VD-KOMMENTAR. Tack för allt engagemang under året bland medarbetare och andra intressenter till Sparbanken Tranemo. Tranemo i februari 2016

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2015

2 VD-KOMMENTAR VD kommentar När vi tittar tillbaka på 2015 så har året på många håll i världen präglats av oroligheter i form av terrordåd och människor på flykt och liknande händelser. Året har också inneburit att det ekonomiska klimatet är avvaktande med låga investeringar som följd. Detta försöker Riksbanken lösa genom att hålla reporäntan på rekordlåga nivåer. Sverige som land har dock en mycket stark ekonomi och tillväxten förväntas vara fortsatt god som naturligtvis gynnar våra företagskunder. Sparbanken Tranemo ökade återigen sin affärsvolym och den översteg för första gången 6 miljarder kronor vilket vi tar som kvitto att våra intressenter som har anknytning till Tranemo kommun gillar oss. Sammantaget kan vi konstatera och uppvisa en finansiellt stark bank som ger oss och våra intressenter bästa förutsättningar att möta den föränderliga framtiden. Kärnprimärkapitalrelationen är på drygt 33 % vilket är långt över det lagstadgade kravet. Vi har en fortsatt hög efterfrågan på digitala tjänster från våra kunder och genom vårt samarbetsavtal med Swedbank känner vi oss trygga med att även fortsättningsvis kunna leverera bra digitala tjänster. Inom kort kommer en uppdaterad version av Internetbanken att lanseras. I den här digitala världen som är så framträdande idag är vår mission att kombinera det mobila och internetbaserade miljön med en mycket stark och personlig relation till våra kunder. Här kan vi göra skillnad som sparbank. Omslaget på första sidan får i år illustrera den satsning vi gör på våra UF-elever på Tranemo Gymnasieskola. Vi kan mycket glädjande konstatera att ökningen av antalet elever som driver ett UF-företag över åren har ökat markant. Under läsåret 2015/2016 är det hela 15 st UF-företag som startats upp. Tack för allt engagemang under året bland medarbetare och andra intressenter till Sparbanken Tranemo. Tranemo i februari 2016 K-G Magnusson VD Sparbanksstämma äger rum fredagen den 29 april 2016 kl i samlingssalen Sparbanken Tranemo. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Förvaltningsberättelse sid 4 2 Fem år i sammandrag sid 5 3 Förslag till disposition av årets resultat sid 6 4 Resultaträkning sid 7 5 Rapport över totalresultat sid 7 6 Balansräkning sid 7 7 Kassaflödesanalys sid 8 8 Noter till de finansiella rapporterna sid 9 Uppgifter om Sparbanken Tranemo - Not 1 sid 9 Redovisningsprinciper - Not 2 sid 9 Finansiella risker - Not 3 sid 14 Kreditrisk sid 15 Likviditetsrisk sid 17 Marknadsrisk sid 18 Operativa risker sid 20 Noter resultaträkning - Not 4-14 sid 20 Noter balansräkning - Not sid 24 Finansiella tillgångar och skulder - Not 31 sid 28 Viktiga uppskattningar och bedömningar - Not 32 sid 29 9 Kapitaltäckning sid Underskrifter - styrelse och revisor sid Revisionsberättelse sid Bolagsstyrning sid Huvudmän, styrelse och revisorer sid 34 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Sparbanken Tranemo är en sparbank som erbjuder heltäckande bankservice och har Tranemo Kommun som huvudsakligt verksamhetsområde. Bankens affärsidé är att vara den naturliga bankpartnern för alla kommunens intressenter och aktivt verka för att ge dem förutsättningar för en god och varaktig ekonomisk utveckling. För att vara den naturliga bankpartnern för alla kommunens intressenter kan det uppnås genom att banken har lokal kännedom, hög servicenivå och kompetens samt en lönsamhet för såväl kund som bank. UTVECKLING AV SPARBANKENS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING Bankens totala affärsvolym ökade under året och uppgick vid årsskiftet till mnkr (+ 273 mnkr eller + 4,7 %). Ökningen hänför sig framförallt till en ökad in- och utlåning. Bankens rörelseresultat för 2015 uppgick till 44,8 mnkr (+ 3,9 mnkr eller + 9,5 %). De största avvikelserna gentemot föregående år är försämrat räntenetto (- 5,5 mnkr), en högre aktieutdelning (+ 2,0 mnkr), ett förbättrat provisionsnetto (+ 0,9 mnkr), högre personalkostnader (- 0,8 mnkr), lägre kreditförluster (+ 2,4 mnkr) samt att ingen avsättning gjorts under 2015 till Stiftelsen Sparbanken Tranemo (- 5,0 mnkr). Bankens egna kapital har ökat med 24,6 mnkr och uppgår nu till 671,1 mnkr, kapitalbasen uppgår, inklusive föreslagen vinstdisposition, till 427,9 mnkr och kärnprimärkapitalrelationen uppgår till 33,76 %. SPARBANKENS ORGANISATION En sparbank har inga enskilda ägare men har som yttersta syfte att främja sparsamhet och ekonomisk utveckling inom sitt verksamhetsområde. Bankens högsta beslutande organ är Sparbanksstämman vilken består av 24 huvudmän. Huvudmännen är samhällets och sparbankskundernas representanter och på den årliga sparbanksstämman utser de bankens styrelse. I styrelsen ingår också bankens VD. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens verksamhet och har också till uppgift att utse VD. VD är den som leder och utvecklar bankens operativa verksamhet. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker, likviditetsrisker, marknadsrisker samt operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har styrelsen i banken, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i banken, utarbetat och fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för bland annat likviditet, finansförvaltning samt bankens verksamhet i sin helhet. Dessa följs upp och utvärderas kontinuerligt av såväl banken som dess styrelse. Ytterligare information om finansiella risker finns under not 3. Bankens volymer och resultat påverkas av omvärldsförändringar där de främsta faktorerna är det allmänna ränteläget, börskursernas förändring samt det allmänna konjunkturläget. När det gäller den lokala marknaden har banken, tack vare sin associationsform, en viktig roll att aktivt utveckla bygden och dess näringsliv. Den största risken för banken finns i de förluster som förorsakas av kreditgivning. I bankens verksamhetsområde finns en blandning av olika branscher vilket också avspeglas i bankens kreditportfölj. En väl diversifierad kreditportfölj medför en bättre riskspridning. För att kunna bedöma riskerna i kreditportföljen bevakas kundernas återbetalningsförmåga kontinuerligt och de kreditengagemang som bedöms ligga i riskzonen ägnas särskild uppmärksamhet. Samtliga större kreditengagemang omprövas årligen. Banken har ett starkt samarbete med Swedbank och det manifesteras bland annat genom ett aktieinnehav i Swedbank som vid årsskiftet hade ett marknadsvärde på 299 mnkr. Aktieinnehavet är en långsiktig och strategisk placering för banken och ingår även som en del i de fristående sparbankernas medvetna strategi att förstärka och behålla ett väsentligt inflytande över bankens viktigaste samarbetspartner. Samtidigt utgör aktieinnehavet en risk med tanke på det relativt stora innehavet i ett enskilt börsbolag. Banken upprättar årligen en intern kapital- och likviditets utvärdering (IKLU) för att analysera bankens samtliga riskområden. Den fastställs av bankens styrelse och finns med kontinuerligt i den operativa verksamheten. 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG Vad gäller den lokala fastighetsmarknaden har antalet affärer ökat under året och prisnivån på dessa motsvarar en mindre ökning i jämförelse med tidigare år. Antalet nybyggnationer av privata bostadsfastigheter i Tranemo Kommun är fortsatt låg. INFORMATION OM ICKE-FINANSIELLA RESULTATINDIKATIONER Banken har ett samarbetsavtal med Swedbank som sträcker sig fram till 30 juni 2020 och reglerar samarbetet inom framförallt IT-området, fondförvaltning och hypotekskrediter. Banken har, som certifierat miljöföretag enligt ISO14001, fortsatt att arbeta med de framtagna miljömålen där en av de viktigaste delarna är den fortsatta satsningen på försäljning av bankens självbetjäningstjänster. FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under 2016 bedöms bankens totala affärsvolym öka och intjänandeförmågan bedöms vara relativt oförändrad. På intäktssidan präglas räntenettot av ett fortsatt lågt och stabilt ränteläge, lägre aktieutdelning och provisioner i nivå med Kostnadssidan förväntas också vara relativt stabil och avseende kreditförlusterna syns i dagsläget inga signaler på några dramatiska ökningar. 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG NYCKELTAL Volym (= av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Affärsvolym ultimo, mnkr Förändring under året, % 4,68 6,64 5,22 4,34-3,69 Kapital Soliditet (= beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver i % av balansomslutningen) 25,57 25,94 24,44 21,45 19,51 Kärnprimärkapitalrelation, % 33,76 29,76 Ej relev. Ej relev. Ej relev. jämförtal jämförtal jämförtal Resultat Placeringsmarginal (= räntenetto i % av MO) 1,43 1,74 1,78 2,10 2,21 Rörelseintäkter/affärsvolym (= räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym) 1,22 1,34 1,39 1,35 1,23 Rörelseresultat/affärsvolym (= rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym) 0,74 0,72 0,78 0,77 0,60 Räntabilitet, eget kapital (= Årets resultat i % av genomsnittligt eget kap) 6,11 5,55 8,02 5,98 6,35 Rörelseresultat i förhållande till Balansomslutningen, % 1,71 1,64 1,73 1,79 1,56 K/I-tal före kreditförluster (= summa kostnader exklusive kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,38 0,42 0,37 0,40 0,48 K/I-tal efter kreditförluster (= summa kostnader inklusive kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,39 0,46 0,44 0,43 0,52 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar (= nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto) 58,35 57,77 70,78 57,28 54,59 Andel osäkra fordringar (=osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exklusive banker) 0,78 0,98 0,51 0,60 0,57 Kreditförlustnivå (= kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten) 0,04 0,24 0,46 0,17 0,17 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

