Tillsammans gör vi skillnad. Livsmedelsverket

Transkript

1 Tillsammans gör vi skillnad Livsmedelsverket

2 2

3 Annica har ordet På Livsmedelsverket jobbar vi med något som är vitalt för mänskligheten mat och dricksvatten. Mat är centralt för den enskilda människan för att må bra, i umgänget med vänner och familj och som kulturbärare. Mat är också i allra högsta grad politiskt, en samhällsfråga på lokal, nationell och global nivå. Många samhällsomstörtande händelser har sitt ursprung i hunger och svält. Matvanor och ansvar för livsmedelsförsörjning är en jämställdhetsfråga. Att alla får i sig all den näring de behöver för att må bra är en förutsättning för att tillgodogöra sig utbildning och utbildningsnivå i sin tur är relaterat till matvanor och därmed hälsan. Dåliga matvanor är den största orsaken till sjuklighet och förtida död i Sverige med stora samhällskostnader som följd. Livsmedelsproduktion bidrar till tillväxt och utveckling. Den skapar tusentals jobb i både lantbruket och livsmedelsindustrin. Matproduktion och matvanor påverkar klimat och miljö och klimatförändringar kommer att förändra förutsättningarna för livsmedelsproduktion och tillgången till dricksvatten. En hållbar livsmedelskedja och hälsosamma matvanor är helt avgörande för att vi ska nå FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030, som är prioriterade i regeringens handlingsplan för åren Livsmedelsverkets verksamhet bidrar till många av de 17 målen till exempel Hållbar konsumtion och produktion, Hälsa och välbefinnande och Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Genom att dessutom införliva regeringens livsmedelsstrategi, Sveriges miljökvalitetsmål, klimatanpassning av vår verksamhet, de jämställdhetspolitiska målen och den statliga värdegrunden i vår verksamhet, vässar vi oss ytterligare. Det är många som har högt ställda förväntningar på Livsmedelsverket. Det gäller vår uppdragsgivare regeringen, konsumenter, företag, andra myndigheter och organisationer samt, inte minst, vi själva. Det är naturligtvis stimulerande, men också utmanande. Höga ambitioner ställer krav på tydliga prioriteringar, framförallt då vårt uppdrag utökas. Vi har till exempel högre förväntningar på oss att underlätta och skapa goda förutsättningar för livsmedelsföretag. Det civila försvaret ska byggas upp och där är livsmedel en central del. Vi ska ta oss an nya verksamhetsområden som att kontrollera nätverks- och informationssäkerheten på dricksvattenanläggningar och vi ska leda ett nationellt dricksvattenråd. Under 2018 var många medarbetare delaktiga i genomlysningar av olika delar av vår verksamhet. Utredningarna har varit viktiga underlag för vår planering och för våra prioriteringar framöver. Verksledningen har beslutat att under de närmaste åren prioritera resursförstärkningar för i första hand digitalisering, i andra hand utredarkompetens för att bland annat projektleda de allt fler regeringsuppdrag vi får och erbjuda områden och avdelningar än bättre metodoch processtöd och i tredje hand arbetet mot livsmedelsfusk. Nu stakar vi ut inriktningen för ett viktigt planeringsunderlag för områden och avdelningar inför kommande år. Säker mat, att ingen blir lurad och hållbara matvanor får allt större betydelse inom många samhällsområden. Vår verksamhet och kompetens, de insatser vi dagligen gör inom en rad olika områden är oerhört viktiga för väldigt många. Livsmedelsverket har ett högt förtroende hos allmänheten ett förtroende vi förtjänat genom att hålla hög kvalitet i vårt arbete och genom att vara transparenta och lyhörda. Vi ska vårda det förtroendet och fortsätta att hänga med, tänka nytt och utveckla oss i takt med konsumenters och företags behov och förväntningar på oss. Uppsala hösten 2018 Annica Sohlström 3

4 Uppdrag Uppdraget, som kommer från riksdag och regering och beskrivs i vår instruktion, är utgångspunkten för all vår verksamhet. I konsumenternas intresse arbetar Livsmedelsverket för: Säker mat och säkert dricksvatten Att ingen blir lurad Hållbara matvanor För att vi ska uppnå goda resultat förväntar sig regeringen att vi integrerar en rad nationella strategier, mål och perspektiv: Livsmedelsstrategin Sveriges miljökvalitetsmål Klimatanpassning av verksamheten Sveriges jämställdhetspolitiska mål Politiken för global utveckling Den statliga värdegrunden I allt vi gör ska vi sträva efter att bidra till Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål 4

