Inventering av träd och naturvårdsintressanta arter knutna till dessa vid Trafikplats Bråvalla 2015

Transkript

1 Inventering av träd och naturvårdsintressanta arter knutna till dessa vid Trafikplats Bråvalla Ola Bengtsson, Olof Persson & Fredrik Larsson

2 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Uppdragsgivare: Norrköpings kommun Kontaktperson uppdragsgivare: Elin Hultman Ansvarig personal i : Ola Bengtsson Foto omslag: Gulbent kamklobagge (Allecula morio), foto Olof Persson Arbetet genomfört: juni-augusti 2

3 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Innhehållsförteckning Innhehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Uppdraget och bakgrund... 5 Beskrivning av inventerad lokal... 5 Metodbeskrivning... 6 Inventering av träd... 6 Inventering av insekter... 7 Inventeringen av mossor och lavar... 8 Inventering av träd... 9 Resultat... 9 Trädens geografiska lokalisering Slutsatser Inventering av vedlevande insekter Resultat Slutsatser Inventering av mossor och lavar Resultat Slutsatser Sammanfattande slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1 Inmätta träd Bilaga 2 Placering av fönsterfällor Bilaga 3 Artlista insekter Bilaga 4 Stor karta över träden

4 2014 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Sammanfattning Under sommaren genomförde en inventering av träden i ett trädbestånd samt naturvärden knutna till träden längs mellersta delen av Fiskebyvägen i Norrköping på uppdrag av Norrköpings kommun. Inventeringen genomfördes av Ola Bengtsson, Olof Persson och Fredrik Larsson. Inventeringen hade som syfte att utröna om allén bestående främst av planterade lindar hyste några naturvårdsintressanta arter knutna till träden med fokus på epifytiska lavar och mossor samt vedlevande insekter. Utöver artinventeringarna gjordes också en komplett inmätning av träden i området för att om möjligt precisera träd med högre naturvärden och eventuella värdekärnor inom området. Vid artinventeringarna påträffades några naturvårdsintressanta insekter, bland annat de rödlistade skalbaggarna gulbent kamklobagge (Allecula morio) och ängern Globicornis nigripes, men mycket få naturvårdsarter vid inventeringen av lavar och mossor. Det konstaterades att trädens ålder är ringa och endast ett fåtal av träden har uppnått en sådan ålder att de har hunnit utveckla strukturer som är viktiga för de flesta naturvårdsinressanta arter. Dock finns i området ett antal äldre träd samt ett antal träd med utvecklade håligheter eller andra strukturer som bedömdes ha ett högt naturvärde i dagsläget. Det bedömdes också att många av träden som idag är yngre eller oskadade inom en överskådlig framtid sannolikt också kommer att utveckla strukturer viktiga för hotade arter knutna till äldre träd. Den geografiska placeringen av de naturvårdsintressanta träden följde inget givet mönster utan de fanns spridda i hela det inventerade området. 4

5 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Uppdraget och bakgrund Norrköpings kommun arbetar, genom Tekniska kontoret, med att genomföra Trafikplats Bråvalla (detaljplan antagen år 2012, 0581K-P14/17) och samtidigt tas en detaljplan fram för Fiskebyvägen. I och med anläggandet av på- och avfarter till E4:an samt ny väg över järnvägen behöver förekomst av värdefulla träd pekas ut. Norrköpings kommun gav därför Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB och, inom ramen för gällande ramavtal UH Ekologitjänster delområde 2, i uppdrag att göra en totalinventering av förekommande träd inom ett avgränsat område (se ) samt en inventering av naturvårdsintressanta arter kopplade till dessa träd. Inventeringen har genomförts av Ola Bengtsson, Fredrik Larsson och Olof Persson,. Beskrivning av inventerad lokal Lokalen består av ett långsmalt område lokaliserat längs med Fiskebyvägen i västra delen av Norrköpings stad. Det inventerade området begränsas i öster av Finspångsvägen, i väster av bebyggelsen vid Pryssgårdens koloniområde, i norr av bostadsområdena längs Katterumsvägen och i söder i stort sett av Fiskebyvägen, även om ett fåtal av träden växer söder om denna. För exakt avgränsning se fig 1. I områdets närhet finns förutom bostadsområdena i norr ett industriområde med industrilokaler i söder, en skogsdunge längs södra sidan, bebyggelse i form av kolonilotter öster samt öppna gräsytor väster om området. Området utgörs av asfalterade vägar med längsgående alléer som till viss del är dubbla, samt gräsytor mellan vägarna. Gräsytorna är delvis skötta (klippta) med en flora dominerad av insådda grässlag i kombination med kvävegynnade, bredbladiga gräs som hundäxing (Dactylis glomerata). Här förekommer även en del naturaliserade trädgårdsväxter. Träden som växer i området är av flera arter och av olika åldrar. De flesta är planterade som alléer längs befintliga vägar men ett fåtal av träden är antingen naturligt föryngrade i sen tid eller rester från tidigare trädgårdar eller gårdar i området. Genom området och kring gräsmattorna går ett antal promenadstigar och längs vägarna finns trottoarer. Sålunda frekventeras området av ett stort antal människor hela dagen då det i närheten finns både stora bostadsområden som arbetsplatser i industriområdet. 5

6 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Fig 1. Karta över inventerat område. Kartbild tillhandahållen av Norrköpings kommun. Metodbeskrivning Inför fältinventeringen studerades de aktuella områdena där inventeringen skulle genomföras (se Fig. 1), utifrån kartor och flygbilder. Inventering av träd Invetering av träden inom området följde den av Naturvårdsverket framtagna metoden för Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet (Naturvårdsverket 2009) med skillnaden att kriterierna för träden undantagits så att samtliga träd mättes in. Metodiken är framtagen för att på ett standardiserat sätt bedöma och klassificera träd med höga naturvärden. För varje enskilt träd noterades art, brösthöjdsomkrets, vitalitet, skador, håligheter (mulmvolym) samt eventuella intressanta arter. Dessutom togs en koordinat med handhållen GPS (SWEREF99 TM, 10m noggrannhet) för varje träd. Brösthöjdsomkrets mättes med huggarband på det smalaste stället under brösthöjd (ca. 130cm). Vitalitet bedömdes enligt en fyragradig skala: vital (>50% frisk krona), något nedsatt (25-50% frisk krona), kraftigt nedsatt (<25% frisk krona) och död. Skador beskrivs i ord. Håligheter bedömdes enligt placering (i marknivå, över marknivå), storlek (<10cm, 10-19cm, 20-29cm samt >30cm) och mulminnehåll (<10 l, l, >100 l). Intressanta arter rör främst epifytiska lavar, mossor och svampar samt spår efter naturvårdsintressanta insekter. 6

