100/18 Yttrande med anledning av överklagande av beslut om anställning av en professor i miljöoch naturresursekonomi

Transkript

1 Ledningskansliet Maria Lindfors REKTORS BESLUT (REB) BESLUTSLISTA Närvarande: Peter Högberg Martin Melkersson Maria Lindfors Rektor Universitetsdirektör Sekreterare 100/18 Yttrande med anledning av överklagande av beslut om anställning av en professor i miljöoch naturresursekonomi SLU ua Rektor beslutar att skicka yttrande till Överklagandenämnden för högskolan gällande överklagad anställning som professor i miljö- och naturresursekonomi. Föredragande: Anna Jarmar 101/18 Rapport om hur SLU integrerar och bidrar till målen för regeringens livsmedelsstrategi SLU ua Rektor beslutar att fastställa samt till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) överlämna rapport (bilaga) enligt uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2018 om hur SLU integrerar och bidrar till livsmedelsstrategins mål. Föredragande: Mariette Manktelow 102/18 Fördelning av medel för uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin SLU ua Rektor beslutar att fördela erhållna medel kr från regeringen för fyra uppdrag att genomföra Postadress: Box 7070, UPPSALA Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: Maria.Lindfors@slu.se

2 åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin enligt följande: kr för uppdraget att inrätta ett vetenskapligt råd för djurskyddsfrågor (N2017/02366/SUN och N2017/04504/SUN) till kst , prj , kr för uppdraget att inrätta ett program för industridoktorander (N2017/03895/SK) överförs till kst prj , kr för uppdraget att analysera effekter av jordförvärvs- och arrendelagstiftningen (N2017/04215/JM och N2017/05716/JM) överförs till kst prj , samt kr för uppdraget att utveckla samverkan och samverkansformer mellan forskning och rådgivning (N2017/04769/JM) överförs till institutionen för husdjurens utfordring och vård kst prj , samt att dessutom från rektors särskilda medel kst prj överföra kr för uppdraget att analysera effekter av jordförvärvs- och arrendelagstiftningen (N2017/04215/JM och N2017/05716/JM) till institutionen för ekonomi, samt kr för uppdraget att utveckla samverkan och samverkansformer mellan forskning och rådgivning (N2017/04769/JM) till institutionen för husdjurens utfordring och vård kst prj Föredragande: Mariette Manktelow 103/18 Medfinansiering av värdskapet för koordineringsfunktionen vid Nordiska ministerrådets kommitté för lantbruks- och matforskning (NKJ) SLU ua Rektor beslutar att medfinansiera koordineringsfunktionen vid Nordiska ministerrådets kommitté för 2/4

3 lantbruks- och matforskning med 130 tkr årligen under åren , att statsanslag för detta ändamål överförs från rektors strategiska medel (kst , prj 68000) till LTV-fakulteten (kst , prj ). Föredragande: Mariette Manktelow 104/18 Anställning som gästprofessor Rektor beslutar SLU ua att anställa Christopher Evans 10% som gästprofessor i biogeokemi fr. o m tills vidare dock längs t.o.m Föredragande: Ingrid Hemström 105/18 Uppsägning på grund av arbetsbrist Rektor beslutar SLU ua att på grund av arbetsbrist säga upp en forskare från anställningen vid institutionen för molekylära vetenskaper. Uppsägningstid 12 månader. Föredragande: Per Frimodig 106/18 Uppsägning på grund av arbetsbrist Rektor beslutar SLU ua att på grund av arbetsbrist säga upp en forskare från anställningen vid institutionen för molekylära vetenskaper. Uppsägningstid 12 månader. Föredragande: Per Frimodig 107/18 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn SLU ua Rektor beslutar att fastställa och överlämna rapport om stärkt 3/4

4 kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn till regeringskansliet, Näringsdepartementet, enligt bilaga. Föredragande: Margit Nothnagl 108/18 Hemställan till regeringen, Näringsdepartementet, om inrättande av ett nationellt kompetenscentrum för kemiska risker i dricksvatten i Uppsala SLU ua Rektor beslutar att underteckna hemställan till regeringen i samråd med övriga intressenter. Föredragande: Karin Wiberg 109/18 Samverkansavtal avseende internrevision med Sveriges geologiska undersökning (SGU) SLU ua Rektor beslutar att underteckna överenskommelsen. Föredragande: Inga Astorsdotter Beslut fattat av rektor den 28 maj /4

5 Rektor BESLUT SLU ID: SLU.ua Sändlista Rapport om hur SLU integrerar och bidrar till målen för regeringens livsmedelsstrategi Beslut Rektor beslutar att fastställa samt till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) överlämna rapport (bilaga) enligt uppdrag i regleringsbrevet för budgetåret 2018 om hur SLU integrerar och bidrar till livsmedelsstrategins mål. Ärendet Under 2018 lanserade regeringen en nationell livsmedelsstrategi (proposition 2016/17:104). I regleringsbrevet för budgetåret 2018 avseende Sveriges lantbruksuniversitet gav regeringen SLU i uppdrag att med utgångspunkt i regeringens livsmedelsstrategi och dess mål i en rapport (bilaga) beskriva hur SLU arbetar systematiskt för att integrera livsmedelsstrategins mål och syfte i relevanta delar av sin verksamhet. Rapporten innefattar också en bedömning av SLU:s möjligheter att, inom ram, bidra till livsmedelsstrategins mål utifrån sitt uppdrag och sin instruktion. Beslut i detta ärende har fattats av rektor Peter Högberg efter föredragning av samverkanskoordinator Mariette Manktelow och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. I beredningen av ärendet har även vicerektor Erik Fahlbeck deltagit. Postadress: Box 7070 Tel: Besöksadress: Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: mariette.manktelow@slu.se

6 Rapport om hur SLU integrerar och bidrar till målen för regeringens livsmedelsstrategi Peter Högberg Sändlista Dekaner Universitetsdirektören Fakultetsdirektörerna Samverkansrådet (SAR) Samverkansgruppen inom livsmedelsområdet Chefen för planeringsavdelningen Mariette Manktelow Kopia för kännedom Internrevisionen 2/2

7 Bilaga till rektors beslut den 30 maj 2018, SLU ID ua Rektor RAPPORT SLU ID: SLU.ua Regeringen (Näringsdepartmentet) Rapport om hur SLU integrerar och bidrar till målen i regeringens livsmedelsstrategi Det övergripande målet för regeringens nationella livsmedelsstrategi (proposition 2016/17:104) är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Detta i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. I strategin för (SLU ua ) konstaterar SLU att vi avser att bidra aktivt till den nationella livsmedelsstrategin genom forskning som spänner från primärproduktionens förutsättningar till livsmedlens kvalitet, säkerhet och hälsoaspekter. I samverkan med sektorn avser SLU att utveckla den tillämpningsnära forskningen och att ta en aktiv roll i ny forskning och angränsande innovation, inom hela livsmedelssystemet. Som universitet har vi stora möjligheter att integrera livsmedelsstrategins syfte och mål i vår verksamhet, i de delar där de sammanfaller med egna syften och mål kring framförallt forskning och utbildning. De uppdrag som regeringen gett oss förstärker i viss mån en sådan integrering. Exempel på sådana uppdrag är att utveckla samverkan mellan forskning och rådgivning (N2017/04769/JM), inrätta ett program för industridoktorander (N2017/03895/SK), skapa ett kompetenscentrum för växtförädling (N2017/07854/SUN) samt inrätta ett vetenskapligt råd för djurskyddsfrågor och stärka kompetensutveckling i företagsledning (N2017/02366/SUN). Exempel på SLU:s bidrag till livsmedelsstrategin inom de tre strategiska områdena Regler och villkor Målet för livsmedelsstrategins område Regler och villkor är att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Postadress: Box 7070 Besöksadress: Almas allé 8, Uppsala Org nr: Tel: (vx) rektor@slu.se

