SUNDSVALLS KOMMUN. Årsredovisning

Transkript

1 SUNDSVALLS KOMMUN Årsredovisning

2 Sundsvalls kommuns årsredovisning Sundsvalls kommun, koncernstaben, ekonomistyrning, 2018 Produktion: Sundsvalls kommun, Servicecenter Omslagsbild: Sundsvall; Takvandring, foto: Sundsvalls kommun

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 5 Kommunens organisation... 6 Kommunens ekonomi... 8 Fem år i sammandrag... 9 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomins utveckling God ekonomisk hushållning och balanskravet Prioriterat område Jobb och näringsliv Prioriterat område En likvärdig skola...18 Prioriterat område Goda livsvillkor...24 Finansiella mål Finansiell struktur Finansiell analys kommunen Kommunala uppdragsföretag...50 Finansiell analys koncernen Driftredovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Medarbetare Koncernens miljöarbete Hållbarhetsrapport RIKARE Nämnder, bolag och kommunalförbund Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Stadsbyggnadsnämnd Miljönämnd Lantmäterinämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Mitt Kommunrevision Personalnämnd Stadsbacken AB Sundsvall Logistikpark AB Mitthem AB Sundsvall Vatten AB Sundsvall Energi AB Reko Sundsvall AB Korsta Oljelager AB Sundsvall Elnät AB ServaNet AB SKIFU AB Sundsvalls Hamn AB Sundsvall Oljehamn AB Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Midlanda Fastigheter AB Midlanda Flygplats AB Norra Kajen Exploatering AB Medelpads Räddningstjänstförbund Biogas i Mellannorrland AB Scenkonst Västernorrland AB Svenska Kommun Försäkrings AB Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB Räkenskaper Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Revisionsberättelse Redovisningsprinciper Förklaringar och förkortningar Ekonomiska begrepp

4 Sundvall utsedd till Årets vackraste stad mostphotos.se

5 Sundsvall fortsätter växa Även blev ett byggboomens år i Sundsvall, alldeles särskilt vad gäller bostadsbyggande. Öppnandet av ett nytt äldreboende sticker ut som särskilt glädjande. Omfattningen av bostadsbyggandet gjorde att regeringen för andra året i rad betalade ut en byggbonus. Men vi slår oss inte till ro även de kommande åren kommer vi behöva hålla en hög takt i bostadsbyggandet för att möta framtidens behov. För Sundsvall växer, inte bara vad gäller hus utan även med människor. Vi i Sundsvall har också under året bidragit till att erbjuda människor en lugnare plats i en orolig omvärld. Det har i sin tur krävt ett mer omfattande och aktivt arbete med integration som även kommande år fortsätter vara viktigt. Tillväxten i Sundsvall forsätter att vara stark. Det märks att vårt aktiva, långsiktiga arbete för fler etableringar bär frukt. Inte minst visade det sig när regeringen valde att lokalisera den nya myndigheten för digitalisering av offentlig sektor till Sundsvall. Näringslivet utvecklas och sysselsättningen har haft en fortsatt positiv utveckling det senaste året. Fler i sysselsättning ger ökade skatteintäkter som i sin tur kan användas för att utveckla vår gemensamma välfärd. Det har möjliggjort mer pengar till framförallt vård och omsorg, men även fortsatt stort stöd till föreningslivet och en tydlig prioritering av att hela Sundsvall ska utvecklas med stöd av en helt ny landsbygdsstrategi. Det är glädjande att det ekonomiska resultatet för är positivt för kommunen som helhet. Socialnämnden har tydligt brutit den negativa trenden för kommunens äldreomsorg, men har också fortsatt tuffa utmaningar. Där, liksom för Barn- och utbildningsnämnden, krävs ett fortsatt aktivt arbete för att komma i ekonomisk balans. Även de kommande åren fortsätter vi lägga fokus på bättre ekonomiska resultat. Det är nödvändigt för att kunna fortsätta erbjuda en välfärd av hög kvalitet och goda arbetsvillkor för alla kommunens anställda. Men det handlar också om att ekonomiskt klara av de investeringar som Sundsvalls kommun behöver genomföra. Medarbetare som levererar kommunens välfärd i olika former till oss Sundsvallsbor varje dag, året om är avgörande för att Sundsvalls kommuns positiva utveckling ska fortsätta. Organisationens kompetenta och engagerade personal är dess största tillgång. Därför jobbar personalnämnden vidare för att utveckla personalpolitiken och fortsätta erbjuda goda arbetsvillkor. Vi ökar takten i arbetet med att minska sjukfrånvaron där vi nu ser ett tydligt trendbrott med minskad sjukfrånvaro. Precis som annat arbete med personalfrågor är ett långsiktigt arbete. Vi i den politiska kommunledningen har en viktig utgångspunkt i utformningen: vi söker det som förenar snarare än det som skiljer. Jag hoppas att det även ska prägla kommunens arbete som helhet. Genom gemensamma ansträngningar över organisations- och verksamhetsgränser kan vi göra det ännu bättre de kommande åren. Ett stort tack till alla er som även under bidragit till att Sundsvall kommun levererar välfärd och bidrar till tillväxt och utveckling. Peder Björk (S) Kommunstyrelsens ordförande

6 Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunrevision Nämnder och förvaltningar Kommunstyrelse Koncernstaben Drakfastigheter Servicecenter Barn- och utbildningsnämnd Barn och utbildning Socialnämnd Socialtjänsten Kultur- och fritidsnämnd Kultur & fritid Stadsbyggnadsnämnd Stadsbyggnadskontoret Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Miljönämnd Miljökontoret Överförmyndarnämnd mitt Överförmyndarkontoret Personalnämnd Koncernstaben Lantmäterinämnd Lantmäterikontoret Valnämnd 6 ÅRSREDOVISNING

7 Kommunens organisation Bolag och kommunalförbund Stadsbacken AB Moderbolag * Sundsvall Energi AB Sundsvall Elnät AB ServaNet AB (65,9%) Korsta Oljelager AB (75%) Mitthem AB Sundsvall Vatten AB MittSverige Vatten AB (76%) Norra Kajen Exploatering AB - Norra Kajen Kvarter 11 AB Norra Kajen Holding AB - Norra Kajen Kvarter 3 AB Norra Kajen Utveckling AB - Norra Kajen Kvarter 8 AB Reko Sundsvall AB MittSverige Vatten AB (4%) Skifu AB * * Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Sundsvall Oljehamn AB Medelpads Räddningstjänstförbund (77,1%) Sundsvall Logistikpark AB Sundsvalls Hamn AB (85%) Midlanda Fastigheter AB (84% Midlanda Flygplats AB Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB * * (50%) Kommungaranti Reinsurance S.a Scenkonst Västernorrland AB (40%) Biogas Mellannorrland AB * * * (50%) Svenska Kommun Försäkrings AB (26,9%) Ostkustbanan 2015 AB * * * (10%) * Sundsvalls kommun äger Stadsbacken AB till 100 procent. Stadsbacken äger och förvaltar aktier i de bolag som kommunen använder till sina verksamheter * * Sundsvalls kommuns Industrifastighetsutveckling AB * * * Ingår inte i den sammanställda redovisningen ÅRSREDOVISNING 7

8 Kommunens ekonomi Varifrån kommer pengarna? Kommunen omsätter cirka 6,8 miljarder kronor. Av dessa är 5,7 miljarder kronor skatteinäkter och statsbidrag. Resterande intäkter är främst avgifter, bidrag och hyror. 71% 10% 3% 9% 3% 4% Avgifter Bidrag Hyror Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag Vad används pengarna till? Av de 6,7 miljarderna går cirka 2,7 miljarder kronor till skola och förskola, cirka 2,6 miljarder kronor till äldreomsorg och socialt stöd. Till samhällsbyggnad, bland annat vägar och kollektivtrafik går 0,6 miljarder kronor, 0,4 miljarder kronor går till fritid och 9% kultur medan insatser för arbete och tillväxt, till exempel arbetsmarknadsåtgärder kostar 0,4 miljarder kronor. 6% 6% 40% Utbildning Vård och omsorg Samhällsbyggnad Fritid och kultur Näringsliv och arbete 39% Ekonomiskt resultat Kommunen har de senaste fem åren haft ett positivt resultat. Det är viktigt att kommunen har ett positivt resultat och därmed en ekonomi i balans exempelvis för att har större handlingsfrihet vid oförutsedda händelser. mnkr Årets resultat Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 8 ÅRSREDOVISNING

9 Fem år i sammandrag Folkmängd 31/ Total skattesats, % 33,88 33,88 33,28 33,28 33,28 - varav kommunal skattesats, % 22,59 22,59 22,59 22,59 22,29 Intäkter, kostnader och resultat Årets resultat/ skatteintäkter och generella statsbidrag, %***, resultat 2,6 2,4 0,6 0,6 2,3 Verksamhetens intäkter, mnkr 1 281, , , ,4 985,4 Verksamhetens kostnader, mnkr , , , , ,2 Avskrivningar, mnkr -275,9-264,7-263,8-255,8-215,9 Nettokostnad, mnkr* , , , , ,7 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, %* 97,2 98,0 100,7 99,6 99,3 Skatteintäkter, utjämning, generella stadsbidrag, mnkr 5 683, , , , ,5 Finansnetto, mnkr 10,1 24,6 32,3 9,0-4,0 Resultat efter finansnetto, mnkr* 167,0 130,8-6,9 29,5 43,1 Tillgångar, skulder och eget kapital Egenfinansiering av investeringar, %, resultat Tillgångar, mnkr , , , , ,7 Tillgångar per invånare, kr Skulder, avsättningar, mnkr 9 233, , , , ,4 Skulder, avsättningar per invånare, kr Eget kapital, mnkr 2 928, , , , ,3 Eget kapital per invånare, kr Pensionsskuld, kommunen, mnkr** 2 514, , , , ,5 Semesterlöneskuld och upplupna löner, kortfristig, mnkr 210,1 216,8 216,2 201,8 200,0 Betalningsförmåga och stabilitet Soliditet, % 24,1 24,1 23,9 26,2 28,0 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 5,8 4,4 2,5 1,3-0,1 Balanslikviditet, % Investeringar Nettoinvesteringar, mnkr 632,9 564,1 612,2 909,7 323,6 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Medarbetare Antal tillsvidareanställda , Löner och ersättningar exklusive sociala avgifter, mnkr 2 863, , , , ,3 Koncernen Nettokostnad, mnkr* , , , , ,3 Resultat efter finansnetto, mnkr* 262,8 258,6 114,5 39,5 107,3 Soliditet, % 22,7 22,2 22,0 23,3 24,6 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 7,1 5,5 3,4 1,6 0,0 Nettoinvesteringar, mnkr 1 320, , ,7 959,1 942,3 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna, % Balanslikviditet, % Nyckeltal för har räknats om på grund av ny redovisningsprincip för kommungaranti. Budgetföljsamhet har inte omräknats. *exklusive jämförelsestörande poster. ** exklusive avgiftsdel, individuell del. *** inklusive jämförelsestörande poster. ÅRSREDOVISNING 9

10 Förvaltningsberättelse Klass 6B från Nivrensaskolan provkör den nyrenoverade Tarzanstigen på Södra berget. Tarzanstigen har nu en tydlig pedagogisk inriktning med skyltar om natur, historia och kultur i samband med alla utmaningar som finns kring stigen. 10 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse Foto: Therese Ny

11 Samhällsekonomins utveckling Den globala konjunkturen stärktes under där alla större ekonomier visade på en stark tillväxt. Under andra halvan av har de långa räntorna stigit något, framförallt i USA. I eurozonen ökade BNP kraftigt och arbetslösheten sjönk till den lägsta nivån på närmare 10 år. Även USA hade en låg arbetslöshet under. Såväl den Amerikanska ekonomin och andra större ekonomierna visade måttliga löneökningar, vilket reser frågetecken om inflationsmålet kring 2 procent kan nås i närtid. Global ekonomi Den osäkerhet som fanns inför efter Trumps presidentskap, Brexit och alla parlamentsval i Europa har inte medfört några negativa konsekvenser på den ekonomiska tillväxten under. Hög tillväxt ha lett till starka sysselsättningssiffror dock med måttliga löneökningar. Vidare finns ett fortsatt starkt förtroende för ekonomins utveckling bland både hushåll och företag. Den amerikanska centralbanken höjde styrräntan under senare delen av vilket lett till något ökade långa markandsräntor dock inte i den omfattning som prognostiserades när höjningen genomfördes. Den europeiska centralbanken behöll styrräntan oförändrad på 0 procent. De senaste årens negativa effekter av finanskrisen kan betraktas som borta under då alla större ekonomier visade på en tillväxt över trendkurvan. Ett orosmoment för den ekonomiska utvecklingen 2018 är de frihandelsbegränsningar som införts av USA och dess konsekvenser för internationellt samarbete och global handel Sveriges ekonomi Den svenska ekonomin har fortsatt att utvecklas starkt under. Bedömningen är att BNP steg med i genomsnitt 2,7 procent under fjolåret. Det främsta skälet till detta är främst ökade investeringar och då framförallt bostadsinvesteringar. Svensk export och industriproduktion gynnades av en starkare omvärldskonjunktur. Detta medförde att den öppna arbetslösheten sjönk till 6,5 procent i slutet av året jämfört med 6,9 procent Lönerna ökade i begränsad omfattning trots en utbredd arbetskraftsbrist Inflationen steg under året och nådde Riksbankens inflationsmål på 2 procent. De stora bostadsinvesteringarna har lett till ett ökat utbud och att bostadspriserna började sjunka i slutet av året i hela landet, vilket är en osäkerhetfaktor för den ekonomiska utvecklingen för svensk ekonomi under inledningen av Trots oron på bostadsmarkanden fick det dock inga effekter på hushållens konsumtion eller annan ekonomisk aktivitet. De svenska räntorna har långsamt börja röra sig uppåt. Tidigare bedömningar när det gäller höjningar av styrräntan av Riksbanken har under hela tiden flyttas fram vid reviderade prognoser. Situationen inför 2018 är en samlad bedömning att justeringar av styrräntan kommer allt närmare då både Riksbanken och marknaden är eniga i sina bedömningar. Kommunens ekonomi och utmaningar Skattetillväxten för var i nivå med de bedömningar som gjordes inför budgetarbetet för Sundsvalls kommun. För 2018 och framåt ser dock utvecklingen inte lika positiv ut. Det är fortsatt tillväxt av skatteintäkterna med ökningstal på över 3 procent men det är en minskning i förhållande till perioden Det är framförallt ökningstakten i sysselsättning som bedöms avta. Utmaningarna med stort underskott i socialförvaltningen och ett något mindre inom barn- och utbildningsförvaltningen kvarstår och utmanas ytterligare de närmaste åren genom demografins utveckling båda bland äldre och barn i skolåldern. De senaste årens höga investeringstakt kommer att fortsätta under de kommande åren då behoven kommer att öka på grund av demografiutvecklingen. För att hantera en situation med ökade skulder krävs det goda ekonomiska resultat och åtgärder för att förbättra resurseffektivitet. För 2018 kommer Sundsvalls kommun att ha en oförändrad skattesats. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 11

12 God ekonomisk hushållning och balanskravet Verksamhetsmålen Kommunfullmäktige har beslutat om sju stycken verksamhetsmål inom tre prioriterade områden. Bedömningen är att tre av dessa mål har uppnåtts för. Flera av målen är dock satta på längre sikt och att de ska uppnås inom planperioden till och med Prognosen i dagsläget är inte någon större skillnad utan bedömningen är att till 2020 så kommer endast tre mål att uppnås. De verksamhetsmål som bedöms vara uppnådda är: y Prioriterat område: En likvärdig skola»» Andelen elever som inom ett år efter avslutad gymnasie- eller vuxenutbildning går vidare till jobb eller utbildning ska öka. y Prioriterat område: Goda livsvillkor»» I Sundsvall erbjuder kommunorganisationen en äldreomsorg av hög kvalitet.»» Andelen unga som befinner sig i socialt utanförskap och missbruk ska minska. Medan följande verksamhetsmål inte bedöms vara uppnådda : y Prioriterat område: Jobb och näringsliv»» Sysselsättningen ska öka bland sundsvallsborna och företagen ska bli fler och växa både i staden och på landsbygden. y Prioriterat område: En likvärdig skola»» Alla Sundsvalls elever ska vara behöriga till något nationellt program på gymnasiet när de slutar grundskolan.»» Alla Sundsvalls elever ska inom fyra år fullfölja gymnasiet med gymnasieexamen eller yrkesexamen. y Prioriterat område: Goda livsvillkor»» I hela Sundsvall ska delaktigheten i samhället öka och fler sundsvallsbor ska ha en aktiv fritid. Foto: Therese Ny Under året så började Sundsvalls kommun att erbjuda sina medarbetare förmånscyklar. 12 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

13 Den låga måluppfyllnaden för verksamhetsmålen är naturligtvis inte helt godkänt. Det finns en arbete kvar att göra för kommunorganisationen för att kunna uppnå dessa mål. Särskilt inom det prioriterade området En likvärdig skola där två av målen inte uppnås. De finansiella målen Av de sju finansiella mål som kommunfullmäktige har beslutat om uppnås tre mål helt för. Målet för resultatnivån höjdes för till 3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag men nådde upp till 2,6 procent vilket dock är en förbättring jämfört med I resultatet ingår en jämförelsestörande post på 19,6 miljoner kronor. Räknas denna bort missas målet endast med knapp marginal. Soliditeten uppgår till 5,8 procent per sista december. Målet för soliditeten är uppsatt till 9 procent år 2020 och därför är bedömningen att målet inte uppnås men att det bör uppnås till år De två sista målen som inte nås gäller budgetföljsamheten för drift och investeringar. Här är målen ganska högt satta (högst 0,5 procent avvikelse för driften och 0,0 procent negativ avvikelse för investeringarna) och dessa mål har inte gått att uppnå. För driften finns också stora differenser mellan nämnderna där några nämnder visar stora överskott och socialnämnden redovisar stort underskott vilket visar på att budgetföljsamheten inte är tillräckligt bra. Sammanfattningsvis blir bedömningen att kommunen inte uppnår god ekonomisk hushållning för enligt de kriterier som kommunfullmäktige fastställt. Verksamhetsresultaten behöver bli bättre för att skapa en större måluppfyllnad i verksamheten även om förbättringar har gjorts jämfört med tidigare år. De finansiella målens måluppfyllnad är också för låg för att kommunen ska anses ha god ekonomisk hushållning. Sammantaget är inte detta ett godkänt resultat för måluppfyllelse för kommunens verksamhet och ekonomiska stabilitet. Positivt balanskravsresultat Kommunallagens krav att kommunens ekonomi i balans, det så kallade balanskravet, innebär att kommunen inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om balanskravsresultatet för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det enligt kommunallagen regleras under de närmast tre följande åren. Kommunfullmäktige ska då anta en åtgärdsplan för hur regleringen av resultatet ska ske. Kommunen klarar balanskravet även för. För att kommunen även fortsättningsvis ska ha en god ekonomi de närmaste åren, krävs dock en fortsatt effektivisering av verksamheterna. Resultatnivåerna måste hålla sig på en högre nivå så att risken för att kommunen inte klarar balanskravet minskar. Balanskravsutredning Mnkr Årets resultat enligt resultaträkningen 147,4 130,8 33,3 Reducering av samtliga realisationsvinster -10,2-10,7-8,8 Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i värdepapper Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 137,2 120,0 24,5 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv Användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat 137,2 120,1 24,5 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 13

14 Prioriterat område Jobb och näringsliv Mål Sysselsättningen ska öka bland sundsvallsborna och företagen ska bli fler och växa både i staden och på landsbygden. Måluppfyllelse Trend Prognos måluppfyllelse 2018 Prognos måluppfyllelse 2020 Trend Antal nyregistrerade företag/1000 invånare Trend Arbetslöshet Utfall Samtliga nämnder har beslutat om mål inom det prioriterade området. Flertalet av målens indikatorer har inte uppnått beslutade målnivåer. Det är främst nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (NAVI) som har mål som direkt kopplar till kommunfullmäktiges mål att sysselsättningen ska öka bland sundsvallsborna. Sysselsättning i andel förvärvsarbetande ökar men inte antalet nyregistrerade företag, och arbetslösheten är fortfarande högre än riket. Att skapa förutsättningar för att företagen ska bli fler och växa ryms delvis inom kommunstyrelsens verksamhetsområde där man arbetar med stärkt integration, aktiv bostadsförsörjning, infrastruktur, strategisk kompetensförsörjning samt för att skapa förutsättningar för tillgängligare kollektivtrafik. Även kommunens näringslivsbolag främjar tillväxten av fler företag. Sysselsättning och tillväxt Sysselsättningen i andel förvärvsarbetande i åldern år har ökat de senaste åren och enligt den senaste mätningen 2016 är utfallet är högre än riket. Sysselsättningen i Sundsvalls kommun uppgick till 81,2 procent enligt senaste mätningen för andel förvärvsarbetande invånare i åldern år. Det är en ökning med 1 procentenhet sedan Mellan har sysselsättningen ökat från 78,9 procent till 81,2 procent, (2,3 procentenheter). Utfallet för riket var 78,6 procent 2016 vilket innebär att kommunen redan då hade en sysselsättning högre än riket. Andelen nyregistrerade företag i kommunen i förhållande till antal invånare 31/12 har inte ökat i lika stor omfattning. Utfallet har varit lägre än riket se senare åren. Senaste statistiken för antalet nyregistrerade företag per tusen invånare 31/12 visar ett utfall på 6 nyregistrerade företag. Det är en minskning från 2015 med 0,3 och lägre än utfallet för riket 6,9. Arbetslösheten i Sundsvalls kommun för invånare i åldern år uppgår till 6,5 procent. Utfallet är högre än riket, (6,1 %), men skillnaden mellan utfallet för Sundsvalls kommun och riket har varit minskande de senaste åren. Deltagare i arbetsmarknadsåtgärder NAVI har fem mål inom det prioriterade området. Målet om ökad andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärd som också studerar, har inte uppnåtts, men bedömningen är att målet kommer att nås till Inte heller målet för ökad andel deltagare i arbetsmarknadssåtgärder som går vidare till arbete och studier har uppnåtts. Målet bedöms inte heller att nås till Målgruppen har förändrats på några år, där majoriteten består av utriksfödda och personer 14 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

15 med någon form av ohälsa. Ofta med låg utbildningsnivå. Steget ut till arbetslivet är långt, då arbetsgivare oftast har krav på hög formell utbildningsnivå. Studerande vid vuxentutbildningen Målet om ökad andel studerande inom Vuxenutbildning som uppnår godkända betyg har inte uppnåtts och bedömningen är att målet inte heller kan uppnås till Målen om ökad andel godkända betyg uppnås inom yrkesutbildning och grundläggande komvux, men inte inom gymnasial allmänna ämnen på komvux. NAVI mäter också andelen avbrott inom Vuxenutbildningen som förväntas minska samt förbättrad genomströmning inom SFI (Svenska för invandrare). Inget av dessa mål är uppnådda och bedömningen är att de inte kommer att uppnås Studie- och yrkesvägledning Barn- och utbildningsnämndens mål är att studieoch yrkesvägledningen är integrerad i undervisningen så att eleverna utvecklar kompetens för att kunna fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. En plan finns nu för studie- och yrkesvägledning som omfattar hela skolsystemet från förskolan till gymnasieskolan. Önskad målnivå för nöjdheten vad gäller studie- och yrkesvägledning i årskurs 9 och årskurs 3 gymnasiet, uppnås inte. Kultur och fritidsnämnden har beslutat om fem mål. Nämnden gör bedömningen att målen har uppnåtts. Stadsbyggnadsnämnden har beslutat om tre mål inom området. För mål 1 Vi kommunicerar vår planering för Sundsvalls utveckling, dels för att Sundsvall ska kunna bli en attraktiv kommun i toppklass med mer än invånare, dels för att ökat bostadsbyggande är bedömningen att målet i sin helhet uppnås först , övriga mål uppnås. Önskat resultat 2020: Sysselsättningen i Sundsvall är lika med eller högre än rikssnittet i landet. En positiv trend av fler och växande företag både i stad och landsbygd. Diagram. Antal förvärvsarbetande i åldern år dividerat med antal invånare i åldern år den 31/12 %, trend Källa. SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Diagrammet ovan visar trenden för sysselsättningen i Sundsvalls kommun i jämförelse med riket. Under förutsättning att trenden för sysselsättningen håller -2020, kommer det önskade resultatet om sysselsättning i nivå med riket att uppnås till år ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 15

16 Diagram. Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal 1000 invånare 31/ Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Redan registrerade företag som flyttar in till kommunen från annan kommun ingår inte. Källa: Bolagsverket och SCB. Tittar man på trenden för antalet nyregistrerade företag i kommunen per antal invånare, så har utfallet för Sundsvalls kommun legat på en lägre nivå än riket de senaste 15 åren. Det krävs en ökning med 0,9 för att komma i nivå med utfallet för riket Av NAVI:s mål inom det prioriterade området är det endast målet om ökad andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärd som också studerar, som bedöms att uppnås till , för resterande fyra mål är bedömningen att måluppfyllelse inte uppnås Diagram. Arbetslöshet år i kommunen, andel (%) av befolkning. Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år dividerat med antal invånare år. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Arbetslöshetens trend för Sundsvalls kommun har varit sjunkande de senaste åren. Utfallet för Sundsvall är dock fortfarande högre än riket. 16 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

17 Indikatorer område Jobb och näringsliv Önskad målnivå Utfall Utfall 2016 Utfall 2015 Uppnått målnivå Andel nöjda med studieoch yrkesvägledning. Åk 9 och åk 3 gymnasiet. 40 % 32 % (Åk 9 pojkar) 24 % (Åk 9 flickor) 36 % (Gy pojkar) 25 % (Gy flickor) - - Nej Arbetslöshet år 8 % ,2 % 13,1 % 16,2 % Nej Andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som gått till arbete Totalt Kvinnor Män + 5 % 20 % 16 % 23 % 26 % 23 % 27 % 26 % 28 % Nej Andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som gått till studier Totalt Kvinnor Män + 5 % 8 % 7 % 9 % 7 % 8 % 6 % 8 % 9 % Nej Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärder Totalt Kvinnor Män Andel godkända KomVux Grundläggande Totalt Kvinnor Män 60 % 76 % 79 % 73 % 65 % 67 % 62 % Ja Allmänna kurser Gymnasiet Totalt Kvinnor Män 60 % 49 % 52 % 46 % 57 % 58 % 56 % Nej Yrkeskurser Gymnasiet Totalt Kvinnor Män 85 % 86 % 81 % 90 % 83 % 84 % 83 % Ja Andel avbrott KomVux Grundläggande Totalt Kvinnor Män 20 % 13 % 12 % 15 % 23 % 21 % 25 % Ja Allmänna kurser Gymnasiet Totalt Kvinnor Män 20 % 34 % 34 % 35 % 28 % 29 % 28 % Nej Yrkeskurser Gymnasiet Totalt Kvinnor Män 10 % 9 % 13 % 7 % 13 % 12 % 14 % Ja ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 17

18 Prioriterat område En likvärdig skola Mål 1. Alla Sundsvalls elever ska vara behöriga till något nationellt program på gymnasiet när de slutar grundskolan. Måluppfyllelse Trend Prognos måluppfyllelse 2018 Prognos måluppfyllelse 2020 Utfall Kommunfullmäktiges mål om att alla Sundsvalls elever ska vara behöriga till något nationellt program på gymnasiet när de slutar grundskolan har inte uppnåtts. Kommunfullmäktiges mål är också ett av målen för barn-och utbildningsnämnden. Våren uppgick andelen elever i Sundsvalls kommunala skolor som nått gymnasiebehörighet till 74,9 procent. Det innebär en marginell ökning jämfört med 2016, då 73 procent av niorna var behöriga till ett nationellt program. Samtidigt har färre årskurs-6 elever nått alla mål i år, jämfört med för tre år sedan (årets nior), de nationella provresultaten, framför allt i matematik, har försämrats. Det finns exempel på stora avvikelser mellan nationellt provbetyg och ämnesbetyg. Önskat resultat 2018: En tydlig trend ska kunna ses vad gäller utvecklingen för gymnasiebehörighet. 90,00% 85,00% 80,00% Sundsvall 75,00% Rikssnitt 70,00% 65,00% Diagram: Utveckling av avgångselevers gymnasiebehörighet i jämförelse med rikssnittet, % Avser elever i den kommunala skolan. Källa Siris. Skolverket 18 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

19 Utvecklingen för rikssnitt och Sundsvalls utveckling av avgångselevers gymnasiebehörighet sammanfaller med undantag att Sundsvalls utveckling ligger mer än 7 procentenheter lägre. Dock bryts den trenden då sundsvalls- elevernas gymnasiebehörighet ökar medan rikssnittet för de kommunala skolorna fortsätter att minska. Det blir dock en utmaning att nå kommunfullmäktiges mål om en halvering av elever som inte har behörighet till Önskat resultat 2020: Andelen som inte har gymnasiebehörighet ska halveras jämfört med uppgick andelen som inte hade gymnasiebehörighet till 27 procent av eleverna i årskurs nio. Om kommunfullmäktiges önskade resultat ska kunna uppnås till 2020, innebär det att andelen elever som inte har gymnasiebehörighet bör minska till 13,5 procent av eleverna till Detta innebär en trend motsvarande en minskning med 3,4 procentenheter per år Om förändringstakten om 1,9 procentenheter håller i sig, är det knappast troligt att det önskade resultatet kan uppnås till år Foto: Therese Ny Agnes Degermo och Evelina Sundberg bygger superhjältar med hjälp av en 3D-skrivare till förmån för Musikhjälpen. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 19

20 Mål 2. Alla Sundsvalls elever ska inom fyra år fullfölja gymnasiet med gymnasieexamen eller yrkesexamen. Måluppfyllelse Trend från och med 2012* Prognos måluppfyllelse 2018 * Trend from 2012 avser elever vid Sundsvalls gymnasium som inledde studier Prognos måluppfyllelse 2020 Utfall Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om målet Alla elever på Sundsvalls gymnasium har slutbetyg inom 4 år i enlighet med kommunfullmäktiges mål. Av de gymnasieelever i Sundsvalls kommunala gymnasium som inledde sina studier 2013 hade 64 procent tagit examen efter fyra år (rikssnitt 71 procent 1 ). Denna andel har de senaste åren varit relativt konstant. Målet om att alla Sundsvalls elever inom fyra år ska fullfölja gymnasiet med gymnasieexamen är därmed inte uppnått. Önskat resultat 2018: Andelen ungdomar med gymnasieexamen eller yrkesexamen efter 4 år ska ha ökat till 80 %. 90% 80% 70% 60% Sundsvall Rikssnitt 50% 40% Startår för gymnasiestudier Diagram. Andelen ungdomar med gymnasieexamen eller yrkesexamen efter 4 år i jämförelse med rikssnittet, %. Avser elever i den kommunala skolan. 1 Avser vårterminen 20 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

