Digidels slutrapport i Kalmar län

Transkript

1 Digidels slutrapport i Kalmar län Inledning Projekt Digidel 2013, i Kalmar län, är avlutat. Ett arbete som haft IKT-lyftet och Olle Findahls rapport, Svenskarna och Internet 2010, som utgångsläge och inspiration. I denna rapport finns bakgrund, planering, utförande och strategier. Projektet omfattar tiden och har haft som viktigaste mål och utmaningar: fler digitalt delaktiga Samverkan mellan bibliotek och studieförbund Lokala arbetgrupper Samtliga mål ör uppfyllda. Redan i december 2013 var målet med fler digitalt delaktiga i Kalmar län i hamn. Tack vare ett gott samarbete mellan bibliotek och studieförbunden i hela Kalmar län och ett övergripande tydligt mål, som också kommunicerats flera gånger under projekttiden, möjliggjordes detta arbete. Samverkan låg i först och främst hos kommunernas bibliotek och studieförbund, som från början bildade lokala arbetsgrupper. Underarbetets gång har flera aktörer kommit in som samverkanspartners. Här kan nämnas AV-media och Dyslexiförbundet i Kalmar län. AV-media har utbildat i stort sett all bibliotekspersonal i Kalmar län gällande användandet av Ipad, samt föreläst vid biblioteken under dyslexiveckan. Dyslexiförbundet har föreläst under den årliga dyslexiveckan samt också varit behjälpliga med lokaler och föreläsare vid seminarier. Pensionärsorganisationer Samtliga större pensionärsorganisationer PRO, SPF och SKPF har under 2013 mycket aktivt deltagit i arbetet med att få fler pensionärer digitalt delaktiga. Digidels projektkansli Det nationella projektkansliet har regelbundet bjudit in till träffar för att hålla deltagande organisationer uppdaterade på vad som händer och vilka resultat som nåtts. Här har också de olika projekten i Sverige presenterats, vilket gett nya infallsvinklar och inspiration till det egna arbetet. Hur arbetar vi vidare ch framöver? Med ett väl genomfört projekt och inspiration från andra projekt ger 2014 oss nu möjligheter att prova nya arbetssätt och möten med nya grupper som av olika anledningar fortfarande står utanför den digitala delaktigheten. Med oss in i 2014 har vi länets samtliga bibliotek och studieförbund. Utveckling av projektet finns också för nyanlända till Sverige, E-serviceverkstäder på biblioteken och kontakter med olika aktörer i Digidel

2 Digital delaktighet, en demokratifråga Konsekvenser av utanförskapet Strukturer byggs för att utveckla e-samhället i enlighet med regeringens intentioner i Digital agenda för Sverige, där målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Regeringen gav skatteverket i uppdrag att tillhandahålla e- tjänsten Mina meddelanden, som är en första del i den kommande infrastruktur för e-tjänster som planeras för kontakter mellan myndigheter och medborgare. Via Mina meddelanden ska fönsterkuvertens tid gå mot sitt slut, med andra ord. Det är inte bara i brevlådan vi märker skillnad. Redan i våras drog SJ in de tryckta tidtabellerna och Eniro har skrotat privatdelen i de tryckta telefonkatalogerna till förmån för nätbaserade tjänster. Detta är bara några SV alla exempel på många liknande förändringar som nu sker. De som inte lärt sig navigera digitalt stöter på en stängd dörr när öppettiderna för samhällsfunktioner flyttas ut på nätet i takt med att det stora flertalet digitaliseras. I allt högre grad krävs i dag grundläggande internetkunskaper exempelvis på arbetsmarknaden eller för att kunna ta del av samhällets service. De som av olika anledningar saknar nätkompetens riskerar att hamna utanför vilket kan få konsekvenser såväl för demokratin som för samhällsekonomin. Det handlar slutligen om demokrati och integration, allas rätt att delta i samhällslivet på lika villkor. Det framstår som allt tydligare att det inte bara är en medborgelig rättighet utan också en skyldighet att vara digitalt delaktig. Det förväntas av oss som medborgare att vi ska kunna använda Internet och e-tjänster, liksom det förväntas av oss att vi ska kunna läsa och ta till oss information. Detta leder fram till följande slutsats: Sverige är i behov av ett nationellt kunskapslyft motsvarande det vi fick inom Folkskolestadgan Det finns också studier som närmare belyser just nyttan och värdet av ett minskat digitalt utanförskap. I Storbritannien har kampanjen Race Online 2012 bland annat låtit konsultföretaget PwC ta fram en studie för att räkna på de ekonomiska effekterna av ett ökat innanförskap. Man kom fram till att om det digitala utanförskapet minskade så skulle de ekonomiska vinsterna för samhället uppgå till 22 miljarder pund. En konsument förlorar i dagsläget exempelvis så mycket som 560 pund årligen genom att inte handla eller betala räkningar online eller använda sig av Internet i andra olika sammanhang. Vård och omsorg är ett stort område där det kommer at ske en hastig utveckling med många tjänster på nätet. Det finns en stor utvecklingspotential och ett stort intresse för att utveckla till exempel vårdval och annat som nättjänster. Vårdguiden och Mina vårdkontakter är exempel på det. Nu är också journaluppgifter inklusive labbdata på väg att göras tillgängliga för patienten. Inom vården kan digitala tjänster skapa bättre effektivitet och säkerhet för patienten. När nu e-tjänster utvecklas inom vården bör man ha i åtanke att 80 % av de unga med bäst hälsa tar del av hälsoinformation på nätet medan endast 17 % av de äldre med sämst hälsa gör det. Den svenska branschen inom Internet omsätter över 200 miljarder kronor varje år. Omsättningen är större än hela byggbranschen eller lantbruket. Sveriges små- och medelstora företag är dock på väg att missa tåget, något som bland annat regeringen konstaterar i en nyligen publicerad utredning. Dessa företag halkar efter företagen i Europa när det gäller 2

3 Internet- och datoranvändning. Dels missar man möjligheterna att effektivisera administrationen, då mycket av den idag kan skötas via dator och Internet, och dels missar man en växande marknad. Färre än 25 % av små- och medelstora företag erbjuder någon form av e-handel. Exempel på nyttan med att vara digitalt delaktig Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen Det mångkulturella samhällets utmaningar Den demografiska utmaningen Det livslånga lärandet, kulturen Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Att lättare kunna söka jobb på Arbetsförmedlingen Folkbiblioteken har ett brett uppdrag där huvuduppgifterna är att garantera fri tillgång till information, stödja självstudier och utbildning, verka för läskunnighet samt stimulera kulturell mångfald. Offentligt finansierade bibliotek av god standard, tillgängliga för alla, är en viktig förutsättning för en levande demokrati, yttrandefrihet, kulturell utveckling och inte minst för det livslånga lärandet. Ovanstående kan man sammanfatta i följande nyckelord för bibliotek och studieförbund: Fri och frivillig verksamhet Individen i centrum Fri tillgång till information och kunskap Demokrati Kultur Livslångt lärande 3

