Migrationsprocessrätt

Transkript

1 Förvaltningsprocessrätt JUAN01 Migrationsprocessrätt

2 Fokus idag: Uppehållstillstånd pga. internationellt skyddsbehov (asyl) 4:1-2a UtlL Uppehållstillstånd pga. anknytning till make/maka/partner 5:3-3a UtlL

3 Den rättsliga kontexten Svensk rätt: UtlL, FL, FPL, OSL EKMR UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning. Viktig rättskälla enligt MIG 2006:1. Internationell migrationsrätt: Flyktingkonventionen + protokoll Internationell MR-rätt: t.ex. FN:s Barnkonvention, Antitortyrkonventionen EU-rätten: skyddsgrundsdirektivet, asylprocedurdirektivet, Dublinförordningen (CEAS)

4 Relationen mellan UtlL och FPL UtlL 16:1 2 st Om migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen och förfarandet i dessa gäller vad som allmänt är föreskrivet om förvaltningsrätt och kammarrätt och rättsskipningen i dessa, om inte något annat följer av denna lag. 2 FPL Har i lag eller i författning som beslutats av regeringen meddelats bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. Finns inte särskild reglering av processuell fråga i UtlL -> FPL.

5 Exempel när FPL:s regler används i migrationsmål Skriftlig handläggning huvudregel (9 ) Muntlig förhandling (9, men 16:5 UtlL) Förhandling inom stängda dörrar (16 FPL) Utredningsskyldighet (8 FPL) Kommunicering (10-12, 18 FPL) Ombud, fullmakt (48-49 FPL) Tolk (50 FPL)

6 Migrationsprocessens särdrag Instansordningen överklagandemöjligheter (14+16 kap.utll) Skyndsamhetskrav 16:4 UtlL (avvisning, utvisning, förvar) Saken i migrationsmål (Muntlighet 16:5 UtlL) Förhandling inom stängda dörrar? Sekretessbehov? Förhållandet mellan kontradiktoriskt tvåpartsförfarande/utredningsskyldighet Offentligt biträde 18 kap. UtlL Beviskrav, bevisfrågor, bevismedel

7 Instansordningen Migrationsverket migrationsdomstol (4 st) Migrationsöverdomstolen (KR Sthlm) Ändring till domstolsförfarande MIV: 13 kap. UtlL, FL. 13 kap. UtlL uppställer krav på muntlighet i flera fall (13:1). Långtgående utredningsansvar. Tyngdpunkten i prövningen ligger vid MIV. MD: 14, 16 kap. UtlL + FPL. Utredningsskyldighet. Rättens sammansättning? MiÖD: 16 kap. UtlL. Prövningstillstånd krävs. Prejudikatdispens + synnerliga skäl (16:11-12 UtlL)

8 Ett exempel

9 A söker asyl Vid Migrationsverket Migrationsverkets omfattande ansvar Särskilda frågor rörande barn: god man, boende. Utredningsåtgärder, fastställande av fakta. Bedömning: framtida risk för skyddsgrundande behandling? Beslut: Ansökan om uppehållstillstånd beviljas/avslås och statusförklaring görs/inte görs. Vid avslag förenas beslutet i regel med beslut om avvisning eller utvisning, med tidsfrist för frivillig avresa och ev. återreseförbud.

10 A kan överklaga till migrationsdomstol 14 kap. UtlL: vilka beslut kan överklagas? Inget krav på prövningstillstånd. Tvåpartsförfarande MIV asylsökanden. Processram FPL. Saken är uppehållstillstånd (MIG 2007:31) Domstolens utredningsskyldighet möter parters bevisbörda och vad som behövs föras i bevis. Kommunicering (FPL) Hålla muntlig förhandling? Rättens sammansättning? Avgörande: avslag/bifall till överklagandet.

11 Överklagande till MiÖD? Den part som avgörandet har gått emot kan överklaga till MiÖD. Krav på prövningstillstånd, 16:11-12 UtlL Sits om målet tas upp? (16:3 UtlL) Avslag för enskild klagande / inte PT -> laga kraft.

12 Efter ev. lagakraftvunnet negativt beslut för A? 12:22 UtlL beslut om av-/utvisning gäller fyra år från det att beslutet vann laga kraft. (eller längre om beslutet är förenat med ett återreseförbud med längre giltighetstid). Ej negativ rättskraft uppehållstillstånd kan sökas igen. Under den tid det finns ett gällande lagakraftvunnet av- eller utvisningsbeslut är prövningsutrymmet begränsat. - 12:18-19 UtlL - Obs. 12:19 4 st: skyddsbehov åberopas och en sådan ansökan har inte tidigare prövats genom ett lagakraftvunnet beslut under utlänningens vistelse i Sverige -> prövning enligt 4 kap. UtlL.

13 Åter till migrationsdomstol

14 Skriftlig/muntlig handläggning och sekretess 9 FPL / 16:5 UtlL Relativt stort antal förhandlingar i asylmål. MIG 2006:1 det kan anses ligga inom en domstols utredningsskyldighet att hålla muntlig förhandling när fråga är om t.ex. trovärdighetsbedömningar. Sekretessöverväganden 21:5 + 37:1 OSL + 16 FPL Särskilda anledningar att hålla muntlig förhandling inom stängda dörrar och/eller ha t.ex. namnsekretess i asylmål?

15 Vad kan prövas i migrationsmål? 29 FPL: Rättens avgörande får ej gå utöver vad som yrkats i målet. Om det föreligger särskilda skäl, får dock rätten även utan yrkande besluta till det bättre för enskild, när det kan ske utan men för motstående enskilt intresse. - Domstolens bundenhet till klagandens yrkanden / rätten känner lagen T.ex.: Klaganden yrkar att beviljas uppehållstillstånd och statusförklaring som övrig skyddsbehövande enligt 4:2a UtlL. Ska domstolen då pröva om klaganden kan beviljas uppehållstillstånd och statusförklaring som flykting enligt 4:1 UtlL? - Yrkanden i asylmål kan förstås som omfattande; uppehållstillstånd. - Statusförklaring ex officio/yrkande.

16 30 FPL: Rättens avgörande av mål skall grundas på vad handlingarna innehåller och vad i övrigt förekommit i målet. Migrationsverkets överklagade beslut sätter ramar T.ex. MIG 2012:12 om resedokument Sakens bestämmande ger en förhållandevis stor prövningsram.

17 Vad är saken? Saken är uppehållstillstånd (MIG 2007:31) Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige. samtliga omständigheter som åberopas till stöd för uppehållstillstånd innan ett lagakraftvunnet avgörande föreligger skall prövas i processen och denna rör en och samma sak - uppehållstillstånd - oberoende av på vilken grund rätt till sådant tillstånd hävdas. Olika grunder för uppehållstillstånd kan prövas i samma mål, även om samtliga grunder inte prövats av beslutsmyndigheten. Inte taleändring! Här tillkom ny grund (anknytning) - återförvisa för prövning eller utreda? -> Det ankommer på MD att se till att frågan klarläggs; kan anvisa parter. Inte återförvisning, utan hålla ihop målet i överinstansen. (MIG 2007:31)

18 Varför detta förfarandesätt? EN process. Snabbhetsöverväganden. Definitionen av uppehållstillstånd i 2 kap. UtlL gör inte åtskillnad mellan grunder. Verkställbart av-/utvisningsbeslut i fyra år hindrar parallella processer. Begränsad prövningsmöjlighet på verkställighetsstadiet.

19 Vad ska prövas i sak? Fråga är om en framåtsyftande, individuell, riskbedömning: risk att utsättas för skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hem-/vistelselandet? Fastställande av fakta, värdering av denna och bedömning. MIG 2006:1 om prövning, material och utredningsskyldighet MIG 2007:12 om prövningsmetod och bevisvärdering UNHCR Handbok art

20 Prövningsordning för fastställande av skyddsbehov - Vem är A? Varifrån kommer A? - De åberopade skyddsskälen. - Är sökandens berättelse i sig tillräcklig för att kriterierna för skydd ska vara uppfyllda? - Har sökanden gjort sin asylberättelse sannolik antingen (1) genom åberopad bevisning eller (2) genom att han eller hon bedöms vara trovärdig och därför tillerkänts förmånen av uppkommet tvivelsmål? (MIG 2007:12) - Asylberättelsen är central!

21 Kort om trovärdighetsbedömningar Vad som särskilt beaktas ifråga om asylberättelsen Är berättelsen sammanhängande? Finns motstridiga uppgifter i berättelsen? Är berättelsen i princip oförändrad under asylprövningens gång i olika instanser? Stämmer uppgifterna med landinformation? Se MIG 2007:12. För intresserade: MIV Rättsligt ställningstagande angående metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet. RCI 09/2013

22 Bevisbördans placering och beviskrav Den asylsökande har att göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Denne har initialt bevisbördan för att han eller hon uppfyller de krav som uppställs i lagen för att uppehållstillstånd ska beviljas. (MIG 2006:1, 2007:12) I det enskilda fallet måste de relevanta uppgifterna i första hand tillhandahållas av sökanden själv. Det blir sedan den person som har till uppgift att avgöra den sökandes rättsliga ställning som har att göra en bevisvärdering och trovärdighetsbedömning rörande den sökandes påståenden. (art 195 UNHCR:s handbok) Synsätt: det ankommer på sökanden att underbygga ansökan med information. Ofta kan påståenden inte styrkas med skriftlig eller annan bevisning. Skyldigheten att ta reda på och värdera alla relevanta fakta delas mellan den sökande och utredaren. Utredaren kan behöva nyttja alla till buds stående medel för att få fram erforderlig bevisning till stöd för den sökande. (handboken art. 196) Beviskravet i asylmål är sannolikt.

23 Bevismedel Sökandens muntliga utsaga är central och ofta ensamt material för prövning. Möjlighet att underbygga sökandens påståenden? Handlingar kan finnas, t.ex. identitetshandlingar, fotografier, handlingar från domstol eller polis, artiklar, internetutdrag, läkarintyg. Landinformation som hjälper utredningen? Det kan finnas påståenden som inte låter sig bevisas. Om den sökandes redogörelse förefaller trovärdig och det inte finns goda skäl att anta det motsatta, bör den sökande ges fördel av det uppkomna tvivelsmålet. (art. 196 handboken) Man bör endast tillämpa tvivelsmålets fördel när all tillgänglig bevisning har inhämtats och kontrollerats och när utredaren är förvissad om den sökandes allmänna trovärdighet. Den sökandes uppgifter måste vara sammanhängande och rimliga samt ej strida mot allmänt kända fakta. (art. 204 handboken).

24 Utredningsskyldighet 8 FPL ett mål ska bli så utrett som dess beskaffenhet kräver. Genom frågor och påpekanden ska rätten verka för att parterna avhjälper otydligheter och ofullständigheter i sina framställningar. Långtgående utredningsskyldighet i asylmål. Varför mer långtgående/utvidgat ansvar? - svårigheter för asylsökande att göra sina påståenden sannolika - speciella förhållanden för mål där skyddsbehov åberopas - besluten är oåterkalleliga - besluten har stor betydelse för enskildas liv - misstag kan leda till att enskilda utsätts för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter. (MIG 2006:1)

25 Vad faller inom utredningsskyldigheten? Ex officio kalla till muntlig förhandling (för att fastställa trovärdighet) MIG 2006:1 Utreda handlingars äkthet, t.ex. genom svensk utlandsmyndighet. MIG 2006:1 Läka brister i utredning, uppmärksamma ev. anståndsbegäran, hantering av landinformation (tillföras akt och kommuniceras). MIG 2006:7 Förordna om språkanalys. MIG 2011:15 Vid indikation på tortyr i läkarintyg inhämta expertutlåtande vad gäller skadornas uppkomst. MIG 2012:2 Påtala för en part att en viss omständighet inte är notorisk och att bevisning därför måste föras om denna? Omfattas inte. MIG 2012:18 Se till att frågan om internt flyktalternativ föreligger blir prövad. MIG 2013:2 Återförvisa mål för att medicinsk åldersbedömning inte utförts eller förelägga MIV att utföra en medicinsk åldersbedömning? Omfattas inte. MIG 2014:1

26 Kort om anknytningsmål

27 Anknytningsmål (nära relation) 5:3 UtlL uppehållstillstånd för makar och sambor 5:3a UtlL uppehållstillstånd för personer som avser att ingå äktenskap/inleda samboskap

28 Bevisbördans placering 5:3 UtlL det ankommer på sökanden att visa på ett civilrättsligt giltigt äktenskap då inträder en presumtion för uppehållstillstånd. Det ankommer då på Migrationsverket att göra sannolikt att någon av vägransgrunderna i 5:17-17b UtlL är för handen, t.ex. att makarna inte har för avsikt att leva tillsammans (MIG 2013:14), eller att fråga är om ett skenäktenskap (MIG 2007:60). Bevisbördas placering skiftar inom målet! 5:3a UtlL - sökanden har att göra sannolikt att fråga är om ett seriöst förhållande i utlänningslagens mening (MIG 2007:45). Migrationsverket har bevisbörda för att det finns särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd, t.ex. vid risk för våldsutsatthet i relationen (5:17 UtlL).

29 Något om utredningsskyldighet Utredningsskyldigheten är inte lika långtgående som i asylmål. MIG 2007:7 - Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person till vilken anknytning söks, vilken domstolen kan behöva ta del av under handläggningen. 13:15-16 UtlL möjlighet till DNA-analys för släktskap mellan förälder/barn. (MIV)