Hygienrutiner i tandvården
|
|
- Christian Persson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hygienrutiner i tandvården Tandvårdens polikliniska karaktär, med täta patientbyten och behandlingar av varierande svårighetsgrad, ställer stora krav på väl fungerande och genomtänkta hygienrutiner. Goda hygienrutiner minskar risken för spridning av infektioner vid tandvård. Det ger också möjlighet att följa upp och registrera eventuella komplikationer av mikrobiell natur som kan drabba patienten i anslutning till tandbehandling. En säker tandvård innebär att ständigt arbeta med förbättring. Genomtänkta hygienrutiner, som dokumenterats i en hygienplan, utgör ett viktigt led i klinikens kvalitetsarbete. Hygienplanen måste hållas aktuell och vid behov förändras. Grunden till arbetet utgörs av Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Här framgår bl.a. chefens ansvar för att det finns dokumenterade, aktuella hygienrutiner, men också för att den berörda personalen har kompetens för att kunna sköta sina uppgifter. Det framgår även att all personal ska medverka i kvalitetsarbetet. För att på ett enkelt och systematiskt sätt kontrollera att hygienrutinerna är tillräckliga och fungerar som man avsett, kan man använda sig av s.k. hygienindikatorer. Basala hygienrutiner. Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all vård och behandling. De omfattar handhygien samt bruk av handskar och skyddsrock/plastförkläde.( Detta kallas ofta barriärskydd) Vid behov ska dessutom stänkskydd användas. Att tillämpa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. Handhygien Handhygienens betydelse är väl dokumenterad. Vid tandvård har infektioner orsakade av MRSA och herpesvirus spritt sig, sannolikt beroende på bristande handhygien. För att genomföra en korrekt handhygien, krävs god teknik. Ringar, armband, klockor etc. ska inte bäras vid tandvård. Vid handdesinfektion är det mycket vanligt att man utelämnar någon del av handen, särskilt delar av tummen och handryggen. Rikligt med mikroorganismer förekommer under naglarna, som därför ska vara kortklippta och väl rengjorda. Tvål och vatten används för att avlägsna synlig smuts. Händerna ska alltid desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel före och efter kliniskt arbete/hantering av instrument, oavsett om man använder handskar eller ej. Alkoholer har en mycket snabb och god desinfekterande effekt på de flesta mikroorganismer som kan finnas på händerna. De är också miljövänliga, och överkänslighetsreaktioner är sällsynta. Genom att gnida händerna mot varandra tills alkoholen avdunstat uppnår man effektiv desinfektion, samtidigt som återfettningsmedlet masseras in i huden. Handskar Användning av skyddshandskar vid arbete med patienter är särskilt viktigt vid kontakt, eller när det finns risk för kontakt, med blod, saliv och/eller andra kroppsvätskor. Handskar bör därför alltid bäras vid arbete med patienter och ska bytas efter varje patient. Handdesinfektion enligt ovan ska utföras vid byte av handskar. Skyddshandskar kan inte tvättas/desinfekteras, då detta försämrar de skyddande egenskaperna. Talkade handskar ska inte användas. Handskar ska inte användas längre tid än nödvändigt på grund av risken för hudirritation och allergi. Från allergisynpunkt är handskar av plast att föredra. Latexhandskar bör inte användas eftersom de kan orsaka allvarliga allergiska tillstånd. 1
2 Skyddskläder Plastförkläde/skyddsrock skyddar arbetsdräkten från fukt och förorening. Stänkskydd Vätskeavvisande munskydd hindrar stänk av blod och saliv samt fångar upp droppar som slungas ut vid hostning och nysning. Moderna munskydd har, i motsats till enkla munskydd av papper, en filtreringskapacitet på procent inom det aktuella droppstorleksområdet. Även visir är ett lämpligt stänkskydd. Munskydd och visir har emellertid liten eller ingen effekt på aerosolsmitta. Munskydd/ visir bör främst användas vid arbete med borrmaskin och tandsaneringsinstrument. Munskyddet ska täcka näsa och mun och bytas efter varje patient eller om det blir blött. Även ögonskador och ögoninfektioner har rapporterats i samband med tandbehandling. Visir eller särskilda skyddsglasögon bör därför användas vid arbete som kan orsaka