4 Svenskarna och Internet 2010: De som står utanför Internet är i dag inte bara en angelägenhet för et fåtal som det var för 15 år sedan. I dag är Internet nästan var mans egendom och en stor del av den viktiga samhällsinformationen finns här och många fall endast här. Sedan år 2000 genomför i Västeuropa och USA varje år en undersökning i syfte att granska användningen och tillgången till Internet. Rapporten från undersökningen har i Sverige fått namnet Svenskarna och Internet. Den bygger på telefonintervjuer i åldersspannet 16 till 75 år. De siffror som kommer at redovisas nedan är antagligen något för låga då flera grupper inte kommer med i undersökningens urval, till exempel personer utan telefon, nya svenskar som har svårigheter med språket och bostadslösa. Ökningstakten för de digitalt delaktiga har stadigt gått uppåt de senaste 10 åren, årligen med 2 3 %. År 2010 var utanförskapet (personer som aldrig eller sällan använde Internet) 1,5 miljoner mellan 16 och 75 år, 2011 var det 1,3 miljoner och 2013 lite över 1,2 miljoner. Noterbart är också att ca 50 % av befolkningen inte känner sig delaktiga i det framväxande informationssamhället, så har det varit de senaste åren. Tidigare angav man tre orsaker som skäl för att inte använda Internet; för dyrt, ointresse och krångligt. Nu överväger tydligt ointresse som skäl (66 %). Endast ca utav (2011) uppger att de är intresserade av att använda Internet. Hur ser då den icke-digitalt delaktige ut? Personen finns i alla åldersgrupper. Mellan ch av dem är +65. Ca är i yrkesverksam ålder och majoriteten (42 % )har endast folk- eller grundskola. Det är också viktigt att påpeka att det finns en grupp som enbart använder Internet en eller ett par gånger i månaden den ingår inte i statistiken. 4

5 Från IKT-lyftet till Digidel 2013 Projekt IKT-lyftet startade den 1 september 2009 på initiativ från länsbiblioteken och med medel från Statens kulturråd. IKT-lyftet var planerat som ett 2-årigt nationellt övergripande projekt. Syftet var att utveckla samverkare, resurser och metoder mellan folkbibliotek och folkbildning nationellt, regionalt och lokalt för att öka användningen av Internet, e-tjänster och digital information. Nyckelbegreppen var delaktighet, individperspektiv och gratis. Målet var att minska de digitala klyftorna i samhället så att Internet och digital information blev till vardagsredskap för alla. Ett antal läns-/regionbibliotek var delaktiga redan från start. Strategin i IKT-lyftet var att lyfta fram e-utanförskapet som ett gemensamt problemområde som kräver gemensamma lösningar från olika samhällssektorer. Arbetssättet var från början kontaktskapande nätverk, information och lobbying gentemot strategiska aktörer som myndigheter, organisationer, politiker samt löpande aktuell och anpassad informationsuppdatering så att alla berörda skulle kunna haka på kontakter och händelser efter behov. I Kalmarregionen, Östergötland, Stockholmsregionen, Värmland respektive Jönköpings län, pågick eller planerade region-/länsbiblioteken projekt som man sen valde att bli som en del av det gemensamma arbetet inom IKT-lyftet. Dessa projekt hade hunnit olika långt men fungerade väl som erfarenhets- och kunskapsbas och som exempel i dialogen med folkbildning, myndigheter och organisationer på nationell nivå. Länsbiblioteken i Örebro/Värmland, Dalarna, Södermanland, Halland, Göteborg/Uppsala samt Västernorrland hade också i olika grad meddelat att de ville delta i arbetet direkt. Det första steget var då att man tog initiativ till dialog med respektive länsbildningsförbund eller andra regionala företrädare för folkbildningen, så att en gemensam planering kunde starta. IKT-lyftet hade med sin målsättning en tydlig koppling till EU:s arbete med e-inkludering som skulle vara genomfört IKT-lyftet ville också bygga vidare på erfarenheter och kunskaper från folkbildningens arbete med uppdraget om Digitala klyftor 2007/2008 samt från folkbildningens projekt med vuxnas lärande, biblioteket som lärmiljö och bilda nätverk. Med utgångspunkt från två gemensamma arbetsmöten, mellan studieförbund på nationell nivå och länsbiblioteken, utformades ett strategidokument som underlag för diskussioner om samverkan nationellt, regionalt och lokalt. Två stora seminarier arrangerades under våren 2010 med Folkbildningsrådet, IKT-lyftet och studieförbund på nationell nivå. Grunden var nu lagd för ett gemensamt kvantitativt mål på nationell nivå: Att minska utanförskapet för personer. Kampanjen skulle ta sitt avstamp i den statistik som presenteras genom Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE ) i den årliga rapporten Svenskarna och Internet. Resultatet skulle sen stämmas av mot samma undersökning vid kampanjens slut våren

6 En arbetsgrupp tillsattes för att formulera en text där det gemensamma målet och avsikten bakom det skulle uttryckas. Texten skulle bli ett upprop för en gemensam kampanj från år En intern remissiongång skulle genomföras i nätverket under oktober och manifesteras i december genom tydligt ställningstagande ja eller nej av varje organisation..se ( Stiftelsen för Internetinfrastruktur ) erbjöd at ta på sig en samlande administrativ roll för en kommande kampanj. Den 3 december 2010, efter flera månaders förankringsarbete, samlades organisationerna i det nationella närverket för att högtidligen underteckna detta gemensamma upprop: Mål Utifrån våra respektive organisationers uppdrag och mål samverkar vi för att den digitala klyftan minskar med minst personer under treårsperioden Det mått som används är.se.s rapport Svenskarna och Internet, vars data samlas in i början av varje år. Resultat och mätning E-delaktighet i stort, förändringar av den digitala klyftan och aktiviteter för att främja Internetanvändning följs upp och mäts av.se (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) och Worls Internet Institute i samråd med övriga aktörer i nätverket. Deltagande organisationers egna uppföljningar stäms också av inom deltagarnärverket för ett ge en bred bild såväl kvalitativt som kvantitativt av aktiviteter och resultat. (ur Upprop för ökad digital delaktighet, 2010 ) Vis nätverksmötet den 3 december bildades Samordningsgrupp för bibliotek och folkbildning. Gruppen fick i uppdrag av nätverket att hålla överblick över och samordna bibliotekens och fortbildningens arbete för den planerade kampanjen som fick namnet Digidel. Kampanjen skulle pågå till och med 2013 års slut. 6

7 Bakgrund, syfte och mål i arbetet med Digidel 2013 i Kalmar län Digidelkampanjens start Det nationella uppropet för kampanjen Digidel var 3 december 2010 i Stockholm. Då skrev ett antal representanter för studieförbund, bibliotek, organisationer, företag mm under på att arbeta för att med gemensamma insatser få ytterligare personer att börja använda Internet inom de tre närmaste åren. Kampanjen startade 1 januari 2011 och pågick till och med 2013 års slut. Lanseringen av kampanjen var 5 april 2011 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Nationellt mål År 2010 fanns 1,5 miljoner svenskar från 16 år och uppåt som aldrig eller sällan använde Internet och e-tjänster (Findahl; Svenskarna och Internet 2010). Målet var att få av dem att bli digitalt delaktiga. Om målet nåtts vid kampanjens slut 2013 skulle mätas mot undersökningar som presenterades i rapporten Svenskarna och Internet Resultatet presenteras i rapporten Svenskarna och Internet Syfte Syftet var att minska det utanförskap som uppstår för dem som inte har kunskap om hur man använder Internet. De som inte lärt sig navigera digitalt stöter på en stängd dörr när öppettiderna för samhällsfunktioner förflyttas ut på nätet i takt med att den stora massan digitaliseras. I allt högre grad krävs i dag grundläggande Internetkunskaper exempelvis på arbetsmarknaden eller för att kunna ta del av samhällets service. De som av olika anledningar saknar den kompetensen riskerar att hamna utanför, vilket kan få konsekvenser för såväl demokratin som samhällsekonomin. Det handlar om demokrati och integration, allas rätt att delta i samhällslivet på lika villkor. Regional och kommunal bakgrund och mål Kalmar län består av tolv kommuner. I varje kommun finns ett kommunbibliotek samt i de flesta av dem ett antal filialer. Inget skol- eller universitetsbibliotek deltar i projektet. Regionbiblioteket i Kalmar län hade på olika sätt arbetat inom IKT-lyftet i ett tidigare skede, bland annat hade en blogg, Biblärdig, skapats i syfte för att underlätta vid användning av Internet. För att sedan påbörja ett mer aktivt samarbete inom IKT-lyftet anordnades i oktober 2010 ett möte mellan regionbiblioteket och en representant för studieförbunden i Kalmar län. Detta möte ledde så småningom till ett beslut om samverkan mellan bibliotek och studieförbund för att tillsammans sträva efter att få fler personer i Kalmar län digitalt delaktiga. Regionala och kommunala mål Det regionala målet blev satt till att nå 5000 personer över 16 år som inte alls eller endast i mindre utsträckning använde sig av Internet. Det målet bröts ned till kommunala mål utefter befolkningsantalet i vardera kommunen. Varje kommun strävade sen efter att nå sitt uppsatta mål. 7

