Omslagsbild: Rapsbagge (Meligethes aeneus) i blomma på raps. Foto: Louis Vimarlund.

Transkript

1 Bilagor 01

2 Omslagsbild: Rapsbagge (Meligethes aeneus) i blomma på raps. Foto: Louis Vimarlund.

3 Innehåll 6 Bilagor Läsanvisning för bilagorna Bilaga 1 Mall för tester av strategin...55 Bilaga 2a Test av strategin för oljeväxter insekter...62 Bilaga 2b Test av strategin för oljeväxter svampsjukdomar...70 Bilaga 2c Test av strategin för oljeväxter ogräs...75 Bilaga 2d Exempel: kalkyl för bekämpning av jordloppor i vårraps...85 Bilaga 2e Exempel: kalkyl för bekämpning av rapsbaggar i vårraps...86 Bilaga 2f Exempel: kalkyl för ogräsbekämpning i höstraps, radhack Cameleon...87 Bilaga 3a Test av strategin för lök skadedjur...88 Bilaga 3b Test av strategin för lök svampsjukdomar...94 Bilaga 3c Test av strategin för lök ogräs Bilaga 3d Exempel: Kalkyl för ogräsbekämpning i lök, med Robocrop Bilaga 4a Test av strategin för äpple skadedjur Bilaga 4b Test av strategin för äpple svampsjukdomar Bilaga 4c Test av strategin för äpple ogräs...128

4 6 Bilagor 6.1 Läsanvisning för bilagorna Utredningen föreslår en arbetsmetod för en strategi för växtskyddsmedel. Vi har utvecklat förslaget genom tester av tre modellgrödor: oljeväxter, kepalök och äpple. För att dokumentera testerna har en mall utvecklats för risk- och konsekvensanalysen. I mallen finns: 1. En disposition med rubriker och tabeller. 2. Kontrollfrågor för urval av växtskyddsproblem 3. Typen av källor för informationen om växtskyddsmedel I testerna finns situationen beskriven för den enskilda grödan. Testerna har delats upp i olika dokument för ogräs, skadedjur och svampsjukdomar. Utredningen har arbetat parallellt med testerna och utvecklingen av risk- och konsekvensanalysen och därför har mallen ändrats efter hand. Det är en av orsakerna till att testerna för de olika grödorna inte ser likadan ut. Förutsättningarna för de olika grödorna skiljer sig åt. De odlas på helt olika sätt och de angrips i olika hög grad av olika skadegörare. De är också olika känsliga för konkurrens från ogräs. För vissa skadegörare och grödor finns mycket resultat från forskning och försök, för andra betydligt mindre eller nästan ingenting. Det är ytterligare en anledning till att testerna innehåller olika mycket information. Samtidigt speglar det verkligheten och är något som strategin måste kunna hantera. Situationen på marknaden för växtskyddsmedel ändras ständigt. Testerna avslutades den 19 oktober 2011 och beskriver därmed situationen som den såg ut då. 54

5 Bilaga 1 Mall för tester av strategin. I Skadegörare och ogräs som inte är knutna till särskild gröda 1. Översikt Riskanalys av enskilda arter eller grupper av arter som inte är direkt knutna till en gröda, till exempel kvickrot och åkerfräken. En flerårig bekämpningsstrategi mot kvickrot innehåller bland annat behandling efter skörd, det vill säga ett användningsområde som inte är direkt knutet till en gröda. II Analys av Gröda X A. Riskanalys 1. Översikt En översikt över växtskyddsproblemen i en gröda, se tabell 1. Översikten delas upp i olika dokument för 1. ogräs 2. skadedjur (eventuellt nematoder) 3. svampar (eventuellt bakterier) 4. tillväxtreglering. Bakterier, virus och nematoder tas med när det är relevant. Virus listas i förekommande fall med den vektor som står för deras spridning. Tabellen 1, se nedan, är ett urval av de vanligast förekommande växtskyddsproblemen, även sådana som inte kan bekämpas med växtskyddsmedel. Den ger en bild över växtskyddsproblemen i grödan och information till den fortsatta riskanalysen. Kontrollfrågor för urval till översikt av växtskyddsproblem: För lantbruksgrödor 1. Finns arten med i officiella rådgivningsunderlag som Kemisk ogräsbekämpning och Bekämpningsrekommendationer från Jordbruksverket? 2. Finns annan indikation på att arten har ekonomisk betydelse eller bekämpas kemiskt? Det kan vara egna erfarenheter, kontakter med rådgivare och odlare. För trädgårdsodling: 1. Växtskyddsproblemet är identifierat i rapporten Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden Finns annan indikation på att arten har ekonomisk betydelse eller bekämpas kemiskt? Det kan vara egna erfarenheter, kontakter med rådgivare och odlare. Om möjligt komplettera översikten med arter som idag har liten ekonomisk betydelse men där situationen har förändrats de senaste fem åren och en fortsatt ökad betydelse är väntad. Kontrollfrågor för urval: 1. Har utbredningsområdet ökat nämnvärt för en ny eller tidigare känd art? 2. Förekommer arten mer regelbundet eller med kortare intervall än tidigare? 3. Har skadorna ökat nämnvärt i andra grödor med släktskap eller liknande odlingssätt, till exempel ogräs (odlingssätt) och rapsfluga i salladskål? Översikten uppdateras kontinuerligt, av den grupp som ansvarar för strategin. Analysen görs vartannat år och kan inledas med en workshop där översikten och kontrollfrågorna diskuteras. 23 Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden, Rapport 2001:7A från Jordbruksverket. 55

