Strategi för växtskyddsmedel Förslag till en arbetsmetod
|
|
- Klara Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategi för växtskyddsmedel Förslag till en arbetsmetod en kort version av rapport 2011:38 Kortversion Jordbruks- och trädgårdsnäringen behöver en strategi för att hantera situationer där växtskyddsmedel försvinner. Då kan riskerna för försämrad lönsamhet motverkas. Det är svårt att förutsäga förändringar i tillgången på växtskyddsmedel. En risk- och konsekvensanalys som utgår från grödan identifierar allvarliga växtskyddsproblem och hur de kan hanteras. Alla berörda aktörer måste samverka i arbetet med strategin. En rad olika åtgärder krävs för ett effektivt och hållbart växtskydd. Med kunskap, dialog och förankring får åtgärderna effekt. Rapport 2011:38kort 1
2 Text: Christina Winter, Jordbruksverket Omslagsbild: Rapsbagge (Meligethes aeneus) i blomma på raps. Foto: Louis Vimarlund.
3 Innehåll Hållbart växtskydd kräver en strategi... 5 Alternativ till kemiska växtskyddsmedel... 5 Hur blir ett växtskyddsmedel godkänt?... 6 Svårt att förutsäga tillgången på växtskyddsmedel... 7 En risk- och konsekvensanalys... 7 Konsekvenser av att växtskyddsmedel försvinner... 9 Analysen identifierar behov av utveckling...10 Sammanfattning av risk- och konsekvensanalysen...10 Hur kan arbetet med strategin organiseras?...11 Åtgärder för ett hållbart växtskydd
4
5 Hållbart växtskydd kräver en strategi Genom EU:s regler och det svenska miljömålet Giftfri miljö ställs höga krav på växtskyddsmedlen. Ämnen som innebär oacceptabla risker för människors och djurs hälsa eller för miljön ska inte användas. Sedan 1998 pågår ett arbete inom EU med att ompröva och i vissa fall fasa ut dessa växtskyddsmedel. Utfasningen innebär problem för lantbrukare och trädgårdsodlare som är beroende av växtskyddsmedlen för sin produktion. För att motverka problemen arbetar Jordbruksverket, på uppdrag av regeringen, med en strategi för växtskyddsmedel. Med hjälp av strategin kan vi förebereda jordbruks- och trädgårdsnäringen på att växtskyddsmedel försvinner. Risken för en försämrad lönsamhet motverkas och näringen behåller sin konkurrenskraft. Strategin ska identifiera och belysa de situationer där växtskyddsproblemen riskerar att bli allvarliga. vilka alternativ, i form av växtskyddsmedel och metoder, som finns till kemiska medel. vilket behov som finns av att utveckla nya medel och metoder. I Jordbruksverkets rapport Strategi för växtskyddsmedel Förslag till en arbetsmetod (RA 11:38) kan du läsa hela förslaget till strategin. Metoden har testats på tre grödor: oljeväxter, kepalök och äpple. Resultatet finns i bilagorna till rapporten. Här presenterar vi en sammanfattning av rapporten. Alternativ till kemiska växtskyddsmedel Lantbrukare och trädgårdsodlare använder redan flera olika metoder för att förebygga angrepp av skadegörare och ogräs: en jord i god hävd balanserad växtföljd friskt utsäde och förökningsmaterial resistenta och motståndskraftiga sorter kortare omlopp i frukt- och bärodling plantering istället för sådd. Det finns också icke-kemiska medel och metoder som kan användas för att bekämpa skadegörare och ogräs. Mekanisk ogräsbekämpning, till exempel radhackning och harvning, kan helt eller delvis ersätta kemisk ogräsbekämpning. I några trädgårdskulturer används flamning eller marktäckning med plast för att bekämpa ogräs. I lantbruket har biologiska betningsmedel fått en stor utbredning. Värmebehandling är ett annat sätt att förebygga utsädesburna sjukdomar. Tillsammans används de två metoderna på 25 procent av spannmålsarealen. Biologiska växtskyddsmedel, som nyttodjur och mikroorganismer, används regelbundet i växthusodlingen. 5
6 Både förebyggande åtgärder och direkta bekämpningsmetoder behöver utvecklas så att de blir kostnadseffektiva och möjliga att använda i stor skala. Då kan de ersätta och komplettera kemiska växtskyddsmedel i ännu större utsträckning. Vågrandig jordloppa på vårraps. Färre växtskyddsmedel ökar risken för resistens hos skadegörare som till exempel jordloppor. Foto: Peder Waern. Hur blir ett växtskyddsmedel godkänt? Godkännandet av ett växtskyddsmedel görs i två steg. EU godkänner de verksamma ämnen som ingår i växtskyddsmedlet. De enskilda länderna godkänner själva växtskyddsmedlet och fastställer villkor för användningen, till exempel i vilka grödor och med vilka doser medlet får användas. Bestämmelserna för detta finns i växtskyddsmedelsförordningen (EG) nr 1107/2009. Vid godkännandet av de verksamma ämnena används bland annat stupstockskriterier. Det innebär att ämnen med vissa särskilt allvarliga egenskaper inte godkänns alls. Prövningen av verksamma ämnen pågår kontinuerligt och samtliga stupstockskriterier är ännu inte fastställda (2011). Ett förslag till kriterier för hormonstörande ämnen ska läggas fram senast den 14 december Jämfört med andra stupstockskriterier, förväntas de för hormonstörande ämnen få störst betydelse för svensk odling. För att harmonisera godkännandena och underlätta arbetet är EU indelat i tre zoner. Sverige ingår i den norra zonen tillsammans med Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Dessa länder bedöms ha liknande förhållanden och samarbetar om utvärderingen av växtskyddsmedel. Ett land gör utvärderingen och 6