8 Politisk förankring och påverkan Regionförbundet, Landstinget och Länsstyrelsen i Kalmar län signerade 2012 Regeringens digitala agenda, vilket innebar att man bland annat skulle ta fram en regional agenda och på så sätt bidra till att: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I agendan beskrevs detta i kapitlet Lätt och säkert att använda (s 20 ff.). Där stod bland annat: När allt fler tjänster i samhället blir digitala förutsätter det att alla kan ta del av de möjligheter som skapas. Det handlar t.ex. om att kunna använda Internet och andra digitala tjänster i vardagen som medborgare, företagare eller anställd. Även i Regionförbundets RUS, avsnittet Lärande, har projektet en stark koppling: Idag står drygt invånare i Kalmar län helt utanför nätet, oftast som en följd av bristande dator och Internetkompetens. Det handlar om invånare i alla åldersgrupper. Digitala klyftor finns även bland länets företag. Vi ska därför öka kunskapen i länet om nyttan med IT och hur man använder tekniken. Detta påvisade klart det stora behov som fanns att ge fler medborgare möjlighet att få en digital kompetens för att inte hamna i ett utanförskap i samhället. Här var projektet Digidel helt rätt i tiden. 8

9 Det regionala arbetets upplägg I Kalmar län lyftes frågan om digital delaktighet i styrelsen för Kalmar läns Bildningsförbund under senvåren 2009 för första gången. Något år tidigare hade Bildningsförbundets projekt om digitala klyftor med externa medel avslutats. Under 2010 diskuterades en gemensam regional strategi vid ett flertal tillfällen och till slut antog en enig styrelse en strategi. Men innan strategin var på plats var det flera frågor som pockade på svar bland annat: Hur får vi bibliotek och studieförbund i 12 kommuner att samarbeta om digital delaktighet? Vilka förutsättningar måste föreligga? Vad behöver vi göra regionalt för att lyckas på den lokala nivån? Hur bör bibliotek och studieförbund samarbeta, organiseras och arbeta mot målgruppen? Vilket stöd behöver vi regionalt från nationell nivå? Denna analysfas var kanske nyckeln till att vårt regionala Digidelprojekt i Kalmar län varit en framgång. Vi gjorde också en s.k. riskanalys där vi gick igenom det som skulle kunna bli till problem. Analysen gjordes av bildningsförbunden och länsbiblioteken i Kalmar-, Blekinge- och Kronobergs län. Ur riskanalysen kunde följande frågor utläsas: Det kommer förmodligen att bli relativt lätt att nå icke digitalt delaktiga i början, men vad gör vi när det börjar gå trögt? Hur möter vi eventuella samarbetsproblem mellan studieförbund och studieförbund och mellan bibliotek och studieförbund? Hur tacklar vi argumentet: Ska vi göra detta också? Hur kan vi hålla cirkelavgiften på en låg nivå? Vad gör vi om alla kommuner inte ställer upp? För att möta dessa risker diskuterade vi konkreta åtgärder så att vi skulle känna oss förberedda ifall något av dessa problem skulle dyka upp. Strategin Den regionala strategin togs våren 2011 fram gemensamt i fyra län, Kalmar, Kronoberg, Blekinge och Jönköpings län, i samverkan med folkbildningen/studieförbund. Jönköping drog sig dock snart ur detta länssamarbete medan övriga tre län till stora delar fortsatte arbeta tillsammans genom hela projektet. Grundtanken i vår strategi var att gemensamt arbeta fram en modell för att nå målgruppen och få dem intresserade av att gå en studiecirkel och lära sig grunderna för användning av Internet. Några övriga punkter ur strategin: Individen i centrum; inte bibliotek eller studieförbund Vi ansåg att det var viktigt från regional nivå att betona att här var det varken bibliotek eller studieförbund som skulle stå i centrum utan den icke digitalt delaktige. 9

10 Regionalt och lokalt marknadsföringsmaterial tas fram som stöd för det lokala arbetet Att producera affischer, broschyrer och annonser såg vi som viktigt att hjälpa till med regionalt så att studieförbund och bibliotek kunde ägna sin tid åt den icke digitalt delaktige. Ansökan om externa medel hos Regionförbund och Internetfond Tidigt insåg vi att det skulle krävas regionala smörjmedel av bland annat två skäl: dels att möjliggöra för biblioteken att arbeta uppsökande och dels för att hålla cirkelavgiften låg Besök i samtliga kommuner och bildande av lokala arbetsgrupper Vi såg det som väsentligt att vi lokalt besökte alla kommuner och träffade bibliotek och studieförbund samtidigt. På så sätt fick de samma information om strategin. Under perioden mars-maj 2010 ägde dessa möten rum lokalt. På en del platser var det första gången som bibliotek och studieförbund träffades för att diskutera gemensamma aktiviteter. Nu bildade man en gemensam lokal arbetsgrupp. Mötena avslutades alltid med att man bestämde tid för nästa möte. Lokala mål Den nationella målsättningen att få fler personer digitalt delaktiga bröts ner till regional och lokal nivå. Detta innebar för Kalmar län totalt 5000 personer, för Kalmar kommun 1330 personer och för till exempel Vimmerby 330 personer. När strategin var lagd beslöts att göra ett utskick med en inbjudan till verksamhetsledare för samtliga studieförbund i regionen där de inbjöds att delta i projektet genom ett nära samarbete med biblioteken i länet. I stort sett alla studieförbund valde att delta. Finansieringen I strategin fanns även dessa punkter beträffande finansiering: - Undervisningen ska utgå från individen och helst vara gratis - Folkbildning och bibliotek söker regionala medel med liknande ansökningar i de fyra länen Det förmodades redan från början vara svårt att få in medel så det skulle täcka att hålla studiecirklarna helt gratis för deltagarna vilket egentligen var önskat. I stället blev cirkelavgiften kraftigt subventionerad för deltagarna; 300 kr för 3 tillfällen á 3x45 min. Men för att kunna finansiera det fortsatta arbetet i projektet ansökte regionbiblioteket medel från Regionförbundet och beviljades kr ur 1:1 medel för perioden tom I ansökan beskrevs att projektet skulle pågå tom Medlen har använts till 1. Bibliotekens och studieförbundens uppsökande verksamhet för att nå målgruppen 2. Viss subvention till lokaler för att kunna hålla nere kurskostnaden 3. Marknadsföring i form av broschyrer, affischer och medieannonsering Arbetsmodellen Utgångspunkten för arbetsmodellen var att få icke digitalt delaktiga att bli motiverade att gå en minicirkel för att lära sig de mest basala grunderna för att kunna använda Internet. Rollfördelningen mellan bibliotek och studieförbund i projektet har varit tydliga. 10