7 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Varje träd har sedan utifrån erhållna data, naturvärdesklassats enligt en 3-gradig skala: 1: Högt naturvärde 2: Visst naturvärde 3: Ringa naturvärde Till klass 1 (högt naturvärde) fördes träd som bedömdes uppfylla något eller flera av de kriterier som används för att urskilja skyddsvärda träd enligt den ursprungliga inventeringsmetodiken, dvs: jätteträd - stamdiameter om minst 80cm (brösthöjdsomkrets ~245cm) gamla träd (bok, ek, tall, gran >200 år, övriga träd >140 år) grova hålträd (stamdiameter >40cm, brösthöjdsomkrets ~125cm med väl utvecklade håligheter) hamlade träd grova döda träd (stamdiameter >40cm, brösthöjdsomkrets ~125cm) Till klass 2 (visst naturvärde) fördes träd som uppfyllde ett eller flera av följande kriterier: minst ¾ av ovan nämnda stamdiameter (stamdiameter >60cm<80cm, brösthöjdsomkrets >185cm) klena hålträd (stamdiameter <40cm, brösthöjdsomkrets <125cm) eller träd med svagt utvecklade håligheter blommande träd (oxel, rönn, sälg, äpple, hästkastanj m.fl.) har strukturer som anses höja naturvärden (stamskador, grenbrott o dyl.) klena döda träd (stamdiameter <40cm, brösthöjdsomkrets <125cm) Till klass 3 fördes träd som inte har något av ovan nämnda kriterier. Endast träd med en brösthöjdsdiameter på > Inventering av insekter Inventeringen av insekter utfördes med traditionella fönsterfällor (se fig. 4) som placerades på träd som bedömdes vara intressanta. Fällorna placerades ut 20 juni och togs ned 21 juli (totalt 31 dagar). Fönsterfällorna är byggda av en genomskinlig plastskiva med en uppsamlingsbehållare fäst under. I behållaren finns vätska som insekterna hamnar i och bevaras för senare bestämning. Vid denna inventering användes mättad saltlösning då det traditionella mediet propylenglykol bedömdes opassande i låga fällor i en miljö så frekventerade av människor. Totalt användes åtta (8) fönsterfällor där plastskivans mått var 20x40cm. Vid inventering av vedlevande insekter så placeras fällorna på sådana träd som har strukturer som utgör livsmiljö för många insekter. Detta betyder att fällorna oftast placeras på träd med skador (döda grenar, stampartier eller färska skador i bark och ved), håligheter (gärna håligheter med mulm) eller på helt döda träd. Helt friska träd bedöms oftast inte lika intressanta för vedinsekter. Fällorna placerades på ett sådant sätt att de var spridda geografiskt inom området och även på flera olika trädslag. För fällplacering se bilaga 2. Av det erhållna materialet bestämdes sedan samtliga arter av storharkrankar (Tipulidae), gaddsteklar (Aculeata), rovflugor (Asilidae), blomflugor (Syrphidae) samt skalbaggar (Coleoptera) med undantag av ett antal svårbestämda småkortvingar (Aleocharinae) och rovsteklar (Sphecoidea) (detta bedömdes dock inte påverka resultatet nämnvärt då arterna oftast är generalister och relativt vanliga). Att dessa familjer prioriterades grundades i deras ekologi då arterna ofta på ett eller annat sätt är knutna till träd; antingen till ved och bark, lövverk eller till svamp eller andra strukturer på 7

8 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla träden. De arter som bedömdes som naturvårdsintressanta noterades särskilt och finns redovisade under Resultat på s Inventeringen av mossor och lavar Vid inventering av lavar och mossor gjordes eftersök på samtliga träd inom det område som är markerat på figur 1. Varje trädstam genomsöktes från marknivå upp till ca 2 meters höjd. Däremot gjordes inga eftersök uppe i trädens kronor eller grenverk. Eftersök koncentrerades i första hand på så kallade naturvårdsarter som enligt framtagen SIS standard omfattar skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter. Dessutom gjordes också noteringar om vanligt förekommande arter i syfte att kunna karakterisera moss- och lavfloran som helhet. Syftet med inventeringen var dock inte att ta fram fullständiga artlistor över samtliga förekommande moss- och lavarter i det undersökta området. Merparten av fynden bestämdes i fält. Ett litet antal kollekter togs med hem för kontrollbestämning med hjälp av lupp och mikroskop. Resultatet av moss- och lavinventeringen var tänkta att fungera som ett komplement till inventering av träd och insekter som beskrivits ovan. 8