8 Rapport om hur SLU integrerar och bidrar till målen i regeringens livsmedelsstrategi SLU bidrar till detta strategiska område genom forskning på ekonomiska frågeställningar med fokus på företagens konkurrenskraft, företagsstyrning, entreprenörskap och marknadsföring. Några forskningsprojekt som pågår är 1) forskning som sätter fokus på att skapa dialog kring och arbeta för att minska existerande regelbörda och byråkrati för enskilda lantbrukare, 2) en studie av möjligheter och hinder för entreprenörskap i lantbruket, och 3) en studie om framtidstro och tillväxt hos gröna företagare i nordvästra Skåne. SLU:s kompetenscentrum för företagsledning (KCF) arbetar med att koppla ihop forskning, utbildning och samverkan med de gröna näringarna inom tre områden: utveckling av utbildning och rådgivning, forskning och utveckling samt samverkan. SLU har inrättat ett vetenskapligt råd för djurskyddsfrågor med uppgift att vara ett stöd i föreskriftsarbetet på djurskyddsområdet genom att bistå med vetenskapligt stöd. Konsument och marknad Målet för livsmedelsstrategins område Konsument och marknad är att konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader. SLU bidrar till detta strategiska område genom att vi konsekvent kommunicerar vår kunskap om livsmedel och livsmedelsproduktion på olika arenor i Sverige, främst i vanliga kanaler för forskning, som tidskrifter, men även till exempel i Almedalen och vårt eget event Matologi. Vår framtidsplattform SLU Future food är ett interaktivt gränssnitt mellan akademi och samhälle för att identifiera kunskapsbehov och generera vetenskapligt underbyggda beslutsunderlag kring frågeställningar, som är viktiga för samhället. SLU:s centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK är ett nav för kunskapsförmedling och kommunikation och samverkar med rådgivare, lantbrukare, beslutsfattare, näringsliv och konsumentorganisationer. Kunskap och innovation Målet för livsmedelsstrategins område Kunskap och innovation är att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Inom detta område ger SLU ett omfattande bidrag till livsmedelsstrategin. SLU arbetar kontinuerligt med att utveckla förutsättningarna för nydanande, excellent forskning och forskningsanknuten utbildning. Fokus ligger på områden av strategisk betydelse för SLU:s verksamhetsidé och utbildningsuppdrag, med målet att SLU ska vara internationellt framstående och förse samhället med relevant 2/4

9 Rapport om hur SLU integrerar och bidrar till målen i regeringens livsmedelsstrategi kunskap. Under satsar SLU på fyra universitetsgemensamma forskningsområden: Biobaserade material, Hållbar och säker livsmedelsförsörjning, Ekonomi samt Betydelsen av naturupplevelser och sällskapsdjur för människans hälsa och välbefinnande. De tre första områdena har stor relevans för den nationella livsmedelsstrategin. SLU startar 2018 ett nytt mastersprogram om hållbara livsmedelssystem, Sustainable Food System, och ett nytt industridoktorandprogram med tio doktorander inom livsmedelsområdet. Vi har nyligen startat ett stort projekt för att rekrytera fler studenter till bl.a. agronomutbildningarna. Vi har under 2017 haft ingående diskussioner med rådgivarorganisationer i Sverige och planerar nu åtgärder för att underlätta informationsflödet mellan SLU och dessa, bland annat strategiska dialoger på ledningsnivå, uppbyggnad av en ny struktur SLU Samverkan, utveckling av SLU:s samverkanslektorer och förstärkning av forskarkompetensen inom tillämpningsbara områden. Ett gemensamt möte mellan SLU och rådgivningsbranschen hölls den 24 april. Diskussionerna gällde formerna för framtida samarbete och t.ex. inrättandet av ett s.k. sektorsråd. Vi har också byggt upp plattformen SLU Future Food, som samlar SLU:s forskning inom livsmedelsområdet i syfte att ta fram kunskap och innovationer så att hela livsmedelssystemet präglas av ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet för att övervinna morgondagens utmaningar. Forskning och kunskapsförmedling inom akvakultur ökar vid SLU. Vi bedriver ett aktivt avelsarbete inom regnbåge och röding och har också startat en ny Plattform för akvakultur (SPA) i syfte att stärka forskning, utbildning och miljöanalys inom akvakulturområdet på. SLU samarbetar sedan 2012 med Göteborgs universitet i Nationellt Kompetenscentrum för Vattenbruk. SLU har ökat fokus på forskning och utbildning kring minskad antibiotikaanvändning genom att stärka One health området. Vi har även inrättat ett nytt centrum för förädling av livsmedelsgrödor, Grogrund, som ska utveckla kunskap och nya metoder som bidrar till en kraftsamling inom förädling av livsmedelsgrödor, för ökad innovationspotential, livsmedelsförsörjning och konkurrenskraft i enlighet med målen i regeringens livsmedelsstrategi. Inom ramen för Agrifood Economics bedrivs ett stort antal projekt som direkt eller indirekt berör livsmedelsstrategin, t.ex. ett om Miljöstöd till jordbruket hur påverkas företagens ekonomi, ett annat om Regional effektivitet i svenskt jordbruk och ett tredje om Med biodiversitet som insatsvara kan produktionen av livsmedel bli mer miljövänlig. Även projektet MSC-märkning och priser på torsk effekter av att ta bort en certifiering kan anges i detta sammanhang. KCF har gjort en utredning om hur kompetensutveckling i företagsledning kan stärkas inom livsmedelssektorn genom att testa olika kunskapsmodeller för kompetensutveckling och identifiera utmaningar i framtidens företagsledning. 3/4

10 Rapport om hur SLU integrerar och bidrar till målen i regeringens livsmedelsstrategi SLU har en bred samverkan med omvärlden och inom livsmedelsområdet har vi för närvarande ordförandeskapet inom Food Science Sweden och deltar med representanter i regionala livsmedelsstrategier i Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppland och Västra Götaland. Vi har strategiska diskussioner med LRF och större företag inom näringen. Vi samverkan även fortlöpande med myndigheter med uppdrag inom livsmedelsstrategins område, kring t.ex. frågor om vattenbruk, med Statens Jordbruksverk och Livsmedelsverket. 4/4

