Ljus och belysning Belysning av arbetsplatser Del 1: Arbetsplatser inomhus. Light and lighting Lighting of work places Part 1: Indoor work places

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN Fastställd Utgåva 1 Ljus och belysning Belysning av arbetsplatser Del 1: Arbetsplatser inomhus Light and lighting Lighting of work places Part 1: Indoor work places ICS Språk: svenska Publicerad: oktober 2003 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden fastställdes som SS-EN och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger i svensk språkversion. De båda språkversionerna gäller parallellt. The European Standard has the status of a Swedish Standard. The European Standard was approved and published as SS-EN in English. This document contains a Swedish language version of. The two versions are valid in parallel. Dokumentet består av 49 sidor. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: sis.sales@sis.se. Internet:

3 EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN November 2002 ICS Svensk version Ljus och belysning Belysning av arbetsplatser Del 1: Arbetsplatser inomhus Lumière et éclairage Eclairage des lieux de travail Partie 1: Lieux de travail intérieur Light and lighting Lighting of work places Part 1: Indoor work places Licht und Beleuchtung Beleuchtung von Arbeitsstätten Teil 1: Arbeitsstätten in Innenraümen Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN den 16 oktober CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 2002 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv

4 Sida 2 Innehåll Förord... 3 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Kriterier för belysningsplanering Belysningsmiljö Luminansfördelning Belysningsstyrka Rekommenderade belysningsstyrkor på arbetsytan Belysningsstyrkor på den omedelbara omgivningen Jämnhet Bländning Obehagsbländning Avskärmning mot bländning Slöjreflexer och reflexbländning Riktad belysning Modellering Riktad belysning på synobjekt Färgaspekter Färgkaraktär Färgåtergivning Flimmer och stroboskopeffekter Bibehållningsfaktor Energiöverväganden Dagsljus Belysning av arbetsstationer med bildskärmsutrustning inkluderande bildskärmar Allmänt Luminansgränser för ljusarmaturer med nedåtriktat ljusflöde Schema över belysningskrav Sammansättning av tabellerna Lista över interiörer (områden), arbetsuppgifter och aktiviteter Belysningskrav för interiörer (områden), arbetsuppgifter och aktiviteter Verifikationsförfarande Belysningsstyrka Unified Glare Rating Färgåtergivningsindex Ljusarmturluminans (se även 4.11) Bilaga A (informativ) A-avvikelse Litteraturförteckning Förteckning över interiörer (områden), arbetsuppgifter och aktiviteter Sida

5 Sida 3 Förord Denna europastandard har utarbetats av CEN/TC 169, Light and lighting. Sekretariatet hålls av DIN. Denna europastandard skall ges status av nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast maj 2003, och motstridande nationella standarder skall upphävas senast maj Bilaga A är informativ. Detta dokument innehåller en litteraturförteckning. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser skall följande länder fastställa denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

6 Sida 4 Orientering För att göra det möjligt för människor att utföra visuella arbetsuppgifter effektivt och noggrant bör adekvat och passande belysning anordnas. Belysningen kan åstadkommas av dagsljus, artificiell belysning eller en kombination av båda. Graden av visibilitet och komfort som krävs i en mängd olika arbetsplatser styrs av aktiviteters art och varaktighet. Denna standard specificerar krav för belysningssystem för de flesta arbetsplatser inomhus och dessas tillhörande ytor i termer av kvantitet och kvalitet i belysningen. Därutöver ges rekommendationer för god belysning. Det är viktigt att alla avsnitt i standarden följs även om de specifika kraven är tabellerade i schemat över belysningskrav (se avsnitt 5).

7 Sida 5 1 Omfattning Denna europastandard specificerar belysningskrav för arbetsplatser inomhus och uppfyller behoven för visuell komfort och prestation. Alla vanliga synuppgifter behandlas inklusive arbete med bildskärmsutrustning. Denna europastandard specificerar ej belysningskrav avseende arbetandes säkerhet och hälsa i arbetet och har ej utformats inom tillämpningsområdet för Artikel 137 i EG-fördraget, även om belysningskraven i denna standard vanligen uppfyller dessa behov. Belysningskrav avseende säkerhet och hälsa för arbetande kan innehållas i Direktiv baserade på Artikel 137 i EG-fördraget, i nationell lagstiftning i medlemsstater som implementerar dessa direktiv eller i annan nationell lagstiftning i medlemsstater. Denna standard varken specificerar specifika lösningar eller begränsar planerarens frihet att utnyttja nya tekniker eller begränsar användningen av ny utrustning. Denna standard är ej tillämplig för belysning av arbetsplatser utomhus eller vid gruvdrift under jord. 2 Normativa hänvisningar Följande dokument, som är normativa, innehåller bestämmelser som genom hänvisning i texten utgör bestämmelser i denna internationella standard. För daterade hänvisningar gäller inte senare publicerade tilllägg, ändringar eller reviderade utgåvor. Parter som har träffat avtal baserat på denna internationella standard uppmanas emellertid att undersöka om det är möjligt att tillämpa senaste utgåvan av nedanstående dokument. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan. Medlemmar i ISO och IEC upprätthåller register över gällande internationell standard. EN EN 12665:2002 pren CIE 117 (1995) Ljus och belysning Sportbelysning Ljus och belysning Grundläggande termer och kriterier vid specificering av belysningskrav Lighting applications Measurement and presentation of photometric data of lamps and luminaires Part 1: Measurement Discomfort glare in interior lighting 3 Termer och definitioner För ändamålen med denna europastandard gäller termer och definitioner givna i EN 12665:2002 samt som följer. Anm. Detta avsnitt definierar termer och storheter som används och är viktiga för denna standard, och vilka ej ges i IEC synuppgift visuellt element av arbetet som utförs Anm. De visuella huvudelementen är föremålets storlek, dess luminans, dess kontrast mot bakgrunden och dess varaktighet. 3.2 arbetsyta Delområde på arbetsplatsen där den visuella arbetsuppgiften utförs. För arbetsplatser där arbetsytans storlek och/eller läge är okänt skall området där uppgiften kan tänkas utföras betraktas som arbetsyta. Svensk anm. Den inom belysningsbranschen ofta använda beteckningen arbetsområde motsvaras av begreppet arbetsyta i denna standard.