21 Diagrammet visar den senaste mätningen av utfallet för gymnasieelever i sundsvalls gymnasium i jämförelse med riksgenomsnittet. Utfallet för de gymnasieelever i Sundsvalls kommunala gymnasium som inledde sina studier 2013 och hade tagit examen efter fyra år är 64 procent. Utfallet för rikssnittet är 71 procent. För att nå kommunfullmäktiges önskade resultat till 2018, skulle utfallet behöva öka med 16 procentenheter, vilket inte är troligt. Önskat resultat 2020: Andelen Sundsvallselever med gymnasieexamen eller yrkesexamen inom fyra år ska vara över riksgenomsnittet. Riksgenomsnittet för de gymnasieelever som inledde sina studier 2013 och hade tagit examen efter fyra år är, 71 procent. Sundsvalls kommuns utfall är i dag 7 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Det innebär att det krävs en stor förbättring för att det önskade resultatet ska kunna uppnås till mostphotos.se ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 21

22 Mål 3. Andelen elever som inom ett år efter avslutad gymnasie- eller vuxenutbildning går vidare till jobb eller utbildning ska öka. Måluppfyllelse * Trend Prognos måluppfyllelse 2018 * Prognos måluppfyllelse 2020 * * måluppfyllelse avser ungdomars verksamhet efter avslutade gymnasiestudier. Ej vuxenutbildning. Önskat resultat 2018: En tydlig trend kan utläsas. Önskat resultat 2020: Andelen före detta elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 1 år efter fullföljd gymnasie- eller vuxenutbildning motsvarar minst riksgenomsnittet. Utfall Målet är uppnått. Ungdomars verksamhet efter avslutade gymnasiestudier Senast utfallet av mätning av ungdomars verksamhet efter avslutade gymnasiestudier av de som erhållit examen visar att andelen elever som inom ett år efter avslutad gymnasieutbildning är etablerade på arbetsmarknaden är dryga 28 procent för Sundsvall, 1,7 procentenheter högre än riket (26,5%). Önskat resultat är att andelen elever som är etablerade på arbetsmarknaden är minst lika med riksgenomsnittet till När det gäller utfallet för elever som avslutat sina gymnasiestudier ligger utfallet för Sundsvall över riket enligt senaste mätning. Därmed är den del som avser elever från gymnasieutbildning uppnådd redan nu. Ungdomars verksamhet ett år efter avslutade gymnasiestudier av de som erhållit examen. Alla program Antal ungdomar Etablerade på arbetsmarknaden % Studerande % Riket ,5 37,8 Västernorrlands län ,6 33,6 Sundsvall ,2 31,2 Tabell. Ungdomars verksamhet ett år efter avslutade gymnasiestudier av de som erhållit examen, %. Avser avgångsår vårterminen Ungdomar som har examen från den kommunala skolan. Källa: Siris, Skolverket. 22 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

23 Ungdomars verksamhet efter avslutad vuxenutbildning Det finns ingen statistik på kommunnivå för elever som inom ett år efter avslutad vuxenutbildning går vidare till jobb eller utbildning. Skolverket gör uppföljning för vuxenutbildning och Svenska för invandrare, SFI, årsvis på riksnivå, men även delvis på regional nivå. Vuxenutbildningen arbetar för att skapa en rutin för en egen årsuppföljning. Nämnden för vuxenutbildning, arbetsmarknad och integration, NAVI har beslutat om två mål som kopplar till kommunfullmäktiges mål tre inom det prioriterade området. Målet om fler utbildningsplatser i samarbete med Sundsvalls gymnasium bedöms inte uppnått, men målet kommer att uppnås till Utfallet för indikatorn är 70 elever och på samma nivå som Målet Sent anlända elever ska ha en individuell studieplan som inkluderar studier vid gymnasieskolan och vuxenutbildningen, har uppnåtts. NAVI har även mätt andel deltagare i arbetsmarknadsåtgärder som går vidare till arbete eller studier. Utfallet för är 20 procent för deltagare som går vidare till arbete (26 % 2016) och 8 procent för deltagare som går vidare till studier (7 % 2016). Indikatorer område En likvärdig skola Önskad målnivå Utfall Utfall 2016 Utfall 2015 Uppnått målnivå Uppföljning av nyanlända elever enligt skollagens definition. 1. Skolresultatet i åk 3, 6, Betyg från gymnasiet. Högre Gymnasiebehörighet efter grundskolan. 79 % -50 % till 2020 jmf med % 73 % 74 % Andelen elever som nått målen i alla ämnen grundskola Nej Andel ungdomar med gymnasieexamen eller yrkesexamen efter 4 år. (Elever som inledde studier 2013). Kommunala skolan. 80 % till 2018 Över riksgenomsnitt till % (71 % riket) 57 % 58 % Nej Antalet familjehemsplacerade barn/elever mellan 6-13 år som deltar i projekt Skolfam. 20 barn/ ungdomar 22 barn/ ungdomar 18 barn/ ungdomar - Ja Antalet barn/ungdomar som deltar i projekt "Sommarlovspaketet". * 120 barn/ ungdomar 186 barn/ ungdomar - - Ja Antal anmälda elever till friluftsdagar i Sidsjön. Behålla/öka elever elever - Ja Antal klassbesök till KomUt. Öka 146 klassbesök 129 klassbesök 141 klassbesök Ja Antal elever vid Sundsvalls gymnasium (från arbetsmarknadsåtgärd) Målnivå ej beslutad ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 23

24 Prioriterat område Goda livsvillkor Mål 1. I Sundsvall erbjuder kommunorganisationen en äldreomsorg av hög kvalitet. Måluppfyllelse Trend Prognos måluppfyllelse 2018 Prognos måluppfyllelse 2020 Utfall Målet är uppnått. Äldreomsorgens kvalitetsindikatorer uppnår målnivå De indikatorer som mäter en äldreomsorg av kvalitet uppnår samtliga minst målnivån för. Andelen som är mycket nöjda eller ganska nöjda med hemtjänsten som helhet uppgår till 90 procent i den senaste brukarundersökningen, vilket är i samma goda nivå som fjolåret. Önskad nivå på sikt är 95 procent. Andelen som är mycket nöjda eller ganska nöjd med särskilt boende som helhet är 74 procent och i nivå med fjolåret. Önskad nivå på sikt är 83 procent. Andelen som är mycket trygga/ganska trygga på sitt äldreboende är 85 procent och uppnår målnivån. Önskad nivå på sikt är 90 procent. Social gemenskap Utifrån kommunens mål med RIKARE ska Sundsvall erbjuda en attraktiv livsmiljö och det förutsätter tillgänglighet och mångfald i det utbud som finns. För att nå kommunens mål med RIKARE och målet sundsvallsborna ges ökade möjligheter att delta i en social gemenskap och få stimulans i sin vardag genom olika aktiviteter har socialnämnden, i samverkan med kultur och fritidsnämnden, under året utvecklat hälsofrämjande och sociala aktiviteter riktade främst gentemot äldre i ordinärt boende. Socialnämnden har även påbörjat en utredning för att utveckla träffpunkter för att öka den sociala aktiviteten och minska ensamhet. Önskat resultat 2018: En positiv trend kan utläsas vad gäller brukarnöjdhet och relevanta kvalitetsindikatorer. 24 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

25 Nöjdhet Diagram. Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, %, Sundsvall i jämförelse med riket och alla kommuner. Källa. Kolada. se, brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg. Nöjdhet i hemtjänsten I diagramet ovan visas trenden den senaste åren för brukarundersökning hemtjänst. Andelen personer som varit nöjda eller mycket nöjda med hemtjänsten uppgår till 90 procent, vilket är 1 procentenhet högre än medelvärdet för alla kommuner men 2 procentenheter lägre än riket. Utfallet har varit relativt stabilt för Sundsvalls kommun de senaste fem åren. Håller trenden i sig är det sannorlikt att måluppfyllelse uppnås även Nöjdhet särskilt boende Tittar man på motsvarande brukarundersökning för andelen nöjda eller mycket nöjda med särskilt boende som helhet är utfallet 76 procent för, en ökning med två procentenheter sedan 2016 (74 %). Utfallet ligger 6 procentenheter under riket (82 %) och har så gjort de senaste åren. Om utfallet för riksgenomsnittet är detsamma 2020, så skulle utfallet behöva förbättras med 2 procentenheter per år för att utfallet för indikatorn ska motsvara riksgenomsnittet. Upplevd trygghet Utfallet för andelen som är mycket trygga eller ganska trygga att bo hemma med hjälp av hemtjänst är 87 procent, en förbättring med 1 procentenhet sedan 2016 (86 %) och 1 procentenhet över riket (86 %). Motsvarande utfall för äldreboende, det vill säga andel som är mycket trygga eller ganska trygga på sitt äldreboende uppgår till 85 procent oförändrat sedan Utfallet är tre procentenheter lägre än riksgenomsnittet (88 % ). Önskat resultat 2020: Brukarnöjdhet och relevanta kvalitetsindikatorer visar att Sundsvalls kommun ligger på minst riksgenomsnittet. Indikatorerna för hemtjänst vad gäller nöjdhet och trygghet har stabilt utfall de senaste åren. Under förutsättning att trenden håller i sig, klarar kommunen det önskade resultatet även på sikt till år Utfallet för indikatorerna nöjdhet särskilt boende ligger i dag 6 procentenheter under riksgenomsnittet, vilket kan anses något lågt för att komma i nivå med riket till år Utfallet för trygghet ligger 3 procentenheter lägre än riksgenomsnittet idag och har varit oförändrat sedan För att uppnå önskat resultat som helhet till år 2020 krävs således större positiv förändringstakt för några indikatorer. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 25

26 Mål 2. I hela Sundsvall ska delaktigheten i samhället öka och fler sundsvallsbor ska ha en aktiv fritid.. Måluppfyllelse Prognos måluppfyllelse 2018 Ej bedömt Trend äldre som besväras av ensamhet Trend besöksstatistik kultur och fritid Prognos måluppfyllelse 2020 Ej bedömt Utfall Målet är inte uppnått. Delaktighet i samhället Socialnämnden har två indikatorer som har mätvärden för delaktighet i samhället. Andelen brukare som besväras av ensamhet inom hemtjänst och särskilt boende ligger över önskad målnivå vilket är negativt. Bedömningen är att målet kan nås Goda servicenivåer Det är flera indikatorer som bidrar till att kommunfullmäktiges övergripande mål ska kunna uppnås. Kultur- och fritidsnämnden har indikatorer som mäter servicenivåer enligt Landsbygdsprogrammet för bibliotek, fritidsgårdar, bad- och idrottsanläggningar och andelen trygghetsgrupper i alla kommundelar. Bra serviceutbud och trygga områden att vistas i är förutsättningar för att delaktigheten i samhället ska öka hos våra medborgare och att fler sundsvallsbor ska ha en aktiv fritid. Önskad målnivå har varit att behålla servicenivåerna och utfallet är detsamma. För barn- och utbildningsnämndens indikator Alla elever känner sig trygg i skolan är utfallet 8,4 av 10, under målnivån som är satt till 10, det vill säga 100 procent. Även nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration har mål inom området goda livsvillkor med uppnådda målnivåer. Inom miljönämndens verksamhetsområde finns nu också ett förslag till kemikalieplan. Önskat resultat 2018: De kommundelar med lägst aktivitet och delaktighet ska visa en positiv trend gällande aktiviteter och delaktighet. I dagsläget finns ingen analys över nämndernas indikatorer uppdelad per kommundel, vilket gör det svårt att göra en prognos för utfallet till Utifrån de indikatorer som är beslutade för inom socialnämndens verksamhetsområde för delaktighet i samhället och äldre med hemtjänst som besväras av ensamhet, visar en sjunkande trend de senaste åren, vilket är positivt. Kultur- och fritid mäter antal aktiviteter och antal medlemmar redovisade för aktivitetsbidraget, dock ej per kommundel, där ligger utfallet lägre än fjolåret. 26 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

27 Önskat resultat 2020: En positiv trend ska kunna utläsas i hela kommunen gällande aktiviteter och delaktighet. Diagram. Andel äldre med hemtjänst som besväras av ensamhet, i jämförelse med alla kommuner vägt medel och riket, %. Källa: Kolada.se Trenden för indikatorn andel äldre som besväras av ensamhet är sjuknande sett på fem års sikt. Dock har utfallet ökat med en procentenhet sedan fjolåret. Sedan 2015 är utfallet lägre än riket. Andelen äldre som bor i särskilt boende som besväras av ensamhet är tyvärr högre, 70 procent i nivå sedan Hög besöksstatistik Utfallet för kultur- och fritids indikator för antal aktiviteter och antal medlemmar redovisade för aktivitetsbidraget har målnivån uppnåtts de senaste åren. Kultur- och fritid mäter också besöksstatistik för till exempel bibliotek, bad, antal passager vid Sidsjön, Södra Berget och Norra Berget. Besöksfrekvensen är relativt höga och håller i de flesta fall målnivån. Om önskat resultat kan uppnås till 2020 är i dagsläget svårbedömt. mostphotos.se ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 27

28 Mål 3. Andelen unga som befinner sig i socialt utanförskap och missbruk ska minska. Måluppfyllelse Trend trygghet unga Prognos måluppfyllelse 2018 Trend barn i familj med ekonomisk bistånd Prognos måluppfyllelse 2020 Utfall Målet är uppnått. Antal barn i familjer med ekonomiskt bistånd minskar Socialnämndens mål är att verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Utfallet för samtliga indikatorer uppnår sina målnivåer. Antal barn under 18 som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd uppgår till 677 barn vilket är lägre än fjolåret (715 barn.). Andel barn (0-12 år) som inte återaktualiserats, ett år efter avslutad utredning eller insats uppgår till 70 procent, också lägre än fjolåret (72 %). Motsvarande indikator för ungdomar år är 62 procent (65 % 2016). Övriga mål som skapar förutsättningar Kommunstyrelsen och övriga nämnder har inte direkt bäring på kommunfullmäktiges mål, men skapar förutsättningar för att kommunfullmäktiges mål ska kunna uppnås. Kommunstyrelsen bedömer att målet om strategiskt arbete med social hållbarhet kommer att nås. Alla aktiviteter är påbörjade och följer tidplanen. Barn- och utbildningsnämnden arbetar med åtgärder som ska stärka värdegrundsarbetet och bidra till att minska elevers frånvaro. Alla barn och elever i Sundsvalls kommun upplever dock ännu inte att de är helt trygga. Barn- och utbildningsnämnden mäter andel elever som känner sig trygga i skolan (avser elever i den kommunala skolan). Utfallet för uppgår till 8,4 av ett index på totalt 10. I fjolåret var utfallet 8,5. Hösten uppgick frånvaron för elever i årskurs 7-9 i den kommunala grundskolan till 10,1 procent. Andel elever med mer än 10 procents frånvaro uppgick till 34,2 procent (31,4 procent 2016). En motsvarande minskning av elevers frånvaro till 2018 är en utmaning, men ingen omöjlighet. 28 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

29 Önskat resultat 2018: En högre upplevd trygghet bland barn och unga. Andelen barn och unga med hög frånvaro i skolan samt andelen unga med missbruksproblem ska ha minskat i jämförelse med Diagram. Andel elever som känner sig trygg i skolan, åk 5 (den kommunala skolan). Källa: Kolada.se Utfallet för upplevd trygghet för elever i årskurs 5 i Sundsvalls kommunala skolor har legat under medelvärde för alla kommuner under åren bröts trenden och utfallet var 99 procent vid mätningen För elever i årskurs 8 var motsvarande utfall 95 procent Håller trenden i sig är förutsättningarna goda för att kommunfullmäktiges mål om högre upplevd trygghet ska uppnås även Andelen elever med mer än 10 procents frånvaro är 2,8 procentenheter högre, (34,2 procent) än 2016 (31,4 procent). En motsvarande minskning av elevers frånvaro till 2018 är en utmaning, men ingen omöjlighet. mostphotos.se ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 29

30 Önskat resultat 2020: Andelen med hög frånvaro i skolan och andelen unga med missbruksproblem ska högst motsvara riksgenomsnittet. En fortsatt positiv trend i upplevd trygghet ska kunna utläsas bland barn och unga. När det gäller elevers upplevda trygghet har Sundsvalls kommunala skolor ett högre utfall än medel för alla kommuner redan nu. Håller trenden i sig kommer önskat resultat för barn och ungas trygghet sannerligen även att uppnås Diagram. Andel ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser, %. Källa: Kolada.se Diagramet visar andelen ungdomar i åldern år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av utredning eller insats. Utfallet för Sundsvalls kommun har varit långt under medel för alla kommuner de senaste tre åren. Önskat resultat om att unga med missbruksproblem ska högst motsvara riksgenomsnittet uppnås redan nu. Håller trenden i sig så är det sannorlikt att resultatet även uppnås åren fram till år ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

31 Indikatorer område Goda livsvillkor Önskad nivå Utfall Utfall 2016 Utfall 2015 Uppnått målnivå I Sundsvall erbjuder kommunorganisationen en äldreomsorg av hög kvalitet. Andel som är mycket nöjda eller ganska nöjda med hemtjänsten som helhet. Andel som är mycket eller ganska nöjda med särskilt boende som helhet. Andel som är mycket trygga/ganska trygga att bo hemma med hjälp av hemstjänst. Andel som är mycket trygga/ganska trygga på sitt äldreboende. Genomsnittlig nöjdhet, Skönsmo-modellen. Antal personal i egen regi som en hemtjänsttagare möter per månad, medelvärde. Personalkontinuitet. 90 % 90 % 90 % 93 % Ja 74 % 74 % 74 % 81 % Ja 86 % 87 % 86 % 89 % Ja 85 % 85 % 85 % - Ja 4,4 4,4 4,3 - Ja 11 11,9 11,0 - Ja Foto: Therese Ny Sundsvalls stadsbibliotek i form av Mobibibblan som under året utsetts till årets mobila bibliotek. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 31

32 Indikatorer område Goda livsvillkor (forts.) Önskad nivå Utfall Utfall 2016 Utfall 2015 Uppnått målnivå Bäring till KF mål 2. I hela Sundsvall ska delaktigheten i samhället öka och fler sundsvallsbor ska ha en aktiv fritid. En beslutad kemikalieplan för en giftfri vardag. Beslutad plan Förslag till kemikalieplanen är remitterad till nämnder och bolag. - - Nej Alla elever känner sig trygga i skolan. 100 % Index 8,4 av 10 Index 8,5 av 10 Index 9 av 10 Nej Servicenivå enligt Landsbygdsprogrammet (Bibliotek). Behålla Oförändrat jmf 2016 Biblioteksverksamhet finns på samtliga serviceorter Biblioteksverksamhet finns på samtliga serviceorter Ja Servicenivå enligt Landsbygdsprogrammet (Fritidsgårdar). Behålla Oförändrat jmf 2016 Fritidsgårdar finns i alla kommundelar Fritidsgårdar finns i alla kommundelar Ja Servicenivå enligt Landsbygdsprogrammet (Bad och idrottsanläggning). Behålla Oförändrat jmf 2016 Finns i fem av de sex serviceorter Finns i fem av de sex serviceorter Ja Spontanidrottsanläggningar per kommundel. Öka Oförändrat jmf 2016 Finns i Skönsberg, Nacksta, Ljustadalen och Indal - Nej Trygghetsgrupper i alla kommundelar. Behålla Oförändrat jmf 2016 Finns i alla kommundelar Finns i alla kommundelar Ja Placering i Sveriges bästa friluftskommun. Första plats Delad sjätte plats Andra plats - Nej Bäring till KF mål 3. Andelen unga som befinner sig i utanförskap och missbruk ska minska. Andel barn under 18 år som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd. Andel barn (0-12 år) som inte återaktualiserats, ett år efter avslutad utredning eller insats. Andelen ungdomar (13-20 år) som inte återaktualiserats, ett år efter avslutad utredning eller insats. Max Ja Minst 60 % 70 % 72 % 53 % Ja Minst 60 % 62 % 65 % 63 % Ja 32 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

33 Finansiella mål Kommunfullmäktige har i mål och resursplan beslutat om nya finansiella mål för kommunens ekonomi. Målen är baserade både på ett kortare och på ett längre perspektiv för att kommunen ska kunna leva upp mot kravet på god ekonomisk hushållning. Målen utgår från fyra aspekterna som alla är viktiga för att bedöma god ekonomisk hushållning. Dessa fyra aspekter är: Resultat Vilken balans kommunen har haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden. Kapacitet Vilken kapacitet kommunen har haft att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Risk Vilka risker föreligger som kan påverka kommunens resultat och kapacitet. Kontroll Vilken kontroll har kommunen haft över den finansiella utvecklingen. Det finansiella resultatet årets resultat Mål Årets resultat ska vara positivt. För att täcka in viss egenfinansiering av investeringarna, värdesäkring av nettotillgångar samt budgetmarginal ska resultatet uppgå till minst 3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Måluppfyllelse Trend Måluppföljning Resultatet för uppgår till 2,6 procent av skatteintäkter och statsbidrag vilket innebär att målet inte riktigt uppnås. Resultatet är dock en förbättring jämfört med föregående år. I resultatet ingår också en jämförelsestörande kostnad på 19,6 miljoner kronor. Räknas denna bort uppgår resultatet till 2,9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 3,5% 3,0% Målnivå 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 33

34 Kapacitetsutvecklingen - långfristig betalningsberedskap Mål Den långfristiga betalningsberedskapen (soliditeten inklusive pensionsåtaganden) ska öka över tid och: år 2020 uppnå 9 procent år 2025 uppnå 15 procent år 2030 uppnå 30 procent Måluppfyllelse Trend Prognos måluppfyllelse 2020 Måluppföljning Soliditen uppgick till 5,8 procent per sista december vilket är i linje med den utveckling som krävs för att nå målet på 9 procent år Resultatet är lite svagare än planerat samtidigt som investeringstakten inte varit så hög vilket innebär att soliditen håller sig inom målet. Klarar kommunen att hålla den resultat och investeringsnivå som ligger i nuvarande planeringsdokument så ska målet nås. Risken är dock att investeringstakten ökar samtidigt som resultat inte är tillräckligt högt (minst 3 % av skatteintäkter och statsbidrag) vilket skulle innebära att kommunen inte når upp till 9 procent ,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 Utfall Mål 3,0 2,0 1,0 1, ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

35 Riskförhållanden - betalningsberedskap Mål Den kortfristiga betalningsberedskapen ska motsvara minst 100 % av de skulder som förfaller inom ett år. Måluppfyllelse Trend Måluppföljning Betalningsberedskapen uppgår till 155 procent av de skulder som förfaller inom tolv månader vid årsskiftet vilket innebär att målet uppnås. Kommunen arbetar aktivt med att tillse att betalningsberedskapen är god genom god framförhållning och aktiv likviditetshantering. I diagramet nedan redovisas betalningsberedskapens utveckling under de senaste åren. Målet har tidigare varit att ligga över 80 procent men har höjts eftersom det bättre motsvarar en god ekonomisk hushållning enligt kommunens definition. 180% 160% 140% 120% 100% Målnivå 80% 60% 40% 20% 0% mostphotos.se ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 35

36 Riskförhållanden - skuldsättningsgrad Mål Kommunens skuldsättningsgrad (nettolåneskuld i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag) ska; år 2020 uppnå till högst 60 procent år 2025 uppnå till högst 35 procent år 2030 uppnå till högst 20 procent Måluppfyllelse Trend Prognos måluppfyllelse 2020 Måluppföljning Skuldsättningsgraden uppgår per sista december till 32,0 procent vilket är lägre än vad bedömningarna har varit tidigare. Orsaken är framförallt att investeringstakten är lägre än beräknat. Detta innebär att kommunen ligger under den målnivå som finns. Detta ligger i linje med den planerade ökade upplåningen för att till viss del finansiera investeringar under åren fram till Prognosen är att kommunen inte kommer att överstiga 60 procent år ,00% 50,00% 40,00% 30,00% Målnivå Utfall Prognos 20,00% 10,00% 0,00% mostphotos.se 36 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

37 Kontroll över den finansiella utvecklingen - Prognossäkerhet och budgetföljsamhet Mål Prognossäkerheten ska vara god, högst 1 procent avvikelse. Måluppfyllelse Trend Prognosavvikelen (beräknad på verksamhetens nettokostnad i delårsrapportern per sista augusti) visar en avvikelse på 0,1 procent, eller 3,9 miljoner kronor. Det är en väldigt låg avvikelse och målet får därmed anses som uppnått. Mål Budgetföljsamheten inom driftverksamheten ska vara god (högst 0,5 procent avvikelse). Måluppfyllelse Trend Budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnad uppgår till 42,1 miljoner kronor vilket motsvarar 0,8 procent. Avvikelsen är dessutom väldigt stor på vissa nämnder vilket innebär att målet inte uppnås för. Mål Budgetföljsamheten beträffande investeringsprojekt ska vara god (högst 0,0 procent negativ avvikelse.) Måluppfyllelse Trend Under har Drakfastigheter slutredovisat 36 genomförda investeringsprojekt. Den totala budgeten för projekten uppgår till 101,7 miljoner kronor. Den totala budgetavvikelsen för projekten uppgår till 6,7 procent. För att finansiera överskridandet på projektet Kommunhuset verksamhetsanpassningar för socialtjänsten har budgeten utökats med 11,2 miljoner kronor efter det att projektet färdigställts. Den totala budgetavvikelsen för de 36 projekten uppgår då till + 3,7 procent. Bedömningen är att målet inte uppnås. För investeringar inom stadsbyggnadsnämndens verksamhetsområde bedöms att målet uppnås delvis under, men kommer att uppnås Nämnden har ett antal investeringsprojekt som har avvikelse på årsbasis, men samtliga ligger inom budgetramen för uppdragen. Bedömningen är att målet kommer att uppnås delvis, men kommer att uppnås under MRP-perioden. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 37

38 Finansiell struktur Sundsvalls kommun fungerar som internbank åt sina majoritetsägda bolag samt Medelpads Räddningstjänstförbund. Internbanken tar emot inlåning från och lånar ut till koncernens bolag. Genom att samla all finansiell verksamhet hos internbanken kan kommunkoncernen tillgodogöra sig betydande stordriftsfördelar som i slutändan ger lägre finansiella kostnader för kommunen och bolagen. Alla transaktioner med koncernbolagen görs på marknadsmässiga villkor. Kommunfullmäktige har antagit en finanspolicy som styr internbankens verksamhet. Finansiella tillgångar Kommunens finansiella räntebärande tillgångar per den 31 december var miljoner kronor, varav 485 miljoner kronor var likvida medel. 1 Kommunens resterande finansiella tillgångar bestod i hu vud sak av långfristiga lånefordringar på kommunens bo lag. De finansiella räntebärande tillgångarna ökade med 179 miljoner kronor under året. De bolag som har ökat sin upplåning i takt med nyinvesteringar var SKIFU AB, Mitthem AB, Sundsvall Vatten AB och Sundsvall Elnät AB. Sundsvall Energi AB har minskat sin upplåning. Den genomsnittliga räntebindningen för kommunens finansiella tillgångar har pendlat mellan 2,5 år och 2,8 år under året. Den genomsnittliga räntebindningen per den 31 december var 2,5 år. Det är en minskning från 2,8 år som noterades vid årsskiftet 2016/. Kommunens genomsnittliga ränta 2 på räntebärande tillgångar per den 31 december var 1,36 procent. Det kan jämföras med 1,60 procent vid samma tidpunkt året innan. Nettolåneskulden Kommunens nettolåneskuld per den 31 december var miljoner kronor. Det är en ökning med 103 miljoner kronor jämfört med årsskiftet 2016/ och beror av en ökad lånefinansiering vid investeringar. Under 2018 har kommunen certifikat och obligationer som förfaller på miljoner kronor. Ökat kreditutrymme För att klara av bolagens och kommunens nyupplåning via internbanken samt löpande refinansieringsbehov har kommunen slutit olika kreditavtal. Outnyttjade delar av kapitalmarknadsprogrammen och olika kreditavtal utgör tillsammans en kraftig buffert mot likviditetssvängningar. Finansiella skulder Kommunens finansiella räntebärande skulder (exklusive finansiell leasing för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta på 312 miljoner kronor) per den 31 december var miljoner kronor. De finansiella räntebärande skulderna ökade med 282 miljoner kronor under året, vilket främst beror av en ökad vidareutlåning till de kommunala bolagen, samt finansiering av kommunens investeringar. 1) Mätt som kassa och banktillgodohavanden. 2) Exklusive banktillgodohavanden och lånefordran mot bolagen på centralkontot. 38 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

39 Upplåningsformernas ramar och utnyttjande Upplåning Ramar beviljade (mnkr) Utnyttjat (mnkr) Checkkredit Kreditlöften Kreditavtal Certifikatprogram Obligationsprogram (MTN) Summa Kommunens kortfristiga lånebehov säkerställs genom kommunens certifikatprogram på 2 miljarder kronor samt checkkredit, kreditlöften och kreditavtal på miljoner kronor. Vilket är en ökning med 250 miljoner kronor från föregående årsskifte. Kommunens långfristiga lånebehov tillgodoses med ett svenskt obligationsprogram 3 på 8 miljarder kronor. Emissionsinstitut är SEB, Nordea, Swedbank, Svensk Exportkredit och Handelsbanken. Finansiering via kapitalmarknadsprogram Sundsvalls kommun har valt att finansiera sig på kapitalmarknaden via kapitalmarknadsprogram, där kommunen har ett obligationsprogram och ett certifikatprogram. Emissioner av obligationer och certifikat ger lägre räntenivåer än traditionella banklån. Under året har volymen kommuncertifikat minskat med 150 miljoner kronor och volymen obligationer ökat med 450 miljoner kronor. Diagram: Fördelning av upplåningsformer och miljoner kronor Certifikat Obligationer Leasing KVK 3) Medium Term Note (MTN). ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 39