7 övriga länder inom zonen lämnar synpunkter som ska beaktas. Därefter beslutar varje land om produktgodkännande. Växtskyddsmedel kan också bli godkända att använda genom dispens eller genom att produktgodkännandet utvidgas till ett användningsområde, till exempel en annan gröda, än det som ingår i det ursprungliga godkännandet. Detta kallades tidigare off-label. Dispenser är alltid tidsbegränsade till 120 dagar. Svårt att förutsäga tillgången på växtskyddsmedel Jämfört med tidigare nationella regler och principer, har EU:s bestämmelser gjort det svårare att förutsäga om ett växtskyddsmedel kommer att bli godkänt. Det beror bland annat på att prövningen blivit mer komplicerad. När myndigheterna bedömer riskerna för hälsan och miljön görs det i en stegvis process och ofta med hjälp av olika simuleringsmodeller. Den som ansöker om godkännande kan under denna prövning ändra förutsättningarna genom att ändra uppgifter om användningen, till exempel dosen eller antalet behandlingar. Riskbedömningen behöver då göras på nytt. Det gör att det är svårt att tidigt förutsäga om ett växtskyddsmedel kommer att godkännas eller inte. Inte heller i samband med zonprövningen kommer besked att kunna ges långt i förväg på grund av de korta tidsramar som ges av EU-reglerna. Det finns andra sätt att få information om det framtida utbudet av växtskyddsmedel. Ovan beskrivs hur verksamma ämnen godkänns inom EU och hur växtskyddsmedel godkänns i zonen och respektive länder. Information om olika ämnens egenskaper kan också användas för att bedöma om det finns en risk att växtskyddsmedlet försvinner eller får användningsvillkor som gör dem mindre användbara. Sådan information kan till exempel hämtas från EU:s pesticiddatabas och från KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) vid Sveriges Lantbruksuniversitet. För att ett växtskyddsmedel ska kunna godkännas måste det finnas en ansökan från ett företag som marknadsför växtskyddsmedel. Dessa företag kan bidra med information om vilka växtskyddsmedel de har för avsikt att söka godkännande för och vilka medel de planerar att avregistrera. En risk- och konsekvensanalys Det är svårt att långt i förväg förutsäga vilka växtskyddsmedel som kommer att försvinna. Därför föreslår Jordbruksverket en strategi som istället identifierar de växtskyddsproblem som riskerar att bli allvarliga. Den bör också analysera konsekvenserna av att dessa växtskyddsproblem inte längre kan hanteras. Då kan vi vidta åtgärder som mildrar följderna av att kemiska växtskyddsmedel försvinner. Jordbruksverkets förslag innehåller därför en risk- och konsekvensanalys som görs för varje gröda. Analysen omfattar de närmaste 1 5 åren. 7
8 Fruktmögel på äpple. Risk- och konsekvensanalysen identifierar växtskyddsproblemen i en gröda och hur de kan hanteras. Foto: Sanja Manduric. Först identifieras tänkbara allvarliga växtskyddsproblem. Det är de arter som förekommer varje år eller flera år inom femårsperioden. I bedömningen ingår också inom vilket geografiskt område arten förekommer. Även arter som orsakar små eller måttliga skador i fält kan bli allvarliga. Skadorna kan orsaka nedklassning eller stort sorteringsarbete och därmed få ett stort ekonomiskt värde. Vissa arter kan uppförökas i fleråriga grödor eller i efterföljande grödor. I nästa steg analyseras de möjligheter som finns att hantera växtskyddsproblemen. De växtskyddsmedel som för närvarande är godkända listas. Med hjälp av information från godkännandeprocessen och andra källor görs en bedömning av vilka växtskyddsmedel som kan komma att försvinna och eventuella nya medel som kan tillkomma. Vidare analyseras vilka andra möjligheter som finns att förebygga och bekämpa växtskyddsproblemen. Analysen ger en samlad bild av växtskyddsproblemen i en gröda och risken för att dessa problem inte längre kan hanteras. 8
9 Konsekvenser av att växtskyddsmedel försvinner När det inte finns tillräckliga möjligheter att förebygga och bekämpa växtskyddsproblem får det konsekvenser. En del av konsekvenserna drabbar lantbruks- och trädgårdsföretagen direkt i form av ökade kostnader. Andra påverkar våra förutsättningar att bedriva en hållbar livsmedelsproduktion. När risk- och konsekvensanalysen testades på tre modellgrödor: oljeväxter, kepalök och äpple identifierades flera olika konsekvenser förknippade med att växtskyddsmedel, och därmed bekämpningsmöjligheterna, förvinner. Du kan läsa mer utförligt om dessa i bilagorna till rapporten Strategi för växtskyddsmedel (RA 11:38). De konsekvenser som inte direkt kan omsättas i kostnader för företaget eller samhället har utredningen valt att kalla biologiska konsekvenser. Exempel på sådana är: ökat utbredningsområde för skadegörare och ogräs angrepp av skadegörare och ogräs förekommer oftare nya skadegörare och ogräs odlingen av vissa grödor kan upphöra helt nya grödor kan inte odlas i Sverige resistens hos skadegörare och ogräs mot kemiska växtskyddsmedel när det saknas kurativa preparat kan