ÅRSR EDOVI SNING 2010

Transkript

1 ÅRSR EDOVI SNING 2010

2 2 ÅRSREDOVISNING 2010 VD kommentar 2010 blev på många sätt ett bättre år än vad vi hade trott vid årets ingång. Läget i Sverige har stabiliserats betydligt och de svenska bankerna har återhämtat sig på ett bra sätt. Ute i Europa finns däremot fortfarande ett antal länder som har betydande finansiella problem. I skrivande stund har vi dessutom fått rapporter om att både jordbävning och tsunami har drabbat Japan med förödande konsekvenser. Vilka ekonomiska konsekvenser detta kommer att få är av förståeliga skäl omöjliga att idag ha någon distinkt uppfattning om. Tranemo kommun har också återhämtat sig mycket bra. Företagen vittnar om bra orderingång och stigande omsättning. Arbetslöshetssiffrorna är tillbaka på en låg nivå som vi i ett historiskt perspektiv varit vana vid i vår bygd. Vi har en stark industri i bygden som har en god förmåga att hantera svåra frågor i svåra tider. Banken gjorde ett mycket bra resultat på ca 24 Mkr efter förluster. Ett starkt resultat inte minst mot bakgrund av att vi för andra året i rad inte fått någon utdelning på våra Swedbank-aktier. Trots några år av orostider i vår bransch har vi inte drabbats av kreditförluster i någon större omfattning och för 2010 är det t o m en upplösning av tidigare års reserveringar. I och med årets resultat kommer vi upp i en soliditet på 20,2 %. En mycket stark siffra i branschen och som är mycket viktig och betydelsefull för oss. Vi är en finansiellt stark bank och har därmed skaffat oss motståndskraft som är så viktig när dåliga tider infinner sig. Bankens affärsvolym fortsätter att stiga och under 2010 steg den med 5,5 %. Traditionella områden som inlåning och utlåning bidrar till ökningen men även en gynnsam utveckling på aktiemarknaden. Vår försäljning av sakförsäkringar har tagit ett rejält kliv framåt. Ett viktigt nytillskott i vårt tjänsteutbud som hjälper oss med målsättningen att kunna erbjuda lösningar till våra kunder på hela affären inom bank och försäkring. Tack alla inblandade för ett bra arbete under Tranemo i mars 2011 K-G Magnusson VD Sparbanksstämma med huvudmännen äger rum fredagen den 29 april 2011 kl 18:00 i samlingssalen Sparbanken Tranemo

3 ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Efter finanskrisen har det skett en snabb återhämtning av den svenska ekonomin med en BNPtillväxt på drygt 5 % under För företagen i Tranemo har det inneburit ökad omsättning och det finns nu en optimism inför framtiden. En ökad efterfrågan på bankens krediter har noterats, detta gäller särskilt inom jord- och skogsbrukssektorn. Det historiskt låga ränteläge som har satt sin prägel under de senaste åren har nu fått sin definitiva vändpunkt under året vilket nu har inneburit en återgång till något mer normala räntenivåer för hela finansmarknaden. Under 2010 har det för Sparbanken Tranemos del inneburit en negativ påverkan på bankens räntenetto på 2,6 Mkr i jämförelse med föregående år. Arbetet med att byta leverantör av bankens betal- och kreditkort från Sparbankernas Kort AB till Entercard har påbörjats och kommer att slutföras under år Banken har under året slutfört en omfattande ombyggnation och renovering av huvudkontoret i Tranemo. Detta har belastat årets resultat med totalt 1,9 Mkr. UTVECKLING AV SPARBANKENS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING Sparbanken Tranemos totala affärsvolym ökade under året med 273 Mkr till Mkr, en ökning med 5,6 %. De största volymökningarna är hänförliga till en positiv utveckling på Nasdaq OMX Stockholm samt en ökad utlåning. Bankens rörelseresultat uppgår till 23,9 Mkr, en minskning från föregående år med 8,2 Mkr. Främsta orsak till detta är att under 2009 gjordes en marknadsvärdering på teckningsrätter i Swedbank på motsvarande 12,3 Mkr. Andra större resultatpåverkande faktorer är ett lägre räntenetto, lägre ombyggnationskostnader samt återförda kreditförluster. Bankens egna kapital uppgår till 361 Mkr och kapitalbasen är nu 203 Mkr. Kapitaltäckningskvoten är vid årsskiftet 2,42. SPARBANKENS ORGANISATION En sparbank har inga enskilda ägare utan verkar i och för sin bygd. Bankens högsta beslutande organ är Sparbanksstämman och som består av 24 st huvudmän. Huvudmännen är samhällets och sparbankskundernas representanter och de utser bankens styrelse på sparbanksstämman. I styrelsen finns också bankens VD som är den som leder och utvecklar bankens dagliga verksamhet. Direkt underställd VD är sedan avdelningarna Privatrådgivning, Placeringsrådgivning, Företagsrådgivning, Kundtjänst, Säkerhet samt Personal. Därutöver tillkommer bankens Ledningsgrupp, Säkerhet- och Krisgrupp, Compliance samt Riskkontrollfunktion. FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker, likviditetsrisker, marknadsrisker samt operativa risker.