40 Hög och stabil kreditvärdighet Sundsvalls kommuns kreditvärdighet bedöms regelbundet av Standard & Poor`s, som är ett av de ledande internationella kreditbedömningsinstituten. Under fick Sundsvalls kommun fortsatt förtroende av Standard & Poor s och får behålla kreditvärdighetsbetygen 4. Kreditvärdighet per 31 december Horisont Kategori Definition Långsikt AA+/Stabil Mycket starkt mått på finansiella åtaganden Kortsikt A-1+ Extrem hög kapacitet att möta finansiella åtaganden Kortsikt enligt nordisk skala K-1 Extrem hög kapacitet att möta finansiella åtaganden Kommunens kortfristiga kreditvärdigheter; A-1+ och K-1, är bästa möjliga på respektive skala. De höga kreditbetygen ger kommunen god tillgång till finansiering till bra pris. Kreditvärdighetsbetygen återspeglar Sundsvalls kommuns starka lokala makroekonomiska struktur, kommunens starka likviditetsposition och det svenska institutionella ramverket vilket Standard & Poor s bedömer vara förutsägbart och stöttande. Finansiella riskerna under kontroll Finanspolicyn begränsar finansieringsrisken och ränterisken genom att tillåten förfallostruktur och räntebindningsprofil anges. Finansieringsrisk Med finansieringsrisk vid upplåning menas risken att kommunkoncernen vid varje tillfälle inte kan erhålla likvida medel till finansiering samt att likvida medel inte kan lånas upp utan påtaglig kostnadsökning. Finansieringsrisken ökar om Sundsvalls kommuns kreditvärdighet försämras eller blir alltför beroende av en finansieringskälla samt om hela eller en stor del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen. Även under har det varit betydelsefullt med en bra rating om AA+ för Sundsvalls kommuns nyupplåning och vid omsättning av befintliga obligationer och certifikat. Standard & Poor s bedömning av Sundsvalls kommuns ekonomi och återbetalningsförmåga skapar en större trygghet för investerare samt en fördel mot andra låntagare/kommuner som inte har en rating. Den genomsnittliga kapitalbindningen för kommunens finansiella räntebärande skulder 5 per den sista december uppgår till 2,2 år 6. Det är i linje med gällande riktlinjer, men något högre än vid årsskiftet 2016/, då 2,1 år noterades. 4) Den långfristiga kreditvärdigheten bedöms på en skala från AAA till C, där AAA är högsta kreditvärdighet. 5) Exklusive leasingen för avfallsförbränningsanläggningen i Korsta. 6) Exklusive kreditavtal och lånelöften. 40 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

41 Ränterisk Ränterisk är ett uttryck för det belopp med vilket kommunens resultat (räntenetto) förändras vid en viss given förändring av marknadsräntan. Vid upplåning begränsas ränterisken genom en god spridning av räntebindningen över tiden. Spridningen av räntebindningen för kommunens skulder per den sista december kan ses i diagram 2. Diagram: Fördelning av räntebindning för kommunens skulder % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år 6-10 år år Fast ränta Rörlig ränta Andelen räntebärande skulder 7 med en räntebindningstid mindre än ett år var 44 procent per den 31 december. Andelen ligger därmed under gränsen på 50 procent (röd linje i diagram). Samma period året innan var denna andel 42 procent. Lån med rörlig ränta utgör 33 procent, vilket är 3 procentenheter högre i jämförelse med årsskiftet 2016/. Den genomsnittliga räntebindningstiden för kommunens finansiella räntebärande skulder har under pendlat mellan 1,5 år och 2,0 år. Den genomsnittliga räntebindningen per 31 december uppgick till 1,7 år och ligger därmed inom riktlinjerna. I jämförelse med årsskiftet 2016/ har räntebindningen gått ner från 1,9 år. Räntebindningen kan förändras med hjälp av ränteswappar. Volymen ränteswappar per den 31 december var miljoner kronor, vilket är samma nivå som vid föregående årsskifte. Historiskt lägsta upplåningsräntan Den genomsnittliga upplåningskostnaden per den 31 december var 1,11 procent. Det är en minskning från 1,41 procent för samma period året innan. Den lägre genomsnittliga räntan är en följd av att flera derivat, i form av ränteswappar, samt obligationer satts om till lägre räntor under året. Ingen valutarisk Sundsvalls kommun har ingen valutarisk på de finansiella räntebärande skulderna då alla lån är i svenska kronor. 7) Inklusive ränteswappar. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 41

42 Finansiell analys kommunen Resultat och kapacitet. Positiv utveckling av kommunens resultat Resultat, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Utfall 2015 Exklusive jämförelsestörande poster Årets resultat, mnkr 164,1 167,0 130,8-6,9 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, % 2,9 2,9 2,5-0,1 Inklusive jämförelsestörande poster Årets resultat, mnkr 164,1 147,4 130,8 33,2 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, % 2,9 2,6 2,5 0,6 Diagram: Årets resultat inklusive och exklusive jämförelsestörande poster Mnkr Årets resultat Årets resultat exkluive jämförelsestörande poster Resultatet för kommunen fortsätter att utvecklas positivt. Årets resultat uppgår till 147,4 miljoner kronor vilket är en förbättring med 16,6 miljoner kronor jämfört med I resultatet ingår också en jämförelsestörande post på grund av kostnader för flytt av Sundsvall Vatten AB:s ledningar på Norra kajen vid exploatering av området, så räknas dessa poster bort är resultatet 36,2 miljoner kronor bättre än Orsaken till det förbättrade resultatet är främst att kommunen har en högre målsättning och därmed har budgeterat ett högre resultat samtidigt som verksamheterna totalt sett inte haft en större negativ avvikelse än 22,5 miljoner kronor mot budget vilken har uppvägts av högre skatteintäkter och statsbidrag än budgeterat. Det finns dock en hel del avvikelser inom verksamheterna vilket är lite bekymmersamt. Flera av avvikelserna har också funnits under ett flertal år. 42 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

43 Fördelning av resultatet Mnkr Planerat överskott 164,1 118,3 103,7 Differens i förhållande till budget Verksamheternas nettokostnad -22,5-36,6-130,9 Jämförelsestörande poster -19,6 0,0 40,1 Skatteintäkter och statsbidrag 27,6 24,8-29,9 Räntenetto -2,2 24,3 50,2 Totalt 147,4 130,8 33,2 Negativa avvikelser i bokslutet Två nämnder visar ganska stora underskott för : Socialnämnden -150,3 mnkr Nämnden visar totalt ett underskott på 150,3 miljoner kronor. Underskottet fördelar sig på Äldreomsorg -74 miljoner kronor, Invid- och familjeomsorg 52 miljoner kronor och omsorg om funktionshindrade -62 miljoner kronor samt flyktingverksamheten +38 miljoner kronor. Socialnämnden har under de senaste åren haft stora underskott och inom äldreomsorgen finns vissa tendenser till att underskottet sjunker. Inom de två övriga verksamheterna ökar dock underskottet främst på grund av att volymerna ökar. Barn- och utbildningsnämnden -20,9 mnkr Nämnden visar ett underskott med 20,9 miljoner kronor. Jämfört med 2016 (-53,9 miljoner kronor) är underskottet lägre och utvecklingen går åt rätt håll även om mycket finns kvar att göra för att nämndens ekonomi ska vara i balans. Underskottet fördelar sig ganska jämt mellan de olika skolformerna, förskola, grundskola och gymnasieskola. Positiva avvikelser i prognosen Övriga nämnder prognostiserar överskott av olika storlek. Nedan redovisar nämnder med större avvikelser. Kommunstyrelsen +149,0 mnkr Kommunstyrelsens överskott uppgår till cirka 149 miljoner kronor vilket till stor del beror på att centrala anslag inte förbrukats. Exempel på sådana anslag är kompensation till nämnderna för ökade hyror, kvarvarande medel för förbrukning av tidigare års överskott, delar av anslaget för personalkostnadsökningar samt delar av medel på 50 miljoner kronor för projektet Tryggare och trivsammare Sundsvall. Därutöver redovisar verksamheten kommunikationer ett överskott på 16 miljoner kronor för kollektivtrafiken. Stadsbyggnadsnämnden +11,4 mnkr Nämndens redovisade överskott på cirka 11 miljoner kronor beror bland annat på y den reservation på 0,5 procent som nämnden gjorde inför budgetåret för ev. minskade skatteintäkter i enlighet med kommunstyrelsens beslut, som inte nyttjats under, y kvarstående medel för uppdragen giftfri miljö och bidrag trygghetsboende som inte nyttjats under året. y ökning av intäkter för bygglov och parkering y vinterväghållningen, eftersom den stora kostnaden (snöbortforsling, hyvling och sandning) för den snömängd som föll i slutet av belastar budgeten för y lägre personalkostnader med anledning av pågående rekryteringar y överskott kapitaltjänstkostnader (räntor/ avskrivningar). ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 43

44 Kultur och fritidsnämnden +11,4 mnkr Kultur och fritidsnämndens redovisade överskott på 8,0 miljoner kronor uppstår främst inom kulturverksamheten där framförallt bidragen varit för högt budgeterade. Personalnämnd +8,0 mnkr Överskottet beror på att personalnämnden ännu inte börjat använda de totalt fem miljoner kronor som är avsedda för arbete mot att minska kommunens sjukfrånvaro och de tre miljoner kronor som är avsedda för kompetensutveckling för anställda inom kommunen. Detta beror på att personalomsättningen inom strategisk koncernutveckling HR varit hög och någon plan för hur medlen ska användas har inte tagits fram. Skatte- och kostnadsutveckling Nettokostnadsutveckling Nettokostnad, mnkr , , ,6 Nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster, mnkr , , ,7 Förändring exklusive jämförelsestörande poster, % 3,1 2,0 4,8 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % Inklusive jämförelsestörande poster 97,6 98,0 100,7 Exklusive jämförelsestörande poster 97,2 98,0 100,0 Nettokostnaderna har ökat med drygt 3 procent jämfört med 2016, vilket är något högre ökning än i fjol. Till viss del beror den högre ökningstakten på särskilda satsningar som exempelvis Tryggare och trivsammare Sundsvall där miljön i olika bostadsområden har förbättrats till en kostnad av cirka 30 miljoner kronor. Personalkostnaderna har jämfört med föregående år ökat med 3,5 procent vilket är något högre än de generella löneökningarna och beror främst på satsningar på specifika yrkeskårer. Antalet anställda är ganska oförändrat jämfört med föregående år. Övriga kostnader har också ökat med cirka 3,5 procent jämfört med 2016 medan verksamhetens intäkter har ökat med drygt 4 procent. Anledningen till intäktsökningen beror främst på fler riktade statsbidrag. Skatte- och statsbidragsutvecklingen Skatteintäkter och statsbidrag, mnkr 5 683, , ,5 Ökning, mnkr 215,9 252,6 193,3 Ökning, % 3,9 4,8 3,8 Kommunens verksamhet finansieras till största del av skatteintäkter och generella statsbidrag. ökade skatteintäkterna och de generella statsbidragen med 3,9 procent vilket är en något lägre ökningstakt än 2016, men fortfarande en högre ökningstakt än hur kostnaderna ökar. Den fortsatta högkonjunkturen, med en relativt stark utveckling av sysselsättningen, har inneburit en relativt gynnsam utveckling av kommunernas skatteunderlag. Högkonjunkturen förväntas fortsätta 2018 då den dock tros nå sin kulmen för att mattas av något vilket kommer att ge svagare skatteutveckling främst 2019 och framåt. 44 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

45 Investeringar Investeringar Investeringsvolym, mnkr 632,9 564,1 612,2 Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningar, % Självfinansieringsgrad, % Diagram: Utfall för investeringar Mnkr Investeringsvolymen har ökat något sedan 2016 men ligger i ungefär samma nivå, det vill säga runt 600 miljoner kronor. Det är lägre än den beslutade investeringsbudgeten (749 miljoner kronor) och bedömningen är att kommunen inte klarar en högre investeringsvolym med nuvarande kapacitet än maximalt 700 miljoner kronor. Nettoinvesteringarnas andel av avskrivningarna visar hur stor andel kommunen har investerat i materiella anläggningstillgångar i förhållande till avskrivningarna. Kommunen investerar sålunda 128 procent mer än vad man skriver av på gamla tillgångar vilket betyder att värdet på tillgångarna ökar. Investeringarna har också endast kunnat finansieras till 67 procent med egna medel vilket innebär att resterande del har behövt lånefinansierats. mostphotos.se 0 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 45

46 Större investeringar under Fastighetetsinvesteringar Under har investeringarna i kommunens fastigheter uppgått till 471,7 miljoner kronor (385,7 mnkr). För närvarande pågår ca 70 projekt. Projekten är av varierande storleksordning och med olika lång projekttid. Investeringsbudgeten uppgick till 522,2 miljoner kronor och ej förbrukad budget från tidigare år till 933,7 miljoner kronor. Vid utgången av uppgår budgeterade ej förbrukade medel i fastighetsinvesteringar till 984,2 miljoner kronor. Budgetavvikelsen består till cirka 25 procent av beställda ej utförda projekt och till cirka 75 procent av projekt där det inte finns någon beställning från verksamheten. Det slutliga investeringsutfallet blev högre än vad som förväntades under året till stor del beroende på ökad upparbetningstakt i äldreboendena Norra Kajen och Heffnersgården samt grundskolorna Skönsmon och Vibacke. Några av de större pågående eller slutförda fastighetsprojekten Projekt Investering Status Äldreboenden Ny, till och ombyggnad av 3 nya äldreboenden Norra kajen (ny), Heffnersgården 2018 (ny) och Granlunda 2018 (om och tillbyggnad). 186,7 Pågående, klar Sporthallsbadet 51,7 Klar 2018 Reinvesteringar i verksamhetsfastigheter 45,4 Pågår kontinuerligt Om och tillbyggnad av Vibackeskolan 41,1 Klar 2021 Om- och tillbyggnad Skönsmons skola 26,6 Klar 2020 Energieffektiviseringar 23,0 Pågår Gruppboende Hermans 17,3 Klar Ny taklösning Nordichallen 13,2 Klar 2018 mostphotos.se 46 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

47 Kommunstyrelsens infrastrukturinvesteringar I kommunstyrelsens investeringsbudget finns anslag till ett antal infrastrukturprojekt. Årets investeringsbudget uppgår till 29,2 miljoner kronor och överförd budget från tidigare år till 92,8 miljoner kronor. Av budgeten har endast 8,9 miljoner kronor förbrukats. En stor del av den kvarvarande investeringsbudgeten kommer inte att förbrukas. Investeringen i laddningsbara stolpar för elbilar i Green Highwayprojektet på 14 miljoner kronor har utförts av Sundsvall Elnät AB och kommunen betalar en årlig hyra. Investeringen i nytt resecentrum vid järnvägsstationen kommer att göras av SKIFU och en stor del av investeringsbudgeten på 75,0 miljoner kronor kommer därför inte att förbrukas. Stadsbyggnadsnämndens investeringar Stadsbyggnadsnämnen har en investeringsbudget på totalt 476,1 miljoner kronor varav 166,0 miljoner kronor avser investeringsbudget och 310,1 miljoner kronor avser investeringsbudget överförd från tidigare år. Stadsbyggnadsnämndens investeringar i gator, vägar, belysning, parker mm uppgår till 130,3 miljoner kronor (129,7 mnkr). Investering i kaj för detaljplan 1a på Norra kajen, och förlängning av nybyggda kajen, österut, cirka 50 meter, har slutförts under. Investeringar i vägar, broar GC-vägar är 50,1 miljoner kronor. Bland större investeringsprojekt kan nämnas upprustning av Matforsbron 11,2 miljoner kronor, GC-vägar Alnö 6,1 miljoner kronor och GC-väg Lasarettsvägen-Riddargaten 6,1 miljoner kronor. För belysningsåtgärder på landsbygden finns en särskild investeringsbudget och 7,6 miljoner kronor har förbrukats under. Av anslaget på 50 miljoner kronor för Tryggare och trivsammare Sundsvall, redovisas 6,5 miljoner kronor som en investering då det avser upprustning av parker lekplatser och närmiljöer och åtgärderna har en varaktighet över flera år. Kultur och fritidsnämndens investeringar Kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget var 16,5 miljoner kronor och den överförda budgeten från tidigare år uppgick till 29,9 miljoner kronor. Nettoinvesteringarna uppgick till 12,0 miljoner kronor. På projekt Norra Berget/ Kulturarv förbrukades 3,0 miljoner kronor bland annat i byggnadsanpassningar och åtgärder för djurhållning. Projektet Rullskidbana Södra berget förbrukade 4,5 miljoner kronor och projekt inköp av maskiner och inventarier 3,1 miljoner kronor. mostphotos.se ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 47

48 Risk och kontroll Soliditet Soliditet, exklusive pensionsåtaganden, % 24,1 24,1 23,9 Soliditet inklusive pensionsåtaganden, % 5,8 4,4 2,5 Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan, det vill säga hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten är ett riktmärke på kommunens ekonomiska stabilitet på längre sikt. Soliditeten inklusive pensionsåtagandet har ökat sedan Anledningen är det positiva resultat som kommunen uppvisar men även att pensionsåtagandet sjunkit. Kommunens målsättning är att soliditeten inklusive pensionsåtaganden bör öka med cirka 1 procent per år vilket är troligt att kommunen uppnår. Det finns dock en risk att det budgeterade resultatet inte kommer att räcka för att öka soliditeten de närmaste åren i den omfattning som är önskvärt, när man beaktar planerade investeringar. Likviditet Likviditet Helår 2016 Helår 2015 Kassalikviditet, % Balanslikviditet, % Finansiella nettotillgångar, mnkr , , ,8 Likviditeten visar kommunens betalningsförmåga på kort och lång sikt. Kommunen har god kassalikviditet, det vill säga betalningsförmåga på kort sikt och balanslikviditet, det vill säga betalningsförmåga på lite längre sikt. En likviditet över 100 procent är önskvärt och kommunen ligger med en god likviditet. Likviditeten pendlar lite upp och ned beroende på hur kassaflödet ser ut just vid balansdagen men ligger ändå stadigt över 100 procent. De finansiella nettotillgångarna, det vill säga omsättningstillgångar och finansiella anläggningstillgångar minus, kort och långfristiga skulder har minskat med cirka 245 miljoner kronor sedan årsskiftet. Orsaken till detta är framförallt att kommunen inte kan egenfinansiera investeringarna utan att viss del behöver lånefinansieras. mostphotos.se 48 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

49 Pensionsförpliktelser Pensionsåtagande Mnkr Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 292,5 272,5 260,1 Ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland avsättningar 2 221, , ,5 Avgiftsdel, placeras av de anställda, kortfristig skuld 167,4 160,8 152,3 Totala förpliktelser för pensioner 2 681, , ,9 Återlånade medel 2 681, , ,9 Kommunens totala pensionsförpliktelser fortsätter att minska och kommer att göra så framöver. Orsaken är att den stora posten som finns redovisad som ansvarsförbindelse nu har högre utbetalningar än värdeökningen för pensionsåtagandet. Kostnaderna för pensioner och liknande förpliktelser uppgår till 326 miljoner kronor inklusive löneskatt jämfört med 325 miljoner kronor Pensionskostnaderna beräknas öka något under 2018 men kommer därefter antagligen att fortsätta öka med mellan 5 och 10 procent per år fram till och med 2025 då kostnaderna börjar sjunka igen. Detta är bland annat beroende på 40-talisternas gradvisa pensionsavgångar och effekterna av att kommunerna redovisar enligt den så kallade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 kostnadsförs först vid utbetalningstillfället. Den ökade pensionskostnaden kan medföra minskat utrymme för verksamheterna. Bedömningen är att ansvarsförbindelsen i sin helhet är noll år Hela kommunens pensionsåtagande har återlånats, vilket innebär att kommunen har lånat tillbaka pengarna till sin egen verksamhet. För att möta de stora utbetalningarna under framförallt senare delen av 10-talet och hela 20-talet har kommunen tecknat en garantiförsäkring i det av kommunen delägda bolaget Kommungaranti Skandinavien AB. Kommunfullmäktige har dock beslutat att avveckla denna lösning när det är möjligt. Känslighetsanalys Händelse Förändring 12 månader, mnkr Löneförändring 1% 39,6 Bruttokostnadsförändring 1% 65,3 Generell avgiftsförändring 1% 2,1 Befolkningsförändring 100 personer 5,0 Kommunalskatt förändring 1 kr 219,8 En kommun påverkas många gånger av händelser som är utanför kommunens kontroll. Känslighetsanalysen ovan visar hur några händelser kan påverka Sundsvalls kommuns resultat. Känslighetsanalysen visar även på att marginalerna i kommunens resultat är små. En genomsnittlig löneökning på en procent skulle för kommunen innebära en resultatförsämring med 39,2 miljoner kronor. Om kommunens befolkning ökar med 100 personer innebär det att kommunens ekonomi och således resultat ökar med 5,0 miljoner kronor på grund av att skatteintäkterna ökar. Om kommunalskatten som varje medborgare i Sundsvalls kommun betalar, skulle öka med 1 krona, innebär det att kommunens intäkter skulle förbättras med 219,8 miljoner kronor. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 49

50 Kommunala uppdragsföretag Samägda företag utan betydande inflytande Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Kommunala entreprenader (över 5 mnkr) Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde Byberg & Nordin Busstrafik AB...Skolskjuts och andra persontransporter Kollektivtrafikmyndigheten...Skolskjuts och andra persontransporter X-Läns Taxiservice AB Skolskjuts och andra persontransporter Personalkooperativet Trädet...Förskole- och elevplatser Personalkooperativet Blå Draken Förskole- och elevplatser Optimus Personalkooperativet...Förskole- och elevplatser Socialnämndens verksamhetsområde HSB Omsorg/hemtjänst...Hemtjänst Västernorrlands utveckling och omvårdnad....vård barn och unga, flykting Västernorrlands utveckling och omvårdnad....boende LSS Solatium Vård barn och unga, flykting Lystra personlig assistans personlig assistans Drakstaden omsorg AB...Hemtjänst Klippangården....Missbruksvård Hudiksvalls ungdomshem...vård barn och unga, flykting Humana assistans...personlig assistans Hemtjänst Ditt Liv Hemtjänst Humana...Vård barn och unga MJK Trading/hemtjänst...Hemtjänst Aberia...Vård barn och unga Västernorrlands Logistik (Riksbud)....Matdistribution hemtjänst ES Hemservice...Hemtjänst Övriga kommunala entreprenader Skolskjuts Förskola Vård i livets slut Boende SOL/psykykiatri Boende LSS Vård barn och unga Personlig assistans Vård barn och unga, flykting SOL / psyk Missbruksvård Vård barn och unga LSS Hemtjänst Boende äldreomsorg Korttidsboende barn och unga LSS Fritidsgårdsverksamhet Vuxenutbildning Tolk Arbetsmarkna Yrkeshögskola Kalkning Livsmedelsanalys Behandling och service mätdata luft 50 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

51 Sundvall utsedd till Årets vackraste stad mostphotos.se ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 51

52 Finansiell analys koncernen Årets visade på en fortsatt hög resultatnivå för koncernen. Årets resultat uppgick till 210,1 miljoner kronor. Soliditeten inklusive pensionsåtagande ökade med 1,6 procentenheter till 7,1 procent vilket är en utveckling åt rätt håll men det är fortfarande lägre än jämförbara kommuner. Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 1 327,6 miljoner kronor vilket innebär att investeringsnivån är fortsatt hög. Årets resultat Mnkr Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster, mnkr 229,7 216,4 95,0 Årets resultat inkl jämförelsestörande poster, mnkr 210,1 216,4 135,2 Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag 3,7 % 4,0 % 2,6 % Koncernens resultat uppgår till 210,1 miljoner kronor vilket är i något sämre resultat än Räknas de jämförelsestörande posterna bort så är det dock en resultatförbättring cirka drygt 13 miljoner kronor. Stadsbackenskoncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 132,1 miljoner kronor, vilket är 27,1 miljoner kronor sämre än Främsta förklaringen till resultatförsämringen var ServaNet som redovisade ett resultat med 2,5 miljoner kronor, vilket var 17,1 miljoner kronor sämre än budget. Den främsta anledningen var färre anslutningar än budgeterat beroende på lång handläggningstid hos Trafikverket för att få tillstånd att gräva samt begränsad kapacitet hos underleverantörer. En kampanj genomfördes också där kunder erbjöds rabatterad anslutningskostnad i utbyte mot högre löpande avgifter. Kampanjen belastade resultatet för med 8,0 miljoner kronor. Resultatförbättringar i främst Mitthem (8,3 mnkr), Midlanda Flygplats (7,9 mnkr) och SKIFU (6,3 mnkr) uppvägde inte hela resultattappen i ServaNet (-17,1 mnkr), Sundsvall Vatten (-4,9 mnkr) och Reko (-3,4 mnkr). Övriga bolag visar endast marginella förändringar. Soliditet % Soliditet 22,7 22,2 22,0 Soliditet inklusive pensionsåtaganden 7,1 5,5 3,4 Koncernens soliditet uppgår till 22,7 procent vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Om pensionsförpliktelserna som ligger inom linjen räknas med är soliditeten 7,1 procent vilket är en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med föregående år. Ökningen av soliditeten beror främst på det stora överskott som koncernen gör vilket har inneburit en ganska kraftig soliditetökning både 2016 och. Nivån på soliditeten är dock fortfarande låg jämfört med andra jämförbara kommuner. Den låga soliditeten för kommunkoncernen innebär att koncernens handlingsutrymme inte är så stort och en ökad soliditet är önskvärd. Om Sundsvalls kommunkoncerns soliditet ska ligga på samma nivå som jämförbara kommuner bör alltså soliditeten stärkas med cirka procentenheter. Eftersom kommunkoncernen planerar stora investeringar under de närmaste åren är det inte sannolikt att soliditeten kommer att komma upp i den nivån även om överskotten skulle uppnå höga nivåer. En målsättning borde ändå vara att kunna öka soliditeten inklusive pensionsåtaganden med cirka 1,5-2 procenteneheter per år. 52 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

53 Nettoinvesteringar Investeringsvolym 1 320, , ,7 Investeringarnas andel av avskrivningarna 240 % 238 % 270 % Nettoinvesteringarna i materiella anläggningstillgångar uppgick till 1 320,9 miljoner kronor, vilket är 150,3 miljoner kronor högre än föregående år och investeringsnivån är fortsarande hög. För närvarande pågår cirka 100 olika investeringsprojekt inom kommunen av varierande storleksordning och med varierande projekttid. Investeringarnas andel av avskrivningarna har varit runt 200 procent under åren men har under de tre senaste åren ökat vilket visar på den stora investeringsvolymen i koncernen. Att investeringarna överstiger avskrivningarna så mycket tyder en omfattande investeringar vilket medför att de materiella anläggningstillgångarna ökar. Riskanalys I kommunkoncernen finns affärsrisker i stadsbackenkoncernen som kan påverka resultatet. Sundsvall Energi AB är mycket beroende av temperaturen. Bolaget budgeterar utifrån förutsättningar för ett normalår, men stora avvikelser i temperaturen kan innebära stor resultatpåverkan för bolaget och därmed även koncernens resultat i sin helhet. I övriga bolag inom stadsbackenkoncernen bedöms affärsriskerna som låga. SKIFU AB genomför under kommande år stora investeringar för att utveckla fastighetsbeståndet och förbättra förutsättningarna för att bedriva verksamhet i kommunen. Investeringarna medför också ökade risker för koncernen även om riskerna bedöms som begränsade då fastigheterna anpassas till hyresgästernas behov och hyresavtalen återspeglar de investeringar som görs. Mitthems investeringar i nya fastigheter medför att bolaget stärker sin position på den lokala fastighetsmarknaden men medför också finansiella risker, i synnerhet om vakansgraden ökar i betydande utsträckning. Arbetet med en ny logistikpark bedrivs av Sundsvall Logistikpark AB. Eftersom projektet är beroende av både statliga beslut och investeringsbeslut av SCA gör det att bolaget inte har full kontroll över processen. Näringsdepartementet utlovat byggstart för Bergsåkerstriangeln 2018 och Malandstriangeln samt Tunadalsspåret 2019 vilket gör att planeringsoch projekteringsarbetet kan fortlöpa enligt plan. Logistikparken beräknas kunna tas i drift Den finansiella risken inom stadsbackenkoncernen bedöms också vara låg då större delen av upplåningen sker genom kommunens internbank. Företagsskattekommittén har föreslagit att nya skatteregler ska införas. Om förslaget genomförs i sin nuvarande utformning får det stora konsekvenser för koncernen då negativa finansnetton inte blir skattemässigt avdragsgilla samt hälften av inrullade skattemässiga underskott faller bort. För övriga bolag och kommunalförbund bedöms affärsrisken vara låg, däremot finns vissa finansiella risker i kommunens placering i Kommungaranti Skandinavien AB där kommunen investerat 549 miljoner kronor som förvaltas i olika värdepapper. Den totala risken är dock förhållandevis låg då många placeringar är så kallade lågriskplaceringar. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 53

54 Koncerninterna mellanhavanden Bolag Försäljning Lån Koncernbidrag Utdelningar Aktieägartillskott Köp Sälj Fordran Skuld Från Till Från Till Från Till Kommunen 269,2 135, , ,0 1,1 - Stadsbacken 3,4 6, ,0 11,8 25,0 50,8 51,1 22,1 Midlanda Fastigheter 0, , ,1 Midlanda Flygplats 3,0 0,0-12,0-0, Mitthem 6,7 24, , , ,0 Näringslivsbolaget 1,2 22, SKIFU 5,4 38, ,5 3, ,0 - Sundsvall Vatten 23,3 32, , MittSverige Vatten 5,9 0, Sundsvall Energi 42,3 46,6-830,0 2, ,0 - Sundsvall Elnät 8,6 13,7-389, Reko 0,5 4,3-9, ServaNet 2,1 3, Sundsvalls Hamn 7,0 0, Sundsvall Oljehamn 0,9 0, , Sundsvall Logistikpark 0,9 0, , Medelpads Räddningstjänstförbund 15,4 47, SKFAB 0,0 16, Norra Kajen 4,9 3,8-130, Scenkonst Västernorrland 4,4 7, Totalt 404,9 404, , ,9 15,4 15,4 75,8 75,8 73,2 73,2 54 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