6 För ogräs ger inte urvalsfrågorna samma möjlighet att begränsa analysen som de gör för skadegörare. Det är bara delvis möjligt att identifiera problem med enskilda arter innan tillgången på växtskyddsmedel är analyserad. Den ettåriga effekten av en bekämpning är inte huvudsaken, utan effekten kommer av en flerårig strategi av åtgärder i hela växtföljden. En ogräsart förekommer sällan ensam och därför är det sällan relevant att fokusera på den enskilda artens ekonomiska betydelse. Av samma anledning används kolumnerna Förebyggande åtgärder och Alternativa metoder och medel i tabell 1 för ogräs endast när det är artspecifikt. Även ogräs som inte är direkt knutna till en gröda måste fångas upp av metoden, se I ovan. Tabell 1. Översikt över ogräs/skadedjur/svampar i gröda x. Art Utbredning Betydelse då angrepp förekommer Angreppsfrekvens Kemisk bekämpning Förebyggande åtgärder Alternativa metoder och medel Namn Vetenskapligt namn hela / landsdelar/län. Kommentera lokala angrepp Liten/måttlig/ stor/mycket stor eller som intervall t.ex. litenmåttlig varje år/x år av y Sprutning/betning /jordinblandning 2. Beskrivning av de viktigaste arterna i gröda x Från översikten (punkt 1) görs ett urval. För ogräs görs urval enklast genom att punkt 4 (bedömningen av vilka växtskyddsmedel som riskerar försvinna) görs innan punkt två. Under punkt 2 delas ogräs upp under rubrikerna örtogräs, gräsogräs, totalbekämpning före grödan uppkomst respektive grödans nedvissning. Detta i syfte att få med alla användningsområden. Kontrollfrågor för urval: 1. Är arten möjlig att bekämpa med kemiska växtskyddsmedel? Ta även med arter som det inte finns godkända kemiska växtskyddsmedel för i Sverige. 2. Har arten förekommit varje år eller flera år inom föregående femårsperiod? 3. Förekommer arten/grupp av ogräs i hela eller större delen av? 4. Är skadorna stora till mycket stora i hela eller delar av? 5. Är skadorna små till måttliga men en förändring i frekvens, utbredningsområde, skadegörarens biologi eller annat har skett de senaste fem åren? 6. Är skadorna små till måttliga men de får trots det ett stort ekonomiskt värde? Skadorna kan till exempel leda till omfattande sorteringsarbete eller nedklassning av hela partier. 7. Är skadorna små måttliga men arten kan uppförökas i fleråriga eller efterföljande grödor? Kontrollfrågorna är en hjälp för bedömningen, alla frågor behöver inte besvaras med ja. Andra överväganden kan också vara aktuella. Bedömningen görs av en person eller grupp med kompetens inom växtskyddsområdet. Fråga 1 ovan ska dock besvaras med ja för att arten ska tas med i den fortsatta beskrivningen. Det görs ingen fördjupad analys av de växtskyddsproblem som överhuvudtaget inte kan bekämpas med kemiska medel. 56

7 2.1 Arten X Här följer en kort beskrivning av arten. Beskrivningen av arten bör innehålla information som är kopplad till den kemiska bekämpningen eller andra bekämpningsåtgärder om hur den förekommer om skadorna (kvantitet eller kvalitet) viktiga förändringar, om sådana finns (utbredning, angreppsgrad, resistens). Om det helt saknas godkända kemiska växtskyddsmedel i Sverige, kommentera om det finns växtskyddsmedel i andra europeiska länder. Detaljerade resonemang kring växtskyddsmedlen kommer på punkt Arten y 2.x Övriga arter Informationen kan sammanfattas för flera arter. Kan vara arter som förekommer sällan eller som gör stor skada i ett litet geografiskt område. Kan också vara arter som ökar kraftigt i ett utomlands och som kan förväntas bli ett problem i Sverige. Denna punkt kan likna punkt 8, men observera att tidsperspektivet i punkt 8 är på lång sikt, år. Här är det kort sikt, 1 5 år. 3. Befintliga kemiska växtskyddsmedel De preparat som är godkända innevarande år listas i tabell 2. Tabell 2. Växtskyddsmedel som är registrerade i grödan eller för ett vidare användningsområde**). Aktiv substans Preparatgrupp (HRAC/FRAC / IRAC-kod) Preparat grupp Preparat Registrerat t.o.m. KemI:s tolkning av rådets förslag 2008 Information om rörlighet enligt CKB* m=modersubstans n=nedbrytningsprodukt EU:s pesticiddatabas *KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel vid Sveriges lantbruksuniversitet. **Exempel på ett preparat som har ett vidare användningsområde är glyfosat. Växtskyddsmedel inkluderar även biologiska och fysikaliskt verkande växtskyddsmedel. Efter tabellen följer kommentarer och en sammanfattning: 1. Hur används preparaten i praktiken? 2. Förväntade effekter på växtskyddsproblemet? 3. Risk för eller redan konstaterad resistens? 4. Andra kommentarer kring situationen idag. 5. Kommentera om det helt saknas medel. 4. Herbicider/Insekticider/Fungicider på väg ut från marknaden En bedömnings görs med hjälp av tabellen ovan: 1. Kemikalieinspektionens tolkning av rådets förslag Information om rörlighet enligt CKB 3. EU:s pesticiddatabas 57

8 4. Om sista datum för godkännande, se nedan. Dessutom används nedanstående källor: 1. Kemikalieinspektionens rapporter från möte med Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (sektion pesticides legislation). 2. Uppgifter från växtskyddsföretagen. Uppgiften om tidpunkten för omregistrering kan användas för att placera preparaten i olika kategorier. Preparat 1. där det inte finns några alternativ till kemisk bekämpning i. och som ska omprövas inom tre år. ii. och som blivit godkända, eller fått förnyat villkor, innevarande eller föregående år. 2. där det finns alternativ. Preparat i kategori 1 behöver strategin analysera vidare. Det krävs minst två odlingssäsonger, oftast mer, för att bedriva utvecklingsarbete i syfte att utveckla alternativ till kemisk bekämpning. Av det följer att kategori 1 även måste innefatta preparat med relativ lång tid till omprövning. På trädgårdssidan är antalet preparat redan så få att nästan alla preparat kan hamna i kategori 1. Riskanalysen blir omfattande och det medför problem när utvecklingsinsatserna ska prioriteras. Därför är det angeläget att vi får fram ytterligare indikationer på vilka preparat som riskerar att försvinna så att strategin kan föreslå åtgärder där det är mest prioriterat. 5. Herbicider/Insekticider/Fungicider på väg in på marknaden Sammanfattning av 1. uppgifter från växtskyddsföretagen 2. information från zonprövning 3. preparat aktuella för utvidgat produktgodkännande 4. information från andra länder om lösningar som är möjliga att tillämpa i Sverige 5. genomgång av aktuella försöksplaner som innehåller icke registrerade preparat. 6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel Ett mer allmänt avsnitt om förebyggande åtgärder och alternativa metoder behandlas separat i rapporten. 6.1 Förebyggande åtgärder mot ogräs/skadedjur/svampar En beskrivning av förebyggande åtgärder som är specifika för just denna gröda och de arter som valts ut i punkt 2. Beskrivningen bygger på åtgärder som är kända och användbara idag. 6.2 Alternativa metoder och medel ogräs/skadedjur/svampar En beskrivning av alternativa medel och metoder som är specifika för just denna gröda och de arter som valts ut i punkt 2. Beskrivningen bygger på medel och metoder som är kända och användbara idag. 58