stänk eller splitter. Även patienterna bör vid behov bära skyddsglasögon. Ögondusch (motsvarande), som möjliggör urspolning, bör finnas. Arbetskläder I rutintandvård bärs kortärmad arbetsdräkt, som byts varje dag eller vid behov. Arbetskläder blir förorenade av mikroorganismer redan efter ett par timmar. Om de blir genomfuktade, måste de bytas omgående. De ska tvättas vid minst 60 C. Skötsel av instrument. Medicintekniska produkter indelas i enlighet med kraven på mikrobiell renhet i sterila, höggradigt rena och rena. Sterila instrument Sterilitet innebär frånvaro av alla levande mikroorganismer såsom bakterier, sporer och virus. En medicinteknisk produkt får märkas med ordet steril eller symbolen STERILE när den teoretiska sannolikheten för att en livskraftig mikroorganism ska finnas på/i produkten är lika med eller mindre än en på en miljon. Här avses i första hand instrument som används i samband med kirurgiska, parodontala och endodontiska ingrepp, och som går igenom huden, slemhinnan och in i tandens pulpa. Rengöring före sterilisering Resultatet av en steriliseringsprocess beror, oavsett metod, bl.a. på hur stort antalet mikroorganismer var före steriliseringen t.ex. inneslutna i ansamlingar av organiskt material som blod, saliv eller olja ( bioburden ) och om de är resistenta mot steriliseringsprocessen. Rengöring och en inledande smittrening görs effektivast i en diskdesinfektor. I den mån instrumenten rengörs manuellt, ska man använda personlig skyddutrustning, d.v.s. handskar, plastförkläde/ skyddsrock och eventuellt stänkskydd. För att underlätta rengöring av rörformade produkter, som blästerspetsar och arbetsdelar till tandsaneringsapparater, kan ultraljud användas. Sterilisering i autoklav För sterilisering krävs autoklav med validerade processer. Vid steriliseringen inaktiveras mikroorganismerna genom upphettning av mättad vattenånga under övertryck. Den egentliga steriliseringstiden (hålltiden), som krävs för att med säkerhet uppnå sterilitet, är 15 minuter vid 121 C och tre minuter vid 134 C (27). Små autoklaver med en kammarvolym på mindre än 54 liter, som tillverkats enligt gällande standard kan vara försedda med följande program: B-program, där processen omfattar vakuum under förbehandlingen; kan användas för sterilisering av allt gods (homogena instrument, förpackade instrument, vinkelstycken, textilier). 2
3 N-program, som saknar vakuumbehandling före den egentliga steriliseringen; kan endast användas för sterilisering av homogena instrument på öppna brickor. S-program, som är speciellt avsedda för sterilisering av t.ex. rörformade instrument som vinkelstycken. En modern autoklav kan vara försedd med ett eller flera av dessa program. Validering och fortlöpande kontroller När en ny autoklav levereras, ska den genomgå funktions-, installations- och processkontroll, vilket tillsammans utgör den s.k. valideringen. Äldre autoklaver, som inte tillverkats enligt tidigare nämnda standarder, kan inte valideras fullt ut, men bl.a. installations- och funktionskontroll ska ändå utföras. Oavsett autoklavens modell, fabrikat eller ålder, ska processkontrollen upprepas en gång om året, s.k. upprepad processkontroll. Fortlöpande och daglig kontroll I korthet omfattar den dagliga kontrollen B-program, läcktest och ångpenetreringstest enligt SS-EN samt kontroll av tryck, temperatur och tid, som ska jämföras med motsvarande avläsningar vid valideringen. Vid varje sterilisering används minst en kemisk integrerande indikator som uppfyller kraven enligt ISO N-autoklavens mätinstrument avläses vid varje sterilisering; avläsningarna jämförs med motsvarande registreringar vid valideringen. Vidare används minst en kemisk integrerande indikator (ISO ) vid varje sterilisering. Vid urlastningen kontrollerar man att instrument och förpackningar är torra. Kontrollen dokumenteras dagligen. Utöver vad som sägs ovan, kontrolleras äldre autoklaver kvartalsvis med biologiska indikatorer. Efter en reparation ska funktionskontroll med biologiska indikatorer också göras. Sterilisering med torr värme Hetluftsbehandling innebär lång steriliseringstid (hålltid) och hög temperatur: 30 minuter vid 180 C, 60 minuter vid 170 C eller 120 minuter vid 160 