttrande 11 Resultaträkning, 12 Nyckeltal, Kkr 12 Balansräkning, Kkr 13 Kassaflödesanalys, Kkr 14 Definitioner 15 Redovisningsprinciper 15 Noter 16 Färjerederiets råd Årsrapport 2009, Färjerederiet

3 Rederichefen har ordet Den positiva andan och det intensifierade arbetet med de tre strategiska målen, nöjda kunder, nöjda medarbetare och lönsamhet har präglat även Att kommande stora förändringar med bildandet av Trafikverket inför 2010 skulle gå Färjerederiet obemärkt förbi vore naturligtvis konstigt. Jag tror ändå att vi i förhållande till övriga Vägverket kunnat jobba vidare och stärka rederiets målsättningar ännu mera, då det sker förändringar i omvärlden. Redan i början av året kunde vi känna stark medvind då rederiet blev nominerat till årets Gnetpris av Skattebetalarnas Förening. Ett pris som delas ut till den eller de som hushållat med skattebetalarnas pengar och Gnetat utan att försämra säkerhet eller service. Att bli nominerad är ett pris i sig som sporrar. Att sedan vinna priset är naturligtvis oerhört stort. Speciellt i tider då mycket av skattefinansierad verksamhet ifrågasätts. Om vi istället tittar på verksamheten och utgifter som underhåll, så har 2009 varit ett tungt år. Mycket beroende på att många färjor haft sina torrsättningsperioder under Torrsättningar medför ofta överraskningar som är svåra att budgetera, vilket gör att vi har haft stora budgetöverdrag på underhållssidan. Trots detta har vi gjort ett bra resultat vilket i sig är glädjande. Den dagliga verksamheten fungerar bra och har så gjort en längre tid. Mycket tack vare kompetenta och engagerade medarbetare som sätter stolthet i att färjan avgår på rätt tid, med rätt bemanning och med hög säkerhet. Miljö är ett ständigt samtalsämne och kommer säkert att så vara under en lång tid framöver. Det är då glädjande att personalens strävan att köra mjukt givit resultat. Vi kan nu för tredje året i rad stoltsera med minskad drivmedelsförbrukning per körd distans. Vi har under året inte tagit emot några nybyggen, däremot har vi upphandlat och beställt två linfärjor som är under byggnad i Finland. Den ena ska ersätta en frigående färja på Hemsöleden som ett ytterligare led i vårt miljöarbete. Till sist vill jag som tidigare år lyfta på hatten och tacka alla medarbetare för Åter har alla visat att vi kan. Trots sjögång och mötande trafik har våra besättningar med säker hand styrt skutan i land och är väl värda en enloge för sitt engagemang. Anders Werner Rederichef Årsrapport 2009, Färjerederiet 3

4 Verksamheten Färjerederiet var under 2009 ett av Vägverkets verksamhetsområden. I april 2010 kommer verksamheten i Färjerederiet att i sin helhet överföras till det nybildade Trafikverket. Färjerederiets huvudsakliga verksamhet är sjölinjetrafik med vägfärjor. Färjerederiet driver 38 färjeleder i hela landet. De flesta av dessa färjeleder är i drift dygnet runt, året om. Färjerederiets fartyg transporterar cirka 12 miljoner fordon och 21 miljoner passagerare årligen. Detta gör Färjerederiet till ett av världens största rederier. Verksamheten leds från Vaxholm utanför Stockholm. Rederiets två varv, Tenö varv utanför Vaxholm och Fridhems varv i Lysekil, är även de inne i en förändringsfas. Varvens målsättning är att bli mindre beroende av underhållet på Färjerederiets egna fartyg. Varven har under året tagit emot både interna och externa kunder för underhåll, bottenbesiktningar och ombyggnationer. Färjerederiets största kund är Vägverkets regioner. De beställer trafiken på de 37 allmänna färjelederna och ger rederiet ramarna för servicenivå och tillgänglighet gentemot slutkunden. I den dagliga verksamheten är det dock slutkunden, våra trafikanter och passagerare, som är centrala när det gäller att utveckla och förbättra vår verksamhet. En av Färjerederiets leder, Ekeröleden, drivs på uppdrag av Ekerö kommun. Under året har ett antal åtgärder genomförts, för att öka andelen kunder utanför Vägverket. Detta arbete kommer att fortsätta under nästkommande år. Den långsiktiga målsättningen är att, med tydlig rederiprofil och stor lyhördhet för kundernas behov, kunna öka andelen extern finansiering från andra samhällsaktörer än Vägverket med bibehållen lönsamhet. Samtidigt kommer kunden Vägverket även fortsättningsvis att utgöra basen för vår verksamhet. Utgångspunkten för expansionen är vår kärnverksamhet, där Färjerederiet har mångårig erfarenhet av att leverera tillförlitliga och högkvalitativa sjötransportlösningar. Rederiet ligger i framkant när det gäller utveckling av teknik och säkerhetsfrågor och driver denna utveckling med egna resurser. Isöfärjan i sitt läge på Isön med Oviksfjällen i bakgrunden. Foto: Mats Eriksson, Färjerederiet. 4 Årsrapport 2009, Färjerederiet

