Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås"

Transkript

1 Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås

2 Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Granskat av: Mattias Sterner Rapport 2010:

3 Sammanfattning Planering av bebyggelse i området vid Prästerydsvägen i Alingsås föranleder en undersökning av de naturvärden som finns i området. Det är framförallt farhågor för de salamandrar som setts i och i anslutning till det dike/vattendrag som löper genom tilltänkt projekteringsområde, som betonas. Vattensalamandrar leker och förökar sig i vatten under våren och försommaren och söker sig därefter upp på land för att födosöka fram till höstkylan kommer då de övervintrar på torra frostfria platser. I Sverige finns större och mindre vattensalamander, vara den större vattensalamandern har ett strängare lagskydd än den mindre. Den har också mycket högre krav på sin livsmiljö än sin mindre släkting och behöver framförallt vatten som är fria från fisk- och kräftor. Den kräver också vatten som inte torkar ut under högsommaren för att kunna föröka sig. Vattendrag eller diken, där såväl fisk som kräftor ofta kan vandra fritt, är som regel inga goda reproduktionslokaler för större vattensalamander. Fältbesök under vintern 2010 visade att aktuellt område inte är någon typisk lokal för större vattensalamander. Emellertid finns uppgifter om att det förekommer mindre vattensalamander i vattendraget sommartid. Eftersom ingen sakkunnig har inventerat området går det dock ej att vara helt säker på att det enbart rör sig om mindre vattensalamander. Då vattensalamandrar enbart kan inventeras på våren och sommaren så inriktades denna inventering (som genomfördes i november) på förekomst av lämpliga födosöksmiljöer och övervintringslokaler för salamandrar. Området närmast vattendraget inom planerat projekteringsområde utgörs av översilningsområde och är därför inte lämplig som övervintringslokal eftersom det sannolikt inte är frostfritt vintertid. Däremot kan det vara ett viktigt födosöksområde för salamandrar och andra groddjur sommartid. För att nå lämpliga övervintringslokaler behöver salamandrarna söka sig till betydligt torrare områden som inte översilas av vatten. En potentiellt lämplig övervintringslokal för salamander är områdets nordvästra del på motsatta sidan bäcken relativt planerat projekteringsområde. Där är marken starkt lutande och förekomsten av block och sten stor. I området växer även en del lövträd som både genom sina rötter men även genom förekomst av skyddande lövtäcke fungerar som isolering när salamandrar och andra grod- och kräldjur ligger i vinterdvala. Hela området är ett vilt inslag i ett annars antropogent påverkat och planerat område, med möjlighet för grod- och kräldjur att leva, men eftersom det saknas småvatten är det inte en optimal miljö för större vattensalamander. Områdets egenskaper som potentiell spridningskorridor för biologiskt liv bör beaktas då det kan ha stor betydelse inför framtida exploatering. Naturvärden i bäcken och dess närhet är dock okänd då inga inventeringar av flora och fauna har gjorts i området. 3

4 Inledning Just nu pågår planering och samrådsförfarande angående eventuell byggnation av bostäder och förskola vid Prästerydsvägen i Alingsås södra delar. Förskolan, dess parkering och ett antal av bostäderna är enligt framtagna samrådshandlingar placerade relativt nära det vattendrag som flyter genom området. Information har inkommit till Alingsås kommun om att det sommartid har noterats mindre vattensalamander i vattendraget. Farhågor finns därmed om att byggnationen eventuellt skulle ha negativ inverkan på salamandrarnas födosöksmiljöer och övervintringslokaler som ofta ligger i närheten av det vatten de leker i under våren och försommaren. Alingsås Kommun har därför gett Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB i uppdrag att undersöka hur salamandrarnas födosöksmiljöer och övervintringslokaler skulle kunna påverkas av den planerade exploateringen. Inventeringen gjordes vilket innebar att salamandrarna låg i vinterdvala (nergrävda i marken). Det gick därför inte att inventera själva salamandrarna och kontrollera vilka arter som finns i området. Istället inventerades miljön med avseende på vilka lämpliga lekvatten, födosöksområden och övervintringshabitat som finns i området. Vid inventeringen närvarade Mattias Westblom och Jeff Lundh Alingsås Kommun. Alla kartor i rapporten har publicerat med tillstånd från Lantmäteriet ( Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1362). Metod och områdesbeskrivning Aktuellt område ligger i ytterkanten av Alingsås södra delar, väster om sjön Gärdsken. Inventeringen gjordes genom vandring i området och dokumentering av platsens egenskaper. Översiktskartan visar var området ligger i förhållande till Alingsås tätort. Figur 1. Översiktskarta. 4