11 1(3) Dnr SLU ua Rektor BESLUT Sändlista Fördelning av medel för uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin Beslut Rektor beslutar: att fördela erhållna medel kr från regeringen för fyra uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin enligt följande: kr för uppdraget att inrätta ett vetenskapligt råd för djurskyddsfrågor (N2017/02366/SUN och N2017/04504/SUN) till kst , prj , kr för uppdraget att inrätta ett program för industridoktorander (N2017/03895/SK) överförs till kst prj , kr för uppdraget att analysera effekter av jordförvärvs- och arrendelagstiftningen (N2017/04215/JM och N2017/05716/JM) överförs till kst prj , samt kr för uppdraget att utveckla samverkan och samverkansformer mellan forskning och rådgivning (N2017/04769/JM) överförs till institutionen för husdjurens utfordring och vård kst prj , samt att dessutom från rektors särskilda medel kst prj överföra kr för uppdraget att analysera effekter av jordförvärvs- och arrendelagstiftningen (N2017/04215/JM och N2017/05716/JM) till institutionen för ekonomi, samt kr för uppdraget att utveckla samverkan och samverkansformer mellan forskning och rådgivning (N2017/04769/JM) till institutionen för husdjurens utfordring och vård kst prj , Ärendet Regeringen lanserade en nationell livsmedelsstrategi under 2017 SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr mariette.manktelow@slu.se

12 Fördelning av medel för uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin (proposition 2016/17:104). I samband med den har SLU fått fyra regeringsuppdrag. Inrätta ett vetenskapligt råd för djurskyddsfrågor (N2017/02366/SUN och N2017/04504/SUN). Inrätta ett program för industridoktorander (N2017/03895/SK). Analysera effekter av jordförvärvs- och arrendelagstiftningen (N2017/04215/JM och N2017/05716/JM). Utveckla samverkan och samverkansformer mellan forskning och rådgivning (N2017/04769/JM). De medel, totalt kr, som inte användes för uppdragen under 2017 återbetalades till regeringen med förhoppning om att återfås till SLU under Regeringen beslutade den 29 mars 2018 (N2018/02193/SUN) att tilldela endast hälften av denna summa, nämligen kr, till SLU att fördela fritt på de fyra uppdragen. För två av uppdragen täcks dessutom med rektors strategiska medel för uppdragens utförande uppkomna minusposter på kr (N2017/04215/JM och N2017/05716/JM) respektive kr (N2017/04769/JM) Beslut i detta ärende har fattats av rektor Peter Högberg efter föredragning av samverkanskoordinator Mariette Manktelow och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. I beredningen av ärendet har även vicerektor för samverkan Erik Fahlbeck medverkat. Peter Högberg Sändlista Erik Fahlbeck, Vicerektor för samverkan Prefekt vid inst. f. husdjurens utfordring och vård Prefekt vid inst. f. ekonomi Dekan för VH-fakulteten Ekonomichefen Mariette Manktelow Kopia för kännedom Universitetsdirektören Dekaner för NJ-, LTV- och S-fakulteterna Administrativ chef vid inst för husdjurens utfordring och vård Vicedekan för samverkan vid VH-fakulteten Vicedekan för VH-fakulteten Fakultetsdirektörer 2(3)

13 Fördelning av medel för uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin Internrevisionen Samverkansrådet (SAR) Samverkansgruppen inom livsmedelsområdet Chefen för planeringsavdelningen 3(3)

14 Rektor [Ev. kompletterande text, t.ex. beslutsfattare] BESLUT SLU ID: SLU.ua Sändlista Medfinansiering av värdskapet för koordineringsfunktionen vid Nordiska ministerrådets kommitté för lantbruks- och matforskning (NKJ) Beslut Rektor beslutar att medfinansiera koordineringsfunktionen vid Nordiska ministerrådets kommitté för lantbruks- och matforskning med 130 tkr årligen under åren , att statsanslag för detta ändamål överförs från rektors strategiska medel (kst , prj 68000) till LTV-fakulteten (kst , prj ) Ärendet Nordiska ministerrådets kommitté för lantbruks- och matforskning (NKJ) är ett kontakt- och samarbetsorgan mellan nordiska ländernas forskningsråd och ministerier inom jordbruksområdet inklusive råvaru- och livsmedelsproduktion. SLU innehar värdskapet för koordineringsfunktionen vid NKJ som utförs av en medarbetare med deltidsanställning vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi. Tanken är att värdskapet ska rotera mellan nordiska huvudmän. NKJ nöjd med SLU:s tidigare värdskap, som därför har blivit förlängt med tre år. OH-kostnaden ersätts inte av NKJ och hittills har LTV-fakulteten täckt denna kostnad. Eftersom funktionen som sådan är intressant för tre av SLU:s fakulteter (LTV, NJ och VH) är det rimligt med central medfinansiering. Postadress: Box 7070, Uppsala Besöksadress: Almas allé 8 Org nr: Tel: (vx) mariette.manktelow@slu.se

15 Medfinansiering av värdskapet för koordineringsfunktionen vid Nordiska ministerrådets kommitté för lantbruks- och matforskning (NKJ) Beslut i detta ärende har fattats av rektor Peter Högberg efter föredragning av samverkanskoordinator Mariette Manktelow och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. I ärendets beredning har även controller Joakim Ögger deltagit. Peter Högberg Mariette Manktelow Sändlista Dekaner Prorektor Vicerektorer Kopia för kännedom Planeringschefen Forskningssekreterarna Fakultetsekonom Thomas Welwert Fakultetsekonom Andreas Gustavsson Fredlund Redovisningsenheten Forskare FLK Jonas Rönnberg Projektledare Per Hansson 2/2

16

17

18 Bilaga 1 till rektorsbeslut den 30 maj 2018, SLU.ua Kompetenscentrum företagsledning Ove Karlsson Projektledare RAPPORT SLU ID: SLU.ua Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Uppdraget Regeringen uppdrar åt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), (via Kompetenscentrum Företagsledning (KCF)) att stärka kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn. SLU ska vid behov samarbeta med andra universitet och högskolor som bedriver relevant utbildning och forskning. Kompetensutveckling i företagsledning är en åtgärd inom livsmedelsstrategins strategiska område Kunskap och innovation (se regeringens bedömning i avsnitt 9.4 i prop 2016/17:104). SLU ska redovisa hur insatsen bidrar till målet för det ovan nämnda strategiska området samt till det som anges under regeringens bedömning i propositionen. Regeringen bedömer att rådgivning och kompetensutveckling behöver utvecklas i takt med behoven i företagen för att stärka företagens konkurrenskrafts och bidra till en långsiktig hållbar produktion. Insatsen för rådgivning och kompetensutveckling är viktiga för livsmedelssektorns konkurrenskraft. För att få effekter av kompetensutvecklingen bör koncept- och metodutveckling stärkas för att göra kunskapen lättillgänglig i utbildning, rådgivning och kommunikation. Uppdraget har inriktat sig på att: Fördjupa sig i de utmaningar företagsledningen står inför för att identifiera områden som behöver utvecklas mest Kompetensmässigt förstärka kunskapsområdena i företagsledning Syntetisera kompetensområdena för att få ett helhetsorienterat utvecklingsarbete i utbildning och forskning Utveckla ämnet företagsledning för att förstärka utbildningen på SLU Skapa underlag för en behovsorienterad forskning i företagsledning med fokus på helheten i företagsledning Utveckla en anpassad uppdragsutbildning för yrkesverksamma företagare som gör kunskapen lättillgänglig för företagarna och därmed skapa bättre effekt i företagen Postadress: Box 88, Alnarp Tel: Besöksadress: Slottsvägen 5, Alnarp Mobilnr: Org nr: ove.karlsson@slu.se

