Sex och samlevnad i en ny värld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sex och samlevnad i en ny värld"

Transkript

1 Sex och samlevnad i en ny värld Ett projekt för ensamkommande flyktingungdomar mansmottagning

2 Projektet Sex och samlevnad i en ny värld är ett samarbete mellan: - Lafa enheten för sexualitet och hälsa, Stockholms läns landsting, - Järva mansmottagning, Stockholms läns landsting och - Stockholms stad, Socialförvaltningen, Verksamhetsområde ensamkommande flykting ungdomar som söker asyl och fått permanent uppehållstillstånd. Lafa enheten för sexualitet och hälsa är ett metod- och kunskapscentrum inom Stockholms läns landsting som arbetar för att förebygga hiv, sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter. Verksamheten vänder sig till personer som arbetar med sexualitet och hälsa i Stockholms län, exempelvis inom skola, fritidsverksamhet, ungdomsmottagningar, inom vården och frivilligorganisationer. Lafa riktar sig även direkt till ungdomar och unga vuxna på webbplatserna säkraresex.se och frågachans.nu, genom kampanjer och kondomutdelning. Järva mansmottagning är en sex- och samlevnadsmottagning för män som är 20 år eller äldre. Mottagningen har funnits sedan 2003 och är idag en del av SLSO, Stockholms läns sjukvårdsområde. Uppdraget är att förebygga könssjukdomar och hiv. Det görs genom att erbjuda män rådgivning, provtagning och behandling, men också genom att möta grupper i skolor och föreningar. I det preventiva helhetsperspektiv som mottagningen har ingår också att möta män som har sexuella problem och att erbjuda en arena där män kan ställa frågor om sitt kön och bli undersökt. Stockholms stad har ett flertal boende för ensamkommande flyktingungdomar. Verksamheterna ger ungdomarna omsorg och stöd i det dagliga livet samt introduktion i det svenska samhället. Personalen arbetar för att utveckla, stärka och skydda ungdomarna. Målet för verksamheterna är att klara vardagen avseende försörjning och att vara förberedd för ett eget boende. Webbadresser:

3 Sex och samlevnad i en ny värld Ett projekt för ensamkommande flyktingungdomar Karolina Höög, Salar Shalmashi och Erik Gustavsson Stockholm 2013

4 Karolina Höög är leg. barnmorska och handläggare på Lafa- enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting. Karolina har en masterexamen i internationell hälsa och har bland annat jobbat med Läkare utan gränser i Somalia och Angola. Hon har lång erfarenhet av att arbeta med sexuell- och reproduktiv hälsa, både från klinisk verksamhet och ur ett folkhälsoperspektiv. Salar Shalmashi är socionom, leg. psykoterapeut, klinisk sexolog och sexualupplysare på Järva mansmottagning. Salar har en lång erfarenhet av att möta ensamkommande flyktingungdomar och föreläser mycket kring temat migration och sexualitet. Under 8 år arbetade Salar på ungdomsmottagningar där han mötte ungdomar, både i grupp och i individuella samtal. Erik Gustavsson är leg. sjuksköterska och enhetschef på Järva mansmottagning, Västerorts ungdomsmottagning och Järva ungdomsmottagning. Erik har mångårig erfarenhet av utåtriktat sex- och samlevnadsarbete, framförallt på SFI skolor och på boenden för ensamkommande flyktingungdomar.

5 Innehåll Inledning 6 Definitioner 6 Ungdomarna 7 Projektets historia 8 Utformning av projektet 9 Finansiering av projektet 10 Utbildning av personalen 11 Inledning 11 Arbetssätt 11 Genomförande 13 Reflektioner 15 Utbildning av ungdomarna 17 Inledning 17 Arbetssätt 18 Genomförande 20 Reflektioner 26 Vägledning 28 Inledning 28 Arbetssätt 28 Genomförande 29 Reflektioner 30 Policydokumentet 30 Sammanfattande reflektioner 31 Referenser 33

6 Inledning Projektet Sex och samlevnad i en ny värld pågick i tre år mellan 2010 och 2012 och syftade till att utbilda och stödja personal och ungdomar på Stockholms stads HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar, i frågor som rör sex och samlevnad. Projektet var ett samarbete mellan Lafa enheten för sexualitet och hälsa i Stockholms läns landsting, Järva mansmottagning och de sex HVB-hemmen för ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms stad. Syftet med den här rapporten är att beskriva projektet och därigenom dela med oss av kunskap och erfarenheter som vi fått under projektets gång. Eftersom det inte finns så mycket dokumenterat om liknande projekt är vår förhoppning att vi kan inspirera andra som vill arbeta med sexuell hälsa och ensamkommande flyktingungdomar. Definitioner UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees, FN:s flyktingorgan) definierar ensamkommande barn enligt följande: ett ensamkommande barn är en person under 18 år som är åtskild från båda sina föräldrar eller från en person som enligt lag eller sedvana har det primära ansvaret för barnet. I den här rapporten kommer vi att använda begreppet ensamkommande ungdomar eller ensamkommande flyktingungdomar. De ungdomar vi har träffat har varit mellan 14 och 20 år åringarna är således barn enligt barnkonventionen och den myndighetsålder som vi har i Sverige och de över 18 år är vuxna, om än unga vuxna. Vi har för enkelhetens skull valt att kalla hela gruppen av de 14- till 20- åringar vi träffat för ungdomar. Det de har gemensamt är att de har kommit till Sverige som ensamkommande barn enligt UNHCR:s definition och att de under projekttiden bodde på något av de sex HVB-hemmen för ensamkommande barn i Stockholms stad. 6