11 Bibliotekets roll: - att nå, inspirera och motivera målgruppen till att vilja lära sig att använda Internet. - att erbjuda målgruppen prova-på-träffar på biblioteket för att få en första introduktion i datorhantering - att registrera deltagare på inspirationsträffar och prova-på - att erbjuda målgruppen att gå en kort studiecirkel för nybörjare på Internet vilken anordnades i samverkan med studieförbunden Studieförbundens roll: - att anordna korta studiecirklar för nybörjare på Internet - att ta fram cirkelledare - att registrera antal deltagare i dessa studiecirklar - att under 2013 stå för den uppsökande verksamheten Gemensamt: - att regionalt ta fram ett gemensamt kursmaterial för studiecirkeln, ett arbete som studieförbunden ansvarade för. Arbetsgrupper Lokalt i kommunerna bildades arbetsgrupper med representanter för bibliotek och studieförbund. Arbetsgruppernas uppgift var att arbeta fram ett upplägg för hur arbetet med Digidel skulle se ut lokalt. Man hade därför möten för att planera, utveckla och följa upp arbetet. En del av planeringen gjordes också regionalt. Varje kommun/arbetsgrupp gjorde en marknadsplan för sitt lokala upplägg. Prova-på och inspirationsträffar Genom att anmäla sig till en prova-på-träff på biblioteket fick deltagarna möjlighet att innan cirkelns start få en första introduktion i datorhantering på biblioteket. Där fick man bland annat lära sig att hantera tangentbord och mus. Detta kunde ske i grupp eller individuellt alltefter hur man ville ha det lokalt. Handledare var personal från bibliotek och studieförbund. På biblioteken kunde också anordnas inspirationsträffar för att just inspirera och motivera målgruppen att vilja lära sig använda Internet. På dessa träffar hade man olika aktiviteter inom det digitala området. Även externa aktörer kunde bjudas in. Det kunde vara till exempel en bank, skatteförvaltningen, studieförbund eller kommunen som hade förevisningar för målgruppen om hur man använder e-tjänster på deras hemsidor på nätet. Studiecirkeln Studiecirkeln riktade sig till absolut nybörjare på dator och Internet. Meningen var att målgruppen skulle få en insikt och en grundläggande kunskap för att kunna använda sig av Internet i sitt vardagsliv. Studiecirkeln var upplagd på tre tillfällen á 3x45 minuter. Varje grupp innehöll max 7 deltagare. Avgiften för deltagarna var starkt subventionerad och kursmaterialet gratis. En särskild folder för Digidel som innehöll anmälningsblankett till studiecirkeln togs fram regionalt. Den fanns på både bibliotek och studieförbund i länet. 11

12 Riktlinjer och kriterier För att alla deltagare, oavsett vilken kommun eller vilket studieförbund de deltagit hos, skulle få likvärdig kunskap togs i samverkan med Blekinge och Kronobergs län ett dokument med riktlinjer och kriterier fram. Det fungerade också som ett underlag för det gemensamma kursmaterial som togs fram för studiecirklarna. Dokumentet med riktlinjerna arbetades fram i samverkan mellan regionbiblioteket och representanter för studieförbunden. Deltagare som genomgick cirkeln fick enligt kriterierna kunskap om olika sökvägar på Internet, om hur de kunde kommunicera på nätet, hur man skickar och tar emot e-post samt fick en inblick i vad sociala medier är. Dessutom fick deltagarna lära sig känna till skillnaden mellan vad som händer på datorn och på Internet samt känna till om säkerhet på Internet. För att räknas som digitalt delaktig skulle deltagaren ha varit med på alla tre träffarna. Utöver den baskunskap som gavs enligt kriterierna fick deltagarna även möjlighet att bekanta sig med olika webbsidor efter egna intressen. Registrering Antal deltagare i studiecirklarna registrerades under hela projekttiden i studieförbundens egna system under en särskild kod. På biblioteken registrerades också antal deltagare i prova-på och i inspirationsträffarna. Detta blev sen underlag för den statistik som förts under hela projektet. All registrering på lokal och regional nivå rapporterades sen till nationell nivå två gånger per år. Kartläggning av digital infrastruktur När strategin togs fram fanns en tanke att kartlägga den digitala infrastrukturen på bibliotek och studieförbund i samtliga kommuner, även i Blekinge och Kronobergs län. Formulär sändes ut och i Kalmar län svarade nästan alla. Det visade sig dock vara väldigt svårt att sammanställa svaren och då den tekniska utrustningen ständigt uppdateras och förnyas så fanns ingen möjlighet att hålla kartläggningen aktuell. Därmed lades planen om en sådan kartläggning ner. Digidels blogg och Facebookgrupp Strax efter att projektet satt igång skapades en blogg. Syftet med den var i första hand att samla information och material rörande projektet. Detta för att underlätta för bibliotekspersonal och studieförbund i sitt arbete med Digidel. Där finns till exempel foldrar och affischer som man själv kan skriva ut men även ny information om projektet. E-post sändes ut till alla berörda då något nytt lagts ut på bloggen. För att på ett smidigt sätt kunna nå och kommunicera med många inom projektet så startades även en sluten Facebookgrupp. Där har man kunnat ge tips och information men även diskuterat frågor av olika slag. 12

13 Pilotprojekt När grunden för arbetsmodellen var lagd var det dags att påbörja ett pilotprojekt. Deltagare i pilotprojektet var bibliotek och studieförbund i Borgholm och i Ljungbyholm. Dessa bibliotek valde själva att delta. Studieförbunden representerades på båda ställen av Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, NBV och Studiefrämjandet. För att planera lokala tillvägagångssätt anordnades möten i både Borgholm och Ljungbyholm. Med på dessa möten var projektledaren från regionbiblioteket, en bibliotekarie från biblioteket samt en representant för varje studieförbund. De sistnämnda var samma personer på båda ställen. Mötena var placerade på respektive bibliotek. I Ljungbyholm fanns redan en grupp pensionärer som under en lång tid visat intresse för att lära sig använda Internet. Därför var målgruppen Pensionärer given där. Varje deltagare fick personliga inbjudningar till biblioteket för en prova-på-träff. I stort sett alla ville komma, nära 30 personer. Deltagarna delades in i grupper utefter om de var helt nybörjare eller inte. Varje grupp bestod av högst 4 personer. Bibliotekarien ur arbetsgruppen höll i prova-på-träffarna. Dessa träffar blev oerhört populära bland pensionärerna och fler o fler ville delta. Dock blev man tvungna att sätta en gräns och be dem återkomma då projektet kom igång på riktigt. De som deltog i prova-på fick möjlighet att anmäla sig till Digidel s studiecirkel vilket alla också gjorde. I Borgholm fanns ingen given målgrupp utan man ville där rikta sig ut mot allmänheten för att fånga upp intresserade personer. Därför anordnades en inspirationsdag. För att marknadsföra dagen sattes en annons in i Ölandsbladet, inbjudan skickades till pensionärsföreningar och affischer sattes upp i samhället. En bank och skatteförvaltningen bjöds in för att visa upp sina hemsidor och visa hur man använder dess e-tjänster. Bibliotekarien ur arbetsgruppen visade också ett antal vanliga webbsidor och nyttan o nöjet med dem. De besökande bjöds på kaffe o kaka och kunde gå en tipspromenad med frågor om Internet. En anmälningsblankett om Digidels studiecirkel delades ut och nästan alla, 30 personer fyllde i att de ville gå. Även här fick man innan cirkeln startade vara med på prova-på på biblioteket. Här valde bibliotekarien att ha träffarna med en person i taget. Efter att anmälningar om intresse för att gå i Digidels studiecirklar kommit in startade dessa cirklar efter hand. Det blev till slut 5 studiecirklar i Ljungbyholm och 5 i Borgholm med sammanlagt närmare 60 deltagare. Studiecirklarna delades upp mellan de fyra studieförbunden och man använde ett gemensamt kursmaterial som skapats av en av studiekonsulenterna i arbetsgruppen. Cirklarna, som i pilotprojektet var helt gratis, hölls dels i Södermöreskolans datalokal i Ljungbyholm och dels i Studieförbundet Vuxenskolans lokal i Borgholm. Antal deltagare i varje studiecirkel sattes till max 9 personer. Utvärdering av pilotprojektet En enkät som gjordes av projektledaren skickades av studieförbunden ut till deltagarna när studiecirklarna avslutats. Svarsfrekvensen var inte mer än ca 50 % och underlaget var i sig väldigt litet men svaren gav trots allt en vink om vad som skulle tas extra hänsyn till i den fortsatta planeringen. Av enkätundersökningen kunde följande synpunkter utläsas: Studiecirkeln var för kort Lärarna/Cirkelledarna har varit bra Tempot på cirkeln upplevdes olika; dels för snabbt, dels lugnt. I stort sett alla deltagare tyckte att cirkeln motsvarade deras förväntningar Flertalet av deltagarna ville lära sig mer om Internet och datorn 13

