KCSH 2:2018. Sexualitet och hälsa. Rapport om utbildning för boendepersonal i Stockholms stad

Transkript

1 KCSH 2:2018 Sexualitet och hälsa Rapport om utbildning för boendepersonal i Stockholms stad

2 Kunskapscentrum för sexualitet och hälsa (KCSH, tidigare Lafa enheten för sexualitet och hälsa), arbetar med frågor som rör förebyggande och hälsofrämjande arbete kring hiv, STI, oönskade graviditeter och sexuell hälsa inom Stockholms läns landsting. KCSH har bland annat i uppdrag att leda utformandet av strategier inom SRHR-området (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) och att ge expertstöd i hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbete med SRHR-relaterade frågor. KCSH samordnar även landstingets arbete med det omgivande samhället i frågor som rör förebyggande och hälsofrämjande arbete på SRHR-området och utbildar personer som i sin yrkesverksamhet kommer i kontakt med personer med risk för hiv, STI, oönskade graviditeter och sexuell ohälsa. Webbadresser: E-post: kcsh.hsf@sll.se Stockholms stad har ett flertal boenden för ensamkommande ungdomar. Verksamheterna ger ungdomarna omsorg och stöd i det dagliga livet samt introduktion i det svenska samhället. Personalen arbetar för att utveckla, stärka och skydda ungdomarna. Målet för verksamheterna är att klara vardagen avseende försörjning och att vara förberedd för ett eget boende. Projektet genomfördes med ekonomiskt stöd från statsanslaget Insatser mot hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar, som fördelas av Folkhälsomyndigheten för att nå målen i den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (Prop. 2005/06:60) FÖRFATTARE: MAJA ÖSTERLUND PROJEKTLEDARE OCH UTBILDARE: MAJA ÖSTERLUND, PROJEKTLEDARE OCH ANSVARIG FÖR MÅLGRUPPEN MIGRANTER, KCSH (fd Lafa) THÉRÈSE JUVALL, SOCIONOM OCH SKOL- OCH UTBILDNINGSANSVARIG, KCSH (fd Lafa)

3 Sexualitet och hälsa Rapport om utbildning för boendepersonal i Stockholms stad Författare: Maja Österlund

4 Inledning I deklarationen om mänskliga rättigheter framhålls att varje människa har rätt att kunna bestämma över sin kropp och ha ett säkert och tillfredsställande sexualliv. Grundläggande för att kunna tillgodogöra sig dessa rättigheter är kunskap, stöd och god vård. Många av de ungdomar som kommit ensamma till Sverige har bristande kunskaper om sexuell och reproduktiv hälsa och därtill hörande rättigheter. Ansvaret för att tillgodose ungdomarnas behov av kunskap och god vård vilar primärt på skolan och hälso- och sjukvården. När det gäller att ge stöd och vägledning i vardagen, till exempel kring frågeställningar om sexualitet och hälsa, är det dock personalen på boendena för ensamkommande som är nyckelpersoner. Under 2015 ökade antalet ensamkommande ungdomar i Stockholms stad drastiskt och antalet boenden för ensamkommande likaså. Personalstyrkan utökades snabbt och personalens möjlighet att normalisera samtal om sexualitet med ungdomarna behövde stärkas. Tillsammans utformade dåvarande Lafa enheten för sexualitet och hälsa i Stockholms läns landsting, och Stockholms stad en utbildning i sexualitet och hälsa för personal som arbetar på boenden för ensamkommande i kommunen. Denna rapport beskriver insatsen och förhoppningsvis kan den inspirera andra som arbetar med liknande insatser. Februari 2018 Gunilla Neves Ekman Samordnare, Kunskapscentrum för sexualitet och hälsa

5 Innehåll Bakgrund 6 Brist på kunskap om sexuell hälsa 6 Behov av ökad kunskap hos dem som möter unga nyanlända 6 Migrationsprocessens påverkan 7 Tidigare insats 7 Situationen i Stockholms stad 7 Syfte 8 Metod 8 Utbildningens innehåll 8 Sex- och samlevnadsansvariga 10 Utvärdering av insatsen 11 Slutsatser 15 Framgångsfaktorer 15 Utvecklingsmöjligheter 17 Andra insatser 19 Ungdomsmottagningar i Stockholms län 19 Hälsoskola 20 Sexualundervisning på lättare svenska 20 Newcomers Youth 20 Youmo.se 21 Frågachans.nu 21 Referenslista 22