6 FEM ÅR I SAMMANDRAG FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Resultaträkning (tkr) Räntenetto Erhållna utdelningar Provisioner, netto Nettoresultat, fin. transaktioner Övriga intäkter SUMMA intäkter: Allm. administrationskostnader Avskrivningar, materiella tillg Övriga rörelsekostnader Kreditförluster SUMMA kostnader: Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat Balansräkning (tkr) Kassa Utlåning till kreditinstitut Belåningsbara statsskuldförbind Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar SUMMA, tillgångar: Skulder till kreditinstitut In- och upplåning, allmänheten Övriga skulder Avsättningar SUMMA, skulder och avsättn.: Obeskattade reserver Eget kapital SUMMA, skulder, avsättningar och eget kapital FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden med tkr. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker samt ett beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår efter föreslagen resultatdisposition uppgår till 33,76 %. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen resultatdisposition till 427,9 mnkr (366,4 mnkr för 2014). Specifikation av posterna framgår av kapitel om kapitaltäckning som finns i slutet på denna årsredovisning. Den ekonomiska ställningen ger inte upphov till någon annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer. 6

7 RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING 4 RESULTATRÄKNING 1 januari 31 december Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter SUMMA rörelseintäkter (inkl räntenetto) Allmänna administrationskostnader Avskrivningar, materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader SUMMA kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari 31 december Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat BALANSRÄKNING Per den 31 december TILLGÅNGAR Not Kassa Utlåning till kreditinstitut Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar: - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA tillgångar Fortsättning följer på nästa sida >> 7

8 KASSAFLÖDESANALYS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT Fortsättning balansräkning Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar SUMMA skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital: 29 - Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat SUMMA eget kapital SUMMA skulder, avsättningar samt eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder - - Ansvarsförbindelser: - Garantier Åtaganden KASSAFLÖDESANALYS (Indirekt metod) 1 januari 31 december Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: - De har en obetydlig risk för värdefluktuationer - De kan lätt omvandlas till kassamedel - De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Kreditförluster Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten Ökning av in- och upplåning från allmänheten Förändring av skulder till kreditinstitut Förändring av övriga tillgångar Minskning av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring av upplåning - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten - - Årets kassaflöde Likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa Utlåning kreditinstitut SUMMA likvida medel:

9 8 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA NOT 1» UPPGIFTER OM SPARBANKEN TRANEMO Årsredovisning avges per den 31 december 2015 och avser Sparbanken Tranemo. Sparbanken Tranemo har sitt säte i Tranemo och har gatuadressen Storgatan 22 samt postadressen Box 202, Tranemo. Förutom huvudkontoret i Tranemo har banken också kontor i Dalstorp och Länghem. NOT 2» REDOVISNINGSPRINCIPER a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 februari Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 29 april b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar, finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i noter. e) Nya regler och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m räkenskapsår 2016 har inte förtidstillämpats. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har sparbanken ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter. IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt paket av förändringar avseende redovisning av finansiella instrument. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande ( expected loss) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. IFRS 9 träder ikraft den 1 januari 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. f) Intresseföretag Aktier i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. 9

10 g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. h) Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med aktuell ränta. Ränteintäkter inkluderar direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Bankens kostnader för den statliga insättarskyddsgarantin samt stabilitetsavgift. Utdelning på finansiella instrument klassificerade som tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen. i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på olika sätt enligt följande: Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Valutakursförändringar - Räntebärande värdepapper samt övriga finansiella instrument l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl a kostnader för konsulttjänster, telefon och porto, IT-, revisions- samt fastighetskostnader. m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. n) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder en ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. 10

11 o) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. p) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebeloppet utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen framförallt utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av andra finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen under posten Nettoresultat finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Bankens hela innehav av säkerställda obligationer, s k covered bonds, marknadsvärderas löpande då dessa ingår som en del i bankens likviditetsreserv. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. 11

12 Investeringar i aktier och andelar klassificerade som tillgångar som kan säljas och som inte är noterade på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt har värderats till sitt anskaffningsvärde. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. I tabell not 33 lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån tre nivåer som beskrivs i noten. (iv) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att en specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. q) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. r) Kreditförluster och nedskrivning på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning finansiella tillgångar Inför varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbanken Tranemos gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts mycket lågt och uppgår till 5 tkr. Den individuella och kontinuerliga uppföljningen av bankens krediter medför att någon ytterligare tillkommande gruppvis nedskrivning aldrig har gjorts eller görs inom Sparbanken Tranemo. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, kan de sedan ingå i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper om ett nedskrivningsbehov skulle kunna föreligga på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå, trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att sparbanken inte vid det tillfället anser sig ha full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till sparbankens kännedom kan därför en tillkommande gruppvis nedskrivning göras. Nedskrivning (kreditförlust) redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas en kreditförlust enligt gällande regler. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisker. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till för- 12