5 Bakgrund vattensalamandrar Större vattensalamander Triturus cristatus och mindre vattensalamander Triturus vulgaris, är de två arter av svansgroddjur som finns i Sverige. De tillhör gruppen vattensalamandrar vilket innebär att de parar sig och lägger rom i vattnet, men tillbringar större delen av sommaren i fuktiga miljöer på land. Även övervintringen sker oftast på land. Leken börjar i slutet på april och pågår fram till midsommar, då läggs också den mesta rommen, även om honor av större vattensalamander kan lägga rom enda till slutet av juli. De nykläckta salamanderynglen saknar, precis som grodyngel, ben och andas med gälar. Det tar två till tre månader för ynglen att växa färdigt och börja andas med lungor och då går de upp på land. Mindre vattensalamander är lite tidigare med leken än den större och dess yngel lämnar vanligen vattnet redan under juli månad medan de flesta ynglen av större vattensalamander inte går upp på land förrän under augusti och september. De unga salamandrarna tillbringar sedan mellan två och fem år på land innan de blir könsmogna och återvänder till sin damm för att para sig. De vuxna salamandrarna lämnar vattnet så fort leken och romläggningen är slut och tillbringar resten av sommaren i fuktiga områden som t.ex. fuktängar och i alkärr. Där lever de ett undanskymt liv och kommer bara fram på nätterna för att jaga småkryp, och vid regnig väderlek söker de ofta upp översvämningar för att jaga mygglarver. När kylan sätter in på hösten söker salamandrarna sig till sina övervintringsområden. Det är väldigt lite känt om var salamandrar övervintrar men man tror att det vanligtvis sker på land (frostfritt djup) i torrare backar där det finns mycket sten, rötter, mossa, löv och annat som isolerar från kyla. Den kan även övervintra i torpargrunder under hus och man kan till och med hitta salamandrar i kalla källare och jordkällare under vinterhalvåret. Större vattensalamander behöver solbelysta små dammar eller tjärnar med bra vattenkvalité och som håller vatten hela juli, för att kunna reproducera sig. Vattnen ska också helst vara helt fisk- och kräftfria. Den kan klara reproduktionen om det bara finns små mängder kräftor, småspigg eller ruda men vanligtvis går även dessa så hårt åt rom och yngel att reproduktionen misslyckas. De vuxna salamandrarna behöver också fuktiga områden i närheten av dammen för att födosöka. Det kan vara fuktig lövrik skog eller fuktiga ängs- och hagmarker. Det måste även finnas lämpliga övervintringsmiljöer i närheten av dammen, som torrare backar, husgrunder etc. Mindre vattensalamander förekommer i samma miljö som större vattensalamander och grundregeln är att där det finns större vattensalamander finns oftast också dess mindre släkting. Däremot har mindre vattensalamander inte lika höga krav på sin livsmiljö som den större vattensalamandern och den är därför mycket vanligare. Medan större vattensalamander finns i mellan 5 och 15 % av alla småvatten i 5

6 södra och mellersta Sverige så finns mindre vattensalamander i mellan 50 och 70 % av alla småvatten i samma region. Anledningen är att mindre vattensalamander inte är lika känslig för föroreningar och inte påverkas lika negativt av fisk- och kräftförekomst. Eftersom ynglen lämnar vattnet redan i juli behöver den inte heller permanenta vatten för att klara reproduktionen. Mindre vattensalamander förekommer till och med i små trädgårdsdammar mitt inne i stora städer (t.ex. Linnéträdgården i centrala Uppsala). Större vattensalamander verkar minska med ungefär 2 % per år i nästan hela sitt utbredningsområde (Europa och angränsande delar av Asien). Minskningen ansågs däremot inte vara tillräckligt stor för att den skulle vara kvar på rödlistan efter att kriterierna skärptes 2005 och den klassas sedan dess som livskraftig (LC) på den Svenska rödlistan. Artskyddsförordning (2007:845) (beträffande bl.a. större vattensalamander) Större vattensalamander är dessutom upptagen i EU s art- och habitatdirektiv bilaga II vilket är den högsta skyddsklass som ett groddjur har i Sverige och som den bara delar med klockgrodan. Det innebär att medlemsstaterna i EU är skyldiga att skydda arten och dess livsmiljöer. 4 I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter som i bilaga 1 till denna förordning har markerats med N eller n är det förbjudet att 1. avsiktligt fånga eller döda djur, 2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3. avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och 4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Både mindre och större vattensalamander är fridlysta, liksom alla grod- och kräldjur, enligt artskyddsförordningen (SFS 2007:845). Större vattensalamander är upptagen i bilaga 1 och mindre vattensalamander i bilaga 2 till artskyddsförordningen. Större vattensalamander berörs sålunda av 4 vilken behandlar skydd av såväl individer av arten som förbud mot att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser under djurens alla levnadsstadier. 6