9 7. Sammanfattning Tillgången på kemiska växtskyddsmedel och andra växtskyddsmetoder i gröda x. Sammanfattning av tillgången på kemiska växtskyddsmedel samt en beskrivning av situationen utifrån analysen punkt 1 6 ovan. Innehåller omfattning och frekvens av skadorna och möjligheter att förhindra eller minska dem med kemiska växtskyddsmedel, förebyggande åtgärder samt alternativa metoder och medel. Tidsperspektivet är 1 5 år framåt. Beskriv riskerna: 1. för förluster i mängd och kvalitet 2. för uppförökning och spridning av skadegörare 3. för resistens 4. högre kostnader för åtgärder som ersätter kemisk bekämpning 5. med arter som överhuvudtaget inte kan bekämpas Observera att konsekvenser i form av högre kostnader, försämrad lönsamhet, att odlingen upphör och så vidare, beskrivs under punkt 9. Till exempel så kommer resistens att vara både en risk och en konsekvens. Högre kostnader, till exempel för radhackning eller manuellt arbete är också både risk och konsekvens. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt, år En beskrivning av arter som kan få större betydelse på lång sikt. Urvalet blir betydligt mer osäkert än under punkt 1 respektive 2 ovan eftersom underlaget är mer osäkert. Informationen bör hämtas in genom regelbundna eller särskilda kontakter med rådgivare och myndigheter i andra länder i Europa. Kontrollfrågor för urval: 1. Finns redan etablerade arter som kan antas få ökad betydelse eller utbredning av olika skäl, till exempel på grund av en förändrad tillgång på växtskyddsmedel (3 6 ovan). 2. Finns det arter som kan vara nya för Sverige om år? Någon indikation bör finnas på att de är på väg. De arter som identifieras av kontrollfrågorna under punkt 7 tas med i listan under punkt 2. Riskanalysen (punkt 2-7) genomförs för den identifierade arten. 9. Konsekvenser Konsekvensanalysen genomförs på ett urval av de beskrivna växtskyddsproblemen under punkt 2 ovan. Kontrollfråga för urval: 1. Är det sannolikt att arten inom fem år inte kan bekämpas med de medel och metoder som idag är tillgängliga eftersom dessa kommer att försvinna/begränsas? Lista över de arter som går vidare till konsekvensanalys. 59

10 9.1 Biologiska konsekvenser Biologiska konsekvenser beskrivs. Exempel på sådana konsekvenser är: resistens mot kemiska växtskyddsmedel ökat utbredningsområde för skadegörare/ogräs ökad frekvens hos skadegörare/ogräs nya skadegörare/ogräs livsmedelsäkerhet, toxiner effekt på biologisk mångfald och ekosystemtjänster (till exempel selektiv bladlusbekämpning) ökad risk för växtnäringsläckage på grund av ökad jordbearbetning. Ett exempel på konsekvenser för ekosystemtjänster kan vara att möjligheten till selektiv bekämpning av bladlus försvinner. Det förväntas påverka nyttodjur i och kring odlingen. 9.2 Ekonomiska konsekvenser Olika typer av ekonomiska konsekvenser beskrivs i ord och siffror. Modeller som kan användas generellt måste utvecklas. 1. Vad är kostnaden för olika sätt att hantera ett växtskyddsproblem? Kemisk ogräsbekämpning jämförs med mekanisk bekämpning. Detta är möjligt att göra för både lantbruks- och trädgårdsgrödor. 2. Vad är värdet av en helt utslagen odling? Skördebortfall kvantifieras och värdet beräknas för lantbruksgrödor. Minst två olika scenarier med två olika förutsättningar bör ingå. På gårds- och områdesnivå. För trädgårdsgrödor finns inte underlag att göra dessa beräkningar. Där får de ekonomiska konsekvenserna beskrivas huvudsakligen med ord. 3. Vad är värdet att preparat för kemisk ogräsbekämpning fasas ut? För ogräs bör beräkningen göras på fleråriga effekter i ett växtföljdsomlopp (lantbruk). Inte heller här finns underlag för att göra beräkningar för en växtföljd med trädgårdsgrödor. 9. Utvecklingsbehov 9.1 Ogräs/insekter/svampar Sammanfattning av utvecklingsbehov i form av forskning, teknikutveckling och underlag för rådgivning. Beskriv även annat behov av utveckling som identifierats i risk- och konsekvensanalys. Det kan vara hur strategin kan få mer tillförlitlig och mer förutseende information, till exempel behovet av grunddata för ekonomiska analyser. Det kan också handla om referensgrupper, sammanställningar av kunskap osv. 60

11 10. Slutsats Risk- och konsekvensanalysen bör avslutas med en syntes av vad som framkommit och en vägning av problemen för hela grödan. Det blir ett underlag för den fortsatta prioriteringen av vilka växtskyddsproblem som är viktigast att börja arbeta med. Denna syntes och den efterföljande prioriteringen har utredningen inte gjort. Bilaga 2a 61

12 Bilaga 2a Test av strategin för oljeväxter insekter Översikt Oljeväxter kan angripas av många olika skadeinsekter varav rapsbagge är den allra viktigaste. Angreppen som kan bli mycket omfattande förekommer mer eller mindre varje år. Andra vanliga skadedjur är jordloppor och sniglar vilka åstadkommer stora skador relativt ofta. Kålbladlus och kålmal är exempel på skadeinsekter som är relativt sällsynta men som kan ställa till stor skada när de väl förekommer. Tabell 1. Översikt av de vanligaste skadedjuren i oljeväxter med ekonomisk betydelse Art Utbredning Betydelse då angrepp förekommer Blygrå rapsvivel Ceutorrhynchus assimilis Blåvingad rapsvivel Ceutorrhynchus sulcicollis Fyrtandad rapsvivel Ceutorrhynchus pallidactylus Jordloppor Phyllotreta spp Kålbladlus Brevicoryne brassicae Kålbladstekel Athalia rosae Kålmal Plutella xylostella Ludet ängstinkfly Lygus rugulipennis Rapsbagge Meligethes aeneus Rapsjordloppa Psylliodes chrysocephala Skidgallmygga Dasyneura brassicae Åkersnigel Deroceras spp hela främst norra Götaland hela främst östra Mellansverige hela hela hela Mellansverige, främst skogsoch mellanbygd hela främst Sydsverige hela hela liten måttlig, främst indirekt genom att gynna skidgallmyggan liten måttlig (främst höstoljeväxter) liten måttlig (främst våroljeväxter) stor mycket stor, (främst våroljeväxter) mycket stor (främst vårraps) mycket stor (främst höstoljeväxter) Kemisk bekämpning < 1 år av 10 sprutning möjlig men förekommer sällan 1 år av 3 sprutning möjlig men förekommer sällan 1år av 3 vartannat år (sprutning) indirekt effekt av rapsbaggebekämpning Utsädesbetning sprutning Före-byggande åtgärder sträva efter snabb uppkomst < 1 år av 10 sprutning skilj på höst- och vårformer 1 av 5 år lokala angrepp sprutning stor mycket stor < 1 år av 10 sprutning liten måttlig (främst våroljeväxter). Även kvalitetsskador mycket stor (främst våroljeväxter) mycket stor (höstoljeväxter) 1 år av 5 sprutning varje år sprutning skilj på höst- och vårformer 3 av 4 år i s:a Skåne. 1 av 4 år i övriga Sydsverige Utsädesbetning sprutning stor < 1 år av 10 sprutning möjlig men förekommer sällan mycket stor (höstoljeväxter) vartannat år lokala angrepp granulatspridning växtföljd, skilj på höst- och vårformer jordbearbetning Angreppsfrekvens Alternativa medel och metoder 62