14 Det fysiska runt cirkeln som tid, plats, utrustning mm fungerade bra Nästan alla vill fortsätta att använda Internet och har eller kommer att få användning av sin nya kunskap Prova-på-träffarna var omtyckta och nyttiga. En utvärdering gjordes även bland cirkelledarna. Vi ville veta hur de upplevt upplägget. Där framgick att max 9 deltagare i cirkeln var för många för cirkelledaren att hinna med att hjälpa. Ett beslut togs därför att minska till max 7 deltagare per grupp. Önskemål fanns också om ett annat kursmaterial. Det var viktigt att det var gemensamt för alla och framtaget för just nybörjare. En cirkelledare som tidigare skapat liknande kursmaterial anlitades därför och det nya kursmaterialet har sedan använts i studiecirklarna. Kostnaden för detta togs av regionbiblioteket. Alla deltagare i Digidels cirklar har fått ett eget exemplar av materialet. 14

15 Kick off - vecka 38, 2011 För att få bättre genomslag i bland annat media och för att motivera och inspirera de lokala grupperna beslutade vi oss för en samlad start i 25 kommuner (tillsammans med Blekinge och Kronobergs län) v (Se bilaga 5) Starten samkördes då med ett annat projekt i de tre länen; Låna dig rik ( De lokala arbetsgrupperna med egen budget och marknadsplaner För att lokalt få del av de medel som Regionförbundet anslagit till arbetet i länet ( kr) krävdes: Att det bildades arbetsgrupper mellan studieförbund och bibliotek på kommunal nivå, Att grupperna samverkade kring framtagandet av en lokal marknadsplan Att man fysiskt träffades med viss regelbundenhet. Den uppsökande verksamheten För att nå den icke digitalt delaktiga prioriterade den regionala styrgruppen, när det gällde fördelning av ekonomiska medel till de lokala grupperna, den uppsökande verksamheten. Medel beviljades också till ren marknadsföring och lokalkostnader för studieförbunden. Men för att få del av dessa medel måste de lokala samarbetsgrupperna få sina marknadsplaner godkända av styrgruppen. Arbetsfördelningen Redan under ett antal pilotprojekt våren 2010 hade vi testat en modell som sedan i något modifierad form blev vägledande för det fortsatta arbetet: Bibliotekens roll Fånga in målgruppen - Uppsökande verksamhet och olika typer av marknadsföring - Inspirera/Motivera - Inspirationsträffar med olika aktörer (t.ex. bank, försäkringskassan) på biblioteken - Prova-på på biblioteken med bibliotekspersonal som handledare - Slussa vidare till studieförbundens speciellt anordnade studiecirkel (se nedan). Studieförbundens roll Anordna korta nybörjarkurser i datorkunskap och Internetanvändning (3x45 min 3ggr/grupp) max 7 deltagare/grupp, subventionerade priser för deltagarna (300 kr) - Eventuellt anordna fortsättningskurser efter önskemål och behov (ordinarie avgifter för deltagarna) - Fånga in målgruppen - Medverka på biblioteken. Gemensamt Marknadsföring Uppsökande verksamhet Denna arbetsfördelning fastställdes dels på bibliotekschefsmöte och dels på möte med Bildningsförbundets styrelse. Lokala kvantitativa mål för att uppmuntra arbetet Redan under hösten 2010, innan det nationella målet om var bestämd, bröt vi ned det mål som vi ansåg var bibliotekens och studieförbundens del i Kalmar län (5 000) också till kommunnivå. Målsättningen för till exempel Vimmerby blev då att få 332 personer digitalt 15

16 delaktiga och för Kalmar personer, fram till och med 2013 års slut. För att betraktas som digitalt delaktig skulle man ha genomgått Digidels studiecirkel på 9 timmar. Gemensamt studiematerial för minicirklar För att betona samarbetet mellan studieförbunden ställde sig Bildningsförbundet styrelse bakom ett förslag om ett för alla studieförbund gemensamt studiematerial för minicirklarna. Detta togs fram av Studiefrämjandet och godkändes efter en remissbehandling. Lokalt samarbete För att underlätta detta arbete hade styrgruppen tagit fram en marknadsplan/mall, som alla grupperna använde sig av. (Se bilaga 6) Den hade följande rubriker: Mål Här beskrivs kommunens kvantitativa mål tom 2013 Delmål Mål för år 1 Målgrupp Vilka grupper inom gruppen prioriteras t.ex Uppsökande Beskriv de uppsökande aktiviteterna Budskap Vilket budskap lockar ni med? Kanaler för budskapet Affischer, broschyrer, annonser Aktiviteter för att göra målgruppen digitalt delaktig Cirklar, inspirationsmöten m.fl. Fortsatta aktiviteter Efter uppstarten i vecka 38 har sen biblioteken fortsatt ha olika aktiviteter fast i olika grad. Beroende på såväl ekonomiska som personella resurser har det sett olika ut på de tolv kommunbiblioteken. Samtliga bibliotek har dock kunnat få ett regionalt bidrag för extra tid som behövts i samband med uppsökande verksamhet för att nå målgruppen. Prova-på-verksamheter har varit den dominerande verksamheten inom Digidel. Alla bibliotek, ibland med hjälp av studieförbund, har kontinuerligt erbjudit målgruppen prova-på-träffar. Efterhand som biblioteken fick in anmälningar så startades nya studiecirklar. De olika studieförbunden delade själva upp dessa cirklar sinsemellan. 16

17 Samverkan Vad är det i Digidel som förenar bibliotek och studieförbund? Studieförbunden styrs av ett statligt regelverk. I folkbildningsförordningen (1991: 997) sägs bland annat att statens stöd skall ha till syfte att: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin 2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet För att nå så många som möjligt och kunna nå vårt uppsatta mål insåg vi tidigt att vi behövde ett stort nätverk för samverkan. Främst har det varit bibliotek och studieförbund men det blev fler och fler efter hand. Studieförbund i länet: Studieförbundet Vuxenskolan ABF Bilda NBV Studiefrämjandet Sensus Övriga nätverk FMLS Kalmar län AV-media Företagarna Kalmar län LO Kalmar län Bildningsförbundet Pensionärsorganisationerna AF Offentliga och privata institutioner som använder sig av digital kommunikation gentemot besökare och kund (sjukvården, banker, Skattemyndigheten m.fl). Folkbildningens nya uppdrag Folkbildningens och folkbibliotekens uppbyggnadsfaser och blomstringstid är delar av framväxten av vårt svenska folkhem. De är båda svar på drömmen om det goda demokratiska samhället. Sedan kommunaliseringen av folkbiblioteken har de båda verksamheterna dock alltmer glidit ifrån varandra och utvecklats åt olika håll. Samarbetet i dag, mellan studieförbund och bibliotek är inte frukten av en medveten strategi utan beror oftast på lokala initiativ. När det gäller biblioteken styrs de nationellt genom bibliotekslagen. Alla kommuner i Sverige är skyldiga att driva folkbibliotek som tillhandahåller avgiftsfria boklån (SFS 1996:1596). 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, 17