6 Bakgrund Under 2015 kom ett stort antal barn och unga på flykt till Sverige. Totalt sökte personer asyl och av dessa var barn, varav var ensamkommande under 18 år. Till Stockholms län anvisades ensamkommande barn av Migrationsverket. Inför 2015 var förväntan att Stockholms län skulle ta emot 888 asylsökande ensamkommande barn. Jämfört med det antal som anvisades under 2015 fick länet på kort tid ta emot fler ensamkommande barn än vad som det planerades för i slutet av 2014 (KSL, 2016). Brist på kunskap om sexuell hälsa Merparten av de ensamkommande unga är pojkar, 2015 var 93 procent pojkar och sju procent flickor. De flesta kommer från Afghanistan ( av samtliga ensamkommande barn 2015), men även från Eritrea, Irak och Somalia (Migrationsverket). När de kommer till Sverige har många bristfälliga kunskaper om frågor som rör kropp, sexualitet och rättigheter men även kring den psykiska hälsan. Därför finns ett stort behov av ökad kunskap i dessa frågor hos dem som möter unga på boenden, i skolan och i hälso- och sjukvården. Kunskapsnivån och förmågan att ta till sig information skiljer sig också åt bland ungdomarna. UMO:s (Ungdomsmottagningen på nätet) behovsanalys visar dock att den generella kännedomen om kropp, sexualitet och psykisk hälsa är mycket låg och att det finns stora kunskapsluckor hos de unga (UMO, 2016). Ensamkommande unga är en utsatt grupp ur flera aspekter. Många har sett eller utsatts för sexuella övergrepp och andra trauman under krig eller i samband med flykten till Sverige. Många känner sig ensamma och isolerade när de kommer till Sverige och upplever att de inte har någon att prata med. Precis som andra tonåringar är unga nyanlända inne i en fas i livet som präglas av förändring och tankar kring kropp, sexualitet, kärlek, vänskap och den egna identiteten. En uppväxt i krig och på flykt innebär att många har missat både skolgång och andra upplevelser som hör tonårstiden till. Istället bär de med sig andra upplevelser och erfarenheter som unga födda i Sverige inte har. För många kan det vara första gången de kommer i kontakt med information om kropp och sexualitet (UMO, 2016). Kunskapsbristen om sociala koder och rättigheter kan göra det svårt för ungdomarna att förhålla sig till omvärlden. Många väljer att isolera sig på grund av osäkerheten och rädslan att göra fel. Därför är det viktigt att informationen ges tidigt, för att skapa trygghet. Behov av ökad kunskap hos dem som möter unga nyanlända I Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCFs) rapport Fokus 15 tydliggörs att det finns en brist på målgruppsanpassad information, i termer av information på rätt språk och i termer av insatser på rätt arenor. För ensamkom- 6

7 mande unga är bristen på information på olika språk ett grundproblem i kombination med avsaknad av utbildning och riktlinjer för boendepersonal. Att det dessutom saknas sex- och samlevnadsundervisning inom språkintroduktion och sfi (svenska för invandrare) anses komplicera bilden ytterligare. Den utbredda kunskapsbristen hos boendepersonalen är vidare förknippad med en osäkerhet om hur man kan diskutera sex och samlevnad med de boende samt med negativa attityder kring huruvida det är lämpligt för de boende att få SRHR-information 1. Bilden är också att ungdomsmottagningarna inte når ut till boenden för ensamkommande på ett strukturerat sätt (MUCF, 2015). Dessa är faktorer som även Lafa uppmärksammat och som gjort att ytterligare insatser för dessa grupper ansetts relevanta. Migrationsprocessens påverkan En gemensam nämnare som berör alla individer i gruppen unga nyanlända är migrationsprocessen. Forskning visar att denna process skapar en sexuell riskutsatthet, bland annat på grund av att normer och sammanhang ändras, och att inte minst ensamkommande unga är en extra sårbar grupp (Höög, Shalmashi & Gustavsson, 2013). Andra bakgrundsfaktorer förknippade med sexuellt risktagande är bland annat låg självkänsla, tidigare utsatthet för sexuella övergrepp, tidigare STI:er 2 och erfarenhet av att ha gett eller fått ersättning för sexuella tjänster (UngKAB, 2009). Detta är faktorer som gör att dessa ungdomar löper en förhöjd risk i och med migrationsprocessen. Tidigare insats Mellan 2010 och 2012 pågick projektet Sex och samlevnad i en ny värld som syftade till att utbilda och stödja personal och ungdomar på Stockholms stads HVBhem 3 för ensamkommande ngdomar, i frågor som rör sex och samlevnad. Projektet var ett samarbete mellan Lafa enheten för sexualitet och hälsa, Järva mansmottagning och HVB-hemmen för ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms stad. Under denna projekttid fanns sex boenden i Stockholms stads regi (Höög, Shalmashi & Gustavsson, 2013). Situationen i Stockholms stad Då antalet boenden i Stockholms stad stadigt ökat under 2015 ville kommunen uppdatera personal och utbilda nya medarbetare. Antalet ungdomar och därmed även 1 SRHR står för Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter och innebär i korthet att rätten att bestämma över sin egen sexualitet och reproduktion är grundläggande för alla människor. Sexuell och reproduktiv hälsa och därtill hörande rättigheter omfattar varje människas lika möjligheter, rättigheter och förutsättningar att utan tvång, våld eller diskriminering kunna bestämma över sin egen kropp och ha ett säkert och tillfredsställande sexualliv som innefattar tillgång till kunskap och god vård. 2 STI står för sexuellt överförda infektioner, dvs könssjukdomar. 3 HVB står för hem för vård eller boende och innebär i denna rapport boendeverksamhet som riktas till barn och unga med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde, framför allt ensamkommande barn som söker asyl eller som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. HVB-verksamhet ska bedrivas enligt Socialtjänstlagen. 7