19 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Utveckla anpassningsbara moduler för utbildning av rådgivare och utbildare för större förståelse i företagsledning Använda uppdragets resultat på pilot-tester i Lantmästarutbildningen, vilket har gett bra mottagande av studenterna Inom ramen för uppdraget har SLU studerat hur andra länder arbetar med kompetensutveckling i företagsledning inom livsmedelssektorn. Med utgångspunkt i egna erfarenheter, litteraturöversikter och exempel från andra länder har SLU utvecklat olika former av kurs- och utbildningsmoduler inom företagsledning. Inom KCF har ett utvecklingsarbete pågått innan uppdraget. I denna rapport finns delar av de slutsatserna medtaget, då det är väl sammanflätat med beskrivning av behoven för företagarna samt arbetssätt för att stärka kompetensutvecklingen. Denna rapport sammanställer kortfattat: Slutsatser av företagarnas behov för stärkt företagsledning, i både dess delar och helhet Förslag på arbetssätt för stärkt utbildning med större effekt riktat till företagare, studenter, rådgivare och utbildare Förslag på arbetssätt för metod och konceptutveckling för snabbare och effektivare implementering av kunskap i företagen (som är med fördel tillämpbar i forskningen) Bakgrund till behov av kompetensutvecklingen Utmaningen i kompetensutvecklingen handlar om att lyfta individers kunskaper och färdigheter så företagen får bättre resultat (vinst)- och lönsamhetsutveckling. Detta är speciellt nödvändigt då den varit alldeles för låg för att kunna sägas vara hållbar, och haft svårigheter att generera hållbar tillväxt. En genomlysning av lantbrukets kunskapssystem identifierar flera svagheter, främst när det gäller utbildning, tillämpad forskning och utveckling. Behovet att lyfta hela kunskapssystemet inom företagsledning är starkt, d.v.s. från grund- och tillämpad forskning till konceptutveckling och implementering i företagen. Helheten i denna processinriktade utveckling är svårfinansierad idag. Dessutom handlar det om en innovationsinriktad utbildning och rådgivning som fordrar längre och uthålliga lär- och förändringsprocesser för att få genomslag. 2/18

20 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Metod och avgränsning Uppdraget har i detta arbete avgränsat begreppet livsmedelssektorn till att fokusera på mindre företag som mikroföretag (0-9 anställda) och småföretag (10-49 anställda). Företagen har sin huvudsakliga bas på lantbruksfastigheter (jord-skog-vatten) med produktion av varor och/eller tjänster (i stort sett de flesta landsbygdsföretag). För enkelhetens skull benämns de fortsättningsvis företagen. Det gemensamma för dessa typer av företag är att många företagsledande uppgifterna hanteras av en person eller möjligen två personer. Kompetensområdena i företagsledning är i stort samma i alla företag oavsett storlek, men förutsättningar är annorlunda. Stora företag kan ha fler experter i de olika kompetenserna. Att utveckla kompetensutvecklingen i företagsledning är mycket omfattande då det täcker helheten och är tvärvetenskapligt. Fokus har varit att identifiera detaljerna i de olika kunskapsområdena för att sedan tydligare strukturera dessa på ett lättanvänt helhetsinriktat sätt och identifiera synergier mellan kunskapsområdena. Detta för att lägga en god grund till en holistisk och hållbar syn på ämnet, skapa tydligare plattform för koncept och metodutveckling för utbildning med effekt. Ämnet är stort att det behövs ett kontinuerligt utvecklingsbehov, men en god grund har lagts. Underlaget till denna rapport består av ett stort antal aktiviteter för kartläggning av nationellt och internationellt arbete, forskning, och utveckling av kompetensutveckling i företagsledning. Kunskap har inhämtats från såväl nationella som internationella analyser. Vi kan konstatera att det allmänt råder kunskapsbrist på främst syntetisering av helheten i företagsledning. 3/18

21 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Aktiviteter Projektet har genomfört ett stort antal aktiviteter: Kartläggning av internationella kompetenscentra samt deras kompetensutveckling i företagsledning. Baserat på länder med framgångsrika lantbruksföretag och stort kunnande om småföretag. Besök eller kontakter har skett hos: o Wageningen Economic research, Nederländerna o University of Reading (Farm management Unit) England o Harper Adams University England o Purdue University Indiana USA o University of Wisconsin, Madison, USA o Cornell University, New York state, USA o University of Guelph, Kanada o Farm Management Canada o University of California, Davis USA o University of California, Berkeley USA o University of California, LA, USA o Agricultural management excellence, Kanada. Deltagande (för lärande) i högre kurs i företagsledning i Canada o International Farm Management Association (säte England) Kunskapsmodeller och utveckling av utbildning(ar) I projektet har kunskapsmodeller utvecklats, testats och implementerats i utbildning för företagare och studenter och i övriga sammanhang, vilket redovisas nedan: Kartläggning kunskapsområden företagsledning Arbete med att identifiera utmaningar i framtidens företagsledning Självscanning kring företagsledning och kompetensområden Strategiskt verktyg för att få yngre lantbrukare att fatta bra beslut (Interactive Strategic Management (ISM) utvecklat av Wageningen) Värdeflödesanalys av värdekedjan Värdeerbjudandemodeller för produkter och tjänster Utvecklingsarbete/test av case-metodik för lärande i alla delar av företagsledning Utveckling/test av marknads- och konkurrenspositioneringsverktyg för företagare (syfte: att stärka företagets marknads- och konkurrenssituation) Målstyrningsmodell företagsutveckling - från strategiska till operativa handlingsplaner Förändringsinriktad, deltagande och handlingsbaserad läromodell Helhetsynen i lärandet applicerad på Lantmästarprogrammet med gott resultat. Framtagande kursplan (bygger på materialet i denna rapport) för högre vidareutbildning av företagare (Namn: Strategisk Företagsledning). Kursen ges vid fyra separata kursveckor under två vintersäsonger. Start november /18

22 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Kartläggning av kunskapsområden inom företagsledning Vad är företagsledning? Förstå helheten! Företagsledning är precis som det låter - att leda ett företag. Uppgiften för företagsledningen är att leda en verksamhet till framgång, som uppstår när man har nått de uppsatta målen. De företag som är föremål för denna utredning är oftast ägarledda företag. Det innebär att privata mål ofta kommer först (kunna ta ut ägarlön, rimlig arbetsbelastning, förvalta värden, skapa något m.m.), men som sedan omvandlas och ställer krav på företagets mål. Att uppnå vinst och lönsamhet lägger grunden för hållbarhet i företagandet. Det är den i särklass viktigaste faktorn att säkerställa. Men för att göra detta behövs en palett av kunskaper och färdigheter, som ger företagaren olika spakar att dra i för utveckling av företaget. Målstyrningen mot vinst och lönsamhet är ofta svag i företagen, vilket behöver stärkas. Många förknippar företagsledning med ekonomi och ledarskap. Men det är så mycket större än så. Det är en mångfald av kompetenser och färdigheter som ska fungera i ett väl fungerade samspel. Exempelvis ska ett företag som producerar en vara eller tjänst (eller kombination), göra det på ett effektivt sätt som skapar ett värdeerbjudande som i sin tur möter en kunds behov på ett sådant sätt att kunden blir nöjd. Figurtext: Värdeflödet som företagsledningen har hantera som ska leda till en mer hållbar matproduktion Utöver detta ska omvärldsfaktorer, samhällets krav, konkurrenssituationer m.m. hanteras. Källa: Egen bearbetning Ove Karlsson 5/18