13 2. De viktigaste skadedjuren i oljeväxter som är möjliga att bekämpa kemiskt 2.1. Rapsbagge Rapsbagge är den generellt sett viktigaste skadeinsekten i oljeväxter och angrepp förekommer mer eller mindre varje år. Särskilt i våroljeväxter kan skadorna bli mycket stora och i värsta fall leda till totalskador om bekämpning inte görs. Höstoljeväxternas tidigare utveckling på våren innebär i allmänhet mindre problem med rapsbaggar. År 2000 konstaterades att rapsbaggarna utvecklat resistens mot pyretroider (Gustafsson, G. & Djurberg, A., 2000), vilka är en grupp av insektsmedel som helt dominerat rapsbaggebekämpning under lång tid (Gustafsson, G., 2010) Jordloppor Angrepp av jordloppor i våroljeväxter har under senare år resulterat i stora skador i samband med oljeväxternas uppkomst på våren. I de värst drabbade fälten har det rört sig om totalskador. Främst är det de östra delarna av Svealand som drabbats men problemen tycks sprida sig även till andra områden (Gunnarsson, A., pers medd). Viktiga orsaker till angreppen är torrt och varmt väder under vår och försommar i kombination med brist på tillräckligt effektiva betningsmedel. För att minska skadorna har odlarna i framför allt Mälardalen ofta tvingats till flera sprutningar med pyretroider vilket är negativt ur flera aspekter. Dels är pyretroiderna bredverkande vilket kan skada nyttoinsekter i fält och dels ökar risken för ytterligare resistens mot pyretroider. För att hantera problemet med jordloppor betas numera den allra största delen av våroljeväxtutsädet utomlands med Elado, Modesto eller Cruiser, tre preparat som inte är godkända för betning i Sverige Övriga skadedjur Det finns ytterligare många skadedjur som kan angripa och skada oljeväxterna. Även om angreppen är mer oregelbundet förekommande kan skadorna bli mycket omfattande då de väl förekommer. Exempel på sådana skadedjur är kålbladlus, kålbladstekel, kålmal, rapsjordloppa, skidgallmygga och åkersnigel. 3. Befintliga insekticider för oljeväxter I dagsläget finns 12 olika insekticider tillgängliga för besprutning i oljeväxter. Åtta av dessa är pyretroider/pyretriner (MoA 3A)*, två är neonikotinoider (MoA 4A), en karbamat (MoA 1A) samt ett preparat innehållande indoxakarb (MoA 22A). Till dessa kommer två olika preparat mot insekter avsedda för utsädesbetning. Ett är baserat på en pyretroid och ett på en pyretroid och en neonikotinoid. *) MoA= Mode of Action-grupp enligt IRAC (Insecticide Resistance Action Committee, 63

14 Aktiv substans Tabell 2. Godkända insekticider för oljeväxter Kemisk grupp IRAC-kod Preparat Registrerat t.o.m. KemI:s tolkning av rådets förslag Information om EU:s pesticid-databas rörlighet enligt CKB. M=modersubstans N=nedbrytningsprodukt acetamiprid Neonikotinoid (4A) Mospilan SG Utan anmärkning Nej (m och n) Arbetarskydd, skydd av vattenlevande organismer alfacypermetrin Pyretroid /Pyretrin (3A) Fastac Utan anmärkning Nej (m och n) Arbetarskydd, skydd av vattenlevande organismer, bin och leddjur beta-cyflutrin Pyretroid/Pyretrin (3A) Beta-Baythroid Utan SC 025 anmärkning Nej (m och n) Skydd av leddjur beta-cyflutrin + imidakloprid Pyretroid/Pyretrin (3A) + Neo-nikotinoid (4A) Chinook FS 200 (för utsädesbetning) Utan anmärkning Nej (m och n) Nej (m och n) esfenvalerat Pyretroid/Pyretrin (3A) Sumi-alpha 5 FW Utan anmärkning Nej (m och n) Skydd av vattenlevande organismer och leddjur indoxacarb Indoxacarb (22A) Steward 30 WG Utan anmärkning Uppgift saknas Skydd av vattenlevande organismer lambdacyhalotrin Pyretroid/Pyretrin (3A) Karate 2,5 WG Utan anmärkning Nej (m och n) Arbetarskydd, skydd av vattenlevande organismer och leddjur, särskild hänsyn till restsubstanser i livsmedel pirimicarb Karbamat (1A) Pirimor (får anv t.o.m ) Utan anmärkning Nej (m och n) Arbetarskydd, skydd av vattenlevande organismer, buffertzoner, ytterligare undersökningar riskbedömning för fåglar och kontaminering av grundvatten pyretrin Pyretroid/Pyretrin (3A) Pyretrum NA Emulsion Inte bedömd Nej (m och n) pyretrin Pyretroid/Pyretrin (3A) Raptol Inte bedömd Nej (m och n) pyretrin Pyretroid/Pyretrin (3A) Raptol Insekt Effekt koncentrat Inte bedömd Nej (m och n) tau-fluvalinat Pyretroid/Pyretrin (3A) Mavrik 2F Inte bedömd Nej (m och n) Skydd av vattenlevande organismer och leddjur, hänsyn till testmaterial för toxicitetsdokumentation om bioackumulering, risk för leddjur teflutrin Pyretroid/Pyretrin (3A) Force 20 CS (för utsädesbetning) Inte bedömd Nej (m och n) tiakloprid Neonikotinoid (4A) Biscaya OD Stupstock Ja (m), nej (n) Skydd av leddjur, skydd av vattenlevande organismer, skydd av grundvatten 64