7 Ungdomarna De senaste åren har allt fler ensamkommande barn och ungdomar sökt asyl i Sverige. År 2004 sökte 388 ensamkommande barn och ungdomar asyl i Sverige, antalet har gradvis ökat för varje år, och 2012 var de 3578 stycken. Majoriteten (91 procent) av de barn och ungdomar som kommer till Sverige är tonåringar. De flesta är pojkar, år 2012 var 84 procent pojkar och 16 procent flickor. De flesta kommer från samma länder som de stora grupperna som söker asyl. Det vanligaste ursprungslandet är Afghanistan följt av Somalia, Eritrea och Irak. Vanligtvis kommer pojkarna från Afghanistan och flickorna från Somalia. (Migrationsverket ). Ungdomstiden är en tid av dynamik och turbulens i en människas vuxenblivande och en tid då föräldragenerationens rådande värderingar och normer ska prövas och accepteras, modifieras eller förkastas. Denna tid är omvälvande och turbulent för alla människor oavsett bakgrund och härkomst och oavsett individuella uttryckssätt. Under denna tid behöver alla ungdomar få möjlighet att pröva och ompröva värderingar och normer och få möjlighet att jämföra och möta andra. Behovet för ensamkommande flyktingungdomar är mycket större eftersom deras livssituation, i nästan i alla avseenden, förändrats radikalt under kort tid. Orsaken till att ungdomarna kommer ensamma kan handla om att skapa ett tryggare och rikare liv för sig själva och eventuellt för andra familjemedlemmar. Erfarenheter av att fly krig och väpnade konflikter gör att många av ungdomarna lider av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), sömnsvårigheter och ångest etc. Ungdomarna har oftast inte kunnat skyddas från traumatiska händelser. En stor del av dem har i sina hemländer varit med om förluster av familjemedlemmar, hot och våld samt avsaknad av skolgång. För många har även själva flykten till Sverige varit lång och farlig med erfarenhet av misshandel, rädsla, fängslande och övergrepp av olika slag. Ungdomarna är mycket sårbara då de har separerat från sin familj och förlorat mycket på vägen till Sverige. Som nyanlända i Sverige kommer de att hamna i situationer där tidigare erfarenheter inte alltid räcker för att kunna hantera den aktuella situationen. De flesta människor de tidigare samspelat med har bytts ut mot andra. Mötet med ett nytt samhälle och en ny kultur kan innebära en omtumlande erfarenhet mitt i deras sökande efter en vuxenidentitet. När den unge, utan sina tidigare ramar och regelverk, kommer till det nya landet hamnar hen lätt i förvirrade situationer där saker och ting inte längre är självklara och till och med obegripliga. Trots den påtagliga sårbarheten är de inte bara offer och ska helst inte betraktas så. Många har upplevt saker som ungdomar som växt upp i Sverige vanligtvis inte har. De har under lång tid 7

8 tagit ett stort ansvar och är ofta självständiga, handlingskraftiga och kompetenta. Många har ambitioner att göra något bra av sina liv och vill ha utbildning, trygghet och arbete. Den egna kraften och det livsbejakande förhållningssättet kan inte nog betonas i mötet med dessa ungdomar. Människor formas också i samspel med sin omgivning och påverkas därmed av hur de blir bemötta i samhället. Alla som arbetar med ensamkommande ungdomar måste kunna hantera och ta hänsyn till ungdomarnas bakgrund och tidigare erfarenheter men än viktigare är att ta hänsyn till de allmänmänskliga aspekterna, d.v.s. ungdomarnas psykosociala utveckling utifrån de villkor ungdomarna har befunnit sig i och befinner sig i nu. På HVB-hemmen i Stockholms stad är ansatsen i arbetet att stärka och stödja det som fungerar bra för ungdomarna vilket även varit utgångspunkten i vårt projekt. Sexualiteten är i grunden något positivt och kan vara en god kraft i människors liv. Ungdomarna ska i sitt sökande få stöd att uppnå känslan av sammanhang för att i förlängningen kunna organisera sina liv. Det gäller även inom den sexologiska sfären. För att kunna göra informerade val kring sin sexuella hälsa behöver unga människor tillgång till sexualundervisning. Utbildning, så även sexualundervisning, är en grundläggande mänsklig rättighet och finns bland annat uttryckt i den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt i barnkonventionen. Det finns väldigt få studier om ensamkommande flyktingungdomars situation och levnadsvillkor i Sverige, i synnerhet när det gäller ungdomarnas sexuella hälsa. Vi vet genom annan forskning kring ungdomar och sexualitet att vissa bakgrundsfaktorer är nära förknippade med sexuellt risktagande som till exempel låg självkänsla, tidigare utsatthet för sexuella övergrepp, tidigare haft en sexuellt överförd infektion (STI) och erfarenhet av att ha gett eller fått ersättning för sexuella tjänster. Vi vet också att migrationsprocessen i sig skapar en sexuell riskutsatthet, bland annat på grund av att normer och sammanhang ändras, och i det är man ofta ensam. De ensamkommande ungdomarna har dessutom generellt en låg kunskapsnivå vad gäller sexualitet och sexuell hälsa. Trots bristen på forskning kring ensamkommande flyktingungdomars sexuella hälsa är det ändå tydligt att de är en sårbar grupp som förtjänar uppmärksamhet och behöver extra preventiva insatser. Projektets historia I början av år 2009 blev Järva mansmottagning kontaktad av en person som arbetade på ett HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar. Hon berättade att personalen hade svårt att hantera ungdomarna när det gällde frågor och beteenden kring sexualitet. Bland annat beskrev hon en incident på ett badhus i Stockholm där tre killar från ett HVB-hem för 8