7 Mindre vattensalamander berörs av 6 i artskyddsförordningen. Här anges att levande exemplar, yngel och rom inte får dödas, skadas eller samlas in. Något omfattande skydd av artens levnadsmiljöer, likt det för större vattensalamander, finns inte och 11 anger vissa undantag i fråga om insamling av levande exemplar, yngel och rom under speciella omständigheter. Artskyddsförordning (2007:845) (beträffande bl.a. mindre vattensalamander) 6 I fråga om sådana vilt levande kräldjur, groddjur och ryggradslösa djur som anges i bilaga 2 till denna förordning är det förbjudet att i den omfattning som framgår av bilagan 1. döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar, och 2. ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon. 11 Trots förbudet i 6 får i fråga om kopparödla, mindre vattensalamander, skogsödla, vanlig groda, vanlig padda och åkergroda 1. ägg (rom) och larver (yngel) samlas in, om a) det sker i liten omfattning för studie av äggets eller larvens utveckling till djur, b) det insamlade materialet eller, när det har utvecklats till djur, djuret snarast återutsätts på den plats där materialet samlades in, och c) insamlingen inte har något kommersiellt syfte, eller 2. enstaka exemplar tillfälligt fångas in för studie, om exemplaret inte flyttas från den plats där det fångades och snarast släpps tillbaka på den platsen. Resultat Det aktuella området vid Prästerydsvägen ligger i utkanten av Alingsås mellan ett bostadsområde och mer öppna obrukade marker och skog. Marken används idag för rekreation men de centrala delarna, där en bäck flyter fram, är så fuktiga att de förmodligen inte går att gå över större delen av året. Här växer inte heller träd då vätan förhindrar en etablering. Hela området har delats in i 4 delområden för att göra redovisningen nedan mer överskådlig. Figur 2. Inventerade sträckor/delområden. 7

8 Delområde 1 Vattendraget härrör från diken som löper längs äldre jordbruksmark/öppen mark i området. Till vattendraget rinner även vatten från Korpabergen och den deponianläggning som finns där. Vattnet till vattendraget löper såväl öppet som genom trumma. Bilden till höger visar vattendraget då det precis passerat genom trumma under den lilla väg som löper genom området. Enligt uppgift förekommer det rikligt med mindre vattensalamander i detta vattendrag under sommarmånaderna. Vattendraget böjer av och fortsätter i kanten längs ett skogsklätt parti för att efter några hundra meter återigen passera genom trumma under samma väg. Detta område kommer att påverkas genom breddning av vägen som löper över vattendraget. Figur 3. Delområde 1. Vattendraget bildas av sammanflödande diken. Delområde 2 Efter att ha passerat under vägen ytterligare en gång rör sig vattendraget ner i en svacka och ytterligare diken ansluter. Sommarmånader översvämmas området enligt muntlig utsago och förmodligen bildas något som närmast kan liknas vid en våtmark. Det kan antas att stora delar av det område som ses på den mellersta bilden är tämligen blött under våren och början av sommaren. Även vid besökstillfället var marken i närheten av vattendraget påtagligt blött och kommer att frysa när väderomständigheterna tillåter. Figur 4. Delområde 2. Vattendraget mynnar från trumma som löper under väg. Endast början av delområde 2 är trädbeklätt medan resterande delar av området består av vissnat gräs och enstaka buskar. Detta område kommer beröras i störst utsträckning av planerad exploatering då projekteringsområdet sträcker sig som närmast vattendraget här. Som ritningarna ser ut i dagsläget är avståndet mellan planerad parkeringsplats och vattendraget endast ett par meter. Risken för 8 Figur 5. Delområde 2. Höger sida om vattendraget är tilltänkt exploateringsområde.