8 personal i Stockholms stad har förändrats mycket under projektperioden till följd av hög invandring som följts av skärpt asyllagstiftning och ID-kontroller. Stockholms stad hade vid början av insatsen ca 200 anställda på 14 boenden. Under projektperioden ökade antalet till ca 255 anställda och 17 boenden, men minskade i slutet av perioden till 195 anställda och 14 boenden. Ansvariga i kommunen ville göra en insats för att normalisera samtal om kroppen, relationer och sexualitet och samtidigt stödja ungdomar att orientera sig för att få stöd och hjälp i dessa frågor. Insatsen skedde med medel från det statliga hivbidraget. En gemensam ansökan skickades in från Stockholms stad. På senare år har flera verksamheter bedrivit insatser kring sexuell hälsa som riktar sig till just ensamkommande flyktingungdomar. Det har emellanåt gjort det svårt att överblicka och synkronisera de många insatserna. Det är viktigt att känna till vad andra aktörer gör och på vilka arenor. Det blir också viktigt att insatserna bygger på antirasistiskt och icke-patroniserande perspektiv. Syfte Syftet med utbildningssatsningen var att öka kunskapen om sexuell hälsa och rättigheter samt ge metoder för att prata om dessa frågor med ensamkommande ungdomar hos personal som arbetar på boenden för ensamkommande ungdomar i Stockholms stad. Metod Projektet utvecklades i samverkan mellan de ansvariga projektledarna på Lafa och ansvariga personer i Stockholms stad. Det var enhetschefen på enheten för ensamkommande barn och unga på socialförvaltningen i Stockholms stad som initierade insatsen. Inför utbildningsinsatsen diskuterades personalens kunskaper, behov och förutsättningar samt de förändringar på strukturell nivå som skulle ske i samband med utbildningen. Stockholms stad hade dels en policy för sex och samlevnad samt en handbok med stöd för personal i hur man hanterar olika frågor kopplade till sexuell hälsa bland ungdomarna. Dessa dokument uppdaterades i vissa delar inför utbildningsinsatsen, med stöd från Lafa (se Bilaga 1 och 2). Utbildningens innehåll Insatsen pågick under 2016 och skedde i tre omgångar för att all personal skulle ha möjlighet att kunna delta i utbildningen. Under insatsens gång tillkom ny personal vilket gjorde att sista omgången utbildningar skedde under senhösten Varje omgång bestod av utbildning om 1,5 dagar och omfattade ca 90 personer. Utöver utbildningarna träffade projektledarna på Lafa också de sex- och samlevnads- 8

9 ansvariga som utsetts (en på varje enhet). Dessa fick en fördjupning kring unga och hbtq samt handledning. All personal, såväl långtidsvikarier som chefer på alla nivåer, gick utbildningen för att skapa samsyn och en gemensam grund för det vidare arbetet. Utbildningen bestod av en heldag med föreläsningar med teori, fakta och en del praktiska tips samt en halvdag med praktiska exempel, metoder och falldiskussioner. Under heldagen deltog ca 90 personer och dagen innehöll föreläsningar med experter på frågor om sex och samlevnad. Innehåll i heldagsutbildningen: Att arbeta med sex- och samlevnadsfrågor Thérèse Juvall, socionom, skol- och utbildningsansvarig, Lafa Sexualitet och migration Maja Österlund, ansvarig sexuell hälsa för migranter, Lafa Identitet och normer Fox Foxhage, socionom och sexolog Könsstympning Karolina Höög, barnmorska, Lafa Oönskade graviditeter, hiv/sti och preventivmedel Susanne Rådahl, barnmorska, Sesam SÖS/Lotta Hasselberg, barnmorska, Lafa Presentation av Origo, länsövergripande resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Petra Sjunnesson, koordinator Origo Genomgång av policydokument för sex och samlevnad i Stockholms stad samt handbok för arbetet, Anna Shanaz Ali, Stockholms stad Heldagsutbildningen följdes av en halvdag där deltagarna fick testa några praktiska övningar samt diskutera kring olika fall i mindre grupper. Under halvdagen bestod gruppen av totalt max 25 deltagare. Detta för att alla skulle kunna delta i övningar och för att få tid till diskussion och reflektion. Deltagarna fick dels möjlighet att prova på övningar som de kan göra med ungdomarna på boendet. Övningarna bestod av både kunskapshöjande övningar och värderingsövningar. De fick också möjlighet att diskutera i mindre grupper utifrån beskrivningar av situationer kring sexuell hälsa som kan uppstå på boendet. Deltagarna kunde själva bidra med situationer som uppstått eller diskutera kring fall som projektledarna bidragit med. Under detta tillfälle fick personalen också en presentation av ungdomsmottagningen; hur den fungerar, vad man kan söka för, att ungdomarna kan vara anonyma osv, där barnmorska och kurator från en ungdomsmottagning närvarade. Deltagarna fick även tips på material, både till sig själva, till boendet och till ungdomarna, för vidare läsning. 9

