Förslag till åtgärder för större vattensalamander vid Rosersberg i Sigtuna kommun

Transkript

1 Förslag till åtgärder för större vattensalamander vid Rosersberg i Sigtuna kommun Åtgärdsförslag för att stärka habitat för större vattensalamander vid västra Rosersbergs industriområde.

2 2 Beställning: Sigtuna kommun Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: : xxxx-xx-xx Uppdragsansvarig: Johan Allmér Medverkande: Xxxxxx Foton: Om inget annat anges: Xxxxxx Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Bilder på framsidan från Xxxx

3 Innehåll Inledning 4 Bakgrund och syfte 4 Metodik och avgränsningar 4 Metodik 4 Avgränsningar 4 Osäkerhet i bedömningen 4 Större vattensalamander 4 Skydd 5 Förstärkande av befintlig miljö genom åtgärder 6 Befintlig miljö 6 Vattenmiljö 6 Landmiljö 6 Förslag till åtgärder inom planområdet 7 Skyddsåtgärder 7 Vattenmiljö 7 Landmiljö 8 Förslag till åtgärder utanför planområdet 8 Vattenmiljö 9 Landmiljö 9 Förslag till utförande av dammar 10 Prioritering av åtgärder 11 Generella riktlinjer 11 Referenser 12 3

4 Åtgärdsförslag Ersätt Ersätt med med sidhuvud V Rosersberg Inledning Bakgrund och syfte Ekologigruppen AB har av stadsbyggnadskontoret i Sigtuna kommun fått i uppdrag att utreda vilka åtgärder som kan utföras för att stärka livsmiljöerna för en lokal population av den större vattensalamandern med avseende på land- och vattenmiljöer. Den förmodade populationen är belägen i den nordvästra delen av skogsområdet som ligger väster om Rosersbergs industriområde. Metodik och avgränsningar Metodik Som underlag för detta arbete ligger den inventering av större vattensalamander som har gjorts av ekologigruppen AB i samband med naturinventeringen av planområdet. Inventering av större vattensalamander genomfördes nattetid genom att med hjälp av en pannlampa lysa upp vattnet och söka efter salamander. Inventering av larver gjordes genom att söka efter individer under dagtid vid solsken då larverna vanligtvis kommer upp till ytan för att jaga. Detta kompletterades med håvning på botten av vattensamlingarna. Avgränsningar Åtgärdsförslagen gäller dels en sumpskog med omgivande naturmark inom den nordvästra delen av ett område som kommunen vill detaljplanelägga samt ett område direkt väster om den berörda sumpskogen och naturmark väster och söder om planområdet (figur 2). Osäkerhet i bedömningen Det finns en osäkerhet i huruvida större vattensalamander regelbundet uppehåller sig på platsen eller ej. Vuxna individer av arten har bara observerats vid ett tillfälle, våren Inga larver eller unga individer har observerats vid inventeringar under juli och augusti månad Större vattensalamander Den större vattensalamandern är beroende av fuktiga miljöer. Större delen av året tillbringar arten på land, ofta i fuktig lövdominerad skog där den gömmer sig under murken död ved, under stenar och i blockig terrängen. I dessa miljöer letar den också efter föda som troligen består av daggmaskar, sniglar och insekter. Salamandrarna är bara aktiva på natten eller på varma, regniga dagar. Under vintern ligger den i dvala i till exempel stenrösen, stenmurar eller komposthögar. Lekvattnen är oftast dammar eller kärr som ligger i betesmark eller annan öppen mark, men de leker också i vattenfyllda grus- och sandtag, kalkbrott, skogskärr och diken. På grund av larvernas långa utvecklingstid får vattnet inte vara så grunt att det torkar ut under sommaren. Vattnen får heller inte innehålla fisk eller kräftor. Äggen befruktas i honans kropp. Honan fäster sedan äggen ett och ett i exempelvis bladveck på undervattensväxter. Efter ca 4 månader har larverna genomgått en omvandling till vuxna individer och kryper upp på land. Ungdjuren tillbringa ca 2 4 år på land innan de blir könsmogna och återvänder till lekvattnet för att fortplanta sig. Landmiljöerna är således en viktig del i den större vattensalamanderns liv. Studier med radiosändare har visat på att en majoritet av individerna i en population tycks vandra endast mellan 10 till 100 meter från det småvatten de reproducerar sig i (Malmgren, J. 2002). Andra, senare studier visar på liknande avstånd som till exempel 4