5 Värdegrund Den gemensamma värdegrunden för statsanställda sammanfattas i sex principer: Demokrati all offentlig makt utgår från folket. Vi arbetar på medborgarnas uppdrag och genomför de beslut som riksdagen och regeringen fattar. Vi är medvetna om att vår verksamhet till stor del finansieras av skattebetalarna. Legalitet den offentliga makten utövas under lagarna. Vi känner till och följer de lagar och regler som gäller för vår verksamhet. Vår myndighetsutövning är rättssäker. Objektivitet allas likhet inför lagarna. Vi är, och uppfattas vara, sakliga och opartiska och låter inte våra personliga uppfattningar eller tyckanden påverka arbetet. Lika fall behandlas lika. Fri åsiktsbildning den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning. Genom vårt förhållningssätt värnar vi offentlighetsprincipen. Genom yttrandefriheten har vi rätt att berätta om det som händer på myndigheten med undantag för det som omfattas av sekretess. Vi är öppna och transparenta i vår verksamhet och vår kunskap är lättillgänglig och begriplig. Vi välkomnar dialog och lyssnar på synpunkter både internt och externt. Respekt den offentliga makten ska utövas med respekt för allas lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Vi bemöter alla med respekt och tar avstånd från diskriminering oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsvariationer eller religiös åskådning. Effektivitet och service effektivitet och resurshållning ska förenas med service och tillgänglighet. Vi utför våra uppgifter effektivt och med hög kvalitet utifrån givna resurser. Vi tillhandahåller information, vägledning, råd och annan service som efterfrågas på ett enkelt och begripligt sätt och så snabbt som möjligt. För ytterligare information om de sex grundläggande principerna kan man läsa Värdegrundsdelegationens skrift Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda och deras slutrapport Att säkerställa en god statsförvaltning. De finns tillgänliga på regeringens webbplats, 5

6 Vår styrmodell Vårt uppdrag bestäms av riksdag och regering och definieras genom bland annat författningar, regleringsbrev och i särskilda regeringsbeslut Uppdrag Med utgångspunkt i uppdraget tar ledningsgruppen årligen fram inriktningen med våra långsiktiga mål och ambitioner. Tidsperspektivet är fem år. Målen förtydligas i konkreta, prioriterade aktiviteter som ska genomföras under det kommande året. Vi ska också följa och genomföra regeringsuppdrag, strategier och handlingsplaner som ledningen beslutat, lagstiftning, interna styrdokument, åtaganden gentemot andra myndigheter etc. Inriktningen Tillsammans gör vi skillnad Livsmedelsverket Uppdraget redovisas till regeringen i årsredovisningen. Ledningsgruppen följer upp inriktningen utifrån områdeschefernas rapporter På områdesnivå bryts det som står i Inriktningen ned till områdesövergripande mål och prioriteringar. Verksamhetsplaner områden LK, SUS, UV Områdeschef rapporterar till GD utifrån områdets mål och prioriteringar. På avdelningsnivå bryts områdets mål och prioriteringar ned till aktiviteter. Verksamhetsplaner avdelningar Avdelningschef följer upp aktiviteter och rapporterar till områdeschef 6

7 Våra fyra mål De som äter sämst äter bättre Hållbara matvanor omfattar näringsmässiga, mikrobiologiska och kemiska aspekter men också de viktiga miljö- och klimataspekterna. Skillnader i matvanor mellan kvinnor och män eller mellan olika socioekonomiska grupper är en bidragande orsak till olikheter i hälsa. Äldre, unga kvinnor och barn är särskilt sårbara för kemiska och mikrobiologiska risker i maten. Livsmedelskonsumtionen har avgörande påverkan på miljö och klimat. Matsvinnet är omfattande med såväl miljömässiga som ekonomiska konsekvenser. Vi fokuserar på dem som äter sämst eller är särskilt sårbara och strävar efter att ha kunskap om hur de äter, om ämnen i maten som är särskilt viktiga för deras hälsa och om åtgärder som ökar förutsättningarna för dem att äta hållbart. Sverige har fortsatt säker mat och säkert dricksvatten En trovärdig och effektiv livsmedelskontroll. Företag som enkelt hittar information om hur de gör rätt. Det är våra viktigaste bidrag till säker mat och tilltro till maten; till livsmedelsexport och tillväxt i svenska livsmedelsföretag. Vi har bra och säker mat och dricksvatten i Sverige. Men vi har vissa problem med kemiska föroreningar samt med bakterier och virus som leder till matförgiftningar. Klimatförändringar och en förändrad säkerhetspolitisk situation i världen leder till nya utmaningar. Vi fortsätter att ha stor kunskap om mikrobiologiska och kemiska ämnen i livsmedel och rustar oss för nya utmaningar. Vi har koll på och motarbetar fuskarna Konsumenter har rätt att få korrekt information om livsmedels innehåll och ursprung. Matfusk undergräver tilliten till livsmedelsföretagen; det skadar marknadsförutsättningarna och därmed konkurrensen i livsmedelsbranschen. Okunskap om märkning och innehåll, slarv och medvetet fusk kan utgöra allvarliga hälsorisker. För både konsumenter och företag är det därför högst angeläget att märkningen är korrekt och att fusket motarbetas. Tillsammans gör vi skillnad Det här är vårt interna mål. Det visar på betydelsen av att jobba bra tillsammans och att samverka med omvärlden. Vi utvecklar ständigt vårt arbete för att göra än mer skillnad externt. För att nå så bra resultat som möjligt och vara fortsatt relevanta för dem vi är till för är det nödvändigt att vara lyhörd för omvärldsförändringar och samverka med andra myndigheter och övriga aktörer i samhället. 7