10 Efter utbildningsinsatsen skickades en utvärderingsenkät till deltagarna. Frågorna och resultaten av utvärderingen redovisas under Utvärdering. Parallellt med insatsen genomförde Lafa också en insats för att öka samverkan mellan boenden och ungdomsmottagningar i hela Stockholms län. Läs mer om insatsen under avsnittet Andra insatser. Sex- och samlevnadsansvariga Enligt Stockholms stads policy för sex och samlevnad bland boenden för ensamkommande ska varje enhet ha en sex- och samlevnadsansvarig. Att vara sex- och samlevnadsansvarig innebär att ha kompetens för att: Planera och samordna ungdomarnas sex- och samlevnadsutbildning genom att bjuda in föreläsare, anordna samtalsgrupper/temakväll och studiebesök. Introducera ny personal till handbok och policydokumentet i arbetet med samlevnad när de börjar arbeta inom verksamheten. Hålla sig uppdaterad inom området sex och samlevnad, nätverka med andra organisationer samt informera övrig personal på arbetsplatsträffar och konferenser. Ansvara för att det finns en kontakt med en ungdomsmottagning knuten till varje boende. Ansvara för att det finns kondomer, metodmaterial och annat informationsmaterial på respektive boende. 10

11 Utvärdering av insatsen Utbildningsinsatsen för Stockholms stad har utvärderats och här presenteras utvärderingen tillsammans med några kommentarer och tankar kring insatsen. I januari 2017 skickades en utvärderingsenkät ut till alla som deltagit i utbildningen och som fortfarande arbetar i Stockholms stad. Enkäten innehöll frågor om utbildningens innehåll och metoder samt generella frågor om hur man upplever frågor kring sexuell hälsa i sitt arbete på boenden för ensamkommande ungdomar. Tjugofem av 56 personer (45 %) svarade på enkäten. Då många av dem som gått utbildningen under 2016 inte längre arbetar i Stockholms stad, till följd av minskat antal boenden, har det inte gått att nå alla. Det kan vara en av förklaringarna till att svarsfrekvensen är låg. Det kan dock poängteras att även om personalen slutat kommer de att ha nytta av de kunskaper de tillskansat sig under utbildningen även i andra sammanhang. Jag har haft tillfälle att prata med en ungdom kring sexualitet och sexuell identitet där kunskaperna jag fick under föreläsningarna var viktiga för att lyckas med samtalet. Enkätsvar Citatet ovan är taget från utvärderingen och får representera en del av deltagarnas upplevelse av utbildningsinsatsen. Alla svarande (100 %) ansåg att innehållet på utbildningsdagen med föreläsningar var bra eller mycket bra. Det är ett mycket gott betyg åt utbildningen och ett bevis på att personalen både anser att de behöver den kunskap som ges men också att den är relevant för deras arbete. Sammansättningen av föreläsningarna samt deras innehåll var väl avvägt och av stor nytta för deltagarna. (Se figur 1.) 32% 68% Mycket bra Bra Mindre bra Figur 1. Enkätfråga: Vad tyckte du om innehållet på utbildningsdagen med föreläsningar? 11

12 Majoriteten av deltagarna (96 %) tyckte att innehållet under halvdagen varit bra eller mycket bra. Under halvdagen fick deltagarna dels möjlighet att prova på övningar som de kan göra med ungdomarna på boendet, och dels diskutera i mindre grupper utifrån beskrivningar av situationer kring sexuell hälsa som kan uppstå på boendet. Deltagarna kunde själva bidra med situationer som uppstått eller diskutera kring fall som projektledarna bidragit med. Utöver detta fick deltagarna också chans att träffa personal från ungdomsmottagning samt få tips på vidare läsning både för dem själva och för ungdomarna. Det var ett väl genomtänkt pedagogiskt upplägg med erfarna utbildare som både bekräftade personalens upplevelse av att frågorna kan vara svåra att arbeta med, men också uppmuntrade personalen att utveckla sina tankar och perspektiv gemensamt. Övningarna var både kunskapshöjande och innehöll värderingsövningar, vilket skapade möjlighet att lyfta olika perspektiv och erfarenheter. Det öppnade för att lyssna på andra och för att kunna ändra uppfattning, något som kan vara viktigt i mötet med unga nyanlända. (Se figur 2.) 4% 42% 54% Mycket bra Bra Mindre bra Figur 2. Enkätfråga: Vad tyckte du om innehållet på halvdagen? (Metoder och falldiskussioner) Majoriteten av deltagarna (60 %) ansåg att utbildningen i hög eller mycket hög grad gett dem de kunskaper de behöver för att föra samtal om sexuell hälsa. Ingen av de svarande uppgav att de redan hade dessa kunskaper. (Se figur 3). Vad gäller de övriga kan vi bara gissa oss till vad som saknas. Kanske önskar personalen mer tips på samtalsmetoder i enskilda möten med ungdomar. De övningar deltagarna fick prova på var övningar som de förväntas göra med en grupp av ungdomar. Det kan också betyda att personalen önskar mer kunskap generellt, både i form av ytterligare utbildning men också som direkt stöd i sitt praktiska arbete. Två områden som inte funnits med som särskilda föreläsningar är hbtq och sexuell utsatthet. Dessa ämnen har till viss del ingått i andra föreläsningar, men skulle kanske behöva mer tid i utbildningen. Stockholms stad har en generell satsning på att öka kunskapen om hbtq inom alla verksamheter i kommunen. Ibland har det varit lite för grundläggande information. Enkätsvar 12