C. Hetluftssterilisatorer som saknar skrivare kontrolleras vid varje sterilisering med maximumtermometer. Hetluftssterilisatorer ska, liksom autoklaver och diskdesinfektorer, valideras. Vidare ska man upprepade gånger utföra processkontroll, kvartalsvis kontroll och batchvis/daglig övervakning. Sterilisering med hjälp av hetluft är mindre lämplig i tandvården. Förpackningar, spårbarhet och sterilförvaring Vid sterilisering i autoklav med förvakuum, förpackas godset i därför avsedda påsar, som försluts t.ex. med svetsning. Förpackningen märks med datum och löpnummer samt med sista förbrukningsdag, så att den kan spåras. Steriliserat gods ska kunna skiljas från icke steriliserat, exempelvis kan varje förpackning förses med en processindikator, som visar att den värmebehandlats. De steriliserade förpackningarna ska lagras på ett säkert sätt och skyddas från damm och fukt. Den längsta förvaringstiden i svetsad förpackning är sex månader, och för en förpackning som förslutits med vikning och tejp en månad. Instrument som steriliserats i kassett (bricka med lock) ska användas omedelbart. Höggradigt rena instrument Höggradigt rena instrument kan ha en mikrobiell renhet som varierar för olika användningsområden, från att det finns en mikroorganism på tusen föremål till att det finns enstaka mikroorganismer per föremål. Instrumenten ska också vara fria från sjukdomsframkallande mikroorganismer, och måste därför desinfekteras före återanvändning, med en metod som inaktiverar bakterier, inklusive tuberkelbakterier, svamp och virus. När det gäller tandvården avses instrument som främst används i munnen men inte avsiktligt går igenom huden, slemhinnan och in i tandens pulpa. 3
4 Diskdesinfektor Höggradig renhet uppnås genom att godset behandlas i en diskdesinfektor. Processen består av en eller flera rengöringsfaser, en desinfektionsfas, en eller flera sköljfaser och en torkfas. Temperaturen under rengöringsfasen ligger i allmänhet under 45º C. I moderna maskiner kan temperaturen på det heta vattnet under desinfektionsfasen variera. I standarden (35) föreslås en kombination av tid och temperatur, som innebär att man kan välja t.ex. 80º C i tio minuter, 90º C i en minut eller 93º C i en halv minut. Kontroll av diskdesinfektorer Vid installation av diskdesinfektorn görs en validering omfattande installations-, funktions- och processkontrollerna. Processkontrollen upprepas minst en gång varje år och omfattar bl.a. det test av rengöringskapaciteten som beskrivs i SIS TR 3:2002, samt temperaturmätningar. Vid batchvis/daglig kontroll registreras tid och temperatur för desinfektionsfasen, vilket sedan jämförs med motsvarande värden från den ursprungliga processkontrollen. Vidare inspekteras att godset är rent och torrt. Enkla förpreparerade testkit för kontroll av renheten kan användas som ett komplement, men ersätter inte den batchvisa, direkta inspektionen. Autoklaver för att uppnå höggradig renhet Om en äldre autoklav endast används för att uppnå höggradigt renhet, finns inga formella krav på validering, men funktionskontroll ska utföras dagligen och kvartalsvis. Den kvartalsvisa kontrollen görs då med biologiska indikatorer (sporprov). Denna kontroll måste också göras efter en reparation. Utrustningen besiktigas av fackman en gång om året. Vanlig diskmaskin Höggradig renhet uppnås inte med en vanlig diskmaskin om rengöringen inte kombineras med värmebehandling, t.ex. med små autoklavers N-program eller äldre autoklaver utan vakuum. Kemisk desinfektion Höggradig renhet kan uppnås genom kemisk desinfektion. Kemiska desinfektionsmedel ska bara användas när man inte kan använda värme. Ytor som ständigt förorenas av mikroorganismer, främst delar av uniten och vissa arbetsytor i behandlingsrummet, desinfekteras med alkohol för ytdesinfektion. Övriga ytor i behandlingsrummet kan behandlas mekaniskt med vatten och rengöringsmedel. Förvaring För att bibehålla sin renhetsgrad måste instrumenten transporteras och förvaras fritt från damm och fukt. Rena instrument Instrument och föremål som endast berör intakt hud och inte förs in i patientens mun (t.ex. spatlar och glasplattor), diskas. Det ska inte finnas någon synlig smuts. Om instrumenten kommit i kontakt med blod, saliv etc., ska de desinfekteras i diskdesinfektor. De kan också rengöras i vanlig diskmaskin och därefter behandlas i autoklav, eller desinfekteras med lämpligt kemiskt desinfektionsmedel, som inaktiverar bakterier, inklusive tuberkelbakterier, svamp och virus. Efter behandling ska rena instrument och föremål förvaras fritt från damm och fukt. Hand- och vinkelstycken, trevägssprutor och tandsaneringsinstrument Hand- och vinkelstycken, trevägssprutor och tandsaneringsinstrument kräver speciell uppmärksamhet, eftersom mikroorganismer från munhålan kan sugas in i instrumenten. Dessutom förorenas de 4