15 För bekämpning av rapsbagge som är den viktigaste skadeinsekten i oljeväxter finns tre olika preparatgrupper att tillgå, nämligen pyretroider/pyretriner, neonikotinoider och indoxakarb. Eftersom resistens mot pyretroider numera är utbredd i stora delar av är effekten av dessa preparat ytterst osäker. I användningsvillkoren för indoxakarb sägs att bikuporna ska flyttas eller täckas över vid behandlingen och under tre dagar efter behandlingen. Eftersom dessa villkor är omöjliga att tillämpa i praktiken är det inte aktuellt att använda preparatet Steward i oljeväxter. Konsekvensen av detta blir att neonikotinoiderna är de enda möjliga preparaten mot rapsbaggar i områden med pyretroidresistens. Pyretrinerna används inte i det konventionella jordbruket eftersom de ofta har en kortare verkningstid och därför kräver fler behandlingstillfällen än pyretroiderna. Dessutom krävs i allmänhet en större vattenmängd vilket är en klar nackdel. De bidrar inte heller till någon lösning på resistensproblemet med pyretroiderna eftersom de ingår i samma kemiska grupp och följaktligen uppvisar korsresistens med pyretroiderna. Pyretrinerna är tillåtna för användning i ekologiskt jordbruk. Jordloppor i våroljeväxter är ett annat problemområde. Otillförlitliga effekter av de i Sverige godkända betningsmedlen Chinook och Force har lett till att våroljeväxtutsädet numera betas utomlands med Elado, Modesto eller Cruiser, tre preparat som inte är godkända för användning i Sverige. De aktiva substanserna i Elado och Modesto är clothianidin och beta-cyflutrin som tillhör gruppen neonikotinoider resp. pyretroider. I Cruiser är den aktiva substansen mot insekter thiametoxam vilken också är en neonikotinoid. Dessutom ingår två fungicider, fludioxonil och metalaxyl-m, i preparatet (Jeppsson, M., pers medd.). När betningen fortfarande gjordes med Chinook tvingades odlarna i Mälardalen till flera sprutningar med pyretroider vilket är negativt ur flera aspekter. Dels är pyretroiderna bredverkande vilket kan skada nyttoinsekter i fält och dels ökar risken för ytterligare resistens mot pyretroider. Undersökningar vid SLU har visat att olika populationer av jordloppor infångade under maj juni uppvisade varierande grad av känslighet för pyretroiden lambda-cyhalotrin. Orsaken till variationen är inte klarlagd. Jordloppor som fångades under augusti månad uppvisade däremot en hög mortalitet. (Ekbom, B. & Müller, A., 2011). När det gäller neonikotinoider så finns inga kända fall av resistens konstaterade hos jordloppor eller rapsbaggar, vare sig från Sverige eller från något annat håll (Juhl, O., pers medd). Vissa forskare menar att de svaga effekterna av Chinook i Sverige möjligen kan vara ett första tecken på begynnande resistens mot neonikotinoider (Ekbom, B. & Müller, A., 2011). Pirimor som tillhör gruppen karbamater är avregistrerat men får användas t.o.m (KemI 2011). I och med att preparatet försvinner så försvinner även möjligheterna till en riktad bladlusbekämpning. 4. Insekticider på väg ut från marknaden Pirimor (karbamat) är avregistrerat och får endast användas t.o.m Biscaya (neonikotinoid) har av Kemikalieinspektionen tidigare bedömts falla för stupstockskriterierna p.g.a. av misstänkta endokrina effekter. Registreringsinnehavaren Bayer CropSciences gör dock inte samma bedömning (Juhl, O., pers medd.). Flera oberoende expertgrupper arbetar f.n. (nov. 2011) med att definiera de endokrina effekterna. Senast under 2014 ska de endokrina effekterna definieras vilket sedan kommer att beaktas i godkännandeprocessen. 5. Insekticider på väg in på marknaden, inkl. off-label I de senaste årens försöksserie (L ) med bekämpning av rapsbagge har två preparat testats som ännu inte är godkända för användning i oljeväxter. Dels är det Avaunt med den aktiva substansen indoxakarb (MoA 22A) och dels Plenum med den aktiva substansen 1 65

16 pymetrozin (MoA 9B). Den aktiva substansen i Avaunt är densamma som i preparatet Steward. Enligt tillverkaren DuPont är ansökan om godkännande inlämnad under 2010 (Wänblad, K., pers medd.). Plenum är sedan tidigare godkänd för användning i växthus. Preparatet är intressant för rapsbaggebekämpning då den aktiva substansen tillhör en ny kemisk grupp vad avser rapsbaggebekämpning. Enligt företaget Syngenta är preparatet inlämnat till Kemikalieinspektionen för registrering och man hoppas kunna marknadsföra Plenum inför säsongen 2012 (Jeppsson, M., pers medd.). Bayer CropScience avser att lämna in en registreringsansökan för en ny formulering av betningsmedlet Modesto vars aktiva substans är clothianidin, alltså samma som i betningsmedlet Elado. Rekommenderad dosering innebär emellertid halv mängd aktiv substans per hektar jämfört med Elado (Andersson, M., pers medd.). 6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel 6.1. Förebyggande åtgärder mot skadedjur i oljeväxter En övergång från vår- till höstoljeväxter bidrar till att minska problemen med rapsbaggar. Detta har redan skett i stora delar av där det är möjligt ur klimatisk synpunkt. En annan åtgärd som bidrar till mindre problem med t.ex. rapsbaggar och jordloppor är att sträva efter att få en så jämn gröda som möjligt. Därvid kan jordbearbetning och såteknik ha en avgörande betydelse. Sådd av kantzoner med tidigt blommande korsblommiga växter, eller inblandning i utsädet, kan minska mängden rapsbaggar i grödan. Till förebyggande åtgärder hör även att gynna skadedjurens naturliga fiender vilket kan ha stor betydelse för populationsregleringen. Lämplig jordbearbetning, anläggning av buffertzoner, val av lämplig bekämpningstidpunkt m.m. är exempel på åtgärder som kan gynna nyttodjuren (Nilsson, C., 1994) Alternativa medel och metoder mot skadedjur i oljeväxter Under 2011 testades Raptol i fältförsök mot rapsbaggar. Preparatet, vars aktiva substans är en pyretrin, är sedan tidigare registrerat för användning i trädgårds- och lantbruksgrödor. Hittills har preparatet inte används i konventionell odling. Orsaken är att preparatet ska användas med hög vattenmängd och att det i allmänhet krävs flera behandlingar. Då preparatet innehåller en pyretrin föreligger korsresistens med pyretroider. 7. Sammanfattning Tillgången på insekticider och andra växtskyddsmetoder i oljeväxter Om inga nya insekticider från andra kemiska grupper blir tillgängliga och användningsvillkoren för indoxakarb inte förändras blir konsekvensen en ensidig användning av neonikotinoider mot rapsbagge i områden med pyretroidresistens. Detta är allvarligt eftersom det då finns risk för att rapsbaggarna utvecklar resistens även mot dessa preparat. Skulle däremot Avaunt och Plenum godkännas för användning i oljeväxter blir situationen betydligt ljusare eftersom det då skulle finnas preparat med tre olika verkningssätt mot pyretroidresistenta rapsbaggar. I Sverige saknas f.n. effektiva betningsmedel mot jordloppor i våroljeväxter. Därför betas den allra största delen av våroljeväxtutsädet utomlands med Elado, Modesto eller Cruiser vilket 66