55 mostphotos.se ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 55

56 Driftredovisning, mnkr Verksamheternas nettokostnad per nämnd, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Ackumulerat över/underskott IB 2018 * Kommunstyrelse -652,7-504,1-427,8 149,0 123,9 administration -130,9-129,2-111,8 1,7 räddningstjänst -94,6-92,9-82,3 1,7 kommunikationer -131,5-115,9-127,8 15,6 näringslivsverksamhet -37,5-36,6-30,9 0,9 hamnverksamhet -2,7-2,9-3,9-0,2 övrig kommungemensam vht -223,7-88,8-32,8 134,9 politisk verksamhet -31,9-32,8-32,2-0,9 intern service 0,0-5,0-6,1-5,0 Barn- och utbildningsnämnd , , ,9-20,9-13,7 förskola -524,1-544,0-534,4-19,9 grundskola , , ,4-27,7 gymnasieskola -336,4-349,0-349,4-12,6 kulturskola -25,1-25,4-24,5-0,3 administration och övrigt -180,6-141,3-131,7 39,3 politisk verksamhet -2,0-1,7-1,5 0,3 Socialnämnd , , ,5-150,3-601,4 omsorg om funktionshindrade -465,5-527,4-479,2-61,9 individ- och familjeomsorg -319,4-370,7-347,8-51,3 äldre- och handikappomsorg , , ,3-73,5 flyktingmottagande 0,0 38,0 6,1 38,0 administration och övrigt -75,7-77,2-107,5-1,5 politisk verksamhet -2,8-2,9-2,8-0,1 Kultur- och fritidsnämnd -354,0-342,7-346,5 11,3 42,5 kulturverksamhet -134,7-127,2-124,3 7,5 fritidsverksamhet -195,7-196,6-198,9-0,9 konsument- och energirådgivning -3,2-2,6-2,7 0,6 administration och övrigt -18,9-14,9-19,3 4,0 politisk verksamhet -1,5-1,4-1,3 0,1 * Kommunstyrelsens förslag. 56 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

57 Verksamheternas nettokostnad per nämnd, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Ackumulerat över/underskott IB 2018 * Stadsbyggnadsnämnd -230,0-218,6-233,6 11,4 111,7 bostadsanpassning -11,1-10,2-13,2 0,9 infrastruktur -36,9-29,6-41,4 7,3 väghållning -143,8-139,0-146,5 4,8 park -23,4-25,5-19,8-2,1 administration och övrigt -13,1-12,5-11,0 0,6 politisk verksamhet -1,7-1,8-1,7-0,1 Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration -154,4-154,1-143,1 0,3 48,1 arbetsmarknad -50,3-45,2-69,7 5,1 vuxenutbildning -44,6-54,0-64,6-9,4 integration -1,3-0,1-0,8 1,2 administration och övrigt -56,9-53,2-6,6 3,7 politisk verksamhet -1,3-1,6-1,4-0,3 Miljönämnd -19,3-17,7-17,1 1,6 2,8 förebyggande och granskande miljöarbete -18,0-16,5-15,8 1,5 politisk verksamhet -1,3-1,2-1,3 0,1 Lantmäterinämnd -2,5 0,0 0,1 2,5 8,7 Överförmyndarnämnden Mitt -10,4-8,3-14,6 2,1-0,3 Kommunrevision -2,6-2,6-2,4 0,0 2,2 Valnämnd -1,0-0,5-0,1 0,5 1,7 Personalnämnd -8,3-0,1-0,1 8,2 8,3 Finansiering -23,0-80,3-12,2-57,3 SUMMA , , ,8-42,0-265,5 * Kommunstyrelsens förslag. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 57

58 Investeringsredovisning, mnkr Kommunstyrelse Budget Överförd budget Total budget Utfall Budgetavikelse Internlåneram -0,8 0,0-0,8 0,0 0,8 Fastigheter -522,2-933, ,9-467,2 988,7 Tryggare och trivsammare Sundsvall -4,5-4,5 Infrastruktur -29,0-92,7-121,7-8,6 113,1 Inventarier -0,2-2,2-2,4-0,4 2,0 Summa -552, , ,8-480, ,1 Barn- och utbildningsnämnd IT 0,0-8,9-8,9-0,7 8,2 Inventarier och utrustning -6,0 2,9-3,1-4,1-1,0 Summa -6,0-6,0-12,0-4,8 7,2 Socialnämnd Inventarier och utrustning -10,4-5,5-15,9-5,2 10,7 Fysiska hjälpmedel 0,0 0,0 0,0 Summa -10,4-5,5-15,9-5,2 10,7 Kultur- och fritidsnämnd Norra Berget/Kulturarv 0,0-24,0-24,0-3,0 21,0 Maskiner inverntarier, konst -16,5-5,9-22,4-9,0 13,4 Summa -16,5-29,9-46,4-12,0 34,4 NAVI Tekniklyft, inventarier 0,0-1,2-1,2-2,2-1,0 Summa 0,0-1,2-1,2-2,2-1,0 Stadsbyggnadsnämnd Kajer Selångersån -45,0-7,0-52,0-0,6 51,4 Birsta infrastruktur 0,0-49,7-49,7 0,0 49,7 Parkeringsanläggning centrum 0,0-15,0-15,0 0,0 15,0 Vägar, broar, GC vägar -60,0-137,1-197,1-50,1 147,0 Belysning -8,0-7,6-15,6-8,5 7,1 Parker, utemiljö -5,0-38,9-43,9-5,8 38,1 Tryggare och trivsammare Sundsvall 0,0 0,0 0,0-6,5-6,5 Kollektivtrafik, infrastruktur -10,0-22,3-32,3-10,8 21,5 Industrispår 0,0-20,0-20,0-0,7 19,3 Logistikparken 0,0-20,0-20,0 0,0 20,0 Norra kajen -35,0 13,5-21,5-40,5-19,0 Lörudden/Brämön -1,6-1,6 0,0 1,6 Övrigt 0,0-0,2-0,2 Maskiner och utrustning -3,0-2,2-5,2-4,3 0,9 Summa -166,0-307,9-473,9-128,0 345,9 Miljönämnd Maskiner och utrustning -0,3-2,6-2,9 0,0 2,9 Summa -0,3-2,6-2,9 0,0 2,9 Summa -751, , ,1-632, ,2 58 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

59 Exploateringsredovisning, mnkr Stadsbyggnadsnämnd Budget Överförd budget Total budget Utfall Budgetavvikelse Exploatering inkl Birsta 186,2 186,2-15,1-201,3 Exploatering Alliero 21 fd Berners -1,9-1,9-2,0-0,1 Exploatering Sidsjö fd sjukhusomr -0,3-0,3-0,3 0,0 Summa 0,0 184,0 184,0-17,4-201,4 Åsa Ulander, kultur- och fritidsnämndens ordförande och Hasse Bergqvist, Arenachef Himlabadet tar under året det första spadtaget på det nya sporthallsbadet som planeras att stå klart till hösten Foto: Therese Ny ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 59

60 Sundsvalls kommun som arbetsgivare Fakta 31 december var personer månadsavlönade i Sundsvalls kommun, 81 % kvinnor och 19 % män. Av dessa var tillsvidareanställda och 679 visstidsanställda. Medelåldern bland tillsvidareanställda var 47 år och för visstidsanställda 37 år. En aktiv och attraktiv arbetsgivare Alla som arbetar i Sundsvalls kommun gör det på uppdrag av de människor som bor, arbetar i och gästar kommunen. Vår uppgift är att ge dem bästa tänkbara tjänster och service. Sundsvalls kommun vill vara en arbetsgivare som sätter verksamhetens resultat, kvalité och utveckling i fokus. För att behålla våra medarbetare och attrahera nya måste Sundsvalls kommun vara en aktiv och attraktiv arbetsgivare. Personalen i Sundsvalls kommun ska erbjudas en stimulerande arbetsmiljö, goda anställningsvillkor, bra utvecklingsmöjligheter och kunna känna stolthet över det utförda arbetet oavsett var i organisationen man arbetar. Genom samverkan med fackförbund och nämnderna genomförs aktiviteter för att ytterligare stärka Sundsvalls kommun som en aktiv och attraktiv arbetsgivare En jämställd och jämlik kommun Jämställdhetsarbetet ska vara en integrerad del i ordinarie verksamhet och ett jämställdhetsperspektiv ska finnas överallt där beslut fattas, pengar fördelas och verksamhet genomförs. Sedan mitten av finns två strategiska tjänster som arbetar med jämställdhet och mångfald ur ett kommunövergripande perspektiv i Sundsvalls kommun. Sundsvalls kommun undertecknade den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) 2016 och arbete med att ta fram handlingsplan pågår. Under togs riktlinje för kränkande särbehandling fram och en kommunövergripande utbildning har genomförts utifrån riktlinjen. En utbildningsdag inom jämställdhet har genomförts och utbildat medarbetare inom hälsa, arbetsmiljö och jämställdhet. HBTQ står för homosexuella, bisexuella, transsexuella och queer. Att genomföra en hbtq-certifiering ökar organisationens kunskap inom detta område och är ett strukturerat och målmedvetet sätt att förbättra såväl arbetsmiljö som bemötande. Arbetet för ökad jämställdhet och jämlikhet sker i samråd med kommunens nämnder. Inför kommande år ska bland annat strategi för hälsa, arbetsmiljö och jämställdhet tas fram och en riktlinje för systematiskt arbete med aktiva åtgärder utifrån diskrimineringslagen. Kompetensförsörjning i välfärden Kommunfullmäktige fastställde under hösten en strategi för intern kompetensförsörjning, IRUP. Under 2018 kommer respektive förvaltning ta fram egna planer utifrån strategin för att sedan summeras i en kompetensförsörjningsplan. Frisknärvaron ökar 57 procent av medarbetarna i Sundsvalls kommun har varit helt friska eller frånvarande från arbetet högst fem dagar på grund av sjukdom. En jämförelse med 2016 visar att detta är en förbättring med två procentenheter och att de som varit sjuka 91 dagar eller mer har minskat med två procentenheter. 27% 10% 7% 24% 33% 0 dagar 1-5 dagar 6-29 dagar dagar 91- dagar 60 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

61 Sjukfrånvaron minskar För första gången sedan 2010 minskar Sundsvalls kommuns totala sjukfrånvaro. Respektive nämnd har genomfört insatser för att sänka sjukfrånvaron och åtgärder har vidtagits inom arbetsmiljöprojektet SAMklang i syfte att sänka sjukfrånvaron. Projekt Hållbart Arbetsliv har arbetat med att stärka det hälsofrämjande perspektivet. Kommunfullmäktiges önskade resultat är att Sundsvalls kommuns sjukfrånvaro vara som högst lika med riksgenomsnittet för den kommunala sektorn år I tabellen nedan ses att Sundsvalls kommuns sjukfrånvaro har uppgått till en nivå mot-svarande högre än riksgenomsnittet de senaste åren. Från 2016 till har sjukfrånvaron minskat i Sundsvalls kommun, vilket är en förutsättning för att målet om högst lika med riksgenomsnittet ska kunna nås till Mål Sundsvalls kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare genom att ha låg sjukfrånvaro. Önskat resultat 2020: Sundsvalls kommuns sjukfrånvaro är som högst lika med riksgenomsnittet för den kommunala sektorn.. Utfall Den totala sjukfrånvaron för Sundsvalls kommun har minskat, men är fortfarande hög, 8,9 procent. Det krävs en minskning med 2 procentenheter för att komma i nivå med riksgenomsnittet. Sjukfrånvaron för Sundsvalls kommun i jämförelse med riksgenomsnittet, % Sundsvalls kommun Riksgenomsnittet Förklaring: Den röda linjen visar Sundsvalls kommuns interna sjukfrånvarostatistik. Den svarta linjen visar riksgenomsnitt kommuner, sjukfrånvaro i % för kommunalt anställda från den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Källa Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), tabell N Statistik från Kolada för är ännu inte tillgänglig. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 61

62 Total sjukfrånvaro för anställda i Sundsvalls kommun 2015-, % Total sjukfrånvaro 8,9 9,7 8,6 Långtidssjukfrånvaro 60 dagar och mer 63,8 69,8 66,6 Kvinnor 9,8 10,9 9,6 Män 4,6 4,5 4,4 29 år eller yngre 7,0 5,9 5, år 8,4 9,9 8,5 50 år och äldre 9,7 11,0 10,0 Sjukfrånvaron har minskat 0,8 procentenheter jämfört med Kvinnornas sjukfrånvaro har minskat med 1,1 procentenheter medan männens sjukfrånvaro är i princip oförändrad. Sjukfrånvaron har ökat med drygt 1 procentenhet i åldrarna 29 år eller yngre men minskat i övriga åldersgrupper. Långtidssjukfrånvaron har minskat avsevärt jämfört med Antal anställda Av anställda med månadslön är tillsvidareanställda och 679 visstidsanställda. Antalet anställda är i princip oförändrat. Förändringar av tillsvidareanställda inom tre förvaltningar under beror på organisationsförändringar. Antal månadsavlönade per förvaltning Tillsvidareanställda Visstidsanställda Antal totalt Årsarbetare Koncernstaben Barn och utbildning Socialtjänsten Kultur och fritid Stadsbyggnadskontoret FAVI Miljökontoret Service och teknik Servicecenter Lantmäterikontoret Överförmyndarkontoret Totalt Könsfördelning, medelålder och avgångar Andelen kvinnor är 81 procent och andelen män 19 procent. Medelåldern för tillsvidareanställda är oförändrat 47 år. De visstidsanställdas medelålder är oförändrat 37 år. År gick 179 medarbetare i pension. Den genomsnittliga pensionsåldern var 65 år. 62 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

63 Personalkostnader, mnkr Personalkostnader i % av verksamhetskostnad 62,2 % 62,2 % 62,3 % 59,3 % 59,6 % Lön och ersättningar 2 863, , , , ,30 Sociala avgifter 950,2 916,5 873, ,3 Pensionskostnader 262,6 262,0 268,4 281,4 321,1 Summa personalkostnader 4 076, , , , ,7 Personalkostnaderna har ökat med 138,2 miljoner kronor, vilket motsvarar 3,5 procent. Detta är något högre än fjolårets ökning (3 procent) och i stort i linje med löneökningen enligt avtal som motsvarar cirka 3 procent. Antalet årsarbetare har ökat marginellt Forskning visar att dansträning kan motverka psykisk ohälsa. Musikläraren Eva Sellén är utbildad dansinstruktör och håller lektioner i dans och yoga för nyanlända tjejer. Foto: Therese Ny ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 63

64 Ett gäng på Servicecenter är ute på tur för Halvtimmesjakten. Initiativet som kom från avdelningarna Kommunhälsan och IT, pågick under våren. Reglerna var enkla på med kläder för väder och var fysiskt aktiv i 30 minuter! Foto: Therese Ny 64 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

65 Uppföljning av kommunkoncernens arbete enligt Sundsvalls Agenda 21 Sundsvalls Agenda 21 är ett uppdrag från kommunfullmäktige som ska visa vägen hur kommunens nämnder och bolag ska arbeta för att Sundsvall ska vara ett hållbart samhälle år Kommunkoncernens största inverkan på en hållbar utveckling ligger i hur kommunens förvaltningar och bolag utför sina huvuduppdrag, vilket i sin tur påverkar samhället vi lever i. Som en vägledning för kommunkoncernens arbete finns RIKARE en hållbar tillväxtstrategi till Kommunkoncernens interna hållbarhetarbete påverkar också utvecklingen i samhället. Internt hållbarhetsarbete handlar om beteenden, val av produkter och åtgärder som bidrar till hushållning med resurser och minskad miljöbelastning i det dagliga arbetet. I den här redovisningen visas några exempel på utveckling inom det interna miljöarbetet under. Matens miljöpåverkan Andelen ekologisk mat har ökat dock inte lika mycket som tidigare år, var andelen 31 procent att jämföra med 29,5 procent år Kommunens målsättning är 50 procent ekologisk mat 2018 och dit är det fortfarande en lång väg kvar. Fairtrade City Den 26 januari blev Sundsvall diplomerad till en Fairtrade City. Sundsvalls kommuns övergripande målsättning är att den offentliga konsumtionen av Fairtrade-märkta (eller motsvarande) produkter ska öka varje år. Andelen köpta Fairtrade-märkta produkter ska öka med 10 procent fram till 2019 i kommunens alla förvaltningar. Förvaltningarna ska inledningsvis prioritera kaffe, te och bananer, för att därefter utöka antalet produktgrupper med kakao och socker. Fossilfritt Sverige Under blev Sundsvalls kommun medlem i initiativet Fossilfritt Sverige vars syfte är att minska Sveriges negativa påverkan på klimatet. Sundsvalls kommun bidrar till målsättningen om att minska klimatpåverkan bland annat genom att genomföra kommunens strategi för energieffektivisering och koldioxidreducering. Fossilfritt Sverige är i huvudsak ett forum för utbyte av kunskap, erfarenheter och idéer mellan deltagande aktörer. Hållbara resor Projektet som arbetar för fler hållbara tjänsteresor och arbetsresor har arbetat med bland annat reserådgivning i form av workshops ute hos arbetsgrupper i organisationen. Sammanlagt har 433 personer deltagit i träffarna under. Cykelparkeringar har placerats ut vid kommunala arbetsplatser för att underlätta möjligheten att cykla till och från arbetet, totalt har 14 fristående cykelparkeringar och 1 takad cykelparkering med väderskydd installerats, arbetet med att installera cykelparkeringar kommer att fortsätta under Hållbara resor har även arbetat med satsningen på förmånscyklar, där alla tillsvidareanställda på kommunens förvaltningar har erbjdits en personalförmån i form av en cykel. Initiativet ger de anställda ökad möjlighet till vardagsmotion och minskad miljöbelastning, cirka 400 personer nyttjade erbjudandet om en förmånscykel. Under året har även två mötesrum i kommunhuset blivit utrustade med distansmötesteknik för att underlätta möjligheten att hålla distansmöten. Sundsvalls kemikalieplan aktivitetsplan för giftfri vardag För att kommunkoncernen ska kunna bidra till en giftfri miljö som inte hotar människors hälsa eller den biologiska mångfalden har ett förslag till kemikalieplan arbetats fram under. Kemikalieplanen syftar till att minska farliga gifter i vardagen främst vad gäller barn och unga eftersom barn i förhållande till sin vikt riskerar att få i sig högre halter av kemiska ämnen än vad vuxna får. Kemikalieplanen kommer att beslutas under 2018, redan nu pågår arbete med att minska farliga gifter i vardagen, exempelvis: Giftfri förskola Njurunda skolområde I Njurunda skolområde pågår ett strukturerat arbete för att minska gifterna i barns vardag. De går årligen igenom en checklista på insatser de kan göra under året för att skapa en giftfri förskola och följer upp vilka åtgärder som gjorts under året. I september höll Håll Sverige Rent en uppskattad föreläsning om giftfri förskola för pedagoger i Kvissleby. Minskad kemikalieanvändning inom StädService StädService arbetar aktivt med att minska användningen av kemikalier och i dagsläget används främst material preparerade med rent vatten. Löpande genomförs omvärldsanalyser och upphandlingar för att hitta nya bättre material för att minska användningen av kemikalier ytterligare. ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse 65

66 Uppföljning av målen i RIKARE Hållbar tillväxtstrategi till 2021 Sundsvalls kommun har tagit fram en hållbar tillväxtstrategi till år 2021, det år Sundsvall fyller 400 år. Ambitionen är att stärka de positiva sambanden som finns mellan ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Strategins målbild har fastställts i bred politisk enighet och anger några gemensamma prioriteringar för Sundsvalls långsiktiga utveckling. Vartannat år görs en uppföljning för att se om vi är på väg i rätt riktning mot målbilden. Når vi målen till 2021? 1. Sundsvall har fler än invånare. Som tillväxtmotor i regionen har konkurrenskraften stärkts genom framgångsrikt samarbete mellan kommunerna. 2. Fler jobb i nya växande företag och organisationer bidrar till en hållbar utveckling. 3. Vi är föregångare i att utveckla logistiklösningar med gröna resor och transporter i alla väderstreck. 4. I Sundsvall finns en mångfald av människor och idéer. Vi gillar det som är nytt och utmanande. 5. Hela utbildningssystemet från förskola till universitet är attraktivt och av högsta kvalitet. Samverkan med näringsliv ger en positiv syn på livslångt lärande. 6. Sundsvall erbjuder trygghet och livsmiljö i toppklass där alla ges möjlighet att växa i ett klimatsmart och klimatsäkert samhälle. Bilden visar 2016 års bedömning av måluppfyllelse, som fortfarande är aktuell. Gröna mål kommer sannolikt att nås till 2021, det röda inte. För de gula målen är det oklart om målen kan nås till För hälften av målen är det idag svårt att göra en samlad bedömning av om målen kommer nås till Det beror på att det inom målområdena finns både positiva och negativa trender vilket gör att det inte går att se en klar och entydig bild av utvecklingen. Arbetslösheten fortsätter sjunka, vilket är positivt, men arbetslösheten är stor inom grupperna utrikes födda och de som saknar gymnasieutbildning. Att som ung vara utan gymnasieutbildning ökar riskerna för att stå utanför arbetsmarknaden, oavsett om man är inrikes eller utrikes född. Sundsvall är en bra plats att bo på men det finns utmaningar, bland annat i att tillgodose behovet av hyreslägenheter och att minska utsläpp av växthusgaser till en hållbar nivå. För två av målen; de rörande befolkningsutveckling och gröna logistiklösningar, gör vi bedömningen att målen kommer att kunna nås till För att det ska ske krävs dock att planerade infrastrukturinvesteringar görs inom utsatt tid och att vi lyckas integrera och behålla nya invånare. För målet om ett utbildningssystem av högsta kvalité görs bedömningen att det inte är möjligt att nå målsättningen till 2021 utifrån de trender som kan ses idag. Resultaten i den kommunala skolan uppvisar allt för få tecken på en hållbar uppåtgående trend. Den årliga förbättringen måste bli påtagligt större för att målet ska nås till För en längre analys av måluppfyllelsen i RIKARE se livsmiljöanalysen 66 ÅRSREDOVISNING förvaltningsberättelse

67 mostphotos.se ÅRSREDOVISNING 2016 förvaltningsberättelse 67

68 Nämnder, bolag och kommunalförbund Unga forskare på Ljustadalens skola Science Center gör slime, spränger plastpåsar och bygger radioapparater. Foto: Therese Ny 68 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

69 NÄMNDSUPPFÖLJNING Kommunstyrelse Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den totala förvaltningen i Sundsvalls kommun och samordningen av den politiska uppgiften och uppsiktsansvar. Kommunstyrelsen ansvarar också för kommunens långsiktiga utvecklingsmål, att kommunens nämnder och bolag inriktas mot dess mål samt prioritering och utvärdering av mål. Till kommunstyrelsen hör även fastighetsförvaltning, mat till skolor och äldreomsorg samt städning. Även IT-drift, kommunväxel med kommunhusreception, upphandling, arkiv, kommunhälsa samt ekonomi är organiserade inom kommunstyrelsen. Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Verksamhetens nettokostnad, mnkr -652,7-504,1-427,8 149,0 administration -130,9-129,2-111,8 1,7 räddningstjänst -94,6-92,9-82,3 1,7 kommunikationer -131,5-115,9-127,8 15,6 näringslivsverksamhet -37,5-36,6-30,9 0,9 hamnverksamhet -2,7-2,9-3,9-0,2 övrig kommungemensam verksamhet -223,7-88,8-32,8 134,9 politisk verksamhet -31,9-32,8-32,2-0,9 intern service 0,0-5,0-6,1-5,0 Kommunstyrelsen redovisar överskott Kommunstyrelsens resultat för är 149 miljoner kronor, vilket är 16,8 miljoner kronor lägre än resultatet för Kommunstyrelsen, exklusive verksamheterna drakfastigheter och servicecenter, redovisar ett resultat på 154 miljoner kronor. Verksamheten drakfastigheter redovisar ett överskott på 2,7 miljoner kronor, medan servicecenter redovisar ett negativt resultat på 6,8 miljoner kronor. Orsaker till budgetöverskott inom koncernstab och kommungemensamma verksamheter Det är främst övrig kommungemensam verksamhet (140,1 miljoner kronor) och kommunikationer (15,7 miljoner kronor) som redovisar de största avvikelserna jämfört mot budget. Orsakerna är enligt följande; För anslaget för Tryggare och Trivsammare Sundsvall som avsattes i MRP med 50 miljoner återstår 20 miljoner kronor inom driftbudgeten. Anslaget för personalkostnadsökningar redovisar ett överskott på 85 miljoner kronor för. Anslaget justerades ner i beslutad för MRP med 35 miljoner kronor, vilket innebar att medel frigjordes för andra angelägna politiska satsningar. För 2018 ligger anslaget kvar på samma nivå då MRP 2018 endast innebar en teknisk omräkning och inga nya prioriteringar eller justeringar beslutades. Inför arbetet med MRP kommer koncernstaben att göra nya beräkningar av anslaget utifrån SKL:s bedömningar av kommande års lönenivåer och utifrån detta göra justeringar. Kommunstyrelsens anslag för kompensation till nämnderna för ökade hyror med två tredjedelar, på grund av investeringar som ingår i fastställd investeringsbudget, redovisar ett överskott på 23 miljoner kronor. Avvikelsen beror på att beslutade investeringar inte genomförts i den takt som planerats, vilket i sin tur innebär att inflyttning och hyresdebitering och blir försenat över åren. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 69

70 Orsaken till överkott inom verksamheten drakfastigheter Verksamhetens intäkter för är högre än budget främst beroende på extern inhyrning, utemiljöprojektet samt effektiv hantering av tilläggsbeställningar inom städservice. Personalkostnaderna för året är lägre (3,8 miljoner kronor) än budget främst beroende på lägre administrationskostnader till följd av effektiviseringar och återhållsamhet. Avskrivningar och internräntor för är lägre (10,2 miljoner kronor) än budget beroende på tidsförskjutningar i aktivering av färdigställda investeringsobjekt och investerat underhåll. Således har högre intäkter, lägre personalkostnader samt lägre kostnader för avskrivningar täckt verksamhetens övriga kostnader, som dock är högre än budget (-25,6 miljoner kronor) Att utfallet för övriga kostnader är högre beror bland annat på ökade kostnader för extern inhyrning, utemiljöprojekt, försäkringsskador och inhyrda äldreboenden. Orsaker till underskott inom verksamheten servicecenter Verksamheten servicecenter uppvisar ett resultat på -7,7 miljoner kronor för. Orsakerna till den negativa avvikelsen är bland annat att högre kostnader för IT-verksamheten. Även Sundsvalls mat och måltider redovisar ett negativt resultat, vilket främst beror på höga livsmedelskostnader till följd av att det gamla livsmedelsavtalet gått ut och att den nya livsmedelsupphandlingen har blivit försenad. Verksamheten räknar med att ha anpassat kostnaderna till rätt nivå under Investeringar för framtidens välfärd var investeringsbudgeten för kommunstyrelsen exklusive drakfastigheter 30 miljoner kronor. Total investeringsbudget uppgick till 122,8 miljoner kronor. Det är främst investeringsprojekt för Resecentrum som upparbetat investeringskostnader. Utfallet för investeringarna är totalt 9 miljoner kronor och den totala budgetavvikelsen 113, 8 miljoner kronor. Av den totala budgetavvikelsen är 92,8 miljoner kronor överförda medel från tidigare år. Investeringar i förvaltningsfastigheter visar ett utfall för på 471,6 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning av upparbetningstakten med 22 procent jämfört med 2016 års utfall (386,2 miljoner kronor). Det slutgiltiga investeringsutfallet blev högre än vad som tidigare prognosticerats till stor del beroende på ökad upparbetningstakt för äldreboendena vid Norra Kajen och Heffnersgården samt grundskolorna vid Skönsmon och Vibacke. Den totala återstående och oförbrukade investeringsvolymen uppgår till 984,3 miljoner kronor vid årets slut. Av den sammanlagda budgetavvikelsen utgör cirka 25 procent beställda åtgärder/avropade medel från totala budgetramen. Resterande avvikelser cirka 75 procent är förbrukade investeringsmedel mot budgetramen som härrör från projekt som ännu inte har beställts och ej heller avropats från budgetramen. Prioriterade verksamhetssatsningar i MRP Av de prioriterade verksamhetssatsningarna avseende driftsmedel för kommunstyrelsens verksamhet (93 mnkr) har 75 miljoner kronor förbrukats. För satsningen Tryggare och trivsammare Sundsvall återstår 9 miljoner kronor och del av satsningen har betraktats som investeringar enligt gällande regler och därmed inte belastat diftbudgeten. Koncernstaben kommer att föreslå att de hanteras som investeringsmedel vid överföring av resultat från till Av anslaget på 40 miljoner kronor för energieffektiviseringar har 18,6 miljoner kronor förbrukats under. Orsaken till avvikelsen är främst eftersläpningar i kommunens övergripande försörjningsplan. När i tiden åtgärderna för energieffektiviseringarna är kopplat till verksamheternas lokalförsörjningsplan. Energieffektiviseringarna görs i regel i samband med att någon åtgärd enligt lokalförsörjningsplanen görs. För att öka effektiviteten och minska kostnaderna för administration har verksamheten service center ett besparingskrav på 5 miljoner kronor under, vilket har uppnåtts. Hälsofrämjande insatser Kommunstyrelsens förvaltning arbetar aktivt med hälsofrämjande insatser som på lång sikt syftar till bättre hälsa och ett hållbart arbetsliv för anställda i Sundsvalls kommun. Målet med sjukfrånvaron dock tyvärr inte uppnåtts då nivån har ökat för koncernstaben och servicecenter, medan den har minskat inom drakfastigheter. 70 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

71 Prioriterade verksamhetssatsningar för kommunstyrelsen, mnkr Drift MRP Utfall Avvikelse Stärkt besöksnäring S:t Olavsleden Stärkt integration Fler och växande företag Samverkansavtal Mittuniversitetet Ett tryggare och jämlikare Sundsvall Trygghetscentrum Minskad social segregation Hela Sundsvall ska leva Landsbygdsutvecklare Tryggare och trivsammare Sundsvall Bättre och tillgängligare kollektivtrafik 5 5 Service Center Minskade kostnader (besparing) Minskade hyror genom energieffektiviseringar Summa drift Investeringar MRP Utfall Avvikelse Underhåll och anpassningar av kommunala fastigheter Energieffektiviseringar Reinvesteringar Verksamhetsanpassningar Summa investeringar Framtida utmaningar En kommuns uppgift är att ge medborgarna förutsättningar att ha ett bra liv i Sundsvall säger vi att göra det goda livet möjligt. Det innebär att det ska finnas en bra förskola och skola, goda möjligheter till arbete och fritid samt en bra vård och omsorg för alla. För att kunna motsvara vårt behov av välfärd, är det viktigt att det finns en demografisk tillväxt och en hög sysselsättningsnivå. Demografiska utvecklingen är för liten Koncernstabens bedömning är att den demografiska utvecklingen av personer i arbetsför ålder under åren är för liten. Inflyttningen och sysselsättningsutvecklingen under perioden var också svagare i Sundsvall än i andra jämförbara kommuner. Enligt en prognos kommer befolkningen att öka med cirka personer under perioden, varav är i arbetsför ålder. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 71