5 av mikroorganismer från unitens vatten. De måste därför rengöras både utvändigt och invändigt efter varje patient. Man gör först en inre grovrengöring av instrumentet genom att spola igenom det med vatten från utrustningen innan det kopplas bort. Härigenom minskas antalet mikroorganismer som sugs in från unitens vattenledningssystem när instrumentet används. Yttre och inre rengöring av vinkelstycken görs bäst med hjälp av en speciell rengöringsapparatur som, förutom att den rengör, också smörjer vinkelstyckena. Detta ger i de flesta fall höggradig renhet. Håliga/rörformade instrument, som blästerspetsar och arbetsdelar till tandsaneringsapparater, bör behandlas i ultraljudsapparat innan de genomgår rengöring och desinfektion. I diskdesinfektorn placeras rörformade instrument så att vattnet kan spola igenom instrumentens lumen. Enbart behandling i ultraljudsapparat innebär inte att instrument blir rent och desinfekterat. För att få hand- och vinkelstycken, trevägssprutor och tandsaneringsinstrument sterila, krävs att de behandlas i en autoklav med pulserande förvakuum med flera pulser, som effektivt avlägsnar luften inuti instrumentet innan steriliseringsprocessen startar. Unitens vattenledningssystem. Den dentala uniten är försedd med ett system av rör, slangar och ventiler, som leder vatten fram till kopplingarna för borrmaskinen/ultraljudsinstrumentet och spol/sprejsprutan. Unitens vattenledningar är oftast belagda med mikrobiell biofilm som innehåller miljö - mikroorganismer (heterotrofa mikrorganismer), men som också kan härbärgera sjukdomsframkallande mikroorganismer. För att få en effektiv minskning av antalet mikroorganismer i vattenledningssystemet måste biofilmen minskas eller helst elimineras. Det kan göras genom att systemet spolas ur med ett preparat som innehåller exempelvis natriumhydroxid eller enzymer. Därefter kan man kan utföra underhållsdesinfektion med exempelvis klorföreningar, väteperoxid samt klorhexidin i kombination med kvartära ammoniumföreningar. För rengöring och desinfektion av unitens ledningssystem finns i dag särskild apparatur. En enkel åtgärd för att minska antalet mikroorganismer är att spola igenom vattensystemet i tre minuter innan man börjar behandla dagens patienter. Dock krävs långa tider, mer än tio minuter, för att spolningen ska resultera i markant sänkta nivåer. Genomspolningen görs även efter varje patient. Ledningssystemet måste också förses med slangar och rör på vars ytor mikroorganismer inte fäster så lätt, t.ex. teflon. Unitens vattenkvalitet kontrolleras regelbundet, dock minst en gång om året. Om antalet heterotrofa mikroorganismer överstiger normen för dricksvatten (100 cfu/ml), måste åtgärder vidtas. Unitens vattenkvalitet och åtgärder för att minska antalet mikroorganismer ska dokumenteras. På grund av den mikrobiella föroreningen av vattnet i uniten, rekommenderas användning av sterilt vatten vid alla ingrepp i steril vävnad, d.v.s. i praktiken vid operativa ingrepp, kylning av apparater för tandstenssanering, parodontaloperationer samt rotkanalsbehandling. Unitens suganläggning. Sugstycket byts efter varje patient. Vid arbetsdagens slut sugs hela sugsystemet igenom med rengöringsmedel. Före service behandlas systemet med rengörings- och desinfektionsmedel. Tandtekniska arbeten. Då man tagit ett tandavtryck bör det omedelbart rengöras. Avtrycket sköljs i rinnande kallt vatten, behandlas med desinfektionslösning och sköljs i vatten på nytt, innan det sänds till tandtekniskt laboratorium. Vid val av desinfektionsmedel gäller fabrikantens anvisningar, men som regel kan persyror eller hypokloriter användas. Ett tandtekniskt arbete rengörs på laboratoriet före leverans till tandläkare och desinfekteras när de kommer till kliniken. 5