9 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Inventering av träd Resultat Totalt mättes 198 träd in. Fördelningen av dessa redovisas i tabeller och diagram nedan. Tabell 1. Artfördelningen av träden. Art Antal Ask (Fraxinus excelsior) 7 Asp (Populus tremula) 3 Bok (Fagus sylvatica) 1 Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) 1 Lönn (Acer platanoides) 14 Oxel (Sorbus intermedia) 19 Parklind (Tilia x europaea) 4 Päron (Pyrus communis) 3 Rönn (Sorbus aucuparia) 18 Skogsalm (Ulmus glabra) 9 Skogslind (Tilia cordata) 107 Sälg (Salix caprea) 3 Vitpil (Salix alba) 1 Vårtbjörk (Betula pendula) 7 Äpple (Malus domestica) 1 SUMMA 198 Tabell 2. Brösthöjdsdiameter fördelat på art. BHD (cm) Art Antal <60 SUMMA 163 Ask (Fraxinus excelsior) 6 Asp (Populus tremula) 3 Lönn (Acer platanoides) 13 Oxel (Sorbus intermedia) 11 Parklind (Tilia x europaea) 4 Päron (Pyrus communis) 3 Rönn (Sorbus aucuparia) 18 Skogsalm (Ulmus glabra) 9 Skogslind (Tilia cordata) 86 Sälg (Salix caprea) 3 Vårtbjörk (Betula pendula) 6 Äpple (Malus domestica) 1 >60 SUMMA 33 Ask (Fraxinus excelsior) 1 Bok (Fagus sylvatica) 1 Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) 1 Lönn (Acer platanoides) 1 Oxel (Sorbus intermedia) 7 Skogslind (Tilia cordata) 21 Vårtbjörk (Betula pendula) 1 >80 SUMMA 2 Oxel (Sorbus intermedia) 1 Vitpil (Salix alba) 1 Tabell 3. Antal träd med håligheter: Art Antal Päron (Pyrus communis) 3 Oxel (Sorbus intermedia) 1 Skogslind (Tilia cordata) 8 SUMMA 12 Tabell 4. Antal träd med håligheter. Status Art Antal Död Rönn (Sorbus aucuparia) 1 Skogsalm (Ulmus glabra) 5 Kraftigt nedsatt Skogsalm (Ulmus glabra) 2 Rönn (Sorbus aucuparia) 2 Något nedsatt Ask (Fraxinus excelsior) 5 Skogsalm (Ulmus glabra) 2 Skogslind (Tilia cordata) 2 Vital 179 Totalt 4 träd bedömdes som gamla (se kriterier under Metodbeskrivning). Av dessa var två (2) päron (Pyrus communis), en (1) rönn (Sorbus aucuparia) och en (1) vitpil (Salix alba). Totalt 19 träd hade någon skada utöver de avsågade grenar och skadade rötter som parkskötseln innebär. 9

10 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Figur 2. Artfördelningen i respektive naturvärdesklass 10

11 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Tabell 5. Antal träd per naturvärdesklass. Naturvärdesklass Antal Naturvärdesklassningen baserades på följande (vissa träd uppfyller flera kriterier). Det primära kriteriet redovisas. Klass 1 13 träd Jätteträd 2 Grovt hålträd 6 Gammalt träd 1 Grovt dött träd 4 Klass 2 74 träd Brösthöjdsdiameter 25 Klent hålträd 6 Blommande träd 34 Skador 7 Klent dött träd 2 Klass träd Övriga 111 För en komplett förteckning över träden och bedömningsgrunderna se Bilaga 1. Fig 3. Trädens placering längs Fiskebyvägen. För större karta se Bilaga 4. 11

12 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Trädens geografiska lokalisering Placeringen av träden i de olika naturvärdesklasserna följer inget tydligt mönster geografiskt utan de högre klassade träden finns utspridda i området. Generellt kan sägas att lindarna stående i alléerna är yngre och av relativt homogen struktur; de är likåldriga och de flesta är oskadade. Träden längst i väster, och då särskilt invid Norrgårdsvägen, är något äldre och flera av de äldsta och grövsta lindarna står här. Även den dubbla allén längst västra delen av Fiskebyvägen är något äldre och med fler trädarter än de östra delarna. Partiet längst i öster, kring Katterumsvägen och Snippen, hyser färre äldre träd och lindarna och lönnarna här är av ringa ålder och av den anledningen med lägre naturvärde. Dock står ett värdefullt gammalt päronträd söder om Fiskebyvägen här (ID 168) och en hästkastanj (ID 188) som är betydligt äldre än de intill stående lindarna. Den lilla dungen med döda och döende skogsalmar centralt i området blir ett kärnområde med flera högt klassade träd. Detta med grund i att döda träd klassas högt. Mellan alléerna står det träd spritt på gräsytorna och dessa är i regel rönn, oxel, björk eller fruktträd. Många av dem är äldre och flera av de mer värdefulla träden står placerade enskilt och solexponerat vilket höjer deras värde ytterligare något. Detta märks särskilt i de västra delarna där det mellan bostadsområdet i norr och den dubbla allén står flera gamla träd. Slutsatser Metodiken för inventering av värdefulla träd är inte optimal för bedömning av träd som normalt inte uppvisar de karaktärer som kriterierna är baserade på men likväl går det att utläsa en del ur insamlade data. De träd som anses naturvärdesintressanta har strukturer som utnyttjas av hotade arter och dessa ökar i frekvens med stigande ålder hos träden. Skador på träden kan generera sådana strukturer även hos yngre träd. Äldre träd får generellt en grövre bark som är växtplats och substrat för stora mängder epifytiska lavar som inte förekommer på yngre träd. Håligheter utvecklas ofta relativt sent hos träd och större håligheter ses sällan på träd som är under hundra år. Håligheter i träd anses mycket värdefulla och en stor mängd hotade arter är beroende av dem för sin överlevnad. Döda träd anses vara generellt värdefulla då död ved är vara en stor bristvara i landskapet i stort idag. Döda träd och grenar är utvecklingssubstrat för vedlevande insekter och svampar och oproportionerligt många av de arter som utnyttjar död ved anses idag hotade och är upptagna på den nationella rödlistan. Då träden i alléerna kring Fiskebyvägen är av relativt ringa ålder saknar den absoluta majoriteten av träden (111 stycken) de strukturer som krävs för en högre klassning och dessa hamnar sålunda i den lägsta klassen 3. Det betyder dock inte att träden saknar naturvärde och framför allt kan de inom en relativt nära förestående framtid komma att utveckla dessa strukturer. Detta gäller främst de många lindarna som idag sköts med det vi har valt att kalla parkskötsel: de nedre grenarna kapas så att kronhorisonten hålls upp och gräset klipps intill stammarna. Detta genererar hål där grenarna suttit som inte sällan blir grogrund för utvecklingen av större hål som är mycket värdefulla främst för många hotade insekter. Vidare ger klippningen av gräsmattorna ytliga skador på exponerade rötter på marken. Dessa utnyttjas också av vedlevande insekter men är även etableringsplatser för vedlevande svampar. Träden står relativt öppet och är delvis solexponerade, kvaliteter som höjer värdet av träden. Till klass 2 förs 74 träd som har värdefulla strukturer och kvaliteter eller som anses kunna utveckla sådana på kort sikt. Ungefär hälften (34) utgörs av blommande träd sälg, rönn, 12