9 delområde två består dels i fysisk påverkan vid byggnationsfas men även vid negativ miljöpåverkan i form av bl.a. avrinning av dagvatten från trafikerade ytor. Eftersom byggnationen kommer innebära att den södra delen av området isoleras från bäcken, lär översilningen framförallt fortsättningsvis ske på områdets norra sida efter exploateringen. Söder om delområde 2 finns ett skogsparti med förekomst av död ved, sten och block och en del knotiga träd vars rötter även skulle kunna erbjuda övervintringsmöjlighet för salamander. Figur 6. Delområde 2. Träd i skogsparti söder om delområde 2. Delområde 3 Där vattendraget viker av norrut börjar delområde 3 som kännetecknas av ökat inslag av träd längs vattendraget och något torrare markförhållanden. Det bedöms dock fortfarande vara för blött för att utgöra lämplig övervintringslokal för salamander men utgör säkert viktiga födosöksområden. Tilltänkta projekteringsområde kommer att bestå i en körväg för boende relativt nära vattendraget. Genom att spara träd (även döda grenar och fallna träd) ökas förutsättningarna för biologisk mångfald i området. Vattendraget skonas bäst om det inte rensas utan tillåts vara vilt med inslag av vattenväxter och död ved. Vid inventeringstillfället var bäcken cirka 50 cm djup i område 3. Området från vattendraget och österut mot den Figur 7. Delområde 3. Vy från branta sluttningen utgörs till viss del av sten och block som planerat projekteringsområde mot skulle kunna fungera som övervintringslokal för salamander. vattendraget. Det är viktigt att tillåta denna oordning av block och sten även vid och efter en exploatering av området. Vid anläggandet av vägen som ska löpa längs vattendraget bör försiktighetsåtgärder vidtas för att undvika påverkan på den hydrologiska regimen. 9

10 Delområde 4 Område 4 startar där vattendraget återigen viker av mot nordost. Här avtar den öppna ytan på andra sidan vattendraget från exploateringsområdet sett. Istället består området i en brant med riklig förekomst av block och sten. Trädskiktet domineras framförallt av lövskog. Detta område borde kunna vara attraktivt som övervintringslokal då det finns gott om utrymmen att gömma sig och krypa ner vintertid. Förekomsten av lövträd ökar också chansen att lövhögar bildas, något som också är gynnsamt för övervintring. Längs med vattendraget löper den väg som tidigare beskrevs under Figur 8. Delområde 4. Vy från delområde 3. Det är viktigt att spara så många av de träd som planerat projekteringsområde mot står längs vattendraget som möjligt, även på den sida vattendraget och motstående sida. exploatering kommer att ske. Detta gäller även döda träd och död ved. Även en bit från vattendraget finns en del äldre träd med förutsättningar för salamandrar att gräva sig ner under rötterna. Genom att spara dessa ökar man den biologiska mångfalden i området, inte bara genom att gynna grod- och kräldjur utan också andra djurgrupper. Område 4 avslutas en bit nedströms tilltänkt exploateringsområde. Figur 9. Delområde 4. Det är viktigt att bevara stora och äldre träd även inom exploaterat område. Salamandrar övervintrar ibland under trädrötter. Figur 10. Delområde 4. Den västra sidan av vattendraget består till stor del av sten och block, något som borde vara gynnsamt för salamander. 10