6 Avfall. Avfall från en tandläkarpraktik kan vara smittförande och klassas då som farligt avfall. Exempel på smittförande avfall är skärande/stickande föremål, liksom avfall som uppstår vid behandling av en patient med känd eller misstänkt sjukdom som kan medföra smittrisk. Hur man hanterar smittförande avfall framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Amalgamavfall klassas också som farligt avfall och måste tas om hand på särskilt sätt. Vid oklarheter om hantering av farligt avfall ska kommunens miljöenhet kontaktas. Lex Maria och lokal avvikelsehantering vid infektioner. Enligt Lex Maria-föreskriften ska en anmälan göras till Socialstyrelsens om en patient drabbas av, eller utsätts för risk att drabbas av, allvarlig skada eller sjukdom. Allvarliga händelser ska således anmälas, medan mindre allvarliga händelser kan hanteras inom ramen för klinikens lokala avvikelsehanteringssystem. I föreskriften lyfts anmälningsskyldigheten vad gäller vårdrelaterade infektioner fram. En infektion efter ett ingrepp i munhålan är inte en normalrisk. När det gäller tandvårdsrelaterade infektioner i andra delar av kroppen, framstår det som troligt att den behandlande läkaren inte i första hand kopplar infektionen till ett ingrepp i munhålan. Kunskaperna om vårdrelaterade infektioner i tandvården är otillräckliga, men genom att man använder sig av det lokala avvikelsehanteringssystemet och anmälan enligt Lex Maria, kan de förbättras och patientsäkerheten höjas. 6
Kunskap & kvalitet nr 6. Hygien i tandvården
Kunskap & kvalitet nr 6 Hygien i tandvården Denna skrift är en del i Sveriges Tandläkarförbunds serie Kunskap & kvalitet. Syftet med skriftserien är att bidra till utveckling av kvalitet och patientsäkerhet
Läs merHygien i tandvården 4. Basala hygienrutiner 5. Munnens mikrobiologiska normalflora 7. Skötsel av instrument 14. Tandtekniska arbeten 21
Hygien i tandvården Innehåll: Sida Förord Hygien i tandvården 4 Basala hygienrutiner 5 Munnens mikrobiologiska normalflora 7 Vattenkvalitet 11 Skötsel av instrument 14 Tandtekniska arbeten 21 Avfall 22
Läs merVårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård
1 Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård Innehållsförteckning Sid Ren rutin 2 Omläggning med ren rutin 2 Förbandsmaterial 2 Steril rutin 3 Basala hygienrutiner
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler
Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter
Läs merMedicintekniska produkter
Medicintekniska produkter Rengöring och desinfektion av medicintekniska produkter Sköljrum Produkt som påvisar, förebygger, övervakar, behandlar, lindrar: sjukdom, skada eller funktionshinder Undersöka,
Läs merASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE
ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE Riktlinjer och rekommendationer för ett aseptiskt arbetssätt på Sterilteknisk enhet. Syftet är att höja kompetensen, öka medvetenheten samt säkerställa
Läs merVårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska. produkter (MTP). Sammanfattning. Innehållsförteckning
2014-11-28 1 (6) Vårdhygienisk rutin för: kvalitetssäkrad instrumenthantering för sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning avtalskunder inom Närhälsan i område V6, V7, M5, M6 och M7 Denna
Läs merHygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Läs merT VÅ L VÅRDHYGIEN 2015
T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015 1 EN GOD VÅRDHYGIEN ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR EN BRA VÅRD Ett vårdhygieniskt arbetssätt är en grundförutsättning för att kunna ge en bra vård. Vem som bär på en smittsam mikroorganism
Läs merRengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!
Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter
Läs merVårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
Läs merBasala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala
Läs merRengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!
Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter
Läs merVad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?
Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS
Läs merVi ska berätta om: Hantering av instrument på vårdavdelning/mottagning
Hej Vi ska berätta om: Hantering av instrument på vårdavdelning/mottagning Lite om oss Varför är det viktigt med vårdhygien idag kanske viktigare än tidigare? Ni är viktiga Juni 2015 Maj 2015 Basala hygienrutiner
Läs merInformation om anmälningspliktiga hygienlokaler
Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård, massage, hårvård
Läs merBasala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal
Läs merBasal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi
Basal hygien i tandvård Dnr: 1-415/2017 2017-03-29 Sid: 1 / 5 Mats Trulsson, prefekt Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi Reviderad mars 2017 av Ann Roosaar och Katarina Gustavsson
Läs merHygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen
Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Anvisningens inehåll Tyngdpunkten för tillsynsprogrammet
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal
Läs merBasala hygienrutiner Länsövergripande
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016
Läs merUTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR 4.1.6 DISKDESINFEKTORER INOM TANDVÅRDEN
Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR 4.1.6 DISKDESINFEKTORER INOM TANDVÅRDEN ISBN 978-91-633-8059-4 2(13) 1 INLEDNING I Sverige har er, d.v.s. automatiska apparater
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland
Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland Utbildning är basen för allt men man kan inte få personal att följa en instruktion
Läs merRenhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Renhetsgrader och Förråd Ren Oren Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Renhetsgrader inom sjukvården Ren Höggradigt ren Steril Avser främst medicinteknisk utrustning och instrument som vi använder inom
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler 2017-05-30 1 Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Mottagliga individer Ökad smittspridningsrisk Mycket människor på liten yta Hög antibiotikaanvändning
Läs merHygienregler för Landstinget Dalarna
Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa
Läs merRena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner
Rena händer och rätt klädd i vården Basala hygienrutiner 2 Rätt klädd och god hygien i vården Vårdpersonal kan via händer och kläder överföra smitta mellan patienter. Den viktigaste åtgärden för att minska
Läs merVårdhygienrutin Disk- och spoldesinfektor
Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i Region Västernorrland 1 av 6 Bakgrund Desinfektion
Läs merHandbok för Hälso- och sjukvård
Dokumentnamn Hygienrutiner för folktandvården Giltig fr o m 2005-12-01 Ersätter 2002-11-15 Sida 1(10) Revideras 2006-12-01 Framtaget av Metodkommittén Antaget av Hygienrutiner i kliniskt arbete för Folktandvården,
Läs merDetta gäller oberoende av vårdgivare, vårdform eller om det finns en känd smitta eller inte.
Bild 1: Bild 2: Att säkerställa processen handlar om att säkerställa alla moment: Basala hygienrutiner, hantering och förvaring av material från förråd till patient samt förutsättningar i patientens närmiljö.
Läs merSOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd. Yrkesmässig hygienisk verksamhet. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:4 (M) Allmänna råd Yrkesmässig hygienisk verksamhet Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merHygieniska frågor vid planering och hantering av förråd
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-82417 Fastställandedatum: 2015-09-21 Giltigt t.o.m.: 2016-09-21 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo Hygieniska frågor vid
Läs merHygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
Läs merSjälvklart! Läs det i alla fall
Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merRenhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion
Renhetsgrader Desinfektionsmetoder Förrådshantering Diskussion Vilka förutsättningar har vi i kommunen? Anna Lejdegård,hygiensjuksköterska Mikrobiologisk renhet hos medicintekninska produkter Sterilt =
Läs merMaria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merDEL 2. Desinfektion och Sterilisering Disk- och spoldesinfektor Renhetsgrader Förrådshantering
DEL 2 Desinfektion och Sterilisering Disk- och spoldesinfektor Renhetsgrader Förrådshantering 2 Definition på renhetsgrader Rent Uppnås genom en process, som avlägsnar främmande material (ex. smuts, organiskt
Läs merSmittskydd Värmland. Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Nationella regelverk Patientsäkerhet Personalsäkerhet 2 SOSFS 2015:10 Arbetsdräkt. Smycken, klocka mm. Användning av handsprit. Användning av handskar. Användning av plastförkläde.
Läs merÅteranvändning av medicinteknisk utrustning. - Renhetsgrader, rengöring och desinfektion
Återanvändning av medicinteknisk utrustning - Renhetsgrader, rengöring och desinfektion Medicintekniska produkter.. Rena produkter - för ögat synligt rent Höggradigt rena produkter - produkterna har behandlats
Läs merHygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta
TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är
Läs merTillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner
Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund
Läs merJämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien.
1 Jämförelse mellan steriltekniska enheten i Skövde, Sverige och Steriltekniska enheten i Belgrad, Serbien. Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare:Tanja Mladenovic Handledare:
Läs merPersonlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation
Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera
Läs merVårdhygieniska Argument
Vårdhygieniska Argument Ibland är det svårt att övertyga medarbetare om vikten av att praktisera basala hygienrutiner och förhålla sig till rätta klädregler. Trots att det reglerat i en författning (bindande
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merPiercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler
Piercing och tatuering hälsorisker samt gällande lagar och regler Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.