8 Mål 1 De som äter sämst äter bättre Detta gör vi genom att våra underlag är aktuella, oberoende, jämställdhetsintegrerade och baserade på vetenskap och evidens vi ska vara tydligare med den vetenskapliga grunden i det vi levererar till omvärlden ha aktuell kunskap om matvanor, livsmedelsinnehåll och om verksamma styrmedel våra förslag på hanteringsåtgärder ska i ökad utsträckning bygga på evidens om effekter samt bidra till det nationella målet om jämlik hälsa vi ska prioritera och utveckla Livsmedelsverkets arbete med hållbara matvanor i enlighet med resultatet av den verksamhetslogik för hållbara matvanor som tas fram 2018 vi ska fortsätta att sammanställa, analysera och kommunicera resultat från Riksmaten ungdom få aktörer som arbetar i livsmedelskedjan och i offentlig verksamhet att använda och inspireras av våra underlag och råd konsumenterna har tillgång till begriplig och relevant information För att uppfattas som en tongivande aktör och för att få genomslag för våra budskap ska vi vara tydligare med den vetenskapliga grunden i det vi levererar till omvärlden, till exempel i trycksaker, på webben, på konferenser, i sociala media och på branschdagar. Vi fortsätter att jämställdhetsintegrera vårt arbete för att bidra till det nationella målet om jämlik hälsa. Det innebär till exempel att vi analyserar och presenterar data med kön som indelningsgrund, och att verksamhetslogiken för hållbara matvanor har hälsa som utgångspunkt. Riskanalysens principer ska omsättas till handling i alla led, det vill säga vi behöver utveckla vårt arbete med att välja hanteringsåtgärder utifrån kunskap om effekt så att vi får så mycket resultat som möjligt av det vi gör. Den verksamhetslogik för hållbara matvanor som ska tas fram under hösten 2018 blir styrande för inriktning och prioritering av det framtida arbetet. En verksamhetslogik för hållbara matvanor handlar om hur arbetet ska inriktas på hela Livsmedelsverket. Resultatet kan bland annat komma att påverka hur vi arbetar med att inspirera aktörer i livsmedelskedjan och i offentlig verksamhet att använda våra råd samt hur vi arbetar med att informera konsumenter. Under 2019 levereras ytterligare resultat från Riksmaten ungdom. Vi ska fortsatt prioritera att sammanställa och kommunicera resultaten för att få ut våra budskap. Genom att i högre grad kroka arm med samhällspartner kan vi nå ut till fler. Vi behöver också fokusera våra resurser för att sammanställa och sprida kunskap om evidensbaserade hanteringsåtgärder. Flerårigt 8 ⓳ ⓳ Prioritet 2019

9 Mål 2 Sverige har fortsatt säker mat och säkert dricksvatten Detta gör vi genom att underlätta för livsmedelsföretag att ta ansvar och följa livsmedelslagstiftningen vi ska fortsätta att utveckla kommunikationen med företagen leda och samordna kontrollmyndigheter så att livsmedelskontrollen blir mer regelbunden, förutsägbar och likvärdig vi ska fortsätta planering och utveckling av digitala lösningar inom kontrollen vi ska påbörja den nya inriktningen och dimensioneringen av stödet till den kommunala kontrollen vi ska fortsätta arbetet med God kontrollsed identifiera, värdera och omhänderta nya faror och risker vi ska särskilt prioritera effekter av klimatförändringar hantera kända faror och risker på ett effektivt sätt vi ska genomföra resultatet av översynen av område Livsmedelskontroll (LK) vi ska implementera den nya kontrollförordningen våra hanteringsåtgärder ska i ökad utsträckning bygga på kunskap om effekter vi ska slutföra översynen av provtagningsprogrammen fullgöra våra uppgifter inom krisberedskap och civilt försvar vi ska identifiera de skyldigheter som Livsmedelsverket har kopplat till civilt försvar. vi ska ta fram mål och styrande principer för vår samhällsviktiga verksamhet och vi ska utveckla processen för MSB-ansökningar Flerårigt ⓳ ⓳ Prioritet

10 För att göra det enkelt för företagen att göra rätt behöver vi utveckla dialogen med företagen så att vi lättare förstår deras behov och förutsättningar. Vi ska till exempel involvera företagen tidigare i regelprocesser, ha med dem i referensgrupper i projekt och mer systematiskt bjuda in till dialog och avstämningar. Vi bör utveckla konferenser och branschdagar till mer av dialog. Vi behöver utveckla språk och kommunikation, till exempel på webben, så att det blir enklare för företagen att förstå och tillämpa livsmedelslagstiftningen. Därför prioriterar vi kommunikationen med företagen framför informationen till konsumenter under kommande år. Inom digitalisering av kontrollen prioriterar vi att utveckla ett datalager med tillhörande analysverktyg för att skapa bättre förutsättningar för styrning och uppföljning. Vi påbörjar förändringsarbetet med inriktning och dimensionering av stödet till den kommunala kontrollen såsom det beskrivs i den interna utredningen från våren Vi fortsätter att utveckla arbetet med God kontrollsed på det sätt som planerats. Vi fortsätter arbetet med hur arbetsfördelningen ska se ut mellan köttkontrollen och övrig kontroll på det sätt som beskrivs i den interna utredningen från våren Det handlar bland annat om: Hur utformar vi styrnings- och uppföljningssystem för den operativa kontrollen? Hur ska sakstödet till den operativa kontrollen organiseras? Hur ska det stöd till den operativa kontrollen som idag finns inom SUS organiseras och dimensioneras? För att på ett effektivt sätt identifiera nya hot och risker krävs en adekvat och planerad omvärldsbevakning. Vi har fokus på klimatförändringarnas konsekvenser för säker mat och dricksvatten. Vi behöver utveckla vårt arbetssätt med att välja hanteringsåtgärder utifrån kunskap och erfarenhet om effekt. Livsmedelsverkets skyldigheter kopplat till krisberedskap samt säkra livsmedel inom civilt försvar är tydliga. Våra skyldigheter kopplade till livsmedelsförsörjningen behöver förtydligas. Med skyldigheter menas vad som framgår av författningar och regeringsbeslut. Vi ska fokusera på att fullgöra våra skyldigheter inom krisberedskap samt säker mat inom civilt försvar. Vi arbetar för att få tydligare styrning från regeringen vad gäller våra skyldigheter avseende livsmedelsförsörjning. Vi tar fram mål och styrande principer för vår samhällsviktiga verksamhet i enlighet med risk- och sårbarhetsanalysen. Vi tar fram en process för hur för MSB-ansökningar ska prioriteras utifrån vår inriktning och våra skyldigheter. 10

11 Mål 3 Vi har koll på och motarbetar fuskarna Detta gör vi genom att ha bättre kännedom om livsmedelsfuskets omfattning och karaktär i Sverige för att kunna vidta effektiva åtgärder vi ska ta fram en strukturerad omvärldsbevakning som omfattar hela myndighetens arbete och som kan utgöra en grund för en årlig inriktning för verkets arbete mot livsmedelsfusk. utveckla samarbeten med nationella och internationella partner vi ska utveckla samarbetet med livsmedelsbranschen ha tillgång till, tillämpa och förmedla rätt metoder och verktyg våra förslag på hanteringsåtgärder ska i ökad utsträckning bygga på kunskap om effekter öka redligheten hos livsmedelsföretag genom att underlätta för dem att ta ansvar och följa livsmedelslagstiftningen vi fortsätter att utveckla kommunikationen med företagen För att kunna prioritera arbetet mot livsmedelsfusk behöver vi utveckla vår omvärldsbevakning. I den behöver vi ta till vara hela Livsmedelsverkets kunskap, erfarenhet och informationsinhämtande. Vi behöver fånga både det nationella och internationella perspektivet. Omvärldsbevakningen ska årligen resultera i en rapport som utgör underlag för verksamhetsplaneringen. Vi behöver utveckla vår samverkan med livsmedelsbranschen som ofta har god kännedom om var fusk förekommer. Under detta mål ingår vårt arbete med märkningsfrågor såsom att bidra till arbetet med märkningsfrågor i EU och Codex och att underlätta för företag att följa märkningsreglerna. Flerårigt ⓳ ⓳ Prioritet

12 Mål 4 Tillsammans gör vi skillnad Detta gör vi genom att ha en tydlig verksamhets- och ekonomistyrning som möjliggör prioriteringar och omställningar för att möta våra uppdrag Fortsätta förenkla och skapa bättre helhetsperspektiv i budget- och uppföljningsprocesserna. bidra till genomförandet av Agenda 2030 Jämställdhet: utbilda i normkritiskt tänkande Hållbar ekonomisk tillväxt: Genomföra verksprojektet om att underlätta för livsmedelsföretag enligt direktiv från GD Effektiva och inkluderande institutioner: hålla samtalet om den statliga värdegrunden levande genomföra åtgärder för att förbättra arbetsmiljön Fortsätta vårt fokus på bemanningsfrågor på de regionala avdelningarna Påbörja översyn av avtal och policyer i syfte att förbättra arbetsmiljön etablera oss i lokaler som stödjer ett aktivitetsbaserat arbetssätt och en god arbetsmiljö Genomföra aktiviteter som förbereder och stödjer oss för det nya arbetssättet Fortsätta rensa och gallra pappersdokument fortsätta utveckla en kultur av samarbete och förenkling Fortsätta att genomföra utvecklingsprogrammet för avdelningscheferna utveckla vår verksamhet genom att digitalisera och automatisera våra arbetssätt Säkerställa att vi kan arbeta effektivt i de nya lokalerna Införa ett datalager med tillhörande analysverktyg utveckla oss i takt med omvärlden och delta aktivt i det offentliga samtalet Flerårigt 12 ⓳ ⓳ Prioritet 2019

13 Vi behöver fortsätta förenklingen i budget- och uppföljningsprocesserna för att få träffsäkrare prognoser, få en likvärdig hantering avgifter, bidrag och anslag samt bättre ta om hand beroenden mellan de tre olika finansieringsformerna. Vi behöver under 2019 se hur budgetprocessen för 2020 ska se ut med anledning av den nya kontrollförordningen. Vi ska genomföra inriktningsbeslutet om hur och med vilken ambitionsnivå vi ska integrera Agenda 2030 i verksamheten. En utbildning i normkritiskt tänkande ska genomföras där vi fokuserar på medarbetare som inte är kommunikatörer, men som producerar material som kommuniceras externt, exempelvistexter, bilder, utbildningar och filmer. För att bidra till de nationella målen i livsmedelsstrategin kommer ett verksprojekt att starta med direktiv från GD om hur vi arbetar med att underlätta och skapa goda förutsättningar för företag. Projektet är ett resultat av den rekommendation som gavs i den interna utredningen om företagsstöd som presenterades våren Det berör hela Livsmedelsverket och bemannas verksövergripande. Projektet kommer att ha fokus på kommunikation och attityd och att synliggöra vad vi gör. Arbetet med att hålla den statliga värdegrunden levande fortsätter genom utbildningen i statstjänstemannarollen, genom att se över introduktionsutbildningen samt genom att ge chefer stöd i att hålla värdegrunddiskussioner levande. Vi behöver ha fortsatt fokus på bemanningsfrågor på de regionala avdelningarna. För att ta hand om arbetsmiljöfrågor, till exempel tillgänglighet och stress, behöver en översyn göras av avtal och policyer. Den årliga handlingsplanen för digitalisering kommer att beskriva prioriteringarna mer i detalj. Övergripande prioriteringar är vår interna IT-utveckling för att kunna arbeta effektivt i de nya lokalerna samt datalager inom livsmedelskontrollen. Vi behöver ha fokus på den offentliga diskussionen, på tongivande aktörer och trender för att vara fortsatt relevanta. Vi strävar efter att vara den självklara aktören alla ska efterfråga Livsmedelsverkets åsikt och kunskaper i de frågor vi ansvarar för.

14 Livsmedelsverket Box Uppsala Telefon: E-post: Livsmedelsverket, Uppsala november 2017 ISBN: Foto omslag: Johnér, Foto omslag Johnér Foto inlaga: Johnér, Scandinav, Mostphotos, Livsmedelsverket Layout: Livsmedelsverket