11 Diskussion Större vattensalamander har ett skydd enligt EU och även enligt svensk lag som skyddar den och dess fortplantningsområden eller viloplatser. Detta innebär att en känd lokal för större vattensalamander inte får exploateras. Detsamma gäller dock ej för mindre vattensalamander som saknar motsvarande skydd. Den aktuella våtmarken är ingen optimal biotop för större vattensalamander av det enkla skälet att arten behöver fisk- och kräftfria småvatten som inte torkar ut under sommaren, för att reproducera sig. Den reproducerar sig sällan i rinnande vatten eller dammar med förbindelse med rinnande vatten eftersom sannolikheten är stor att fisk vandrar in vid högvatten. Däremot går det inte att vara helt säker på att större vattensalamander inte finns i området. Under vissa omständigheter kan den klara av att reproducera sig i liknande våtmarker och den skulle kunna reproducera sig i någon branddam eller trädgårdsdamm i närheten, och använda de berörda miljöerna som födosöks- och övervintringsområden. Vårt förslag är följaktligen att området inventeras nattetid med kraftig pannlampa av sakkunnig, under minst en varm natt (>10 C) i maj månad. Om vuxna större vattensalamandrar påträffas i ett eller flera vatten bör även reproduktionen följas upp med minst ett inventeringstillfälle i juni/jul och ett tillfälle i augusti. Innan det blivit helt klarlagt vilka arter av vattensalamandrar som finns i området och var de reproducerar sig är det inte möjligt att komma med mera specifika råd om vilken hänsyn som bör tas vid framtida exploatering. Vid en exploatering är det viktigt att spara områden med hög komplexitet, såsom sten- och blockrika områden, död ved, äldre träd och lövhögar gynnar såväl salamandrar som andra arter. Största hotet för vattnet i området är hur själva anläggandet av tilltänkt parkeringsplats till förskolan med cirka 25 platser kommer att påverka vattendraget såväl fysiskt som kemiskt, då denna är tänkt att anläggas mycket nära vattendraget. Det är viktigt att inte ingreppen påverkar flödet och djurlivet vid anläggningspunkten. Ingen utfyllnad av bäckområdet bör göras och avrinningen från parkeringsplatsen bör ej påverka vattendraget. En kemisk påverkan från bensin, olja, spolarvätska etc. kan ge en stor negativ inverkan på hela resterande delen av vattendraget och ut i Gärdsken. 11

12 Området kring Prästerydsvägen är ingen optimal salamanderlokal och den art som enligt uppgift hittats här, mindre vattensalamander, är tämligen allmän. Kanske är det då inte art-förekomsten som skall belysas i denna utredning utan snarare det ekologiska värdet i området. Genom att vid ett tidigt skede i exploateringen planera gröna stråk kan stora biologiska värden tas tillvara. Vid en framtida ytterligare exploatering av området kommer då de biologiska förutsättningarna redan vara borgade för och man undviker att detta glöms bort i planeringsprocessen. Detta är ett sådant område som genom sin nära anknytning till vattendraget och de mer våtmarksliknande partierna kan ge goda förutsättningar för allehanda grod- och kräldjur, insekter, fåglar etc. Det kan också ge goda förutsättningar för flora i de blötare partierna men också för lavar och mossor som växer på döda träd. Att tillåta det vilda när man planerar för den annars tillrättalagda bebyggelsen ger förutsättning för biologisk mångfald i stadsplaneringen. 12

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Föreläggande om skyddsåtgärder i samband med iordningställande av uppställningsplats på fastigheten Kollanda 1:29, Ale kommun

Föreläggande om skyddsåtgärder i samband med iordningställande av uppställningsplats på fastigheten Kollanda 1:29, Ale kommun 1(5) Naturvårdsenheten Teresia Holmberg naturvårdshandläggare 031-60 59 38 Delg.kvitto Kilanda cementgjuteri AB Ulf och Lisbet Johansson Kollanda 120 446 95 ÄLVÄNGEN Föreläggande om skyddsåtgärder i samband

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist

Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist Vikten av allmänhetens deltagande och rätt att föra talan Århuskonventionen som är angelägna om att allmänheten,

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp 2:16 i Båstads kommun

Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp 2:16 i Båstads kommun BESLUT 1(6) Vår referens Miljöavdelningen Natuvårdsenheten Paul Eric Jönsson 040/044-25 22 87 Norrvikens Trädgårdar AB Erikslund 262 96 Ängelholm Föreläggande enligt miljöbalken gällande fastigheten Boarp

Läs mer

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Sammanfattning På uppdrag av Ängelholms kommun har MiNa natur genomfört en naturvärdesbedömning av ett område vid Svenstorp, Margaretorp på Hallandsåsens

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård

Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård Inventering av hasselsnokshabitat i Rollsbo Östergård Inventeringsrapport augusti 2011 Leif Lithander Avdelningen för Naturvård Göteborgs Naturhistoriska Museum Västarvet Bakgrund Hasselsnoken Coronella

Läs mer

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult www.rana.se Jon Loman September 2012 1 Bakgrund Eslövs kommun arbetar med två planförslag.