prognoser inte användas och det kan medföra ökad användning av växtskyddsmedel minskad livsmedelsäkerhet förekomst av toxiner effekt på biologisk mångfald och ekosystemtjänster läckage på grund av ökad jordbearbetning. Jordbruksverket har också utvecklat beräkningsmodeller för att belysa de ekonomiska konsekvenserna av att kemiska växtskyddsmedel försvinner. Den första modellen beräknar kostnaderna för att hantera ett växtskyddsproblem på olika sätt. Denna beräkning är möjlig att göra för både lantbruks- och trädgårdsgrödor. Den andra modellen beräknar värdet av att odlingen av en gröda helt försvinner om ett växtskyddsproblem inte längre kan hanteras. För trädgårdsgrödor finns inte underlag för dessa beräkningar. I rapporten Strategi för växtskyddsmedel (RA 11:38) finns bland annat beräkningar av kostnader när kemisk ogräsbekämpning ersätts av mekanisk. När ekonomiska konsekvenser av en ogräsbekämpning beräknas bör man även ta hänsyn till den fleråriga effekten. En åtgärd kanske blir lönsam först när man räknar på en hel växtföljd. Några sådana beräkningar har utredningen inte gjort. Förutsättningarna för en lönsam produktion försämras när växtskyddsproblemen inte längre kan hanteras. En konsekvens kan bli att odlingen minskar eller försvinner från hela eller delar av landet. Det kan i sin tur ge upphov till ytterligare följdeffekter för landsbygden och förädlingsindustrin. Att förutsäga vad som sker är svårt, men det är ändå värdefullt att försöka beskriva konsekvenserna. Delar av dessa konsekvenser skulle kunna fångas upp i en samhällsekonomisk analys. 9
10 Analysen identifierar behov av utveckling Genom risk- och konsekvensanalysen kommer utvecklingsbehov för de olika grödorna att identifieras. Det kan vara behov i form av forskning, teknikutveckling och underlag för rådgivning. Det kan också vara behov av att utveckla strategiarbetet, till exempel hur strategin kan få grundläggande data för ekonomiska analyser. Sammanfattning av risk- och konsekvensanalysen Huvuddragen i risk- och konsekvensanalysen framgår av figur 1 nedan. Dessa kan också beskrivas med följande punkter: 1. En översikt över vanliga växtskyddsproblem i en gröda sammanställs. 2. De mest betydelsefulla växtskyddsproblemen beskrivs mer utförligt. 3. Tillgången på växtskyddsmedel beskrivs och uppgifter om kemiska växtskyddsmedel på väg ut från respektive in på marknaden sammanställs. 4. Möjligheterna att använda förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel beskrivs. 5. Arbetet sammanfattas och ett urval görs av de växtskyddsproblem som behöver en fördjupad analys. 6. I den fördjupade analysen beskrivs biologiska och ekonomiska konsekvenser av den förväntade utvecklingen när det gäller möjligheterna att hantera växtskyddsproblemen. 7. Behov av utvecklingsinsatser och andra åtgärder preciseras. 8. Arbetet avslutas med en syntes och en sammanfattning av det som framkommit. SAMMANSTÄLLNING VANLIGA VÄXTSKYDDSPROBLEM I GRÖDAN Kemisk bekämpning möjlig? Ja Urval: Allvarligt problem? Ja Tillgång växtskyddsmedel? Nu, sedan, möjligheter? Alernativa växtskyddsmedel och metoder? Förebyggande åtgärder? Hanteras på annat sätt. Nej Hanteras på annat sätt. Nej Problemets utbredning, omfattning och frekvens? Konsekvenser Ekonomi Konsekvenser Biologi Tillräckliga alternativ saknas eller hög risk för sådan siutation uppstår. FÖRSLAG ÅTGÄRDER Ja Behov av konsekvensanalys och åtgärder? Nej INGEN ÅTGÄRD Tillräckliga möjligheter finns. Beskrivning av risk- och konsekvensanalysen. Blått ramar in riskanalysen, gult ramar in konsekvensanalysen. Hela analysen mynnar ut i förslag till åtgärder. 10
11 Hur kan arbetet med strategin organiseras? För att arbetet med strategin ska bli framgångsrikt krävs att risk- och konsekvensanalysen verkligen identifierar alla allvarliga situationer och att den gör det i tillräckligt god tid innan de uppstår. Därför föreslår Jordbruksverket en rad åtgärder för att göra strategin så tillförlitlig och förutseende som möjlig. Återkommande risk- och konsekvensanalyser. Det är svårt att långt i förväg förutsäga vilka växtskyddsmedel som kommer att godkännas och vilka som kommer att försvinna från marknaden. Risk- och konsekvensanalysen för en gröda behöver därför upprepas relativt ofta, förslagvis vartannat år. Utvärdering Förankring i referensgrupp m. m. Problemdiskussion Åtgärder genomförs Uppdatering av risk - och konsekvensanalys Förankring i referensgrupp m. m. Åtgärdsdiskussion Risk- och konsekvensanalysen behöver uppdateras regelbundet. En organisation bör driva och samordna strategin. Organisationen behöver expertis inom växtskydd, ekonomi och skadegörare som omfattas av lagstiftning (fytosanitära frågor) samt kunskap om nuvarande odling. Den bör också vara opartisk. Utredningen föreslår att Jordbruksverket får ansvar för att driva och samordna arbetet med utgångspunkt i verksamheten vid Växtskyddscentralerna. Strategin behöver tidigt få information om kommande förändringar. Med rutiner och verktyg underlättas arbetet med att förutsäga vilka växtskyddsmedel som förväntas bli godkända och vilka som försvinner. Här följer en sammanfattning av några av utredningens förslag: Att information om prövningen av växtskyddsmedel inom norra zonen vidarebefordras till de som arbetar med strategin samt till myndigheter och organisationer som har intresse av informationen. Att en förstudie görs som undersöker möjligheterna att samla all information om växtskyddsmedel i ett register, tillgängligt för alla. Att Kemikalieinspektionen visar på sin webbsida vilka ansökningar om godkännande som växtskyddsföretagen har lämnat in. Att de som arbetar med strategin får ta del av och lämna information till den process där växtskyddsmedel godkänns. 11