13 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla oxel, äpple och hästkastanj. Vissa av dessa har även andra kvaliteter såsom skador eller svagt utvecklade håligheter. Blommande träd utgör en viktig resurs i landskapet som en källa för nektar och pollen som utnyttjas av stora mängder insekter. Kombinationen med åldrande träd och blommor är viktig för många hotade insekter. Bärträd som oxel och rönn och fruktträd som äppel och päron bär frukt som under vinterhalvåret som är en viktig födoresurs för stora mängder fåglar. Även det estetiska värdet hos de blommande träden är högt. De träd som förs till klass 2 med grund i brösthöjdsdiametern (>60 cm, <80 cm) anses på relativt kort sikt kunna utveckla värdefulla strukturer i form av hål och grov bark. Ett antal av de grövsta är mycket nära att kvala in som jätteträd enligt inventeringsmetodiken och sålunda klassas upp till klass 1. Dessa är så klart särskilt värdefulla. Till klass 1 förs 13 träd som i dagsläget har sådana strukturer och kvaliteter att de är värdefulla. De är spridda i området och har olika kvaliteter. De flesta har mer eller mindre väl utvecklade håligheter eller är stående döda träd. Här märks de tre inmätta päronträden som alla är kvarstående från tidigare bebyggelse och som idag är mer eller mindre ihåliga. Vidare står det centralt i området ett antal döda almar som genom att de står solexponerat och har stora ytor med solexponerad död ved är värdefulla för många insekter. Två är mycket grova träd en vitpil centralt i området och en oxel i områdets västra del. 13

14 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Inventering av vedlevande insekter Fönsterfällorna placerades enligt följande tabell: Tabell 6. Fönsterfällornas placering. TrädID refererar till tabell i bilaga 1. Fällnr. TrädID Art Motivering 1 19 Rönn Nyligen dött träd, solexponerat Lind Stamskada Lind Äldre träd med hålighet i grenbrott Alm Relativt nydött träd, solexponerat Päron Gammal träd med mulm och stora håligheter Alm Grovt, dött träd. Barkfallet och solexponerat. 7 5 Lind Hålighet med fågelbo Ask Små håligheter efter tidigare tuktning. Fällorna placerades ut med hänsyn till den geografiska spridningen i området samt med mål att så många trädslag som möjligt skulle vara representerade. De träd som valdes ut ansågs ha strukturer som gynnar naturvrdsintressanta arter av vedlevande insekter. För exakt placering se bilaga 2. Fig 4. Fälla 5. I fällan fångades den rödlistade svartbaggen gulbent kamklobagge (Allecula morio) (NT). Resultat Totalt noterades 61 arter av skalbaggar (Coleoptera), fyra arter storharkrankar (Tipulidae), 11 arter gaddsteklar (Aculeata) och tre arter blomflugor (Syrphidae). Av dessa bedömdes cirka 36 av skalbaggarna, 2 av harkrankarna, 8 av gaddsteklarna och inga av blomflugorna vara knutna till träd eller ved under någon del av sin livscykel. För en komplett artlista se Bilaga 3. Av dessa var två arter skalbaggar upptagna på den nationella rödlistan: Gulbent kamklobagge (Allecula morio) lever i ihåliga lövträd med rötad ved. Har en östlig utrbedning i södra Sverige med tyngdpunkter i de kända ädellövområdena i Småland och Östergötland. Påträffades i fällan på det gamla päronträdet (ID 168). Rödlistad som nära hotad (NT). (Se bild på omslaget) Ängern Globicornis nigripes är en annan hålträdsart som har den absoluta lejonparten av de svenska fynden i Östergötland. Påträffades i fälla 3 på lind (ID 109). Rödlistad som nära hotad (NT). Fig 5. Den lilla ängern Globirocnis nigripes som fångades i fälla 3. Utöver dessa märks ytterligare några arter: Blåsbaggen Axinotarsus marginalis som är känd från ett litet antal lokaler i landet och som är knuten till almsplintborrar (släktet Scolytus) som sprider almsjuka. Arten påträffades i flera av fällorna. 14