23 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Genom att det finns en mångfald av kunder med olika behov (marknader), så behövs det också en mångfald av produktionsprocesser för att skapa värdeerbjudanden. Av denna korta sammanfattning kan vi konstatera att konkurrenskraftsfrågor i den svenska lantbruksdebatten ofta hanteras som om det bara finns en marknad och/eller en produkt att förhålla sig till. Ett konkurrenskraftigt företagande via en framgångsrik företagsledning behöver förhålla sig till marknadsbaserat förhållningssätt i stället för bara ett resursbaserat förhållningssätt. Det spelar ingen roll om vi har fantastiska resurser om vi inte lyckas sälja våra produkter/tjänster. Företagarna har även ett antal strategiska vägval att göra för att skapa unikitet eller försöka vara bäst (läs billigast) på en bulkmarknad. Det i sig kräver olika mix av kompetenser i företagen för att lyckas. Företagsledningen i småföretag är komplex Som nämnts tidigare, är det unika i företagsledning i små företag på landsbygden att företagsledarna måste hantera många kompetenser och färdigheter samtidigt. Dessutom ska de kunna parera många påverkande parametrar. Denna multidisciplinära förmåga är en stor utmaning då det ska hanteras dagligen. Samtidigt ska det göras på ett hållbart sätt såväl ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Figurtext: Utvecklad modell om de fem pelarna i företagsledning. Källa: Jozefine Nybom och Ove Karlsson Företagsledningens kunskapsområden är identifierade som de fem pelarna, som är de områden företagen behöver kompetensutvecklas inom. De är (kort beskrivet): Marknad och kommunikation: Allt från kundens behov och efterfrågan, vad som påverkar den, priskoll på inköp och försäljning, kommunikation, marknads- och produktutveckling, marknadsföring m.m. 6/18

24 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Ekonomi: Målstyrning, analys av vinst, lönsamhet, ekonomisk styrka, kassaflöde, kalkylering, uppföljning, digitalisering m.m. Ledarskap, medarbetarskap, organisation: Strategiskt, taktiskt och operativt ledarskap, lärande, koordinering, team, tidsplanering, professionell organisation m.m. Produktion-management: Nå potentialen i processerna, förbättra flödes- och resurseffektivitet, produktivitet, arbete med ständig förbättring, best practice - rutiner, stabilitet, eliminera slöserier, implementera ny kunskap/teknik, digitalisering, m.m. Strategi, utveckling och innovation: Strategisk planering, genomförande och uppföljning, entreprenörskap, innovationsarbete, arbetsmiljöarbete, riskstrategier, strategi för ägarskifte m.m. Förhållningssätt - för ett lyckat företagande: Entreprenöriellt förhållningssätt: Drivande, utvecklande, passion, rätt attityd, våga prova, våga misslyckas m.m. Med kontrollerad risk. Innovativt förhållningssätt: Använda ny kunskap, metoder, kanaler, teknik eller andra hjälpmedel som utvecklar företaget. Med kontrollerad risk. Hållbar företagsledning en självklarhet: Ekologisk hållbarhet: En konkurrenskraftig verksamhet och produktion med systemtänkande samtidigt som man minskar eller eliminerar den ekologiska belastningen. Att jobba med naturen och djuren är en förutsättning för lyckat företagande Ekonomisk hållbarhet: Uppnå ett resultat (vinst) för utrymme till konsolidering för starkare ekonomisk ställning och undvika finansiell stress. Skapar motståndskraft mot olika former av risk. Motsatsen (förlust) äventyrar inte bara ekonomisk hållbarhet utan även social hållbarhet. Social hållbarhet: Trygga, motiverande och säkra arbetsplatser, delaktighet och respekt. Samhället runtom är utvecklande och det finns stabilitet. Uppfylls dessa hållbarhetsparametrar så finns det inget motsatsförhållande mellan företaget och dess omgivning. Ett utvecklat företagande är bra för samhället, miljön, ägarna, medarbetarna, djur och natur m.m. 7/18

25 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Olika perspektiv som är viktiga för hållbar företagsledning: Visionärt: Ha en målbild av en önskvärd framtid där målen nås. Målstyrt: Alla aktiviteter tillsammans styr mot långsiktiga mål. Strategiskt perspektiv: Välja rätt väg och aktivitet/investering för att nå målet. Tidshorisont 3 år och uppåt. Taktiskt perspektiv: Ett agerande i företaget som innebär aktiviteter som tar mellan 1-3 år att genomföra och som ligger i linje med det långsiktiga målet. Operativt perspektiv: Tidperioder från 1 år till en vecka. Handlingsplaner med kort perspektiv. Styr flödet under en arbetsdag eller arbetsskift. Daglig styrning är en konsekvens och genomförande av längre handlingsplaner. Avvikelser hanteras och åtgärdas. Detta ställer krav på att en kompetensutveckling är av hög tillämpbarhet för företaget för att kompetensområdet ska utvecklas. Dessutom samspelar de med varandra vilket kräver stor syntesförmåga hos företagaren. Svaga områden I diskussioner och kontakter med företagare, forskare, rådgivare och branschpersoner så framlyftas ofta några områden med speciellt utvecklingsbehov. Det finns ett stort kompetensbehov inom marknad, ledarskap, strategier. Samtidigt betonar företagare att egenkontroll av ekonomi och produktion behöver förstärkas för att snabbare undvika negativa avvikelser. Prognosverktyg för planering och genomförande som leder till ökad produktivitet är önskvärda för att stärka konkurrenskraften. Det behövs också insatser för att utveckla lantbrukarnas förhållningssätt gällande: det entreprenöriella (inställning), innovativa (lång tid för forskning och nyheter att användas av företagen), ekonomisk hållbarhet (brist på definition och målstyrning) samt social hållbarhet (definition och hur man ska uppnå det). Det intressanta är att man gör samma prioritering internationellt i de kontakter vi haft i projektet. Framtidens företagsledning och dess möjligheter och utmaningar I samma diskussioner som stycket ovan, belyses även de stora utmaningarna i framtidens företagsledning. De som har framkommit är: Aktivare omvärldsanalys - få rätt signaler, både globalt och lokalt Benchmark - jämföra för att utvecklas i företagsledning Datafångst - vad ska vi mäta som gör nytta Digitalisering - hur gör man rätt, veta mer om den egna verksamheten Hur kan man komma åt den genetiska potentialen Marknadsinnovationer Produktutveckling Ta makten över kunderna M.m. 8/18