13 Det har också framkommit att vissa delar av utbildningen anses för grundläggande. Detta gäller dels i föreläsningarna, men framför allt i de praktiska övningarna. Några har också ansett att vissa delar av föreläsningarna varit för teoretiska. 8% 8% 32% Ja, i mycket hög grad Ja, i hög grad 52% Ja, i viss grad Nej, inte alls Figur 3. Enkätfråga: Har utbildningen som helhet gett dig de kunskaper du behöver för att föra samtal om sexuell hälsa? I fråga om huruvida utbildningen har påverkat deltagarnas arbete med sexuell hälsa svarar 40 % att det skett i hög eller mycket hög grad. Åttiofyra procent svarar ja på frågan, vilket visar att insatsen haft effekt. Tolv procent anser inte att den påverkat deras arbete. Detta kan bero på att de redan har ett fungerande arbete och att insatsen inte förändrat detta. Av den enda kommentaren kopplad till frågan framgår att de redan arbetar med denna fråga. (Se figur 4.) Skulle ha jobbat mycket med dessa frågor ändå. Enkätsvar 13

14 12% 4% 36% Ja, i mycket hög grad Ja, i hög grad 48% Ja, i viss grad Figur 4. Enkätfråga: Har utbildningen som helhet påverkat ditt arbete med sexuell hälsa? De svarande uppger också att de anser sig ha förutsättningar för att arbeta med sexuell hälsa på sin arbetsplats (88 %). Det är något som ansvariga för verksamheten inom Stockholms stad kan glädjas åt. (Se figur 5.) 12% 88% Ja Nej Figur 5. Enkätfråga: Har du förutsättningar för att arbeta med sexuell hälsa på din arbetsplats? 14

15 Slutsatser Utifrån de behov som identifierats, svaren i utvärderingen och diskussion med ansvariga för insatsen på Stockholms stad, redogörs här för några slutsatser kring insatsen. Slutsatserna används för att utveckla Lafas verksamhet och förhoppningsvis kan de också ge stöd åt fler verksamheter som planerar en liknande insats. Här redogörs för såväl framgångsfaktorer som utvecklingsmöjligheter och tips för framtiden. Framgångsfaktorer Här lyfts projektets framgångsfaktorer och sådant som projektledarna vill skicka med till andra som planerar en liknande insats. Insatsen bygger på erfarenhet och behovsanalys Lafa har arbetat med sex och samlevnadsfrågor under lång tid och har byggt upp en stor kunskapsbas utifrån lång erfarenhet. Projektledarna, tillika utbildare under insatsen har gedigna kunskaper om arbete med sexuell hälsa bland ungdomar och nyanlända. Projektledarna har också god kunskap om personalens arbete och förutsättningar. Tillsammans med detta har Stockholms stad kunnat bidra med en tydlig behovsanalys vilket gjort att insatsen varit skräddarsydd för målgruppen. Projektledarna har också varit med genom hela insatsen. De har stått för planering, genomförande (genom föreläsningar och i de praktiska övningarna) och uppföljning, vilket gjort att personalen kunnat vända sig till dessa med frågor och funderingar. Under hela insatsen har samarbetet mellan Lafa och Stockholms stad fungerat bra och båda parter har varit lyhörda för varandras synpunkter. Stockholms stad har visat att personalens kompetens i fråga om sexuell hälsa och rättigheter är högt värderad och många deltagare har även valt att gå ytterligare andra utbildningar som Lafa arrangerat. Gemensam plattform och förankring Mycket bra utbildning. Har med mig en del sedan tidigare utbildning, annars hade jag satt ännu högre betyg. Mycket bra helhetsintryck och viktigt att ge alla i personalen samma bas för vidare diskussioner och arbete. En viktig framgångsfaktor för insatsen har varit att alla delar av planering och genomförande har förankrats på alla nivåer. Insatsen initierades av chefen för alla boenden vilket skapat tyngd och en gemensam grund för arbetet. I och med detta har det varit relativt enkelt att få alla inblandade att ta ansvar för sina delar och för att få all personal att delta. När hela organisationen har en gemensam bas blir det enklare att skapa rutiner för arbetet och utgå från samma värdegrund, kunskapsbas och metoder i arbetet. Det ska finnas möjlighet att ventilera frågor med såväl arbetskamrater som chefer och att varje medarbetare känner ansvar för frågorna. 15