5 Gustafson, D (2011). Om lämpliga miljöer för födosök och övervintring finns nära lekvattnen håller sig salamandrarna till stor del i lekdammens närhet. Givetvis rör sig ungdjur till nya lokaler emellanåt. Skydd Groddjur är skyddade enligt artskyddsförordningen som är ett regelverk syftande till att skydda och bevara sällsynta, hotade och sårbara arter av djur och växter. Alla svenska arter av reptiler och groddjur är fridlysta enligt artskyddsförordningen, men lagskyddet skiljer sig något åt mellan de olika arterna. Större vattensalamander skyddas enligt 4 i artskyddsförordingen. Det innebär att det är förbjudet att (1.) avsiktligt fånga eller döda djur, (2.) avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, (3.) avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och (4.) skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Åtgärdsförslag V Rosersberg 5

6 Åtgärdsförslag Ersätt Ersätt med med sidhuvud V Rosersberg Förstärkande av befintlig miljö genom åtgärder Befintlig miljö Vattenmiljö I det aktuella området finns ett flertal sumpskogar (Figur 1). Det är dock endast en sumpskog som bedöms utgöra lämplig livsmiljö för större vattensalamander. Sumpskogen ligger i den västra delen av området (figur 1). Den västra sumpskogen hade under vården 2014 mycket vatten och en individ av större vattensalamander observerades där. Sumpskogen bedöms normalt inte ha så pass mycket vatten och vid normal vattenföring är den möjligen mindre lämplig som reproduktionslokal för arten, detta är helt beroende på om den är vattenfylld under larvernas vattenperiod. De små dammarna väster om planområdet kan möjligen vara reproduktionsvatten för arten men dessa är relativt beskuggade av kringliggande träd. Två individer observerades i dessa dammar men det kan röra sig om tillfälliga besök av arten. Vid de inventeringar av larver som genomfördes under sensommaren 2014 hittades inga larver av arten vilket, om än inte helt säkert, tyder på att ingen föryngring har skett under sommaren Figur 1. Översiktskarta som visar på förekomsten av sumpskogar i området. Objektet med en röd heldragen linje är den västra sumpskogen där åtgärder föreslås. Landmiljö Det berörda området utgörs huvudsakligen av en sumpskogsmiljö på ett nyligen upptaget hygge. Sumpskogen har under 2014 haft ovanligt högt vattenstånd. Vid normal vattennivå bedöms sumpskogen kunna utgöra en lämplig landmiljö för bland annat större vattensalamander. Sumpskogen omgärdas annars av nyupptagna hyggen vilket inte är gynnsamt för större vattensalamander. Väster om sumpskogen och utanför planområdet ligger en liten brant som sluttar mot väst. Nedanför branten ligger ett 6