26 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Utveckla kompetensutvecklingen - ett annat sätt att arbeta! Att stärka kompetensutvecklingen i företagsledning hos de små företagen innebär en stor utmaning. Varje ny i kunskap eller teknik kommer att prövas av företagaren om den innebär en förbättring, eller om den kan vara en risk. Förutom att kunskapen prövas i sitt delområde, så prövas den även utifrån hur den fungerar i företagets helhet. Det finns risk att ny kunskap eller teknik inte implementeras om risken bedöms för stor eller om kunskapen/tekniken är för svår att implementera. För att både forskning, utveckling och kompetensutveckling ska bli framgångsrik behöver man sätta sig in i företagarens situation och förstå företagets helhetsbild. Denna helhet hanteras inte på ett särskilt bra sätt av dagens kunskapssystem, som fortfarande är organiserat i stuprör. Följden blir att systemen genererar specialiserade specialister, vilket behövs, men det saknas fortfarande specialiserade generalister som kan stötta företagen effektivt i deras helhetsutveckling. Företagsledningen är ett eftersatt ämne i kompetensutveckling till rådgivare och utbildare. Kanske mycket för att den är så komplex och utmanande. Ansatser har gjorts via t.ex ekonomirådgivning, affärsrådgivning, Lean Lantbruk, Ledarpraktikan, företagsledarutbildningar m.m. Dock har man inte lyckats vara heltäckande. Lean Lantbruk startade 2010 som en insats för att långsiktigt arbeta med ökad konkurrenskraft och företagsutveckling, främst inriktad på produktion och utveckling av ledare och medarbetare. Ledarpraktikan bygger till viss del på idéerna inom Lean Lantbruk och är inriktat på utveckling av ledare och medarbetare. I SLU:s agronomprogram finns alla delar av företagsledningen med, men mer som separata kurser. Utbildningen på lantmästarprogrammet är däremot mer sammansatt och helhetsinriktat. Case-metodiken som belyser helheten finns med i olika kurser i både programmen, men i olika omfattning. Utvecklad utbildningsstrategi För att utbildning till såväl företagare som studenter ska skapa effekter och ett hållbart lärande behöver utbildningen utvecklas. Det handlar att gå från traditionell kunskapsöverföring till ett aktivt och förändringsdrivet utbildningssätt. Det innebär ett stort deltagande i problemlösning där deltagarna tränar olika förmågor individuellt och i grupp. Det behövs en hel del träning att utveckla en god syntesförmåga för att hitta balanserade lösningar på komplexa utmaningar. I det fallet är case-metodik med riktiga företag mycket framgångsrikt. Det viktiga är att komma ifrån linjär kunskapsöverföring, där kunskapen går från expert, rådgivare och vidare till praktiker. Forskning och erfarenhet visar att det är ett ineffektivt sätt att bidra till lärande. Framtiden behöver nya utbildningsmodeller som bygger på ett större deltagande av flera spelare i kunskapskedjan. Genom att knyta ihop alla kompetenser cirkulärt kan man undvika att den svagaste länken i kunskapskedjan blir en begränsande faktor. 9/18

27 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Genom att SLU arbetar med denna lärande metodik inom företagsledning, så har vi sett de positiva effekterna. Dock behövs en större nationell satsning på utbildning för att kunna införliva det arbetssättet och för att nå många företagare. Figurtext: Systemskifte i undervisning viktig för företagsledning. Är även central i rådgivning, forskning, företagsutveckling, utmaningsdriven innovation m.m. Källa: NEXTFOOD - Educating the next generation of professionals in the agrifood system (H2020-projekt som koordineras av institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU i Alnarp) 10/18

28 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Koncept- och metodutveckling göra kunskapen lättillgänglig Målgruppen för utvecklingsarbetet är småföretagare med relativ låg kapacitet att med egen förmåga snabbt använda forskningsresultat. Större företag har en helt annan beställarkompetens och kapacitet. Detta gör att småföretagarna har svårt att med egen kraft driva på utvecklingen av ny kunskap. De har också svårt att skapa testmiljöer för att se vilket implementeringssätt av den nya kunskapen som ger bäst effekt. Med tanke på att små företag har stor betydelse för livsmedelssektorns hållbara utveckling, är det nödvändigt att ge kraftfullt stöd till koncept- och metodutveckling för småföretagen. Med koncept- och metodutveckling menas att ny kunskap sätts i ett utvecklingsarbete där rätt implementeringsmetod tas fram för hur kunskapen ska användas. Med konceptutveckling menar vi utveckling av insatser som långsiktigt bidrar till en förflyttning av företagens verksamhet, och som stöds på organisatorisk nivå (utbildning/coachning av ledare och medarbetare i företagen), på programnivå (effektiv program/projektstyrning) och på institutionell nivå (ett ansvarsfullt ägande av konceptet). Med metodutveckling menar vi en utveckling av ett nytt verktyg eller nytt arbetssätt för att uppnå en förbättring inom ett område i företaget. Ett exempel: en ny kunskap om utfodring implementeras med en ny arbetsrutin (implementeringsmetod) i praktiskt användande i produktion. Den nya metoden ska bidra till att produktivitet höjs genom bättre resursanvändande. Den nya rutinen säkerställer att rätt effekt uppnås och eliminerar risken för felanvändande av den nya kunskapen. Detta går att applicera på alla områden i företagsledning. Koncept- och metodutvecklingen ger svaret på HUR och VARFÖR den nya kunskapen ska användas. Att det finns ett stort behov av koncept- och metodutveckling belyses av följande: Forskning kan ha som uppgift att utveckla och utvärdera ett koncept eller en metod till en viss mognadsnivå (pilot). Därefter behöver annan aktör föra konceptet vidare och eventuellt göra det på affärsmässiga grunder. Det finns få exempel på koncept som utvecklats tillsammans med forskare och fått betydande spridning inom rådgivningen. Lean Lantbruk och Säkert bondförnuft är två exempel relaterade till företagsledning. Lantbrukarna blir ofta inspirerade av ny kunskap men den blir inte använd för man vet inte hur man ska använda den, samt att man är rädd att det kan störa eller äventyra den stabilitet man byggt upp idag. En metodutveckling är till stor del viktig för att eliminera denna rädsla och andra mentala hinder som står i vägen för en förändring. Många lantbrukare reflekterar över att de inte har råd att använda ny kunskap. Ofta är det svepskäl för att man inte har kunskap om HUR man använder den samt ett svepskäl för att man inte vågar ta risken. 11/18

29 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Rådgivarna och utbildare har ofta inte egen kapacitet eller kunskap nog att bedriva koncept- och metodutveckling. För att lyckas med ett sådant arbete behöver fler kompetenser vara inblandade. Det saknas kunskap om koncept- och metodutveckling i rådgivningsorganisationerna. Det behövs god processledningsförmåga och få personer är utbildade för dessa uppgifter. Rådgivningsorganisationerna prioriterar inte detta utvecklingsarbete i större utsträckning. Utnyttja många fördelarna med koncept- och metodutvecklingsarbete skapar innovation och kräver stark samverkan Det är viktigt att framhålla att rätt använt kan koncept- och metodutvecklingsarbete skapa många fördelar för hela kunskapssystemet. Det handlar inte om enkelriktad kommunikation utan informationen som flödar i alla riktningar. Exempelvis kan information om utmaningar och svårigheter gå från företagarna till forskarna, rådgivarna, utvecklarna m.m. På flera håll påtalas att lant- och skogsbruket och relaterade värdekedjor i Europa är för långsamt gällande att implementera lösningar som skulle kunna bidra till mer hållbar produktion av mat och biobaserade produkter. Lantbrukare behöver bli bättre på innovation: att tillsammans med andra utveckla lösningar och nya arbetssätt, att hantera förändringar kopplade till nya policys, marknadssvängningar och påverkan av miljön. Vidare behöver lantbrukarna utveckla färdigheter för att utveckla och marknadsföra sina produkter samt lära sig att arbeta effektivt i nätverk med andra. För att lantbruket ska utvecklas i en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar riktning, krävs en ökad samverkan mellan olika aktörer i kunskaps- och innovationskedjan. Skälet är att samverkan bidrar till att man lär av varandra och kan fatta välgrundade beslut. Utbytet av kunskap mellan forskning och praktik ökar. Forskaren, som också kan vara en processinriktad rådgivare eller coach, fungerar som ett stöd i förändringsarbetet och kan hjälpa till att utvärdera resultatet. En utmaning från projektet Lean Lantbruk är att detta fordrar en ny syn på rådgivningens roll och uppdrag. Det gäller att även sammankoppla lantbrukarnas utmaningar till forskningen. Aktionsutvecklingsmodellen för att knyta ihop implementering i företagen med utbildning, rådgivning och praktisk forskningmånga inom rådgivning och forskning upplever att utmaningen ligger i att få lantbrukarna att gå från ord till handling. Ofta vet både lantbrukare och rådgivare/forskare vad som krävs för att lösa ett problem kopplat till hållbarhet eller för en ökad effektivitet i produktionsprocessen, men de vet inte hur de ska ta de första stegen. För det saknas implementerings- och förändringskunskap. Aktionsforskning är en metod som kan stödja ett förändringsarbete på gården och samtidigt bidra till mer kunskap om en problematisk och komplex situation. Metodiken, aktionsforskning, är synnerligen 12/18