9 ensamkommande hade blivit polisanmälda för sexuellt ofredande i samband med ett besök. Hon beskrev även att hon upplevde att det fanns en jargong hos vissa som inte utgjorde ett bra föredöme för ungdomarna. Efter ett möte bestämde vi oss för att genomföra ett pilotprojekt där Järva mansmottagning tillsammans med en barnmorska från Lafa- enheten för sexualitet och hälsa träffade ungdomar på Stockholms stads HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar. Erfarenheterna från dessa möten med ungdomar och personal på HVB-hemmen låg till grund för det gemensamma projekt som föreliggande rapport beskriver. Utformning av projektet Projektet startade med bildandet av en projektgrupp. Gruppen bestod av en representant från varje HVB-hem i Stockholms stad samt två representanter från Järva mansmottagning och en från Lafa- enheten för sexualitet och hälsa. Representanterna från Järva mansmottagning och Lafa utgjorde projektledningsgruppen. Representanterna från HVB-hemmen hade sex och samlevnad som sitt ansvarsområde i sina respektive arbetslag och de bildade en grupp som kom att kallas för sex- och samlevnadsgruppen. Grundtanken med projektet var att man skulle hinna med att fokusera både på personalens och ungdomarnas behov. Begränsningar i tid och pengar gjorde det omöjligt att genomföra allt som vi önskade. Vi valde då att fokusera på personalen. Ett skäl till det var den stora omsättningen av ungdomar på de olika HVB-hemmen. HVB-hemmen är uppdelade för dem som söker asyl och för dem som har permanent uppehållstillstånd (PUT). Delvis flyttar ungdomarna mellan HVB-hemmen, men det tillkommer också ständigt nya ungdomar och andra flyttar till eget boende. Personalen på HVB-hemmen var däremot, under stor del av projekttiden, relativt stabil. Tanken med att fokusera på personalen var dessutom att vi ansåg att den kunskap som projektet genererade skulle kunna förvaltas av personalen och komma nya ungdomar till godo efter projekttidens slut. Projektet skulle stärka personalgruppen i deras bemötande av ungdomarna och även vara ett stöd för att vidareutveckla en policy för personalens arbete med sex- och samlevnadsfrågor. Förutom detta arbete bestämdes att Lafa och Järva mansmottagning skulle träffa ungdomarna en till två gånger per termin för att prata sex- och samlevnadsfrågor med dem och anteckna användbara erfarenheter och metoder. 9

10 Projektet delades således upp i fyra målområden efter vilka även denna rapport är indelad. 1. Utbildning och gemensamma diskussioner med all personal på Stockholms stads HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar med målsättning att öka medvetenheten och kunskapen om hiv/sti och sex och samlevnad. 2. Utbildning och gemensamma gruppdiskussioner med ungdomar på Stockholms stads HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar med målsättning att öka medvetenheten och kunskapen om hiv/sti och sex och samlevnad. 3. Genomföra vägledningsdiskussioner med sex- och samlevnadsgruppen med målsättning att ge dem möjlighet till fördjupning av kunskap och stöd i frågor som rör sex- och samlevnadsfrågor i vardagen på HVB-hemmen. 4. Skapa ett policydokument om sex och samlevnad som ska användas i det dagliga arbetet på HVB-hemmen i Stockholms stad. Trots en hög omsättning av personal i sex- och samlevnadsgruppen har de självklara ramarna för projektet gett arbetet en tydlig struktur. Personal har blivit föräldralediga, börjat studera, slutat och fått andra arbetsuppgifter. Ny personal har kommit in i gruppen under projekttidens gång, oftast med erfarenheter från de gemensamma utbildningsdagarna. Personalen från Lafa och Järva mansmottagning har varit densamma under hela projekttiden vilket varit viktigt för kontinuiteten. Projektet har sedan starten varit väl förankrat i de tre enheterna, Järva mansmottagning, Lafa och Stockholms stad och haft stöd av samtliga chefer som också gett projektet tid och resurser. Finansiering av projektet Stockholms stad ansöker årligen hos Smittskyddsinstitutet (SMI) om statsbidrag för insatser mot hiv och andra sexuellt överförda infektioner. Projektet Sex och samlevnad i en ny värld har finansierats av Stockholms stad med ovan nämnda statsbidrag. Merparten av de pengar som projektet fick gick till att avlöna de tre i projektledningen d.v.s. en medarbetare från Lafa enheten för sexualitet och hälsa i Stockholms läns landsting samt två medarbetare från Järva mansmottagning. HVB-hemmen har indirekt bidragit till finansieringen genom att låta samtliga ordinarie medarbetare ta del av utbildningsdagarna och tagit alla kostnader för vikarier, något som varit en förutsättning för att ordinarie personal ska kunna delta. 10