8 Sida närmaste omgivande yta band med en bredd av åtminstone 0,5 m som omger arbetsytan inom synfältet 3.4 bibehållen belysningsstyrka ( E m ) värde vilket medelbelysningsstyrkan på den specificerade ytan inte får understiga Anm. Det är medelbelysningsstyrkan vid den tidpunkt underhåll ska utföras 3.5 avskärmningsvinkel vinkel mellan horisontalplanet och den första siktlinjen vid vilken lysande delar av ljuskällor i ljusarmaturen är direkt synliga 3.6 bildskärmsutrustning alfanumerisk eller grafisk bildskärm, oavsett vilken presentationsmetod som används (90/270/EEC) 3.7 belysningsstyrkans jämnhet kvoten mellan lägsta belysningsstyrka och medelbelysningsstyrka över en yta (se också IEC / CIE 17.4: Uniformity ratio of illuminance) 4 Kriterier för belysningsplanering 4.1 Belysningsmiljö För god belysningsplanering är det viktigt att, tillsammans med krävd belysningsstyrka, även kvalitativa och kvantitativa behov tillfredsställs. Belysningskrav bestäms av att tre mänskliga baskrav tillfredsställs: synkomfort, varvid de arbetande har en känsla av välbefinnande, vilket också på ett indirekt sätt bidrar till en hög produktivitetsnivå, synprestation, varvid de arbetande kan utföra sina visuella uppgifter även under visuella svårigheter och under längre perioder, säkerhet. Viktiga parametrar som bestämmer belysningsmiljön är: luminansfördelning, belysningsstyrka, bländning, ljusriktning, färgåtergivning och ljusets färgkaraktär, flimmer, dagsljus. Värden för belysningsstyrka, bländning och färgåtergivning ges i avsnitt 5.

9 Sida Luminansfördelning Luminansfördelningen i synfältet bestämmer ögonens adaptationsnivå vilket påverkar arbetsuppgiftens synbarhet. En välbalanserad adaptationsluminans krävs för att öka: synskärpa, kontrastkänslighet (urskiljande av små relativa luminansskillnader), synfunktionernas effektivitet (såsom ackommodation, konvergens, pupillsammandragning, ögonrörelser etc.). Luminansfördelningen i synfältet påverkar också synkomforten. Följande bör undvikas av de givna skälen: för höga luminanser vilket kan öka bländningen för höga luminanskontraster vilket kan förorsaka trötthet på grund av konstant omadaptation av ögonen, för låga luminanser och för låga luminanskontraster vilket leder till tråkig och ostimulerande arbetsmiljö Luminanserna på alla ytor är viktiga och bestäms av reflektansen och belysningsstyrkan på ytorna. Lämpliga reflektansområden för de viktigaste inre ytorna är: tak 0,6 0,9 väggar 0,3 0,8 arbetsytor 0,2 0,6 golv 0,1 0,5 4.3 Belysningsstyrka Belysningsstyrkan och dess fördelning över arbetsytan och den omgivande ytan har stor inverkan på hur fort, säkert och komfortabelt en person uppfattar och utför synuppgiften. Alla värden på belysningsstyrkor som specificeras i denna standard är bibehållna belysningsstyrkor och tillgodoser behoven av visuell komfort och prestation Rekommenderade belysningsstyrkor på arbetsytan De värden som ges i avsnitt 5 är bibehållna belysningsstyrkor över arbetsytan och på dess referensyta vilken kan vara horisontell, vertikal eller lutande. Medelbelysningsstyrkan för varje arbetsuppgift ska ej understiga det värde som ges i avsnitt 5, oberoende av anläggningens ålder och tillstånd. Värdena gäller för normala synförhållanden och tar hänsyn till följande faktorer: psykofysiologiska aspekter såsom synkomfort och välbefinnande, krav för synuppgifter, synergonomi, praktisk erfarenhet, säkerhet, ekonomi.