5 Norrbotten 1. Avanleden Över Lule älv mitt emellan Boden och Luleå 2. Bohedenleden Över sjön Djupträsk vid Överkalix 3. Röduppleden Vid Polcirkeln över Kalixälven Västerbotten 4. Holmöleden Till Holmön utanför Umeå Ångermanland 5. Hemsöleden Vid höga kusten två mil norr om Härnösand Jämtland 6. Ammeröleden Vid E14 i Bräcke kommun till Ammerön 7. Håkanstaleden På Storsjön till Norderön från väster 8. Isöleden På Storsjön till Norderön från öster Uppland 9. Gräsöleden Norra Roslagen i Öregrund intill väg 76 Storstockholmsområdet 10. Adelsöleden På Mälaröarna mellan Munsö och Adelsö 11. Blidöleden Mellan Yxlan och Blidö, sydost om Norrtälje 12. Ekeröleden Vid E4 Slagsta/Fittja till Ekerö 13. Furusundsleden På väg 278 sydöst om Norrtälje 14. Ljusteröleden Vid väg 276 Östanå 15. Oxdjupsleden Mellan Värmdö och Rindö, väg Skanssundsleden Mellan Mörkö och Södertörn 17. Vaxholmsleden Mellan Vaxholm och Rindö, väg 274 Närke 20. Vinöleden Vid väg 52 från Hampetorp till Vinön Östergötland 21. Skenäsleden Över Bråviken mellan Vikbolandet - Kolmården 22. Stegeborgsleden Över Slätbaken före inloppet till Göta kanal Blekinge 23. Aspöleden Från Karlskrona till Aspö Skåne 24. Ivöleden Till Ivön mellan Kristianstad och Bromölla Småland 25. Bolmsöleden Över sjön Bolmen mellan Bolmsö - Sunnaryd Bohuslän 26. Björköleden Från Göteborg till Björkö, väg Bohus-Malmönleden Vid väg 171 till Bohus-Malmön 28. Gullmarsleden Vid Lysekil över Gullmarn, väg Hamburgsundsleden Från Hamburgsund till Hamburgö 30. Hönöleden Göteborg till Hönö/Öckerö, väg Kornhallsleden Vid Säve, väg 570 över Nordre älv 32. Lyrleden Från Orust till Lyrön 33. Malöleden Från Orust till Malö 34. Nordöleden Från Burö till Knippla, Hyppeln och Rörö 35. Svanesundsleden Mellan E6 och väg 160 vid Svanesund 36. Ängöleden Mellan Ängön och Bokenäset Gotland 18. Fåröleden Väg 148 från Fårösund till Fårö Södermanland 19. Arnöleden Till Arnö, vid väg 55 (Enköping - Strängnäs) Dalsland 37. Sund-Jarenleden Över sjön Stora Lee väg till Halden Värmland 38. Högsäterleden Över Byälven vid väg Årsrapport 2009, Färjerederiet 5