17 radikalt har minskat problemen. Skulle denna möjlighet försvinna och endast betning med Chinook vara möjlig står vi sannolikt inför stora problem med våroljeväxterna. Det bladlusselektiva medlet Pirimor avregistrerades under 2011 vilket kan innebära en ytterligare ökad användning av pyretroider med bl.a. förhöjd risk för resistens hos olika insekter. Mot övriga skadedjur i oljeväxter är bedömningen att det f.n. finns effektiva medel. Några alternativa preparat som lösning på ovanstående problem finns inte. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt (5 20 år) Flera arter kan komma att gynnas av ett varmare framtida klimat. Hur detta kommer att visa sig inom de närmaste 20 åren är omöjligt att förutspå. Dels kan redan befintliga arter förväntas nå en större utbredning inom landet och dels kan nya arter förväntas etablera sig. Exempel på en insekt i oljeväxter som kan förväntas sprida sig norrut om vintrarna blir mildare är rapsjordloppan. Den stora stamviveln (Ceutorhynchus napi) som förekommer allmänt på kontinenten är exempel på en insekt som kan förväntas etablera sig i Sverige vid ett varmare klimat (Berg 2009). I Danmark förekommer viveln sporadiskt men förväntas inte bli ett betydande problem de närmaste 5 10 åren (Cordsen Nielsen, G., 2011). Bladlöss är en grupp av insekter som också gynnas av högre temperaturer. Eftersom lössen sprider olika virussjukdomar kan skadorna förväntas öka markant. Beet Western Yellow Virus (BWYV) är ett virus som kan förväntas få ökad betydelse i höstraps av denna anledning (SOU 2007:60). 9. Konsekvenser för odlingen 9.1. Biologiska konsekvenser Rapsbagge är den i särklass viktigaste skadeinsekten i oljeväxter och pyretroider har varit dominerande i bekämpningen av rapsbagge sedan lång tid tillbaka (Gustafsson & Djurberg 2007). År 2000 konstaterades emellertid de första fallen av resistens mot pyretroider i Sverige. En viktig orsak till resistensbildningen var den ensidiga användningen av pyretroider på grund av att andra effektiva preparat till stor del saknades. Resistensutvecklingen har fortsatt och är nu utbredd i stora delar av vilket innebär att pyretroiderna är mer eller mindre verkningslösa i dessa områden. Numera finns ytterligare två preparatgrupper tillgängliga för rapsbaggebekämpning, nämligen indoxakarb och neonikotinoider. Eftersom användningsvillkoren för indoxakarb (preparatet Steward) är omöjliga att tillämpa i praktiken finns det endast en preparatgrupp (neonikotinoider) som kan användas mot rapsbagge i stora delar av landet. EPPO (European and Mediterranean Plant Protection Organization) rekommenderar minst tre olika preparatgrupper för bekämpning av rapsbagge för att undvika resistens (Anon., 2007). Om EPPOs rekommendation ska kunna följas behövs preparat från ytterligare två olika preparatgrupper, alternativt ytterligare en ny preparatgrupp om användningsvillkoren för indoxacarb förändras. Skulle preparaten Avaunt och Plenum godkännas finns tre preparatgrupper tillgängliga för bekämpning av pyretroidresistenta rapsbaggar vilket tills vidare bedöms vara tillräckligt. Om vi däremot endast har tillgång till neonikotinoider mot pyretroidresistenta rapsbaggar kan konsekvenserna bli mycket stora eftersom det finns risk för resistens även mot dessa preparat. I ett sådant läge skulle odlingen av våroljeväxter sannolikt mer eller mindre försvinna, men även i höstoljeväxter skulle skadorna bli mycket stora vissa år. 67

18 Detta är allvarligt eftersom oljeväxterna är en värdefull omväxlingsgröda i spannmålsdominerade växtföljder. Det bör nämnas att pyretriner inte är till någon hjälp mot pyretroidresistensen. Jordloppor i våroljeväxter är ett annat problemområde. Svaga effekter av de i Sverige godkända betningsmedlen har lett till att våroljeväxtutsädet numera betas utomlands med Elado, ett preparat som inte är godkänt för användning i Sverige. Så länge denna möjlighet kvarstår kan problemet med jordloppor hanteras. Om däremot möjligheten skulle försvinna att beta mot jordlopporna blir det stora konsekvenser för den mellansvenska våroljeväxtodlingen Ekonomiska konsekvenser Landets genomsnittliga våroljeväxtareal under perioden är ha. Mer eller mindre stora problem med jordloppor förekommer på drygt 60 procent av arealen eller ca ha. Med beaktande av årsmånsvariationerna uppskattas den genomsnittliga årliga arealen med problem till drygt ha eller ca 30 procent. Värst drabbade är länen runt Mälardalen. Den genomsnittliga årliga merintäkten för betning med Elado jämfört med Chinook beräknas till ca 14,8 milj. Om betning med effektiva betningsmedel inte längre skull vara möjlig och skador av jordloppor skulle bli så stora att odlingen upphör på den areal som är värst drabbad, beräknas det årliga intäktsbortfallet uppgå till ca 58 milj. kronor. I detta beaktas även våroljeväxternas goda förfruktsvärde. De största problemen med rapsbaggar förekommer i Halland, Västra Götaland och i Östergötland men även i övriga områden kan problemen vara stora. Den genomsnittliga skadan av rapsbaggar i svenska våroljeväxter bedöms till värde på ca 45 milj. kronor. Om vi skulle stå utan möjlighet till rapsbaggebekämpning i de tre mest utsatta länen och odlingen av våroljeväxter skulle upphöra, beräknas kostnaden uppgå till ca 160 milj. enbart för dessa län. I detta inkluderas även att oljeväxternas goda förfruktseffekt inte längre kan utnyttjas. Det är osannolikt att odlingen skulle upphöra i hela landet, liksom i höstrapsen, men den totala skadan skulle ändå bli betydligt större. 10. Utvecklingsbehov Insekter Insekticider tillhörande minst tre olika insekticidgrupper behövs för bekämpning av rapsbagge. På så sätt ges möjlighet att växla mellan preparat med olika verkningssätt och därmed motverkas uppkomsten av ytterligare resistens. Det behövs mer grundläggande kunskap om insekticidresistens. Likaså är en fortlöpande uppföljning av resistenssituationen för olika insekter nödvändig för att snabbt upptäcka förändringar i insektspopulationers känslighet för olika insekticider. Ett aktuellt exempel på detta är att ta reda på om jordlopporna börjat utveckla resistens mot pyretroider och neonikotinoider. Utveckling av nya bekämpningströsklar samt vidareutveckling av befintliga trösklar ökar förutsättningarna för behovsanpassad bekämpning, vilket också bör minska risken för resistensbildning. Naturliga fiender har en viktig populationsreglerande roll. Långsiktigt är det av stor vikt att gynna nyttoinsekterna. För att lyckas med detta krävs mera forskning på området. Forskning om fånggrödor är ett annat område som skulle kunna utvecklas. Kunskap inom dessa områden skulle kunna bli ett viktigt instrument i utvecklingen av integrerad odling. För att känd kunskap ska kunna tillämpas i praktiken krävs rådgivning av hög kvalitet. En effektivisering av rådgivningen så att fler odlare tar del av den är angeläget. 68