7 fuktstråk med diverse lövträd. Här finns även små vattensamlingar/dammar där större vattensalamander också observerades under våren Det låglänta partiet väster om branten utgörs annars av öppen gräsmark och en skogsklädd kulle med bland annat ek och tall, men även en del björk förekommer. Hela detta område bedöms kunna vara en lämplig landmiljö för arten och här bedöms det även finnas lämpliga övervintringsmöjligheter för arten. Inom området finns även småblockig mark på höjder där det bedöms finnas möjligheter för arten att övervintra. Förslag till åtgärder inom planområdet De föreslagna åtgärderna inom planområdet bedöms kunna förbättra och förstärka de befintliga förutsättningarna för större vattensalamander. De viktigaste åtgärderna bedöms vara föreslagna skyddsåtgärder och förstärkning av landmiljön. Att anlägga en damm bedöms som lägre prioritet om man istället tillgodoser det behovet i området som ansluter väster om planområdet. Skyddsåtgärder Inför genomförande av ett nytt industriområde på platsen ska det område som bedöms kunna utgöra en lämplig livsmiljö för större vattensalamander säkras med ett salamanderstaket. Detta för att hindra djuren från att komma ut i industriområdet både vid etablering/byggskede och under driftskede. Vattenmiljö En ny damm kan skapas söder om sumpskogen. Sumpskogen och dammen kan endast ha förbindelse via ett reglerbart dike och/eller någon form av översilningsyta. Dammens vatten tillgodoses genom dagvattenhanteringen i industriområdet. Möjligen kan sumpskogen fungera som ett försteg innan dagvattnet når dammen. Det är dock viktigt att sumpskogen inte får för mycket vatten vilket kan leda till att träden dör. Åtgärdsförslag V Rosersberg Figur 2. Kartan visar utbredningen av mark som bedöms som lämpliga landmiljöer för större vattensalamander och lämplig placering av ny lekdamm. Dammens placering är ungefärlig. Grön linjemarkering visar på landmiljöer som ligger inom eller direkt berörs av planområdet och måste hanteras som en helhet. Blå linjemarkering visar på landmiljö väster om branten som utgörs av ett fuktstråk. Röd linjemarkering visar på övrig intilliggande mark utanför planområdet som bedöms kunna utgöra lämplig landmiljö för större vattensalamander. Ljusblå ytmarkering visar på ungefärligt läge för ett nytt lekvatten. 7

8 Åtgärdsförslag Ersätt Ersätt med med sidhuvud V Rosersberg Landmiljö Landmiljön intill sumpskogen behöver förstärkas för att vara en lämplig landmiljö för större vattensalamander. Förstärkningsåtgärderna kan ske dels mellan sumpskogen och ny damm, dels mellan sumpskog/damm och angränsande områden utanför planområdet. Detta för att få en sammanhängande miljö för arten att vistas i. Plantering av lövträd och buskage Plantering av lövträd intill den nya dammen och öppna fuktiga partier på hygget inom planområdet kan övervägas. Detta ger lämpliga födosöksområden för arten. Det är fördelaktigt om inga planteringar sker söder om dammen, detta för att förhindra beskuggning av dammen. Buskar kan planteras i fuktigare partier för att få en mer varierad miljö. Gråvide är ett lämpligt trädslag att plantera. Död ved Död ved i form av grova lövträdstammar läggs lämpligen ut på hygget för att öka möjligheten till /skydd/viloplats. Död ved används av större vattensalamander som dagsskydd, men den kan också ha betydelse som substrat för andra små djur som salamandrarna lever av. Stockarna är med fördel minst 30 centimeter i diameter och minst tre meter långa. Lämpliga trädslag är till exempel asp, björk och sälg. Om det finns möjlighet att komma över ask eller alm som har avverkats på grund av askskottsjukan eller almsjukan kan de med fördel användas. Utplacering av mindre block Minder block kan läggas ut i stråk i anslutning till den nya dammen. Dessa fungerar då som skydd för salamandrarna som ogärna rör sig över öppna ytor längre sträckor. Övervintringshögar Övervintringshögen placeras i något högre terräng där det är torrare markförhållanden. Övervintringshögarna görs genom att en grop grävs ner till frostfritt djup (ca 1 1,5 m) på en yta av cirka 2x2 meter. Gropen fylls igen med en blandning av lövkompost, lövved och sten (15-25 cm i diameter) och tegelsten. Man fortsätter att fylla på med lövved, sten och tegelsten tills man har en kulle som är ca 1 1,5 meter hög. Högen täcks sedan med jord och gräs förutom precis ovan mark där stenarna är synliga. Detta för att groddjuren ska kunna krypa in i håligheterna mellan stenarna. Högen kan med fördel vara ca en halvmeter bredare i diameter än vad gropen är, detta för att skydda mot tjälbildning i gropen. Förslag till åtgärder utanför planområdet I och med att den större vattensalamandern som regel endast rör sig kortare sträckor från dess lekvatten bedöms det lämpligt att även förbättra miljön i direkt anslutning till den berörda sumpskogen. Det intilliggande området som bedöms utgöra lämplig miljö för större vattensalamander består huvudsakligen av en mindre öppen gräsmark och en skogsbevuxen höjdrygg. Området ansluter mot norr och söder till det stora skogsområdet som planområdet är beläget i. Mellan skogsområdet som planområdet ligger inom och den öppna gräsmarken går ett fuktstråk med inslag av lövträd och yngre videbuskage, här finns också ett par mindre vattensamlingar där större vattensalamander är observerad vid ett tillfälle vården Skogsområdet som sträcker sig söderöver och går utmed planområdets västra del utgörs av produktionsskog. På några ställen finns inslag av riktigt gammal tall och ek. Ek förekommer framför allt i den södra delen av stråket men det finns spridda förekomster utmed större delen av sträckan. 8