6 Färjeverksamheten Diagram 1 visar att antalet färjeleder mellan 2005 och 2009 har varit oförändrat. År 2006 övergick Adelsöleden från frigående till lindragen färja. Av diagram 2 framgår att antalet turer från 2005 har visat en viss ökning fram till Under 2009 sjönk antalet turer något delvis beroende på isläget. Ökningen 2007 kan till största delen relateras till extratrafiken vid Gullmarsleden i samband med att E6 Färjetrafiken stängdes under ett par månader för reparation Antalet överskeppade fordon har under 2009 ökat marginellt till 12,0 (11,9) miljoner fordon. Antalet ej fordonsburna passagerare visar en minskande trend och uppgår 2009 till 1,2 (1,3) miljoner. Antalet isvägar som har ingått i uppdraget är 7 (7) st. Miljoner turer, t o r Miljoner fordon, passagerare utan bil Diagram 1 Diagram 2 Färjor Under 2009 har två stycken nya linfärjor beställts för leverans 2010 och Under 2008 såldes en frigå- ende färja, Karolina. Under 2007 levererades en ny frigående färja, Jupiter. Sammanfattning antalsuppgifter Färjeleder, statliga Färjeleder, ej statliga Fartyg Turer, t o r Överskeppade fordon Antal personbilsekvivalenter (PBE)* Passagerare utan fordon Antalsuppgifterna avser både statliga och ej statliga färjeleder. * Fordon <6m=1 PBE, 6-15m=2,5 PBE, 15-24m=4,5 PBE, Dispensfordon=9 PBE 6 Årsrapport 2009, Färjerederiet

7 Teknik Teknikavdelningen har under 2009 utfört följande större aktiviteter: Byggt ny färjevaktstuga till Holmöleden Tillverkat reservbrygga till de frigående lederna Reparerat stålbryggan på Svanesunds färjeläge Reparerat stålbryggor till färjelägen på Furusund och Blidö Reparerat samt modifierat stålbryggor på Bolmsöleden Upphandlat linspel till Bohedenleden Projekterat samt upphandlat ny färjevaktstuga till Sund-Jarenleden Installerat ny flytboj på Gräsöleden Påbörjat projekt Batman för registrering av ritningar på färjelägen Påbörjat projektering av nya färjelägen till Visingsötrafiken Projektering samt byggnation av ny dykdalb på Oxdjupsleden Projektering av nya färjelägen till Hemsöleden Påbörjat projektering av parkeringsläge på Ekeröleden Projektering samt byggnation av ett minireningsverk på Arnöleden Stabilisering och isolering av husgrund av Skanssundets färjevaktstuga Reparation av havererad skjutbrygga på Skanssundets färjeläge Tagit fram underhållsplaner för alla fasta anläggningar på färjelederna Besiktningar på ett stort antal vaktstugor och färjelägen Ombyggnation av vägfärjan Leeflora Påbörjat arbetet med ny slip och slipvagn till Bohedenfärjan Projekterat underlag för ny vajerupphandling Projekterat samt upphandlat två nya linfärjor Projekterat ombyggnation av färjan Elvira Specifikation för upphandling av nytt motorserviceavtal Specifikation för upphandling av propelleraggregat till västkustfärja Genomfört byte av trafikljus på färjan Svanhild Genomfört motorbyte på färjan Skidbladner Påbörjat projektering av motor och propellerbyte på färjan Nina Projekterat svävare till Holmöleden Påbörjat projektering av ny färja för Visingsötrafiken Fortsatt installation av bränsleflödesmätare på ett antal färjor Uppdaterat underhållsplaner för färjorna Genomfört ett antal rutinmässiga torrsättningar av färjor Årsrapport 2009, Färjerederiet 7