11 Utbildning av personalen Inledning Ett av huvudmålen i projektet var att öka medvetenheten och kunskapen om hiv/sti och sex och samlevnad hos personalen på HVB-hemmen. Personalen är viktiga vuxna i ungdomarnas liv, kanske de vuxna som står ungdomarna närmast, i avsaknad av föräldrar och släktingar. Med tanke på att många av ungdomarna är i gymnasieåldern och har missat sex- och samlevnadsundervisningen från den svenska grundskolan är personalen en viktig resurs att fortbilda i sex och samlevnad. Det är troligt att det är till dem som ungdomarna i första hand vänder sig till med sex- och samlevnadsfrågor. Det beslutades därför tidigt att utbildning av personalen skulle vara huvudfokus i projektet. Om personalen är kunnig och trygg när det gäller sex- och samlevnadsfrågor så skapas bättre förutsättningar för att föra samtal med ungdomarna kring dessa frågor. Det kan räcka med att signalera att frågorna är okej att ställa, men personalen finns också där för råd och stöd eller för att uppmärksamma eventuella problem och kunna hänvisa vidare till rätt ställe. Personalgruppen på de sex olika boendena i staden är heterogen både vad gäller ålder, kön, etnicitet och utbildning. De flesta anställda har dock en socionomutbildning som grund. I socionomutbildningen ingår ingen utbildning om sexualitet. I arbetet på boendena ingår inte heller något tydligt uppdrag att undervisa eller stötta ungdomarna i dessa frågor. Hur ungdomarna har blivit bemötta har förmodligen varierat beroende på vem i personalgruppen de har vänt sig till. Personalen har bemött ungdomarna utifrån sina egna erfarenheter och värderingar. Detta har ibland skapat förvirring och osäkerhet både hos ungdomarna och hos personalen. Värdet med att utbilda all personal ligger inte bara i att öka kunskapen och medvetenheten, utan också i att ge personalen en gemensam grund i ämnet att utgå från och därigenom bidra till att göra dessa frågor talbara. Arbetssätt Planeringen av utbildningsdagarna tog sitt avstamp i en behovsanalys hos personalen. Alla sex HVB-hem fick till uppgift att på ett arbetsplatsmöte fundera över vad de ville att utbildningen skulle innehålla och vad de själva ansåg vara viktiga ämnen att ta upp. Önskemålen berörde många olika områden såsom; normer, lagar, gränssättning, genusfrågor, hur man ska prata med ungdomar om sexualitet, mer kunskap om preventivmedel och 11

12 könssjukdomar, kroppens funktioner osv. Önskemålen från personalen sammanställdes och låg sedan till grund för innehållet i utbildningsdagarna. Projektledningen hade givetvis tankar och åsikter om vad en personalutbildning skulle innehålla utifrån sina professioner och tidigare erfarenheter av undervisning i sex och samlevnad. Vissa grundläggande saker när man jobbar med sex och samlevnad är till exempel att bli medveten om sina egna värderingar och de normer som råder i det samhälle man lever i. Att få syn på vilka föreställningar man själv bär på när det gäller sexualitet är grundläggande och minst lika viktigt som rena faktakunskaper när man ska jobba med sex och samlevnad. Tanken från projektledningen var därför att detta måste få genomsyra hela utbildningen. Eftersom medvetenheten om egna värderingar är så grundläggande beslutade vi att starta den processen tidigt i utbildningen och därefter utbilda i mer specifika ämneskunskaper. Ett annat grundläggande perspektiv som skulle genomsyra utbildningen var en positiv grundsyn på sexualiteten. Inför varje termin planerades innehåll och genomförande av utbildningsdagarna tillsammans med sex- och samlevnadsgruppen. Verksamhetschefen för HVB-hemmen i Stockholms stad var från starten angelägen om att personalen deltog och möjliggjorde därför att all personal kunde delta i utbildningsdagarna och såg till att det fanns vikarier för två till tre utbildningsdagar per termin. 12