Läs merRengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!
Rengöring, desinfektion och sterilisering +Förrådshantering!!!! Renhetsgrader hos medicintekniska produkter Regleras i lag Tre huvudgrupper -Rena produkter -Höggradigt rena produkter -Sterila produkter
Läs merHYGIENRIKTLINJER FÖR TANDVÅRDSHÖGSKOLAN MALMÖ
HYGIENRIKTLINJER FÖR TANDVÅRDSHÖGSKOLAN MALMÖ Reviderad 2014 av Ingegärd Lundgren Svensson ALLMÄNT Goda hygienriktlinjer syftar till att: förebygga infektioner hos patienter hindra smittspridning mellan
Läs merManus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.
Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler. Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? På sjukhus vistas mycket människor med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar:
Läs merDesinfektion av vattensystemet i dentala unitar. - enligt Umeå-modellen. Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7
Desinfektion av vattensystemet i dentala unitar - enligt Umeå-modellen Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7 Bakgrund I de dentala unitarna finns ett system av rör, slangar och ventiler, som leder fram vatten
Läs merRena händer och rätt klädd
Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Hygien- och smittskyddsrutiner. tandvården
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Hygien- och smittskyddsrutiner för tandvården TANDHYG Innehåll Hygienrutiner Vad säger lag och rekommendationer...1 Allmänt...1 Basala hygienrutiner...1
Läs merHYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen?
HYGIEN OCH SMITTSKYDD Vad säger lagen? Smittskyddslagen fastslår att var och en genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder ska medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar SFS-nr:
Läs merAnvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer
Enheten för vårdhygien NLL Kia Karlman 1(6) Anvisningar för kvalitetssäkring av spol- och diskdesinfektorer Gods- och instrument avsedda för flergångsbruk ska rengöras och desinfekteras efter användning.
Läs merUTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR 4.1.1
Svensk Förening för Vårdhygien UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR Definitioner för olika renhetsgrader och desinfektion, rengöringens betydelse under desinfektionsprocessen 4.1.1 ISBN 978-91-633-8059-4
Läs merInformation om anmälningspliktiga hygienlokaler
Information om anmälningspliktiga hygienlokaler Yrkesmässig hygienisk verksamhet kan innebära risk för olägenhet för människors hälsa. Till sådana verksamheter räknas bland annat fotvård och tatuering.
Läs merSmittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn
1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.
Läs merRena händer Rätt klädd
Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa
Läs merSpol- och diskdesinfektorer Kvalitetssäkring samt egenkontrollprogram
Allmänt Instrument och gods för flergångsbruk ska efter användning rengöras och desinfekteras. Desinfektion med fuktig värme vid 90 C i > en minut är den effektivaste, mest ekonomiska samt miljövänligaste
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merFörord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans författningssamling
Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning instrument- och steriltekniker; MYHFS
Läs merVårdhygien i hemmiljö
Vård i hemmiljö Säkerställ hela processen Material Lokaler Ytor Inredning Socialstyrelsens föreskrift 2015:10 Föreskriften är en bindande regel och ska tillämpas i verksamhet som omfattas av: HSL (2017:30)
Läs merInstrumenthantering - Kvalitetssäkrad hantering av sterila medicintekniska produkter (MTP)
2016-10-19 9922 1 (7) Instrumenthantering - Kvalitetssäkrad hantering av sterila medicintekniska produkter (MTP) Sammanfattning Riktlinjen gäller alla vårdenheter vid SÄS där sterila, flergångs medicintekniska
Läs merAtt skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 27284 su/adm, su/ambulanshandbok/ambulansinstruktioner 2017-11-01 6 Innehållsansvarig: Mathilda Carlsson, Ambulanssjuksköt., SU Ambulans (matka18) Godkänd
Läs merPåbyggnadsutbildning spoloch diskdesinfektorer
Svensk Förening för Vårdhygien Påbyggnadsutbildning spoloch ISBN 978-91-979918--1 Datum 201-02-28 2(10) INLEDNING Inom vård och omsorg finns disk- och spoldesinfektorer för värmedesinfektion.. Desinfektionsprocessen,
Läs merBasala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska
Basala hygienrutiner när, var, hur och varför Camilla Artinger Hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Indirekt kontaktsmitta Händer Kläder Föremål Från vårdtagare till nästa vårdtagare Bristande basal
Läs merBasala hygienrutiner Smittskydd Värmland
Basala hygienrutiner Maria Jonsson Hygiensjuksköterska 1 Basala hygienrutiner Välkommen som patient till Centralsjukhuset i Karlstad! Här får ungefär var tionde patient en komplikation med en vårdrelaterad
Läs merVårdhygien Västra Götaland. Strama o Vårdhygien utbildning,
