Förslag på övningar: Att leva som hbt-person

Transkript

1 THE PEARL OF AFRICA H A N D L E D N I N G I denna nära dokumentärfilm får vi följa med den transsexuella Cleo och hennes pojkvän Nelson på en resa i dubbel bemärkelse en geografisk resa från den storslagna naturen i deras älskade hemland Uganda till Thailand, och en emotionell och social resa från att leva som transsexuell till att få sitt kön korrigerat så att det stämmer överens med Cleos könsuttryck och könsidentitet.

2 Att leva som hbt-person I The Pearl of Africa möter vi Cleo som föddes som man men identifierar sig som kvinna. Hon är 28 år och lever i Uganda, ett av världens mest hbtq-fientliga länder där lagarna griper in i och försöker begränsa människors sexualitet och könsuttryck. I förhoppningen att kunna leva mer som hon önskar bestämmer sig Cleo för att genomgå könskorrigeringskirurgi för att fullt ut kunna leva som kvinna. I nästan alla delar av världen betraktas transpersoner som något avvikande och får ofta utstå utfrysning, trakasserier och diskriminering från omgivningen, i olika utsträckning och på olika sätt. Uganda är ett av de länder där homo- och bisexuella och transpersoner ses som brottslingar och riskerar juridiska sanktioner enbart på grund av sin sexuella läggning och/eller sitt utseende. I Sverige ser läget annorlunda ut här är det inte olagligt att vara vare sig homo-/ bisexuell eller transperson, och i diskrimineringslagstiftningen omnämns dessa personer som en grupp som det är otillåtet att diskriminera i något sammanhang. Vad gäller medvetenheten och kunskapen om transpersoner i samhället i stort är det dock stor skillnad bara jämfört med hur insikten om mångfalden av sexualiteter ser ut. Till skillnad från vad många tror så har transsexualism (och andra former av trans och könsöverskridande) ingenting med sexualitet att göra det handlar enbart om den egenupplevda könstillhörigheten och hur den förhåller sig till det biologiska och/eller juridiska kön en person har tilldelats. I hur hög grad en transperson upplever sig behöva bryta med sitt biologiska och/eller juridiska kön kan också vara väldigt olika och skiljer sig starkt åt från person till person. Förslag på övningar: Låt eleverna läsa materialet Är du kille eller tjej? från RFSL (länk till broschyren finns längst bak). Diskutera sedan i helklass eller i mindre grupper det som står i materialet. Vad var ny kunskap för eleverna? Vad kände de till sedan tidigare? Vad hade de svårt att förstå? Om ni har möjlighet så kontakta gärna en föreläsare från RFSL som kommer till skolan och kan svara på elevernas frågor. Diskutera i helklass vad eleverna tror att det är som gör att intoleransen mot hbtq-personer är så stor. För vem spelar det egentligen roll hur en annan människa uppfattar sig, ser ut och vilka sexuella eller romantiska relationer hen väljer att ha? Hänger det samman med andra typer av intolerans på något sätt? Vad är normer och hur fungerar de? Varför upplever vi det som så viktigt att upprätthålla normer? Hur förändras normer över tid och vilka exempel finns det på sådana förändringar? Dela in eleverna i mindre grupper och fördela materialen Kraftig ökning av könsdysfori bland unga (Läkartidningen volym 114), Att göra synligt (RFSL) och Förtroende att stärka (RFSL). Varje grupp läser tillsammans en artikel och håller en presentation av innehållet för resten av klassen (texterna har olika många sidor men ungefär samma längd på innehållet p g a formgivning, du hittar länkar längst bak i handledningen). Prata gärna också om vilka skillnader som grupperna tagit upp i sina presentationer och varför det kan bli så att vi lägger olika vikt vid olika saker när vi läser en text/tar del av ett budskap. Ett alternativ till övningen är att låta varje elev välja en text och sedan individuellt skriva ett referat av texten på max 2 sidor. Gå då igenom riktlinjer för hur referat ska skrivas innan skrivövningen inleds.

3 Kulturella skillnader och samhällets hinder för hbt-personers rättigheter Uganda tillhör, som vi ser i filmen, ett av de länder i världen där det är allra minst accepterat att leva som hbtq-person. Många får leva under radarn, d v s de kan inte öppet uttrycka sin sexualitet eller sin könsidentitet. Cleo och Nelson går på hemliga möten för andra i samma situation och med samma erfarenhet. Cleo berättar också att hon egentligen trivs med att vara som hon är, men att hon måste genomgå en könskorrigering för att kunna leva normalt med Nelson och kanske få en möjlighet att skaffa familj med honom. I Sverige är situationen för hbtq-personer på inget vis oproblematisk. Men i stora delar av världen ser det betydligt värre ut, och precis som Cleo och Nelson måste människor där leva sitt liv till största delen i hemlighet. De riskerar i ännu högre utsträckning att bli utsatta för misshandel, dödshot och till och med att bli fängslade och straffade där det är ett lagbrott inte bara att öppet uttrycka utan också att vara homo-/bi-/transsexuell. Förslag på övningar Låt eleverna arbeta i grupper om 2-3 personer och forska i hur historien och den nuvarande situationen för hbtq-personer ser ut i olika länder. Eventuellt kan detta kombineras med de olika språkämnena; elever som läser franska kan söka information (både på svenska och franska) om ett franskspråkigt land, de som läser tyska kan göra detsamma för länder där det talas tyska, spanska för spansktalande länder och engelska för engelskspråkiga länder. Titta på sådant som hur hbtq-rörelsen har sett ut genom historien, var den står idag, hur lagstiftning om partnerskap/äktenskap, att skaffa barn och att leva i enlighet med sin könsidentitet ser ut, om homo-/bi-/ transsexualitet är illegalt eller klassas som en sjukdom. En grupp undersöker hur det har sett ut i Sverige och hur det är idag. Eleverna redovisar muntligt för klassen och kan eventuellt skriva en sammanfattning för inlämning. Låt eleverna arbeta enskilt eller i par med att ta reda på mer om ett afrikanskt land. Hur är geografin, vilken historia har landet, vilken religion dominerar, vilket eller vilka språk talas? Har landet varit en koloni, och hur har utvecklingen i så fall sett ut sedan kolonialtiden? Vad baserar sig ekonomin på? Hur ser kvinnors rättigheter och begränsningar ut? Hur fungerar skolsystemet? Hur är situationen för hbtq-personer i landet?