12 Att strategin så tidigt som möjligt får information från växtskyddsföretagen om förändringar i deras sortiment av växtskyddsmedel. Kompetensförsörjning. Kunskap om både kemiska och icke-kemiska bekämpningsåtgärder behöver hämtas från andra länder, sammanställas och anpassas till svenska förhållanden. Vi behöver också mer kunskap om hur icke kemiska metoder kan kombineras med kemiska växtskyddsmedel på ett kostnadseffektivt sätt. Då kan vi få en positiv utveckling, där nya möjligheter att hantera växtskyddsproblemen provas. De som arbetar med risk- och konsekvensanalyserna ska få goda möjligheter att uppdatera sina kunskaper. Nya medel och metoder behöver utvecklas. Kamerastyrda Robocrop rensar ogräs mellan och inne i raderna. Foto: Johan Ascard. Kommunikation och förankring gör strategin verkningsfull. Alla berörda, odlare, rådgivare, myndigheter med flera, behöver enas om vilka problem som är mest prioriterade, och vilka åtgärder som ska genomföras. Strategin behöver kunskap från odlingen om viktiga förändringar, till exempel vilka växtskyddsproblem som ökar eller minskar. Kommunikation och förankring har därför en framträdande roll i arbetet. Utredningen har bland annat identifierat följande målgrupper för kommunikationen lantbrukare och trädgårdsodlare rådgivare tjänstemän, informatörer och andra som arbetar inom lantbruks- och trädgårdsnäringen forskare försöksutförare maskinstationer branschorganisationer. 12
13 Det kan också finnas ett behov av att sammanställa information från risk- och konsekvensanalyserna på annat sätt än grödvis, till exempel för en grupp av grödor som frilandsgrönsaker. En referensgrupp kopplas till varje risk- och konsekvensanalys. Referensgruppen får lämna synpunkter på analyserna och även vara med och utvärdera genomförda åtgärder. De bör även delta i utvärderingar av de åtgärder som har genomförts utifrån tidigare analyser. Utblick mot andra länder. Genom att studera hur andra länder arbetar med växtskyddsproblemen kan strategiarbetet bli effektivare. Vi kan lära av deras lyckade och misslyckade satsningar. Det behövs ordnade former för utbytet med andra länder och en kontaktlista med personer och organisationer bör upprättas. Från dessa kan vi också få veta vilka växtskyddsmedel som kan vara aktuella för godkännande, ömsesidigt erkännande eller ansökan om utvidgat produktgodkännande i Sverige. Risk- och konsekvensanalys vid produktgodkännande. Information från riskoch konsekvensanalysen måste komma i tid, annars hinner inte nya lösningar omsättas i praktiken. Om risk- och konsekvensanalys görs redan när ett växtskyddsmedel godkänns får vi tidigt information om tillgången på växtskyddsmedel för olika grödor. Det ger också signaler om utvecklingsbehov för att hitta nya kemiska växtskyddsmedel eller icke kemiska medel och metoder. Växtskyddsmedel för mindre grödor och användningsområden. Sedan 2007 pågår utvecklingsprojektet Minor use. Syftet är att få fler preparat godkända för grödor som odlas i mindre omfattning och för mindre användningsområden. Projektet har utfört eller köpt in studier, bland annat resthaltsstudier, som krävs för att utvidga användningsområdet för ett redan godkänt växtskyddsmedel. Arbetet fortsätter och är en viktig del i arbetet med strategin. Projektet omfattar alla trädgårdsgrödor och vissa jordbruksgrödor (ett exempel är lin). Forsknings- och utvecklingsverksamhet. Genom strategin får vi information om behoven av att utveckla medel och metoder för växtskyddet. Men även de som fördelar resurser till forskning och utvecklingsverksamhet och de som driver verksamheten har ett ansvar för att ta hand om behoven som presenteras. Jordbruksverket föreslår att växtskyddsfrågorna lyfts i de sammanhang där finansiering fördelas till forskning och utvecklingsverksamhet. Då kan projekt finansieras som syftar till att lösa de problem som identifierats i risk- och konsekvensanalyserna. Jordbruksverket föreslår särskilda medel för detta. Ett årligt belopp bör reserveras för att finansiera projekt vars huvudsyfte är att lösa växtskyddsproblem i det korta perspektivet, 1 5 år. Det behövs utvecklingsarbete som kombinerar icke kemiska metoder med kemiska växtskyddsmedel. Strategiarbetet behöver resurser. Tabellen nedan är en sammanställning av de nya resurser som behöver tillföras för arbetet med strategin för växtskyddsmedel. 13