8 Säkerhet och miljö Avvikelser En avvikelse är allt som avviker ifrån normala rutiner. Antalet inrapporterade avvikelser var 534 (422) st under Barn- och handikappåtgärder Vid om- och nybyggnad av färjor tas hänsyn till handikappade och oskyddade trafikanters behov. Variationen av händelser har som vanligt varit stor. En stor del av avvikelserna handlar om tekniska problem. Under året var dessa avvikelser 200 (148) st. En ökning jämfört med året innan. Vid 80 (51) tillfällen har passagerare och/eller fordon varit inblandade i avvikelser. Det är en ökning, jämfört med Vid 30 (32) tillfällen har det upptäckts brister på säkerhetsutrustningen ombord. 12 (10) avvikelser handlar om vajrar som gått av eller varit nära att gå av. Vid 13 (18) tillfällen har vädret hindrat färjetrafiken. I de flesta fallen är det is, hård vind eller extremt vattenstånd som orsakat problemen. 18 (17) avvikelser handlar om skador på skrov eller förtöjningsutrustning. Vid 3 (3) tillfällen har vi råkat ut för ofrivilliga oljeutsläpp. Färjelägen har skadats vid 31 (31) tillfällen. Vid 9 (9) tillfällen har medarbetare skadats eller varit nära att skadas. Mindre läckage har uppstått vid 4 (3) tillfällen. Under 2009 har vi haft 2 (5) avvikelser rörande bränder ombord på färjorna. I ena fallet handlade det om en bil som drabbades av en mindre brand, vilken släcktes ombord med en pulversläckare. Den andra avvikelsen handlar om ett brandlarm som vid närmare undersökning visade sig vara falskt. Grundkänning har vi haft vid 1 (5) tillfälle. Bråk ombord eller hotfulla passagerare har genererat 11 (14) avvikelser. Vägverket Färjerederiet är ISM-certifierat sedan 1997 (ISM=International Safety Management code). Certifikatet är 5-årigt men efter auditering görs en påteckning varje år. Under 2007 fick vi ett nytt 5-årigt ISMcertifikat, efter auditering av Sjöfartsverket. Detta påtecknades under En av rederiets färjor får nytt propelleraggregat monterat vid Fridhems varv i Lysekil. Foto: Sören Stridsberg, Färjerederiet. Den 18 mars 2005 utfärdades certifikaten som visar att vårt integrerade verksamhetssystem (ISM, ISO 9001, ISO 14001, OHSAS samt AFS 2001:1) är godkänt. Regelbundet (nu var 9e månad) gör SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) en revision för att säkerställa att vi lever enligt verksamhetssystemet och att det utvecklas. I oktober 2007gjorde SP en certifieringsrevision av Färjerederiet och i mars 2008 fick vi certifikat för en ny 3-årsperiod. Den senaste uppföljningsrevisionen genomfördes av SP i dec med godkänt resultat. 8 Årsrapport 2009, Färjerederiet

9 Varvsverksamheten Den externa verksamheten på varven 2009 uppgår till 34,9% (40,5%) av omsättningen. Tenö varv har haft en positiv resultatutveckling och resultatet uppgår till 2,3 (1,9) Mkr. Utvecklingen på Fridhems varv har varit svagare och varvet visar en förlust på 0,7 Mkr, att jämföras mot en vinst på 0,1 Mkr föregående år. Förvaltningsberättelse Årets resultat Resultatet före skatt per den sista december uppgår till 51,5 Mkr vilket är 9,0 Mkr bättre än föregående år. Till stor del beror denna resultatförbättring på ökad produktivitet, huvudsakligen i dieselförbrukningen där rederiet sparat 7,1 Mkr varav 2,7 Mkr på en lägre förbrukning och 4,4 Mkr på grund av att det pris färjerederiet betalt för diesel utvecklats på ett mer gynnsamt sätt än index. En ökad trafikvolym mätt i antalet personbilsekvivalenter (PBE) och externa uppdrag, vilka har hanterats med befintlig kapacitet, har medfört produktivitetsförbättringar på 5,1 Mkr. Varvens resultat uppgår till 1,6 Mkr varav Tenö varv står för 2,3 Mkr och Fridhems har ett negativt resultat på 0,7 Mkr. En befarad kundförlust på 0,5 Mkr under senare delen av året drog ned resultatet på Fridhems varv. Jämfört mot föregående år har resultatet försämrats med 0,3 Mkr vilket beror på det försämrade resultatet på Fridhems varv. Drivmedelspriserna har sjunkit jämfört mot Genomsnittspriset under 2009 har varit 4,33 Kr/l jämfört mot 5,86 Kr/l under Lägre räntenivåer har medfört att räntekostnaderna har minskat med 10,4 Mkr Den genomsnittliga räntan på Färjerederiets lån vid årets slut uppgår till 0,79 % att jämföras mot 3,77 % vid samma tidpunkt förra året. Faktorer som påverkat resultatutvecklingen negativt är underhållskostnaderna för färjor och färjelägen som ökat med 9,5 Mkr en orsak till detta är att ett större antal färjor har torrsatts detta år än vad som var fallet förra året. En annan orsak som påverkat jämförelsen är att föregående år fanns intäkter av engångskaraktär som var 3,7 Mkr högre än innevarande år (försäkringsersättningar och realisationsvinst). Mkr/Milj liter Kr/liter Mkr Diagram 3 Diagram 4 Se även diagram på följande sida. Årsrapport 2009, Färjerederiet 9