13 fall, lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen. (ii) Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet ankaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivning av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivning av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivning av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. s) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Materiella tillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella tillgångar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst eller förlust redovisas under posten Övrig rörelseintäkt. (ii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder: - Byggnader, rörelsefastigheter se nedan - Inventarier och installationer 5 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan år på dessa komponenter. 13

14 Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader: - Stomme 100 år - Stomkompletteringar, innerväggar, m m år - Installationer, värme, el, VVS, ventilation, m m år - Yttre ytskikt, fasader, yttertak, m m år - Inre ytskikt, m m 12 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. t) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) och Swedbank Försäkring. Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som en annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK och Swedbank Försäkring. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK och Swedbank Försäkring baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. (ii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för resultatandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från de anställda och förpliktelsen kan beräknas vara tillförlitlig. u) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. v) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. NOT 3» FINANSIELLA RISKER I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, likviditetsrisker, marknadsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för bankens verksamhet inklusive den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansieringsverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i en särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och att de t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och ansvar. I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD vars uppgift är att kontinuerligt analysera utvecklingen av riskerna, rapportera till bankens styrelse samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. 14

15 KREDITRISK Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer där sedan återrapportering sker till styrelsen av beviljade krediter. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken fattas i enlighet med av styrelsen upprättade delegeringsbestämmelser. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till den utestående kreditvolymen och sett över en längre tidsperiod förhållandevis låga. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist till stora delar är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabellen som följer. Kreditriskexponering brutto och netto 2015 Krediter mot säkerhet av: A) B) C) D) E) F) Statlig och kommunal borgen - Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (G) Pantbrev i flerfamiljsfastighet (H) Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastighet Företagsinteckning Övriga (I) Varav: kreditinstitut SUMMA: Värdepapper * Emittenter: AAA AA+, AA eller AA A+, A eller A BBB+ eller lägre utan rating SUMMA: Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier SUMMA: TOTAL KREDITRISKEXPONERING:

16 Kreditriskexponering brutto och netto 2014 Krediter mot säkerhet av: A) B) C) D) E) F) Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (G) Pantbrev i flerfamiljsfastighet (H) Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastighet Företagsinteckning Övriga (I) Varav: kreditinstitut SUMMA: Värdepapper * Emittenter: AAA AA+, AA eller AA A+, A eller A BBB+ eller lägre utan rating SUMMA: Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier SUMMA: TOTAL KREDITRISKEXPONERING: * = Klassificering enligt Standard & Poors rating a) Total kreditriskexponering (före nedskrivning) b) Nedskrivning c) Redovisat värde d) Värde av säkerheter avs. poster i balansräkning e) Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter f) Inklusive exponering mot stat och kommun g) Inklusive bostadsrätter h) Inklusive bostadsrättsföreningar i) Inklusive krediter utan säkerhet Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. Kreditkvalitet Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter resp scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalité både inom företags- och privatsegmentet. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys förfallna lånefordringar Fordringar förfallna 60 dagar eller mindre Fordringar förfallna > dagar - 57 Fordringar förfallna > dagar Fordringar förfallna > dagar Fordringar förfallna > 360 dagar SUMMA: Sparbanken definierar en oreglerad fordran som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar. 16

17 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor företagssektor hushållssektor varav personliga företagare övriga SUMMA: Varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilken ränta intäktsförs - företagssektor hushållssektor - - Osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar företagssektor hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor företagssektor hushållssektor varav personliga företagare övriga SUMMA: Sparbanken definierar en osäker fordran i allmänhet som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar eller att det i övrigt finns information hos banken om kredittagarens eventuellt bristande betalningsförmåga. Som ett led vad gäller värdepapperslån har sparbanken tagit emot noterade värdepapper, vars värde uppgick till tkr ( tkr för 2014), som säkerhet för lån. Totalt uppgick dessa lån till tkr (7.476 tkr). Dessa noterade värdepapper kan sparbanken sälja eller använda som säkerhet. Under år 2015 har sparbanken inte sålt eller behövt använda någon av dessa säkerheter. LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och få portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Bankens likviditet bevakas dagligen och rapportering sker kvartalsvis till styrelsen. För att tillmötesgå lagstadgade krav på snabbt tillgänglig likviditet med en stabil motpart har banken under året gjort en placering på bankens egna skattekonto. Sparbankens likviditet består främst av dagslåneräkning och en värdepappersportfölj och som under normala förhållanden klarar minst 180 dagar. Banken har fastställt en minimilikviditet på 150 mnkr som klarar 30 dagar under ett stressat scenario. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av nedanstående tabell. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 17