13 Genomförande Utbildningsplanen var inte fast från starten utan utformades terminsvis av projektgruppen. Nedan finns en översikt över det genomförda utbildningspaketet. Utbildningstillfälle Innehåll Migration och sexualitet Sexualsyn- ett helikoptersperspektiv på sexualitet, sexuella handlingar, sexuell partner samt sexualitetens innehåll och syfte. Föreläsare Olle Waller, sexualupplysare (Lafa) Migration och sexualitet en resa i ungdomarnas psykosexuella värld. Föreläsare Salar Shalmashi, socionom och psykoterapeut (Järva mansmottagning) Ungdomssexualitet Biologiskt perspektiv - pubertetsutveckling. Föreläsare Mikael Lehtihet, läkare (Centrum för andrologi och sexualmedicin, Karolinska universitetssjukhuset) Psykologiskt perspektiv ungdomars psykologiska utveckling. Föreläsare Cecilia Kallenberg, psykolog (Stockholms universitet) Sociologiskt perspektiv Föreläsare Erik Centerwall, sexualupplysare och författare Genus Föredrag utifrån avhandlingen Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter Om pojkfotboll som manlig fostringsmiljö. Vilka värden och normer förmedlas och uttrycks? Föreläsare Jesper Fundberg, etnolog och lektor i idrottsvetenskap (Malmö högskola) Värderingsövningar kring genus och normer med Agneta Josephson, dramapedagog (Dramapedagogbyrån) 4 HBT- kunskap och normkritik Föreläsning och gruppdiskussioner. Veronica Berg, verksamhetsansvarig för utbildning (RFSL Stockholm) 13

14 Kvinnlig könsstympning Meri Liljegren, gynekolog/överläkare (Mottagningen för könsstympade kvinnor, Södersjukhuset) Ungdomsmottagningar att möta ungdomar i sex- och samlevnadsfrågor Föreläsare Mia Kilström, kurator (Gullmarsplans ungdomsmottagning), Marta Hansson Bocangel, barnmorska (Lafa) och Salar Shalmashi socionom och psykoterapeut(järva mansmottagning) Juridik kring sexuella övergrepp Föreläsare Barbro Sjöqvist, advokat (Advokatbyrå Barbro Sjöqvist AB) Hiv/STI, oönskade graviditeter, preventivmedel och kondomfakta Föreläsare Karolina Höög, barnmorska (Lafa) och Erik Gustavsson, sjuksköterska (Järva mansmottagning) Unga, sex och internet - om ungas internetvanor. Föreläsare Karen Austin, projektledare (Ungdomsstyrelsen) Religion, sexualitet och heder. Föreläsare Christer Hedin, religionshistoriker (Stockholms universitet) Efter varje utbildningstillfälle fyllde deltagarna i en utvärderingsblankett och besvarade hur de upplevt utbildningen. Resultatet av utvärderingarna visar att utbildningarna överlag har varit bra. De flesta ämnena och föreläsarna var mycket uppskattade. Däremot fanns en frustration över att föreläsarna inte alltid lyckades koppla sitt ämne tillräckligt till målgruppen, det vill säga de ensamkommande flyktingungdomarna. Inför varje utbildningsdag informerades föreläsarna om detta men enligt utvärderingen brast det trots allt när det gällde kopplingen till målgruppen. Ett försök att anpassa innehållet så mycket som möjligt till målgruppen var att den sex- och samlevnadsansvarige på varje HVB-hem hade möjlighet att skriva ner ett fall eller en frågeställning som personalen mött i vardagen och få möjlighet att diskutera det i grupper alternativt med föreläsarna. 14

15 Det visade sig också att personalen hade ett mycket stort behov av att diskutera frågeställningar med varandra och därför ökades tiden för gruppdiskussioner allt eftersom. Det var heller inte så vanligt att all personal från de sex HVB-hemmen brukade samlas i storgrupp vilket också givetvis bidrog till att behovet av att diskutera var stort. Pedagogiken har varierat mellan traditionella föreläsningar, gruppdiskussioner, frågestunder, filmvisning, värderingsövningar och fallbeskrivningar. Efterfrågan på mer kunskap ökade under projekttiden och idéer till nya ämnen och vinklingar dök ständigt upp. De flesta utbildningsdagarna var heldagar men några var halvdagar. Deltagandet och engagemanget från personalen var stort genom hela utbildningen. Reflektioner Som tidigare nämnts fanns ett stort engagemang från personalgruppen genom hela projektet. Både vad gäller deltagandet i utbildningsdagar och delaktigheten i form av önskemål, diskussioner och idéer. Det var ett ämne som engagerade de flesta och berörde deras vardag. Många kände stort ansvar gentemot ungdomarna och var måna om att samtalen kring sex och samlevnad med ungdomarna skulle bli bra. Ibland kunde det dock skapa en ängslighet hos personalen kring hur man gör rent praktiskt och de efterfrågade kontinuerligt konkreta handfasta tips. Vi hade givetvis kunnat överväga att ha en mer konkret samtalsträning i form av rollspel eller liknande, men valde att fortsätta utbildningsprogrammet med temaföreläsningar och försökte genom hela projekttiden ge personalen tilltro till sig själva och att våga pröva sig fram. Många experter var inbjudna att föreläsa på utbildningsdagarna, men som tidigare nämnts, saknades ofta kopplingen till de ensamkommande flyktingungdomarna. Man kan konstatera att det finns väldigt lite forskning i Sverige om flyktingungdomars psykosociala liv och ingen alls när det gäller deras sexuella hälsa. Eftersom antalet ensamkommande flyktingungdomar har ökat radikalt på senare år, finns det ett stort behov av forskning om denna viktiga aspekt i deras liv. Det positiva var att det startade en process för föreläsare och deltagare att kunna koppla kunskap om sexualitet med kunskap om ensamkommande ungdomar i allmänhet. Det bidrog också till känslan av att det projekt vi hade var unikt till sin karaktär. Det uttrycktes ofta önskemål från personalen att de ville veta mer om ungdomarnas ursprung, bakgrund, kultur och normer kopplat till sexualiteten. Vi valde dock att inte gå önskemålen till mötes av flera skäl. Dels är det svårt att ge en bild av ett lands kultur och normer, det finns 15