9 Söder om planområdet ligger ett par öppna gräsmarker vid Skeppartorp, den norra gräsmarken används som painballbana. Här finns även bitvis stort inslag av fuktigare lövbestånd. Åtgärdsförslag V Rosersberg Vattenmiljö I den öppna marken som ligger väster om sumpskogen kan om möjligt en damm anläggas som kan användas som reproduktionslokal för större vattensalamander. Dammen kan placeras i den norra delen för att minska risken för beskuggning. I och med att detta område ligger så pass nära sumpskogen bedöms det finnas goda förutsättningar att det kommer att kunna utgöra en sammanhängande miljö för arten. Om man anlägger en damm här bedöms det inte vara nödvändigt att göra det i anslutning till sumpskogen inom planområdet. I det södra området kan man med fördel anlägga en damm för att gynna groddjur i området. Placeringen inom området sker lämpligen så att den inte beskuggas av lövträden som står i områdets södra del. Området bedöms ha goda förutsättningar att hysa till exempel större vattensalamander om det bara finns ett lämpligt reproduktionsvatten för arten. Figur 3. Kartan visar geografiskt läge för områden utanför planområdet där åtgärder föreslås. Röd heldragen linje avgränsar det nordvästra området, Orange heldragen linje avgränsar det södra området, grön heldragen linje avgränsar skogsmiljön väster om planområdet som kan förstärkas för att kunna fungera som spridningsstråk. Gula punkter visar på föreslagna lägen för dammar. Landmiljö Nordvästra området Landmiljön som utgörs av skogsmark och ligger närmast sumpskogen kan framför allt förstärkas med lövträd. Utplacering av död ved kan vara en annan lämplig åtgärd. Detta för att binda ihop sumpskogen med detta område. Området bedöms ha relativt goda förutsättningar att fungera som landmiljö för större vattensalamander varför man inte behöver genomföra några större åtgärder. Det viktigaste är att området inte exploateras framöver, eller att markanvändningen ändras. 9