18 Likviditetsexponering Nominella kassaflöden (mnkr) Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning 2015 a) b) c) d) e) Utan f) löptid Tillgångar Kassa 2 2 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångsposter SUMMA Tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Upplåning från allmänheten 5 5 Övriga skuldposter och eget kapital SUMMA Skulder, obeskattade reserver och eget kapital Oredovisade lånelöften Skillnad redovisade tillgångar, skulder och lånelöften 2014 a) b) c) d) e) Utan f) löptid Tillgångar Kassa 3 3 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångsposter SUMMA Tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Upplåning från allmänheten 3 3 Övriga skuldposter och eget kapital SUMMA Skulder obesk res och eget kapital Oredovisade lånelöften Skillnad redov tillg skulder och lånelöften a) På anfordran b) Högst 3 månader c) Längre än 3 månader men högst 1 år d) Längre än 1 år men högst 5 år e) Längre än 5 år f) Totalt redovisat värde MARKNADSRISK Marknadsrisk är att risken för att ett verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör aktiekursrisken och ränterisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. 18

19 RÄNTERISK Ränterisken är risk för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen. Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering, mnkr 2015 a) b) c) d) e) f) g) Utan Totalt ränta Tillgångar Kassa 2 2 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obl. och andra räntebär. värdepapper Övriga tillgångar SUMMA Tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Upplåning från allmänheten 5 5 Övriga skulder 9 9 Obeskattade reserver och eget kapital SUMMA Skulder, obeskattade reserver samt eget kapital Differens. Tillgångar och skulder Kumulativ exponering a) b) c) d) e) f) g) Utan Totalt ränta Tillgångar Kassa 3 3 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obl. och andra räntebär. värdepapper Övriga tillgångar SUMMA Tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Upplåning från allmänheten 3 3 Övriga skulder Obeskattade reserver och eget kapital SUMMA Skulder, obeskattade reserver samt eget kapital Differens. Tillgångar och skulder Kumulativ exponering a) Högst 1 månad b) Längre än 1 mån men högst 3 månader c) Längre än 3 mån men högst 6 mån d) Längre än 6 mån men högst 1 år e) Längre än 1 år men högst 3 år f) Längre än 3 år men högst 5 år g) Längre än 5 år Räntenettoriskgenomslag på räntenettot under den kommande tolvmånadersperioden vid en ränteuppgång/-nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 5,3 mnkr. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte uppgick till -/+ 3,8 mnkr. Beräkningen bygger på antagandet att alla tillgångar och skulder samt långa och korta positioner inom ett intervall förfaller i intervallets mitt. 19

20 VALUTARISK Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken Tranemo har en mycket begränsad valutarisk, vilken hänför sig enbart till det lager man har av utländska valutor. Övriga exponeringar i utländsk valuta har säkrats mot Swedbank AB. AKTIEKURSRISK Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas på marknaden). En generell förändring med 10 procent av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 30 mnkr. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte uppgick till 31 mnkr. OPERATIVA RISKER Med operativ risk avses risken för att fel och brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar: - Kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner - Klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller - Behörighetssystem - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering - Informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. NOT 4-14» NOTER RESULTATRÄKNING NOT 4» RÄNTENETTO Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper SUMMA, ränteintäkter Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten varav kostnad för insättningsgaranti Stabilitetsavgift SUMMA, räntekostnader SUMMA räntenetto: Medelränta utlåning 2,46 % 3,11 % Medelränta inlåning (inkl kostnad för insättningsgaranti) 0,20 % 0,61 % NOT 5» ERHÅLLNA UTDELNINGAR Swedbank AB Sparbankernas Försäkrings AB SUMMA:

21 NOT 6» PROVISIONSINTÄKTER Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner SUMMA: NOT 7» PROVISIONSKOSTNADER Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner SUMMA: NOT 8» NETTORESULTAT FINANSIELLA TRANSAKTIONER Räntebärande värdepapper samt övriga finansiella instrument - 12 Valutakursförändringar SUMMA: NOT 9» ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Fastighetsintäkter Bankomat AB Övriga rörelseintäkter SUMMA: NOT 10» ALLMÄNNA ADMINISTRATIONSKOSTNADER Personalkostnader: - löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier avsättning till resultatandelsstiftelse, inkl löneskatt övriga personalkostnader SUMMA personalkostnader: Övriga allmänna administrationskostnader: - porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster revision hyror och andra lokalkostnader fastighetskostnader övriga SUMMA övriga allmänna administrationskostnader: SUMMA:

22 Pensioner m m till ledande befattningshavare Till VD och ställföreträdande VD: - premier för pensionsförsäkring SUMMA: Berednings- och beslutsprocess Löner och övrig ersättning till VD har beslutats av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av VD. Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Med övrig bankledning avses bankens Ledningsgrupp exklusive VD Löner och ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare 2015 Grundlön/ Övriga Pensions- Resultat- Övriga SUMMA styrelse- för- kostnad andels- ersättarvode måner stiftelse ningar Jörgen Ekdahl, ordf Claes Redberg v ordf Fredrik Björkman Louise Elverlind Bertil Hansson Pernilla Werneröd K-G Magnusson, VD Övrig bankledning (2 pers) SUMMA: Grundlön/ Övriga Pensions- Resultat- Övriga SUMMA styrelse- för- kostnad andels- ersättarvode måner stiftelse ningar Jörgen Ekdahl, ordf Claes Redberg v ordf Fredrik Björkman Louise Elverlind Bertil Hansson K-G Magnusson, VD Övrig bankledning (3 pers) SUMMA: Avsättning till resultatandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. VD erhåller ej någon avsättning till denna stiftelse. Övriga förmåner avser tjänstebil, kost och ränteförmån. Pensioner Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning. Se även not t) under redovisningsprinciper. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Avgångsvederlag För VD finns det ett avtal som innebär att från bankens sida gäller en uppsägningstid på 12 månader och från VD:s sida 6 månader. Utöver lön under uppsägningstiden skall även ett avgångsvederlag motsvarande en årslön utbetalas om uppsägning sker av banken. Ledande befattningshavares lån i banken VD - - Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter SUMMA: En övervägande majoritet av de ledande befattningshavarnas lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. 22

23 Antal arbetade timmar Medelantalet anställda varav män varav kvinnor Könsfördelning i ledningen Styrelsen: - antal kvinnor antal män 6 6 Övriga bankledning inkl VD: antal kvinnor antal män 2 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Revisionsuppdrag, Mazars SET, Höganäs Revisionsuppdrag, Andersson & Co, Växjö Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och VD:s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. NOT 11» ÖVRIGA KOSTNADER Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Avsättning till Stiftelsen Sparbanken Tranemo Övriga rörelsekostnader 2 3 SUMMA: NOT 12» KREDITFÖRLUSTER, NETTO Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade kreditförluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar: Ansvarsförbindelser - - Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser - - Årets nettokostnad för kreditförluster: NOT 13» BOKSLUTSDISPOSITIONER Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan SUMMA:

24 NOT 14» SKATTER Aktuell skattekostnad Årets skattekostnad Uppskjuten skatt Återläggning av uppskrivning fastighet Upp-/Nedskrivning, obligationsportfölj Summa, totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt: Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats (22 %) Skatteeffekt ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt ej skattepliktiga intäkter SUMMA, redovisad effektiv skatt: NOT 15-30» NOTER BALANSRÄKNING NOT 15» UTLÅNING TILL KREDITINSTITUT Swedbank - Svensk valuta Utländsk valuta SUMMA: NOT 16» BELÅNINGSBARA STATSSKULDFÖRBINDELSER M.M Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Svenska Kommuner SUMMA belåningsbara statsskuldförbindelser Varav noterade värdepapper Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden NOT 17» UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Utestående fordringar, brutto: - Svensk valuta Utländsk valuta SUMMA: Varav: Osäkra Individuell nedskrivning Bokfört värde, netto:

25 Förändring av specifika nedskrivningar för individuellt värderade osäkra lånefordringar NOT 18» OBLIGATIONER OCH ANDRA RÄNTEBÄRANDE VÄRDEPAPPER NOT 19» AKTIER OCH ANDELAR NOT 20» MATERIELLA TILLGÅNGAR Ingående balans Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nedskrivning för kreditförluster Utgående balans Obligationer och andra Ansk. Verkligt Red. Ansk. Verkligt Red. räntebärande värdepapper värde värde värde värde värde värde - Svenska bostadsinstitut Övriga svenska finansiella företag Icke finansiella företag SUMMA: Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Samtliga obligationer och räntebärande värdepapper förutom 10 mnkr hänför sig till kategorin noterade värdepapper. Swedbank AB Övriga SUMMA: Företag Antal (st) Börsvärde Bokfört värde Noterade: Swedbank AB, A-aktier Onoterade: Sparbankernas Försäkrings AB Övrigt 1-1 SUMMA: Inven- Byggn. Totalt Invent- Byggn. Totalt Anskaffningsvärde tarier & mark tarier & mark Ingående balans Förvärv Avyttringar Utgående balans Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Utgående balans Uppskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Utgående balans Redovisade värden 31 dec

26 NOT 21» ÖVRIGA TILLGÅNGAR Förfallna räntefordringar - 4 Fordran aktuell skatt Skattekonto Övriga tillgångar SUMMA: NOT 22» FÖRBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Swedbank AB, upplupna provisioner Övrigt SUMMA: NOT 23» SKULDER TILL KREDITINTITUTET Swedbank: - Svensk valuta Utländsk valuta SUMMA: Beviljad limit hos Swedbank AB - - NOT 24» INLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN Allmänheten - Svensk valuta Utländsk valuta SUMMA: Inlåning per kategori kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav enskilda företagare Övriga SUMMA: NOT 25» ÖVRIGA SKULDER Preliminärskatt räntor Övriga skulder SUMMA:

27 NOT 26» UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Upplupna räntekostnader Semester- och övertidsskuld Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter SUMMA: NOT 27» AVSÄTTNINGAR Uppskjuten skatt avseende uppskrivning av fastighet SUMMA: NOT 28» OBESKATTADE RESERVER Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar utöver plan Utgående balans 31 december NOT 29» EGET KAPITAL 2015 Reserv- Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget värde kapital Ingående Eget Kapital Överföring till Reservfond enligt stämmobeslut Omvärdering redovisas direkt mot Eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital: Reserv- Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget värde kapital Ingående Eget Kapital Överföring till Reservfond enligt stämmobeslut Omvärdering redovisas direkt mot Eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital: Bundna fonder Reservfond I reservfonden finns bankens ackumulerade vinstmedel. Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen. 27

28 NOT 30» ANSVARSFÖRBINDELSER NOT 31» ÅTAGANDEN NOT 32» NÄRSTÅENDE Garantier: - Garantiförbindelser SUMMA: Kreditlöften Outnyttjad del av beviljade räknings- och kortkrediter Valutaterminer, nominellt belopp SUMMA: Närståenderelation Kostnadsränta - - Intäktsränta - - Fordran på närstående per 31 december - - Skuld till närstående per 31 december Det finns en person i ledande ställning som kontrollerar och har ett betydande inflytande i ett företag som är kund i banken. NOT 33» FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 2015 Lånefordr. a) b) c) Totalt Kassa Utlåning, kreditinstitut Utlåning, allmänheten Obl. och andra räntebär. värdepapper Aktier Upplupna intäkter SUMMA: Skulder, kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader SUMMA: Lånefordr. a) b) c) Totalt Kassa Utlåning, kreditinstitut Utlåning, allmänheten Obl. och andra räntebär. värdepapper Aktier Upplupna intäkter SUMMA: Skulder, kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader SUMMA: a) Investeringar som hålles till förfall b) Finansiella tillgångar som kan säljas c) Övriga skulder 28

29 KAPITALTÄCKNING Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och att dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna aktier och andelar samt obligationer och andra räntebärande värdepapper. Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall och som inte ingår i bankens likviditetsreserv. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Aktieinnehavet i Sparbankernas Försäkrings AB redovisas till anskaffningsvärdet då ett tillförlitligt verkligt värde ej kunnat fastställas. NOT 34» VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Sparbanksledningen har med styrelsen diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för handel förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper. - Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. - Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivning av kreditförluster Nedskrivning av kreditförluster sker utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. I Sparbanken Tranemo sker ingen gruppvis förlustreservering då den kundkännedom som finns inom banken bedöms tillräcklig för att i varje enskilt fall göra en korrekt individuell bedömning. 9 KAPITALTÄCKNING För Sparbanken Tranemo gäller enligt lag specifika minimikapitalkrav för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Det övergripande syftet med reglerna är att motverka finansiella störningar genom att värna om stabiliteten och effektiviteten i det finansiella systemet. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital) med marginal skall täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, dels skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en egen process för Intern Kapital- och Likviditetsutvärdering (IKLU). Processen, som görs minst årligen, är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner samt riskhanteringssystem och denna interna kapital- och likviditetsutvärdering genomförs kontinuerligt. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. 29

30 KAPITALTÄCKNING Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2014:12. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbankens hemsida I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition, skulle den exkluderas uppgår kapitalrelationen till 30,27 %. Kapitalbas Kapitalrelationer Kärnprimärkapitalrelation 33,76 % 29,76 % Totalkapitalrelation 33,76 % 29,76 % Kapitalbas Kärnprimärkapital Supplementärt kapital - - TOTAL kapitalbas: Riskvägt belopp Riskvägt belopp för kreditrisk enligt schablonmetoden: - Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktier Övriga poster Riskvägt belopp för operativ risk, basmetoden Riskexpon.belopp för kreditvärdighetsjustering, schablonmetoden SUMMA,riskvägt belopp: Kapitalkrav Lagstadgat kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisk, 8 % Kapitalkrav för operativ risk, 8 % SUMMA, minimikapitalkrav: Kapitalkonserveringsbuffert, 2,50 % Kontracyklisk kapitalbuffert, 1 % (införd 13 september 2015) SAMLAT KAPITALKRAV: Den lagstadgade kapitalkravet ska vid årsskiftet motsvara en kapitalbas som minst uppgår till 11,5 % (10,5 % för 2014) av det riskvägda beloppet. 30