72 Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun , förändring %. Förändring 30% 25% 20% 15% 0-5 år 6-15 år år år 10% 5% 0% -5% -10% år år år 85-w år Källa: SCB År Rätt kompetens en förutsättning Idag är sysselsättningsnivåen relativt hög i Sundsvalls kommun, samtidigt som det råder brist på rätt kompetens inom vissa områden. Tillgång till rätt kompetens är en förutsättning för kommunens tillväxt. Det ger att en ytterligare utmaning är att få större samstämmighet mellan tillgång och efterfrågan på kompetens. Effektiv välfärd För att kunna göra det goda livet möjligt, måste vi göra rätt saker på rätt sätt. Mål och resursplanen för 2018 för kommunstyrelsen består av en mängd insatser och aktiviteter som ska leda till att vi kan svara upp mot vårt samlade behov av välfärd. Men vi måste också göra saker på rätt sätt vi måste vara effektiva. Digitalisering för medborgarnas bästa Bedömningen är att medborgarna och brukare vill kunna kommunicera med kommunen dygnet runt och sju dagar i veckan via olika digitala kanaler. Kommunens verksamheter behöver därför digitaliseras och dess IT-mognad behöver öka. Digitaliseringen är också en möjlighet att möta volymökningar och säkra utförande med tanke på de kompetens-försörjningsutmaningar kommunen står inför. Ny organisation ger bättre förutsättningar Från och med 2018 får kommunstyrelsen en förändrad organisation, bestående av en förvaltning med tre verksamhetsområden koncernstaben, drakfastigheter och servicecenter. Kommundirektören blir då chef över samtliga tre områden. Det skapas då bättre möjligheter till styrning och ledning samt samverkan mellan verksamhetsområdena. Effektivisering av servicetjänster Servicecenter har utökats med ett antal nya verksamheter, Sundsvalls mat och måltider, fordonshantering, kommunhälsan och administration. För 2018 räknar servicecenter med att ha ett fullt integrerad verksamhetsområde med samtliga styr- och kontrollverktyg på plats. Servicecenter avser fortsätta med att effektivisera stödtjänster. Inom verksamheten för förvaltningsfastigheter, drakfastigheter är de främsta utmaningarna de stora underhållsbehov som fastigheterna har samt uppdraget att säkerställa verksamheternas bostadsbehov. 72 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

73 mostphotos.se ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 73

74 Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, grundskola samt gymnasium. Nämnden ansvar även för Sundsvalls kulturskola som bedriver undervisning i bild, dans, drama och musik. Nämnden betalar även ut bidrag till friskolor. Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Verksamhetens nettokostnad, mnkr , , ,9-20,9 förskola -524,1-544,0-534,4-19,9 grundskola , , ,4-27,7 gymnasieskola -336,4-349,0-349,4-12,6 kulturskola -25,1-25,4-24,5-0,3 administration och övrigt -180,6-141,3-131,7 39,3 politisk verksamhet -2,0-1,7-1,5 0,3 Barn- och utbildningsnämnden redovisar underskott Barn och utbildningsnämnden redovisar för ett underskott mot budget med 20,9 miljoner kronor. Den främsta orsaken till underskottet är högre personalkostander än budgeterat. Personalkostnaderna avviker med 75,5 miljoner kronor mot budget. Övriga kostnader som är högre i jämförelse med budget är bidrag till fristående skolor som avviker med 30 miljoner kronor och kostnader för måltider som avviker med 5 miljoner kronor. Aggregerat visas de största negativa avvikelserna för verksamhetsområdena förskola och grundskola. Nettokostnaderna för verksamhetsområdet förskola avviker mot budget med 19,9 miljoner kronor och för grundskolan redovisas en avvikelse med 27,7 miljoner kronor. En av orsakerna till att även del av intäkterna är högre än budget är erhållna statsbidrag från Migrationsverket. Jämförelse december 2016 och december har förskolan ökat kostnaderna per barn med kronor vilket motsvarar en ökning med 2,5 procent i jämförelse med Grundskolan har ökat kostnaderna per elev med kronor och gymnasiet har ökat sin kostnad per elev med kronor, vilket motsvarar en ökning med 3,8 procent i jämförelse med Sjukfrånvaron har minskat Barn- och utbildningsnämnden har som mål att sjukfrånvaron ska vara lägre än 7 procent Sjukfrånvaron har under sjunkit från 9,2 procent till 8,8 procent procent. Orsaken är effektivare hantering av långtidssjukskrivningar, den korta sjukfrånvaron är däremot konstant. Ny ledningsorganisation och nya möjligheter Barn- och utbildningsnämnden har tagit de första stegen på en organisationsförändring fortsätter förändringen med Sundsvalls gymnasium och centrala stöd- och administrativa funktioner. Barn- och utbildingsnämndens största utmaningar är kompetensförsörjning, tillkommande kostnader utifrån nationella styrdokument och demografiska förändringar. Brist på utbildad och behörig personal Barn- och utbildningsnämndens förvaltning står inför ökade pensionsavgångar och ökade barn och elevantal. Att hitta och anställa behörig personal blir allt svårare, framför allt för olika lärarkategorier, förskollärare och barnskötare. Behoven av dessa yrkesgrupper kommer att öka under de närmaste åren utan att tillgången på utbildad arbetskraft kommer att hinna påverkas. 74 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

75 Utökade krav i nationella styrdokument Läroplanerna anger nya mål för arbetet med eleverna under rubriken digitalisering. Detta medför såväl behov av utbildning för stora delar av skolans personal såväl som behov av tekniska förutsättningar. Kostnader för nätverk, chromebooks, Ipads och datorer kommer öka. Att utveckla digitalisering och IT kommer att kosta och medel behöver skapas för detta. Demografisk påverkan Förändringar i barn och elevkullar påverkar såväl bemanning som lokaler och andra funktioner. Att snabbt parera fluktuationer och fatta nödvändiga beslut om förändringar av skolors upptagningsområden tar alltför lång tid. Uppförande av nya lokaler tar ännu längre tid eftersom många beslutsnivåer behöver blandas in och under tiden är inte organisationen optimerad. Foto: Therese Ny symboler hjälper Sofie Molin och Ulrika Widén att kommunicera. Bilder och symboler används för att kommunicera inom barn- och utbildningsförvaltningen och Socialtjänsten. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 75

76 Socialnämnd Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individ- och familjeomsorg samt socialpsykologisk verksamhet. Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Verksamhetens nettokostnad, mnkr , , ,5-150,3 omsorg om funktionshindrade -465,5-527,4-479,2-61,9 individ- och familjeomsorg -319,4-370,7-347,8-51,3 äldre- och handikappomsorg , , ,3-73,5 flyktingmottagande 0,0 38,0 6,1 38,0 administration och övrigt -75,7-77,2-107,5-1,5 politisk verksamhet -2,8-2,9-2,8-0,1 Socialnämnden redovisar underkott Socialnämnden redovisar för år ett negativt resultat om 150,3 miljoner kronor, vilket är ett förbättrat resultat med 4,7 miljoner kronor jämfört med föregående år. Äldreomsorgen samt flyktingverksamheten redovisar resultatförbättringar jämfört med föregående år om sammantaget 32 miljoner kronor. Inom äldreomsorgen redovisas en resultatförbättring på 10 miljoner kronor vilket härrör från hemtjänsten i egen regi. Inom flyktingverksamheten redovisas en resultatförbättring på 22 miljoner kronor, där samtidigt med anpassning av kostnaderna i nivå med de sänkta ersättningsnivåerna från migrationsverket, även bokats ut sent inkomna, osäkra fordringar från migrationsverket avseende år 2015 och Parallellt redovisas resultatförsämringar inom verksamheterna omsorgen om funktionshindrade samt individ- och familjeomsorgen om sammantaget 28 miljoner kronor. Administration och övrigt samt politisk verksamhet redovisar en sammantagen resultatförbättring om knappt 1 miljon kronor. Nettokostnaden har ökat med 46,4 miljoner kronor (2,4 procent) jämfört med föregående år. Inom det något förbättrade resultatet och den emellertid måttliga nettokostnadsökningen har under året parerats följande; Ökad belastning inom äldreomsorgen i och med försening av nya äldreboendeplatser. Fortsatt kostnadsövervältring från den statliga personliga assistansen till kommunen vilket även påverkat resultatet negativt inom hälso- och sjukvården. Ökat inflöde av ärenden till individ- och familjeomsorgen avseende vuxna. Sänkta statliga ersättningsnivåer för ensamkommande flyktingbarn. Fördröjt beslut kring nya avgifter inom vård och omsorg. Viten samt akuta och temporära åtgärder till följd av brist på boendeplatser. Höga sjuktal och därmed ökade kostnader för timanställda samt mer- och fyllnadstid. Kostnader för ersättningar vid avslut av anställningar där inga återstående möjligheter funnits för återgång till arbete. Brist på vissa specialistkompetenser och därmed ökade kostnader för mer- och fyllnadstid. 76 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

77 Resultatförändring per verksamhet Fördelningen per verksamhet av socialnämndens redovisade resultat om 150,3 miljoner kronor och resultatförbättringen om + 4,7 miljoner kronor jämfört med föregående år redovisas i tabellen nedan med en närmare beskrivning per verksamhet i det följande. Budget Resultat Resultat 2016 Förändring (Mnkr) Resultat per verksamhet, Mnkr Äldreomsorg ,3-73,6-83,5 9,9 Omsorg om funktionshindrade -465,5-61,9-42,0-19,9 Individ- och familjeomsorg -319,4-51,3-43,1-8,2 Administration och övrigt -75,6-1,6-2,6 1,0 Flyktingmottagande 0,0 38,0 16,1 21,9 Politisk verksamhet -2,8 0,0 0,1-0,1 Summa ,7-150,3-155,0 4,7 Nettokostnadsförändring per verksamhet Fördelningen per verksamhet av socialnämndens redovisade nettokostnad och dess förändring jämfört med föregående år redovisas i tabellen nedan: Budget Redovisat Redovisat 2016 Nettokostnadsförändring (Mnkr) (%) Nettokostnad per verksamhet, Mnkr Äldreomsorg , , ,3-37,5 3,6% Omsorg om funktionshindrade -465,5-527,4-479,2-48,2 10,1% Individ- och familjeomsorg -319,4-370,7-347,8-22,9 6,6% Administration och övrigt -75,6-77,1-107,5 30,4 Flyktingmottagande 0,0 38,0 6,1 31,9 Politisk verksamhet -2,8-2,9-2,8-0,1 Summa , , ,5-46,4 2,4% Nettokostnaden för perioden har ökat med 46,4 miljoner kronor (2,4 procent). Av nettokostnadsökning avser 67,8 miljoner kronor ökade personalkostnader. Resterande nettokostnadssänkning om 21,4 miljoner kronor förklaras både av kostnadsökningar respektive intäktsöverskott. Kostnadsökningarna gäller främst institutionsplaceringar vuxna inom individ- och familjeomsorgen samt externa kostnader inom omsorgen om funktionshindrade för personlig assistans, boendeplatser, bostadssociala kontrakt samt resor daglig verksamhet. Parallellt redovisas ett intäktsöverskott avseende flyktingverksamheten. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 77

78 Personalkostnadernas ökning Personalkostnaderna redovisar en avvikelse mot budget om närmare 95 miljoner kronor och har under året ökat med 67,8 miljoner kronor (4,4 procent) jämfört med motsvarande period föregående år. I tabellen nedan redovisas personalkostnadsförändringen per verksamhet. Verksamheterna äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade redovisar merparten av den negativa avvikelsen mot budget. Avvikelsen mot budget för flyktingverksamheten täcks av motsvarande intäkter. Ökningen av personalkostnaderna om 67,8 miljoner kronor för perioden förklaras i stort av: Årlig lönerevision om cirka 40 miljoner kronor. Cirka 16 miljoner kronor i ökade kostnader för timanställda samt mer- och fyllnadstid. En stor utmaning är det höga sjuktalet bland medarbetarna och brist på vissa specialistkompetenser. Det, parallellt med svårighet att rekrytera vikarier, har även inneburit höga kostnader för mer-, fyllnadsoch övertid. Ersättningar vid avslut av anställningar om cirka 9,5 miljoner kronor. Retroaktiva timlöner och Ob-ersättningar om 1,8 miljoner kronor avseende år 2016 samt ökade timlöner år om drygt 1,5 miljoner kronor, vilket ej kompenserats i budget. Budget Redovisat Redovisat 2016 Nettokostnadsförändring (Mnkr) (%) Personalkostnader per verksamhet, mnkr Äldreomsorg -876,6-932,4-897,0-35,5 4,0% Omsorg om funktionshindrade -394,7-420,2-394,5-25,7 6,5% Individ- och familjeomsorg -164,2-168,2-154,0-14,3 9,3% Administration och övrigt -37,9-36,0-47,4 11,4 Flyktingmottagande *) -42,7-54,3-50,6-3,7 Politisk verksamhet -2,6-2,6-2,6 0,0 Summa , , ,9-67,8 4,4% Äldreomsorg Äldreomsorgen har under året redovisat en fortsatt resultatförbättring. Under år 2016 uppgick resultatförbättringen till 45 miljoner kronor och för år redovisas en ytterligare resultatförbättring om närmare 10 miljoner kronor vilket härrör från hemtjänsten i egen regi. Verksamheten redovisar en kvarstående negativ avvikelse mot budget med 73,6 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget för perioden avser personalbemanning om 55,8 miljoner kronor, lokalkostnader om 11,5 miljoner kronor, lägre avgifter än budgeterat om 4 miljoner kronor samt övriga poster om 2,3 miljoner kronor. Vid jämförelse av äldreomsorgens nettokostnad åren jämfört med den så kallade referenskostnaden, det vill säga vad verksamheten borde ha kostat baserat på demografi och strukturella skillnader med andra kommuner, kan följas en minskad avvikelse de senaste åren där nettokostnaden närmar sig referenskostnaden parallellt med en minskad negativ avvikelse mot budget vid boksluten. För år 2016 var den redovisade nettokostnad 5,3 procent högre jämfört med referenskostnaden att jämföra med år 2014 då den redovisade nettokostnaden för äldreomsorgen var 14,7 procent högre jämfört med referenskostnaden. Den ekonomiska obalansen mot budget har parallellt minskat. Den sänkta nettokostnaden återfinns inom både äldreboende samt hemtjänst, se figurer nästa sida. 78 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

79 Äldreomsorg - Nettokostnad och referenskostnad Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv Referenskostnad äldreomsorg, kr/inv Avvikelse kr/invånare Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) 4,6 14,7 10,6 5,3 Avvikelse totalt Mkr (miljoner kronor) 43,9 144,7 108,1 54,8 (Positiv avvikelse - svarta siffror - är högre nettokostnad jämfört med referenskostnaden) Avvikelse bokslut Mkr (miljoner kronor) inkl soc psyk -87,9-108,7-128,9-83,5 (Negativv avvikelse - röda siffror - är faktisk avvikelse mot budget) Källa: Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv 65+ Källa. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+, Källa. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 79

80 Arbetet för att uppnå en ekonomi i balans inom äldreomsorgen har försvårats på grund av ökad belastning inom äldreomsorgen inklusive hälso- och sjukvården i och med försening av nya äldreboendeplatser. hantering av heltidsbeslut. Verksamhetens behov av genomsnittlig sysselsättningsgrad och budgetutrymmet uppgår till 0,83 medan den faktiska genomsnittliga sysselsättningsgraden inom äldreomsorgen uppgår till 0,92. höga sjuktal samt brist på specialistkompetenser. fördröjt beslut kring nya avgifter inom vård och omsorg. Åtgärder inom äldreomsorgen Under året har nämndens förvaltning arbetat med åtgärder. Fortsatt införande av Skönsmomodellen har genomförts, dels inom hemtjänstprocessen och dels uppstart inom äldreboendena. En effekt av införandet är en resultatförbättring inom hemtjänsten om 10 miljoner kronor för. Arbete med anpassning av lokalytorna i nivå med jämförbara kommuner har skett för att uppnå ett effektivare lokalutnyttjande. Vid jämförelsen med andra kommuner för år 2016 är lokalkostnaderna avseende äldreomsorgen cirka 11 miljoner kronor högre vilket motsvarar den ekonomiska obalansen vid bokslut för lokalkostnaderna. Åtgärder i syfte att sänka de höga sjuktalen och en tydligare rehabiliteringsprocess samt arbete med att hantera långtidssjukfrånvaro har också genomförts. Omsorg om funktionshindrade Verksamheten omsorgen om funktionshindrade inklusive socialpsykiatri redovisar en negativ avvikelse mot budget om - 61,9 miljoner kronor och en resultatförsämring om närmare 20 miljoner kronor jämfört med föregående år. Resultatförsämringen under året förklaras av ökade externa kostnader för personlig assistans, köp av plats vid SOL-boenden och resor daglig verksamhet samt bemanningen vid LSS-boenden i egen regi. Av den totala ekonomiska obalansen avser bemanning i egen regi 25 miljoner kronor avseende LSS-boenden och personlig assistans SFB samt externa kostnader om 37 miljoner kronor avseende främst personlig assistans, boendeplatser, resor daglig verksamhet och bostadssociala kontrakt. Inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SFB (socialförsäkringsbalken) åren kan följas en ökad nettokostnad men en följsamhet nära i nivå med den så kallade referenskostnaden, det vill säga vad verksamheten borde kosta baserat på demografi och strukturella skillnader med andra kommuner, vilket pekar på en nationell trend. Den ökade nettokostnaden och samtidigt förändrade referenskostnaden under åren uppgår vardera till cirka 50 miljoner kronor på årsbasis. Parallellt med den ökade nettokostnaden har avvikelsen mot budget ökat. Nettokostnad och referenskostnad funktionsnedsättning LSS och SFB Nettokostnad funktionsnedsättning LSS och SFB, kr/inv Referenskostnad LSS, kr/inv Avvikelse kr/invånare Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) 0,2 3,1 0,5 0,3 Avvikelse totalt Mkr (miljoner kronor) 0,7 12,2 2,0 1,3 (Positiv avvikelse - svarta siffror - är högre nettokostnad jämfört med referenskostnaden) Avvikelse bokslut Mkr (miljoner kronor) inkl soc psyk -12,7-13,9-25,9-42,0 (Negativv avvikelse - röda siffror - är faktisk avvikelse mot budget) Källa: 80 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

81 Det som främst försvårat arbetet med en ekonomi och verksamhet i balans under året har varit: Ökade kostnader på grund av den statliga personliga assistansen enligt SFB (socialförsäkringsbalken) till kommunen vilket även påverkar kostnaderna och resultatet negativt inom hälso- och sjukvården. Inom kommunens ansvar och tillika finansiering av personlig assistans enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) har under perioden januari 2016 till december de biståndsbedömda timmarna ökat med närmare timmar per månad vilket motsvarar ca 17,5 miljoner kronor på helårsbasis. En viss minskning av timmarna har kunnat följas under hösten. Brist på boendeplatser, vilket inneburit viten samt ökade kostnader för externa köp av platser. Åtgärder inom omsorg om funktionshindrade En åtgärd som främst varit aktuella inom omsorgen om funktionshindrade under året har varit dels en fördjupad genomlysning av verksamheten personlig assistans. Vidare kommer en översyn av LSS-kostnadssystemet att genomföras Individ- och familjeomsorg Inom individ- och familjeomsorgen redovisas en negativ avvikelse mot budget om 51,3 miljoner kronor och en resultatförsämring om drygt 8 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den totala avvikelsen mot budget avser kostnader för placeringar på institution och familjehem inom både barn, unga och familj samt vuxna. Resultatförsämringen under året förklaras av ökade externa institutionsplaceringar avseende vuxna. Det som främst försvårat arbetet med en ekonomi och verksamhet i balans under året har varit redan låga kostnader för individ- och familjeomsorgen i förhållande till den så kallade referenskostnaden, det vill säga vad verksamheten borde kosta, samt med liknande kommuner parallellt med en växande budgetavvikelse. Vidare har verksamheten haft ett ökat inflöde av ärenden under året. Under åren var verksamhetens nettokostnad i nivå med budgeterade medel medan för åren redovisas avvikelser mot budget runt miljoner kronor. Under åren återbetalades till socialtjänsten från FAVI ekonomiska medel avseende arbetsmarknadsåtgärder som ej använts under året, vilket bidrog till att individ- och familjeomsorgen klarade en verksamhet och ekonomi i balans under dessa år. Nettokostnad och referenskostnad individ- och familjeomsorg Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Referenskostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Avvikelse kr/invånare Nettokostnadsavvikelse individ- och familjeomsorg, (%) -8,7-10,1-5,4-6,6 Referenskostnad individ- och familjeomsorg, index 108,7 106,1 103,8 103,0 Avvikelse totalt Mkr (miljoner kronor) -33,9-39,5-21,0-26,4 (Negativv avvikelse - röda siffror - är lägre nettokostnad jämfört med referenskostnaden) Avvikelse bokslut Mkr (miljoner kronor) 3,2-1,2-28,7-43,1 (Positiv avvikelse - svarta siffror - är högre nettokostnad jämfört med referenskostnaden) Källa: ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 81

82 Vid genomlysning av kostnaderna för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) enligt modellen Kostnad per brukare konstateras att kostnaderna per invånare och per brukare är högre än nationellt snitt samt att en något högre andel hushåll har ekonomiskt bistånd. I analyserna konstateras att utvecklingen går emot den nationella trenden. Dessa förhållanden bekräftas även av nationell statistik med jämförbara kommuner. Socialtjänsten har uppmärksammat socialnämnden i anslutning till -års delårsrapporter och vid behandling av socialnämndens MRP 2018 (Mål- och resursplan) kring analyserna avseende kostnaderna för ekonomiskt bistånd i jämförelse med nationell statistik där de överförda medlen om 35 miljoner kronor till NAVI inte har gett motsvarande sänkta kostnader för socialnämnden avseende ekonomiskt bistånd. Däremot har medlen kunnat bidra till andra syften om en god arbetsmarknad. Vid socialnämndens sammanträde och behandling av Mål- och resursplan 2018 beslutade nämnden att aktivt följa, medverka och bidra till att överenskommelserna inom DUA-samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Barn- och utbildningsförvaltningen(bou) och Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (FAVI) efterlevs och utvecklas. Särskilt fokus ska ligga på jämställdhet- och utbildningsfrågor. De åtgärder som varit aktuella under året baserat på resultat och analyser är: Översyn kring det ökade inflödet inom barn, unga och familj. Analys av brukarna och insatserna inom vuxna. Analys av de högre kostnaderna inom ekonomiskt bistånd. Flyktingverksamheten Flyktingverksamheten redovisar en positiv avvikelse mot budget om 38,0 miljoner kronor och en resultatförbättring om 22 miljoner kronor jämfört med föregående år, där samtidigt med anpassning av kostnaderna i nivå med de sänkta ersättningsnivåerna från migrationsverket. Det som främst utmanat arbetet med en ekonomi och verksamhet i balans under året har varit sänkta statliga ersättningsnivåer för ensamkommande flyktingbarn från och med 1 juli samt anpassning av verksamhet och externa avtal till minskat mottagande av ensamkommande flyktingbarn samt de lägre ersättningsnivåerna. Åtgärder för lägre sjukfrånvaro Åtgärder kring de höga sjuktalen inom socialnämndens verksamheter pågår. I Socialtjänsten har tillsatts stöd i form av rehab-chefer ute i organisationen under. Socialtjänsten deltar även i det kommunövergripande arbetsmiljöprojektet Samklang där målet under är att sänka sjukfrånvaron bland de kommunanställda. Handlingsplaner för att minska ohälsa bland medarbetare och chefer har tagits fram. Attraktiv arbetsgivare En av de viktigaste faktorerna för att socialnämnden ska klara sitt uppdrag är tillgång på rätt kompetenser, på kort och lång sikt. Socialtjänsten måste arbeta både strategiskt och processinriktat för att möta ökade behov, vilket även stöds av kommunens tillväxtstrategi RIKARE. Det har under flera år varit problem med att behålla erfaren personal samtidigt som det är svårt att nyrekrytera. Problemet omfattar flera yrkesgrupper bland medarbetare (bland annat socialsekreterare, sjuksköterskor, vårdoch omsorgspersonal) samt chefer. Detta gör att det blir allt viktigare att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för att kunna locka nya medarbetare. Detta innebär att kompetensförsörjningsfrågorna är otroligt viktiga och en del i att nå målsättningen med en aktiv och attraktiv arbetsgivare. Medarbetares hälsa Hälsoperspektivet är också en viktig faktor för att nå målsättningen och arbete sker för att minska sjukfrånvaron och den ökande ohälsan. Målet med att nå en sjukfrånvaro i nivå med rikssnittet uppnåddes inte under men utvecklingen på sjukfrånvaron ser positivt ut för Sjukfrånvaron uppgick till 9,46 procent i december. En minskning med 2,12 procentenheter i jämförelse med december 2016 (11,58 %). Minskningen har skett framförallt inom långtidssjukfrånvaron. Att arbeta hälsofrämjande och med fokus på jämställdhet ser Socialtjänsten som en framgångsfaktor för att minska sjuktalen. 82 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

83 Framtida utmaningar och behov Utöver arbetet med att komma tillrätta med den ekonomiska situationen står socialnämnden för flera utmaningar. Ökat behov av äldreboenden Prognosen visar på ett ökat behov av äldreboenden samt att allt fler personer som behöver kvalificerad sjukvård vårdas i hemmet. Allt fler svårt sjuka skrivs ut från sjukhuset vilket medför ett ökat behov av korttidsvård. Idag är korttidsplatserna i hög grad belagda med personer som väntar på äldreboende. Ändrade riktlinjer ökar också omfattningen av hemsjukvården. För att möta delar av kommande behov öppnade nya äldreboendet på Norra Kajen i slutet av. Fortsatt utveckling ur förebyggande perspektiv krävs för att främja god hälsa bland äldre. Det gäller att se helheten för den äldre (exempelvils boendeutformning, föreningsliv, samverkan kring teknikutveckling mm). Som en del i detta har arbetet med införandet av Skönsmomodellen fortsatt under året inom andra områden än hemtjänsten och under kommande år fortsätter införandet. Barn- och ungdomsutredningar ökar Antalet beslut för bostad med särskild service för psykiskt funktionshindrade ökar samtidigt som antalet insatser utförda av boendestöd minskar. För att motverka nya boendeplaceringar pågår arbete med att utveckla boendestödet Socialtjänsten ser en ökad tillströmning av orosanmälningar och ökat antal inledda utredningar inom barn och ungdom. Ökningen har skett i alla åldersgrupper men särskilt bland 18-åringar. Det krävs ett långsiktigt förändringsarbete med en strategi kring barn och unga, och som ett led i detta har projektet Barnspåret startat under. Syftet med projektet är att komma med förslag på en organisation som kan erbjuda bästa möjliga stöd till barn och familjer utifrån ett barn/brukarperspektiv Även inledda utredningar enligt 7 Lag om vård av missbrukare (LVM) ökar och analys pågår för att se vad ökningen beror på. Analysen kommer att ge en indikation på vilka insatser som verksamheten ska satsa på. På sikt ses ett ökat behov av försörjningsstöd, utifrån det ökade mottagandet av människor på flykt. Prognos är dock mycket osäker. Antal brukare med beslut om personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt beviljade timmar i snitt per brukare ökar vilket är en stor utmaning för Socialtjänsten. En av orsakerna till ökningen är den åtstramning som försäkringskassan. Målbild för behov av digitalisering Den pågående digitaliseringen som sker skapar både nya möjligheter men också ökade krav. Socialtjänsten ser flera möjligheter med digitalisering och har fastställt en målbild för digitalisering fram till Under kommande år ska en handlingsplan tas fram för att realisera målbilden. mostphotos.se ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 83

84 Sundvall utsedd till Årets vackraste stad xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxx mostphotos.se 84 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

85 Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för bibliotek, museum, fritidsgårdar och annan ungdomsverksamhet, kulturarrangemang och stöd till kulturverksamhet, idrotts- och friluftsanläggningar samt stöd och bidrag till föreningsliv. Verksamhetens nettokostnad, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Kultur- och fritidsnämnd -354,0-342,7-346,5 11,3 kulturverksamhet -134,7-127,2-124,3 7,5 fritidsverksamhet -195,7-196,6-198,9-0,9 konsument- och energirådgivning -3,2-2,6-2,7 0,6 administration och övrigt -18,9-14,9-19,3 4,0 politisk verksamhet -1,5-1,4-1,3 0,1 Kultur och fritidsnämnden redovisar överskott Resultatet för kultur- och fritidsnämnden är ett överskott med 11,3 miljoner kronor. Det är främst kulturverksamheten som avviker mot budget (8,2 mnkr) samt administration (4,4 mnkr). Avvikelsen inom kulturverksamheten beror främst på att bidrag till kulturföreningar varit för högt budgeterad. Orsak till överskott inom administration och övrigt beror på lägre löne- och IT- kostnader än planerat samt buffert enligt direktiv. Fritidsverksamheten redovisar en negativ avvikelse mot budget med 1,9 miljoner kronor avser främst på grund av bidrag till fritidsföreningar. Investeringar under året Kultur- och fritidsnämnden antog i början av året budget för specifika investeringsprojekt i maskiner och inventarier till värdet 3,2 miljoner kronor. Största investeringen avser Tonhallens ljudanläggning, 1 miljoner kronor, och av övriga större anskaffningar kan nämnas redskapsbärare till idrotts- och fritidsavdelningen. På Norra Berget/Kulturarv har investeringar gjorts i byggnadsanpassningar och tillgänglighetsåtgärder för djurhållning, Vännagården och Röklandsgården. Fordonsparken har förnyats och besöksräknare har köpts för att få förbättrad statistik över besöksantalet. Arbetet med rullskidbanan på Södra Berget har påbörjats under året, utfallet är 4,5 miljoner kronor för, av total budget på 7 miljoner kronor. Sundsvalls kommun som arbetsgivare I medarbetarenkäten har nämnden fått nyckeltal och resultat för hållbart medarbetarengagemang (HME). Under har sjukfrånvaron sjunkit ytterligare, i jämförelse med helåret Kultur- och fritidsnämndens förvaltning fortsätter ha lägst sjukfrånvaro av kommunens förvaltningar, 4,07 procent (8,9 % i hela kommunen). Målet avseende sänkt sjukfrånvaro är uppnått. I dagsläget är 57 procent av de anställda i nämndens förvaltningen kvinnor och 43 procent är män. Indikatorns mål är att nå god jämställdhet, cirka 50/50 fördelning mellan kvinnor och män, vilket är uppnått. Kulturpolitisk strategi och natur- och friluftsplan antagen Inom kulturområdet har en ny kulturpolitisk strategi tagits fram och beslutats av fullmäktige. Nämnden har uppdraget att tillsammans med nämnder och bolag ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. En natur- och friluftsplan har tagits fram i samarbete med miljökontoret och är överlämnad till koncernstaben för fortsatt beredning. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 85