10 Åtgärdsförslag Ersätt Ersätt med med sidhuvud V Rosersberg Skogsstråket väster om planområdet I den västra skogskanten, mellan planområdet och vägen kan man om möjligt anlägga några fuktstråk för att förbättra miljön för större vattensalamander mellan det nordvästra området och det södra. Området ligger i en brant som bitvis är ganska torr, genom att skapa små fuktstråk ökar man möjligheten för groddjur att vistas i området. I och med lutningen i området borde det inte vara omöjligt att skapa fuktigare partier genom att skapa små sänkor med avrinningshinder som gör att markvatten blir stillastående i sänkorna. Trädskiktet i detta område kan vara luckigt och ha ett stort inslag av lövträd. I dagsläget utgörs stora delar av produktionsskog med likåldriga barrträd, något man kan förändra främst genom att öka lövinslaget. Detta område är inte tänkt som någon egentlig miljö för arten utan åtgärderna syftar framför allt till att förbättra möjligheten för groddjur att röra sig mellan den nordvästra och södra delen. Syftet är huvudsakligen att förstärka de ekologiska sambanden för arten mellan dessa områden. Området söder om planområdet Här bedöms det inte finnas några behov till större åtgärder för landmiljön. I anslutning till en eventuell damm kan det dock vara önskvärt att få till någon form av stråk som förbinder dammen med lövskosmiljöerna. Stråken kan utgöras av en kombination av stensamlingar och enstaka buskar. Målet är att ge arten möjlighet till att röra sig i en miljö där den är skyddad. Övriga områden Kommunen har planer på att förstärka skyddet i markerna utmed Oxundasjöns norra strand. Dessa miljöer utgörs till stor del av lövdominerade miljöer, men stora inslag av likåldrig barrskog finns också. Här finns möjligheter att skapa ett nätverk av lämpliga groddjursmiljöer som förbinder ovan nämnda områden med lövskogar och strandmiljöer vid Oxundasjön, något som säkerligen skulle gynna förekomsten av större vattensalamander i området. Förslag till utförande av dammar Dammen skall vara tallriksformad med svagt sluttande kanter med, för att säkra att det finns vatten under hela säsongen, en djuphåla i mitten på ca 1,5 meters djup. Diametern bör vara minst ca 10 meter. Bottensubstratet bör bestå av finkornigt material, vilket även gynnar etableringen av vattenväxter. Vattenväxter i dammen planteras för att förhindra överetablering av trådalger. Salamandrar behöver också vattenväxter för att fästa sina ägg på och grodor söker skydd bland vegetationen. En tredjedel av vattenytan bör dock vara fri från vegetation och halva stranden bör etableras med vegetation. Förslag på arter (som måste anpassas efter geografiskt läge): dyblad, vit näckros, svalting, borstnate, pilblad, hästsvans, axslinga, dikeslånke, hornsärv, vatten/sköldmöja, näckmossa, blomvass, mannagräs, rosendunört, igelknopp, förgätmigej. Vattenkvalitén i dammen bedöms vara viktig och vattnet bör ha ph under 5, och låga kvävekoncentrationer (nitrat under 0,13 mg/l och ammonium under 0,25 mg/l). 10

11 Prioritering av åtgärder Höst prioritet har de åtgärder som syftar till att förstärka befintliga livsmiljöer för större vattensalamander vid den västra sumpskogen och miljöerna väster där om. Även bland de åtgärder som har föreslagits här kan en prioriteringsordning göras. Högst prioritet Skapa en ny damm söder om sumpskogen. Eventuell plantering av träd/buskar mellan sumpskog/ny damm och fuktstråket väster därom. Lägre prioritet Utplacering av stenblock Placera ut död ved mellan sumpskog/ny damm och fuktstråket väster därom. Lägst prioritet Bygga en övervintringshög. De förslag till åtgärder som syftar till att förstärka spridningsvägarna väster och söder om planområdet bedöms ha lägre prioritet. Här bör man i första hand skapa förutsättningar för arten att uppehålla sig i området söder om planområdet genom att skapa en damm. Förutom lekvatten finns det goda förutsättningar för arten att finns där. Förstärkning av spridningsstråk kan vara lämpligt om det visar sig att man har en population av större vattensalamander både i den västra och den södra delen av området. Generella riktlinjer Arbeten som utförs inom åtgärdsområdet ska utföras med små maskiner för att minimera risken för körskador. Dessutom kan arbetena med fördel utföras under vinterhalvåret när salamandrarna ligger i vinterdvala. Åtgärdsförslag V Rosersberg 11

12 Åtgärdsförslag Ersätt Ersätt med med sidhuvud V Rosersberg Referenser Gustafson, D Chosing the best of both worlds. The double life of the great crested newt. Doktorsavhandling. Sveriges lantbruksuniversitet. Langton, T., Beckett, C., Foster, J Great Crested Newt Conservation Handbook. Froglife. Malmgren, J Artfaktablad: Triturus cristatus större vattensalamander. Artdatabanken Malmgren, J Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer. Större vattensalamander Triturus cristatus. Naturvårdsverket Rapport 5636 Söderman, M och Bergström, M Dammar och småvatten hemvist för större vattensalamander och andra arter. Naturvård i Norrtälje kommun nr