16 alltid en risk att berättelser blir ensidiga och stereotypa och att man därmed slår fast sanningar som inte stämmer. Vi ville undvika att befästa olikheter och istället jobba med utgångpunkten att ungdomar världen över är mer lika än olika. Utgångspunkten i likheter behöver naturligtvis inte stå i motsättning till ungdomarnas specifika situation, behov och sårbarhet. En bitvis svår balansgång. Som tidigare beskrivits fanns ett stort behov av att hitta ett gemensamt förhållningssätt till sex- och samlevnadsfrågorna på HVB-hemmen och höja kvaliteten på stödet till ungdomarna i dessa frågor. Utbildningsdagarna har på olika sätt bidragit till det. Delvis genom att frågorna kring sex och samlevnad går att prata om utifrån en gemensam kunskapsgrund, men även som grund för ett mer gemensamt förhållningssätt. Det är en bra start. Samtidigt som en gemensam plattform är positiv vill vi även peka på att eftersom det handlar om människor som befinner sig i en föränderlig fas finns en risk med allt för fasta ramar och strukturer. Arbetet med ensamkommande flyktingungdomar och sexualitet kräver en lyhördhet och flexibilitet som ingen gemensam plattform i världen kan ersätta. Problem och frågeställningar måste kunna lösas i stunden och arbetet kräver handledning och ständig kunskapsutveckling. Ett projekt som detta har därför givetvis begränsningar eftersom det är tidsbegränsat och arbetet måste kunna fortsätta kontinuerligt. Men vi vill påstå att grunden är lagd och det är tydligt att en process har startat. Förhoppningsvis får sex- och samlevnadsgruppen fortsatt mandat samt, tid och utrymme för att driva på den fortsatta processen och kunskapsinhämtningen. Målsättningen med utbildning för personalen var att öka medvetenheten och kunskapen om hiv/sti och sex och samlevnad och därmed öka kvaliteten på bemötandet av ungdomarna i dessa frågor. Målet är inte enkelt att mäta men i slutfasen av projektet ombads all personal att fylla i ytterligare en utvärderingsblankett och svara på några frågor. Nedan följer några citat från utvärderingen. Fråga: På vilket sätt har utbildningsdagarna haft betydelse i ditt arbete i relation till dina arbetskamrater? Svar: Gett mängder av kunskaper i allra högsta grad relevanta situationer i vår vardag, när det kommer till personalens egna åsikter, värderingar, tankar. Det har öppnats forum för diskussion. Även om föreläsaren inte applicerade på målgruppen kunde vi diskutera kring vår målgrupp och vad som är viktigt att tänka på. 16

17 Fråga: På vilket sätt har utbildningsdagarna haft betydelse i ditt arbete i relation till ungdomarna? Svar: I och med ökad kunskap lättare att tala sex med ungdomar samt i högre grad kunnat ge dem råd om vart de ska vända sig. Blivit mer observant och lyhörd för teman kopplade till sex och samlevnad när det gäller ungdomar. Kan idag prata om sex- och samlevnad som en självklar del av arbetet. Den integrationen fanns inte innan projektet. Fått syn på egna värderingar och fördomar. Ju mer man lär sig och pratar om sex och samlevnad desto lättare blir det att prata med ungdomarna. Blir mer bekväm och naturlig Fått mig att uppmärksamma att alla ungdomar inte ryms i heteronormen, t.ex. inte bara tala om flickvän med pojkar utan även med flickor. Väckt en vilja att ta i frågorna som ibland kan vara pinsamma. Att tänka på att inte bara flickor kan ha haft en svår resa utan även pojkar utifrån aspekten sexuella övergrepp. Utbildning av ungdomarna Inledning Trots att stort fokus lades på utbildning och vägledning av personalen var ungdomarna genom hela projektet den primära målgruppen. Utgångspunkten i utbildningen var att göra ämnet talbart och stimulera ungdomarna till egna reflektioner. Under arbetet med ungdomarna har vi mött en traditionell syn på sexualitet och jämställdhet. Det är en lång process att tillgodogöra sig ny kunskap kring olika normer och synsätt på sexualiteten. Vår intention var att starta och stödja den processen. Målsättningen var att öka medvetenheten och kunskapen om hiv/sti och sex och samlevnad hos ungdomarna, en kunskap vi menar att de har rätt till. Det fanns ett tydligt behov och önskemål hos personalen att ungdomarna skulle få utbildning i sex och samlevnad i grupper på HVB-hemmen, men vad ungdomarnas egentliga behov var hade vi mindre kunskap om. Utbildningen av ungdomarna och av personalen pågick parallellt vilket bidrog till att underlätta mötet mellan dem. 17