4 4 ÅRSREDOVISNING 2010 I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har Sparbanken Tranemos styrelse, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i sparbanken, utarbetat och fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för bl a likviditet, finansförvaltning samt sparbankens verksamhet i sin helhet. Dessa följs upp och utvärderas kontinuerligt av bankens Riskkontrollfunktion som därefter rapporterar tillbaka till styrelsen. Ytterligare information om finansiella risker finns under not 3. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Bankens volymer och resultat påverkas av omvärldsförändringar där de främsta faktorerna är det allmänna ränteläget, börskursernas förändring samt det allmänna konjunkturläget. När det gäller den lokala marknaden har banken, med en ekonomiskt stabil lönsamhet som grund, en viktig roll att aktivt utveckla bygden och dess näringsliv. Den största risken för banken, såväl historiskt som i framtiden, finns i de förluster som förorsakas av kreditgivning. Tranemo kommun har i sitt verksamhetsområde en bra blandning av olika branscher vilket också avspeglar sig i bankens kreditportfölj vilket innebär en väl diversifierad kreditportfölj. Bedömningen av återbetalningsförmågan hos varje enskild kredittagare, och därmed värdet av kreditportföljen, bevakas kontinuerligt och engagemang i riskzonen ägnas särskild uppmärksamhet. Trots den lågkonjunktur som präglat de senaste åren har det, för Sparbanken Tranemos del, inneburit låga kreditförluster och t o m en återföring för Styrelsen har under året fastställt en likviditetsreserv samt antagit en likviditets- och finansieringsstrategi i enlighet med det regelverk som införts och som har sitt ursprung med de erfarenheter som finanskrisen innebar. En annan betydande risk som Sparbanken Tranemo har är kursutvecklingen på Swedbankaktien. Under 2010 har denna utveckling varit fortsatt positiv och en avsevärd återhämtning har härmed gjorts under de två senaste åren men ändock finns det här alltjämt en risk med tanke på det relativt stora innehav banken har i detta enskilda börsbolag. Detta är en långsiktig placering och ingår som en del i sparbankernas medvetna strategi att behålla ett inflytande med bankens viktigaste samarbetspartner. INFORMATION OM ICKE-FINANSIELLA RESULTATINDIKATIONER Sparbanken Tranemo har under året tecknat ett nytt samarbetsavtal med Swedbank. Detta avtal sträcker sig fram till 30 juni 2017 och innebär ett fortsatt samarbete inom framförallt IT-området, fondförvaltning och hypotekskrediter. Sparbanken Tranemo har, som certifierat miljöföretag, fortsatt att arbeta med de framtagna miljömålen. Viktiga delar här är en reducering av bankens elförbrukning samt en fortsatt satsning på försäljning av bankens självbetjäningstjänster. Under 2011 kommer också bankens hela personal att genomgå Swedbanks nya miljöutbildning. FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Bankens intjänandeförmåga under 2011 bedöms, enligt upprättad prognos, ligga runt 30 Mkr. Den bygger bl a på en fortsatt ränteuppgång och därmed en återhämtning av räntenettot, utdelning på bankens innehav av Swedbankaktier samt en lägre kostnadsnivå som kan hänföras till att det inte planeras några omfattande fastighetsinvesteringar.

5 ÅRSREDOVISNING FEM ÅR I SAMMANDRAG NYCKELTAL Volym (= av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Affärsvolym ultimo, Mkr Förändring under året, % 5,56 16,47 0,50 9,36 12,80 Kapital Soliditet (= beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver i % av balansomslutningen) 20,22 17,98 15,46 20,00 23,08 Kapitaltäckningskvot (kapitalbas / tot minimikapitalkrav) 2,42 2,36 2,74 3,12 Uppgift saknas Resultat Placeringsmarginal (= räntenetto i % av MO) 2,02 2,24 2,37 2,29 2,64 Rörelseintäkter/affärsvolym (= räntenetto + rörelseintäkter 1,03 1,44 1,43 1,43 1,55 i % av genomsnittlig affärsvolym) Rörelseresultat/affärsvolym (= rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym) 0,48 0,71-0,63 0,76 0,73 Räntabilitet på eget kapital (= årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital) 5,60 9,33 neg. 9,40 8,65 K/I-tal före kreditförluster (= summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,55 0,49 0,47 0,47 0,52 K/I-tal efter kreditförluster (= summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,54 0,51 0,48 0,47 0,53 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar (= nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto) 63,42 75,90 49,00 61,98 53,97 Andel osäkra fordringar (=osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)) 0,33 0,22 0,68 0,39 0,59 Kreditförlustnivå (= kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten) - 0,06 0,11 0,11 0,04 0,05 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