19 11. Slutsats När det gäller kemisk insektsbekämpning i oljeväxter så är det i nuläget (2011) framför allt problem med bekämpning av rapsbagge och jordloppa. Om resistenssituationen försämras ytterligare, samtidigt som nya preparat med annat verkningssätt inte kommer odlarna till del kan situationen bli mycket allvarlig. För att motverka detta är det på några års sikt mest angeläget att preparat med nya verkningssätt kommer de svenska odlarna till del. Likaså är en kontinuerlig uppföljning av resistenssituationen angelägen, liksom forskning rörande förebyggande åtgärder. Referenser Anon., Conclusions and Recommendations. EPPO Workshop on insecticide resistance of Meligethes spp (pollen beetle) on oilseed rape. Berlin /05. Berg, G Klimatförändringens inverkan på olika skadegörare. Ultuna växtskyddsdag 30 mars Cordsen Nielsen, G., Mark, Mark Special 1, Ekbom, B. & Müller, A Flea beetle (Phyllotreta undulata Kutchera) sensitivity to insecticides used in seed dressings and foliar sprays. Crop Protection 30 (2011) Gustafsson, G., Pyrethroid Resistance Pollen Beetles in Sweden. NORBARAG meeting, Ski, Gustafsson, G., Djurberg, A Resistens hos rapsbaggar. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet, Nr 51, 10:1 10:8. Gustafsson, G. Djurberg, A EPPO Workshop on insecticide resistance of Meligethes spp (pollen beetle) on oilseed rape. Berlin /05. KemI, Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; senast uppdaterad med KIFS 2011:4. Nilsson, C., Pollen beetles (Meligethes spp.) in oil seed rape crops (Brassica napus). Institutionen för växtskyddsvetenskap. Avhandlingar 1, 1994, SOU 2007:60. Miljödepartementet. Klimat- och sårbarhetsutredningen. Sverige inför klimatförändringen hot och möjligheter, Bilaga B24, Personliga meddelanden Andersson, M., Bayer CropScience, Staffanstorp. Jeppsson, M., Syngenta, Köpenhamn, Danmark. Juhl, O., Bayer CropScience, Lyngby, Danmark. Wänblad, K., DuPont, Arlandastad. 69

20 Bilaga 2b Test av strategin för oljeväxter svampsjukdomar Översikt De viktigaste svampsjukdomarna i oljeväxter är bomullsmögel, kransmögel och svartfläcksjuka. Framför allt i södra Sverige kan torröta vissa år ställa till problem. Angrepp av klumprotsjuka är ofta mycket lokala men kan ställa till stor skada under lång tid i smittade fält. Angreppen som kan bli mycket omfattande förekommer mer eller mindre varje år. Tabell 1. Översikt av de vanligaste svampsjukdomarna i oljeväxter med ekonomisk betydelse Art Utbredning Betydelse då angrepp förekommer Angrepps frekvens Kemisk bekämpning Förebyggande åtgärder Alternativa medel och metoder Bomullsmögel Sclerotinia sclerotiorum hela stor till mycket stor 1 år av 4 sprutning växtföljd, rent utsäde, anpassad N-giva och utsädesmängd Contans Klumprotsjuka Plasmodiophora brassicae hela stor till mycket stor varje år på fält med förekomst av marksmitta nej växtföljd, dränering kalkning, (sortval) Kransmögel Verticillium dahlie främst Götaland stor mycket stor varje år på fält med förekomst av marksmitta nej växtföljd, ogräsbekämpning, rent utsäde Kålbladmögel Peronospora brassicae hela liten till måttlig 1 år av 3 nej skilj på vår- och höstformer Ljus bladfläcksjuka Cylindrosporium concentricum främst södra Götaland måttlig till stor 1 år av 10 nej sortval, växtföljd, jordbearbetning Svartfläcksjuka Alternaria brassicae Alternaria brassicola hela stor till mycket stor 1 år av 7 sprutning växtföljd, jordbearbetning, friskt utsäde, avstånd mellan höst- och vårformer Torröta Phoma lingam Götaland måttlig till mycket stor (främst södra Götaland) 1 år av 10 sprutning växtföljd, sortval, jordbearbetning, friskt utsäde, ogräsbekämpning 70

21 2. De viktigaste svampsjukdomarna i oljeväxter som är möjliga att bekämpa kemiskt 2.1. Bomullsmögel Flera olika svampsjukdomar kan angripa oljeväxterna men bomullsmögel får anses vara den viktigaste. Sammanställning av försöksresultat i höstraps visar att cirka 30 procent av försöken i Sydsverige varit lönsamma att bekämpa med Amistar i dosen 0,5 1,0 l/ha vid ett rapspris på 3 kr/kg och i cirka 20 procent av fallen om rapspriset varit 2 kr/kg. Motsvarande siffror för Mellansverige är ca 15 procent vid båda prisnivåerna. I våroljeväxter har 25 procent av de mellansvenska försöken varit lönsamma att behandla vid ett rapspris på 3 kr/kg och 15 procent om rapspriset varit 2 kr/kg. Under den senaste 20 åren har det förekommit starka angrepp fyra år i den skånska höstrapsodlingen. Motsvarande siffra för våroljeväxterna i Mellansverige är ca 5 år (Andersson, G. et.al. 2011) Övriga svampsjukdomar Andra betydelsefulla sjukdomar i oljeväxter som är möjliga att bekämpa kemiskt är svartfläcksjuka och torröta. Sjukdomarna förekommer inte lika frekvent som bomullsmögel men skadorna kan bli mycket stora vid starka angrepp. I flera länder utomlands kan ljus bladfläcksjuka och kålbladmögel bekämpas. Ljus bladfläcksjuka bekämpas med bl.a. Folicur med den aktiva substansen tebukonazol och kålbladmögel genom utsädesbetning (Heltbech, K., pers. medd.). 3. Befintliga fungicider i oljeväxter För närvarande finns fyra preparat som är möjliga att använda mot bomullsmögel men i praktiken är det tre preparat som används, nämligen Amistar, Cantus och Sportak. Därtill kommer det biologiska preparatet Contans. Preparatet används dock inte inom jordbruket, bland annat beroende på den höga kostnaden. Preparatet är godkänt för användning i ekologisk odling (Fahlgren, T., pers. medd.). Mot svartfläcksjuka används samma preparat som mot bomullsmögel. Riktad bekämpning mot svartfläcksjuka förekommer sällan. Däremot har bekämpning av bomullsmögel en viss effekt även mot svartfläcksjuka, särskilt om bekämpningen görs något senare. Registreringsmässigt är det då Amistar som i första hand är aktuellt. Torröta bekämpas med Cantus. Effekterna är emellertid mycket varierande. En orsak är sannolikt svårigheten att bedöma tidpunkten för sporulering och därmed behandlingstidpunkten. Risk för fungicidresistens hos svampsjukdomarna i oljeväxter bedöms i dagsläget som liten. 71

22 Tabell 2. Godkända fungicider för oljeväxter Aktiv substans Kemisk grupp FRAC-kod Preparat Registrerat t.o.m. KemI:s tolkning av rådets förslag Information om rörlighet enligt CKB M=modersubstans N=nedbrytningsprodukt EU:s pesticiddatabas azoxystrobin Qolfungicid (11) (strobilurin) Amistar Utan anmärkning Nej (m), Ja (n) Skydd av vattenlevande organismer boscalid SDHIfungicid (7) Cantus Utan anmärkning Nej (m och n) Arbetarskydd, beakta långsiktiga risker för fåglar och marklevande organismer och risken för ackumulering i mark Coniothyrium minitans Inte klassifierad (NC) Contans WG Utan anmärkning Inte bedömd Arbetarskydd prokloraz DMIfungicid (3) Sportak EW Inte bedömd Nej (m och n) Beslut 2008 att prokloraz inte ska införas I bilaga 1, men EUgodkännande hösten protiokonazol DMIfungicid (3) Proline EC Utan anmärkning Nej (m och n) Arbetarskydd, skydd för vattenlevande organismer, fåglar och små däggdjur 4. Fungicider på väg ut från marknaden Beslut 2008 att Sportak (DMI-fungicid) inte ska införas i bilaga 1. Den aktiva substansen prokloraz har fått ett EU-godkännande under hösten 2011 men i dagsläget går det inte att bedöma preparatets framtid i Sverige. 5. Fungicider på väg in på marknaden, inkl. off-label Företaget DuPont har sökt godkännande för utvidgad användning i oljeväxter för preparatet Acanto. Den aktiva substansen är pikoxystrobin och tillhör den kemiska gruppen strobiluriner där även azoxystrobin ingår (Wänblad, K., pers. medd.). 72

