Introduktion till kursen och rättsområdet

Transkript

1 Svensk migrationsrätt JUFN21 Introduktion till kursen och rättsområdet

2 Kontaktuppgifter Kursföreståndare och lärare Gregor Noll, professor Rum 512, Lisa Kerker, doktorand Rum 290, Studieadministratör Hans Liepack Rum 182,

3 Centrala kursmål Fo rdjupade kunskaper om svensk migrationsra ttslig reglering, dess utformning och tilla mpning. Fo rdjupade kunskaper om relationen mellan svensk och internationell migrationsra tt, flyktingra tt och ma nskliga ra ttigheter. Fo rtrogenhet med relevanta ra ttska llor. Fo rma ga att problematisera och analysera ra ttsreglerna och deras tilla mpning i svenskt och internationellt perspektiv. Fo rma ga att sja lvsta ndigt, analytiskt och kritiskt granska ra ttsreglerna, dess funktioner och effekter. Se kursplan!

4 Vad ska behandlas i kursen? Migration pga. internationellt skyddsbehov Anho rigmigration Arbetskraftsmigration S.k. humanita ra ska l Synnerligen o mmande omsta ndigheter Migrationsprocess Bevisfra gor

5 Hur? Föreläsningar. Seminarier. Självstudier av kurslitteraturen läshänvisningar. Övningar och diskussioner under föreläsningar och seminarier kom förberedda!

6 Hur? Schema utifrån olika fält inom rättsområdet. Föreläsare från Juridicum LU, Juridiska fakulteten i Göteborg, advokatbyrån Tre Advokater, Migrationsdomstolen i Malmö samt Migrationsverket.

7 Några ord om kurslitteraturen Inget kompendium > läshänvisningar och länkar till artiklar, rapporter mm. Fokus på praxis från Migrationsöverdomstolen. Detta material förväntas studenterna ta del av på egen hand. Diesen Prövning av migrationsärenden Referenslitteratur Glöm inte er litteratur från kursen Migration Law

8 Examination Ca.10 % - aktivt deltagande vid seminarier, muntlig framställning. Ca. 90 % - hemtentamen Motsvarande upplägg som i Migration Law, inklusive essäfråga. Material från litteraturlistan + läshänvisningar kan användas vid tentamen. Vad testas? Förståelse av den svenska migrationsrättsliga regleringen och dess tillämpning; Förståelse för kopplingar till internationell migrationsrätt och mänskliga rättigheter; Förmåga till tolkning, reflektion, analys och argumentation kring rättsliga problem. Betygsättning: se kursplan.

9 Praktiska frågor Ej obligatorisk närvaro men aktivt deltagande på seminarier ger poäng till tentamen. 3 poäng per seminarium. Tillgång till kursmaterial Juridicums bibliotek (inkl. databaser), länkar. Ändringar i schemat: föreläsningar om väpnad konflikt (24 feb.), synnerligen ömmande omständigheter samt bevisvärdering i asylmål (Föreläsningar 26 och 27 februari flyttas till 5 mars) Kursutvärdering efter kursen.

10 Er feedback Vi vill gärna ha era synpunkter på kursinnehåll, litteratur, undervisningssätt mm! Om ni upplever problem hänförliga till ert deltagande i kursen vänd er gärna till er lärare!

11 En fördjupningskurs i migrationsrätt Kopplingar mellan denna kurs och Migration Law, tanken bakom upplägget? Varför viktigt med denna/dessa fördjupningskurs(er) i juristutbildningen?

12 Diskussionsfrågor Sverige som exempel Diskutera ga rna era tankar om Nyhetsflo det och samha llsdebatter om fra gor relaterade till migration till Sverige? Vad a r din uppfattning om Sverige som s.k. mottagarland, om den svenska migrationsra tten och det pro vningsfo rfarande som finns? Är Sverige ett genero st eller restriktivt land i sammanhanget? Ha gärna Sterns artikel i åtanke.

13 Introduktion till migrationsrätten Del av den offentliga rätten Kopplingar till internationell rätt EKMR, Genèvekonventionen med prot., UNHCR handbok och guidelines, FN:s tortyrkonvention, FN:s barnkonvention, EUrätt

14 Förändringar i det migrationsrättsliga systemet i svensk rätt I 2006 Ny utlänningslag (2005:716) Ny instans- och processordning Från två till tre instanser (innan Migrationsverket -> Utlänningsnämnden) (regeringen) Migrationsverket -> migrationsdomstol -> Migrationsöverdomstolen (vid Kammarrätten i Stockholm)

15 Ny instans- och processordning Införande av domstolsprövning, integrering i det förvaltningsrättsliga domstolssystemet. Varför? Ökad rättssäkerhet Ökad transparens Ökad muntlighet Tvåpartsprocess Skyndsam handläggning

16 Instansordningen idag Migrationsverket prövar ansökningar om uppehållstillstånd m.m. Vid ett negativt beslut (avslag) kan den beslutet går emot överklaga detsamma till en migrationsdomstol (Malmö, Göteborg, Stockholm, Luleå) - förutsättningar vid prövning i förvaltningsdomstol. MigÖD = sista instans och prejudikatinstans. - PT krävs prejudikatdispens, inte ändringsdispens.

17 Förändringar i det migrationsrättsliga systemet II 2010 Skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet implementeras i svensk rätt -> ändringar i utlänningslagens materiella och processuella bestämmelser. Ändringar även efter 2010 (t.ex. till följd av återvändandedirektivet, ändringar 2015 i 4 kap. UtlL)

18 Utlänningslagens uppbyggnad Definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.) Villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige (2 kap.) Visering (3 kap.) Uppehållsrätt (3 a kap.) Flyktingar och andra skyddsbehövande (4 kap.), Uppehållstillstånd (5 kap.) Tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatta i Sverige (5 a kap.) Arbetstillstånd (6 kap.) EU-blåkort (6 a kap.) Återkallelse av tillstånd (7 kap.) Avvisning och utvisning (8 kap.)

19 Forts. Kontroll- och tvångsåtgärder (9 kap.) Förvar och uppsikt avseende utlänningar (10 kap.) Verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (12 kap.) Handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m. (13 kap.) Överklagande av förvaltningsmyndighets beslut (14 kap.) Migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen (16 kap.) Offentligt biträde (18 kap.)

20 Andra lagar Ssk kopplingar till förvaltningslagen, förvaltningsprocesslagen och allmänna förvaltningsrättsliga principer. T.ex. handläggningsfrågor, parters rättigheter, utredningsskyldighet, muntlig förhandling RF + EKMR OSL

21 Utgångspunkter och principer Principen om barnets bästa (1:10 UtlL) Principen om familjens enhet Tvåpartsförfarande / utredningsskyldighet Beviskraven är olika beroende på typ av ärende/mål Asyl sannolikt kommer vi prata mer om när vi behandlar frågor om individuella grunder för internationellt skyddsbehov

22 Statistik 2014 från Migrationsverket Under år 2014 kom det cirka asylsökande till Sverige. Syrier var den största gruppen asylsökande, därefter följer eritreaner och statslösa inkomna asylansökningar avgjorda asylärenden, varav bifall och avslag. Under 2014 har personer beviljats skydd i Sverige + drygt personer fick uppehållstillstånd som kvotflyktingar. Drygt personer har beviljats uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning. Nästan personer har beviljats arbetstillstånd. Nästan beviljade uppehållstillstånd till studenter och doktorander Asylum+desicions+2014.pdf +om+asyl applications+for+asylum+received+2014.pdf