6 6 ÅRSREDOVISNING 2010 Resultat- & Balansräkningar (tkr) Resultaträkning Räntenetto Utdelning Provisioner, netto Nettoresultat, finansiella transaktioner Övriga intäkter SUMMA intäkter: Allm. administrationskostnader Av- och nedskrivningar, materiella och immateriella tillgångar Övriga rörelsekostnader Kreditförluster SUMMA kostnader: Värdeförändring, finansiella tillg Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat Balansräkning (tkr) Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar SUMMA, tillgångar: Skulder till kreditinstitut In- och upplåning, allmänheten Övriga skulder Avsättningar SUMMA, skulder och avsättningar: Obeskattade reserver Eget kapital SUMMA, skulder, avsättningar och eget kapital

7 ÅRSREDOVISNING FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden med tkr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker samt ett beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken Tranemos kapitaltäckningskvot efter föreslagen resultatdisposition uppgår till 2,42 (2,36 för år 2009). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen resultatdisposition till 202,8 Mkr (184,1 Mkr) och det totala minimikapitalkravet till 84 Mkr (77,9 Mkr). Specifikation av posterna framgår av kapitel om kapitaltäckning som börjar på sidan 36 i denna årsredovisning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Resultaträkning (tkr) 1 januari 31 december Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Utdelning Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter (inkl räntenetto) Allmänna administrationskostnader Avskrivningar, materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat

8 8 ÅRSREDOVISNING 2010 Rapport över totalresultat 1 januari 31 december Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat - - Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Balansräkning (tkr) Per den 31 december TILLGÅNGAR Not Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar: - inventarier - byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital: 28 - reservfond fond för verkligt värde årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder - - Ansvarsförbindelser: - garantier - övriga ansvarsförbindelser Åtaganden

9 ÅRSREDOVISNING Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari 31 december Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Kreditförluster Betald inkomstskatt Värdeförändring, aktie-innehav, Swedbank AB Uppskrivning till marknadsvärde, Spaxar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten Ökning av in- och upplåning från allmänheten Ökning av skulder till kreditinstitut Förändring av övriga tillgångar Minskning av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar Investeringar i finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar - - Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring av upplåning - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten - - Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa Utlåning kreditinstitut Summa likvida medel: Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: - de har en obetydlig risk för värdefluktuationer - de kan lätt omvandlas till kassamedel - de har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

10 10 ÅRSREDOVISNING 2010 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om Sparbanken Tranemo Årsredovisning avges per den 31 december 2010 och avser Sparbanken Tranemo. Sparbanken Tranemo har sitt säte i Tranemo och har gatuadressen Storgatan 22 samt postadressen Box 202, Tranemo. Förutom huvudkontoret i Tranemo har banken också kontor i Dalstorp och Länghem. Not 2 Redovisningsprinciper a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25), ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 4 mars Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 29 april De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i noter.

11 ÅRSREDOVISNING e) Ändrade redovisningsprinciper Några ändrade redovisningsprinciper under detta verksamhetsår i jämförelse med året dessförinnan har ej gjorts. f) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m räkenskapsår 2011 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har sparbanken ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter. g) Intresseföretag Aktier i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. h) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. i) Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/ skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning på finansiella instrument klassificerade som tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen, som utdelning betraktas även verkligt värde av erhållna teckningsrätter. j) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.

12 12 ÅRSREDOVISNING 2010 Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett delårsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. k) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. l) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Valutakursförändringar - Realisationsresultat från ytterst sällsynta fall vid försäljning innan förfall av finansiella tillgångar som annars avsetts att hållas till förfall - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) m) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl a lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. n) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

13 ÅRSREDOVISNING o) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder en ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. p) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. q) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebeloppet utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen framförallt utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades, som regel klassificeras det i Sparbanken Tranemo som anläggningstillgång, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. 13

14 14 ÅRSREDOVISNING 2010 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av andra finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen under posten Nettoresultat finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som intresseföretag redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Investeringar i aktier och andelar klassificerade som tillgångar som kan säljas och som inte är noterade på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt har värderats till sitt anskaffningsvärde. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (iv) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att en specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. r) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang, dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte, dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att a) det kan inte regleras netto b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och c) låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. s) Kreditförluster och nedskrivning på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning finansiella tillgångar Inför varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för 14

15 ÅRSREDOVISNING första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapital-belopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbanken Tranemos gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts mycket lågt och uppgår till 5 tkr. Den individuella och kontinuerliga uppföljningen av bankens krediter medför att någon ytterligare tillkommande gruppvis nedskrivning aldrig har gjorts eller görs inom Sparbanken Tranemo. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, kan de sedan ingå i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper om ett nedskrivningsbehov skulle kunna föreligga på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå, trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att sparbanken inte vid det tillfället anser sig ha full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till sparbankens kännedom kan därför en tillkommande gruppvis nedskrivning göras. Nedskrivning (kreditförlust) redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas en kreditförlust enligt gällande regler. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisker. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall, lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. 15

16 16 ÅRSREDOVISNING 2010 Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivning av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivning av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivning av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. t) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst eller förlust redovisas under posten Övrig rörelseintäkt. (ii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. (iii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder: - byggnader, rörelsefastigheter se nedan - inventarier och installationer 5 år 16

17 ÅRSREDOVISNING Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader: - Stomme 100 år - Stomkompletteringar, innerväggar, m m år - Installationer, värme, el, VVS, ventilation, m m år - Yttre ytskikt, fasader, yttertak, m m år - Inre ytskikt, m m 12 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. u) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som en annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. (ii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för resultatandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från de anställda och förpliktelsen kan beräknas vara tillförlitlig. v) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. w) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

18 18 ÅRSREDOVISNING 2010 Not 3 Finansiella risker I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, likviditetsrisker,marknadsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för bankens verksamhet inklusive den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansieringsverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i en särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och ansvar. I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD vars uppgift är att kontinuerligt analysera utvecklingen av riskerna, rapportera till bankens styrelse samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. KREDITRISK Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer där sedan återrapportering sker till styrelsen av beviljade krediter. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken fattas i enlighet med av styrelsen upprättade delegeringsbestämmelser. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till den utestående kreditvolymen förhållandevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist till stora delar är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabellen på nästa sida.

19 ÅRSREDOVISNING Kreditriskexponering brutto och netto 2010 Krediter mot säkerhet av: (F) A) B) C) D) E) Statlig och kommunal borgen(g) Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (H) Pantbrev i flerfamiljsfastigh. (I) Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigh Företagsinteckning Övriga (J) Varav: kreditinstitut SUMMA: Värdepapper * Statspapper och andra offentliga organ - AAA eller -AA Andra emittenter - AAA - AA A BBB eller lägre - utan rating SUMMA: Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier SUMMA: TOTAL KREDITRISKEXPONERING: Kreditriskexponering brutto och netto 2009 Krediter mot säkerhet av: (F) A) B) C) D) E) Statlig och kommunal borgen(g) Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (H) Pantbrev i flerfamiljsfastigheter (I) Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigh Företagsinteckning Övriga (J) Varav: kreditinstitut SUMMA: Värdepapper * Statspapper och andra offentliga organ - AAA eller - AA Andra emittenter - AAA AA A BBB eller lägre utan rating SUMMA: Derivat - AA A SUMMA: Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier SUMMA: TOTAL KREDITRISKEXPONERING: * = Klassificering enligt Standard s & Poors rating A = Total kreditriskexponering (före nedskrivning) G = inklusive krediter till stat och kommun B = Nedskrivning H = inklusive bostadsrätter 19

20 20 ÅRSREDOVISNING 2010 C = Redovisat värde I = inklusive bostadsrättsföreningar D = Värde av säkerheter avs. poster i balansräkning J = inklusive krediter utan säkerhet E = Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter F = Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. Kreditkvalitet Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter resp scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalité både inom företags- och privatsegmentet. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys förfallna lånefordringar Fordringar förfallna 60 dagar eller mindre Fordringar förfallna > dagar Fordringar förfallna > dagar Fordringar förfallna > dagar Fordringar förfallna > 360 dagar SUMMA: Sparbanken definierar en oreglerad fordran som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar. Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor företagssektor hushållssektor varav personliga företagare övriga SUMMA: Varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilken ränta intäktsförs - företagssektor hushållssektor - - Osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar företagssektor hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor företagssektor hushållssektor varav personliga företagare övriga SUMMA:

21 ÅRSREDOVISNING Sparbanken definierar en osäker fordran i allmänhet som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar eller att det i övrigt finns information hos banken om kredittagarens eventuellt bristande betalningsförmåga. Som ett led vad gäller värdepapperslån har sparbanken tagit emot noterade värdepapper, vars värde uppgick till tkr (6.774 tkr för 2009), som säkerhet för lån. Totalt uppgick dessa lån till tkr (2.710 tkr). Dessa noterade värdepapper kan sparbanken sälja eller använda som säkerhet. Under år 2010 har sparbanken inte sålt eller behövt använda någon av dessa säkerheter. LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och få portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Bankens likviditet bevakas dagligen och styrelsen har under året fastställt en likviditetsreserv samt antagit en likviditets- och finansieringsstrategi. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank AB får som lägst uppgå till 15 % av inlåningen från allmänheten. Detta likviditetskrav har alltid funnits i intervallet % under den senaste treårsperioden. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av nedanstående tabell. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering Nominella kassaflöden 2010 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Tillgångar a) b) c) d) e) Utan löptid f) g) Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten , Obligationer och andra räntebärande värdep , Övriga tillgångsposter SUMMA Tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Upplåning från allmänh Övriga skuldposter och eget kapital SUMMA Skulder och eget kapital Oredovisade lånelöften Skillnad redov tillg skulder och lånelöften a) På anfordran e) Längre än 5 år b) Högst 3 månader f) Återstående löptid i genomsnitt c) Längre än 3 månader men högst 1 år g) Totalt redovisat värde d) Längre än 1 år men högst 5 år 21

22 22 ÅRSREDOVISNING Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Tillgångar a) b) c) d) e) Utan löptid f) g) Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten , Obligationer och andra räntebärande värdep , Övriga tillgångsposter SUMMA Tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Upplåning från allmänh Övriga skuldposter och eget kapital SUMMA Skulder och eget kapital Oredovisade lånelöften Skillnad redov tillg skulder och lånelöften a) På anfordran e) Längre än 5 år b) Högst 3 månader f) Återstående löptid i genomsnitt c) Längre än 3 månader men högst 1 år g) Totalt redovisat värde d) Längre än 1 år men högst 5 år MARKNADSRISK Marknadsrisk är att risken för att ett verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör aktiekursrisken och ränterisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. RÄNTERISK Ränterisken är risk för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den sk gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen. 22

23 ÅRSREDOVISNING Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering, Mkr 2010 a) b) c) d) e) f) g) Utan Totalt ränta Tillgångar Kassa 9 9 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar SUMMA Tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Upplåning från allmänheten 6 6 Övriga skulder Eget kapital SUMMA Skulder och eget kapital Differens. Tillgångar och skulder Kumulativ exponering a) b) c) d) e) f) g) Utan Totalt ränta Tillgångar Kassa 8 8 Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar SUMMA Tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Upplåning från allmänheten 6 6 Övriga skulder Eget kapital SUMMA Skulder och eget kapital Differens. Tillgångar och skulder Kumulativ exponering a) Högst 1 månad e) Längre än 1 år men högst 3 år b) Längre än 1 månad men högst 3 månader f) Längre än 3 år men högst 5 år c) Längre än 3 månader men högst 6 månader g) Längre än 5 år d) Längre än 6 månader men högst 1 år Räntenettoriskgenomslag på räntenettot under den kommande tolvmånadersperioden vid en ränteuppgång/-nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 0,8 Mkr. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte uppgick till -/+ 1,2 Mkr. Beräkningen bygger på antagandet att alla tillgångar och skulder samt långa och korta positioner inom ett intervall förfaller i intervallets mitt. VALUTARISK Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken Tranemo har en mycket begränsad valutarisk, vilken hänför sig enbart till det lager man har av utländska valutor. Övriga exponeringar i utländsk valuta har säkrats mot Swedbank AB. AKTIEKURSRISK Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller 23

24 24 ÅRSREDOVISNING 2010 faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas på marknaden). En generell förändring med 10 procent av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 14,8 Mkr. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte uppgick till 11,6 Mkr. OPERATIVA RISKER Med operativ risk avses risken för att fel och brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar: - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Not 4 Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper SUMMA, RÄNTEINTÄKTER Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten varav kostnad för insättningsgaranti Stabilitetsavgift SUMMA, RÄNTEKOSTNADER SUMMA RÄNTENETTO: Räntemarginal (=totala ränteintäkter i % av medelomslutningen (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) 2,51 % 2,46 % Medelränta utlåning 2,62 % 3,01 % Medelränta inlåning (inkl kostnad för insättningsgaranti) 0,42 % 0,65 % Not 5 Utdelning Swedbank AB SUMMA: Utdelningen för år 2009 bestod i sin helhet av verkligt värde på erhållna teckningsrätter.

25 ÅRSREDOVISNING Not 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner SUMMA: Not 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner SUMMA: Not 8 Nettoresultat finansiella transaktioner Räntebärande värdepapper samt övriga finansiella instrument Valutakursförändringar SUMMA: Not 9 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter Realisationsförlust/vinst vid avyttring av materiella tillgångar 3-56 Övriga rörelseintäkter SUMMA:

26 26 ÅRSREDOVISNING 2010 Not 10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader: - löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier avsättning till resultatandelsstiftelse, inkl löneskatt övriga personalkostnader SUMMA personalkostnader: Övriga allmänna administrationskostnader: - porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster revision hyror och andra lokalkostnader fastighetskostnader övriga SUMMA övriga allmänna administrationskostnader: SUMMA: Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Sparbankens ledning, löner och andra ersättningar Sparbankens ledning, sociala kostnader Till övriga anställda, löner och andra ersättningar Till övriga anställda, sociala kostnader SUMMA: Pensioner m m till ledande befattningshavare Till styrelse, VD och ställföreträdande VD: - premier för pensionsförsäkring SUMMA: Berednings- och Beslutsprocess Löner och övrig ersättning till VD har beslutats av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av VD. Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med sparbankens ledning avses VD och ställföreträdande VD. Med övrig bankledning avses bankens Ledningsgrupp exklusive VD.

27 ÅRSREDOVISNING Löner och ersättningar till ledande befattningshavare Övriga förmåner 2010 Grundlön/ styrelsearvode Pensionskostnad Resultatandelsstiftelse Övriga ersättningar SUMMA Jörgen Ekdahl, ordf Claes Redberg, v ordf Fredrik Björkman Louise Elverlind Bertil Hansson K-G Magnusson, VD Övrig bankledning (3 pers) SUMMA: Övriga förmåner 2009 Grundlön/ styrelsearvode Pensionskostnad Resultatandelsstiftelse Övriga ersättningar SUMMA Jörgen Ekdahl, ordf Claes Redberg v ordf Fredrik Björkman Louise Elverlind Bertil Hansson K-G Magnusson, VD Övrig bankledning (3 pers) SUMMA: Avsättning till resultatandelsstiftelse sker på samma villkor för VD och bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Övriga förmåner avser tjänstebil och ränteförmån. Pensioner Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning. Se även sid 17. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Avgångsvederlag För VD finns det ett avtal som innebär att från bankens sida gäller en uppsägningstid på 12 månader och från VD:s sida 6 månader. Utöver lön under uppsägningstiden skall även ett avgångsvederlag motsvarande en årslön utbetalas. Ledande befattningshavares lån i banken VD och ställföreträdande VD - 2 Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter SUMMA: En övervägande majoritet av de ledande befattningshavarnas lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. 27

28 28 ÅRSREDOVISNING 2010 Antal arbetade timmar Medelantalet anställda varav män varav kvinnor Könsfördelning i ledningen Styrelsen: - antal kvinnor antal män 5 5 Övriga ledande befattningshavare inkl VD antal kvinnor antal män 2 2 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 0,9 % 1,4 % Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 0 61,9% Sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid: Män 0 0,4 % Kvinnor 1,0 % 2,0 % Ålder: 29 år eller yngre 0 0,3 % år 0,6 % 2,2 % 50 år eller äldre 1,3 % 0,6 % Arvode och kostnadsersättning till revisorer Revisionsuppdrag, Andersson & Co, Växjö Revisionsuppdrag, Ernst & Young, Helsingborg Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och VD:s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 11 Övriga kostnader Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader SUMMA:

29 ÅRSREDOVISNING Not 12 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade kreditförluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar: Ansvarsförbindelser - - Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser. - - Årets nettokostnad för kreditförluster: Not 13 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan SUMMA: Not 14 Skatter Aktuell skattekostnad Årets skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatteintäkt Uppskjuten skatt SUMMA, totalt redovisad skattekostnad: Avstämning av effektiv skatt: Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats (26,3 %) Skatteeffekt ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt ej skattepliktiga intäkter SUMMA, redovisad effektiv skatt: Not 15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta utländsk valuta SUMMA:

30 30 ÅRSREDOVISNING 2010 Not 16 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto: - svensk valuta utländsk valuta SUMMA: Varav: Osäkra Individuell nedskrivning Redovisat värde, netto: Förändring av specifika nedskrivningar för individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförl. som i årets bokslut redovisas som konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförl Årets nedskrivning för kreditförluster Utgående balans Not 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Obligationer och andra räntebärande värdepapper Ansk. värde Verkligt Redovi- Ansk. Verkligt värde sat Värde Värde Redovisat värde värde - svenska bostadsinstitut övriga svenska finansiella företag icke finansiella svenska företag SUMMA: Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Samtliga obligationer och räntebärande värdepapper hänför sig till kategorin noterade värdepapper. Not 18 Aktier och andelar Swedbank AB Övriga SUMMA:

31 ÅRSREDOVISNING Företag Antal (st) Börsvärde Redovisat värde Noterade: Swedbank AB, A-aktier Swedbank AB, preferensaktier Onoterade: Sparbankernas Försäkrings AB Sparbankernas Kort AB SUMMA: Not 19 Materiella tillgångar Inven- Byggn. Totalt Invent- Byggn. Totalt Anskaffningsvärde tarier & mark tarier & mark Ingående balans Förvärv Avyttringar Utgående balans Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Utgående balans Uppskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Utgående balans Redovisade värden 31 dec Tax.värde, byggnader Tax.värde, mark SUMMA: Not 20 Övriga tillgångar Förfallna räntefordringar 0 6 Fordran aktuell skatt Övriga tillgångar SUMMA: Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Swedbank AB, upplupna provisioner Övrigt SUMMA:

32 32 ÅRSREDOVISNING 2010 Not 22 Skulder till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta utländsk valuta Övriga - 5 SUMMA: Beviljad limit hos Swedbank AB - - Not 23 Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta utländsk valuta SUMMA: Inlåning per kategori kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor varav enskilda företagare Övriga SUMMA: Not 24 Övriga skulder Preliminärskatt räntor Övriga skulder SUMMA: Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Semester- och övertidsskuld Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter SUMMA:

33 ÅRSREDOVISNING Not 26 Avsättningar Uppskjuten skatt avseende uppskrivning av fastighet SUMMA: Not 27 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar utöver plan, inventarier Utgående balans 31 december Not 28 Eget Kapital 2010 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Ingående Eget Kapital Överföring från Reservfond enligt stämmobeslut Omvärdering redovisas direkt mot Eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital: Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Ingående Eget Kapital Överföring från Reservfond enligt stämmobeslut Omvärdering redovisas direkt mot Eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital: Bundna fonder Reservfond I reservfonden finns Sparbanken Tranemos ackumulerade vinstmedel. Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen.

34 34 ÅRSREDOVISNING 2010 Not 29 Ansvarsförbindelser Garantier: - garantiförbindelser Beviljade, ej disponerade remburser SUMMA: Not 30 Åtaganden Kreditlöften Outnyttjad del av beviljade räknings- och kortkrediter Valutaterminer, nominellt belopp SUMMA: Not 31 Finansiella tillgångar och skulder 2010 A Låne- D E F I Totalt B C fordr. G H Kassa Utlåning kreditinstitut Utlåning till allmänh Obl. och andra räntebärande värdep Aktier Upplupna intäkter Övriga fin. tillgångar SUMMA: Skulder, kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader SUMMA: A Låne- D E F I Totalt B C fordr. G H Kassa Utlåning kreditinstitut Utlåning till allmänh Obl. och andra räntebärande värdep Aktier Upplupna intäkter Övriga fin. tillgångar SUMMA: Skulder, kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader SUMMA:

35 ÅRSREDOVISNING A = Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen B = Finansiella tillgångar som bestäms tillhöra denna kategori C = Innehav för handelsändamål D = Investeringar som hålles till förfall G = Finansiella skulder som bedöms tillhöra E = Finansiella tillgångar som kan säljas denna kategori F = Finansiella skulder värderade till H = Innehav för handelsändamål verkligt värde via resultaträkningen I = Övriga skulder Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och att dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna aktier och andelar samt obligationer och andra räntebärande värdepapper. Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Sparbankens derivatinstrument, dvs innehavet av aktieindexobligationer, tas upp till det verkliga värde som erhålls från Swedbank där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Värderingen till verkligt värde sker via resultaträkningen och då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Aktieinnehavet i Sparbanken Kort och Sparbankernas Försäkrings AB redovisas till anskaffningsvärdet då ett tillförlitligt verkligt värde ej kunnat fastställas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. Not 32 Viktiga uppskattningar och bedömningar Sparbanksledningen har med styrelsen diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: - Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för handel förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

36 36 ÅRSREDOVISNING Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. - Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivning av kreditförluster Nedskrivning av kreditförluster sker utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen. I Sparbanken Tranemo sker ingen gruppvis förlustreservering då den kundkännedom som finns inom banken bedöms tillräcklig för att i varje enskilt fall göra en korrekt individuell bedömning. Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrift och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Det övergripande syftet med reglerna är att motverka finansiella störningar genom att värna om stabiliteten och effektiviteten i det finansiella systemet. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital) med marginal skall täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - sparbankens riskprofil - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan - scenarioanalyser - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på sparbankens hemsida Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare 1 i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;

37 ÅRSREDOVISNING Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Primärt kapital Eget kapital Orealiserad värdeförändr. redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier, Swedbank Avräkning, övrigt SUMMA: Supplementärt kapital Summa supplementärt kapital: 0 0 TOTAL KAPITALBAS: Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Exponeringar mot stater Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund Exponeringar mot internationella organisationer Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar mot säkerhet i fastighet Oreglerade poster Högriskposter Exponeringar i form av säkerställda obligationer Positioner i värdepapperiseringar Exponeringar mot fonder Övriga poster SUMMA: Kapitalkrav för kreditrisker Operativa risker Basmetoden SUMMA: Kapitalkrav för operativa risker Vid beräkning av kapitalkravet för operativ risk använder sparbanken basmetoden, vilket innebär att kapitalkravet motsvarar 15 % av ett genomsnitt av de tre senaste årens rörelseintäkter. Valutarisk Valutarisk - - SUMMA: Kapitalkrav för valutarisk - - Totalt minimikapitalkrav Kapitalbas Kapitaltäckningskvot 2,42 2,36

38 38 ÅRSREDOVISNING 2010 Sparbanken Tranemo uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet eller uttryckt i kapitaltäckningskvot 1,00. Genomsnittligt exponeringsbelopp under verksamhetsåret 1. Exponeringar mot stater Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund Exponeringar mot internationella organisationer Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar mot säkerhet i fastighet Oreglerade poster Högriskposter Exponeringar i form av säkerställda obligationer Positioner i värdepapperiseringar Exponeringar mot fonder Övriga poster SUMMA: Sparbankens exponeringar i form av lånefordringar är i huvudsak koncentrerade till sparbankens verksamhetsområde och avser i allt väsentligt företags- och hushållsexponeringar samt exponeringar med säkerhet i fastighet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en egen process för Intern Kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem och denna interna kapitalutvärdering genomförs kontinuerligt.

39 ÅRSREDOVISNING Ort och datum samt underskrift av styrelsen Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som redovisats i årsredovisningen. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 4 mars Sparbankens resultatoch balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april Tranemo den 4 mars 2011 Jörgen Ekdahl Claes Redberg Fredrik Björkman Ordförande Vice ordförande Bertil Hansson Louise Elverlind Eleonor Klaesson Personalrepresentant K-G Magnusson VD Revisorspåteckning Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har lämnats den 4 mars Olle Blomén Auktoriserad revisor

40 40 ÅRSREDOVISNING 2010 REVISIONSBERÄTTELSE Till Sparbanksstämman i Sparbanken Tranemo Organisationsnummer: Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Sparbanken Tranemo för räkenskapsåret Sparbankens årsredovisning ingår i den tryckta version av detta dokument på sidorna Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vad gäller räkenskapsrevisionen grundas mina bedömningar i väsentlig utsträckning på den granskning som utförts av sparbankens interna revision vars planering och rapporter jag fortlöpande tagit del av. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mitt uttalande nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av sparbankens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att sparbanksstämman fastställer resultat- och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Tranemo den 4 mars 2011 Olle Blomén Auktoriserad revisor

41 ÅRSREDOVISNING BOLAGSSTYRNING Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. För en sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 24 st huvudmän. Hälften av dessa väljs av Tranemo Kommun medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman som är bankens högsta beslutande organ. Huvudmännen ska med sina erfarenheter, kunskaper och samhällskontakter tillsammans utveckla sparbankens verksamhet och marknadsposition. Informellt ska huvudmännen även agera som ambassadörer för sin sparbank och dess tjänster. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och mandattider för dessa återfinns på sidan 42. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Enligt gällande reglemente väljer styrelsen inom sig ordförande och vice ordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämman, består av sex ledamöter samt en suppleant för VD:s styrelserepresentation. Därutöver ingår en personalrepresentant och en suppleant. Av styrelsens ledamöter är två kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 43. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och VD:s arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat, bedrivs effektivt samt att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak gällande lagar och förordningar samt styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den

42 42 ÅRSREDOVISNING 2010 ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang och, som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen, behandla rapporter härom. Under 2010 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats prognos för 2011, policies inom olika riskområden, förberedelser inför kommande ändringar i regelverket, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter, resultatuppföljning, års- resp delårsbokslut, verksamhetsplan, m m. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktning och att den överensstämmer med interna regler. Internrevisionen utvärderar även sparbankens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens arbetsutskott Utskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med delegeringsinstruktionens fastställda beslutsramar. Styrelsens AU har haft 14 sammanträden under året som har protokollförts. Vilka som ingår i utskottet framgår av förteckningen på nästa sida. Huvudmän, styrelse, revisorer, m fl Huvudmän Ort Vald t o m årsstämman UTSEDDA AV TRANEMO KOMMUN Hans Andersson, Larsabo Tranemo 2011 Kenneth Backlund Dalstorp 2011 Rune Eriksson, Bystad Limmared 2011 Bo Erlandsson Ambjörnarp 2011 Marit Fält Grimsås 2011 Ola Götesson Dalstorp 2011 Barbro Karlsson, Ryda Tranemo 2011 Lars-Olof Karlsson Tranemo 2011 Marita Nordin Tranemo 2011 Ann-Sofie Sandqvist Tranemo 2011 Rose Torkelsson Limmared 2011 Kathleén Wireklev Tranemo 2011 UTSEDDA AV HUVUDMÄNNEN Margareta Bercu Grimsås 2011 Jan-Ola Ek Hulared 2011 Donald Emanuelsson Ljungsarp 2011 Hans Persson, Lönnebo Ölsremma 2011 Sture Johansson Månstad 2012 Gunilla Svensson Månstad 2012 Anna Tingström Dalstorp 2012 Kåre Larsson Tranemo 2013 Sigrid Lindberg Limmared 2013 Åse Johnson Grimsås 2013 Kristofer Björklund Gölingstorp 2014 Torbjörn Engström Länghem

43 ÅRSREDOVISNING Styrelse Ort Vald första gången Vald t o m årsstämman Ordinarie Jörgen Ekdahl, Ordförande, * Ljungsarp Claes Redberg, vice ordförande Tranemo Bertil Hansson Tranemo Fredrik Björkman * Länghem Louise Elverlind Ambjörnarp K-G Magnusson, VD, * Tranemo Eleonor Klaesson, personalrepresentant Limmared 2009 Suppleanter Christina Sundqvist, VD:s ställföreträdare Tranemo Christoffer Segerqvist, personalrepresentant Dalstorp 2009 * = Representanter i bankens Arbetsutskott, AU. Revisorer Ort Vald t o m årsstämman Ordinarie Olle Blomén, auktoriserad revisor Växjö 2011 Suppleant Stefan Persson, auktoriserad revisor Hovås 2011

44 TRANEMO DALSTORP LÄNGHEM Tel