23 6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel 6.1. Förebyggande åtgärder mot svampsjukdomar i oljeväxter Angreppen av svampsjukdomar kan mer eller mindre motverkas genom olika förebyggande åtgärder som växtföljd, sortval (Jonsson, B., pers.medd.), rent utsäde, ogräsbekämpning, lämplig jordbearbetning, etc (se tabell 1). Vid högt infektionstryck och för svamparna gynnsamma förhållanden krävs emellertid kompletterande kemisk behandling Alternativa medel och metoder mot svampsjukdomar i oljeväxter I nuläget (2011) finns inga kända alternativa medel än det registrerade preparatet Contans. Preparatets höga kostnad innebär dock att det inte är aktuellt för användning i oljeväxter. Den enda användningen i dagsläget är i vissa trädgårdskulturer men dock i mycket liten skala (Fahlgren, T., pers.medd.). 7. Sammanfattning Tillgången på fungicider och andra växtskyddsmetoder i oljeväxter I dagsläget (2011) finns preparat mot bomullsmögel, svartfläcksjuka och torröta. Mot kålbladmögel och ljus bladfläcksjuka saknas däremot effektiva medel. Utomlands finns däremot denna möjlighet i flera länder (Heltbech, K., pers.medd.). 8. Växtskyddssituationen på lång sikt (5 20 år) Någon större förändring i växtskyddssituationen kan inte förutses. En förändring i det framtida klimatet kan givetvis innebära en förändrad växtskyddssituation. På ca 20 års sikt visar de olika klimatmodellerna att nederbörden minskar i vissa områden medan den ökar i andra. I områden med minskad nederbörd under sommaren kan svampsjukdomar som bomullsmögel och svartfläcksjuka förväntas minska. 9. Konsekvenser för odlingen 9.1. Biologiska konsekvenser De svampsjukdomar som kan bekämpas kemiskt under 2011, bedöms även fortsättningsvis kunna bekämpas under den närmaste femårsperioden Ekonomiska konsekvenser Någon ekonomisk bedömning görs inte. 10. Utvecklingsbehov Svampsjukdomar Växtförädling som syftar till att utveckla sorter med resistens eller tolerans mot olika svampsjukdomar bedöms angelägen. Detsamma gäller utveckling av olika förebyggande odlingsåtgärder. 73

24 11. Slutsats Kemisk svampbekämpning av bomullsmögel, svartfläcksjuka och torröta bedöms under den kommande femårsperioden kunna ske på ett tillfredsställande sätt. Däremot saknas möjligheter att kemiskt bekämpa ljus bladfläcksjuka och kålbladmögel. Referenser Andersson, G., et.al Bekämpningsrekommendationer, svampar och insekter Jordbruksverket. Personliga meddelanden Heltbech, K., Bayer CropScience, Lyngby, Danmark. Fahlgren, T., Nordisk Alkali, Vikbolandet. Jonsson, B., SW Seed, Svalöv Wänblad, K., DuPont, Arlandastad. 74

25 Bilaga 2c Test av strategin för oljeväxter ogräs Ogräs i oljeväxter De ogräs som det kan finnas behov av att bekämpa i oljeväxter listas i tabellen nedan. Utöver dessa kan naturligtvis andra, mer udda ogräsproblem förekomma, t ex hästhov och maskros. Genom sitt förråd av frö i marken är ogräs stationära. Förekomsten det enskilda året beror bland annat på gröda, jordbearbetningsmetod och årsmån. En kemisk ogräsbekämpning i höstoljeväxter görs före eller efter uppkomst höst och/eller vår. Ogräs i våroljeväxter bekämpas före uppkomst eller efter uppkomst. I tabellen nedan har nivån 70 procent valts utifrån att, uppnås minst den effekten så förändras inte förrådet av ogräsfrö, det vill säga det sker ingen uppförökning av ogräset. I fetstil markeras de ogräsarter som bedöms vara de viktigaste i oljeväxter och behandlas vidare under punkt 2. Tabell 1. Översikt av de vanligaste ogräsen i oljeväxter I tabellen anges ett H respektive ett V om det finns ett preparat (oktober 2011) som kan ge en ogräseffekt på över 70 procent. Ett frågetecken betyder att uppgift saknas och ett streck att kemisk bekämpning inte är möjlig eller att det inte ger en effekt över 70 procent. Art Utbredning Betydelse då angrepp förekommer Angreppsfrekvens Kemisk bekämpning Förebyggande åtgärder Alternativa metoder och medel Namn Vetenskapligt namn hela landsdelar/län. Kommentera lokala angrepp Liten/måttlig/ stor/mycket stor eller som intervall t.ex. litenmåttlig varje år/x år av y Behandling kan ge >70% effekt i Höstoljeväxter Våroljeväxter ÖRTOGRÄS Baldersbrå Hela landet Förekommer sällan som ensam art Blåklint Hela landet Förekommer sällan som ensam art Varje år Varje år H V H V Dån Hela landet Förekommer sällan som ensam art Varje år - V Förgätmigej Hela landet Förekommer sällan som ensam art Varje år H V Gråbo Hela landet Förekommer ibland som målogräs Varje år?? 75

26 Art Utbredning Betydelse då angrepp förekommer Angreppsfrekvens Kemisk bekämpning Förebyggande åtgärder Alternativa metoder och medel Lomme Hela landet Förekommer sällan som ensam art Varje år H V Målla Hela landet Förekommer sällan som ensam art Näva Hela landet Förekommer sällan som ensam art Varje år? V Varje år -? Penningört Hela landet Förekommer sällan som ensam art Varje år H - Pilört Hela landet Förekommer sällan som ensam art Varje år? V Plister Hela landet Förekommer sällan som ensam art Varje år H V Skräppa Hela landet Förekommer ibland som målogräs Varje år?? Snärjmåra Hela landet Förekommer sällan som ensam art Trampört Hela landet Förekommer sällan som ensam art Vallmo Södra Sverige Förekommer sällan som ensam art Veronika Hela landet Förekommer sällan som ensam art Viol Hela landet Förekommer sällan som ensam art Våtarv Hela landet Förekommer sällan som ensam art Varje år Varje år Varje år Varje år Varje år Varje år H V V? H? H V H V H V Åkerfräken Hela landet Förekommer ibland som målogräs Varje år?? 76