16 Under utbildningen gick ansvarig från Stockholms stad igenom policydokument och handboken för personalen för att tydliggöra att ansvaret för frågor om sexuell hälsa inte bara åligger de sex- och samlevnadsansvariga utan varje medarbetare. Det gäller särskilt i samtal med de ungdomar som medarbetaren är kontaktperson för. Den ansvariga gick igenom uppdragsbeskrivningen för sex- och samlevnadsansvariga så att alla medarbetare vet vad de kan förvänta sig av de sex- och samlevnadsansvariga och vad som ligger i det egna ansvaret. När personalen har ett öppet och inkluderande klimat där det är ok att prata om sexualitet, identitet och hälsa så kommer också ungdomarna att känna sig trygga och kunna öppna sig för att prata om dessa frågor. Blanda föreläsningar med praktiska exempel och övningar En viktig komponent för utbildningen har varit att den inte enbart bestod av föreläsningar. Att få chans att omsätta de teoretiska föreläsningarna med praktiska exempel och att få diskutera dessa frågor har gett personalen en bred grund att stå på. Det ansågs viktigt att få chans att diskutera frågor och situationer med sina arbetskamrater för att på så sätt bygga en gemensam bas. Det framkom t.ex. under falldiskussionerna att personalen ibland skulle agera på olika sätt och det blev viktigt att ta del av andras perspektiv och erfarenheter för att skapa en samsyn och gemensamma riktlinjer för arbetet. Diskussionerna gav också chans att ventilera sådant som kanske inte annars kommit upp på arbetsplatsträffar och öppnade upp för att prata om frågor kring sexuell hälsa generellt. Det framkom att det behövs mer diskussion på varje boende om hur man som personal agerar i vissa frågor då personalen ibland har olika uppfattningar kring detta. Mer än en dags utbildning tid för reflektion och diskussion Utbildningen pågick i mer än en dag och det var minst en veckas mellanrum mellan de två tillfällena. Detta för att personalen skulle ha tid att reflektera över innehållet i föreläsningarna och koppla det till sin verksamhet. Deltagarna fick i hemuppgift att fundera kring en situation som uppstått kring sexualitet eller identitet på boendet och hur ungdomen respektive personalen reagerade. Om utbildningsinsatsen pågått under endast en dag hade det varit svårt att hinna med både teori, praktiska övningar och diskussion. Koppla samman utbildningsinsatsen med andra insatser Parallellt med utbildningsinsatsen för personalen har ungdomsmottagningarna i Stockholms län fått ökade resurser från Lafa för att nå fler unga nyanlända. Alla ungdomsmottagningar har ännu inte kommit igång med denna verksamhet, något som boendepersonalen uppmärksammande. Det blev tydligt att nära kontakt mellan ungdomsmottagning och boende värderades högt bland personalen. Detta är något som Lafa tagit fasta på och kommer att skapa möjligheter för ytterligare samarbeten. 16

17 Som en del av utbildningen deltog personal från ungdomsmottagningar för att presentera sin verksamhet. Med denna insats fick personalen från ungdomsmottagning och boende chans att mötas och förstå varandras verksamheter och utmaningar. Att dessutom få ett ansikte på varandra gör det ofta lättare att lyfta luren och kontakta dem eller be om stöd och hjälp. Gemensam policy, handbok och sex- och samlevnadsansvariga Stockholms stad hade vid insatsens början redan en policy för arbete med sex och samlevnad för boendepersonal. Det gjorde att det redan fanns en grund att utgå ifrån och att frågorna var relativt levande i verksamheten. Personalen var motiverad att gå utbildningen eftersom de känt ett behov av kompetensutveckling utifrån de krav som arbetsgivaren ställer på verksamheten. En redan inarbetad struktur för att arbeta med sexuell hälsa underlättade för att bygga upp insatsen utifrån policydokumentet. Det skulle till viss del behöva omarbetas men skapar ändå en grund. Såväl dokumentet som den generella strukturen var närvarande under hela insatsen för att alla i personalen skulle veta vad de kan falla tillbaka på efter insatsen. Utvecklingsmöjligheter Fler ämnen Projektledarna har identifierat flera ämnen som skulle kunna ingå i utbildningsinsatsen, men som av olika anledningar inte funnits med. Boendepersonalen har t.ex. efterfrågat mer kunskap kring porr och hur man förhåller sig till internet. När diskussioner om detta uppstått har projektledarna delat med sig av sin kunskap och erfarenheter, men det är tydligt att personalen skulle behöva viss handledning och stöd kring detta. Under utbildningen gavs tips på hemsidor och ytterligare material kring just dessa frågor. Ett annat ämne är hbtq. På många sätt har frågor kring hbtq vävts in i utbildningen, men även här är det uppenbart att personalen skulle behöva mer fördjupad kunskap i frågan. De sex- och samlevnadsansvariga har fått fördjupning, men inte hela personalgruppen. Stockholms stad har dock initierat en utbildningsinsats för att öka kunskapen om hbtq generellt i all verksamhet, något som boendepersonalen får del av. Personalen har uppgett att de vill ha mer kunskap om hur man förhåller sig till normer, sociala koder och rättigheter för ungdomarna. Kanske skulle man kunna lägga till ytterligare övningar eller diskussion kring dessa frågor. Ytterligare utbildning Personalen har också uppgett att de upplever vissa delar av utbildningen för teoretisk. De efterfrågar mer praktiskt stöd och samtalsmetoder för att kunna ha enskilda samtal med ungdomar. Både projektledarna och de sex- och samlevnadsansvariga menar att fler fördjupningstillfällen och en tydlig rutin för handledning från Lafa till 17