86 Framtida utmaningar Lokaler för kultur och idrott Kultur- och fritidsnämnden står inför flera stora utmaningar där uppdraget att skapa fler moderna lokaler för kultur och idrott är den största ur ett ekonomiskt perspektiv. Flera av kommunens egna anläggningar är i stort behov av underhållsåtgärder och i andra fall behöver nyinvesteringar göras. För att skapa goda underlag inför prioriteringar behöver stor energi läggas ner på planering, utredning och konsekvensanalyser. Under året har en lokalbehovsplan för kulturoch fritidsförvaltningen tagits fram och godkänts av nämnden. Byggnation av ny simhall i anslutning till Himlabadet pågår och beräknas bli klart i oktober Flera större utredningsarbeten har genomförts under året, bland annat avseende sim- och badhallar, ridsporten, Kulturmagasinet och Hyvleriet i Svartvik. Landsbygd, social utjämning och integration Ett annat viktigt fokus framåt är att utveckla verksamheten för att i högre utsträckning nå landsbygden och verka socialt utjämnande samt att i högre grad bidra till integration. Under året har vi haft utökad bemanning på fritidsgårdarna i Nacksta, Skönsmon, Bredsand och Stöde för att möta de behov som uppstod i samband med flyktingvågen Inom förvaltningens alla verksamheter har insatser för social utjämning och integration genomförts. Satsningen på simundervisning för nyanlända har varit prioriterat under året liksom uppsökande konstpedagogisk verksamhet, digital delaktighet, språkcaféer och spontankultur. Ny biblioteksplan En ny biblioteksplan har arbetats fram av förvaltningen och antagits av kommunfullmäktige under året. Biblioteksverksamheten står inför en rad stora utmaningar. Bibliotekslagen poängterar bibliotekens förmåga att bidra till det demokratiska samhällets utveckling och den fria åsiktsbildningen. En viktig framtidsfråga är hur biblioteksverksamheten ska organiseras för att leva upp till de arbetssätt som kommer att krävas i det nya informationslandskapet. Lyckat samarbete Samverkan med andra nämnders verksamhet skulle kunna utvecklas ytterligare. En framgångsrik samverkan under året har skett mellan kultur och fritid, förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, barn- och utbildning och socialtjänsten genom Sommarlovspaket. Det har lett till bättre samordning och effekt av den mängd sommarlovsaktiveteter samt sommarjobb kommunen erbjuder för ungdomar. mostphotos.se 86 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

87 Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (NAVI) arbetar med kommunens uppdrag inom områdena arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration. Nämndens ansvarsområde är att genom utbildning och åtgärder underlätta för medborgarna att komma in på arbetsmarknaden. Verksamhetens nettokostnad, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration -154,4-154,1-143,1 0,3 arbetsmarknad -50,3-45,2-69,7 5,1 vuxenutbildning -44,6-54,0-64,6-9,4 integration -1,3-0,1-0,8 1,2 administration och övrigt -56,9-53,2-6,6 3,7 politisk verksamhet -1,3-1,6-1,4-0,3 Resultat i nivå med budget Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration redovisar ett resultat i nivå med budget på 0,3 miljoner kronor. Verksamheten arbetsmarknad avviker positivt mot budget med 5,1 miljoner kronor, medan vuxenutbildningen redovisar en negativ avvikelse med 9,4 miljoner kronor. Personalkostnaden för nämndens förvaltningen uppgick till 176 miljoner kronor, 14,6 miljoner kronor under budget och 3,8 miljoner kronor lägre än 2016 års utfall. Minskningen mot budget beror på färre åtgärdsanställningar än planerat. När det gäller lönekostnadsutvecklingen så följer nämnden löneavtalen och använder löneramen som har tilldelats. Arbetsmarknadsåtgärder Det totala överskottet på 5,1 miljoner kronor beror till stor del att projekten Arbetsmarknadstorg och arbetsträningsarenan Crea inte kommit upp i de antal åtgärdsanställningar som det var budgeterat. Personalkostnader för de ordinarie anställda har varit mindre än budgeterat som inneburit att det tagit längre tid än beräknat att få personal på plats. Arbetsmarknadsåtgärderna finansieras till stor del av de 35 miljoner kronor som fullmäktige avsatt till det prioriterade området På väg mot jobb. Där ingår satsningar för ungdomar, vuxna över 25 år och KomiJobb. Utöver det har nämnden 15 miljoner kronor i skattemedel. Dessa finansierar arbetsträningsarenor. Alla åtgärdsanställningar i förvaltningen samordnas av arbetsmarknadsverksamheter, totalt 167 åtgärdsanställningar. Det har totalt inkommit 38,2 miljoner kronor mot budgeterade 45,8 miljoner kronor i intäkter, det är bidrag som kommer från arbetsförmedlingen och består av olika åtgärdanställningar. Vuxenutbildning Vuxenutbildningens visar ett minusresultat på 9,4 miljoner kronor. Försäljning av utbildning visar ett minus på 1,7 miljoner kronor. Köp av tjänst, främst köp av utbildning, överskrider budgeten med 6,8 miljoner kronor. Bidragen är 3,4 miljoner kronor lägre än budget. De externa bidragen för vuxenutbildningen var år ,0 miljoner kronor för att år 2016 öka till 31,0 miljoner kronor. År uppgår de externa intäkterna till 31,4 miljoner kronor. Underskottet i yrkesutbildningar egen regi beror på betydligt mindre försäljning av utbildning till andra kommuner både vad gäller Vårdoch omsorg samt Barn- och fritidsutbildning. Sammanlagt uppgår försäljning av utbildning till 1,5 miljoner kronor mot budgeterade 5 miljoner kronor för utbildningar i egen regi. Köp av gymnasiala yrkesutbildningar uppgår till 17 miljoner kronor vilket är 5,3 miljoner kronor mer än budget. Underskottet kompenseras till en mindre del av mer statsbidrag och mer försäljning av upphandlad utbildning än budgeterat. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 87

88 Flyktingmottagande Flyktingmottagandet finansieras via den schablonersättning kommunen erhåller för varje nyanländ flykting som bosätter sig i kommunen i två år. Ersättningen fördelas mellan verksamheter inom Favi, Socialtjänsten, Barn-och utbildning, Kultur och fritid samt Kommunstyrelsen. Verksamheten visar ett överskott på 0,8 miljoner kronor på grund av lägre personalkostnader. Satsning på extratjänster Regeringen har avsatt 500 miljoner kronor som fördelas på kommuner och landsting angående extratjänster. För att Sundsvall ska få del av pengarna krävdes att 59 personer anställts senast 31 december, och efter ett intensivt och framgångsrikt arbete dagarna före jul nåddes målet. Vid december månads utgång hade Navi tillsatt 65 extratjänster. Navi får därmed drygt 4,1 miljoner kronor från regeringen i extra statsbidrag. Extratjänsterna är fördelade på nämnderna utifrån storlek. Flest godkända och bemannade extratjänster har för närvarande Navi (31 st), Barn- och utbildningsnämnden (16 st). Socialnämnden har 18 godkända platser som ännu ej är bemannade. Totalt har nämnderna ansökt om 105 platser. mostphotos.se 88 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

89 Prioriterade verksamhetssatsningar i mål- och resursplan Sommarjobb för ungdomar Antalet personer som fick sommarjobb var 797 personer. Ingen avvikelse vad gäller budgeten. På väg mot jobb På väg mot jobb har totalt 35 miljoner kronor i budget, 31,3 mnkr förbrukades. Lägre inflöden av deltagare än beräknat och egna personalkostnader som inte fått full effekt för helåret är orsaken till budgetavvikelsen. Rekrytering till vuxenutbildningen Under har nämndens förvaltning ökat med 19 tillsvidareanställda. Förklaringen till den stora ökningen finns framförallt hos vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen har å ena sidan expanderat för att möta förväntningar och å andra sidan har verksamheten haft flera lyckosamma rekryteringar med behöriga sökanden. Låg sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom Favi har under lång tid varit låg och är det också fortsättningsvis. Utöver de normala variationerna över året hade den totala sjukfrånvaron en försiktig stigning från januari till juli. Efter det ser vi en sakta återgång och framme vid årets slut är sjukfrånvaron (4,98 %) lägre än den var vid årets första månad (5,16 %) Framtida utmaningar och behov Nämndens verksamhetsområden är alla viktiga för Sundsvalls och regionens kompetensförsörjning. Det handlar om att bidra till att arbetsmarknaden får den kompetens som efterfrågas och göra individer anställningsbara eller förbereda för vidare studier. Nämndens samtliga tre politikområden är i hög grad berörda av vad som händer i omvärlden och på arbetsmarknaden. Förutsättningarna för att bedriva verksamheten påverkas i stor utsträckning av vad som beslutas på nationell nivå inom till exempel arbetsmarknads- och utbildningsområdet. Fler i arbete Bostäder är en stor utmaning för kommunen, men den största utmaningen är att öka andelen flyktingar som kommer in på arbetsmarknaden. De nyanlända har ofta en låg utbildningsnivå. Blir det ingen kraftig förändring av flyktingarnas etablering på arbetsmarknaden kommer sannolikt många att bli beroende av ekonomiskt bistånd den dag den statliga etableringsersättningen upphör. I Sundsvall är arbetslösheten i december något högre än i riket. Arbetslösheten bland ungdomar är fortfarande hög, även om den har minskat kraftigt. Måttet för ungdomsarbetslösheten är dock ett dåligt mått som överdriver arbetslösheten. Ungdomar med en slutförd gymnasieutbildning har inga större problem med etableringen på arbetsmarknaden. Om de har problem att komma in på arbetsmarknaden så är det andra bakomliggande faktorer som spelar in. Den stora utmaningen framöver är att öka andelen flyktingar som får ett arbete. Kommunen har under senare år satsat mycket på åtgärdsanställningar, arbetsträning, praktik och utbildning för personer långt ifrån arbetsmarknaden. Detta har också påverkat storleken på både arbetslösheten och ekonomiskt bistånd. Arbetsförmedlingen har också tagit initiativ till ett utökat samarbete med kommunen kring målgrupper som vi idag inte samverkar kring. Framöver ses ett ökat behov av platser utöver extratjänster samt praktik och arbetsträning inom de kommunala förvaltningarna. Vuxenutbildning och ökad måluppfyllelse Vuxenutbildningen står väl rustad att möta den förväntade tillströmningen av studerande. En stor utmaning är dock att rekrytera behöriga lärare. Detta gäller främst inom ämnet svenska som andra språk där det finns en stor brist även på nationell nivå, men bristen finns också inom omvårdnadsområdet. På sistone ser det ut som om möjligheterna att rekrytera lärare till Vuxenutbildningen har förbättrats något. Den kanske största utmaningen för Vuxenutbildningen i Sundsvall, men även i resten av landet, är att öka andelen studerande som når målen för utbildningarna. Elever på yrkesutbildningar klarar sig bra, men med en variation mellan utbildningar. Bland elever som läser allmänna kurser på gymnasial nivå är det en hög andel avbrott. I den nya läroplanen för vuxenutbildningen fokuseras på digital kompetens. Detta kommer kräva kompetensutvecklingsinsatser. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 89

90 Stadsbyggnadsnämnd Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för kommunens fysiska översikts- och detaljplanering, bygglovsprövning och byggtillsyn, mätnings- och kartverksamhet, trafikfrågor, mark, exploaterings- och bostadsfrågor, väghållning samt parkförvaltning. Verksamhetens nettokostnad, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Stadsbyggnadsnämnd -230,0-218,6-233,6 11,4 bostadsanpassning -11,1-10,2-13,2 0,9 infrastruktur -36,9-29,6-41,4 7,3 väghållning -143,8-139,0-146,5 4,8 park -23,4-25,5-19,8-2,1 administration och övrigt -13,1-12,5-11,0 0,6 politisk verksamhet -1,7-1,8-1,7-0,1 Stadsbyggnadsnämnden redovisar överskott Resultatet för stadsbyggnadsnämnden för är ett överskott mot budget med 11,4 miljoner kronor. De främsta avvikelserna finns inom verksamheterna infrastruktur, 7,3 miljoner kronor och väghållning 4,8 miljoner kronor. Överskottet inom vinterväghållningen beror till största del på att kostnader för snöbortforsling, hyvling och sandning för den snö som föll i december, belastar 2018 års budget. I verksamheten infrastruktur ingår bland annat skogen, industrispår, hamnar, arrenden, allmän markreserv, allmän platsmark, saneringar, kajer, samhällsbetalda resor, brandposter, trygghetsboende, plan och bygglov. Här ingår också personal för mark- och exploatering, kollektivtrafik, plan, bygg och trafik. Orsaker till överskott inom infrastruktur beror till stor del på att medel inte har upparbetats inom uppdraget Giftfri miljö samt Bidrag till trygghetsboende. Även ökade bygglovsintäkter, lägre personalkostander på grund av vakanser är orsaker till överskottet. Investeringar under året Investeringsbehovet är i snitt cirka 150 miljoner kronor/år utslaget på en längre tidsperiod och med skiftningar mellan åren beroende på tyngdpunkten av stora projekt. Investeringsbehovet är löpande och kontinuerligt och omfattar åtgärder i de kommunala anläggningarna som t.ex. vägar, broar, kajer, parker, skog, kollektivtrafik samt upprustning av stadsdels- och kommundelscentra. Stadsbyggnadsnämnden har en investeringsbudget på totalt 476 miljoner kronor, varav 166 miljoner kronor avser tilldelade investeringsmedel i år och resterande 310 miljoner kronor är överförda investeringsmedel från tidigare år. Drygt 130 miljoner kronor har upparbetats under. Investeringsmedlen upparbetas oftast inte i den takt som budgetmedlen är fördelade, och anledningen till det är att medlen till stor del fördelas teoretiskt och inte utifrån hur kostnaderna vanligtvis faller ut i projekt. Utredningsoch planeringsfasen i investeringsprojekt är tidskrävande men inte kostnadskrävande. Den största delen av kostnaderna upparbetas sedan i ett projekts genomförandefas. Det finns ett antal investeringsprojekt som har avvikelser, men samtliga ligger inom budgetramen för uppdragen. Vidare analys finns i avsnittet Inversteringsredovisning. Framtida utmaningar och behov Stadsbyggnadsnämnden står inför ett antal ekonomiska utmaningar och fokusområden de närmsta åren. 90 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

91 Underhåll av vägar, broar, belysnings- och trafikanordningar Underhållsbehovet är de asfaltsbeläggningsåtgärder som krävs för att kommunens gator ska upprätthålla acceptabel standard. Underhållsbehovet beräknas utifrån hur stor volym gator kommunen har. 63 mil väg och 15 mil gång- och cykelväg. Om inte asfaltsbeläggningen underhålls i tillräcklig takt riskerar fler gator få en uttjänt vägkropp och därmed uppstår ett investeringsbehov som är en dyrare åtgärd. Stadsbyggnadskontoret bedömer därmed att underhållsramen behöver ökas med 10 miljoner kronor/år. Överlämning från Trafikverket; väg 562, broparker med mera När nu sundsvallsbron är på plats har Trafikverket påbörjat överlämnande av vägar till kommunen. Ängomsvägen lämnades över när Trafikverket var klar med sin nya väg 551. Väg 562, gamla E4:n ska först byggas om innan överlämnande sker och det kommer vara aktuellt tidigast Under analysarbetet inför MRP kommer stadsbyggnadskontoret kunna lämna ett mer exakt behov på drift- och underhåll av Trafikverkets överlämnande av vägar. Investeringsbehov de närmaste åren Det finns kontinuerliga investeringsbehov i vägar, broar, kajer, parker, skog, kollektivtrafik, åtgärder på grund av E4-projektet, stadsdelsoch kommundelscentra, med mera. Vägar Investeringsbehovet är de gator i kommunen där det inte räcker att lägga ny asfalt, även vägkroppen behöver åtgärdas. Inför perioden redovisade stadsbyggnadskontoret att 15 procent av kommunens vägar, främst bostadsgator, har behov av åtgärder på vägkroppen på grund av att de är uttjänta. Det är där den största ekonomiska skulden inom vägnätet finns. Inför kommande mandatperiod bedömer stadsbyggnadskontoret att en särskild investeringsram behöver satsas på enbart upprustning av gator för att minska den ekonomiska skulden i vägnätet. Investeringsutgifter för nya exploateringsområden Uppförande av nya stadsdelar/exploateringsområden är nästan alltid förknippade med såväl investeringsutgifter som driftskostnader, t.ex. utbyggnad av allmän mark, renovering av kajer/ kajstråk, gång och cykelvägar, skötsel av nya gator och parker och stråk som tillskapas. Dessa investeringar finansieras till stor del av våra försäljningsintäkter, men inte alltid fullt ut. Ett exempel är Södra kajen, som kräver flytt av industrispår och upprustning av kajer, vilket våra försäljningsintäkter inte kan bära. För Södra kajen kommer även saneringsåtgärder kräva kommunal finansiering i form av driftsmedel. Åtgärder enligt avfallsplan Åtgärderna enligt avfallsplan finansieras enligt ett beslut av Kommunfullmäktige Beslutet baseras bland annat på den planering och prognos som stadsbyggnadskontoret upprättade I tabellen nedan görs en uppföljning av genomförda arbeten jämfört med den ursprungliga planeringen för projektet. Orsaker till avvikelser finns redovisade i nämndens årsrapport. Åtgärder enligt avfallsplan, mnkr År Prognos (mnkr) Utfall/Budget (mnkr) ,0 5, ,0 10, ,0 7, ,0 17, ,0 8, ,0 5,3 3,0 14, (budget) ,7 (budget) SUMMA 124,0 124,0 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 91

92 Miljönämnden Miljönämnden arbetar för att Sundsvall ska bli en kommun med bra miljö och god folkhälsa. Nämnden ska dessutom arbeta för en samhällsplanering som förebygger skador på miljö och skyddar medborgarens hälsa. En viktig uppgift är att ha ansvar för tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen och tobakslagen. Verksamhetens nettokostnad, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Miljönämnd -19,3-17,7-17,1 1,6 förebyggande och granskande miljöarbete -18,0-16,5-15,8 1,5 politisk verksamhet -1,3-1,2-1,3 0,1 Miljönämnden redovisar överskott Resultatet för miljönämnden är en positiv avvikelse mot budget med 1,6 miljoner kronor. Orsakerna till överskottet är lägre personalkostnader samt övriga verksamhetskostander än planerat. Miljökontoret erhöll 1 miljon kronor i utökad budgetram för uppdraget konsumentmakt, av dessa förbrukades 0,4 miljon kronor. Det har varit svårt att hinna planera, upphandla och utföra aktiviteter under ett knappt år. För 2018 kommer eget kapital att begäras för att slutföra uppdraget. Prioriterade verksamhetssatsningar i mål- och resursplan Miljönämnden har under haft två prioriterade verksamhetssatsningar inom ramen för Goda livsvillkor under rubriken God miljö och minskad klimatpåverkan nämligen Giftfri miljö och Konsumentmakt för bättre miljö. Giftfri miljö Under har miljönämnden arbetat med att ta fram en kemikalieplan aktivitetslista för en giftfri vardag. Arbetet har drivits i projektform i samarbete med andra förvaltningar. Syftet med kemikalieplanen att bidra till en giftfri miljö som inte hotar människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Planen utgör en del i att uppnå målbilden för en hållbar tillväxt där en god livsmiljö är en viktig faktor för utveckling. Kemikalieplanen är utskickad på remiss till berörda förvaltningar och bolag. Förhoppningen är att kommunfullmäktige ska besluta om den under våren Konsumentmakt för bättre miljö Miljönämnden har initierat samarbete med andra nämnder för att nå framgång med uppdraget. I samarbete med konsumentrådgivningen på kultur- och fritidsnämnden har flera aktiviteter genomförts. Tillsammans med barn- och utbildningsnämnden har nämnden arbetat med barn och unga eftersom de är framtidens konsumenter. Miljönämnden har arbetat både med små barn, åk 1 och med gymnasieelever i samband med Globala Sundsvall. De äldre eleverna har använt sin makt genom att skriva artiklar kopplat till ämnet och publicerat på internet. I samarbete med stadsbyggnadsnämnden har ett initiativ för att nå målgruppen småhusbyggare genomförts i syfte att nå en bättre miljö genom att bygga energisnålt, välja bra material, tänka på utsläpp till luft och vatten samt livsstilsfrågor kopplat till sitt boende. Arbetsmiljö i fokus Miljönämnden har fortsatt stort fokus på arbetsmiljöfrågorna och arbetar enligt Arbetsmiljöplan för miljökontoret (MN ). Miljökontoret för en ständig dialog på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupp om hur en god arbetsmiljö, trivsel och låga sjuktal ska nås. Dialogen har resulterat i olika aktiviteter som sammanfattas i års handlingsplan för arbetsmiljöåtgärder som antagits av nämnden. Miljökontoret har tyvärr högre sjukfrånvaro än riksgenomsnittet för den kommunala sektorn. Senaste statistiken på miljökontoret från sista november visar på 8,2 procents sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron har glädjande nog minskat jämfört med förra året då sjukfrånvaron var 8,8 procent. Den kommungemensamma medarbetarenkäten genomförs vart annat år. Det sammantagna 92 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

93 indexet för hållbart medarbetarengagemang som inkluderar motivation, ledarskap och styrning är 82 för miljökontoret. Genomsnittet i kommunen är 78. En förbättring visas jämfört med senaste undersökningen Utmaningar idag och i framtiden Effektiv tillsyn i växande Sundsvall I takt med den tillväxt som sker i Sundsvall kopplat till byggandet av nya bostäder, vägar och järnvägar ökar miljökontorets arbetsbelastning i motsvarande grad. Arbete kopplat till yttranden till Trafikverket, stadsbyggnadsnämnden och entreprenörer får inte avgiftsbeläggas vilket riskerar att planerad tillsyn och kontroll inte hinns med i tillräcklig utsträckning. Utbyggnad av vindkraft i kommunen kommer att kräva en hel del resurser framöver, liksom de omfattande infrastrukturprojekten som övergår i byggfas. Luftkvaliteten i staden utgör ett hälsoproblem eftersom miljökvalitetsnormen för partiklar har överskridits. Här behövs samarbete mellan Trafikverket och stadsbyggnadskontoret för att komma till rätta med problemen. En giftfri miljö och Fairtrade City Arbete för en mer Giftfri miljö pågår. De delar av uppdraget som handlar om saneringsarbete av förorenade områden fortskrider tack vare ett bra samarbete med stadsbyggnadskontoret där statsbidrag har beviljats för flera saneringsobjekt. Arbetet med en aktivitetsplan för en giftfri vardag för barn och unga är klart och planen är skickad på remiss. En annan utmaning är arbetet med Fairtrade City Sundsvall som samordnas av miljökontoret inom ram. Vattendirektiv ställer krav Vattendirektivet och de nya åtgärdsprogrammen för vatten kommer att kräva resurser från miljökontoret. När kommunen når invånare måste kommunen kartlägga buller samt upprätta åtgärdsprogram för buller. Foto: Therese Ny Utsikten från gruppboendet Herrmans som ligger på en höjd mellan Bydalen och Bergsåker och öppnades under året. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 93

94 Lantmäterinämnd Lantmäterinämnden är huvudman för den kommunala lantmäterimyndigheten. Den ansvarar också för myndighetsuppgifter enligt plan- och bygglagen (PBL) med flera. Verksamhetens nettokostnad, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Lantmäterinämnd -2,5 0,0 0,1 2,5 Lantmäterinämnden redovisar överskott Lantmäterinämnden redovisar ett resultat på +2,5 miljoner kronor. Resultatet beror dels på vakanta tjänster, dels på ökade intäkter utifrån den byggboom som varit under året. Framtida utmaningar De utmaningar som identifierats inför MRP med plan för är både verksamhetsmässiga och ekonomiska. En utmaning är genomförande av stora infrastrukturprojekt samtidigt som planer för bostäder och andra samhällsbyggnadsprojekt ska genomföras, vilket medför extra arbete med olika typer av lantmäteriförrättningar. En ny lag om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät trädde i kraft den 1 juli 2016 och den innehåller bland annat krav på kort handläggningstid för ledningsrätt för bredband. Beroende på antal ansökningar kan dessa komma att kräva resurser från övriga ärenden. Att inom befintliga ramar avsätta resurser för fortsatt arbete med kvalitetsförbättringar av fastighetsregistret med tillhörande karta, är också en utmaning. Detta arbete ingår i den kommunala lantmäterimyndighetens åtagande och är en förutsättning för att fortsatt arbete med digitaliseringen inom samhällsbyggnadsprocessen ska ge önskade effektiviseringar på sikt. Valnämnd I varje kommun ska det finnas en valnämnd som är den lokala valmyndigheten. Valmyndigheten ansvarar för att genomföra allmänna val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige samt Europarlamentet. Verksamhetens nettokostnad, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Valnämnd -1,0-0,5-0,1 0,5 Redovisar överskott Valnämndens resultat för är ett överskott mot budgeterade medel med 0,5 miljoner kronor. Orsaken till överskottet är att de budgeterade kostnaderna för köp av tjänst var beräknade utifrån att inköp av ett valadministrativt system, skulle genomföras under. Inköp samt implementering av detta kommer i stället att ske under våren Valnämnden har för avsikt att från och med valen 2018 använda ett nytt administrativt system för hantering av uppgifter om röstmottagare, lokaler, utbildning med mera. Det kommer även det att påverka kostnaderna vid inköpstillfället men på längre sikt göra det administrativa arbetet kostnadseffektivt samt mer kommunikativt. har för valnämnden varit ett mellanvalsår. Verksamheten har arbetat enligt de tre verksamhetsmålen: y Hög säkerhet i valprocessen (valhemligheten) y Nöjda väljare y Ekonomi i balans 94 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

95 Överförmyndarnämnden Mitt Överförmyndarnämnden Mitt är en gemensam nämnd för Sundsvall, Timrå, Ånge och Nordanstigs kommuner. Nämndens uppgift är att ha tillsyn och kontroll över godmanskap, förvaltarskap och vissa förmyndarskapsärenden. Syftet med tillsynen är att värna om personer som inte själva kan tillvarata sina intressen. Verksamhetens nettokostnad, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Överförmyndarnämnden Mitt -10,4-8,3-14,6 2,1 Överförmyndarnämnden redoviar överskott Resultatet för är ett överskott med 2,1 mot budget. Orsaken är främst att verksamheten Ensamkommande flyktingbarn har ett ekonomiskt utfall på +3,2 miljoner kronor. Detta är 0,5 miljoner kronor mer än förväntat. 0,6 miljoner kronor avser ensamkommande barn Sundsvall. 2,7 miljoner kronor är en ersättning från migrationsverket för ensamkommande barn Ånge. Ersättningen avser 2016 och inkom till nämnden. Attraktiv arbetsgivare och arbetsmiljö Överförmyndarnämnden Mitt har som mål att vara en aktiv och attraktiv arbetsgivare, att sjukfrånvaron ska minska och att organisationen ska vara jämställd. Det systematiska arbetsmiljöarbetet för att förebygga ohälsa ska vävas in i förvaltningens dagliga arbete. Under har det varit viktigt bevaka risken stress och annan ohälsa till följd av hög arbetsbelastning och förändringar i verksamheten. Under har sjukfrånvaron varit mellan 6,7 % och 4,39 %. Jämför med 2016 har sjukfrånvaron minskat. Överförmyndarkontoret har under nyttjat stöd från kommunhälsan för främja arbetet med arbetsmiljön. Fortsatt förbättringsarbete Process- och flödeskartläggning påbörjades 2016 och har fortsatt under. Arbetet med årsräknings- och arvoderingsprocesserna har fortsatt för att kunna fungera långsiktigt. Till detta kopplas kompetenshöjande insatser för ställföreträdare. Nämnden har under förstärkt verksamheten med en personalfunktion och fortsatt det ekonomiska arbetet. Med stöd av kommunstyrelsen har under året frågor som varit eftersatta i verksamheten hanterats. Under året har det varit viktigt att ska trivsel, goda fysiska arbetsförhållanden och ett bra sammanhang för samtliga medarbetare i verksamheten. mostphotos.se ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 95

96 Kommunrevision Revisionens uppgift är att för kommunfullmäktiges räkning följa upp och granska kommunens verksamhet och ekonomi. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Revisionen består av sju förtroendevalda revisorer. Verksamhetens nettokostnad, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Kommunrevision -2,6-2,6-2,4 0,0 Resultat enligt budget Kommunrevisionens resultat är -2,6 miljoner kronor och i enlighet med budgeterade medel. Revisionsgranskningar Revisionen har granskat kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsutövande, vilket årligen genomförs som en grundläggande revisionsinsats. Fördjupade granskningar har bland annat gjorts på områden som korruptionsförebyggande arbete, granskning av kompetensförsörjning, granskning av införandet av dataskyddsförordningen, granskning av materiella anläggningstillgångar, granskning av intern kontroll avseende resor och representation samt arvoden, granskning av policys och riktlinjer avseende lokaluthyrning och lokalanvändning, granskning av nämndernas hantering av delegation, arbetet med likvärdighet i skolan och granskning av socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens ekonomiska styrning och kontroll. Vidare har revisorerna gjort en uppföljning av de tidigare gjorda granskningarna av statsbidrag inom flyktingmottagande (2014), anhöriga som ger omsorg till närstående (2014), leverantörsfakturor (2015) samt behörighet i system (2015). Tillsammans med granskning av delårsrapport och årsredovisning är de grundläggande och fördjupade granskningarna underlag för den revisionsberättelse i vilken revisorerna ska uttala sig om ansvarsfrihet för ledamöter i kommunens styrelser och nämnder. Foto: Therese Ny Under året har man kunnat märka av ett jätteprojekt med att byta ut stora delar av Sundsvalls vatten- och avloppsledningar i Stenstan. Ett projekt som Mittsverigevatten och avfall driver. 96 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