10 Förvaltningsberättelse Mkr Mkr Mkr Diagram 5 Diagram 6 Ovan är diagram som anknyter till texten på föregående sida. Likviditet och finansnetto Utestående lån, den 31 december 2009, uppgick till 385,0 (400,0) Mkr. På grund av det sjunkande ränteläget har finansnettot minskat med 10,5 Mkr och uppgår till -7,6 (-18,1) Mkr. Finansiella risker Utestående lån har i sin helhet upplånats av Vägverkets internbank. Färjerederiet använder ej andra finansiella instrument såsom derivat eller terminer. Som en del av Vägverket är bedömningen att Färjerederiet har en låg exponering för kreditrisk, likviditetsrisk samt kassaflödesrisk. Prisrisker hanteras genom avtalade indexregleringar av priserna för färjedriften. Finansiering och finansiell ställning Soliditeten uppgick till 30 (28) %. Det egna kapitalet uppgick till 203,3 (188,7) Mkr bestående av bundet kapital om 40 (40) Mkr, balanserat resultat på 126,2 (118,1) Mkr och årets resultat på 37,1 (30,6) Mkr. Under året har 22,5 (12,8) Mkr av balanserat resultat delats ut till Vägverket enligt årsstämmans beslut. Anläggningstillgångar Under 2009 investerades 52,4 (34,2) Mkr i anläggningstillgångar, varav 12,3 (10,7) Mkr i byggnader och markanläggningar samt 40,1 (23,5) i färjor, övriga maskiner och inventarier. Anskaffningsvärden på försålda/utrangerade anläggningstillgångar uppgick till 0,7 (3,0) Mkr Mkr Mkr Diagram 7 Diagram 8 10 Årsrapport 2009, Färjerederiet

11 Nyckeltal personal Kostnaden för löner och ersättningar, inklusive traktamenten och bilersättningar, har varit ( ) Kkr. Lönebikostnader uppgick till (67 766) Kkr. I kostnaden ingår (1 016) Kkr till rederichef och Vägverksexterna representanter i Rederirådet. Rådet har under året haft 5 sammanträden. Mkr Antal tillsvidareanställda uppgick vid årets slut till 403 (405) varav 33 (38) kvinnor och 370 (367) män. Diagram 9 Mkr Förslag till disposition av resultat, enligt balansräkning Balanserad vinst, kr Årets vinst, efter skatt, kr Diagram 10 Framtidsbedömning Vi tror att en fortsättning på den inslagna banan, med fokus på effektiviseringar och fleetmanagement, kommer att resultera i en fortsatt god utveckling inom Färjerederiet. Den väl implementerade modellen med de tre hörnstenarna NMI (Nöjd Medarbetar Index), NKI (Nöjd Kund Index) och lönsamhet/måluppfyllelse, kommer även fortsättningsvis att ligga till grund för detta arbete. Vi kommer fortsätta våra strävanden i att hitta nya externa leder, positiva för samhällsbyggnaden och ekonomiskt självbärande. disponeras så att kr delas ut till Vägverket och att kr balanseras i ny räkning. Rederirådets yttrande över den föreslagna utdelningen Den föreslagna utdelningen reducerar Färjerederiets soliditet till 27,0 procent. Mot bakgrund av att Färjerederiets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, är soliditeten betryggande. Likviditeten i Färjerederiet bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Rederirådets uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar Färjerederiet från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras, med hänsyn till vad som anförs i försiktighetsregeln. Årsrapport 2009, Färjerederiet 11