10 Sida 8 Belysningsvärdena kan ändras med åtminstone ett steg i belysningsstyrkeskalan (se nedan), om synförhållandena avviker från normala antaganden. En faktor på ungefär 1,5 motsvarar den minsta signifikanta skillnaden i belysningsstyrkans subjektiva effekt. Under normala belysningsförhållanden krävs ungefär 20 lx för att nätt och jämnt urskilja dragen i en människas ansikte och det är det lägsta värdet i belysningsstyrkeskalan. Den rekommenderade belysningsstyrkeskalan (lx) är: Den erforderliga bibehållna belysningsstyrkan bör ökas när: synarbetet är kritiskt, fel är kostsamma att rätta till, noggrannhet eller högre produktivitet är av stor betydelse, den arbetandes synkapacitet är under det normala, arbetsmaterialets detaljer är ovanligt små eller med låg kontrast, arbetet utförs under ovanligt lång tid. Den erforderliga bibehållna belysningsstyrkan kan minskas när: arbetsmaterialets detaljer är ovanligt stora eller med hög kontrast, arbetetsuppgiften utförs under ovanligt kort tid. Inom kontinuerligt använda områden bör den bibehållna belysningsstyrkan ej understiga 200 lx Belysningsstyrkor på den omedelbara omgivningen Belysningsstyrkan på de omedelbart omgivande ytorna ska stå i relation till belysningsstyrkan på arbetsytan och ska ge en välbalanserad luminansfördelning i synfältet. Stora variationer i belysningsstyrkor runt arbetsytan kan leda till synstress och obehag. Belysningsstyrkan på de omedelbart omgivande ytorna kan vara lägre än arbetsbelysningen men ska ej vara lägre än de värden som anges i Tabell 1. Tabell 1 Jämnheter och relation mellan belysning på nära omgivande ytor och arbetsyta Belysningstyrka på arbetsyta lx Belysningsstyrka i den omedelbara omgivningen lx E arbetsuppgift Jämnhet: 0,7 Jämnhet: 0,5 Förutom belysningsstyrkan på arbetsytan ska belysningen ge tillräcklig adaptationsluminans i överensstämmelse med avsnitt 4.2.

11 Sida Jämnhet Arbetsytan ska belysas så jämnt som möjligt. På arbetsytan och den omedelbara omgivningen ska jämnheten ej vara lägre än vad som anges i Tabell Bländning Bländning är den förnimmelse som skapas av ljusa ytor inom synfältet och kan upplevas antingen som obehagsbländning eller synnedsättande bländning. Bländning orsakad av reflexer i speglande ytor är vanligen kända som slöjreflexer eller reflexbländning. Det är viktigt begränsa bländningen för att undvika misstag, trötthet och olyckor. På arbetsplatser inomhus kan obehagsbländning uppstå direkt från ljusa ljusarmaturer eller fönster. Om kraven på obehagsgränser följs orsakar synnedsättande bländning vanligen inte något problem. Anm. Särskild aktsamhet krävs för att undvika bländning när betraktningsriktningen är över horisontalplanet Obehagsbländning Värdering av obehagsbländning direkt från ljusarmaturerna i en belysningsinstallation inomhus ska göras genom att använda CIE:s tabulerade UGR-metod (Unified Glare Rating)baserad på formeln 2 0,25 L ω UGR = 8 log 10 2 Lb p där: L b är bakgrundsluminansen i cd m -2, beräknad som E ind π -1 där E ind är den vertikala indirekta belysningsstyrkan vid betraktarens öga, L är luminansen hos de lysande delarna av varje armatur i riktningen mot observatörens öga i cd m -2, p är rymdvinkeln (steradian) för de lysande delarna hos varje armatur vid observatörens öga, är Guths positionsindex för varje individuell armaturs placering relaterad till avvikelsen från betraktelseriktningen. Alla antaganden gjorda vid beräkningen av UGR skall anges i projektdokumentationen. UGR-värdet för belysningsinstallationen ska ej överstiga det värde som ges i avsnitt 5. Anm.1 Variationerna i UGR inom rummet kan bestämmas genom att använda formeln (eller den omfattande tabellen) för olika observatörspositioner. Gränsvärden för dessa betingelser är under övervägande. Anm. 2 Om det högsta UGR-värdet inom rummet är högre än den UGR-gräns som anges i avsnitt 5, kan information för lämpliga placeringar av arbetsplatser inom rummet behövas. Anm. 3 Obehagsbländning från fönster är fortfarande ett ämne för forskning. Det finns för närvarande ingen lämplig metod för bländningsberäkning Avskärmning mot bländning Ljusstarka ljuskällor kan orsaka bländning och kan försämra seendet av föremål. Detta bör undvikas genom till exempel lämplig avskärmning av ljuskällor eller genom skärmning av fönster med gardiner. De minsta avskärmningsvinklarna som anges i Tabell 2 skall användas för de specificerade ljuskälleluminanserna.