Vårdhygien Västra Götaland 2017 Strama o Vårdhygien utbildning, 2017 Vårdhygien Tvärprofessionella team som bistår verksamheten för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard förebygga VRI förebygga
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler
Basala hygienrutiner och klädregler Vård och omsorg Mycket människor på liten yta med olika sjukdomar och behandlingar Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Vårdrelaterade
Läs merTalmanus Basala hygienrutiner
Inom vård och omsorg vistas människor på en liten yta, ofta med olika sjukdomar och behandlingar. Många har dessutom nedsatt immunförsvar. Det krävs därför en hög hygienstandard för att förhindra spridning
Läs merGiltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram
1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merBasala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus
Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Vårdrelaterad infektion (VRI) Socialstyrelsen: Infektionstillstånd
Läs merHygienrutiner i förskolan
Hygienrutiner i förskolan 2019-04-09 Hygienrutiner i förskolan Syftet med rutinerna är friskare barn och personal. Följande råd är grundläggande för att minska smittspridning. De viktigaste smittvägarna
Läs merVårdhygien Västra Götaland
Vårdhygien Västra Götaland VT 2018 Strama o Vårdhygien utbildning, 2018 Vårdgivarwebben Vårdhygien i Västra Götaland Vårdhygien Tvärprofessionella team som bistår verksamheten för att uppfylla HSL krav
Läs merNationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012
Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Avgränsning... 4 Utförande och metod... 5 Resultat... 5 Allmänt... 5 Utformning av
Läs merRenhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Renhetsgrader och Förråd Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Steril medicinteknisk produkt En medicinteknisk produkt får märkas med ordet steril eller symbolen STERILE när sannolikheten att en livskraftig
Läs merResistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län
Resistenta bakterier och Labratoriehygien Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län Resistenta bakterier Lagar, föreskrifter och information Basala hygienrutiner och klädregler Hygien i lokalen Vi är ett
Läs merRengöring och förvaring
Rengöring och förvaring Vårdhygien & Endoskopi 23/5-2019 Hur patientsäker är er hantering av endoskop? Vilka vårdhygieniska utmaningar finns? När vi vet gör vi oftast rätt men för god hygienisk standard
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner
Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Inom vård och omsorg kan det vistas mycket människor på en liten yta med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar: Miljöer inom vård-
Läs merRena händer Rätt klädd
Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa
Läs merVårdhygien Västra Götaland VT 2018
Vårdhygien Västra Götaland VT 2018 Strama o Vårdhygien utbildning, 2018 eller googla Gemensamt hygienkörkort och utbildning Verktyg för vårdhygienisk kunskap filmer diskussionsfrågor Kvalitetssäkring av
Läs merBasala hygienregler för Landstinget Sörmland
1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Basala hygienregler för 1.0 Instruktion Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård 2016-03-15 Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merRiktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:
Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner Riktlinje Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum
Läs mer2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun
2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta
Läs merInformation om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.
Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS. Arbetskläder Studenter/elever får låna arbetskläder på sjukhuset. Arbetskläder byts dagligen, se bifogade PM om
Läs merVad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar?
Vad händer med renhetsgraden på rengjorda och desinfekterade instrument som omhändertas efter 39 timmar? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Författare: Lena Nilsson
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Hygien- och smittskyddsrutiner. tandvården
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Hygien- och smittskyddsrutiner för tandvården TANDHYG Innehåll Vad säger lag och rekommendationer...1 Tandvårdslagen (1985:125)...1 Patientsäkerhetslagen
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till
Läs merLathund till Hygienrond - egenkontroll för vårdhygienisk standard
Lathund till Hygienrond - egenkontroll för vårdhygienisk standard Lathunden innehåller exempel på förtydliganden, avseende vad som kan vara uppfyllt för att svara ja på frågorna i hygienronden. 1. Personal
Läs merWorking for life
Working for life Infektionskontroll Diskprocesser och höggradigt rent gods Gunilla Skorge Mediplast AB Undervisningsformen Dialog rekommenderas Ställ gärna frågor Infektionskontroll Politiskt fokus. Sjukhusrelaterade
Läs mer