12 Resultaträkning, Kkr Not Nettoomsättning Kostnad för drift 2, Bruttoresultat Försäljnings- och administrationskostnader * Övriga rörelseintäkter (försäkringsers, försäljning anläggningstillgångar) Rörelseresultat Finansiella intäkter 70 2 Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Intern skatt 28 % Årets resultat Avskrivningar, utrangeringar och nedskrivningar som ingår i kostnaderna ovan: * Avser kostnader för central administration i Vaxholm, Göteborg och Härnösand. Nyckeltal, Kkr Se definitioner nedan Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Andel extern försäljning av total % * 9,2 9,4 Nettomarginal % (resultat före skatt) 9,5 8,0 Vinstmarginal % (resultat efter skatt) 6,9 5,7 Rörelsemarginal 10,9 11,4 Räntabilitet på eget kapital % 18,2 16,2 Räntabilitet på genomsnittligt sysselsatt kapital % 10,0 10,4 Andel räntebärande skulder % 56,2 58,5 Soliditet % 29,7 27,6 Antal anställda vid utgången av året * Extern försäljning avser de externa intäkterna vid Tenö varv, Fridhem varv samt Ekeröleden 12 Årsrapport 2009, Färjerederiet

13 Balansräkning, Kkr TILLGÅNGAR Not Materiella anläggningstillgångar Byggnader och fast egendom Maskiner, inventarier och ADB Pågående investeringar 3, Summa materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Verkstadslager Fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Upplupna intäkter förutbetalda kostnader Checkräkningssaldo, likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 7 Bundet kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Långfristiga skulder Lån hos centrala finansfunktionen Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Årsrapport 2009, Färjerederiet 13

14 Kassaflödesanalys, Kkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar och utrangeringar Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar Erlagd ränta + finansiella intäkter Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning varulager Ökning/minskning fordringar Ökning/minskning leverantörsskulder Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Utbetald utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Ökning/minskning av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (checkräkningssaldo + likvida medel) Under tiden som färjan vid Sund- Jarenleden i Dalsland låg uppe för uppdatering ersatte beredskapsfärjan. Foto: Mats Eriksson, Färjerederiet. 14 Årsrapport 2009, Färjerederiet

15 Definitioner Räntabilitet på eget kapital Årets resultat efter skatt, i förhållande till eget kapital. Räntabilitet på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus räntekostnader, i förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital Balansomslutning, minskad med icke räntebärande skulder. Rörelsemarginal Rörelseresultat, i förhållande till nettoomsättning. Nettomarginal Resultat efter finansnetto, i förhållande till nettoomsättning. Vinstmarginal Resultat efter skatt, i förhållande till nettoomsättning. Andel räntebärande skulder Andel av summa eget kapital och skulder Soliditet Eget kapital, i förhållande till balansomslutningen på balansdagen. Redovisningsprinciper Färjerederiets årsrapport är upprättad enligt de principer och förordningar som gäller för statliga myndigheter samt, i allt väsentligt, även enligt årsredovisningslagen. Värderingsprinciper Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet, om ej annat anges. Anläggningstillgångar Färjor och reinvesteringar i färjor över 1 Mkr eller minst 10% av anskaffningsvärdet definieras som anläggningstillgång. Övriga tillgångar, vars anskaffningsvärde överstiger 20 Kkr samt vars ekonomiska livslängd är tre år eller längre, definieras som anläggningstillgång. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar enligt plan, beräknas linjärt på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningstider fastställs efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningstider Maskiner och inventarier Båtar Färjor (nybyggda 30 år) Utbytesenheter färjor Byggnader Markanläggningar Immateriella tillgångar År Pensionsförpliktelser Statens åtagande för de anställdas pensioner tas i sin helhet upp av Statens Pensionsverk (SPV). Intäkter Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till kunden i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras kassa- eller banktillgodohavanden. Fordringar Fordringar har tagits upp, till de belopp varmed de beräknas inflyta. Reservering för osäkra fordringar har gjorts efter individuell prövning. Verkstadslager Verkstadslager värderas på balansdagen enligt lägsta värdets princip. Vid värderingstillfället har erforderliga inkuransavdrag gjorts. Årsrapport 2009, Färjerederiet 15

16 Noter Not 1 Not 2 Not % 2008 % Nettoomsättning per resultatområde, Kkr Ej konkurrensutsatta uppdrag åt Vägverket Uppdrag åt utomstående * Summa nettoomsättning Driftskostnader per resultatområde, Kkr Ej konkurrensutsatta uppdrag åt Vägverket Uppdrag åt utomstående ** Summa kostnader Revisionsarvoden Byggnader, mark och markanläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden byggnader Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Försäljning/utrangering 0 0 Utgående anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar Försäljning 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående bokfört värde byggnader Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden markanläggningar 2009 % 2008 % Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Försäljning/utrangering 0 0 Utgående anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående bokfört värde markanläggningar Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Årsrapport 2009, Färjerederiet