30 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn användbar i koncept- och metodutveckling och benämns därför för aktionsutvecklingsmodellen. Figurtext: Ett exempel på hur Actionsforskningsmodellen kan användas i koncept och metodutvecklingen. Modellen ovan sätter företagsledarens situation i centrum och olika utmaningar testas i modellen. Genom att snabbt testa prototyper på lösningar för ett effektivare lärande till användandet i företaget kan samtliga intressenter bidra med lösningar. Lösningar kan redan finnas i systemet men genom att alla aktörerna ser spelplanen kan lösningar lättare identifieras och tas fram. De lösningar som inte finns kan skickas vidare till utveckling eller forskning. Målbilden är att utmaningar ska kunna hitta sin lösning inom 1-2 år och brett spridna inom 3-4 år. Källa: Egen bearbetning: Ove Karlsson, Martin Melin Aktionsforskning (eng. action research) är en experimentell forskningsmetod för interventioner, utveckling och förändring i och av en praktisk situation. I forskningsprocessen deltar forskare tillsammans med praktiker, rådgivare och andra intressenter i utveckling av frågeställning, metod, deltagande och analys för att systematiskt genomföra och utvärdera en förändring av praktiken. Aktionsforskning är en praktisk metod som används inom organisationsutveckling för att lösa riktiga problem och utmaningar i företag. Metoden medger en möjlighet att skapa ny kunskap inom ett område och hitta alternativa lösningar på problem. Det är också en metod som passar bra när man eftersträvar förändring, då aktionsforskningen alltid har som mål att både lösa problem och att öka den vetenskapliga kunskapen. 13/18

31 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Aktionsforskning bygger på ett brett deltagande i utmaningsdriven innovation Aktionsforskning förutsätter en hög grad av indirekt eller direkt deltagande av de som berörs av forskningen, t.ex. lantbrukare och eller lantbrukets anställda, och att forskaren eller rådgivaren öppet deltar i forskningsprocessen. Denna typ av forskning/ utvecklingsarbete innebär att man eftersträvar att förstå det man studerar, samt att man vill förändra den situation man är involverad i, vilket är mycket viktigt i företagsledning. Aktionsforskningen har också som mål att de som berörs av projektet (t.ex. lantbrukare, rådgivare, studenter, forskare, utbildare, branscher, övriga samhället m.m.) lär sig av varandra genom att arbeta och reflektera tillsammans i en verklig miljö. I planering/frågeställning hjälps deltagare och forskare åt för att identifiera ett praktiskt problem och finna metoder för att tillsammans angripa problemet. Genom att det är utmaningar som är i fokus blir det ett utmaningsdrivet innovationsarbete. Planen för interventionen baseras på den bästa tillgängliga kunskapen som finns just nu, och forskningens uppgift är att förklara problemets natur och orsak och sätta en baseline för att skatta förändringar i situationen. I reflektionsstadiet tittar man på resultatet av handlingen. Deltagarna har en viktig roll i utvärderingen av hela forskningsprocessen där de får en möjlighet att aktivt kritisera resultatet och hur man kommit fram till resultatet, vilket är en viktig del för forskningens/utvecklingens validitet. Särskilt i situationer där problemställningen är otydlig, där det råder stor osäkerhet, och det finns många aktörer och intressen, som t.ex. när det gäller utvecklingen av hållbart lantbruk, är denna modell särskilt intressant. Små steg för ständiga förbättringar Det är välkänt inom industrin att processer förbättras genom att ta små steg i taget, för att lära oss att göra små justeringar längs vägen och upptäcka vägen där vi vill vara. Dagens företagande är komplext och omgivningen förändras ständigt. Det innebär att vi inte kan se särskilt långt framåt och vi kan därför inte förlita oss enbart på framtidsplanering. Förbättring, anpassning och innovation är ofta resultatet av flera små steg; varje erfarenhet vi får hjälper oss att se nästa steg och bidrar till att öka vår kunskap. Varje steg kan ses som ett experiment som drivs av en vetenskaplig metod; genom att systematiskt analysera situationen, göra en handlingsplan, genomföra åtgärder och reflektera över resultatet ackumuleras ett lärande. Erfarenheterna vi får från varje experiment tar oss närmare vår vision, eller vårt måltillstånd. Att implementera (kunskap eller metod) är ett ord som ofta används i positiv bemärkelse, och kan jämföras med de linjära metoder för kunskapsöverföring (knowledge transfer) som idag är rådande inom rådgivning och utbildning. 14/18

32 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Implementering kan därför faktiskt vara hämmande för en organisations framsteg och utveckling av människors kompetens. Istället behöver vi tänka i termer av ständig förbättring och anpassning: förmågan att röra sig i riktning mot ett nytt önskat läge genom ett okänt och oförutsägbart territorium, genom att observera, testa, reflektera och lära utifrån faktiska förhållanden i verkligheten. Framgångsrik företagsledning kräver nya färdigheter och kompetenser + stark samverkan och långsiktighet En utmaning är att deltagande aktionsforskning/utveckling kräver andra färdigheter än vad som lärs ut till professionella inom lantbruket idag. Forskning har t.ex. visat att mjuka kompetenser som reflektionsförmåga, att kunna delta i dialogprocesser och förmåga att visualisera ett bättre framtida läge är viktiga kompetenser för att kunna driva förändring. Att kunna påverka sin situation och ta initiativ till förändring kräver ledarskapskompetens. Utbildningen i ledarskap för kandidater på SLU, Alnarp, har tagit intryck av denna modell och fortsätter att utveckla utbildningen i den här riktningen. Samverkan i Sverige är i nuläget svag för att bedriva ett utvecklingsarbete med kraft och med uthållighet. Ett aktionsdrivet utvecklingsarbete kräver en stark samverkan av aktörerna för att skapa värde för målgruppen och definiera sin viktiga kugge i kunskapssystemet, samt hur den behöver utvecklas. I processledningen behövs syntesförmågan vara väl utvecklad för att förtydliga och förenkla hur de olika kompetensområdena kan sammanlänkas, vilket sen blir ett starkt stöd för samverkan. En stark samverkan tar också tid att utveckla varför allt arbete bör vara långsiktigt med längre projektperioder än vad som används idag, samt att tillräckliga resurser finns för att alla aktörer kan vara delaktiga. Kompetenscentrum Företagsledning vid SLU är en betydelsefull resurs som har förutsättningar att utvecklas till en nationellt ledande aktör med stark förankring i näringen och i ett internationellt utvecklingsarbete. 15/18