18 de ansvariga bör utvecklas. Men inte bara de sex- och samlevnadsansvariga behöver påfyllning. Frågor kring sexualitet, sexuell hälsa och identitet förändras ständigt och kräver kontinuerlig påfyllnad av såväl kunskap som metoder. Fler aktörer En central faktor som skulle höja utkomsten av insatsen ytterligare är ett närmare samarbete eller parallella insatser till fler aktörer. Några sådana aktörer skulle vara skolpersonal och elevhälsa, men även socialsekreterare, gode män och personer som möter unga i fritidsaktiviteter. Skulle fler aktörer omfattas av utbildningsinsatsen och få ökad kunskap om vikten av god sexuell hälsa, om samtalsmetoder och om vikten av samverkan mellan aktörer kring dessa frågor skulle nätverket för nyanlända unga stärkas avsevärt. I denna insats ingick ungdomsmottagningen som en viktig part, men ju fler som samlas kring en ungdom och ju fler som har en gemensam bas kring dessa frågor desto bättre för ungdomen. 18

19 Andra insatser Utöver utbildningsinsatsen för boendepersonal pågår också andra insatser för att öka kunskapen om sexuell hälsa bland nyanlända unga i länet och nationellt. Här lyfts exempel på några sådana insatser. Ungdomsmottagningar i Stockholms län Personal på boenden för ensamkommande uttryckte en tydlig önskan och behov av att ungdomsmottagningen är tillgänglig för ungdomarna på boendet, men också för att stötta och svara på frågor från personalen. På de boenden som har en nära kontakt med ungdomsmottagningen i området upplever man det enklare att ha samtal med ungdomarna om frågor kring sexuell hälsa. Ungdomsmottagningar i Stockholms län kunde under 2016 söka medel från Lafa 4, upp till kr, för att särskilt kunna arbeta mot målgruppen ensamkommande ungdomar. Tjugo av 33 ungdomsmottagningar ansökte och beviljades dessa medel och en rad olika insatser har skett. Flera ungdomsmottagningar har utökat sitt utåtriktade arbete för att särskilt nå ungdomar i språkintroduktion. Många har ett upparbetat samarbete med skolor och erbjuder studiebesök till ungdomsmottagningen för elever i språkintroduktion. I vissa fall har ungdomsmottagningspersonal funnits på plats på skolor för att informera om sin verksamhet och om sexuell och psykisk hälsa. En del har också erbjudit STItestning och möjlighet att boka tid på ungdomsmottagningen i samband med besöket på skolan. En annan vanligt förekommande insats är att ungdomsmottagningen, i samarbete med personalen på boenden, erbjuder studiebesök för grupper av ungdomar som bor på boenden för ensamkommande. I vissa fall har ungdomsmottagningspersonal kommit till boenden för att informera om sin verksamhet och om sexuell och psykisk hälsa. De flesta ungdomsmottagningar har en nära kontakt med socialtjänst samt boenden i sitt upptagningsområde. Genom ett samarbete med socialtjänsten har några ungdomsmottagningar också nått ut till föräldrar i familjehem, med kunskap om ungdomars sexuella och psykiska hälsa men också med information om vad ungdomsmottagningen är och vad ungdomarna kan få hjälp med där. Stadsmissionens ungdomsmottagning och ungdomsmottagningen i Upplands Väsby har erbjudit öppna tillfällen för unga nyanlända att komma till ungdomsmottagningen 4 Medlen bestod dels av statsbidraget för hiv- och STI-prevention och dels av SKL:s bidrag för insatser i syfte att minska psykisk ohälsa bland unga. 19

20 för att få sexualupplysning. Under sex tillfällen har ungdomsmottagningspersonal gått igenom olika ämnen såsom anatomi, preventivmedel, mens mm. I samband med dessa tillfällen har ungdomarna också erbjudits möjlighet att boka tid på mottagningen. Ungdomsmottagningar har också arbetat fram informationsmaterial på olika språk för att bättre nå ut till nyanlända ungdomar. Ett exempel är Järva ungdomsmottagning som har gjort en film om vad ungdomsmottagningen är och hur man hittar dit. Hälsoskola En annan insats som Lafa genomfört tillsammans med Gullmarsplans ungdomsmottagning är Hälsoskola för ensamkommande ungdomar mellan 16 och 21 år. Den första Hälsoskolan pågick under våren 2016 och följdes av två omgångar under hösten Idén kom från kurator Sara Güttler på Gullmarsplans ungdomsmottagning, som genomfört flera olika insatser för att nå nyanlända ungdomar. Tillsammans med två ungdomar från Sveriges Ensamkommandes Förening utformades ett program kring sexualitet och psykisk hälsa för nyanlända ungdomar. Under sex tillfällen deltog ca 15 ungdomar för att få kunskap om och diskutera frågor kring kärlek, relationer, anatomi, sex, STI och psykisk hälsa. Hälsoskolan skedde på lätt svenska och två etablerade ensamkommande ungdomar deltog för att dels stötta språkligt och dels fungera som brygga och förebild för deltagarna. Läs mer om insatsen i rapporten Hälsoskola för ensamkommande ungdomar. KCSH 3:2018. Sexualundervisning på lättare svenska RFSU Stockholm har under flera år erbjudit sexualupplysning för språkintroduktionsklasser. Specialutbildade informatörer träffar klasser under minst 8 timmar vid 2 3 tillfällen. Upplysningen sker på lätt svenska och övningar och undervisning utgår från RFSU:s metodmaterial Sexualundervisning på lättare svenska. Insatsen utvärderades under 2015 av Splitvision Research på uppdrag av Stockholms läns landsting. Utvärderingen visade att insatsen är mycket uppskattad av såväl skolpersonal som elever (Splitvision Research, 2016). RFSU Stockholm har genomfört ytterligare ett projekt som bygger på medel från Länsstyrelsen och innebär sex- och samlevnadsundervisning anpassad även till HVB samt fritidsgårdar. För HVB erbjuds en samlad insats med utbildning för personal och sexualupplysning för de boende. Detta projekt har också utvärderats av Splitvision Research som visar att insatsen har ökat kunskapen om och normaliserat frågor kring sexualitet på boendena (Splitvision Research, 2016). Newcomers Youth Newcomers Youth är en stödverksamhet som riktar sig till unga asylsökande, papperslösa och nyanlända hbtq-personer mellan 15 och25 år. Projektet startades 20