17 Noter Not 4 Ackumulerade anskaffningsvärden mark Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående bokfört värde mark Bokfört värde byggnader och fast egendom Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar * I uppdrag till utomstående redovisas de externa intäkterna vid Tenö varv, Fridhem varv samt Ekeröleden. ** För Tenö varv och Fridhem varv har kostnaderna för den externa verksamheten räknats fram enligt schablon % 2008 % Maskiner och inventarier, Kkr Ackumulerade anskaffningsvärden färjor Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden färjor Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående bokfört värde färjor Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden, maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Försäljning/utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående bokfört värde maskiner och inventarier Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden ADB-utrustning Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Årsrapport 2009, Färjerederiet 17

18 Noter Not 5 Not 6 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Summa bokfört värde ADB-utrustning Summa bokfört värde maskiner och inventarier Varav pågående investeringar Utgående bokfört värde exkl pågående investeringar Kundfordringar Kundfordringar hos andra Vägverksenheter Kundfordringar hos övriga Summa kundfordringar Förutbetalda kostnader/ upplupna intäkter Försäkringsavgift Kammarkollegiet Produkter i arbete i varvsverksamheten Övriga förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Summa upplupna kostnader % 2008 Not 7 Not 8 Eget Kapital Ingående eget kapital Årets resultat efter skatt (internt skatt 28 %) Utdelning Utgående eget kapital Leverantörsskulder Leverantörsskulder hos andra Vägverksenheter Leverantörsskulder hos övriga Summa leverantörsskulder Not 9 Not 10 Upplupna kostnader Statens avtalsförsäkring, arbetsgivaravgift, övriga avgifter Över-/mertid och semesterlön inkl sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Personal Antal tillsvidareanställda varav kvinnor varav män Antal i ledningsgrupp Årsrapport 2009, Färjerederiet

19 Noter Not 11 varav kvinnor 0 0 varav män 8 9 Antal i rederiråd 9 8 varav kvinnor 1 2 varav män 8 6 Lön och ersättning till rederichef och externa rådsledamöter Lön till övriga anställda Lönebikostnader enligt lag och avtal Total sjukfrånvaro timmar* varav kvinnor varav män Sjukfrånvaro - 29 år, timmar Sjukfrånvaro år, timmar Sjukfrånvaro 50 - år, timmar Långtidssjukskrivningar (över 22 dagar) % 1 72 * Från och med 2008 är personer som uppbär permanent sjukersättning exkluderade Årets investeringar Immateriella tillgångar 0 0 Fastigheter och övrig fast egendom Färjor Maskiner och inventarier ADB-utrustning 0 0 Summa investeringar Startplatsen för Gotland Runtseglingarna ligger utanför Sandhamn och här har rederiets färjor vid flera tillfällen fungerat som start och domarfartyg. Foto: Mats Eriksson, Färjerederiet. Årsrapport 2009, Färjerederiet 19

20 Färjerederiets råd 2009 Hans Rode Ordförande Anders Werner Rederichef Tom Ramstedt Maria Spetz Göran Frisk Hans Lundström OFR/S Erling Borg SACO Per-Arne Utbult SEKO 20 Årsrapport 2009, Färjerederiet

21 Årsrapport 2009, Färjerederiet 21

22 22 Årsrapport 2009, Färjerederiet

23 Oxdjupsleden stängdes för en dag på grund av arbeten i läget på Rindö. Trafikanter till Stenslätten på Värmdölandet fick då åka direkt från Vaxholm genom Ramsösundet. Foto: Mats Eriksson, Färjerederiet. Årsrapport 2009, Färjerederiet 23

24 Vägverket Färjerederiet Besöksadress: Norrhamnsgatan 3 Postadress: Box Vaxholm Tel: Växel: Fax: E-postadress: farjerederiet@vv.se Webb: 24 Årsrapport 2009, Färjerederiet Producerad av Concept Marketing & Pistol Reklambyrå Årsredovisning 2008, Färjerederiet 24