97 Personalnämnd Personalnämnden är Sundsvalls kommuns centrala organ för frågor som rör förhållande mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Verksamhetens nettokostnad, mnkr Budget Utfall Utfall 2016 Budgetavvikelse Personalnämnd -8,3-0,1-0,1 8,2 Personalnämnden redovisar överskott Personalnämnden redovisar ett stort överskott för på 8,2 miljoner kronor. Det innebär att nämnden enbart har förbrukat 0,1 miljoner kronor av budgeterade medel för. Överskottet beror på att personalnämnden inte använt de medel som är avsedda för arbete mot att minska kommunens sjukfrånvaro och de medel som är avsedda för kompetensutveckling för anställda inom kommunen. Detta beror på att det inte funnits personalresurser i tillräcklig utsträckning då personalomsättningen varit hög. Rekrytering av ny personal inom områdena arbetsmiljö, kompetensförsörjning, arbetsrätt, jämställdhet och mångfald blev klar våren varav en medarbetare började under september. Behov av prioritering En av målsättningarna är att kommunen ska vara en 1:a hands arbetsgivare. För att uppnå ett enhetligt tillvägagångsätt i personalrelaterade frågor behöver det finns tydliga och kommungemensamma riktlinjer. I nuläget finns en stor mängd frågor inom personalområdet där riktlinjer saknas, och där tänkt hantering upplevs som otydlig eller oklar av både chefer och HR. För att succesivt och långsiktigt bygga tydlighet och enhetlighet inom personalområdet för kommunen i sin helhet har en tydlig prioritering gjorts i personalnämndens mål- och resursplan avseende vilka frågor som bedöms viktigast att reglera i nuläget. Arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö och hälsa har under de senaste åren varit en prioriterad fråga inom kommunen. Många bra aktiviteter har pågått och pågår i syfte att uppnå målet med sänkt sjukfrånvaro. En utmaning är att detta finns i delar men inte heltäckande för kommunen i sin helhet. Under 2018 och 2019 ska arbetet fokuseras på att bygga och implementera enhetliga processer systematiskt arbetsmiljö- och likabehandlingsarbete. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 97

98 98 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund mostphotos.se

99 BOLAGSUPPFÖLJNING Stadsbacken AB För Stadsbackenkoncernen har en separat och mer utförligt årsredovisning framställts. Det som redovisas här är utdrag ur denna årsredovisning. Koncernen Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall 136,8 132,1 160,0 148,0-4,7 Resultatet för koncernen uppgår till 132,1 miljoner kronor, vilket är 4,7 miljoner kronor lägre än budget och 27,9 miljoner koronor lägre än Flera bolag har positiva budgetavvikelser, främst Mitthem (avvikelse +8,3 mnkr, budget 15 mnkr), Midlanda Flygplats (avvikelse +7,9 mnkr, budget -9,7 mnkr) och SKIFU (avvikelse +6,3 mnkr, budget 20,9 mnkr). De positiva budgetavvikelserna väger inte helt upp resultattappen i ServaNet (-17,1 mnkr), Sundsvall Vatten (-4,9 mnkr) och Reko (-3,4 mnkr). Moderbolaget Stadsbacken AB Stadsbacken AB äger och förvaltar aktier i de flesta bolag som kommunen använder till sina verksamheter. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 28,8 41,0-12,2-16,5 12,2 8,8 Bolaget har netto mottagit koncernbidrag med 8,8 mnkr. Resultatet är 41 miljoner kronor, 53,2 miljoner kronor bättre än fjolåret. Främsta avvikelsen jämfört med budget avsåg nedskrivning av aktier i dotterföretag (7,1 mnkr) tack vare bättre resultat än budgeterat i Midlanda. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 99

100 Sundsvall Logistikpark AB Sundsvall Logistikpark leder och samordnar kommunkoncernen för att utveckla ett transportcentrum för hamn-järnväg-landsväg i området Tunadal-Korsta-Ortviken. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag -3,3-4,0-3,4-2,9-0,7 3,0 Bolaget har mottagit koncernbidrag med 3,0 mnkr. Bolaget redovisar ett resultat med -4 miljoner kronor (-3,4 mnkr 2016). Resultat var något sämre än budgeterat beroende på högre personalkostnader. Mitthem AB Mitthem är ett bostadsbolag som äger och hyr ut bostäder med hyrerätt. De flesta av fastigheterna finns i Sundsvalls tätort. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 15,0 23,3 57,5 89,6 8,3 - Bolaget har inte erhållit koncernbidrag. Resultatet uppgår till 23,3 miljoner kronor för Mitthem, 34,2 miljoner kronor lägre än fjolåret (57,5 mnkr). Den huvudsakliga anledningen till det starka resultatet var lägre avskrivningar (6,2 mnkr) samt högre intäkter (6,0 mnkr) som övervägde vissa kostnadsökningar. Sundsvall Vatten AB Sundsvall Vatten äger de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Sundsvalls kommun. Drift och underhåll av anläggningarna utförs av MittSverigeVatten & Avfall på uppdrag av Sundsvall Vatten. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 7,8 2,9 4,3 16,5-4,9 - Bolaget har inte erhållit koncernbidrag. Resultatet uppgår till 2,9 miljoner kronor, 1,4 miljoner kronor lägre än Främsta orsaken till avvikelsen var högre driftskostnader (10,3 mnkr) som inte fullt ut kompenserades av resultatförbättringar på andra poster. 100 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

101 Reko Sundsvall AB Reko Sundsvall arbetar med kommunens avfallshantering och renhållning. Bolaget har uppdraget genom avtal att biträda kommunen vid fullgörande av uppgifter avseende avfallshantering och renhållning, enligt miljöbalkens bestämmelser samt gällande renhållningsordning och avfallsplan. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 3,4 0,0 0,4 2,1-3,4 - Bolaget har inte erhållit koncernbidrag. För bolaget Reko Sundsvall AB redovias ett resultat på 0,0 miljoner kronor, 3,4 miljoner kronor lägre än budget. Resultatförsämringen berodde främst på ökade kostnader för sophämtningen (3,9 mnkr) samt drift av kretsloppsparken. Sundsvall Energi AB Sundsvall Energi medverkar till att energiverksamheten i Sundsvall byggs ut och utvecklas för att uppnå goda energilösningar inom kommunen samt för att uppnå en miljövänlig och långsiktigt hållbar utveckling. Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 110,6 88,1 104,1 51,2-22,5-2,8 Koncernen har under året lämnat koncernbidrag med 2,8 mnkr. Resultatet för Sundsvalls Energi AB, koncernen, uppgick till 88,1 miljoner kronor, 16 miljoner kronor lägre än Anledningen till resultatförsämringen i koncernen var resultattapp i dotterföretagen ServaNet AB (17,1 mnkr) och Korsta Oljelager AB (5,3 mnkr). Moderbolagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 43,9 52,2 42,2 1,2 8,3-0,9 Bolaget har netto lämnat koncernbidrag med 0,9 mnkr. För moderbolaget redovisas ett resultat med 52,2 miljoner kronor, 8,3 miljoner kronor bättre än budget (43,9 mnkr). I resultatet ingick mottagen utdelning från dotterföretag med 10,0 miljoner kronor. Justerat för utdelningen, som inte var budgeterad, var resultatet 1,7 miljoner kronor sämre än budget. Främsta förklaringen var ökade råvarukostnader (6,0 mnkr) på grund av produktionsstörningar som inte fullt ut kompenserades av resultatförbättringar för andra poster. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 101

102 Korsta Oljelager AB Korsta Oljelager äger och driver oljeanläggningen i Korsta och lagrar oljeprodukter. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 3,8-1,4 5,0 0,3-5,2 - Bolaget har inte erhållit koncernbidrag under. Bolaget redovisar ett resultat på -1,4 miljoner kronor, 5,2 miljoner kronor lägre än budget (3,8 mnkr). Resultatförsämringen berodde främst på att avsättningen för avveckling av bergrummen blev 6,0 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket i viss mån motverkades av högre hyresintäkter. Sundsvall Elnät AB Sundsvall Elnät arbetar med att utveckla infrastrukturen i Sundsvall vad gäller nätanläggningar. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 34,2 35,8 38,3 33,9 1,6-1,9 Bolaget har under året lämnat koncernbidrag med 1,9 mnkr. Bolagets resultat är i något bättre än budgeterat. Det fanns inte några anmärkningsvärda avvikelser bland intäkter eller kostnader under året. ServaNet AB Bolaget arbetar med bredband och utbyggnad av denna i de kommuner som äger bolaget. Sundsvall Elnät är största ägare med 65,9 % av aktierna. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 19,6 2,5 10,7 6,8-17,1 - Bolaget har inte erhållit koncernbidrag under. Bolaget redovisar ett resultat på 2,5 miljoner kronor, vilket är 8,2 miljoner kronor sämre än resultatet i fjol (10,7 mnkr) och 17,1 miljoner kronor lägre än budget (19,6 mnkr). Den främsta anledningen till resultatförsämringen var färre anslutningar än budgeterat beroende på lång handläggningstid hos Trafikverket för att få tillstånd att gräva samt begränsad kapacitet hos underleverantörer. En kampanj genomfördes också där kunder erbjöds rabatterad anslutningskostnad i utbyte mot högre löpande avgifter. Kampanjen belastade resultatet för med 8,0 miljoner kronor. 102 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

103 SKIFU AB SKIFU arbetar för att främja utveckling och nyetablering i Sundsvall genom att förvärva, äga och förvalta fastigheter som är strategiskt viktiga för kommunen, och att avyttra sådana fastigheter med bästa möjliga resultat. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 20,9 27,1 12,6 8,1 6,2-3,8 Bolaget har under året lämnat koncernbidrag med 3,8 mnkr. SKIFU redoviar ett utfall på 27,1 miljoner kronor, 6,2 miljoner kronor bättre än budget. Främsta förklaringen var mindre reparation och underhåll av bolagets fastigheter än budgeterat. Sundsvalls Hamn AB Sundsvalls Hamn ansvarar för hamndrift och infrastruktur i Tunadalshamnen och är samordningsansvarig för skydd, säkerhet, miljö och arbetsmiljö i området. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 0,1 0,0 0,0 0,0-0,1 - Bolaget har inte erhållit koncernbidrag under. Sundsvall Oljehamn AB Sundsvall Oljehamn ansvarar för säkerhets- och miljöarbetet inom sitt verksamhetsområde samt samordnar i övrigt det övergripande säkerhets- och miljöarbete i oljehamnen på Vindskärsudde. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 4,9 5,2 4,6 4,8 0,3-5,2 Bolaget har under året lämnat koncernbidrag med 5,2 mnkr. Bolaget redovisade en marginell resultatförbättring. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 103

104 Näringslivsbolaget i Sundsvall AB Näringslivsbolaget är ansvarigt för kommunens näringslivsservice och syftet är att på lång sikt stärka företagsklimatet genom att öka företagens konkurrenskraft och förnyelsen i näringslivet. Bolaget ansvarar även för turistbyråverksamheten och genomför Stadsbackens sponsring av elitidrott samt evenemang. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag 0,0-0,1 0,0 0,2-0,1 - Bolaget har inte erhållit koncernbidrag under. Midlanda Fastigheter AB Midlanda Fastigheter förvaltar byggnader och mark som hyrs ut till det helägda dotterföretaget, Midlanda Flygplats AB. Bolaget ägs till 84 % av Stadsbacken och resterande 16 % av Timrå kommun. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag -9,7-0,7-3,1-2,5 9,0-0,6 Bolaget har under året lämnat koncernbidrag med 0,6 mnkr. Resultatet uppgår till -0,7 miljoner kronor, en resultatförbättring med 2,4 miljoner kronor sedan fjolåret (-3,1 mnkr). Resultatförbättringen berodde på ett bättre resultat än budgeterat för dotterföretaget Midlanda Flygplats AB. Midlanda Flygplats AB Midlanda Flygplats bedriver den operationella driften av flygplatsen. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall Koncernbidrag -9,7-1,8-5,4-2,5 7,9 0,6 Bolaget har under året mottagit koncernbidrag med 0,6 mnkr. Midlanda Flygplats AB redovisar ett utfall med -1,8 miljoner kronor, en resultatförbättring med 3,6 miljoner kronor. Den positiva differensen berodde dels på ökade intäkter men även på lägre kostnader då arbetet med förnyat miljötillstånd startades senare än budgeterat samt lägre kostnader för underhåll av tillfartsvägar då del av arbetet kunde utföras med egen personal. 104 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

105 Norra Kajen Exploatering AB Ändamålet med bolagets verksamhet är att genom en planerad och strukturerad omdaning av Norra Kajen-området utveckla detsamma till Norrlands mest intressanta bebyggelseområde och därigenom bidra till att utveckla Sundsvall till en mer attraktiv stad. Området skall utvecklas i linje med kommunens målsättning för stadens utveckling vilken fastslagits i Stadsvision Sundsvall". Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall 5,9 1,4-3,9-0,8-4,5 I budgeten låg avyttringen av kvarter 8 som en finansiell intäkt. Avyttringen av kvarter 8 beräknades ge en vinst men planeras att ske under Bolaget har utvecklats från att försörja sig på sina hyresintäkter till att vara beroende av att sälja mark för byggnation, vilket är enligt planen. Vid årsskiftet har åtta kvarter av 14 i detaljplan 1B sålts och byggnationer pågår i dessa. Avtal finns på ytterligare tre kvarter med villkor att en viss försäljning ska uppnås innan kvarteret säljs. Försäljning av lägenheter pågår via mäklare och byggstarter på ytterligare något kvarter kommer att ske under Ett markanvisningsavtal, som senare kan övergå till ett exploateringsavtal, för fem kvarter har tecknats för detaljplan 1A. mostphotos.se ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 105

106 UPPFÖLJNING KOMMUNALFÖRBUND Medelpads Räddningstjänstförbund Medelpads Räddningstjänstförbund (MRF) är ett kommunalförbund som omfattar Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner. Samverkan i förbundet ska göra det möjligt att under gemensam ledning samordna medlemskommunernas enskilda resurser inom området skydd mot olyckor. MRF ska uppfylla intentionerna i värdeorden från sitt eget värdegrundsarbete (Vår viktiga vardag), dessa är vi visar omtanke, vi söker kunskap och vi skapar trygghet. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall 0,5 1,2 2,1 0,8 0,7 Från ägarkommunerna har MRF kravet om ett resultat på 2 procent av omsättningen sett i ett treårsperspektiv. Ägarkommunerna har ställt detta krav bl.a. för att MRF ska kunna finansiera sina egna investeringar. Under året gjorde MRF registrerade insatser, en ökning med 40 insatser från föregående år. Resultatet för uppgår till 1,2 mnkr vilket är 0,7 mnkr bättre än budget. Med det resultatet uppfyller MRF inte kravet på ett resultat på 2 procent av budgetramen ur ett treårsperspektiv. Investeringarna har under året uppgått till 9,0 mnkr. Den enskilt största investeringen var inköp av ett nytt höjdfordon till heltidsstationen i Sundsvall för 5,4 miljoner kronor. mostphotos.se 106 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

107 Biogas i Mellannorrland AB Biogas Mellannorrland AB startades i februari 2016 och ägs gemensamt av Sundsvalls (50 procent) Östersunds( 31 procent) och Hudiksvalls (19 procent) kommuner: Utgångspunkten för bolagets arbete är de slutsatser och antaganden som projektet Biogas i Mellannorrland1 kom fram till. De slutsatser och antaganden som projektet gjorde har delats upp i fyra områden; miljö, teknik, juridik och ekonomi. Delområdena har gåtts igenom, analyserats, uppdaterats och återrapporterats till ägarna. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall -1,1-1,4-1,9 - -0,3 Verksamheten har bedrivits i enlighet med bolagsordning och ägardirektiv och enligt fastställd verksamhetsplan. Bolaget fick från start en ekonomisk ram på 3,0 miljoner kronor för ett års verksamhet. För återstod 1,1 mnkr av den ram som ägarna skulle finansiera genom aktieägartillskott vilket ägarna gjorde under året. Kommunfullmäktige beslutade i december att inte genomföra de förslag som BiMAB föreslagit samt att avveckla kommunens engagemang i bolaget. Scenkonst Västernorrland AB Ändamålet med bolaget är att med allmännyttigt syfte och inom ramen för den kommunala kompetensen bedriva och organisera professionell verksamhet inom musik-, teater-, dans- och filmkonstområdet, genom att producera, förmedla, främja och utveckla verksamheten och annan därmed förenlig och närstående scenisk och kulturell verksamhet. Landstinget Västernorrland äger 60 procent och Sundsvalls kommun 40 procent av bolaget. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr MRP Bokslut Bokslut 2016 Bokslut 2015 Avvikelse MRP/utfall -1,8-0,8-0,4 2,1 1,0 Föreställningen This is Västernorrland med manus och regi av Matforsbördiga Therese Söderberg turnerade i länet och avslutade som Julfrossa i Sundsvall. Den stora satsningen för vuxenpubliken var regissören Anna Petterssons bearbetning av en av de stora teaterklassikerna Körsbärsträdgården - fritt efter Tjechov som blev kritikerrosad av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Även denna föreställning gick på turné både inom och utanför länet. Sedvanligt bjöds det in till Lunchteater i Sundsvall och Härnösand. Scenkonst Västernorrland nådde med sin samlade verksamhet en publik på personer med olika aktiviteter. 51 procent av aktiviteterna riktades till barn och unga. ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund 107

108 UPPFÖLJNING ÖVRIGA BOLAG Svenska Kommun Försäkrings AB Bolaget ägs tillsammans med Gävle, Kiruna, Piteå, Uppsala, Trollhättan, Trondheim Helsingborg, Örnsköldsvik och Umeå kommuner. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr Utfall Utfall 2016 Utfall ,0 19,2 26,3 Bolaget SKFAB koordinerar och leder risk- och skadeförebyggandeansvaret för delägarkommunerna. Sundsvalls kommun äger 26,9 procent av aktierna i bolaget. I resultatet ingår årets återbäring till ägarna om 30 procent, totalt 2,2 miljoner kronor. Till följd av ändrade regler för avsättning till säkerhetsreserv har bolaget, som en bokslutstransaktion, löst upp 1/3 av säkerhetsreserven, 57 mnkr till beskattning. I verksamheten kan noteras att premieintäkten uppgår till 164,1 mnkr vilket är i enlighet med årets budget och 6,2 mnkr högre än föregående år. Ökningen beror främst på ökade totala försäkringsvärden, att ytterligare kommuner tillkommit i olycksfallsprogrammet samt att Sundsvalls kommuns bostadsbolag Mitthem tecknats för år. Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr Utfall Utfall 2016 Utfall ,2-12,9-93,1 Bolaget ägs av Sundsvall (50 procent) och Gävle (50 procent) kommuner. Bolaget har bildats för att aktieägarna i samverkanlångsiktigt och till så förmånliga villkor som möjligt ska kunna hantera och utjämna framtida ökad kostnadsbelastning avseende pensioner för kommunanställda samt ökade kostnader i kommunal äldreomsorg. Premieintäkter och kostnader för återförsäkringen följer föregående år och budget. Bolaget ingår inte i den sammanställda redovisningen. Kommunens andel i bolaget redovisas som en kortsiktig placering. 108 ÅRSREDOVISNING nämnder, bolag och kommunalförbund

109 Räkenskaper mostphotos.se ÅRSREDOVISNING räkenskaper 109

110 Resultaträkning, mnkr Kommunen Koncernen Not Utfall Utfall 2016 MRP Utfall Utfall 2016 Verksamhetens intäkter , , , , ,7 Verksamhetens kostnader , , , , ,8 Jämförelsestörande poster 3-19, ,6 - Avskrivningar 4-275,9-264,7-265,8-549,3-492,4 Verksamhetens nettokostnad , , , , ,5 Skatteintäkter , , , , ,1 Generella statsbidrag och utjämning 6 717,7 686,0 652,3 717,7 686,0 Finansiella intäkter 7 115,6 129,9 167,3 7,4 16,3 Finansiella kostnader 8-105,5-105,3-155,0-113,2-112,3 Jämförelsestörande finansiell kostnad Resultat före extraordinära poster och skatt 147,4 130,8 164,1 243,2 258,6 Extraordinära intäkter och kostnader Skatt på årets resultat ,1-42,2 Årets resultat 147,4 130,8 164,1 210,1 216,4 mostphotos.se 110 ÅRSREDOVISNING räkenskaper

111 Kassaflödesanalys, mnkr Kommunen Koncernen Not Den löpande verksamheten Årets resultat 147,4 130,8 210,1 216,4 Justering ej likviditetspåverkande poster 9 245,2 292,9 616,5 538,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar -28,2-21,9 2,3-27,4 Justering rörelsekapitalförändring ,8-158,0 95,9-89,9 Verksamhetsnetto 479,2 243,8 924,8 637,1 Investeringar Inköp av materiella och immateriella tillgångar -660,2-588, , ,5 Avyttrade materiella och immateriella tillgångar 0,2 1,0 18,9 84,6 Inköp av finansiella tillgångar -3,1-14,8-3,6-11,1 Avyttrade finansiella tillgångar 1,0 1,2 1,0 0,0 Investeringsnetto -662,1-601, , ,0 Finansiering Nyupptagna lån 6 950, , , ,7 Amortering av långfristiga skulder , , , ,3 Ökning av långfristiga fordringar , ,0 10,9-159,6 Minskning av långfristiga fordringar 984, ,7-0,4 Minskning av kortfristig utlåning ,0 Ökning av kortfristig utlåning - -18,8-0,0 Ökning av kortfristiga placeringar -16,0-16,0-25,1-16,0 Avyttrade kortfristiga placeringar - 44,2-44,2 Finansieringsnetto 46,0 47,7 231,8 296,4 Årets kassaflöde -136,9-309,7-148,1-284,5 Likvida medel vid årets början ,7 731,4 462,0 746,5 Likvida medel vid årets slut ,8 421,7 313,9 462,0 Förändring av likvida medel -136,9-309,7-148,1-284,5 ÅRSREDOVISNING räkenskaper 111

112 Balansräkning, mnkr Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 0,1 1,4 3,9 17,5 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar , , , ,4 Maskiner och inventarier ,0 178,9 432,6 430,3 Pågående investeringar 901,6 885, , ,7 Summa materiella anläggningstillgångar 5 101, , , ,4 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar ,1 371,5 3,6 3,5 Bostadsrätter 14,5 13,1 14,5 13,1 Långfristiga fordringar , ,9 212,0 222,9 Uppskjuten skattefordran 16 75,1 77,6 Summa finansiella anläggningstillgångar 5 259, ,5 305,2 317,1 Summa anläggningstillgångar , , , ,0 Bidrag till statlig infrastruktur 17 16,1 18,4 16,1 18,4 Omsättningstillgångar förråd m m. Exploateringsmark 244,6 227,7 244,6 227,6 Övriga förråd och lager 1,1 1,1 24,2 22,9 Summa förråd mm. 245,7 228,8 268,8 250,5 Fordringar Kundfordringar 55,4 41,7 222,8 202,7 Övriga kortfristiga fordringar ,8 525,5 798,5 806,0 Summa fordringar 705,2 567, , ,7 Kortfristiga placeringar ,5 533,5 604,8 579,7 Kassa och bank ,6 421,7 313,9 462,0 Summa omsättningstillgångar 1 785, , , ,9 SUMMA TILLGÅNGAR , , , ,3 112 ÅRSREDOVISNING räkenskaper

113 Kommunen Koncernen EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not Eget kapital 21 Årets resultat 147,4 130,8 210,1 216,4 Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital 2 781, , , ,0 Summa eget kapital 2 928, , , ,8 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ,5 272,5 359,9 333,8 Övriga avsättningar ,7 126,4 216,1 234,1 Minioritetsintresse ,8 13,0 Uppskjuten skatteskuld ,0 290,1 Summa avsättningar 409,2 398,9 924,8 871,0 SKULDER Långfristiga skulder Räntebärande skulder , , , ,0 Övriga långfristiga skulder 26 25,2 28,4 355,0 351,4 Summa långfristiga skulder 7 637, , , ,4 Kortfristiga skulder* Semesterlöneskuld och upplupna löner 210,1 216,8 214,9 216,8 Kortfristiga räntebärande skulder 45,7 61,1 45,8 59,5 Leverantörsskulder 376,2 277,5 512,6 378,7 Övriga kortfristiga skulder 554,4 448,3 883,9 889,2 Summa kortfristiga skulder 1 186, , , ,2 SUMMA SKULDER 8 823, , , ,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , , ,4 Ansvarsförbindelser och panter Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar , , , ,0 Borgensåttaganden ,3 728,6 54,3 55,6 Pensionsförpliktelser, kommunala bolag m m 29 13,8 14,4 - - SUMMA ANSVARSFÖRBINDELSER 2 962, , , ,6 ÅRSREDOVISNING räkenskaper 113

114 Noter kommunen och sammanställd redovisning mnkr Not 1 Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter kommunen Avgifter 209,6 207,5 469,6 454,2 Bidrag 625,3 592,4 664,7 604,6 Realisationsvinster 11,7 19,9 11,9 19,6 Hyror 220,7 206,2 638,4 597,2 Övriga intäkter 214,1 205, , ,1 Summa 1 281, , , ,7 Not 2 Kommunen Koncernen Verksamhetens kostnader kommunen Bidrag -395,1-392,6-395,1-392,6 Personalkostnader , , , ,3 Köp av varor -359,0-346,7-921,4-809,5 Köp av tjänster , , , ,4 Summa , , , ,8 Kommunen Leasingkostnader, operationella Avtalade leasingavgifter att betalas Mark, byggnader och tekniska anl. Maskiner och inventarier Totalt Inom 1 år 21,5 20,4 41,9 1-5 år 53,2 22,9 76,1 > 5 år 30,8-30,8 Not 3 Kommunen Koncernen Jämförelsestörande kostnader , ,6 - Summa -19,6 0,0-19,6 0,0 Not 4 Kommunen Koncernen Avskrivningar Avskrivning immateriella tillgångar -1,4-1,4-2,1-2,0 Avskrivning byggnader och anläggningar -227,1-222,3-463,4-412,2 Avskrivning maskiner och inventarier -36,3-36,9-72,8-74,1 Nedskrivningar -11,1-4,1-11,1-4,1 Summa -275,9-264,7-549,3-492,4 Not 5 Kommunen Koncernen Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt 4 981, , , ,5 Preliminär slutavräkning innevarande år 5,2-20,1 5,2-20,1 Slutavräkningsdifferens föregående år -20,0 4,7-20,0 4,7 Summa 4 966, , , ,1 114 ÅRSREDOVISNING räkenskaper

115 Not 6 Kommunen Koncernen Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 598,6 564,9 598,6 564,9 Regleringsavgift -1,0-3,3-1,0-3,3 Kostnadsutjämningsavgift -90,3-79,7-90,3-79,7 Avgift till LSS utjämning -19,2-21,1-19,2-21,1 Kommunal fastighetsavgift 168,7 165,1 168,7 165,1 Generella bidrag från staten 60,9 60,1 60,9 60,1 Summa 717,7 686,0 717,7 686,0 Av det generella statsbidraget på 55,6 mnkr med anledning av flyktingsituationen har 41,7 mnkr intäktsförts Not 7 Kommunen Koncernen Finansiella intäkter Ränteintäkter 0,0 0,4 6,5 9,8 Ränteintäkter från bolagen 85,7 94,1 - - Borgensavgift 4,0 4,0 - - Valutakursvinster 0,7 1,3 0,7 1,3 Utdelning koncernbolag 25,0 25,0 - - Vinst vid försäljning av finansiella tillgångar - 4,8-4,8 Övriga finansiella intäkter 0,2 0,3 0,2 0,4 Summa 115,6 129,9 7,4 16,3 Not 8 Kommunen Koncernen Finansiella kostnader Ränta på långfristiga lån och koncernkonto -92,9-96,4-100,6-103,4 Ränta på pensionsavsättningar -3,4-3,1-3,4-3,1 Förlust vid avyttring av finansiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Nedskrivning finansiella anläggninstillgångar -2,1 - -2,1 - Övriga finansiella kostnader -7,1-5,8-7,1-5,8 Summa -105,5-105,3-113,2-112,3 Not 9 Kommunen Koncernen Justering av av ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 264,7 260,6 539,7 490,4 Nedskrivningar 13,7 4,4 13,7 4,4 Upplösning bidrag statlig infrastruktur 2,3 2,3 2,3 2,3 Avsättningar 38,4 27,4 51,5 101,5 Upplöst skattefordran 2,5 Realisationsvinster -1,2-6,4-1,4-71,6 Periodiserade investeringsbidrag -0,4-0,4-12,7-0,4 Periodiserade realisationsvinster -2,9-6,3-2,9-6,3 Övrigt -69,4 11,3 23,8 17,7 Summa 245,2 292,9 616,5 538,0 ÅRSREDOVISNING räkenskaper 115

116 Not 10 Kommunen Koncernen Justering av rörelsekapitalets förändring Ökning (-) eller minskning (+) av förråd eller ,4-18,2 5,7 Ökning (-) eller minskning (+)av kortfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder -56,3-146,1-12,6-189,2 188,1-23,3 126,7 93,6 114,8-158,0 95,9-89,9 Not 11 Kommunen Koncernen Immatriella anläggningstillgångar IT-system Nyttjandeperiod 5 år Anskaffningsvärde vid årets början 27,6 27,6 27,6 27,6 -varav internt upparbetade 4,0 4,0 4,0 4,0 Anskaffningar under året 0,1 0,0 0,1 0,0 Försäljningar och utrangeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar tidigare år -26,2-24,8-26,2-24,8 Avskrivningar under året -1,4-1,4-1,4-1,4 Redovisat värde vid årets slut 0,1 1,4 0,1 1,4 Kommunen Koncernen Elcertifikat och utsläppsrätter Nyttjandeperiod 1 år Anskaffningsvärde vid årets början ,6 11,8 Omklassificeringar ,6 - Anskaffningar under året ,5 Försäljningar under året ,7 Redovisat värde vid årets slut 0,0 0,0 0,0 11,6 Kommunen Koncernen Nyttjanderätter Nyttjandeperiod 20 år Anskaffningsvärde vid årets början - - 0,9 0,9 Avskrivningar tidigare år ,1-0,1 Avskrivningar under året ,0 Redovisat värde vid årets slut 0,0 0,0 0,8 0,8 Kommunen Koncernen Nyttjanderätter Nyttjandeperiod 5 år Anskaffningsvärde vid årets början - - 3,0 3,0 Avskrivningar tidigare år ,9-0,3 Avskrivningar under året ,6-0,6 Redovisat värde vid årets slut 0,0 0,0 1,5 2,1 Kommunen Koncernen Koncessioner, panter, licenser, varumärken Nyttjandeperiod 5 år Anskaffningsvärde vid årets början - - 1,9 0,5 Anskaffningar under året ,4 Avskrivningar tidigare år ,3 0,0 Avskrivningar under året ,1-0,3 Redovisat värde vid årets slut 0,0 0,0 1,5 1,6 116 ÅRSREDOVISNING räkenskaper