18 Tanken med att utbilda ungdomarna var inte bara utbildningen i sig utan också att utforska och undersöka olika metoder och arbetssätt som kunde lämpa sig bra just för den här målgruppen. Det finns inte mycket dokumenterat kring detta men vi utgick från våra tidigare erfarenheter som vi på olika sätt hade samlat genom åren som yrkesverksamma. För att kunna nå fram till ungdomarna krävs det en känslighet i förhållande till deras dåtid och deras nuvarande situation. Det fanns många frågor som skulle besvaras innan vi kunde komma igång med undervisningen. Hur mycket tid behövdes, hur skulle grupperna se ut, språklig nivå, att arbeta med tolk eller inte? Mycket var praktikaliteter men ändå av stor betydelse för hur vi skulle kunna nå fram till ungdomarna på ett bra sätt. Ungdomarna hade olika utbildningsbakgrund och olika erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning från tiden innan de kom till Sverige. De flesta var mellan 16 och 20 år och studerade på introduktionsutbildning för nyanlända elever på gymnasieskolans individuella program (IVIK) eller gymnasium och hade därför inte heller erfarenhet av den sex- och samlevnadsundervisning som genomförs i den svenska grundskolan. Flyktingungdomarna hade andra erfarenheter än många ungdomar i deras ålder och samtidigt brisande kännedom om normer, synsätt och lagar som under en lång tid vuxit fram i Sverige. Målet var att minska det avståndet och öka välbefinnandet och känslan av egen kontroll och sammanhang i det nya samhället. Arbetssätt Utifrån våra egna tidigare erfarenheter, pilotprojektet och litteratur, påbörjades planeringen tidigt tillsammans med sex- och samlevnadsgruppen. Även inför utbildningen av ungdomarna gjorde vi en behovsanalys utifrån vad personalen trodde att ungdomarna behöver, baserat på vad de sett och hört på HVB-hemmen. Alla sex HVB-hem fick i uppgift att på ett arbetsplatsmöte fundera över vad de ville att utbildningen skulle innehålla och vad de ansåg vara viktiga ämnen att ta upp. Därefter sammanfattade vi önskemålen i teman och diskuterade med sex- och samlevnadsgruppen vad som skulle prioriteras. Inför varje termin planerades innehåll och genomförande tillsammans med sex- och samlevnadsgruppen. Som tidigare nämnts fick hela utbildningssatsningen för ungdomarna vara en pågående process, där vi provade oss fram med olika gruppsammansättningar, olika metoder och olika innehåll. Det fanns många aspekter att ta hänsyn till i planeringen: ska grupperna vara uppdelade efter kön eller ska vi blanda grupperna, hur lång tid ska varje tillfälle ta, var ska vi vara, vilken tid på dagen passar bäst, hur många ska vi ha i varje grupp, 18

19 hur många behöver tolk, hur många klarar av undervisningen på svenska, vilket innehåll ska prioriteras, vilka metoder passar bäst, hur kommer ungdomarna att reagera, vad har vi för material, ska personal närvara eller inte, hur många tillfällen per grupp kan vi erbjuda osv. Det blev en hel del pusslande innan vi kom fram till lösningar som vi tyckte kändes rimliga. Vi provade att arbeta med och utan tolk, på svenska eller på ungdomarnas modersmål. Vi hade grupper uppdelade mellan könen och blandade grupper. Vi provade också olika typer av metoder, bland annat att diskutera utifrån fallbeskrivningar, diskutera utifrån ett kortare rollspel, ha traditionella föreläsningar, samtal utifrån vilka frågeställningar som kom upp osv. För att få struktur på detta och kunna dra slutsatser inför fortsatt planering förde vi anteckningar efter varje träff och bad dessutom personalen hålla koll och efterfråga hur ungdomarna hade upplevt gruppundervisningen. Det var tydligt att det fanns en stor skillnad på var ungdomarna befann sig beroende på om de hade uppehållstillstånd eller fortfarande var asylsökande. Detta tog vi hänsyn till i grupperna. Eftersom projektets resurser var begränsade beslöt vi tidigt (efter första terminen) att lägga fokus på ungdomar med PUT. Vi träffade dem två gånger och asylungdomarna en gång. Grupperna förändrades ständigt, nya ungdomar kom till under åren, andra blev klara med skolgång och flyttade från gruppboendet till eget boende. Många som tidigare träffat oss som asylsökande fick senare PUT och deltog därför i flera utbildningstillfällen. De flyttade även mellan olika boenden och kunde av den anledningen träffa oss flera gånger. Det betydde att en ungdom kunde träffa oss allt från en till fem gånger under projektets tid. Under projekttiden har vi träffat fler än hundra ungdomar. Vi försökte i möjligaste mån anpassa undervisningen efter ungdomarnas vardag. Vi provade olika tider, direkt efter skolan eller senare på kvällen. Många gånger konkurrerade våra gruppdiskussioner med annat såsom läxläsning och idrottsaktiviteter. Våra möten med ungdomarna skedde alltid på HVB-hemmen. Delvis för att förenkla för ungdomarna men också för att de förmodligen kände sig tryggast där. Vi var tydliga med att deltagandet var frivilligt. Deltagandet var stort men ungdomarna deltog i större utsträckning när personalen hade förberett dem på vad gruppdiskussionen skulle handla om och stöttat dem att delta. 19