21 som en reaktion på ungas behov inom nätverket RFSL Newcomers och sker i samverkan med RFSL, med finansiering från Arvsfonden (newcomersyouth.se). Under hösten 2016 startade den första mötesplatsen i Sverige för unga hbtq-personer som befinner sig i asylprocessen, nyligen fått asyl eller som fått avslag på sin asylansökan. Där kan de bl.a. få träffa andra i liknande situation, få rådgivning i sitt asylärende, delta på workshops och sommarläger (mynewsdesk.com). Youmo.se År 2016 gav regeringen i uppdrag åt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att ta fram och sprida en digital plattform med kunskap om hälsa, jämställdhet och sex för unga nyanlända. Resultatet, youmo.se, är en webbplats där delar av innehållet på umo.se har anpassats till målgruppens behov och översatts till fem språk. Som underlag för denna anpassning gjordes en behovsanalys under 2016, Vad behöver unga nyanlända? (regeringen.se). MUCF har även tagit fram en vägledning om att samtala om frågor som rör hälsa, sexualitet och jämställdhet: "Youmo i praktiken" (mucf.se). Frågachans.nu Lafa har en hemsida som riktar sig till barn och ungdomar i årsåldern med fakta och svar på frågor som rör sexualitet och samlevnad. På sidan kan unga läsa om kroppen, pubertet, sexualitet och preventivmedel. Sidan innehåller också en funktion där unga kan ställa och få svar på frågor från Ugglan samt dela med sig av sina tankar i Dagboken. Utvärdering visar att sidan används i skolundervisning för nyanlända och sidan har fått mycket gott betyg av såväl skolpersonal som barn och ungdomar. Webbsidan används också av ungdomar över 13 år, vars kunskaper i svenska är bristfälliga, då språknivån och kunskapsförmedlingen på sidan är enklare än t.ex. hos UMO.se. 21

22 Referenslista Tryckta källor Höög, Karolina, Gustavsson, Erik och Shalmashi Salar Sex och samlevnad i en ny värld. Stockholm: Lafa KSL, Kommunerna i Stockholms län Ensamkommande barn som anvisats till Stockholms län 2015 placeringar i länet och landet och boendekostnader. Stockholm Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Fokus 15: Del 1 Rätten till kunskap. Stockholm: MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Fokus 15: Del 2 Särskilt utsatta ungdomsgrupper. Stockholm: MUCF Splitvision Research Etnografisk utvärdering av RFSUs utbildningsinsats Sexualundervisning på lättare svenska. Göteborg Splitvision Research Etnografisk utvärdering av pilotprojekt gällande RFSU Stockholms sexualupplysande samtal riktade till ungdomar och unga vuxna på HVB-hem. Göteborg Tikkanen, Ronny Heikki, Abelsson, Jonna och Forsberg, Margareta UngKab09 kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Skriftserien 2011:1, Göteborg: Göteborgs universitet UMO Vad behöver unga nyanlända? En studie av ensamkommandes och andra unga nyanländas behov när det gäller frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och psykisk hälsa. Stockholm: UMO Digitala källor Fråga Chans. (Hämtad ) Mynewsdesk. RFSL ungdom lanserar Newcomers Youth (Hämtad ) Regeringen. Uppdrag till myndigheten MUCF att informera om hälsa och jämställdhet för unga nyanlända. (Hämtad: ) 22

23

24 Under 2016 bedrev Lafa enheten för sexualitet och hälsa (sedan 1 september 2017 Kunskapscentrum för sexualitet och hälsa) en insats tillsammans med Stockholms stad för målgruppen ensamkommande ungdomar. Insatsen bestod av en utbildning i sexualitet och hälsa för kommunens personal som arbetar på boenden för ensamkommande ungdomar. I denna rapport beskrivs utbildningen, metoder och erfarenheter. Förhoppningen är att kunna inspirera andra verksamheter som bedriver liknande insatser för att öka nyanlända ungdomars tillgång till en god sexuell hälsa.