117 Kommunen Koncernen Goodwill Nyttjandeperiod 5 år Anskaffningsvärde vid årets början - - 1,2 1,2 Avskrivningar tidigare år ,2-1,0 Avskrivningar under året ,2 Redovisat värde vid årets slut 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunen Koncernen Totalt immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde vid årets början 27,6 27,6 46,1 45,0 Årets investeringar 0,1 0,0 0,1 8,9 Omklassificeringar ,5 - Årets försäljningar 0,0 0,0 - -7,7 Anskaffningsvärde vid årets slut 27,7 27,6 34,7 46,2 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -26,2-24,8-28,7-26,2 Årets avskrivningar -1,4-1,4-2,1-2,5 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -27,6-26,2-30,8-28,7 Redovisat värde vid årets slut 0,1 1,4 3,9 17,5 Not 12 Kommunen Koncernen Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv mm Anskaffningsvärde vid årets början 71,7 68,9 71,7 68,9 Från pågående anläggning 11,5-11,5 - Årets investeringar - 4,8-4,8 Försäljningar och utrangeringar - -0,2 0,0-0,2 Omfört till exploatering - -1,8 - -1,8 Anskaffningsvärde vid årets slut 83,2 71,7 83,2 71,7 Redovisat värde vid årets slut 83,2 71,7 83,2 71,7 Kommunen Koncernen Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde vid årets början 3 512, , , ,9 - varav leasade verksamhetsfastigheter 208,6 208,6 208,6 208,6 Från pågående anläggning 289,6 110,5 289,5 110,5 Årets investeringar 118,0 14,6 118,0 14,6 Omklassificeringar - - Försäljningar och utrangeringar - -0,3-0,3 Anskaffningsvärde vid årets slut 3 919, , , ,7 - varav leasade verksamhetsfastigheter 208,6 208,6 208,6 208,6 Ackumulerade avskrivningar vid årets början , , , ,2 - varav leasade verksamhetsfastigheter -180,4-165,5-180,4-165,6 Årets avskrivningar -141,0-136,4-141,0-136,4 Omklassificeringar Försäljningar och utrangeringar 0,3 0,3 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut , , , ,3 - varav leasade verksamhetsfastigheter -194,1-180,4-194,1-180,4 Redovisat värde vid årets slut 2 400, , , ,4 Fortsättning Not 12 nästa sida ÅRSREDOVISNING räkenskaper 117

118 Fortsättning Not 12 Kommunen Koncernen Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde vid årets början 934,3 924, , ,5 - varav leasade fastigheter för affärsverksamhet 626,8 626,8 626,8 Från pågående anläggning ,9 508,6 Årets investeringar 0,6 10,2 295,5 594,4 Omklassificering - - 1,0 Försäljningar och utrangeringar ,2-5,8 Anskaffningsvärde vid årets slut 934,9 934, , ,7 - varav leasade fastigheter för affärsverksamhet 626,8 626,8 626,8 626,8 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -461,2-417, , ,7 - varav leasade fastigheter för affärsverksamhet -332,2-296,1-332,2-296,1 Årets avskrivningar -43,3-43,4-279,5-240,6 Omklassificeringar 0,0 0,0-1,4-5,2 Försäljningar och utrangeringar 0,0 0,0 45,3 4,0 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -504,5-461, , ,5 - varav leasade fastigheter för affärsverksamhet -368,3-332,2-368,3-332,2 Redovisat värde vid årets slut 430,4 473, , ,2 Kommunen Koncernen Publika fastigheter (gator, vägar parker) Anskaffningsvärde vid årets början 1 322, , , ,3 Från pågående anläggning 80,9 13,5 80,9 13,5 Årets investeringar 73,1 32,1 73,1 32,1 Anskaffningsvärde vid årets slut 1 476, , , ,9 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -450,9-413,3-450,9-413,3 Årets avskrivningar -37,5-37,6-37,5-37,6 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -488,4-450,9-488,4-450,9 Redovisat värde vid årets slut 988,5 872,0 988,5 872,0 Kommunen Koncernen Fastigheter för annan verksamhet Anskaffningsvärde vid årets början 152,5 142,0 152,5 142,0 Från pågående anläggning 9,7 3,4 9,7 3,4 Årets investeringar 2,4 7,1 2,4 7,1 Anskaffningsvärde vid årets slut 164,6 152,5 164,6 152,5 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -51,5-46,8-51,5-46,8 Årets avskrivningar -5,3-4,7-5,3-4,7 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -56,8-51,5-56,8-51,5 Redovisat värde vid årets slut 107,8 101,0 107,8 101,0 Kommunen Koncernen Övriga fastigheter Anskaffningsvärde vid årets början 0,4 0,4 0,4 0,4 Anskaffningsvärde vid årets slut 0,4 0,4 0,4 0,4 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -0,3-0,3-0,3-0,3 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -0,3-0,3-0,3-0,3 Redovisat värde vid årtes slut 0,1 0,1 0,1 0,1 118 ÅRSREDOVISNING räkenskaper

119 Kommunen Koncernen Totalt mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde vid årets början 6 061, , , ,4 Från pågående anläggning 391,7 127,4 568,0 636,0 Från pågående exploatering - 0,0 Årets investeringar 194,1 68,8 489,0 653,0 Omklassificeringar - - 1,0 Omfört till exploatering - -1,8 - -1,8 Försäljningar och utrangeringar - -0,5-58,2-6,3 Anskaffningsvärde vid årets slut 6 646, , , ,3 Ackumulerade avskrivningar vid årets början , , , ,5 Årets avskrivningar och nedskrivningar -227,1-222,1-463,3-419,3 Omklassificeringar 0,0 0,0-1,4-5,2 Försäljningar och utrangeringar 0,0 0,3 45,3 4,1 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut , , , ,9 Redovisat värde vid årets slut 4 010, , , ,4 I balansräkningsposten mark, byggnader och tekniska anläggningar ingår leasingobjekt med följande belopp Kommunen Koncernen Leasingavtal Anskaffningsvärde vid årets början 835,4 835,4 835,4 835,4 Årets avslutade leasingavtal -92,7 0,0-92,7 0,0 Anskaffningsvärde vid årets slut 742,7 835,4 742,7 835,4 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -512,5-461,6-512,5-461,6 Årets avskrivningar -49,8-50,9-49,8-50,9 Ackumulerade avskrivningar avslutade leasingavtal 92,7 0,0 92,7 0,0 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -469,6-512,5-469,6-512,5 Redovisat värde vid årets slut 273,1 322,9 273,1 322,9 Nuvärde av framtida minimileasavgifter Verksamhetsfastigheter Inom 1 år 9,9 18,7 9,9 18,7 Mellan 1-5 år 9,9 19,4 9,9 19,4 Senare än 5 år Nuvärde totala minimileasavgifter 19,8 38,1 19,8 38,1 Totala minimileasavgifter 19,8 38,1 19,8 38,1 Leasingskuld enligt balansräkningen 22,4 38,5 22,4 38,5 Variabla avgifter som ingår i periodens resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Fortsättning Not 12 nästa sida ÅRSREDOVISNING räkenskaper 119

120 Fortsättning Not 12 Kommunen Koncernen Fastigheter för affärsverksamhet Inom 1 år 28,7 28,2 28,7 28,2 Mellan 1-5 år 86,0 112,9 86,0 112,9 Senare än 5 år Nuvärde totala minimileasavgifter 114,7 141,1 114,7 141,1 Totala minimileasavgifter 124,0 154,9 124,0 154,9 Leasingskuld enligt balansräkningen 311,7 346,6 311,7 346,6 Variabla avgifter som ingår i periodens resultat 34,9 33,9 34,9 33,9 Not 13 Kommunen Koncernen Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde vid årets början 636,8 597, , ,0 - Varav leasade fordon 93,6 71,9 93,6 71,9 Från pågående anläggning 0,7-10,0 52,1 Årets investeringar 46,1 23,5 70,8 40,2 Omklassificeringar - 24,7-0,0 Försäljningar och utrangeringar -1,5-8,9-7,8-19,7 Anskaffningsvärde vid årets slut 682,1 636, , ,6 - Varav leasade fordon 120,1 93,6 120,1 93,6 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -457,9-429,1-839,3-783,8 - Varav leasade fordon -32,1-19,9-32,1-19,9 Årets avskrivningar -36,3-36,9-72,8-74,1 Omklassificeringar - - 5,0 - Försäljningar och utrangeringar 1,1 8,1 7,1 18,6 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -493,1-457,9-910,0-839,3 - Varav leasade fordon -47,0-32,1-47,0-32,1 Redovisat värde vid årets slut 189,0 178,9 432,6 430,3 I balansräkningsposten maskiner och inventarier ingår leasingobjekt med följande belopp Nuvärde av framtida minimileasavgifter Fordon Inom 1 år 15,9 13,0 15,9 13,0 Mellan 1-5 år 27,3 23,0 27,3 23,0 Senare än 5 år 0,1 0,2 0,1 0,2 Nuvärde totala minimileasavgifter 43,3 36,2 43,3 36,2 Totala minimileasavgifter 44,0 37,0 44,0 37,0 Leasingskuld enligt balansräkningen 73,8 61,6 73,8 61,6 Variabla avgifter som ingår i periodens resultat 0,5 0,5 0,5 0,5 120 ÅRSREDOVISNING räkenskaper

121 Not 14 Kommunen Koncernen Aktier och andelar mm Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början 371,5 366,5 3,5 2,1 Årets förvärv 0,1 0,5 1,7 1,4 Årets aktieägartillskott 1,6 4,5 0,5 - Årets nedskrivningar -2,1 - -2,1 - Redovisat värde vid årets slut 371,1 371,5 3,6 3,5 Kommunen Koncernen Specifikation av aktier och andelar Bokfört värde Ägarandel Bokfört värde Ägarandel Aktier och andelar i koncernföretag Stadsbacken AB 278,1 100,0% - - Norra Kajen Exploatering AB 75,0 100,0% - - Svenska Kommun Försäkrings AB 7,5 26,9% - - Medelpads Räddningstjänstförbund 8,2 77,1% - - Scenkonst i Västernorrland AB 2,0 40,0% - - Summa aktier och andelar i koncernföretag 370, Övriga aktier och andelar Ostkustbanan 2015 AB 0,1 10,0% 0,1 10,0% Biogas Mellannorrland AB 0,0 50,0% 0,0 50,0% Stadshuset i Sundsvall AB 0,2 9,0% 0,2 9,0% Norrsken AB - - 3,1 10,0% Övriga aktier och andelar - - 0,2 Summa övriga aktier och andelar 0,3 3,6 Summa aktier och andelar 371,1 3,6 Not 15 Kommunen Koncernen Långfristiga fordringar Utlämnade lån till kommunala bolag 4 873, ,9 - - Övriga långfristiga fordringar 0,0 0,0 213,9 222,9 Summa 4 873, ,9 213,9 222,9 Specifikation av utlämnade lån till kommunala bolag Mitthem AB 1 327, ,9 Sundsvall Energi AB 830,0 930,0 Sundsvall Vatten AB 1 110, ,0 SKIFU 1 065,5 965,5 Sundsvall Elnät AB 389,5 324,5 Reko Sundsvall AB 9,0 9,0 Midlanda flygplats AB 12,0 12,0 Norra Kajen Exploatering AB 130,0 130,0 Summa 4 873, ,9 Avgår kortfristig del 0,0 0,0 Summa 4 873, ,9 Specifikation av kommunens utlämnade lån räntejustering räntebärande fordringar inom: Belopp Ränta 12 månader 1 089,5 1,51% 2 år 694,0 1,70% 3 år 1 181,4 1,17% 4 år 862,5 1,35% 5 år 885,0 1,21% 5-10 år 161,5 1,31% Summa 4 873,9 121

122 Not 16 Kommunen Koncernen Uppskjuten skattefordran Ingående värde ,6 83,7 Årets förändring, effekt av K ,5-6,1 Utgående värde 0,0 0,0 75,1 77,6 Not 17 Kommunen Koncernen Bidrag till statlig infrastruktur Kommunens insats i E 4 Sundsvall 23,0 23,0 23,0 23,0 Anskaffningsvärde vid årets slut 23,0 23,0 23,0 23,0 Ackumulerade avskrivningar vid årets början -4,6-2,3-4,6-2,3 Årets avskrivningar -2,3-2,3-2,3-2,3 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -6,9-4,6-6,9-4,6 Summa 16,1 18,4 16,1 18,4 Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att komunens investering i projekt E 4 sundsvall ska redovisas som ett bidrag till statlig infrastruktur i balansräkningen och upplösas på 10 år. Not 18 Kommunen Koncernen Övriga kortfristiga fordringar Nettofordran koncernkonto 100,5 18,8 0,0 92,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 251,4 276,4 427,2 421,8 Kortfristig del av långfristig fordran 0,0 0,4-0,0 Övriga kortfristiga fordringar 297,9 229,9 409,9 291,7 Summa 649,8 525,5 837,1 806,0 Not 19 Kommunen Koncernen Kortfristiga placeringar Ingående värde 533,5 556,9 579,7 609,0 Årets förändring 16,0-23,4 25,1-29,3 Utgående värde 549,5 533,5 604,8 579,7 Beräknat marknadsvärde 625,7 618,5 680,9 664,7 Placering i Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB Kassa och depå 0,0 0,0 0,0 0,0 Fond Global Dynamic Allocation 90 A1 357,8 335,7 357,8 335,7 SHB Kortränta Criteria 345,0 336,6 345,0 336,6 Avgår nettoskulder i Kommungaranti -77,1-53,8-77,1-53,8 Övriga placeringar Noterade värdepapper, Sverige ,7 23,1 Noterade värdepapper, utlandet ,5 23,1 Summa 625,7 618,5 680,9 664,7 Not 20 Kommunen Koncernen Kassa och bank Sundsvalls kommun 284,6 421,7 284,6 421,7 Stadsbacken AB - - 0,0 0,0 Medelpads Räddningstjänstförbund - - 0,0 10,2 Scenkonst i Västernorrland AB - - 7,3 6,7 Sveriges Kommun Försäkrings AB ,9 23,2 Norra kajen Exploaterings AB - - 0,1 0,2 Summa 284,6 421,7 313,9 462,0 122 ÅRSREDOVISNING räkenskaper

123 Not 21 Kommunen Koncernen Eget kapital Vid årets början 2 781, , , ,1 Justering - 0,2-0,7 Årets resultat 147,4 130,8 210,0 216,4 Vid årets slut 2 928, , , ,8 Not 22 Kommunen Koncernen Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för pensioner Vid årets början 218,9 209,3 268,7 259,9 Intjänad förmånsbestämd ålderspension 14,3 18,1 14,8 18,3 Intjänad särskild avtalspension 0,3 0,0 3,1 0,0 Intjänad PA-KL 0,6 0,0 0,6 0,0 Intjänad PBF/PRF 1,9 1,4 1,9 1,4 Intjänad OPF/KL 0,8 0,7 0,8 0,7 Nya efterlevandepensioner 1,7 1,9 1,7 1,9 Utbetalda pensioner -10,1-11,6-12,2-12,9 Ränteuppräkning 3,4 3,1 4,2 3,8 Basbeloppsuppräkning 2,4-0,8 2,9-1,0 Ändrad diskonteringsränta 1,2-1,2 - Ändrad samordning 0,0-1,4 0,0-1,4 Övrig post 0,0-2,8 1,9-4,5 Avsatt till avtalspensioner - 1,0 0,0 2,5 Vid årets slut 235,4 218,9 289,6 268,7 varav utlöst visstidspension för förtroendevalda 6,1 5,9 6,1 5,9 Kommunen Koncernen Avsättning till löneskatt Vid årets början 53,6 50,8 65,1 63,1 Justering av löneskatt pensionsavsättning tidigare år 0,0 Förändring av löneskatt 3,5 2,8 5,2 2,0 Vid årets slut 57,1 53,6 70,3 65,1 varav avsatt särskild löneskatt till utlöst visstidspension till förtroendevalda 1,5 1,4 1,5 1,4 Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser vid årets slut 292,5 272,5 359,9 333,8 Överskottsmedel 14,6 11,1 14,6 11,1 Aktualiseringsgrad 98,0% 98,0% 98,0% 98,0% ÅRSREDOVISNING räkenskaper 123

124 Not 23 Kommunen Koncernen Övriga avsättningar Avsättning för återställande av avfallsupplag Redovisat värde vid årets början 71,9 76,0 120,0 124,4 Nya avsättningar - Ianspråktagna avsättningar -12,9-5,3-15,1-5,6 Förändring av värde avsättning 1,1 1,2 1,1 1,2 Utgående avsättning 60,1 71,9 106,0 120,0 Avsättning avgångsersättning förtroendevalda Redovisat värde vid årets början - 0,5-0,5 Ianspråktagna avsättningar - -0,5 - -0,5 Utgående avsättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensioner och löneskatt Medelpads Räddningstjänstförbund Redovisat värde vid årets början 54,5 57,0 - - Nya avsättningar 2,1-2,5 - - Utgående avsättning 56,6 54,5 - - Försäkringstekniska avsättningar Redovisat värde vid årets början ,9 32,9 Nya avsättningar ,3 10,0 Ianspråktagna avsättningar - - 0,0 - Utgående avsättning ,2 42,9 Övriga avsättningar Redovisat värde vid årets början ,2 11,8 Nya avsättningar - - 0,0 59,9 Ianspråktagna avsättningar ,3-0,5 Utgående avsättning ,9 71,2 Totalt övriga avsättningar Redovisat värde vid årets början 126,4 133,5 234,1 169,6 Nya avsättningar 2,1-2,5 10,3 69,9 Ianspråktagna avsättningar -12,9-5,8-29,4-6,6 Uppräkning av värde avsättning 1,1 1,2 1,1 1,2 Utgående avsättning 116,7 126,4 216,1 234,1 Not 24 Kommunen Koncernen Uppskjuten skatteskuld Ingående värde ,1 247,3 Årets förändring ,8 Utgående värde 0,0 0,0 290,1 290,1 124 ÅRSREDOVISNING räkenskaper

125 Not 25 Kommunen Koncernen Långfristiga räntebärande skulder Checkkredit 0,0 0,0 0,0 Lån hos kreditinstitut 0,0 0,0 673,0 673,0 MTN 5 900, , , ,0 Certifikatlån 1 352, , , ,3 Leasing 405,6 446,7 405,6 446,7 Summa långfristiga räntebärande skulder 7 658, , , ,0 Avgår kortfristig del av långfristig skuld -45,8-51,0-45,8-51,0 Summa 7 612, , , ,0 Kommunen Koncernen Räntejustering räntebärande skulder inom ; Ränta Belopp Ränta 12 månader 3 227,5 1,22% 3 655,5 1,11% 2 år 1 320,1 1,70% 1 380,1 1,63% 3 år 1 175,0 0,90% 1 360,0 0,79% 4 år 950,0 0,94% 950,0 0,94% 5 år 600,0 1,23% 600,0 1,23% 10 år 0,0 0,00% 0,0 0,00% 12 månader leasing 311,7 0,00% 311,7 0,00% Leasing bilar 73,8 73,8 Summa 7 658, ,1 Finanspolicyn utgör ett övergripande ramverk för den finansiella verksamheten inom Sundsvalls kommun och samtliga av kommunens majoritetsägda bolag. All finansiell verksamhet i kommunkoncernen, intern och extern, bedrivs i Sundsvalls kommuns internbank. Finansverksamheten ska genomföras på ett säkert och effektivt sätt utan spekulativa inslag, så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. Kapitalförsörjningen ska tryggas genom en god diversifiering avseende lånens förfallostruktur, upplåningsformer, långivare och väl avvägda likviditetsreserver. Ränteriskhanteringen syftar till att undvika stora och snabba genomslag i finansnettot. Detta görs huvudsakligen genom att räntebindningstiden på lånen ges en god spridning över tiden. Vid val av motpart ska motparter med hög kreditvärdighet väljas. Motpartrisken ska i möjligaste mån även reduceras genom att transaktionerna sprids på flera motparter. Säkringsinstrument rätneswapar Ränteswapar vid årets slut, nominellt värde 4 850, ,0 Kommunen Koncernen Marknadsvärde säkringsinstrument Säkrad låneskuld 7 272, , , ,9 Marknadsvärde säkringsinstrument -135,2-218,2-135,2-218,2 exkl. upplupen ränta Summa 7 137, , , ,7 Räntekostnad inklusive upplupen ränta Exklusive derivat Inklusive derivat Genomsnittsränta % -0,19% 1,11% Genomsnittlig räntebindningstid, år exkl. upplupen ränta 0,14 1,67 Totala räntekostnaden uppgick till 91,3 mnkr (exklusive derivat -8,0 mnkr). Uppgifterna avser finansieringen av Sundsvalls kommuns hela låneportfölj inklusive bolag och kommunalförbund. ÅRSREDOVISNING räkenskaper 125

126 Säkringsdokumentation per Syftet med säkringen Sundsvalls kommun har en skuld på 7 272,6 mnkr med löpande förfall fram till längsta lånets förfallodatum Sundsvalls kommun bedömer det som mycket sannolikt att skulden kommer att refinansieras i takt med förfallen. Syftet med säkringen är att minska variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och jämna ut räntekostnaderna över åren samt att anpassa ränterisken till de regler som anges i Sundsvalls kommuns finanspolicy som beslutas av kommunfullmäktige. Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringen i basräntan, ofta STIBOR 3M. Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta hänförliga till befintlig rörlig skuldportfölj. Säkringsinstrument Säkringsinstrumenten utgörs av en portfölj innehållande olika typer av räntederivat. Säkringsinstrumenten består av vanliga ränteswapar där Sundsvalls kommun erhåller/betalar rörlig ränta och betalar/erhåller fast ränta. Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet Sundsvalls kommun bedömer säkringsförhållamdets effektivitet vid boksluten genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten (skuldportföljen) med de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumenten (ränteswapparna). De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumenten eller den säkrade posten. Beräkningarna visar att det krävs stora sänkningar av riksbankens styrränta för att räntekostnaderna ska öka på den säkrade delen av skuldportföljen. Sundsvalls kommun anser därför att säkringsförhållandet per är effektivt, samt att det inte har skett någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren. Not 26 Kommunen Koncernen Övriga långfristiga skulder Periodiserad realisationsvinst, leasing 2,4 5,3 2,4 5,3 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år 7,4 7,7 315,0 316,1 Anslutningslån Fjärrvärme ,9 14,6 Skuld till kollektivet enligt Renhållningsförordningen - - 9,3 - Friköpsmedel parkering 15,4 15,4 15,4 15,4 Summa 25,2 28,4 355,0 351,4 Kommunen Koncernen Specifikation av periodiserad realisationsvinst Ingående värde 11,6 18,5 11,6 18,5 Varav intäktsfört -6,3-6,9-6,3-6,9 Utgående värde periodiserad realisationsvinst 5,3 11,6 5,3 11,6 Omfört till övrig kortfristig skuld -2,9-6,3-2,9-6,3 Utgående värde 2,4 5,3 2,4 5,3 126 Kommunen Koncernen Specifikation av förutbetalda intäkter som regleras över flera år*) Investeringsbidrag Vid årets början 3,2 3,4 109,0 111,0 Årets investeringsbidrag 0,2 0,1 11,6 0,2 Intäktsfört under året -0,2-0,3-2,1-2,2 Erhållna investeringsbidrag vid årets slut 3,2 3,2 118,5 109,0 - återstående antal år (vägt snitt) Anläggningsbidrag Vid årets början 4,4 3,8 4,4 3,8 Årets anläggningsbidrag - 0,8-0,8 Intäktsfört under året -0,2-0,2-0,2-0,2 Erhållna anläggningsbidrag vid årets slut 4,2 4,4 4,2 4,4 återstående antal år (vägt snitt) Anslutningsavgifter Vid årets början ,7 184,0 Årets anslutningsavgifter - - 0,0 23,4 Intäktsfört under året ,4-4,7 Erhållna anslutningsavgifter vid årets slut ,3 202,7 återstående antal år (vägt snitt) Bokfört värde 7,4 7,6 315,0 316,1

127 Not 27 Kommunen Koncernen Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar Pensioner Pensioner vid årets början 1 832, , , ,3 Pensionsutbetalningar -96,5-98,5-98,7-100,1 Aktualisering -0,2 0,4 0,1 0,4 Ränteuppräkning 17,7 18,0 18,1 18,4 Basbeloppsuppräkning 36,5 9,2 37,1 9,3 Bromsen 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig post -1,5-8,0-3,0-11,8 Vid årets slut 1 788, , , ,5 Löneskatt Vid årets början 444,4 463,6 452,5 472,9 Förändring av löneskatt -10,7-19,2-11,2-20,4 Vid årets slut 433,7 444,4 441,3 452,5 Summa pensionsförpliktelser vid årets slut 2 221, , , ,0 Pensionsskuld för samordnad visstidspension 5,3 6,5 Aktualiseringsgrad 98,0% 98,0% 98,0% 98,0% Not 28 Kommunen Koncernen Borgensåtaganden Egna hem och småhus SBAB 1,4 1,7 1,4 1,7 Boverket 0,1 0,4 0,1 0,4 AB Balken Finans Sweden 0,0 0,1 0,0 0,1 Kommunala hyresgarantier ansökta och beviljade hos Boverket 0,9 0,3 0,9 0,3 Summa egna hem och småhus 2,4 2,5 2,4 2,5 Övriga Sundsvalls Tennisklubb, tennishall 12,4 12,4 12,4 12,4 Skönsberg-Ortvikens Folkets Husförening - 0,6-0,6 Riksbyggen Brf Axhöjden 39,5 40,1 39,5 40,1 Stadsbacken AB 673,0 673,0 - - Summa övriga 724,9 726,1 51,9 53,1 Summa borgensåtaganden 727,3 728,6 54,3 55,6 Not 29 Kommunen Koncernen Pensionsförpliktelser kommunala bolag mm Medelpads Räddningstjänstförbund 13,8 14,4 - - ÅRSREDOVISNING räkenskaper 127

128 Revisionsberättelse för år Sundsvalls kommun, Kommunrevisionen Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar samt genom utsedda lekmannarevisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag. Styrelse, nämnder och beredning ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten samt för återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vid årets granskning noterar vi att socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden åter redovisar underskott. Socialnämnden har för överskridit sin ram med 150,3 mnkr och vår sammanfattande bedömning är att den ekonomiska styrningen och kontrollen är otillräcklig. Vi grundar vår bedömning på en fördjupad granskning av den ekonomiska styrningen av äldreomsorgen som visar på följande brister: y Befogenheter att vidta åtgärder vid befarade avvikelser är inte tydligt beskrivna för ekonomiskt ansvariga på olika nivåer i organisationen. y Resurstilldelningen till äldreomsorgens enheter är inte accepterad i den mening att den upplevs rimlig i förhållande till den verksamhet som bedrivs. y Rapporteringen i förvaltningsorganisationen är inte tillräckligt anpassad till att stimulera rapportmottagarnas beslutsfattande. y Brister i genomförandet av nämndens beslut om åtgärder har inburit att åtgärderna varit otillräckliga för att komma till rätta med ekonomin. Granskningen visar också på områden där den ekonomiska styrningen fungerat väl. Till exempel har förvaltningsledningen lämnat förslag till åtgärder för att åstadkomma en ekonomi i balans, som nämnden beslutat om. Vi kan också genom olika jämförelser med andra kommuner konstatera att äldreomsorgens resursförbrukning är rimlig i förhållande till verksamhetens utfall. Det rättfärdigar dock inte budgetavvikelsen. Barn- och utbildningsnämnden har överskridit sin ram med 20,9 mnkr och vår sammanfattande bedömning är att den ekonomiska styrningen och kontrollen är otillräcklig. Vi grundar vår bedömning på en fördjupad granskning av den ekonomiska styrningen av förskoleverksamheten, som visar på följande brister: y Befogenheter att vidta åtgärder vid befarade avvikelser är inte tydligt beskrivna för ekonomiskt ansvariga på olika nivåer i organisationen. y Resurstilldelningen till förskolans enheter är inte accepterad i den mening att den upplevs rimlig i förhållande till den verksamhet som bedrivs. y Rapporteringen i förvaltningsorganisationen är inte tillräckligt anpassad till att stimulera rapportmottagarnas beslutsfattande. y Nämnden och förvaltningsledningen har inte vidtagit tillräckliga åtgärder, både i arbetet med att anpassa verksamheten till resurserna och genom att lämna återkoppling vid rappoertering om befarade underskott. Granskningen visar också på områden där den ekonomiska styrningen fungerat väl. Till exempel har det i års budgetarbete bedrivits ett strukturerat arbete med åtgärdsplander för att åstadkomma en ekonomi i balans. Vi kan också genom olika jämförelser med andra kommuner konstatera att förskoleverksamhetens resursfördelning är rimlig i förhållande till verksamhetens utfall. Det rättfärdigar dock inte budgetavvikelsen. 128 ÅRSREDOVISNING

129 Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och beredningar i Sundsvalls kommun, i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens, nämndernas och beredningarnas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen inte är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning på en kommunövergripande nivå. Två av sju finansiella mål och tre av sju verksamhetsmål nås. Sammantaget delar vi kommunstyrelsens bedömning att utfallen inte är förenliga med målen om god ekonomisk hushållning. Vi riktar upprepad allvarlig kritik mot socialnämnden med anledning av att nämndens ledning, styrning, uppföljning och kontroll sammantaget varit otillräcklig, vilket har lett till ett budgetunderskott på 150,3 mkr. Nämndens åtgärder under har inte gett tillräckliga effekter i verksamheten som lett till en ekonomi i balans. Vi riktar kritik mot barn- och utbildningsnämnden med anledning av att nämndens ledning, styrning, uppföljning och kontroll varit tillräcklig vilket har lett till ett budgetunderskott på 20,9 mkr. Nämnden har inte vidtagit tillräckliga åtgärder under i arbetet med att anpassa verksamheten till resurserna och när det gäller att lämna återkoppling vid rapportering om befarade underskott. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter. Ulf Broman har inte deltagit i granskning av Stadsbyggnadsnämnden och Valnämnden på grund av jäv. Sundsvalls kommun Bilagor: Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Bilaga 1: Revisorernas redogörelse Bilaga 2: Granskningsrapporter samt revisionsberättelser ÅRSREDOVISNING 129