20 Genomförande Innehåll Inledningen på gruppsamtalen är oerhört viktig. De flesta ungdomar visar intresse och nyfikenhet på undervisningen. Men en del av ungdomarna vi mött har visat ett relativt stort motstånd mot ämnet, varit misstänksamma och kanske oroliga för vad som skulle komma att tas upp i grupperna. Det var viktigt att få dem att känna sig trygga och lägga tyngdpunkten på att avdramatisera vad vi skulle prata om och få dem att förstå att det var deras rättighet att få kunskap i ämnet. Vi har varit noggranna med att tala om att alla ungdomar i Sverige får undervisning i sex och samlevnad och att kunskapen kan hjälpa till att navigera i det nya samhället. Det är också viktigt att säga att alla deltar på sina egna villkor. Planen från början var att alla ungdomar skulle få grundläggande kunskap om könsorganens anatomi och fysiologi, ha kännedom om hiv och andra sexuellt överförda infektioner, kondomer och preventivmedel samt diskutera värderingar kring sexualitet, relationer och HBT-frågor. I detta skulle även diskussioner kring lagstiftning diskuteras såsom: abortlagen, sexuell myndighetsålder, sexuella trakasserier osv. För de asylsökande ungdomarna, som varit i Sverige en kort tid, fick fokus ligga på kropp, kön och hiv/sti och kondomer. Anledningen till detta var framför allt de språkliga barriärerna. För ungdomar med PUT som träffade oss flera gånger och som även varit i Sverige längre tid än de asylsökande lade vi mer fokus på att diskutera kring värderingar, relationer, HBTfrågor, heder, svensk lagstiftning osv. Alla grupper var olika. Vissa frågor fick ta stor plats andra mindre, det styrdes till stor del av vad ungdomarna frågade om och hur diskussionen utvecklades. Som gruppledare kom vi alltid med en plan över vad vi skulle ta upp i gruppen men många gånger var frågorna och behoven andra för ungdomarna just då. Det ställdes stora krav på gruppledaren att vara flexibel och lyhörd för vad ungdomarna signalerade att de ville prata om. Vår inställning var hela tiden att försöka möta deras behov och att tillåta att mötena kunde bli annorlunda och innehålla annat än vad som var planerat och att inte känna det som ett misslyckande. Man kan alltid lyssna på frågor, hjälpa till att sätta in frågan i ett större sammanhang och relatera till de ämnen som det var planerat att man skulle ta upp och på så vis ändå styra samtalet. Lyhördhet och flexibilitet är en förutsättning för att nå fram. I tjejgrupperna har det funnits önskemål om och ett tydligt intresse för att prata om mens, graviditet, oskuld och kvinnlig könsstympning. I killgrupperna har intresset varit mer kring 20

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Makt, kultur, sexualitet

Makt, kultur, sexualitet Makt, kultur, sexualitet Hur hänger det ihop? Handledning för dialog med ungdomar Ett dialogprojekt med ungdomar från gymnasieskolor i Göteborg av ungdomsmottagningarna i Göteborg 2006 Makt, kultur, sexualitet

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Programfolder 2014. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2014. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2014 En resurs för personal som arbetar med barns och ungas hälsa samt rättigheter. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Hälsokällan - en verksamhet

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan Bil 1a ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan Sökande kommun: Kiruna kommun Ansökan skickas till: Länsstyrelsen

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige

Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning?

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Välkomna till dagens diskussion om Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Projekt Sexuell hälsa 2011 2013 Marie Sand & Sanna Malmros Hålltider 13.15 Inledning Jelica Ugricic 13.20 Projekt Sexuell

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill?

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt

Läs mer

Att arbeta med ensamkommande asylsökande tonårspojkar och SESAM

Att arbeta med ensamkommande asylsökande tonårspojkar och SESAM Ahmed, 15 år, blev väckt vid midnatt av sin far. I skenet av stearinljus satt redan modern i köket med ångande te framför sig. Doften av nybakt bröd gav en välkomnande känsla. En känsla av sorg infann

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan

10 punkter. för en bättre sexualundervisning i skolan 10 punkter för en bättre sexualundervisning i skolan RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation, som verkar för att sprida en fördomsfri och öppen syn på sex- och samlevnadsfrågor.

Läs mer

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen är förskolechefen tillsammans med

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Att bemöta sexualitet och relationer på behandlingshem

Att bemöta sexualitet och relationer på behandlingshem Att bemöta sexualitet och relationer på behandlingshem Rapport från ett utbildningsarbete En sammanställning av Maria Bergström och Stefan Laack Innehållsförteckning Inledning 3 Vad vet vi om unga, sexualitet

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP Längtan och möjligheter självkänsla, självtillit och självförtroende I strävan mot det jag vill, mot nya mål, kan ibland tron på mig

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2015 En resurs för personal som arbetar med barn och unga En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Vårt uppdrag barnens bästa Så här arbetar vi Hälsokällan

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer