Trolland Examensarbete Trollland Degree Project. Terese Jansson. Ori Merom, Olof Philipson. Supervisor. Examiner

Transkript

1 Trolland Examensarbete Trollland Degree Project Terese Jansson Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner Ori Merom, Olof Philipson Erik Wingquist Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits 31 maj 2016

2 TERESE JANSSON Studio 3 A31EXA Examensarbete inom arkitektur, grundnivå

3 TROLLAND Sagor har under alla tider varit verktyg för att underhålla, inspirera och utbilda speciellt barn. För många av oss har sagan spelat en central och viktig roll i vår uppväxt och från dom har vi minnen som aldrig försvinner. Vi minns rytmen i texten, färgerna i bilden eller personen som berättade dom. Trolland är ett projekt som med sagans värld undersöker hur en lärandemiljö för barn kan utformas. Projektet söker inspiration i, men eftersträvar inte att vara, en sagovärld likt den som Tove Jansson beskriver i sitt författarskap. Likt flera små bergstoppar tittar förskolan Trolland upp i Vasalunds villastad. Fasadens brända yta reflekterar ljuset likt snö på ett berg. Och liksom ett berg har den också borrat sig ner och stadigt rotat sig i den sluttande tomten på Charlottenborgsvägen. Utifrån kan den upplevas som en mörk och vemodig byggnad, mörk, med gapande fönster och en hög fasad mot syd. På gården har en grop gjutits in som fylls med vatten under årets regniga dagar. Den samlar på naturens tårar, säger barnen. Men inuti har byggnaden en varmare ton av trä och kork. Hit kommer varje dag 45 barn som delas upp i tre avdelningar. De minsta huserar på bottenvåningen med egen ingång och tillgång till en avskiljd gård. De delar våning med förskolans kök och matsal. Flera smala trapplopp tränger sig in mellan fyra volymer och binder samman planen. Byggnadens mellersta plan delas av förskolans äldre barn uppdelade i två avdelningar. Här finns huvudentrén som också kopplar planet till förskolans stora gård. Det översta planet används genemsamt av huset. Här finns ett rörelserum med förskolans eget universum, och genom takfönstret, högt upp, syns det stora universum under vinterhalvårets mörka mornar. I ateljén vätter ett stort fönster mot sydväst. Det går från golv till tak och man kan få svindel om man står riktigt nära. Bildmaterial:

4 Författarens mest kända verk, berättelserna om Mumintrollen, är enligt författaren en flykt från vuxenvärlden till barndomen. Berättelserna utspelar sig i en melankolisk men också ärlig värld präglad av nordiskt vemod och råhet. Det är alltså ingen sluten idyll utan ett öppnande för det oväntade och magiska. Bildmaterial: Konstnären Tove Jansson Föddes 9 augusti 1914 i Helsingfors, Finland. Hon var dotter till Viktor Jansson och Signe Hammarsten-Jansson, syster till Lars Jansson och Per Olov Jansson. Hon var finlandssvensk författare och konstnär och fick professorsnamn Hon dog 27 juni 2001 i Helsingfors, Finland. Tove Jansson är framför allt känd för sina böcker och den tecknade serien om mumintrollen. Utöver sina egna böcker har hon bland annat målat tavlor och även illustrerat Nalleresan av Solveig von Schoultz, J. R. R. Tolkiens Bilbo - En hobbits äventyr och Lewis Carrolls Snarkjakten och Alice i Underlandet. En känd sångtext finns också bland hennes alster - Höstvisa med musik av Erna Tauro. Tove Jansson föddes i Helsingfors Hennes mor, Signe Hammarsten-Jansson, var svensk konstnär och hennes far, Viktor Jansson, var en finländsk skulptör. Under hennes uppväxt tillbringade familjen vintern i en ateljé och sommaren på Blidö i Stockholms skärgård. Blidö är också modellen för Mumindalen i Tove Janssons böcker om mumintrollen. Toves yrkesval som ung var självklart, hon skulle också bli konstnär. Redan som 15-åring reste hon till Sverige för att studera teckning vid Konstfack i Stockholm. Efter studierna reste hon runt i Europa, bland annat till Tyskland, Italien & Paris. Under studietiden fick hon hjälpa till att försörja familjen genom att illustrera i tidningar och böcker. Efter avslutade studier återvände dock Tove till Finland och slog sig ned i Helsingfors där hon blev tecknare för den politiska skämttidningen Garm. Denna populära tidning skapades i Finland 1923 av Henry Rein och den vände sig främst till den svenskspråkiga befolkningen i Finland och skrevs på svenska. Tidningen ironiserade politik och kunde förlöjliga till exempel kommunism och nazism. Tidningen hade ändå en viss högerpolitisk inriktning och under andra världskriget bekraktades den som pronazistisk av vissa. Tove Jansson tecknade bland annat tidningens framsida. Det var också här som hon för första gången ritade en figur som liknade Mumintrollet. Det var en snork som hon använde som signatur till sina bilder. När Henry Rein dog 21 augusti 1953 upphörde tidningen trots dess populäritet. Tillsammans med sin bror Lars Jansson, började Tove teckna serier och ge ut böckerna om mumintrollen gav hon ut den första muminboken, Småtrollen och den stora översvämningen. Men det egentliga genombrottet för Tove Jansson som barnboksförfattare kom med boken Trollkarlens hatt (1948). Den översattes till engelska, vilket banade väg för muminböckernas översättning till andra språk som i dag är över 30 stycken! Tove och Lars skaffade sig också en ö, Klovharun, vid Pellinge i skärgården, där hon kom att tillbringa somrarna precis som hon tillbringade barndomens somrar på Blidö donerade Tove Janssson stugan på ön till Pellinge hembygdsförening för att säkerställa skötseln av den unika miljön. Stugan kan idag hyras veckovis av intresserade. När Tove Janssons mamma, Signe Hammarsten-Jansson, dog 1970 bestämde sig hon och Tuulikki Pietilä, som var hennes livskamrat även om förhållandet mellan dem aldrig offentligt klargjorts, för att ge sig ut på en lång resa. Under den resan började Tove Jansson övergå till att skriva för vuxna, istället för att som tidigare bara rikta sig till barn. Janssons mest kända böcker, de om Mumintrollen, målar upp en sagobetonad fantasivärld där figurerna inte är människor men kanske just därför så mycket mänskligare i sina ofta väldigt utpräglade personligheter. Ofta strävar de efter att finna en mening, kanske inte med livet men med tillvaron som den ser ut just för stunden. Andra återkommande teman är det konstnärliga skapandets vedermödor och de ständigt hotande katastroferna. Liknande teman går igen även i Toves vuxenlitteratur, skriven på och 80-talen. Huvudpersonen i muminberättelserna är oftast det nyfikna Mumintrollet själv. Bland figurerna finns bland andra den träiga Hemulen med samlarmani, den ångestfyllda Filifjonkan, den självupptagne Muminpappan, den kompromisslösa Lilla My, den rastlöse Snusmumriken och den räddhågsne Sniff. Ofta hämtade Jansson inspiration till historierna och gestalerna från händelser och människor i sin egen närhet: Muminmamman har många drag gemensamma med hennes egen mor och Too-ticki är ett porträtt av livskamraten Tuulikki Pietilä. Huvudpersonerna i Sommarboken, en liten flicka och hennes farmor, är modellerade på Janssons brorsdotter och mor. Handlingen är ofta förlagd till Helsingfors eller den finska skärgården. Tove Jansson-priset ges sedan 2002 var tredje år till minne av Tove Jansson åt en person som förtjänstfullt verkat för barn och ungdomskultur i Finland. Men hon har också själv vunnit ett stort antal priser. Källa:

5 Undersökning av element ur Tove Janssons konstnärsskap Ur Tove Janssons illustrationer har olika objekt och situationer undersökts. De små husen i lustiga fomer undersöktes både som form och som konstruktion, i olika skalor och situation. Även Tove Janssons arbete med kulisser och sekvenser uppmärksammades. Bildmaterial:

6 Vad ser barn? Ur undersökandet av former och bildspråk kom inspirationen för att arbeta med barns fantasi och associationsförmåga. Vad ser barn och vad ser vi? En pöl blir till ett hav, ett buskage till ett hem eller en sten till en varg.

7 Form och sammansättning Former från bildundersökningen testade i olika sammansättningar. En kombination av fyra kroppar arbetades vidare med test i plan och sektion.

8

9

10 SITUATIONSPLAN1:2000 N

11 SITUATIONSPLAN 1:200 N

12 1 Kapprum 2 Förråd städ 3 Lek- och vilrum 4 Allrum 5 WC 6 RWC 7 Kylrum 8 Torrförråd 9 Kök 10 Matsal 11 Teknikrum PLAN 0 1:100 På plan 3 finns de arbetsutrymmen som används genomensamt av förskolans avdelningar, ateljé och rörelserum med gemensamt förvaringsutrymme. Planet håller även personalytor som lunchrum, mötesrum, vilrum och toalett med dusch. N

13 12 Vilorum 13 Lekrum 14 Allrum 15 WC 16 Kapprum 17 Vilorum 18 Lekrum 19 Allrum 20 Kapprum 21 WC 22 Vattenpöl 23 Solskydd 24 Kåta PLAN 1 1:100 På plan 2 finns förskolans huvudentré. Den används av de två avdelnaningar som har sin hemvisit på planet. Personal kan använda både huvudentré och separat entré för att ta sig vidare till personalutrymmen. De två avdelningarna skiljs åt i halvplan som kopplas ihop av flera trapplopp som löper mellan de fyra kropparna. I båda avdelningar finns arbetsytor, lekrum, vilorum och egna toaletter. Plan 2 har även den starkarste kopplingen till huvudgården. På huvudgården finns två solskydd, varav en med eldstad. Gården är dels hårdgjord i betong med en nedgjuten del som vid regnigt väder fylls med vatten och skapar en pöl att leka i. En vasstäckt yta kopplar damm och vindskydd samman. N

14 25 Förråd 26 Ateljé 27 Mötesrum 28 Vilorum personal 29 Rörelserum 30 Kök personal 31 WC och dusch personal PLAN 3 1:100 På plan 3 finns de arbetsutrymmen som används genomensamt av förskolans avdelningar, ateljé och rörelserum med gemensamt förvaringsutrymme. Planet håller även personalytor som lunchrum, mötesrum, vilrum och toalett med dusch. N

15 ELEVATION 1:200 Elevation från sydost SEKTION 1:200 Sektion från sydost

16 ELEVATION 1:200 Elevation från nordost SEKTION 1:200 Sektion från nordost

17 ELEVATION 1:200 Elevation från sydväst ELEVATION 1:200 Sektion från nordväst

18

19 TEKNISKT SNITT 1:500 Pyramidtaken bärs av liggande massivträskivor som vilar på två ringbalkar. Ringbalkarna profilfräses i samma skivmaterial som den övriga stommen och spänns samman för att verka mot tryckkraft från skivtakstommen. Takfönstrens stålkarm är speciellt utformad för att låta fönstret komma så nära taköppningen som möjligt. Vatten rinner av fönstret som har en lutning på 1.5 grader via en stålprofil med droppnäsa som följer takets lutning. En gesimsränna fälls in i taken på utsidan av stommen. Rännan kläs i samma plåt som resten av taket. TAK - Falsad plåt - 22 mm råspont - 15 mm luftspalt - Vindpapp - 18 mm isolering - 83 mm bärande massivträkonstruktion - 45 mm isolering - Invändig takbeklädnad VÄGG - 22 mm bränd träpanel - 34 mm luftspalt mm spikläkt - Vindskiva mm Isolering - 83 mm bärande massivträkonstruktion - 45 mm Isolering - Invändig väggbeklädnad FÖNSTER - Droppbleck i plåt - Drevning och tätlist - Fönsterkarm i trä - 3-glas fönster - Drevning och tätlist - Droppbleck i plåt BJÄLKLAG - Invändig golvbeklädnad mm kassettbjälklag massivträ - Invändigt takbeklädnad GRUNDBJÄLKLAG - Invändig golvbeklädnad - Ångspärr - Platsgjutet betongfundament GRUND - Jordmån - Packad sprängbotten - Makadam - Ø 110 mm Dränrör mm Cellplast mm ISODRÄNskiva - Filterdukskappa SKIVMATERIAL ÅNGSPÄRR JORDMÅN PACKAD SPRÄNGBOTTEN BETONG MAKADAM 0 0