18 upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteket skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. I industrialismens barndom var folkbildningens uppdrag kunskap och bildning. Att inte vara digitalt delaktig idag är som att inte vara läs- och skrivkunnig under tidigare epoker. Det är egentligen samma uppdrag, men med nya metoder. Folkbibliotek och studieförbund är också av andra skäl än ovan nämnda lämpliga för Digidels uppdrag i samverkan. Följande något föråldrad statistik får åskådliggöra detta: biblioteksenheter med över anställda, besöks årligen av ca 80 miljoner personer Närmare 2 miljoner deltar årligen i en studiecirkel och 2009 deltog 17 miljoner i studieförbundens kulturverksamhet Folkbibliotek och studieförbund når alltså ut brett i det svenska samhället. En vinna-vinna situation Vid våra besök hos arbetsgrupperna (lokala samarbetsgrupper mellan bibliotek och studieförbund) våren 2010 påtalade vi med emfas att samarbetet skulle leda till vinster för både studieförbund och bibliotek. Biblioteken skulle, vilket det också har visat sig, nå nya grupper av besökare. Framförallt grupper, som inte vanligtvis besöker biblioteken. Studieförbunden skulle nå nya cirkeldeltagare, som kanske efter genomgången minicirkel fortsatte i andra cirklar. Samarbetet skulle också kunna leda till andra samarbeten på mer regelbunden basis, som till exempel program- och litteratursamarbete. 18

19 Läget i slutet av 2012 Ny strategi Utav beviljade kr ur 1:1 medel återstod vid årsskiftet, då år 1 av projektet tog slut. Vi kunde använda dessa pengar under 2013 därför fanns det ingen anledning att söka nya medel som det var tänkt. Dessutom bidrog Regionbiblioteket med kronor till ( nya medel och kvar sedan 2012) Det nya för år 2013 var att vi ville ändra inriktning för medlens användning med anledning av behovet av en ny strategi. Under år 2012 fortsatte aktiviteterna inom Digidel med prova-på, inspirationsträffar och studiecirklar. Mot slutet av året syntes dock en markant skillnad i antalet intresserade i målgruppen. Detta var väntat då man nu betat av den grupp som av eget intresse velat lära sig använda Internet och det blev svårare att nå och motivera resterande personer i målgruppen. Inför 2013 stod det därför klart att det behövdes en ny strategi.. En arbetsgrupp bestående av projektledaren och representanter för bibliotek och studieförbund utsågs för att arbeta fram en strategi för hur man skulle arbeta projektets sista år för att nå även de personer som sade sig inte vara intresserade. Strategigruppen kom fram till att Get Online Week på våren ska ligga fast liksom Dyslexiveckan på hösten. Detta betyder att det finns ett vår och ett höstevenemang som är gemensamt för länet och att vi kan arbeta med gemensamt innehåll och marknadsföringsmaterial. Strategigruppen rekommenderar också att prova- på- verksamheten på biblioteken ska ligga på fasta tider under året. Biblioteken ska tillhandahålla broschyrer där de som provat på dator/ipad kan anmäla sitt intresse för studieförbundens kurser. Prioriterat för 2013 blev: Pensionärer 65+ som målgrupp. Ett arbete som pågick hela året Get Online Week, målgruppen här blev invandrarkvinnor. Biblioteken kunde fritt anordna sina evenemang. 10 av 12 bibliotek deltog under denna vecka. Dyslexiveckan, vecka 41, blev längre än en vecka. Detta för att AV-media inte hann arbeta på samtliga bibliotek under 5 dagar. Målgrupp var föräldrar till grundskolebarn med läs- och skrivsvårigheter. Det anordnades också studiedagar under vecka 40. Detta som ett förberedande arbete och för att skapa nya kontaktytor. Deltagande föreläsare under Dyslexiveckan var AV-media, specialpedagoger, FMLS m.fl. Direktiv för Dyslexiveckan kom år 2013 från FMLS nationellt. I den tidigare nämnda rapporten (Findahl, maj 2012 Se bilaga) konstateras bl.a. att närmare av de icke digitalt delaktiga är + 65, ca mellan 46 och 65, d.v.s. i yrkesverksam ålder. I tidigare undersökningar har man uppgivit som skäl till att man inte använder Internet: att det är krångligt, dyrt och att man är ointresserad. Men inför 2013 dominerade skälet ointresse. Endast var intresserade av att ta till sig Internet. Detta fick oss att ändra strategi inför fortsättningen. Var skulle man nå målgruppen + 65 och var skulle man nå yrkesverksamma i åldersgruppen 46-65? Och framförallt hur skulle man motivera ointresserade personer att ta till sig Internet? 19

20 Kommande period fick fortsatt riktas mot bibliotekens arbete med prova-på och inspirationsmöten och minicirklar i studieförbundens regi. Vi utökade arbetet genom att också jobba med pensionärsorganisationer, hembygdsföreningar, studieförbundens medlemsorganisationer m.fl. och deras företrädare, som förmedlare för att nå +65. Vi deltog på föreningsmöten tillsammans med föreningarnas företrädare, men då med ett tema med bäring på målgruppen. Eftersom vi utgick från ett ointresse måste vi visa vad just den eller den gruppens medlemmar skulle vinna på att använda Internet. Hur skulle användning av Internet kunna underlätta för målgruppen 65 +? Nyttoargument för att försöka omvandla ointresse till intresse kunde exempelvis vara: Skatteverkets e-tjänster Bankens e-tjänster Spara pengar Sjukvårdens e-tjänster Sociala kontakter Information och omvärldsbevakning Kontakt med bibliotek/e-böcker/filmer 20

21 Get Online Week och Dyslexiveckan 2012, 2013 och framöver (Se bilaga 7) Två veckor om året har biblioteken haft aktiviteter mot specifika målgrupper som planerats i samverkan med regionbiblioteket. Dessa är Get Online Week och Dyslexiveckan Sedan år 2007 arrangeras Get Online Week vecka 12 i mars. Från nationell nivå uppmanades alla att delta med aktiviteter under den veckan. I Kalmar län har Get Online Week arrangerats sedan Denna vecka har också blivit en del i det framtida kontinuerliga arbetet med bibliotekens och studieförbundens gemensamma satsningar på att få fler digitalt kunniga och delaktiga. Get Online Week hade år besökare varav 38 valde att gå vidare till studiecirklar. Under 2013 års Get Online Week utvecklade kommunerna egna program men fortfarande fokus på prova- på- aktiviteter för att sedan lotsa vidare till minicirklar i studieförbundens regi. Eftersom en del av Digidels målgrupper är dyslektiker ville man uppmärksamma projektet speciellt under den officiella Dyslexiveckan i oktober. Genom ett samarbete mellan projektledaren, Dyslexiföreningen, AV-media och bibliotek anordnades aktiviteter som riktade sig specifikt till den målgruppen på ett flertal bibliotek. En affisch framställdes för just den veckan och Digidels broschyr gjordes om lite för att bli mer tillgänglig för målgruppen. 10 av Kalmar läns 12 bibliotek deltog i Dyslexiveckan och samtliga gjorde minimässor med inslag av FMLS, AV-media och specialpedagoger m.fl. Antalet besökare var totalt 257 och av dessa valde 42 att gå vidare i cirklar. Dyslexiveckan ansågs vara mycket lyckad från både arrangörers och deltagarnas sida. Inspiration och många nya tankar väcktes inför 2013 års Dyslexivecka. Dyslektiker/personer med läs- och skrivsvårigheter i arbetslivet (Se bilaga 8) Genom samarbetet med dyslexiföreningen i Kalmar län under 2012 uppdagades det att det finns många människor i arbetslivet som har dyslexi men inte vågar tala om det. Genom ett flertal uträkningar kom vi fram till att, lågt räknat, det finns ca personer ute på arbetsmarknaden i Kalmar län som har dyslexi. Regionbiblioteket tog kontakt med Företagarna i länet och LO Sydost och föredrog problemet och frågade också om de stod bakom oss i en ansökan till Socialfonden för kompetensutveckling i digitala hjälpmedel för dyslektiker. Genom ökad kunskap för både arbetsgivare och arbetstagare såg vi möjligheter till förbättrad arbetssituation, inte bara för företagen utan också för individen på arbetsmarknaden. Flera samtal fördes med Socialfonden som såg projektet som intressant men det saknades pengar och det visade sig att sista utlysningsomgången ställdes in så vi måste avvakta detta projekt till den nya programperioden som börjar Get Online Week kommer att vara en del i det återkommande arbetet med digital delaktighet i Kalmar län, en vecka där man kan ha en gemensam målgrupp för länet eller jobba mer mot kommunalt prioriterade grupper. Antalet deltagare till de olika riktade evenemangen var 221 personer denna vecka. 21

22 Inför dyslexiveckan var vi riktigt taggade och inledde det hela med en seminariedag för hela länet redan den 19 september. Inbjudan gick ut till bibliotek, skolbibliotek, studieförbund och nämnder. 107 anmälningar kom in och genom stickprov bland deltagarna så vet vi att dagen varit lyckad och gav mersmak. Konkret betyder det att vi behåller inspirationsdagen och bjuder in nya föreläsare med kunskap och erfarenhet inom området. Flera förslag på föreläsare har redan kommit in, vilket också bekräftar nödvändigheten av fortbildning inom ämnet. Bibliotekens intresse var stort vilket också utbudet visade. Det var öppet hus, minimässor, prova på tillsammans med föreläsare och bibliotekens personal. Då många ville ha AV-media i Kalmar län med som utställare och föreläsare fick dyslexiveckan bli flera veckor (v ) Antalet besökare var detta år 299 personer, vilket var en ökning med drygt 40 personer jämfört med Målgruppsarbetet var inriktat mot föräldrar och många föräldrar kom i förhållande till 2012, vilket vi såg som en lyckosam marknadsföring tillsammans med skolorna i länet. 22

23 År 2013 projektets sista år God måluppfyllelse Huvudmålet hade satts till fler digitalt delaktiga i Kalmar län tom Kravet för delaktighet sattes till genomgången Internetcirkel på 9 tim. Det resultat som framkommit till och med 2012 gjorde att vi såg vårt slut mål om 5000 cirkeldeltagare under projektperioden som fullt realistiskt. Statistiken visade att prova- på och inspirationsmöten fram till och med 2012 har tagit emot personer och att personer genomgått minicirklar fram till 2012 års slut. Utbildning Ipad Under våren 2013 fick 130 biblioteksanställda utbildning i Ipad. Ett önskemål som fanns med sedan projektets Kick off hösten Genom vårt samarbete med AV-media i Kalmar län genomfördes utbildningar i rask takt, vilket också betydde att nästan samtliga biblioteksanställda kunde ge sina besökare hjälp rörande digital service. Events i samverkan med ABF; SV; PRO; SPF och SKPF För 2013 var det primära arbetet riktat till pensionärer. De som uttalat sig och sagt att det digitala inte var av något intresse skulle omvändas. Under våren diskuterades det fram en strategi som gjorde att studieförbund och pensionärsorganisationerna i Kalmar län samlade sig för gemensamt inspirationsarbete. Det hela gick ut på att besökarna skulle få information och prova på samt att presentera de olika samverkansorganisationerna på köpcentra i länet, först ut var Kalmar och Oskarshamn. Det blev ett positivt arbete som gav många diskussioner och anmälningar till cirkelträffar. Detta evenemang skedde den 18 oktober 2012 och ytterligare ett evenemang är planerat under Vi arbetar med samma upplägg det vill säga prova- på och information från pensionärsföreningarna och studieförbunden. Budget för 2013 års Digidel För aktiviteter avsattes kr, som fördelades på nedanstående aktiviteter. Minicirklar kr Låg kostnad, 3 ggr 3 timmar, studiematerial Traditionella cirklar Projektet Internet i alla cirklar. En traditionell cirkel förlängs med 3 timmar för att koppla Internet till den traditionella cirkeln. 4 sådana cirklar erbjuds denna möjlighet per studieförbund under våren, därefter utvärdering. Uppsökande verksamhet kr Uppsökande arbete som ligger utanför bibliotekens och studieförbundens ordinarie verksamhet för prioritering av målgruppen Kampanjer kr Get Online Week i slutet av mars och Dyslexiveckan i början av oktober. Vid aktiviteter på biblioteken stod det regionala anslaget för hälften av summan. Surfplattor kr 23

24 Utlånades från Regionbiblioteket för en tid av 3-4 v till bibliotek och studieförbund. Aktiviteter de utlånades för skulle vara knutna till Digidel (Trad cirklar, minicirklar, inspirationsmöten). Prio + 65 Medlen har framför allt använts till marknadsföring, uppsökande verksamhet, subventionering av lokaler och marknadsföring. Marknadsföring via annonser skulle kosta mer än den ansågs ge, så det beslöts att inga medel från regionalt håll skulle gå till lokal traditionell marknadsföring. 24

25 E-serviceverkstäder - ett pilotprojekt 2013 Regionförbundet Kalmar län och Regionförbundet Östsam samverkar i ett nytt pilotprojekt med stöd av Internetfonden. I två kommuner, Kalmar och Mjölby vill man pröva att starta e- serviceverkstäder, öppna för alla. En plats för detta kan vara biblioteket, som ofta finns centralt, är öppet, tillgängligt och där det finns mycket god digital kompetens. Det är en naturlig plats att gå till för att ställa frågor. I en e-serviceverkstad samarbetar olika kommunala verksamheter, myndigheter och studieförbund med bibliotek som samordnare. Det är en fysisk plats, där man som kommuninvånare får kostnadsfri hjälp att komma igång med ny teknik och med att använda offentliga e-tjänster. Man kan se en e-serviceverkstad som en vidareutveckling och en samordning av service som idag finns på bibliotek, medborgarkontor och servicekontor eller kontaktcentra av olika slag. Med användarens fokus är det lätt att inse att det idag krävs förkunskap om var denna service finns fysiskt i just min kommun, för att jag ska kunna få hjälp. E-tjänstutvecklingen har på så sätt försvårat, inte underlättat. Hur skulle det kunna se ut? Som kommuninvånare ser jag tydligt loggan/skylten som betyder att här finns e-centra i min kommun. Det är dit jag går för att få hjälp att hantera e-post, lära mig använda e-tjänster och anmäla mig till fördjupade studier. Här träffar jag också på tydligt annonserade tider de tjänstemän som arbetar med verksamheter där e-tjänster används och utvecklas. Till dem kan jag ställa frågor om innehåll, relaterat till just mitt behov, samtidigt som jag blir visad e- tjänsten. Som tjänsteman medverkar jag till att fler använder de e-tjänster som är kopplade till min verksamhet. Jag får också direkt feedback vid varje tillfälle och tjänsterna kan anpassas och vidareutvecklas. Som politiker bygger jag en tydlig mötesplats för dialog och kommunikation med kommuninvånare. Jag kan utveckla medborgarinflytande och medborgardialog och få fler delaktiga både digitalt och delaktiga demokratiskt. Vilka är utmaningarna? Att samverka är svårt. Att hålla användarens fokus är kanske ännu svårare. Befintliga strukturer och ansvarsområden kanske behöver förändras. Kommuninvånare behöver vara med för att ha synpunkter och förslag på hur servicen kan utformas. Invanda arbetstider kan sätta käppar i hjulet, för ska man finnas tillgänglig för alla, måste det kanske också finnas kvällstider. Projektet är en praktisk förstudie för att identifiera och hitta möjliga vägar, hinder och framgångsfaktorer för att kunna utveckla konceptet e-serviceverkstad, som är ett arbetsnamn. Projektperioden är Efter så kort tid kommer det inte att finnas färdiga centra att visa upp, men många lärdomar, erfarenheter och kunskaper blir säkert ett resultat som kan användas vidare i många kommuner. Projektets styrgrupp utgörs av representanter från de båda regionförbunden samt från respektive kommun. En politisk referensgrupp utgörs av tre politiker som representerar kommunal, regional samt riksdagspolitik. Det finns en samordnande arbetsgrupp och i Mjölby respektive Kalmar kommun bildar man den organisation som krävs lokalt för arbetet. 25

26 Vidareutveckling av digitala mötesplatser 2014 Get Online Week fortsätter så som strategigruppen lagt fram. Målgruppen är detta år våra invandrare. För att få bra effekt ska SFI kontaktas samt de olika föreningar som finns i kommunerna. Då vårt arbete varit i kontakt med lärarna för länets samhällsorientering finns goda möjligheter att få information på de språk som kommunerna behöver. Detta underlättar på många sätt och vi är naturligtvis jätteglada över detta samarbete och hjälp. Ett önskemål inför 2014 års dyslexivecka är att fler vanliga lärare skulle bli huvudmålgruppen tillsammans med föräldrar. Strategigruppen har här en uppsatt målgrupp att arbeta mot samt att ta fram en attraktiv seminariedag i september. Dyslexiveckan sker i symbiotisk form med FMLS i Kalmar län. Arbetet börjar med en seminariedag cirka en månad före dyslexiveckan. Föreläsningssal bokas genom FMLS på länssjukhuset. De står också för det praktiska arbetet på seminariedagen samt beställning av lunch och fika. Så skedde samarbetet 2013 och vi är överens om att arbete fortsätter så framöver. Initiativet till seminariedagen har fallit i god jord och även biblioteken vill fortsätta med denna dag. Arbetet visar sig gett ringar på vattnet då AV-media och FMLS har fått förfrågan från Linnéuniversitetet om att föreläsa för studenter. FMLS har också fått frågan om det är möjligt att de kan komma ut till skolorna i länet för att berätta om sin verksamhet och aktiviteter. Samhällsorientering på modersmål för nyanlända I Kalmar län finns 72 timmars samhällsorientering för nyanlända. I samtal med projektkoordinatorn har det framkommit att det finns möjlighet att lägga 8 timmar internetundervisning från och med Vid en rundfrågning i lärar/ledargruppen så finns idag kunskap hos dem för att introducera dator på grundnivå. Denna insats har influerats av Östergötlands initiativ i denna fråga. För att genomföra undervisningen behövs ytterligare datorer i länets kommuner. En ekonomisk utmaning vi behöver ta tag i. E-service implementeras i alla kommuner i Kalmar län Många människor vet inte hur de ska hantera Internet eller e-tjänster. Myndigheternas, företagens och bankernas e-förvaltning är viktig för att de ska kunna rationalisera sin verksamhet, men kräver ofta inloggning av användaren. Tjänsterna är inte alltid synliga och lättillgängliga och det är inte alltid tydligt hur de ska användas. För många användare innebär utvecklingen av e-tjänster en bättre service, mer obunden i tid och plats. Men för de som inte kan eller inte har tillgång till Internet blir det inte lika lätt. De traditionella kanalerna minskar när de digitala växer. Då blir det både dyrare och mer opraktiskt att inte var uppkopplad. Tillgängligheten hos kommuners och myndigheters webbsidor. Företaget Mista har nyligen publicerat en marknadsundersökning, där man bl.a. studerat 290 kommuners hemsidors tillgänglighet ur kundsynpunkt. Resultatet är nedslående, endast ett fåtal kommuner får godkänt. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och CSN får klart underkänt. I ett pressmeddelande från Mista den 15 juli sägs: Om du får problem eller behöver ställa frågor till din kommun är det inte lätt att hitta vägen till hjälp. En 26

27 genomgång av landets samtliga 290 kommuner visar att det endast är en handfull kommuner som förstått vikten av visa sina "kunder" hur de kan få bra service. Bibliotek och studieförbund Biblioteken fortsätter med prova- på- verksamhet och har två fasta kampanjer, Get Online Week och Dyslexiveckan. Prova- på- verksamheten ska vara ett första steg till deltagande i studiecirklar hos studieförbunden. De lokala samverkansgrupperna kommer att fungera som förut liksom strategigruppen för länet. Det finns möjlighet för studieförbunden att arbeta subventionerat ytterligare ett halvår med minicirklar. Andra projekt inom Digidel Digidel i Oskarshamn Bibliotek och studieförbund i Oskarhamns kommun har haft ett eget parallellgående projekt inom ramen för Digidel. De sökte och fick medel från stiftelsen.se, kr. Under våren 2011 anordnades ett flertal inspirationsträffar på stadsbiblioteket. På hösten samma år hade man även en Digital mässa på stadsbiblioteket. Utställare var bland annat myndigheter, organisationer, företag som visade besökarna sina digitala tjänster på Internet. Mässan besöktes av mellan 300 och 400 personer. Besökarna kunde under dagen också anmäla sig för att gå en studiecirkel i Digidels regi, vilket 70 personer gjorde. (Se bilaga 9) Andra långsiktiga projekt inom Kalmar läns långsiktiga arbete är: Internet som redskap i alla studiecirklar (se bilaga 10) Servicepunkt i Påryd (se bilaga 11) E-service på biblioteken (se bilaga 12) Digidel, digital delaktighet efter 2014 i Kalmar län Det mesta talar för att omkring vuxna kommer att stå utanför Internet efter Mycket talar också för att ny teknik och explosionen av e-tjänster ger upphov till, inte till ett minskat, utan ett ökat utanförskap. För 2014 har länets styrgrupp för digital delaktighet prioriterat bl.a. två kampanjer, Get Online Week och Dyslexiveckan och åldersgruppen Vidare har projektet E-seviceverkstäder startat med pilotförsök i Mjölby och Kalmar. Flera saker talar också för att studieförbund och bibliotek kommer att fortsätta arbetet med digital delaktighet efter 2014 i Kalmar län. På nationell nivå antog Folkbildningen inriktningen Vägval och Vilja där man i en av prioriteringar pekar ut just digital delaktighet som en viktig fråga. I den nya bibliotekslagen skärps skrivningarna. Nu ska biblioteken inte bara ställa ny teknik till förfogande utan också lära ut hur den kan användas. 27

28 I arbetet med regional digital agenda för länet lyfts också frågan om digital delaktighet och det goda samarbetet inom Kalmar Läns Bildningsförbund borgar för ett fortsatt regional samarbete. Studieförbundens digidelcirklar kommer att fortsätta i en eller annan form, men med Ipads. Biblioteken kommer att ha prova- på- verksamhet och inspirationsmöten med inbjudna e- serviceleverantörer. Vår förhoppning är också att projektet E-serviceverkstäder har spridit sig i länet under Regionförbundet/Regionbiblioteket i Kalmar län Christer Bergqvist Regionbibliotekschef Lisa Lundqvist Projektledare Annette Mikkelsen Projektledare Stort grattis till vinnarna i Utmaningen! Vinnarna utnämndes på Digidels dag "Digidel of Fame" på Internetdagarna 25 november Av de 71 bidragen och de tolv nominerade var vi en av vinnarna. Regionförbundet/Regionbiblioteket i Kalmar län Juryns motivering: Verksamheten har aktivt engagerat många partners som tillsammans nått ambitiöst uppsatta mål. Anslaget har varit brett och haft en tydlig koppling till regeringens digitala agenda. En pionjärverksamhet som står modell för andra. 28