15 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Mellanalmsplintborren (Scolytus triarmatus) lever på alm och är en känd spridare av almsjuka. Arten är tidigare inte med säkerhet anträffad i Östergötland men är känd från spridda landskap söder om Södermanland. Påträffades i fälla 4 och 6 på alm (ID 125 & 127). Lindborren (Ernoporus tiliae) är en lindspecialiserad barkborre med relativt lokal och östlig förekomst i lindens utbredningsområde. Påträffades i två av fällorna, fälla 4 på alm (ID 125) och fälla 2 på lind (ID 93). Ögonbaggen Euglenes oculatus är knuten till äldre lövträd och har tidigare varit rödlistad. Påträffades i fällan på päronträdet (ID 168). Brunhuvad ristbagge (Scraptia fuscula) är relativt lokal i Sverige och knuten till äldre, gärna ihåliga lövträd. Påträffades i fällan på det gamla päronträdet (ID 168). Fröbaggen Bruchus rufimanus är en art som verkar vara på spridning men fyndet som gjordes i fälla 7 på lind (ID 5) var det första i Östergötland. Inte knuten till träden. Möjligen lever arten i det stora bestånd av buskvicker (Vicia dumetorum) som finns i närheten. Slutsatser Med tanke på fällornas mycket sena utplacering och tidiga nedtagande så var resultatet något över förväntan även om antalet arter inte var speciellt högt. Detta förklaras dock med en relativt sval sommar, relativt unga, oskadade träd och en kort period där de värdefulla försommarveckorna missades. Östergötlands lövskogsregion med grova ädellövträd är en av de artrikaste i Sverige och fortfarande finns förhållandevis gott om gamla, grova och ihåliga träd spritt i landskapet. Detta leder till att arter som på många andra håll för en tynande tillvaro finns relativt spritt här. De två rödlistade arterna tyder på detta och då särskilt ängern Globicornis nigripes som är mycket lokal och sällsynt i Sverige med fynd i stort sett enbart i Östergötland. Lokalens träd är inte speciellt gamla men att de få gamla ihåliga träd som finns hyser sådana ovanliga arter tyder på att här på inte alltför lång sikt kan komma att utvecklas ordentligt höga naturvärden knutna till de åldrande träden. Detta blir särskilt påtagligt om träden tillåts stå kvar till de blir ihåliga. Man bör sålunda ta hänsyn till de grövsta träden och särskilt träden med håligheter vid en byggnation. De äldre päronträden, oxlarna och de grövsta lindarna hyser redan idag naturvärden i form av natuvårdsintressanta insekter och de blommande träden är värdefulla för fåglar under vintern liksom för bin och många andra blombesökande insekter under vår och sommar. Vidare bör fällmaterialet inte ses främst som en bedömning av specifika träd utan får snarare ses som en representation av miljön i området, det vill säga att fälla 5 på päronträdet (ID 168) inte enskilt visar att det förekommer hotade arter i det trädet utan sannolikt pekar på att arterna förekommer även i andra träd i området. Vidare får en insektsinventering som påbörjas sent och med ett relativt litet antal fällor inte ses som en totalinventering av arterna i området utan med säkerhet förekommer här även andra insektsarter knutna till träden. 15

16 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Inventering av mossor och lavar Resultat Samtliga inventerade träd växer i en öppen eller halvöppen situation. Det inventerade området är beläget i utkanten av ett bebyggt tätortsområde med öppna åkermarker nära intill. I och intill det inventerade området finns också vägar och stora genomfartsleder. Trädmiljöerna i det inventerade området påverkas därför dels av damm- och stoftimpregnering och sannolikt också i någon mån av luftburna föroreningar. Som framgår av trädinventeringen ovan domineras trädskiktet i det undersökta området av träd med relativt fattig bark. Av alla noterade träd utgörs endast 15 % av träd med så kallad rikbark (ask, lönn, skogsalm) medan ca 4 % utgörs av träd med en intermediär typ av bark (asp, sälg, vitpil). Övriga trädslag (81 %) har så kallad fattigbark, vilket innebär relativt lågt bark-ph. Träd med fattig bark har som regel en annan och ofta lite artfattigare moss- och lavflora. I öppna situationer blir dock denna skillnad mindre på grund av impregnering av damm och stoft. Inga av träden (med undantag av de äldre fruktträden) bedömdes ha hög ålder. Moss- och lavfloran var som en följd av detta relativt fattig på arter som kan betecknas som naturvårdsarter. På ett par av de äldre lindarna samt på en äldre björk och en äldre hästkastanj noterades flarnlav Hypocenomyce scalaris, en art som i vissa skogliga inventeringar använts som signalart och indikation på förhöjda naturvärden. Vidare noterades silverlav Parmelina tiliacea, inte på lindarna som det latinska namnet kanske antyder utan på ett par av de döda almarna i östra halvan av området. Silverlaven var under 1990-talet uppförd på den svenska rödlistan men ströks efter att relativt många fynd gjorts framför allt i sydvästra Sverige. I östra delen av landet är den dock något mindre allmän även om det finns en hel del aktuella fynd från exempelvis Sörmland och Stockholmsområdet. Nämnas bör också fynd av den lilla hårhättemossan Orthotrichum diaphanum. Denna art noterades på ett par av träden i allén (en lind och en död alm). Hårhättemossan växer, som många andra hättemossor, på exponerade träd eller andra substrat. Arten betraktas som mindre allmän och har en tydligt sydvästlig utbredning. I östra Sverige finns relativt få fynd. Hårhättemossan faller egentligen inte in under beteckningen naturvårdsart så som beskrivits ovan under metodiken men kan sägas representera ett visst naturvärde i sig själv då den är förhållandevis ovanlig i regionen. Tabell 7. Förekomst av naturvårdsintressanta mossor och lavar (naturvårdsarter). TrädID refererar till tabell i bilaga 1. Art Vetenskapligt namn TrädID Flarnlav Hypocenomyce scalaris 10 Flarnlav Hypocenomyce scalaris 43 Flarnlav Hypocenomyce scalaris 182 Flarnlav Hypocenomyce scalaris 188 Silverlav Parmelina tiliacea 120 Silverlav Parmelina tiliacea 126 Hårhättemossa Orthotrichum diaphanum 111 Hårhättemossa Orthotrichum diaphanum 128 Utöver de arter som nämnts ovan finns en rad vanliga arter i allén. Till de dominerande arterna hör hjälmrosettlav Physchia adscendens, kranslav Phaeophyscia orbicularis, vägglav Xanthoria parietina och skrynkellav Parmelia sulcata. Dessa arter är generellt vanliga på exponerade träd och har sannolikt en hög tolerans för förhöjda kvävehalter. Relativt vanliga är 16

17 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla också exempelvis dagglav Physconia distorta, gulkantad dagglav Physconia enteroxantha, slånlav Evernia prunastri, trädhättemossa Orthotrichum speciosum och trubbhättemossa Orthotrichum obtusifolium. Även dessa arter trivs i exponerade situationer och kan tolerera förhöjda kvävehalter. Värt att notera är att vissa arter med uttalade preferenser för surare substrat såsom blåslav Hypogymnia physodes, pukstockslav Hypogymnia tubulosa, näverlav Platismatia glauca, brämlav Tuckermannopsis chlorophylla och gällav Pseudevernia furfuracea förekommer på förhållandevis få träd trots att trots att den överväldigande majoriteten av träd är just träd med fattig, sur bark. Detta beror sannolikt dels på inverkan från damm och stoft som tenderar att höja ph och dels på att svavelnedfallet reducerats kraftigt under de senaste decennierna. Eventuellt är dessa arter också känsligare för förhöjda kvävehalter i luften. Liknande tendenser har märkts i en studie över mossor och lavar på exponerade träd som löpt över drygt 20 år i Härryda kommun i sydvästra Sverige (Bengtsson & Paltto 2013). Slutsatser Moss- och lavfloran innehåller ganska få naturvårdsintressanta arter i nuläget. Detta hänger sannolikt främst samman med att trädskiktet generellt, med få undantag, inte är så ålderstiget och att de lite äldre träden som finns (främst björk, päronträd och äppleträd) oftast inte hyser en särskilt rik lavflora överhuvudtaget. Vägar, tätortsbebyggelse och jordbruksaktiviteter bidrar på olika sätt till att det förs in luftburna föroreningar i området vilket generellt är negativt för mossor och lavar. Det bör dock påpekas att i stort sett alla undersökta trädstammar har en relativt väl utvecklad påväxt av lavar och mossor och artrikedomen är trots allt (även om denna utgörs av vanligare arter) relativt hög för att vara i tätortsnära miljöer. Detta indikerar att situationen när det gäller luftburna föroreningar ändå är relativt god. De fynd av naturvårdsarter som gjort finns dels i den västligaste delen av lindallén, dels på de äldre och döda almarna som finns i östra halvan och dels längst i nordost (se tabell 7 och bilaga 1). När det gäller framtida potential för moss- och lavfloran så kommer alltmer krävande arter att kunna vandra in i takt med att träden blir äldre. Vilka och i hur stor omfattning detta sker kommer dels att hänga samman med hur många träd som kommer att finnas kvar (ju färre träd som kan åldras, desto sämre möjligheter för moss- och lavfloran) och dels på hur föroreningssituationen kommer att utvecklas (ju mer trafik, desto sämre möjligheter för mossoch lavfloran). Med utgångspunkt i dagens situation finns dock inga tydligt avgränsade värdekärnor i trädbeståndet sett ur ett moss- och lavperspektiv, utan när det gäller den framtida utvecklingen av artsamhället är det den totala storleken på det framtida beståndet av äldre träd som blir avgörande. 17

18 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Sammanfattande slutsatser Sammantaget kan man säga att merparten av träden i dagsläget inte är gamla nog för att ha riktigt höga naturvärden. Detta gäller både avseende trädens struktur och förekomst av mikrohabitat som förekomst av mossor, lavar och insekter. Att peka ut enskilda träd som i dagsläget bär en viktigare del av den biologiska mångfalden är därför svårt. De äldre träd som noterades är ofta döda eller döende (almarna) eller åldriga med lite sämre framtidsutsikter. Undantag från detta är de talrika oxlarna och äldre lindarna samt de fåtaliga fruktträden. Däremot är det viktigt att framhålla helheten hos trädbeståndet vid Fiskeby. Den stora förekomsten av träd som om några decennier kan bli naturvårdsintressanta är av stor betydelse för framtida naturvärden. Vid en eventuell byggnation är det därför viktigt att dels bevara de fåtal träd som givits högsta naturvärdesklass men också att bevara så många träd som möjligt av de som inventerats. Dessa träd utgör ett framtida naturvårdskapital men deras inbördes geografiska läge är av underordnad betydelse. Skulle träd behöva tas bort eller dör av andra anledningar kan de med fördel ersättas genom nyplantering av träd på andra ställen där i framtiden kan få stå mer ostört och åldras. En viss insats för att frihugga det gamla päronträdet i östra änden, söder om Fiskebyvägen bör också göras. 18

19 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Referenser ArtDatabanken SLU. : Rödlistan. Hämtad 0722 Artfakta Allecula morio SLU. 2006: Rödlistan. artfakta.artdatabanken.se/taxon/100236/artfaktablad Hämtad 0814 Artfakta Globicornis nigripes SLU. 2007: Rödlistan. artfakta.artdatabanken.se/taxon/100998/artfaktablad Hämtad 0814 Cleroidea. Beetles of the superfamily Cleroidea in the Czech and Slovak Republics and neighbouring areas. Kolibac, J., Majer, K., Svihla, V Praha. p 172f. Fynduppgifter Artportalen. Hämtad 0722 Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet Version 1:0, Naturvårdsverket ap/skyddsvarda_trad.pdf Hämtad

20 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Bilagor Bilaga 1 Inmätta träd FÖRKORTING Tilcor Betpen Sorint Sorauc Fraexc Pyrcom Tilxeu Acepla Ulmgla Fagsyl Poptre Salcap Salalb Aeship Maldom ART Skogslind (Tilia cordata) Vårtbjörk (Betula pendula) Oxel (Sorbus intermedia) Rönn (Sorbus aucuparia) Ask (Fraxinus excelsior) Päron (Pyrus communis) Parklind (Tilia x europaea) Lönn (Acer platanoides) Skogsalm (Ulmus glabra) Bok (Fagus sylvatica) Asp (Populus tremula) Sälg (Salix caprea) Vitpil (Salix alba) Hästkastanj (Aesculus hippo ) Äpple (Malud domesticus) FÖRKORTING Ngt ned Kra ned FÖRKLARING Något nedsatt vitalitet Kraftigt nedsatt vitalitet 20

21 2014 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla TrädID N-koord E-koord Art Klass BH Vit Hål Placering HålØ (cm) Mulmvol (l) Skada NV-Art Gammal? Hamlad? Kommentar Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Ja Ovan mark <10 Parkskötsel Betpen Vital Sorint Vital Ja Ovan mark <10 < Sorauc 2 72 Vital Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Sorint Vital Sorauc 2 75 Vital Sorint Vital Sorint Vital Tilcor Vital Parkskötsel Sorint Vital Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Sorauc Död Tilcor ngt ned Parkskötsel Tilcor Vital Exponerad stamved Parkskötsel Tilcor Vital Ja Markkontakt <10 <10 Exponerad stamved Parkskötsel Fraexc ngt ned Askskottsjuka, Exponerad stamved Tilcor Vital Skadade rötter Parkskötsel Fraexc ngt ned Fraexc Vital Tilcor Vital Skadade rötter Parkskötsel Fraexc ngt ned Askskottsjuka Fraexc Vital Sorint Vital Sorint Vital Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Sorint Vital Sorauc 2 81 kra ned Sorauc 2 97 kra ned Sorauc 2 97 Vital 21

22 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla TrädID N-koord E-koord Art Klass BH Vit Hål Placering HålØ (cm) Mulmvol (l) Skada NV-Art Gammal? Hamlad? Kommentar Sorauc Vital Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Pyrcom Vital Ja Ovan mark <10 < Pyrcom Vital Ja Ovan mark <10 Ej bedömd Ja Betpen Vital Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Ja Ovan mark <10 Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Sorint Vital Tilcor Vital Parkskötsel Sorint Vital Sorauc Vital Ja Tilxeu Vital Parkskötsel Tilxeu Vital Parkskötsel Acepla Vital Acepla Vital Tilxeu Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Sorauc Vital Acepla 3 61 Vital Acepla 3 74 Vital Acepla 3 94 Vital Acepla Vital Acepla Vital Acepla Vital Acepla Vital Acepla 3 94 Vital Acepla 3 99 Vital Tilcor Vital Parkskötsel 22

23 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla TrädID N-koord E-koord Art Klass BH Vit Hål Placering HålØ (cm) Mulmvol (l) Skada NV-Art Gammal? Hamlad? Kommentar Sorint Vital Sorint Vital Tilcor Vital Parkskötsel Sorint Vital Sorint Vital Tilcor Vital Parkskötsel Fraexc ngt ned Fraexcsottsjuka Tilcor Vital Parkskötsel Fraexc ngt ned Ja Ovan mark <10 <10 Askskottsjuka Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Sorint Vital Sorint Vital Tilcor Vital Exponerad stamved Parkskötsel Tilxeu Vital Parkskötsel Tilcor Vital Exponerad stamved Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Sorauc 2 60 Vital Sorauc 2 57 Vital Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Ja Ovan mark <10 <10 Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel 23

24 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla TrädID N-koord E-koord Art Klass BH Vit Hål Placering HålØ (cm) Mulmvol (l) Skada NV-Art Gammal? Hamlad? Kommentar Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Sorauc 2 98 Vital Ulmgla Död Sorauc 2 43 Vital Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Ulmgla kra ned Tilcor Vital Parkskötsel Fagsyl Vital Ulmgla kra ned Almsjuka Parmelina tiliacea Tilcor Vital Parkskötsel Ulmgla Död Ulmgla 2 80 Död Ulmgla Död Exponerad stamved Ulmgla Död Poptre Vital Salcap Vital Flerstammig Salcap Vital Tilcor ngt ned Parkskötsel Poptre Vital Poptre Vital Salcap Vital Tilcor Vital Parkskötsel Salalb Vital Ja Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Ja Ovan mark <10 <10 Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Ja Ovan mark <10 <10 Parkskötsel Sorauc 2 80 Vital Sorint Vital Tilcor Vital Parkskötsel 24

25 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla TrädID N-koord E-koord Art Klass BH Vit Hål Placering HålØ (cm) Mulmvol (l) Skada NV-Art Gammal? Hamlad? Kommentar Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Sorauc 2 68 Vital Sorint Vital Sorauc 2 72 Vital Tilcor Vital Exponerad stamved Parkskötsel Sorauc 2 77 Vital Tilcor Vital Parkskötsel Sorauc 2 74 Vital Sorint Vital Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Ja Ovan mark <10 <10 Parkskötsel Tilcor Vital Skadade rötter Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Ulmgla ngt ned Almsjuka Ulmgla ngt ned Almsjuka Tilcor Vital Parkskötsel Pyrcom Vital Ja Ovan mark <10, Ej bedömd Ja Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Exponerad stamved Parkskötsel Betpen 3 82 Vital Betpen Vital Tilcor Vital Parkskötsel Betpen Vital Betpen Vital Betpen Vital Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Ja Ovan mark <10 <10 Exponerad stamved Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Acepla Vital 25

26 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla TrädID N-koord E-koord Art Klass BH Vit Hål Placering HålØ (cm) Mulmvol (l) Skada NV-Art Gammal? Hamlad? Kommentar Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Aeship Vital Exponerad stamved Acepla Vital Parkskötsel Acepla Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Maldom Vital Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel Tilcor 3 63 Vital Parkskötsel Tilcor Vital Parkskötsel 26

27 2014 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Bilaga 2 Placering av fönsterfällor Fällnr. TrädID Art Motivering N (SWEREF ) E (SWEREF ) 1 19 Rönn (Sorbus aucuparia) Nyligen dött träd, solexponerat Skogslind (Tilia cordata) Stamskada Skogslind (Tilia cordata) Äldre träd med hålighet i grenbrott Skogsalm (Ulmus glabra) Relativt nydött träd, solexponerat Päron (Pyrus communis) Gammalt träd med mulm och stora håligheter Skogsalm (Ulmus glabra) Grovt, dött träd. Barkfallet och solexponerat Lind (Tilia cordata) Hålighet med fågelbo Ask (Fraxinus excelsior) Små håligheter efter tidigare tuktning Kartbild visande fönsterfällornas placering. Beskuren från originalkarta tillhandahållen av Norrköpings kommun. 27

28 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Bilaga 3 Artlista insekter Fällno. Trädslag TrädID ART Antal Kommentar 1 Rönn 19 Dasytes plumbeus 15 1 Rönn 19 Dacne bipustulata 1 1 Rönn 19 Salpingus planirostris 2 1 Rönn 19 Meligethes aeneus 1 1 Rönn 19 Cortinicara gibbosa 1 1 Rönn 19 Aphthona euphorbiae 1 1 Rönn 19 Aleocharinae sp. 3 Samma art. 1 Rönn 19 Haploglossa villosula 1 1 Rönn 19 Tanyptera atrata 1 1 Rönn 19 Ctenophora pectinicornis 1 2 Skogslind 93 Ctesias serra 1 2 Skogslind 93 Anaspis thoracica 2 2 Skogslind 93 Leptura quadrifasciata 1 2 Skogslind 93 Dalopius marginatus 1 2 Skogslind 93 Rhagonycha limbata 1 2 Skogslind 93 Anaspis rufilabris 1 2 Skogslind 93 Corticarina fuscula 2 2 Skogslind 93 Cyphon ochraceus 1 2 Skogslind 93 Aphthona euphorbiae 2 2 Skogslind 93 Aleocharinae sp. 1 2 Skogslind 93 Ernoporus tiliae 1 Lindart 2 Skogslind 93 Episyrphus balteatus 1 2 Skogslind 93 Bombus lucorum 1 2 Skogslind 93 Dolichovespula saxonica 1 2 Skogslind 93 Vespula rufa 1 3 Skogslind 109 Axinotarsus marginalis 1 Lokal, få fynd 3 Skogslind 109 Serica brunnea 1 3 Skogslind 109 Dasytes plumbeus 3 3 Skogslind 109 Dalopius marginatus 3 3 Skogslind 109 Enicmus rugosus 1 3 Skogslind 109 Cantharidae nigricans 1 3 Skogslind 109 Ophonus rufibarbis 1 3 Skogslind 109 Globicornis nigripes 1 NT 3 Skogslind 109 Mycetophagus atomarius 1 3 Skogslind 109 Quedius mesomelinus 1 3 Skogslind 109 Dorcatoma chrysomelina 1 3 Skogslind 109 Trixagus dermestoides 3 3 Skogslind 109 Sphindus dubius 1 3 Skogslind 109 Tipula scripta 1 4 Skogsalm 125 Dasytes plumbeus 8 4 Skogsalm 125 Salpingus planirostris 1 4 Skogsalm 125 Salpingus ruficollis 1 4 Skogsalm 125 Scolytus triarmatus 2 Ny Ög 4 Skogsalm 125 Anobium nitidum 1 4 Skogsalm 125 Axinotarsus marginalis 1 Lokal, få fynd 4 Skogsalm 125 Meligethes aeneus 1 4 Skogsalm 125 Brachypterolus pulicarius 1 4 Skogsalm 125 Anhtrenus museorum 1 4 Skogsalm 125 Ptomaphagus sericatus 1 4 Skogsalm 125 Ernoporus tiliae 1 Lindart 4 Skogsalm 125 Aleocharinae sp. 1 4 Skogsalm 125 Episyrphus balteatus 1 4 Skogsalm 125 Dolichovespula saxonica 1 4 Skogsalm 125 Vespula rufa 3 28

29 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla 5 Päron 168 Mycetochara maura 1 5 Päron 168 Allecula morio 1 NT 5 Päron 168 Anaspis thoracica 3 5 Päron 168 Dasytes plumbeus 13 5 Päron 168 Meligethes aeneus 6 5 Päron 168 Euglenes oculatus 1 NT Päron 168 Cortinicara gibbosa 1 5 Päron 168 Scraptia fuscula 7 Hålträdart 5 Päron 168 Anobium nitidum 1 5 Päron 168 Strophosoma capitatum 1 5 Päron 168 Meligethes peducularius 2 5 Päron 168 Corticaria ferruginea 1 5 Päron 168 Magdalis ruficornis 1 5 Päron 168 Enicmus rugosus 1 5 Päron 168 Antherophagus pallens 1 5 Päron 168 Trixagus dermestoides 4 5 Päron 168 Haploglossa villosula 11 5 Päron 168 Aleocharinae sp. 2 5 Päron 168 Tipula fascipennis 1 6 Skogsalm 127 Cortinicara gibbosa 5 6 Skogsalm 127 Soronia grisea 1 6 Skogsalm 127 Mycetochara axillaris 1 6 Skogsalm 127 Ctesias serra 1 6 Skogsalm 127 Scolytus triarmatus 1 Ny Ög 6 Skogsalm 127 Scolytus laevis 1 6 Skogsalm 127 Meligethes aeneus 2 6 Skogsalm 127 Quedius xanthopus 1 6 Skogsalm 127 Dacne bipustulata 1 6 Skogsalm 127 Axinotarsus marginalis 2 Lokal, få fynd 6 Skogsalm 127 Dasytes plumbeus 4 6 Skogsalm 127 Anaspis rufilabris 1 6 Skogsalm 127 Micrambe abietis 1 6 Skogsalm 127 Vespula vulgaris 1 6 Skogsalm 127 Dasysyrphus venustus 1 6 Skogsalm 127 Eupeodes corollae 1 6 Skogsalm 127 Crossocerus quadrimaculatus 1 6 Skogsalm 127 Passaloecos sp. 1 6 Skogsalm 127 Crossocerus sp. 3 6 Skogsalm 127 Hylaeus brevicornis 1 6 Skogsalm 127 Rhopalum coarctatum 1 6 Skogsalm 127 Spilomena troglodytes 1 6 Skogsalm 127 Stigmus solskyi 1 7 Skogslind 5 Dasytes plumbeus 5 7 Skogslind 5 Malachius bipustulatus 1 7 Skogslind 5 Exomias pellucida 1 7 Skogslind 5 Haploglossa villosula 1 7 Skogslind 5 Carpelimus corticinus 1 7 Skogslind 5 Bruchus rufimanus 1 Ny Ög 7 Skogslind 5 Atheta sp. 1 8 Ask 23 Dasytes plumbeus 10 8 Ask 23 Meligethes aeneus 2 8 Ask 23 Dacne bipustulata 1 8 Ask 23 Meligethes peducularius 1 8 Ask 23 Mycetophagus piceus 1 8 Ask 23 Aphthona euphorbiae 2 29

30 Träd och naturvårdsintressanta arter, Trafikplats Bråvalla Bilaga 4 Stor karta över träden 30