33 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Slutsatser: Stärkt kompetensutveckling i företagsledning Slutsatserna från projektet kan sammanfattas enligt följande: Företagsledning är ett komplext ämne som hanteras av småföretagare i princip varje dag. Företagarens förmåga att hantera alla kompetensområden med en hög lägstanivå är avgörande för framgång. Utbildning i helheten i företagsledning är svagt utvecklad genom att få företagare genomgått högre utbildning vid universitet, varför riktade insatser krävs till målgruppen. Managementförmågan, d.v.s. människans förmåga att leda ett företag går att utveckla och utbilda. Men en lyckad kompetensutveckling i företagsledning är inget quick fix. Det handlar om en förmåga att se VAD som behöver göras och förse individen med redskap för att genomföra det, d.v.s. HUR man gör det. Kompetensområdena är väl sammanflätade med värdekedjan. Lönsamhet och bra resultat kommer genom att ha nöjda kunder och effektiva processer för att skapa ett bra värdeerbjudande till kunden. Företagsledaren behöver kunna sätta sin verksamhet i ett större sammanhang där utveckling av produktionsprocesserna är en dellösning till en mer hållbar matproduktion. Detta sker bäst genom att lantbrukaren löser komplexa utmaningar tillsammans med andra aktörer i matens värdekedjor. Företagsledare behöver utveckla mjuka färdigheter som samarbetsförmåga och kommunikation samt förmåga att se helheten i systemet. Stimulera tvärvetenskap. Det är viktigt att gemensamma naturvetenskapliga och samhällsorienterade forsknings- och utvecklingsprojekt kan finansieras och prioriteras i kunskapssystemet (läs även tvärvetenskapligt). Detta gäller främst de tillämpade områdena inom forskning som skapar förståelse i undervisning och kommunikation med företagarna. Vid SLU görs fler ansatser i denna riktning men mer finansiering till detta område behövs. Ett exempel på samhällsorientering är att företagsledarens förståelse för människan är en förutsättning för att utveckla hållbara arbetsplatser där medarbetarna utvecklas och mår bra. Vi tror att framtidens utbildningsplaner kommer att fokusera på att kunskap från flera discipliner används för att lösa komplexa problem. Aktionsdriven utbildning med företags-case. Den traditionella synen på kunskapsöverföring från en expert, till rådgivare och praktiker är under ifrågasättande. För att ny kunskap ska få ökad effekt i företagen krävs en ökad implementering av kunskap, men också träning i att använda kunskapen på ett framgångsrikt sätt, d.v.s. att färdigheten även utvecklas. En aktionsdriven utbildning med företagscase har visat sig vara en mycket effektiv lärmetod. Ett sätt att skapa bättre förutsättningar för sådana lärmetoder är att ge multidisciplinära och aktionsorienterade inslag i utbildningsplaner för värdekedjans olika aktörer större utrymme. Då kan både lantbrukare, rådgivare och studenter m.fl. tränas i ett vetenskapligt angreppssätt för att lösa aktuella och komplexa problem. Detta är ett önskemål hos många aktörer men kräver riktade satsningar och finansiering. 16/18

34 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Problemlösning för ut senaste forskningen snabbt. Genom att universitetsstudenter vid under utbildningen arbetar med att lösa problem i matens och andra biobaserade värdekedjor kommer den senaste forskningen direkt ut och gör nytta i praktiken. Det är ett sätt att öka universitetens påverkan. Rådgivningen utbildas i företagarens helhet. För en effektiv rådgivning bör rådgivarna vara utbildade så de har en kunskap och förståelse för helhetssituationen hos företagarna. Helhetsrådgivning saknas i stor utsträckning idag. En helhetssyn är nödvändig för att rådgivare ska kunna föreslå rätt åtgärd för de olika och komplexa utmaningarna som uppstår. Rådgivningen har framöver behov av att fortsättningsvis vara experter inom olika specialområden. Dock finns det även behov av rådgivare med bred kompetens som kan facilitera utvecklingsprocesser i företaget och den värdekedja som företaget verkar i. Utbildning av befintliga rådgivare i den rollen saknas idag. Därför behövs det riktade utbildningssatsningar av rådgivare med potential att bli framgångsfaktorer. Samma behov finns sannolikt till de lärare/utbildare som finns i kunskapssystemet. Detta är av stor vikt eftersom rådgivare och lärare inte bara sprider kunskap utan även bidrar till en personlig utveckling hos studenterna/företagarna. De utbildningsmoduler som är framtagna i detta projekt passar sig bra till utbildning av rådgivare och lärare/utbildare Stödja småföretagares kunskapsimplementering. Genom att företagarna är småföretagare med många kompetensområden att hantera, har de svårt att snabbt med egen förmåga använda forskningsresultat. Större företag har en helt annan implementeringsförmåga, där personer kan tilldelas det som arbetsuppgift. För att utveckla implementeringskapacitet krävs ofta ett målinriktat arbete under en lång tid. I praktiken handlar det om att ha ett stöd utifrån för att genomföra förändringsprocesser, t.ex genom en rådgivare som faciliterar/coachar, eller bidrar till mer utvecklade företagsnätverk. För lantbrukets del innebär detta ett omfattande utvecklingsbehov av koncept och metoder för att arbeta med lärande och införande av ny kunskap, nya metoder och ny teknik i företagen. Förbättrad forskning inom företagsledning förbättras av helhetsförståelse. Att kunna förbättra och effektivisera forskning och utveckling i företagsledning förbättras av ett fokus där företagaren är i centrum och att man förstår dennes hela situation. Forskningsprojekt och utmaningsdrivna innovationsprojekt bör vara utformade på ett sådant sätt att alla delar av kunskapssystemet är med. Det undanröjer hinder för implementering och möjliggör att signaler på utvecklingsbehov fångas upp. Kompetensutveckling i företagsledning kräver god syntesförmåga. Att arbeta med att kompetensutveckla i företagsledning kräver god syntesförmåga, då många olika kompetensområden ska sammanlänkas, förtydligas och förenklas. Det svåra ligger i att göra det enkelt för mottagaren, och motverka att information overload uppstår. Det kan göra att kompetensutvecklingen får motsatt effekt, d.v.s. att den uteblir. 17/18

35 Rapport om stärkt kompetensutvecklingen i företagsledning inom livsmedelssektorn Redan implementerat en del. Av de punkter som nämnts ovan har en hel del redan genomförts och implementerats i Lantmästarprogrammet, och delvis i andra kurser. Dessutom utgör det grunden i ett utbildningsprogram som är framtaget och heter Strategisk företagsledning och är riktat till yrkesverksamma företagare. Det startar hösten Underlaget i uppdraget är också användbart för regionala utbildningar som kan användas som en del i regionala livsmedelsstrategier. Uppdraget har bidragit till att kompetensutvecklingen i företagsledning har stärkts och grund har lagts för kommande utvecklingsarbete för att möta framtida utmaningar. Ansvariga medarbetare för detta uppdragsprojekt har varit: Ove Karlsson, projektledare och ställföreträdande verksamhetsledare för KCF, SLU, Alnarp Martin Melin, forskare och projektledare, Inst. arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi (AEM), SLU, Alnarp 18/18

36

37

38

39

40

41

42