14 Åtgärd Ansvarig Kostnad per år Risk- och konsekvensanalyser vartannat år Jordbruksverket För att driva och samordna arbetet behöver en Jordbruksverket sammankallande ansvarig organisation utses Gynna tillgången till växtskyddsmedel i små grödor Lantbrukarnas Riksförbund och för små användningsområden Information om växtskyddsmedel, förstudie Kemikalieinspektionen register Förbättrad information om inneliggande ansökningar Kemikalieinspektionen Rutiner för att inhämta information från företag som marknadsför växtskyddsmedel och från zonprövningar Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket Summa Till detta kommer ett behov av att bedriva forskning och utvecklingsverksamhet i ett kort tidsperspektiv, 1 5 år. Behovet är svårt att uppskatta innan arbetet kommit igång, men det är förmodligen stort. Om kronor satsas per år i var och en av de 50 grödorna i strategin, så handlar det om miljoner kronor per år. Detta belopp är en indikation på hur stort behovet av resurser är. Åtgärder för ett hållbart växtskydd Syftet med strategin är att behålla förutsättningarna för en konkurrenskraftig produktion, även om växtskyddsmedel försvinner. Med hjälp av strategin identifierar vi allvarliga växtskyddsproblem, men också möjligheter att hantera dem. Med hjälp av olika åtgärder kan vi minska risken för en försämrad lönsamhet. Det handlar om att dels utveckla ett effektivt växtskydd i de enskilda grödorna, dels förbättra de övergripande förutsättningar för växtskyddet. Efterhand kommer strategiarbetet att identifiera en rad åtgärder för ett fortsatt effektivt och hållbart växtskydd. Andra kemiska växtskyddsmedel behövs för att ersätta de medel som nu fasas ut. Medel och metoder som är alternativ till kemiska medel måste också utvecklas och komma till användning. Exempel på några sådana åtgärder är att öka utnyttjandet av befintliga kunskaper och metoder för integrerat växtskydd utveckla resistensstrategier så att inte befintliga växtskyddsmedel förlorar effekten utveckla nya kunskaper och metoder information och utbildning stödja de förebyggande åtgärder och icke-kemiska metoder som redan tilllämpas ansökningar om dispenser ansökningar om utvidgat produktgodkännande (off label). 14
15 I arbetet med strategin behövs kunskap från odlingen. Alla berörda odlare, rådgivare och myndigheter måste samverka. Foto: Cecilia Lerenius. De övergripande förutsättningarna för odlingen påverkar också växtskyddet. Flera faktorer påverkar dessa förutsättningar, till exempel egenskaperna hos sort- och odlingsmaterial kvalitén på utsäde och förökningsmaterial odlingssystemens utformning, till exempel växtföljder, jordbearbetning och gödsling kompetensförsörjning på kort och lång sikt möjligheterna att bedriva forskning och utvecklingsverksamhet marknadens efterfrågan på vegetabilier för produktion av livsmedel, energi och andra produkter klimat och andra odlingsförutsättningar. Sambandet mellan växtskydd och dessa faktorer är mer eller mindre tydliga. Vissa av faktorerna går att påverka, andra inte. Två åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för kemiskt respektive biologiskt växtskydd lyfts fram i utredningen. Det ena förslaget handlar om hur vi kan stimulera till fler ansökningar om utvidgat produktgodkännande och det andra om att underlätta registrering av insekter och andra makroorganismer som används för biologisk bekämpning. Utifrån resultaten från risk- och konsekvensanalyserna kommer behovet av åtgärder, som är kopplade till respektive gröda, att bli tydligt. Strategin har ansvaret för att kommunicera behovet av åtgärder, men att genomföra åtgärderna kan ligga på andra organisationer eller projekt. Har du frågor om denna kortversion, kontakta Christina Winter, Jordbruksverket. E-post: christina.winter@jordbruksverket.se. Tfn
16 Rapporten kan beställas från Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) Fax E-post: ISSN ISRN SJV-R-11/38kort-SE RA11:38kort
STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL
STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL Strategi för växtskyddsmedel Utarbeta en strategi för hur jordbruks- och trädgårdsnäringen i framtiden kan vara förberedd när växtskyddsmedel fasas ut från marknaden. Syftet
Läs merPrognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Läs merJordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd
Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd Strategi för växtskyddsmedel - ett regeringsuppdrag år 2011 Uppdraget var att: belysa konsekvenserna av att kemiska växtskyddsmedel fasas ut
Läs merIntegrerat Växtskydd i praktiken
Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker
Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard
Läs merIntegrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn
Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Rådgivarfortbildning Ultuna 20141119 Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merVäxtskyddsrådet kraftsamling långsiktigt växtskydd
Växtskyddsrådet kraftsamling långsiktigt växtskydd Växtskyddsrådet kraftsamling långsiktigt växtskydd - Först lite bakgrund varför det finns ett Växtskyddsråd - Nytt uppdrag för Växtskyddsrådet i Livsmedelsstrategin
Läs merNy lagstiftning på växtskyddsområdet. Det nya växtskyddsdirektivet införande och konsekvenser. Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden
Ny lagstiftning på växtskyddsområdet Det nya växtskyddsdirektivet införande och konsekvenser Förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden Direktiv om hållbar användning av Magnus Franzén,
Läs merGenomgång om upplägget för minor useprojektet och redovisning av en del resultat. Växtskyddsrådet 14 december 2016 Agneta Sundgren
Genomgång om upplägget för minor useprojektet och redovisning av en del resultat. Växtskyddsrådet 14 december 2016 Agneta Sundgren Målet för Minor use projektet I regleringsbrevet till Jordbruksverket:
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merIntegrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Läs merSenaste nytt om herbicidresistens
Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell
Läs merGlyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför
Glyfosat Ur VSR:s handlingsplan 2017-2019 Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför - förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer,
Läs merChecklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015
Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande
Läs merPromemoria - förslag till nationella begränsningar av viss användning av kemiska växtskyddsmedel
Promemoria 2016-03-07 Miljö- och energidepartementet Kemikalieenheten Rättsekretariatet Promemoria - förslag till nationella begränsningar av viss användning av kemiska växtskyddsmedel 1. Inledning Miljökvalitetsmålet
Läs merFärre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen? Projektet Strategin för växtskyddsmedel Carina Carlsson Ross, Cecilia Lerenius och Karin Jahr 27 november 2013 Disposition Bakgrund och syfte med projektet
Läs merStrategi för växtskyddsmedel
Strategi för växtskyddsmedel Förslag till en arbetsmetod Jordbruks- och trädgårdsnäringen behöver en strategi för att hantera situationer där växtskyddsmedel försvinner. Då kan riskerna för försämrad lönsamhet
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Läs merFärre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?
Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen? Projektet Strategin för växtskyddsmedel Carina Carlsson Ross och Cecilia Lerenius, 9 januari 2014 Disposition Bakgrund och syfte med projektet Så här jobbar
Läs merVäxtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket
Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk Johan Ascard, Jordbruksverket Växtskyddstrategier i ekologisk odling Förebyggande åtgärder Varierad växtföljd Friskt utsäde Lämpliga sorter Lämplig odlingsplats Odlingsteknik
Läs merBegränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige
Till Miljö- och energidepartementet Diarienr: M2017/01318 Yttrande om Begränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige Fritidsodlarnas Riksorganisation, FOR, tackar för att
Läs merPrognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Läs merHållbarhetsdirektivet och IPM
Hållbarhetsdirektivet och IPM Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Uddevallakonferensen 20150115 Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) 2015 äntligen klart vad Jordbruksverket får göra!
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merNytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009
Nytt europeiskt regelverk för växtskydd Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Som man sår får man skörda Rotdödare Men det är inte hela sanningen Stråknäckare Ogräs Det behövs också växtskydd
Läs merVäxtodlingsrådet 2015-01-21
Växtodlingsrådet 2015-01-21 Kemiska växtskyddsmedel i hållbart jordbruk Sverige har ett bra utgångsläge: Välskötta jordar Tillgång till vatten Kanske ett något varmare klimat är på G Kvalificerade rådgivare
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga
Läs merTillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Kjell Ivarsson Stockholm
Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Kjell Ivarsson 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut Kemikalieinspektionen
Läs merGenetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se UTKAST 140911 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om behörighet
Läs merTeresia Persson, Jordbruksverket TILLSYNSPROJEKT
Teresia Persson, Jordbruksverket TILLSYNSPROJEKT 2016 2017-02-22 Bakgrund Tillsynsprojekt om bekämpningsmedel i växthus och plantskolor Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen Ny lagstiftning
Läs merVäxtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV
Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både
Läs merKursplan Grundutbildning och vidareutbildning i betning
Dnr 4.4.18-8565/16 Miljöregelenheten Uppdaterad och beslutad: 2016-12-06 Kursplan Grundutbildning och vidareutbildning i betning Innehållsförteckning 1. Definitioner och gemensamma krav...3 1.1. Huvudman...3
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2016-06-13 Dnr 2016/7495 Er ref Dnr M2016/00677/R Ert datum 2016-03-07 Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Remissyttrande Förslag till nationella
Läs merKursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.
Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län
Läs merNy lagstiftning. på plats och på gång
Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt
Läs merBekämpningsmedel i jordbruket 2015
Bekämpningsmedel i jordbruket 2015 Tillsynsprojekt om integrerat växtskydd, sprutjournaler och preparat Förra året deltog Kalmar kommun i tillsynsprojektet om Integrerat växtskydd som Jordbruksverket och
Läs merKemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista
4.2.2.a H15-00127 Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Helena Bergström Senior utredare Kemikalieinspektionens förslag till Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 2017-2019 Kemikalieinspektionens
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se UTKAST 131014 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om utbildning
Läs merAnsökningsavgifter för växtskyddsmedel, gäller fr.o.m. 2013-03-26
nsökningsavgifter för växtskyddsmedel, gäller fr.o.m. 2013-03-26 nsökningsblanketter (i Word-format) finns för nedladdning på www.kemi.se TLL 1. Växtskyddsmedel: Kemiska kvivalensbedömning (nytt eller
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Tillstånd och upplysning Markus Ollikainen Delgivningskvitto Agneta Sundgren Lantbrukarnas Riksförbund Att: Agneta Sundgren 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Agneta Sundgren Lantbrukarnas Riksförbund Att: Agneta Sundgren 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se RÄTTELSE ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om behörighet att använda
Läs merRAPPORT 4/17. Begränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige. kemikalieinspektionen.se
Bilaga Begränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige Rapport från ett regeringsuppdrag RAPPORT 4/17 kemikalieinspektionen.se Kemikalieinspektionen är en myndighet under
Läs merBESLUT. .,... Datum Diarienr Sw shchemicalage n n e cv a-H Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI.,... Sw shchemicalage n n e cv Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Lantbrukamas Riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut
Läs merFörfattare Winter C. Utgivningsår 2010
Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Bär Författare Winter C. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 3 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker,
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
9 Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto namn LRF 105 33 Stockholm kod Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut bifall Kemikalieinspektionen bifaller ansökan
Läs merKokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C
Sida 1(12) Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C Kokboken är tänkt som ett stöd för dig att lägga upp ett rådgivningsbesök. Detta exempel behöver inte följas till punkt och pricka utan det är
Läs merJordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt
Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila
Läs merVäxtskyddsrådet. Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Uppföljning och revidering av
Växtskyddsrådet Uppföljning och revidering av Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel 2017-04-07 Upplägg Vad säger Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) om de nationella handlingsplanerna,
Läs merSammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:
Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merChecklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018
Checklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare/Namn på golfbanan Person- /organisationsnummer Adress Telefonnummer
Läs merJordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär
Jordbruksinformation 4 2010 Reviderad 2017 Starta eko Bär 2 Börja odla ekologiska bär Text: Christina Winter, Jordbruksverket Foto: Margareta Magnusson sid. 6, övriga Christina Winter Reviderad oktober
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merBESLUT. Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Tillstånd och upplysning Lena Hansson Hortonom Delgivningskvitto Föreningen Svenska Spannmålsodlare (SpmO) Torphälla 424 705 97 Glanshammar Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut
Läs merBESLUT. Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Monitor
KEM 2018-04-27 Swedish Chernicals Agency 5.1.1-B16-00123 Tillstånd och upplysning Sumitomo Chemical Agro Europe S.A.S. Parc d'affaires de Crecy 10A rue de la Voie Lactee FR-69370 Saint Didier au Mont D'or
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merFörslag till skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel (SOU 2017:102)
Förslag till skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel (SOU 2017:102) Åsa Johansson & Mattias Carlsson Feng Växtskyddsrådet 28 mars 2018 Kort om utredningen Särskild utredare: Åsa
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 3
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 3 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Växtskydd och Sprutjournal Varför används växtskydd i lantbruk? Vad är växtskydd? Hur används växtskydd?
Läs merKursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus
Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen har
Läs merNy EU-förordning om växtskyddsmedel
Ny EU-förordning om växtskyddsmedel Peter Bergkvist Innehåll 1. Zoner 2. Substitution 3. Stupstockar Två huvudsyften i förordningen 1. Begränsa miljö- och hälsorisker. Reglerna syftar till att nå en hög
Läs merVäxtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden?
Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden? Gunilla Berg och Karin Jahr Brunnby 15 januari 2014 2014-01-20 Strategin för växtskyddsmedel - bakgrund Mål - att bibehålla förutsättningarna
Läs merBESLUT. Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Agneta Sundgren Stockholm
Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Agneta Sundgren 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut Kemikalieinspektionen
Läs merBekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter
PM 2014-03-31 Karin Jahr, Jordbruksverket Patrick Petersson, HIR Malmöhus Rikard Andersson, HIR Malmöhus Strategi för växtskyddsmedel Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter
Läs merPM om ändringsföreskrift KIFS 2019:1 samt information om anstånd för vissa biocidprodukter
2019-05-17 Juridiska sekretariatet om ändringsföreskrift KIFS 2019:1 samt information om anstånd för vissa biocidprodukter Sammanfattning KIFS 2019:1 är ändringsföreskrifter till s föreskrifter (KIFS 2008:3)
Läs merBESLUT. Beslut angående ansökan om utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde för växtskyddsmedlet Switch 62,5 WG, reg.
Tillstånd och upplysning Lena Hansson Hortonom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) 105 33 STOCKHOLM Beslut angående ansökan om utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde för
Läs merVärdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel
Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel Syfte: Undersöka företagsekonomiska effekter av förbud mot att använda neonikotinoider. Avgränsning: Beräknar inte skador
Läs merBeslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för biocidprodukten Maxforce Quantum
Tillstånd och upplysning Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för biocidprodukten Maxforce Quantum 1 Beslut Kemikalieinspektionen bifaller ansökan om förnyat produktgodkännande av nedanstående
Läs merVår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte
Vår roll inom växtodlingsförsök och forskning Växjö möte 181204 christian.nyren@lantbruksforskning.se Finansiering av FoU via stiftelsen Privat sektor Offentlig sektor Näringsorganisationer Branschorganisationer
Läs merGreppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Läs merBESLUT. Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Raptol Insekt Effekt Färdigblandad
Tillstånd och upplysning Delgivningskvitto W. Neudorff GmbH KG An der Mühle 3 DE-31860 Emmerthal TYSKLAND Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Raptol Insekt Effekt
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merInnehåll. Kemikalieinspektionens arbete med växtskyddsmedel. Jämförelse mellan tidigare svenska regler och nuvarande EU-regler
Innehåll Kemikalieinspektionens arbete med växtskyddsmedel Grundläggande principer för prövningen. EU-godkänt och Sverige-godkänt. Vad gäller? Aktuellt inom EU. Aktuellt på KemI. Regional växtodlingskonferens
Läs merMiljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista
1 Bilaga 2 Dnr 4.1.18-1389/16 Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista Nedanstående åtgärder är de som Jordbruksverket kommer att arbeta med under kommande år. Åtgärd
Läs merKonsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49)
2016-05-04 Dnr 4.4.16-1619/16 Miljöregelenheten Magnus Sandström Tfn: 036-15 89 34 E-post: magnus.sandstrom@jordbruksverket.se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks
Läs merpå andra områden än lantbruksmark
Anmälan eller ansökan om Yrkesmässig användning av växtskyddsmedel på andra områden än lantbruksmark Vi vill ansöka om tillstånd för spridning på: vägområde (inte invasiva arter) mycket genomsläppliga
Läs merBegränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige. Kemikalieinspektionens rapport från ett regeringsuppdrag
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Christer Edvardsson Telefon: 08 508 289 77 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-09-19 p 17 Begränsning av icke yrkesmässig
Läs merKursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus
Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2016/2903(RSP) 21.10.2016 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2016
Läs merKemikalieinspektionens författningssamling
Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 3 december 2014. KIFS 2014:6 Utkom
Läs merVi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på
Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på Hushållningssällskapet Malmöhus, Toma Magyarosi med fröteknologi
Läs merVÄXTODLING. Ämnets syfte
VÄXTODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en hög
Läs merRå dgivning fö rgrö ning
Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller
Läs merDetta är Jordbruksverket
www.jordbruksverket.se Detta är Jordbruksverket Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och ansvarar för
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedelsavgifter; SFS 2013:63 Utkom från trycket den 26 februari 2013 utfärdad den 14 februari 2013. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Tillämpningsområde
Läs merMajsmottet en ny skadegörare i Sverige
Majsmottet en ny skadegörare i Sverige Nationell Växtskyddskonferens 10 november 2015 Cecilia Söderlind 1, Gunnel Andersson 2 och Louise Aldén 1 Jordbruksverket 1 och Kalmar 2 Majsmottet (Ostrinia nubilalis)
Läs merBeslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för biocidprodukten Myr Myrdosa
6.2.1- B13-00240 Tillstånd och upplysning Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för biocidprodukten Myr Myrdosa 1 Beslut bifaller ansökan om förnyat produktgodkännande av nedanstående produkt.
Läs merBESLUT. Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Tillstånd och upplysning Gertje Czub Ärendeansvarig Delgivningskvitto Lantbrukarnas Ekonomi aktiebolag (LRF) 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut Kemikalieinspektionen
Läs merLägesöversikt i växtskyddsfrågor
Lägesöversikt i växtskyddsfrågor Neuvo2020 Tove Jern Jord- och skogsbruksministeriet 1 Innehåll: Växtskyddsrådgivarens uppgift Allmänna principer för integrerat växtskydd Utbildningsmaterial på webben
Läs merBekämpningsmedelsregistret
Bekämpningsmedelsregistret Lathund Mall-id: MAG-0007, 2014-10-22 Kemikalieinspektionen Postadress Besök & leverans Faktureringsadress Telefon & fax Internet Org nr Box 2 172 13 Sundbyberg Esplanaden 3A
Läs merBESLUT. Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Amistar
Tillstånd och upplysning Syngenta Nordics A/S Strandlodsvej 44 DK-2300 Köpenhamn S DANMARK Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Amistar 1 Beslut bifaller delvis ansökan
Läs merBekämpningsmedelsregistret (BKM-reg) & Spider
Bekämpningsmedelsregistret (BKM-reg) & Spider 2018-09-28 Varför ha register för bekämpningsmedel? Historiskt och nuläge Syftet med Spider - legala krav, interna behov Syftet med BKM-reg - legala krav,
Läs mer