4 Dokumentärfilmen som format och berättarinstrument Dokumentären är en form av film som har funnits länge, men som har ökat i popularitet, aktualitet och utbud de senaste åren. Dokumentärfilm skiljer sig från spelfilm på så vis att det inte finns något skrivet manus, att det inte är skådespelare som gestaltar historien och att det inte går att exakt planera själva filmningsprocessen och varje scen i förväg, eftersom det beror på hur personerna i filmen reagerar i olika ögonblick och att det som händer kan vara oförutsägbart. En dokumentärfilm är, precis som en tidningsartikel, aldrig helt fri från vinkling, även om den direkt baserar sig på verkligheten. Den eller de som gör dokumentären har en idé om varför de vill göra en viss film om ett visst ämne. I redigeringsprocessen väljer filmskaparna också att klippa bort vissa bitar och betona andra, vilket påverkar hur vi uppfattar filmen och dess innehåll. Men en dokumentärfilm ska, till skillnad från en spelfilm, återge ett faktiskt skeende och faktiska situationer, och får därför ett annat uttryck och har sällan samma dramaturgiska form som en spelfilm. Dokumentären har också i mindre utsträckning än spelfilmen arrangerade bilder så till vida att filmaren följer händelseförloppet och inte har samma möjlighet att ljussätta bilderna, noggrant planera och förbereda kläder och sminkning osv. Förslag på övningar Diskutera i helklass på vilka sätt vi märker att The Pearl o Africa är en dokumentär. Hur skiljer den sig åt i uttryck från andra (spel-)filmer eleverna sett? Liknar den någon annan dokumentär som någon känner till, i sin estetik eller i ämnet den behandlar? Vilka bilder ger mindre infor mation men skapar stämning, och varför använder en filmare sig av sådana bilder? Prata om källkritik och förhållningssätt till detta. Hur sållar eleverna bland informa tion de hittar i texter och klipp på sociala medier? Vilka tillvägagångssätt för att undersöka hur trovärdig en uppgift är känner de till? Undersök i mindre grupper hur Viralgranskaren fungerar (länk finns längst bak i handledningen). Diskutera också vinkling medveten eller omedveten. Finns det någon information som inte är vinklad? Vilken i så fall? Kan skolböcker vara vinklade, exempelvis i fråga om vad som lyfts fram som viktigt att kunna och vad som utelämnas? Hur och varför? Vad är det för skillnad mellan en doku mentärfilm och en film som är based on a true story? Vilka sådana filmer har eleverna sett? Har de sett något i sådana filmer som de vet eller fått reda på inte är sant, utan omskrivet för att filmen ska framhäva något på ett visst sätt? Om eleverna har medieproduktion eller annan medie-orienterad undervisning på schemat kan de i grupper om 3-4 perso ner göra en egen minidokumentär. Det går bra att filma med en mobilkamera, alternativt ipad eller filmkamera om det finns tillgång till sådant. Varje grupp väljer ett ämne eller en person/sak/skeende som de ska följa och göra en film på 1-2 minuter av. Använd ett enkelt klipp-program som ingår i en vanlig dators operativsystem eller finns som app för att klippa ihop filmen och visa upp för klassen.

5 Tips på fördjupning Att läsa: Förtroende att stärka, broschyr från RFSL Att göra synligt, broschyr från RFSL Är du kille eller tjej?, broschyr från RFSL Kraftig ökning av könsdysfori bland barn och unga, artikel ur Läkartidningen Rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige, Folkhälsomyndigheten Torka aldrig tårar utan handskar, romantrilogi av Jonas Gardell, 2012, Norstedts Om hiv-smittans utbrott och negativ särbehandling av homosexuella i Sverige under 1980-talet Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats, roman av Eli Levén, 2010, Norstedts Om en ung människas väg från manlig homosexualitet till att våga bejaka den kvinna som hon innerst inne är Att lyssna på: Tvångssteriliseringarna av transpersoner, p3 Dokumentär, 22 januari Filmer: Pojktanten, regi Ester Martin Bergsmark, 2012, Sverige Dokumentärfilm om sökandet efter kärlek och könsidentitet Ångrarna, regi Marcus Lindeen, 2010, Sverige Dokumentärfilm om personer som genomgått könskorrigering och ändrat sig Nånting måste gå sönder, regi Ester Martin Bergsmark, 2014, Sverige Guldbaggebelönad dramafilm om att hitta sin könsidentitet och våga kämpa för den och för kärleken trots omvärldens intolerans Boys Don t Cry, regi Kimberley Peirce, 1999, USA Ett Oscars-vinnande drama och en av få skildringar av en female-to-male transsexuell person Övrigt: Viralgranskaren tidningen Metros information om och tjänst för kunskap om källkritik

6