31 UNDERSKRIFTER - STYRELSE OCH REVISOR 10 UNDERSKRIFTER - STYRELSE OCH REVISOR Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som redovisats i årsredovisningen. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 februari Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april Tranemo den 5 februari 2016 Jörgen Ekdahl Claes Redberg Fredrik Björkman Ordförande Vice ordförande Bertil Hansson Pernilla Werneröd Christoffer Segerqvist Personalrepresentant K-G Magnusson VD REVISORSPÅTECKNING Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har lämnats den 10 februari Bertil Toreson Auktoriserad revisor 31

32 REVISIONSBERÄTTELSE 11 REVISIONSBERÄTTELSE Till Sparbanksstämman i Sparbanken Tranemo, org.nr Rapport om årsredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen för Sparbanken Tranemo för år Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet för att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision omfattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Tranemos finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Övriga upplysningar Revisionen av årsredovisningen för år 2014 har utförts av en annan revisor som lämnat en revisionsberättelse daterad 4 februari 2015 med omodifierade uttalanden i Rapport om årsredovisningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Sparbanken Tranemo för år Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner av sparbankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Tranemo den 10 februari 2016 Bertil Toreson Auktoriserad revisor 32

33 BOLAGSSTYRNING 12 BOLAGSSTYRNING Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. För en sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 24 st huvudmän. Hälften av dessa väljs av Tranemo Kommun medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman som är bankens högsta beslutande organ. Huvudmännen ska med sina erfarenheter, kunskaper och samhällskontakter tillsammans utveckla sparbankens verksamhet och marknadsposition. Informellt ska huvudmännen även agera som ambassadörer för sin sparbank och dess tjänster. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och mandattider för dessa återfinns på nästa sida. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Enligt gällande reglemente väljer styrelsen inom sig ordförande och vice ordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämman, består av sex ledamöter. Därutöver ingår en personalrepresentant och en suppleant. Av styrelsens ledamöter är en kvinna. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på nästa sida. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och VD:s arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat, bedrivs effektivt samt att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak gällande lagar och förordningar samt styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang och, som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen, behandla rapporter härom. Under 2015 har styrelsen sammanträtt vid 10 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats prognos för 2016, policies inom olika riskområden, uppföljning av bankens likviditet, förberedelser inför kommande ändringar i regelverket, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter, resultatuppföljning, års- resp delårsbokslut, verksamhetsplan, m m. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktning och att den överensstämmer med interna regler. Internrevisionen utvärderar även sparbankens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens arbetsutskott Utskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med delegeringsinstruktionens fastställda beslutsramar. Styrelsens AU har haft 11 sammanträden under året som har protokollförts. Vilka som ingår i utskottet framgår av förteckningen på nästa sida. 33

34 HUVUDMÄN, STYRELSE OCH REVISORER 13 HUVUDMÄN, STYRELSE OCH REVISORER Huvudmän - utsedda av Tranemo kommun Namn Ort Vald t o m årsstämman Patrik Axelsson Ambjörnarp 2019 Louise Bertilsson Tranemo 2019 Göran Eksberg Limmared 2019 Thomas Elmgren Uddebo 2019 Monica Fredin Dalstorp 2019 Viktoria Haraldsson Grimsås 2019 Tomas Hultstad Limmared 2019 Marita Nordin Tranemo 2019 Birgitta Olander Dalstorp 2019 Ann-Sofie Sandqvist Tranemo 2019 Rose Torkelsson Limmared 2019 Kathleén Wireklev Tranemo 2019 Huvudmän - utsedda av huvudmännen Namn Ort Vald t o m årsstämman Carina Finnskog Tranemo 2016 Gunilla Svensson Månstad 2016 Anna Tingström Dalstorp 2016 Jan-Ola Ek Hulared 2017 Åse Johnson Grimsås 2017 Kåre Larsson Tranemo 2017 Greger Persson Limmared 2017 Kristofer Björklund Gölingstorp 2018 Torbjörn Engström Länghem 2018 Johan Provén Dannike 2018 Donald Emanuelsson Ljungsarp 2019 Hans Persson, Lönnebo Ölsremma 2019 Styrelse Namn Ort Vald första Vald t o m gången årsstämman Ordinarie Jörgen Ekdahl, Ordförande, * Ljungsarp Claes Redberg, vice ordförande Tranemo Bertil Hansson Tranemo Fredrik Björkman * Länghem Pernilla Werneröd Tranemo K-G Magnusson, VD, * Tranemo Christoffer Segerqvist, personalrepresentant Dalstorp 2009 Suppleant Eleonor Klaesson, personalrepresentant Limmared 2009 * = Representanter i bankens Arbetsutskott, AU. Revisorer Ort Vald t o m årsstämman Ordinarie Bertil Toreson, auktoriserad revisor Lerberget 2019 Suppleant Victoria Rodin, auktoriserad revisor Hovmantorp

35 35

36 Vi finns på Facebook TRANEMO DALSTORP LÄNGHEM