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. 2013-10-15 Handläggare: Lotta Andersson Kommunekolog Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder. Datum: 2013-05-24

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2011-08-24 Inledning Under våren 2011 har Martina Kiibus på uppdrag av Bromma stadsdelsförvaltning

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson UPPDRAG Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840023000 UPPDRAGSLEDARE Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV Andreas Aronsson DATUM REV. DATUM 2014-12-12 Bedömning av förutsättningar för förekomst av större vattenslamander

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun

Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun BESLUT 2015-10-29 1(7) Naturavdelningen Ingvar Olofsson 010-224 56 76 Delg.kvitto Margareta Bruto Finntorp Gård 456 47 Bovallstrand bruto@telia.com Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

RAPPORT STRANDSKYDD DJURLIV. Komplettering till planbeskrivning Ludvika 6:1, Skuthamn SLUTRAPPORT

RAPPORT STRANDSKYDD DJURLIV. Komplettering till planbeskrivning Ludvika 6:1, Skuthamn SLUTRAPPORT RAPPORT STRANDSKYDD DJURLIV Komplettering till planbeskrivning Ludvika 6:1, Skuthamn SLUTRAPPORT 2014-01-13 Titel: Strandskydd djurliv, Komplettering till planbeskrivning Ludvika 6:1, Skuthamn Konsult:

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog

Kungsbacka kommun. Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog. Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog Kungsbacka kommun Kungsbackas planeringsmetod Daniel Helsing, kommunekolog Skyddade arter Teresia Holmberg, kommunekolog Planeringsmetod i Kungsbacka Översiktsplan var är bebyggelse lämplig Mål för bostadsbyggande

Läs mer

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken Östra Värmlands distrikt Magnus Nordström Gräsdalsgatan 15, 653 43 Karlstad magnus.nordstrom@skogsstyrelsen.se Tfn 054-55 57 18 RAPPORT GRUNDVIKEN 1(6) Datum 2010-07-02 Er referens Catharina Knutsson Karlstads

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 8: Tyresö kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen

PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen Allmänt om översilning på våtmark Rening av avloppsvatten med översilning över våtmarker som ett extrapolerande slutsteg är en

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

Planavdelningen. Härryda Kommun

Planavdelningen. Härryda Kommun Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Rädda Långsjöns Grodor

Rädda Långsjöns Grodor Rädda Långsjöns Grodor LÅNGSJÖ FASTIGHETSÄGAREFÖRENING www.langsjo.org producera en folder om Långsjöns groddjur och vad man kan göra för att hjälpa dem undan vägdöden. 2 De tre senaste vårarna har boende

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20

PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö

2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö 1 2011-03-29 Länsstyrelsen i Skåne län Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö Begäran om tillsynsåtgärder enligt miljöbalken (MB) samt miljötillsynsförordningen Jag är ombud för Norrvikens

Läs mer

Beslut för Älvsjöskogens naturreservat 11 (18)

Beslut för Älvsjöskogens naturreservat 11 (18) 11 (18) C. Föreskrifter med stöd av miljöbalken 7 kap. 30 om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet. Utöver vad som gäller i lagar, förordningar och lokala föreskrifter, föreligger förbud enligt

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Meddelandeserien nr 2012:04 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avd/enhet

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Hotade groddjur i Skåne

Hotade groddjur i Skåne Hotade groddjur i Skåne en enkel information www.m.lst.se Titel: Författare: Copyright: Layout/redigering: Upplaga: Hotade groddjur i Skåne en enkel information anders Hallengren länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

gabriel.michanek@jur.uu.se

gabriel.michanek@jur.uu.se Det svenska fridlysningsinstitutet och EU-rätten Fridlysningens räckvidd särskilt skyddet för artens livsmiljö gabriel.michanek@jur.uu.se Olika angreppssätt för att skydda fridlysta arters livsmiljö Särskilda

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Författare: Micael Söderman

Författare: Micael Söderman Rapport December 2001:01 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Författare: Micael Söderman December 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Alla foto: Micael Söderman Utgivningsår:

Läs mer

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer