Innehåll 2/39 RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 5. Ekonomisk översikt 7

Transkript

1 Årsredovisning 2017

2 Innehåll RESULTATREDOVISNING Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 5 Ekonomisk översikt 7 Statistik om barns levnadsvillkor - uppföljningssystem Max18 9 Verksamhetsområde 1: Kunskap om rättigheter 13 FN:s barnrättskommittés rekommendationer 13 Barnombudsmannens analys 13 Prestationer 13 Verksamhetsområde 2: Rättigheter tillgodosedda 19 FN:s barnrättskommittés rekommendationer 19 Barnombudsmannens analys 19 Prestationer 20 Kompetensförsörjning 25 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning 28 Balansräkning 29 Anslagsredovisning 30 Noter 33 Sammanställning över väsentliga uppgifter 38 Barnen och ungdomarna på bilderna i denna årsredovisning har ingenting med textinnehållet att göra. Bilderna är tagna av Maria Steén. Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi har regelbunden dialog med barn och unga för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Vi bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen informerar, bildar opinion och föreslår förändringar i lagar och förordningar i frågor om barns och ungas rättigheter. 2/39 2/39

3 BARNOMBUDSMANNEN HAR ORDET Barnombudsmannen har ordet Under året tog regeringen ännu ett steg i arbetet med att göra FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) till svensk lag. I juni la regeringen fram en lagrådsremiss och Lagrådet lämnade under hösten ett yttrande. Mot bakgrund av situationen för barn i Sverige anser Barnombudsmannen att det är viktigt att regeringen går vidare med arbetet att göra barnkonventionen till lag. Sverige har brister i skyddet av barn i utsatta situationer. Barnombudsmannen har identifierat kränkningar av grundläggande rättigheter och stora brister i tillämpningen av barnkonventionen. Under året belyste vi bland annat situationen för barn som vräks från sina hem och sedan tvingas bo i otrygga tillfälliga boendelösningar. Vi mötte också barn och unga som på olika sätt varit i kontakt med våldsbejakande islamistisk extremism och tog del av deras kunskap om vad som gör att barn och unga riskerar att radikaliseras. Det handlar enligt barn och unga om att leva i en vardag med våld, såsom skottlossningar, stenkastning Anna Karin Hildingsson Boqvist, (vik) barnombudsman och bilbränder. Men också om en känsla av utanförskap eller att sakna framtidstro, att inte tro att man ska klara skolan, få ett bra jobb eller en familj. Det är snart 30 år sedan Sverige ratificerade barnkonventionen. Men det har visat sig inte vara tillräckligt utifrån alla de möten och samtal vi har haft med barn i utsatta situationer. Bristerna när det gäller barns rättigheter syns ofta i barns vardag då konventionen ska tillämpas. Därför behöver barnkonventionen inkorporeras. Regeringen har aviserat att lagen kommer att träda i kraft 1 januari Under tiden genomför Barnombudsmannen, på uppdrag av regeringen, ett kunskapslyft som ska stärka kunskapen hos myndigheter, kommuner och landsting/regioner. Barnombudsmannen överlämnade i mars årsrapporten Vi lämnade allting och kom hit- röster från barn på flykt, till regeringen. Det är vår tredje rapport som belyser rättigheterna för barn på flykt och fokuserar på barnets rättigheter i asylprocessen samt rätten till ett tryggt mottagande. De tidigare rapporterna belyser ensamkommande barns och ungas hälsa samt mottagandet vid ankomst till Sverige. I vårt arbete med att bevaka och driva på så att barnkonventionen blir verklighet utgår vi från den dialog vi för med barn och unga, vuxna med kunskap om barns levnadsförhållanden, fakta från vårt statistikverktyg Max18 samt rekommendationer från FN:s kommitté för barnets rättigheter (FN:s barnrättskommitté). Barnombudsmannen hade under året ett regeringsuppdrag om tidsbegränsade moderna beredskapsjobb som syftar till att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Barnombudsmannen anställde en person inom detta uppdrag under året. Barnombudsmannen tog dessutom emot en praktikant inom uppdraget Praktik i staten. Barnombudsmannen är en av de myndigheter som arbetar med jämställdhetsintegrering inom det så kallade JIM-uppdraget. Barnombudsmannen arbetade utifrån en handlingsplan där vi bland annat belyser skillnader i hur flickors och pojkars rättigheter tillgodoses när de kommer till Sverige på flykt. Barnombudsmannen inledde också en effektiviserings- och digitaliseringsprocess av myndigheten som syftar till att stödja verksamheten med en ökad mobilitet och höjd säkerhet. Barns kunskap om sina rättigheter Under året utvecklade och byggde Barnombudsmannen en barnrättsportal under namnet minarättigheter. Portalen ska kunna användas av pedagoger i skolan och av elever själva i syfte att stärka undervisningen om barnkonventionen och barnets rättigheter. Just nu genomförs en test av portalen bland pedagoger och lanseringen kommer ske under Arbetet bedrevs i samarbete med barn och unga och i samråd med ett stort antal myndigheter och organisationer som verkar inom skolområdet. Under de senaste åren har Barnombudsmannen chattat med barn och unga regelbundet. För att möta barns behov av att kunna ställa frågor till oss anonymt har vi nu övergått till en frågelåda som möter detta behov på ett bättre sätt. Barnkonventionen i kommuner, landsting och myndigheter Barnombudsmannen fick i uppdrag att genomföra ett kunskapslyft för kommuner, landsting, regioner och sex utvalda myndigheter. I det arbetet genomförde vi ett stort antal träffar med myndigheter och gav ett verksamhetsanpassat stöd i myndigheternas analys av sina utvecklingsbehov vad gäller barnrättsperspektivet. I kunskapslyftet som riktar sig till lokal och regional nivå genomförde vi ett antal träffar och utbildningar och tog fram verktyg som hjälp i arbetet 3/39

4 att genomföra barnkonventionen. Barnombudsmannen gjorde flera insatser för att stärka barnrättsperspektivet hos offentliga aktörer med ansvar för barn. Statistiktjänsten Max18 med statistik på lokal, regional och nationell nivå är inne i en intensiv utvecklingsfas där vi under året förberedde för att under 2018 kunna lägga till ytterligare ett 30-tal indikatorer från delvis nya källor i syfte att bättre kunna mäta barns levnadsvillkor och få en bättre överensstämmelse med barnkonventionen. Under året startade vi arbetet med att ta fram en kvantitativ undersökningsmodell som riktas till barn i förskoleåldern. Barnombudsmannen arrangerade tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset Barnrättsdagarna i Örebro med över 1200 deltagare med seminarier utifrån temat Barnrättsperspektiv på migration, integration och inkludering. I Almedalen arrangerade Barnombudsmannen också tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset Barnrättstorget med 68 seminarier och aktiviteter för över åhörare. Det nya konceptet Lilla Almedalen där barn får en arena att ställa frågor till politiker blev mycket lyckat och politiker från samtliga riksdagspartier fanns representerade. Barnombudsmannen leder även ett nätverk med myndigheter som arbetar utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv. Barnombudsmannen kallade med stöd av våra rättsliga befogenheter ett tiotal kommuner, landsting och regioner till dialog för att diskutera hur de lever upp till barnkonventionen när det gäller stöd till barn på flykt som mår dåligt och som riskerar att skada sig själva eller ta sina liv. Utifrån ett regeringsuppdrag fokuserade vi på möten med ensamkommande barn och unga som försvinner från boenden i Sverige. I rapporten berättar barnen om orsaker till att man försvinner, hur man lever som försvunnen och vilket stöd barn och unga behöver för att samhället ska kunna förebygga att barn försvinner i framtiden. Ett antal barn fick under året möjlighet att träffa socialutskottet och berätta om sina erfarenheter av att leva som försvunnen. Sammanfattningsvis kan vi se tillbaka på ett år med goda resultat och viktiga framsteg i arbetet för att driva på genomförandet av barns rättigheter i det offentliga Sverige samt att företräda barns och ungas rättigheter utifrån barnkonventionen. Resultat som inte varit möjliga utan alla de möten med barn och unga som så modigt har delat med sig av sina erfarenheter till oss. Anna Karin Hildingson Boqvist (vik) barnombudsman Barn i utsatta situationer Under året fortsatte också arbetet med temat för årsrapport 2018 om Jämlika uppväxtvillkor. Vi lyssnade till barn i kommuner och stadsdelar där utsattheten för barn utifrån ett antal indikatorer, som skolresultat och ekonomi är hög. Syftet var att undersöka hur väl barns grundläggande mänskliga rättigheter tillgodoses. 4/39

5 BARNOMBUDSMANNENS UPPDRAG 2. Barnombudsmannens uppdrag Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen. Den innehåller barns röster, analyser och förslag till förbättringar för barn och unga. Barnombudsmannen ska enligt lag informera och bilda opinion i angelägna frågor som rör barns och ungas rättigheter och intressen. Vi har regelbunden dialog med barn och unga, särskilt i utsatta situationer, för att få kunskap om deras villkor. Barnombudsmannen samlar också statistik om barns och ungas levnadsvillkor och följer den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Dialog med barn och unga Ett viktigt fokus i Barnombudsmannens arbete handlar om att skapa möjligheter för barn och unga att själva komma till tals, få framföra sina åsikter direkt till makthavare och få sina åsikter respekterade. Barn och unga är ingen homogen grupp. En ombudsman måste ha ett barnrättsperspektiv på generell nivå, vilket kräver djup kunskap om barns och ungas situation. Dialog med barn och unga i utsatta situationer och deras möjlighet att komma till tals är mycket viktigt för att de ska få sina rättigheter tillgodosedda och respekterade. Följer upp och bevakar Barnombudsmannen följer upp, bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/ regioner och myndigheter. Barnombudsmannen har rätt att begära information från dessa samt kalla till överläggningar. 1 I vårt statistikverktyg Max18 beskriver vi och analyserar hur barns och ungas levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. I Barnombudsmannens årsrapport till regeringen redovisas de viktigaste prioriteringarna under året. Rapporten innehåller också analyser och rekommendationer om hur situationen för barn och unga kan förbättras. Barnombudsmannen svarar varje år på ett stort antal remisser från regeringen och olika myndigheter. Självständig och oberoende roll Barnombudsmannens verksamhet är reglerad i lagen (1993:335) om Barnombudsman och i förordningen (2007:1021) med instruktion för Barnombudsmannen. Mandatet självständighet från regeringen är bestämt i lagen, som tydliggör att Barnombudsmannen själv bestämmer sin organisation och den närmare inriktningen av sitt arbete. Detta är i linje med de så kallade Parisprinciperna 2 om oberoende institutioner för mänskliga rättigheter. I förarbetena till lagen om Barnombudsman betonas att Barnombudsmannen inte är en vanlig förvaltningsmyndighet, utan särbehandlas i sin egenskap av ombudsman och ges så mycket självständighet som är möjligt. 3 Prioritering och fokus för att nå resultat Barnombudsmannens uppdrag att följa upp, bevaka och driva på genomförandet av barnkonventionen är omfattande och kräver ett strategiskt förhållningssätt och tydliga prioriteringar. Prioriteringarna görs utifrån dialoger med barn och unga, aktuell statistik om barns levnadsförhållanden (Max18) och de rekommendationer Sverige har fått av FN:s barnrättskommitté. De senaste rekommendationerna lämnades till Sverige i februari Under 2015 har Barnombudsmannen arbetat fram en ny verksamhetsplan för perioden 2015 till Arbetet har avgränsats till ett antal identifierade områden. I den långsiktiga verksamhetsplanen finns, liksom i tidigare verksamhetsplan, två övergripande visioner: Barn och unga känner till sina rättigheter och vet vart de ska vända sig om dessa inte tillgodoses; och barn och unga i utsatta situationer får sina rättigheter tillgodosedda. Utifrån dessa två visioner har Barnombudsmannen formulerat långsiktiga mål samt mål nedbrutna på årsnivå inom verksamhetsområdena kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Särskild vikt läggs vid att stärka rättigheterna för barn i utsatta situationer. Varje år väljer Barnombudsmannen ett område där vi genomför en fördjupad granskning av hur barnkonventionen efterlevs. Resultatet av den fördjupade granskningen presenteras i årsrapporten till regeringen. 1) Gäller förvaltningsmyndigheter. 2) Enligt Parisprinciperna som 1993 antogs av FN:s generalförsamling bör en nationell institution för mänskliga rättigheter vara oberoende och bland annat undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras, granska författningsförslag och föreslå författningsändringar samt informera och vidta andra åtgärder för att bidra till en ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter. 3) En förstärkt Barnombudsman: Socialutskottets betänkande (2001/02:SOU17) ) FN:s barnrättskommitté. Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport /39

6 6/39 6/39 6/36 Barnombudsmannens årsredovisning

7 EKONOMISK ÖVERSIKT 3. Ekonomisk översikt Barnombudsmannens årsredovisning utgår från instruktion och lag som brutits ned i mätbara mål inom de två verksamhetsområdena kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Regeringsuppdragen redovisas som delar av respektive verksamhetsområde. Verksamhet bedriven med stöd av särskilda regeringsuppdrag särredovisas även nedan och redovisas också i särskild ordning när uppdragen är genomförda. Inom respektive verksamhetsområde redovisar vi de prestationer och effekter vi anser är mest väsentliga och rättvisande för verksamheten. Prestationerna och effekterna redovisas mot bakgrund av FN:s barnrättskommittés kommentarer och Barnombudsmannens analys för verksamhetsområdena. Nedan beskrivs Barnombudsmannens totala kostnader och intäkter uppdelade på verksamhetsområde för de senaste tre åren. Som kostnader räknas samtliga medel som Barnombudsmannen har använt, oavsett finansieringskälla. Både anslagsmedel och externa medel såsom avgifter och bidrag som har använts under året ingår i beräkningarna. För året har Barnombudsmannen erhållit tkr i Förvaltningsanslag och förbrukat tkr. Från 2016 har Barnombudsmannen ett underskott om 7 tkr. Från 2017 bär Barnombudsmannen med ett överskott om 272 tkr. Tabell 3.1 Totala kostnader per verksamhetsområde (tkr) Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Rättigheter tillgodosedda Totala kostnader Tyngdpunkten i verksamheten låg under 2017 på verksamhetsområdet Kunskap om rättigheter. Anledningen var bland annat arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet och i kommuner och landstings verksamhet och arbetet med att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter. Inom området Rättigheter tillgodosedda har Barnombudsmannen under året bland annat prioriterat arbetet Barns jämlika uppväxtvillkor inför årsrapporteringen Intäkterna redovisas för myndighetens förvaltningsanslag, anslagsposter för specifika uppdrag och övriga intäkter. Nytt för i år är att anslagsintäkter redovisas uppdelat på två rader. Detta eftersom anslagsposten för specifika uppdrag motsvarar vad Barnombudsmannen tidigare har redovisas som övriga intäkter, vilket underlättar en jämförelse över tiden. Detta är en följd av att myndigheten i huvudsak fått medel via anslagsposter istället för som tidigare genom rekvirerade bidrag. Tabell 3.2 Totala intäkter per verksamhetsområde fördelade på Förvaltningsanslag, anslag och övriga intäkter (tkr) Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Myndighetens förvaltningsanslag Anslagsposter för specifika uppdrag Övriga intäkter Verksamhetsområde Rättigheter tillgodosedda Myndighetens förvaltningsanslag Anslagsposter för specifika 2147 uppdrag Övriga intäkter Totala intäkter Regeringsuppdrag 2017: 1. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten 2016, besluts2013/5139/ FST (delvis), S2014/8929/SAM (delvis) och S2015/08135/ RS (delvis) med kr. Uppdraget redovisades ekonomiskt 31 mars 2017 och kr återbetalades till Kammarkollegiet. 2. Uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv 2016, beslut U2014/3843/UC samt U2014/7523/SAM delvis U2014/7545/UC m fl med kr. Uppdraget redovisades ekonomiskt 31 mars 2017 och kr återbetalades till Kammarkollegiet. 3. Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter enligt barnkonventionen 2016, beslut S2015/06288/FST (delvis), S2015/08135/RS (delvis) med kr. Barnombudsmannen lämnade rapport och ekonomisk redovisning hur medlen använts 1 mars 2017 till regeringskansliet. Uppdraget redovisades ekonomiskt 31 mars 2017 och kr återbetalades till Kammarkollegiet. 4. Uppdrag att lyssna på flickors och pojkars erfarenheter av ojämställdhet 2016 beslut S2015/06287/FST (delvis) och S2015/08135/RS (delvis) med kr. En narrativ redovisning lämnades 3 oktober Uppdraget redovisades ekonomiskt 31 mars 2017 och kr återbetalades till Kammarkollegiet. 5. Uppdrag om varför ensamkommande barn försvinner 2016, beslut S2016/04467/FST (delvis) med kr. Uppdraget lämnade narrativ rapport 15 december /39

8 och Uppdraget redovisades ekonomiskt 31 mars 2017 och kr återbetalades till Kammarkollegiet. 6. Uppdrag att öka kunskapen om barns upplevelse av våldsbejakande extremism 2016, beslut Ku2016/02294/D med kr. Uppdraget redovisades ekonomiskt 31 mars 2017 och kr återbetalades till Kammarkollegiet. 7. Uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv 2016, beslut U2014/3843/UC samt U2014/7523/SAM delvis U2014/7545/UC m fl med kr. Uppdraget slutredovisas ekonomiskt 31 mars 2018 och kr återbetalas till Kammarkollegiet. 8. Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2016 beslut S2015/2415/FST, med kr. Uppdraget slutredovisades 30 november 2017 och 0 kr återbetalades till Myndigheten för delaktighet. 9. Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter enligt barnkonventionen 2017, enligt beslut S2016/07779/RS (delvis) samt beslut S2015/06288/FST (delvis), S2015/08135/RS (delvis) med kr. Av medlen användes kr. 10. Uppdrag om varför ensamkommande barn försvinner 2016, enligt beslut S2016/07779/RS (delvis) samt beslut S2016/04467/FST (delvis) med kr. Av medlen användes kr. 11. Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet 2017, enligt beslut S2016/07875/FST (delvis) med kr. Av medlen användes kr. 12. Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tilllämpningen av barnets rättigheter i kommuner och landstings verksamhet 2017, enligt beslut S2011/08293/ FST och S2016/07874/FST (delvis) med kr. Av medlen användes kr. 13. Uppdrag att öka kunskapen om barns upplevelse av våldsbejakande extremism 2017 enligt beslut S2016/07779/RS (delvis) samt beslut Ku2016/02294/D och med kr. Av medlen användes kr. Tabell 3.3 Regeringsuppdrag 2017 (tkr) Uppdrag avseende Beviljat Årets kostnader Totala kostnader Kommentar 1. Sprida info om socialtjänsten Återbetalt Barnrätts- och ungdomsperspektiv Återbetalt Vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga Återbetalt 192 om sina rättigheter Lyssna på flickors och pojkars erfarenheter av ojämställdhet Återbetalt Varför ensamkommande barn försvinner Återbetalt Öka kunskapen om barns upplevelse av våldsbejakande Återbetalt 160 extremism 7. Barnrätts- och ungdomsperspektiv Återbetalas Kommunicera rättigheter för personer med funktionsnedsättning Återbetalt Vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga Återstår 29 om sina rättigheter Varför ensamkommande barn försvinner Återstår Stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av Återstår 209 barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet Stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen Återstår 77 av barnets rättigheter i kommuner och landstings verksamhet Öka kunskapen om barns upplevelse av våldsbejakande extremism Återstår 35 8/39

9 STATISTIK OM BARNS LEVNADSVILLKOR 4. Statistik om barns levnadsvillkor uppföljningssystem Max18 Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 är en digital statistiktjänst som visar samlad statistik om barn och ungas levnadsförhållanden. Statistiken delas upp på sex områden som ska täcka in innehållet i barnkonventionen: ekonomi, hälsa, utbildning, trygghet, delaktighet samt stöd och skydd. I Max18 går det att följa utvecklingen över tid och jämföra olika grupper av barn utifrån bakgrundsfaktorer som till exempel kön, ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och familjens ekonomiska situation. En del av statistiken går också att jämföra mellan kommuner eller län. Det saknas fortfarande möjligheter att urskilja resultat för barn i vissa särskilt utsatta situationer, till exempel barn med funktionsnedsättningar eller barn som befinner sig i asylprocessen. Nedan beskrivs några exempel på områden utifrån statistik i Max18 som tagits in under året. Barn i ekonomisk utsatthet I Max18 finns flera olika indikatorer som speglar ekonomisk utsatthet. Indikatorn Barn som bor i familjer med låg inkomststandard är ett så kallat absolut mått som visar hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna. År 2015 befann sig 7 procent av alla barn i familjer med låg inkomststandard. Sannolikheten för ett barn att växa upp i en familj med låg inkomststandard skiljer sig mycket mellan olika grupper. Av barn som lever med en ensamstående mor var det 19 procent som levde i ett hushåll med låg inkomststandard Samma år var det 25 procent av de utrikes födda barnen som levde I ett hushåll med låg inkomststandard. Indikatorn Barn i ekonomisk utsatthet är ett relativt mått som visar andelen barn som lever i ett hushåll som med mindre än 60 procent av medianinkomsten. Under 2015 levde 16 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta familjer. För barn med utländsk bakgrund var motsvarande siffra 42 procent. En annan indikator i Max18, Barn som är berörda av vräkningar, har minskat från 716 barn år 2008 till 387 barn under Under samma år var det sammanlagt barn som riskerade att bli berörda eller blev berörda av en vräkning. Kronofogden anger i sin analys av statistiken att hyresskuld är den vanligaste orsaken till avhysning (89 procent av fallen). 5 I 40 procent av fallen verkställs avhysningar för hyresskulder under kronor. Skolan och skolresultat I Max18 finns flera indikatorer som beskriver skolresultaten för barn och unga i Sverige, och som beskriver hur barn har det i skolan. Flera indikatorer uppdateras årligen, bland annat statistiken för andelen barn som uppnått grundskolans mål uppnådde 78 procent av eleverna (81 procent av flickorna och 76 procent av pojkarna) grundskolans mål enligt Skolverkets statistik. Andelen är lägre bland barn med utländsk bakgrund: 72 procent av de barn som är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar uppnådde grundskolans mål 2016, och bara 52 procent av barnen som själva är utrikesfödda, jämfört med 84 procent av barnen med två inrikes födda föräldrar. Skillnaden mellan utrikes födda och de som är födda i Sverige har också ökat sedan slutet på 90-talet. Av eleverna i gymnasieskolan var det 72 procent som slutförde sin gymnasieutbildning inom tre år enligt SCB:s statistik från 2016, 69 procent av pojkarna och 74 procent av flickorna. Även bland elever som har föräldrar med en högre utbildning och en högre inkomst är andelen betydligt högre. I Max18 finns det också statistik som beskriver Sveriges resultat i den internationella PISA-undersökningen (Programme for International Student Assessment). År 2015 hade nästan åtta av tio (79 procent) av de 15-åriga eleverna grundläggande eller högre matematikkunskaper. Enligt Skolverkets rapport om den senaste PISA-undersökningen låg Sveriges resultat 2015 i linje med OECD-genomsnittet. 6 Resultatet är en klar förbättring från 2012 när svenska elever presterade under OECD-genomsnittet. Det finns ingen signifikant skillnad mellan flickor och pojkar, men andelen är lägre bland elever med utländsk bakgrund än bland de med svensk bakgrund. Elever som har föräldrar med högre utbildningsnivå presterar också bättre i PISA-undersökningen. I läsförståelse fick svenska elever i snitt 500 poäng i PISA-undersökningen Jämfört med resultaten från 2012 är det en förbättring med 17 poäng. Det innebär att 82 procent av de 15-åriga eleverna hade grundläggande eller högre läsförståelse. Sveriges resultat var därmed återigen högre än OECD-genomsnittet. Det är en högre andel av flickorna än pojkarna som har en god läsförståelse. 7 Det är också en högre andel av eleverna med svensk bakgrund som har grundläggande eller högre läsförståelse. Även här presterar elever som har föräldrar med högre utbildningsnivå bättre och enligt Skolverket har familjebakgrund fått en ökad betydelse för resultaten i PISA-undersökningen. Max18 innehåller också statistik från SCB:s Undersökningarna av barns levnadsförhållanden som bland annat handlar om trygghet i skolan uppgav 63 procent av barnen i undersökningen att de känner sig trygga i skolan. Det fanns vissa skillnader mellan pojkar och flickor, till exempel uppgav 80 procent av pojkarna som är år att de känner sig trygga, jämfört med 55 procent av flickorna i samma ålder. Lek, fritid, kultur och vila Från SCB:s Undersökningarna av barns levnadsförhållanden hämtar Max18 flera indikatorer som knyter an till barns rätt till fritid, lek, vila och kultur. Bland annat följer 5) Kronofogden. Fördjupad statistik av vräkningar som berört barn ) Skolverket. Pisa 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik ) Barnombudsmannen har undersökt skillnader mellan pojkars och flickors skolresultat i rapporten Könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa från /39

10 undersökningen hur många barn som läser böcker på sin fritid var det 12 procent som läste böcker varje dag. De yngre barnen (12 15 år) uppgav i högre utsträckning att de läser ofta (15 procent jämfört med 7 procent för åringarna). 34 procent av barnen i Undersökningarna av barns levnadsförhållanden uppgav att de följde nyheterna på TV, radio, genom tidningen eller på internet dagligen. Bland eleverna som var år var det 41 procent och bland de som var år var det 28 procent. Bland de äldre barnen var det vanligare att pojkar (50 procent) följde nyheterna än flickor (31 procent). Av åringarna i undersökningen uppgav 61 procent 2016 att de brukar träna idrott i någon förening eller klubb. Det finns inga större skillnader mellan pojkar och flickor i samma ålder men deltagandet minskar med ålder. Bland flickor som var år svarade 72 procent ja på frågan, medan det bland åriga flickor bara var 39 procent. Indikatorn Barn som deltar i fritidsaktiviteter (ej idrott) beskriver barn som minst en gång i veckan på sin fritid deltar i en aktivitet som inte har med idrott att göra. Det gjorde ungefär en femtedel (21 procent) av barnen Bland de barn som har föräldrar med eftergymnasial utbildning var det 26 procent som deltog i en fritidsaktivitet som inte är idrott, jämfört med 14 procent av barnen till föräldrar som bara har gymnasieutbildning. Max18 innehåller också statistik om kulturskolan, som samlas in av Kulturskolerådet var det barn som deltog i kulturskolans ämnesverksamhet. Deltagandet har ökat stadigt sedan Det är betydligt fler flickor (ca ) än pojkar (ca ) som deltar. flickor och pojkar. Av de flickor som har föräldrar med högst förgymnasial utbildning var det bara 2,3 procent som lagfördes 2015, jämfört med 6,5 procent av pojkarna i samma grupp. I den senare gruppen har det samtidigt skett en tydlig minskning från 7,2 procent 2015 till 6,5 procent I Skolundersökningen om brott uppger 43 procent av eleverna att de har varit delaktiga i brott (stöld, våld, skadegörelse eller narkotika). Brottsförebyggande rådet gjorde stora förändringar i undersökningens frågeinnehåll och svarsalternativ mellan datainsamlingen 2011 och datainsamlingen Det innebär att det är problematiskt att göra jämförelser över tid som innefattar data insamlad efter Före metodförändringarna gick det ändå att se en minskning över tid från de tidigare åren. Även i Skolundersökningen om brott kan vi se att det för de flesta typer av brott är en större andel pojkar än flickor som uppger att de varit delaktiga i brott. Brå:s analys visar att det också är vanligare att uppge delaktighet i brott bland elever som uppger att de bor i lägenhet, elever vars föräldrar är skilda/ separerade, samt elever vars familj har svaga ekonomiska resurser. 9 I Skolundersökningen om brott går det däremot inte att se ett lika tydligt mönster för delaktighet i brott kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå. I samma undersökning var det 40 procent av barnen som själva uppgav att de utsatts för brott. Elever med utländsk bakgrund uppger i högre utsträckning att de utsatts för brott. De barn som bor med båda sina föräldrar är i lägre utsträckning utsatta för brott än andra barn (38 respektive 46 procent). Barn som är delaktiga i brott och som utsätts för brott Det finns olika sätt att beskriva utsatthet för brott och delaktighet i brott, till exempel anmälda brott, åtal, lagförda brott, självrapportering. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är det bra att använda flera källor i studier av brottsutveckling, eftersom de olika datakällorna har sina begränsningar. I Max18 ingår statistik över lagförda sexualbrott mot barn, ungdomar som är lagförda för brott och indikatorer som beskriver resultat från Skolundersökningen om brott som Brå genomför var tredje år. I den får barn i årskurs 9 ge sin egen bild av utsatthet och delaktighet i brott. Enligt Brå är det relativt vanligt att ungdomar begår något enstaka brott. Samtidigt är det en liten grupp ungdomar som står för en stor andel av brottsligheten. Ungdomar är också den åldersgrupp som är klart mest utsatt när det gäller stöld- och våldsbrott och en stor del av dessa brott har begåtts av personer i samma ålder. 8 Under 2016 lagfördes 24 av (2,4 procent) ungdomar i åldern år för brott. Andelen ungdomar som lagförs för brott har varit i stort sett oförändrad under de senaste fyra åren. Pojkar lagförs betydligt oftare för brott än flickor (3,4 procent jämfört med 1,3 procent år 2015). Ungdomar som lever i familjer där föräldrarna har högst förgymnasial utbildning lagförs också i mycket större utsträckning 4,4 procent 2015 jämfört med 1,5 procent av de barn som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Här är skillnaden stor mellan 8) Brå. Brottsutvecklingen i Sverige ) Brå. Skolundersökningen om brott 2015: Om utsatthet och delaktighet i brott /39

11 STATISTIK OM BARNS LEVNADSVILLKOR 11/39

12 12/39

13 KUNSKAP OM RÄTTIGHETER 5. Kunskap om rättigheter Verksamhetsområde FN:s BARNRÄTTSKOMMITTÉS REKOMMENDATIONER 10 FN:s barnrättskommitté har tidigare riktat kritik mot Sverige när det gäller barnkonventionens rättsliga ställning och genomförande. Kritiken handlar bland annat om att barnkonventionen inte har införlivats i svensk rätt och om de skillnader i barns livsvillkor på lokal och regional nivå som FN:s barnrättskommitté har uppmärksammat. 11 I mars 2015 kom FN:s barnrättskommittés senaste slutsatser och rekommendationer om barnkonventionens genomförande i Sverige och vilka förbättringar FN:s barnrättskommitté önskar se. 12 Sverige får beröm för sina ambitioner att göra barnkonventionen till lag. FN:s barnrättskommitté vill dock att regeringen skyndar på processen. FN:s barnrättskommitté betonar vikten av att säkerställa att nationell lagstiftning fullt ut överensstämmer med barnkonventionen samt att konventionen vid en eventuell konflikt ska väga tyngre än bestämmelser i nationell lag. 13 FN:s barnrättskommitté rekommenderar Sverige att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen, som handlar om en internationell klagomekanism. Detta i syfte att ytterligare främja uppfyllandet av åtagandena om barnets rättigheter och se till att barn ges möjlighet att framföra klagomål om deras rättigheter kränks. 14 FN:s barnrättskommitté uttrycker också oro över att yrkesgrupper som arbetar med barn inte har tillräcklig kunskap om barnets rättigheter, vilket är nödvändigt för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. FN:s barnrättskommitté rekommenderar därför Sverige att yrkesgrupper som arbetar med barn ska få utbildning om barnets rättigheter och barns specifika behov BARNOMBUDSMANNENS ANALYS Rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté och barns levnadsförhållanden utifrån Max18 visar vilken betydelse barnkonventionen har, särskilt för barn i utsatta situationer. Barnombudsmannen har de senaste åren granskat hur barnkonventionen efterlevs. Vår analys utifrån detta är att en grundläggande förutsättning för att barn ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda är att barn, vårdnadshavare och professionella som arbetar med och för barn har god kunskap om barnkonventionen. Det är också viktigt att det finns mekanismer för klagomål när grundläggande rättigheter kränks. De kartläggningar som Barnombudsmannen och andra aktörer har gjort visar dock att förhållandevis få barn känner till sina rättigheter. Det gäller barn i allmänhet, men i synnerhet barn i utsatta situationer. Barnombudsmannen genomförde under 2015 en kartläggning av möjligheterna för barn och unga att föra fram klagomål och få upprättelse när deras rättigheter kränks. Den visade att möjligheterna för barn och unga att vända sig till myndigheter och domstolar för att klaga på rättighetskränkningar i praktiken är mycket begränsade. 16 Barnombudsmannen genomför inom verksamhetsområdet kunskap om rättigheter insatser riktade direkt till barn, för att öka deras kunskap om barnkonventionen. Vi genomför också strategiska insatser nätverk, utbildningar och samverkan som bidrar till ökad kunskap om barnkonventionen. Detta omfattar även praktiskt genomförande, bland beslutsfattare och professionella på lokal, regional och nationell nivå. Ett annat viktigt fokusområde för Barnombudsmannens verksamhet var under 2017 det regeringsuppdrag som myndigheten har fått som handlar om att under en treårsperiod genomföra ett kunskapslyft om barnkonventionen riktat mot statliga myndigheter, landsting och kommuner för att öka kunskapen om barnets rättigheter. 17 I uppdraget ska Barnombudsmannen öka kunskapen om barnets rättigheter på både nationell, regional och lokal nivå samt hur dessa ska omsättas i praktiskt användning för barns bästa. Barnombudsmannen ska erbjuda stöd i myndigheternas, kommunernas och landstingens arbete och säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i den dagliga verksamheten. 5.3 PRESTATIONER Barnkonventionens rättsliga ställning och internationell samverkan Barnombudsmannen ska som en del av sitt uppdrag följa den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Myndigheten ska också arbeta för att sprida viktiga ställningstaganden samt initiera diskussioner som rör barnets rättigheter. Barnombudsmannen deltog under året i de europeiska och nordiska barnombudsmännens årliga nätverksmöten. Nätverket European Network of Ombudspersons for Children (ENOC) möttes i september i år i Helsingfors, Finland, på temat relationer, sexualundervisning och barns rätt att bli informerade. 18 I november 2017 deltog Barnombudsmannen på ett uppföljande möte om barn på flykt arrangerat av ENOC. Mötet ägde rum i Aten, Grekland. 19 Barnom- 10) FN:s barnrättskommittés rekommendationer som anges i kapitel 5.1 samt i kapitel 6.1 baseras framförallt på kommitténs rekommendationer till Sverige FN:s barnrättskommitté. Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport ) FN:s barnrättskommitté. Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport (CRC/C/SWE/CO/5), 2015, punkt 7 och 8. 12) CRC/C/SWE/CO/5. 13) CRC/C/SWE/CO/5, punkt 7 och 8. 14) CRC/C/SWE/CO/5, punkt 13 och ) CRC/C/SWE/CO/5, punkt 17 och ) Barnombudsmannen. Barns och ungas klagomöjligheter: Barnombudsmannens kartläggning av barns och ungas möjligheter att framföra klagomål och få sin sak prövad när deras rättigheter kränks ) Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet (S2016/07875/FST delvis) samt Uppdrag att stärka arbetet med att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuner och landstings verksamhet 2017, enligt beslut S2011/08293/FST och S2016/07874/FST (delvis). 18) Se ENOCs hemsida. 19) Se 13/39

14 budsmännen i Norden Sverige, Norge, Danmark, Island, Finland, Grönland samt Färöarna samlades i maj 2017 på Färöarna. Syftet var bland annat att utbyta erfarenheter kring hur barn och unga kan göras delaktiga samt hur barnombudsmännen i Norden kan arbeta strategiskt för att driva på genomförandet av barnkonventionen. I april arrangerade Barnombudsmannen tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Sveriges Riksdag ett högnivåmöte i riksdagen om barn på flykt. På mötet deltog barnombudsmän från flera europeiska länder, europaparlamentariker, representanter från EU-institutioner och Europarådet, barnrättsexperter från hela Europa samt myndigheter och frivilligorganisationer. Mötet är en uppföljning av ENOC:s tidigare initiativ på temat och syftade till att utbyta erfarenheter och bidra med ett barnrättsperspektiv till de pågående diskussionerna om ett nytt EU-gemensamt asylsystem. Barnombudsmannen hade under hösten 2017 ett möte med Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter under hans landbesök i Sverige. Vid mötet lyfte Barnombudsmannen situationen för barn på flykt, i synnerhet för ensamkommande barn. Även frågor om barn med funktionsnedsättningar diskuterades. Europarådets kommissionär betonade i ett uppföljande uttalande bland annat betydelsen av att ta hänsyn till barnets bästa i asylprocessen. 20 Under 2016 lämnade Barnrättighetsutredningen sitt betänkande om bland annat en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt. 21 Barnombudsmannen var en av de instanser som svarade på remiss av utredningen. I vårt remissyttrande tillstyrkte vi samtliga förslag i utredningens betänkande samt föreslog i några avseenden även mer långtgående förändringar. 22 Under 2017 bevakade Barnombudsmannen det fortsatta arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag, till exempel i samband med att lagrådet yttrade sig över förslagen. Barnombudsmannen startade under 2017 förberedelserna för att tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset ordna ett barntoppmöte i riksdagen i samband med att regeringen överlämnar sin proposition i frågan till riksdagen Barnombudsmannen diarieförde under året 1006 ärenden och 40 ärenden har anmälts till socialtjänsten då vi har känt oro för att barn kan fara illa. Vi svarade på 68 remisser och lämnade in två skrivelser till regeringen. Den första lämnades in i mars och handlade om barn på flykt. Den andra skrivelsen lämnades in i oktober och handlade om grundläggande mänskliga rättigheter för barn som misstänks för brott. Barnkonventionen i kommuner, landsting och myndigheter Kunskapslyft myndigheter Inom ramen för regeringsuppdraget Att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet genomförde Barnombudsmannen en rad insatser som syftar till att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i särskilt utpekade statliga myndigheter. 23 Myndigheterna är Socialstyrelsen, Myndigheten för delaktighet (MFD), Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), Statens skolverk, Migrationsverket samt Statens institutionsstyrelse (SIS). Uppdraget löper under tre år. Under 2017 syftade Barnombudsmannens aktiviteter syftat till att stödja myndigheterna i deras arbete med att analysera sina utvecklingsbehov. Inledningsvis genomförde Barnombudsmannen ett uppstartsmöte med samtliga myndigheter och Pernilla Baralt, statssekreterare vid Socialdepartementet. Barnombudsmannen genomförde också enskilda dialogmöten med de medverkande myndigheterna för att ringa in myndigheternas utvecklingsbehov samt diskutera vägen framåt. För att förankra uppdraget i den högsta ledningen genomförde Barnombudsmannen en träff i juni där vi bjöd in samtliga generaldirektörer. Barnombudsmannen anordnade i augusti en utbildningsdag för samordnare och andra strategiskt utvalda personer. Syftet med utbildningsdagen var att ge myndigheterna mer kunskap om barnkonventionen och dess tillämpning i praktiken. Under hösten 2017 bjöd Barnombudsmannen in till en nätverksträff i syfte att sprida lärande exempel och möjliggöra kunskapsutbyte. Barnombudsmannen har även erbjudit en stödfunktion, helpdesk, dit myndigheten kan höra av sig vid behov. Myndigheterna utnyttjade i olika utsträckning denna möjlighet under Barnombudsmannen genomförde vid två tillfällen föreläsningar om barnkonventionen för hela personalen på MFD och SIS. Barnombudsmannen genomförde möten om analysarbete, begreppet barnets bästa i praktiken, Unga direkt, tillgängliggörande av information för barn och unga och webbutbildningar. 24 Under försommaren 2017 skickade Barnombudsmannen ut en enkät till myndigheterna. Syftet med enkäten var att ge Barnombudsmannen en bild av myndigheternas barnrättsliga arbete för att på bästa sätt kunna utforma ett verksamhetsanpassat stöd. Enkätfrågorna kan också användas som ett verktyg för analys av myndighetens utvecklingsbehov. Barnombudsmannen inledde ett utvecklingsarbete av webbplatsen. Fokus har hittills legat på att under fliken Barnrätt i praktiken samla och sprida av Barnombudsmannen redan existerande metoder och modeller. Vi påbörjade arbetet med att under namnet Barnrättsresan ta fram ett implementeringsstöd. Syftet med Barnrättsresan är att på ett pedagogiskt sätt stötta våra målgrupper att utveckla sitt barnrättsliga arbete. Barnombudsmannen påbörjade även arbetet med att ta fram nya verktyg som Prövningar av barnets bästa, Barnbokslut samt en webbutbildning. Barnombudsmannen träffade i december Domstolsakademin för att diskutera domstolars stöd inför inkorporeringen av barnkonventionen. 20) Se artikel på Europarådets hemsida: 21) Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19). 22) Barnombudsmannens yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19). 23) Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet (S2016/07875/FST). 24) Unga Direkt är en metod som Barnombudsmannen använder för att lyssna på barn. Utgångspunkten i Unga Direkt är att barnen är experter på sin egen situation. Utifrån detta delar barnen med sig av erfarenheter och åsikter. Det innebär att barnen genom öppna frågor själva styr samtalet och vilka ämnen som ska tas upp. 14/39

15 KUNSKAP OM RÄTTIGHETER Kunskapslyft kommuner/landsting/regioner Barnombudsmannen fick i slutet av december 2016 ett uppdrag från regeringen om att stödja kommuner, landsting och regioner i deras arbete med att säkerställa barnets rättigheter. 25 Uppdraget sträcker sig från 2017 till Barnombudsmannen tog sig an uppdraget på olika sätt. För att skapa en bild av hur barnkonventionen som lag kan komma att påverka det redan pågående arbetet med barnkonventionen i kommuner och landsting/regioner samt för att ta reda på vilket stöd som kan behövas genomfördes en kartläggning av behovet av stöd hos kommuner, landsting och regioner. Detta har dels skett genom att en enkätundersökning skickades ut till alla kommuner och landsting/ regioner. För ytterligare fördjupad kunskap bjöd vi även in till tre träffar: en med representanter från ett urval kommuner, en med representanter från landsting/regioner och en med lokala och regionala funktioner som särskilt arbetar med barnkonventionen. Kartläggningen analyserades och sammanställdes i en rapport. 26 Resultatet från enkäten och träffarna visar på att en lag om barnkonventionen kan komma att påverka kommunerna och landstingen/regionerna i stor utsträckning. De flesta anser att en lag kommer att bidra till att barn får sina rättigheter tillgodosedda på ett bättre sätt än idag. En lagstiftning skulle innebära ett ökat fokus och intresse för att genomföra barnkonventionen i praktiken, visade kartläggningen. Barnombudsmannens tolkning är att det finns en utbredd känsla av att Sverige inte lever upp till barnkonventionens intentioner i dag De utmaningar som kommuner och landsting/regioner ser som en följd av barnkonventionen som lag är till stor del kopplade till resurser och kompetens. Här finns en oro hos kommuner, landsting och regioner att lagen inte kommer att få genomslag om det inte görs tydligt att barnkonventionen som lag gäller förvaltningen som helhet. Många konstaterar också att det finns ett behov av stöd och information. Barnombudsmannen genomförde också insatser inom uppdraget för att stödja kommuner, landsting och regioner i deras arbete. > > Hemsidan gjordes till viss del om och vi har samlat all relevant information under fliken Barnrätt i praktiken. > > Utbildnings- och informationsinsatser genomfördes för relevanta målgrupper inom kommuner, landsting och regioner. 27 > > Den 20 november hölls ett lanseringsseminarium som webbsändes. 28 > > Barnombudsmannen tog fram, men har ännu inte publicerat, verktyg för uppdraget vad gäller prövning av barnets bästa, barnbudget, barnbokslut och webbutbildning. Lokal stödstruktur för barnets rättigheter Regeringsuppdraget om barnrätts- och ungdomspolitik som Barnombudsmannen har tillsammans med MUCF skulle ha slutredovisats i mars Regeringen valde i stället att förlänga uppdraget till den 1 mars Det innebar att vi under 2017 kunde genomföra ytterligare insatser. Insatserna som genomfördes handlade både om att följa upp tidigare insatser och om att genomföra nya kunskapshöjande insatser. Under 2016 genomförde Barnombudsmannen tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköping aktiviteter för att stärka barns och ungas rätt att inte utsättas för våld. Det gångna året genomfördes en träff tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköpings län som syftade till att följa upp dessa aktiviteter. På träffen deltog olika länsaktörer som berättade om insatser som gjorts med kopplingar till föregående års insatser. Tillsammans med Mölndals kommun genomfördes en konferens som syftade till att följa upp kommunens tidigare arbete med Unga Direkt men också till att öka kunskapen om barnrätts- och ungdomsperspektivet. Tillsammans med Kommunförbundet i Västernorrland och landstinget Västernorrland genomfördes en konferens med omkring 100 deltagare. Konferensen syftade till att öka kunskapen om barnrättsoch ungdomsperspektivet med fokus på barns och ungas rätt att komma till tals. I samverkan med Länsstyrelsen i Värmlands län genomfördes en konferens. Konferensen, som hade drygt 100 deltagare, syftade till att deltagarna skulle få både teoretisk och praktisk kunskap inom det tematiska området barn och våld. Fokus låg på våldsprevention med ett genusperspektiv samt barns och ungas rätt att komma till tals. Barnombudsmannen genomförde också föreläsningar för fullmäktige i Jokkmokks kommun samt för förtroendevalda i Kungsbacka, Sundsvall och Karlstad kommun. Uppföljningssystemet Max18 Barnombudsmannen arbetade under 2017 med att öka tillgängligheten och användarvänligheten på Max18, bland annat genom att förbättra sidans utformning och informationen om statistiken. Under året uppdaterade Barnombudsmannen indikatorerna i Max18 vid tre tillfällen, samt arbetade löpande med kvalitetssäkring av statistiken på Max18. Under året pågick ett övergripande förändringsarbete i Max18. Det innefattade bland annat diskussioner med andra myndigheter och SCB för att utveckla nya indikatorer till Max18. Barnombudsmannen påbörjade också arbetet med att utveckla webbplatsen för att kunna lägga in nytt innehåll 2018, samt förändra struktur och tematisering av statistiken. Under hösten 2017 genomfördes en skolundersökning i årskurs 5 och 8. Resultatet kommer att publiceras i årsrap- 25) Uppdrag att stärka arbetet med att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuner och landstings verksamhet 2017, enligt beslut S2011/08293/FST och S2016/07874/FST (delvis). 26) Barnombudsmannen. Kartläggning inom uppdraget Kunskapslyftet Finns tillgänglig på barnombudsmannens hemsida: ) Följande insatser har genomförts: I Göteborgsregionen i mars för anställda inom regionen; Örnsköldsviks kommun i maj för förtroendevalda och tjänstemän; Göteborgsregionen i maj för förtroendevalda revisorer; för FoU-enheten Södertörn i september; i Luleå i september förnorrbottens region samt kommuner,förtroendevalda och tjänstemän; för förtroendevalda i Region Gävleborgs fullmäktige i september i Bollnäs; vid Bris nätverksträff i Stockholm i september för politiker, tjänstemän, frivilligorgansiationer med flera; i Nacka i oktober för kommunjurister från 11 kommuner i Stockholmsområdet; i Nykvarn i oktober för Stockholms regionala nätverk för barnkonventionen, barnrättsfunktioner och förtroendevalda; i Vimmerby i oktober för förtroendevalda och tjänstemän från ett antal kommuner i Småland; på Bris seminarium på MR-dagarna i november; i Karlstad i november för förtroendevalda i landsting och kommuner i Värmland. Barnombudsmannen har dessutom genomfört två möten med SKLs kommunnätverk och två möten med deras landstingsnätverk. 28) Se 29) Uppdrag om att stärka och sprida kunskap bland beslutsfattare och yrkesverksamma på kommun- och landstingsnivå om vad ett barnrätts- och ungdomsperspektiv innebär i såväl teori som praktik och hur man på ett meningsfullt sätt kan föra dialog med flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män 2016, beslut U2014/3843/UC samt U2014/7523/SAM delvis U2014/7545/UC 30) Regeringsbeslut U2016/05227/UF 15/39

16 porten 2018 samt på Max18. Inför Barnombudsmannens nya förskoleundersökning, som kommer att påbörjas 2018, har planering av innehåll och upplägg, samt inledande intervjuer skett under året. Upphandling av en teknisk plattform för undersökningen har också påbörjats. Barnombudsmannen arbetade under året med att öka samverkan med andra statistikproducerande myndigheter. Samverkan med andra myndigheter ledde till utvecklingen av indikatorer från nya leverantörer som kommer lanseras i Max18 under Barnombudsmannen deltog också i flertalet diskussioner kring utvecklingen av olika undersökningar och statistikkällor som bidrar till eller kan komma att bidra till Max18. Det handlar bland annat om utvecklingen av SCB:s undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), utvecklingen av indikatorer för Agenda 2030 i samverkan med SCB och andra myndigheter, samt utvecklingen av Socialstyrelsens öppna jämförelser och övrig uppföljning inom flera områden. Samverkan med myndigheter Myndighetsnätverkets samordningsforum för barn och unga samlar cirka 24 myndigheter och syftar till att identifiera och samordna insatser som berör barn och unga. I nätverkets samordningsforum träffas myndigheternas generaldirektörer två gånger om året. Barnombudsmannen var från 2014 till december 2017 ordförande i nätverket och bildade tillsammans med MUCF, Konsumentverket och Skolverket nätverkets beredningsgrupp som planerar och samordnar nätverket. Beredningsgruppen träffas fyra gånger per år. I de underliggande arbetsgrupperna sker arbetet och aktiviteterna och där finns ytterligare myndigheter representerade. Barnombudsmannen deltog också i arbetsgruppen för ekonomisk utsatthet, kulturfrågor samt säkerhet och digital kompetens. Från och med december 2017 är Skolverket ordförande i Myndighetsnätverket. Barnrättsdagarna Barnrättsdagarna är ett samarbete mellan Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Barnombudsmannen och är en etablerad mötesplats för aktörer som vill utveckla sitt barnrättsarbete. Barnrättsdagarna ägde rum i Örebro i april och samlade över 1200 deltagare som i huvudsak arbetar i verksamheter som rör barn. Konferensens fokus 2017 var barnrättsperspektiv på migration, integration och inkludering. Barnrättsdagarna föregicks i år av ett högnivåmöte i riksdagen om barn på flykt procent av deltagarna som besvarade en enkät efter Barnrättsdagarna 2017 upplevde att Barnrättsdagarna hade bidragit till att utveckla deras kompetens kring vad ett barnrättsperspektiv i migrationsprocessen kan innebära procent angav att de kommer att rekommendera andra att anmäla sig till Barnrättsdagarna 2018 och 93 procent av deltagarna var nöjda med Barnrättsdagarna som helhet. 33 Barnrättsdagarna hade fler än 1450 följare på Facebook efter konferensen vilket var en ökning med 250 följare jämfört med tidigare år. Inför Barnrättsdagarna 2017 startade vi även ett Instagramkonto där vi hade över 210 följare. Barnrättstorget I juli medverkade Barnombudsmannen för sjunde året i rad som en av initiativtagarna och arrangörerna av Barnrättstorget i Almedalen på Gotland. Syftet med Barnrättstorget är att skapa en träffpunkt för att sprida kunskap och diskutera frågor som rör barnets rättigheter. Under Barnrättstorget 2017 medverkade 28 organisationer och myndigheter, 68 seminarier och aktiviteter genomfördes med sammanlagt över 2250 åhörare. Barnombudsmannen deltog i sammanlagt 24 seminarier och paneldiskussioner under Almedalsveckan. Barnombudsmannen arrangerade tre egna seminarier som handlade om nyanlända barns hälsa, om hur asylprocessen kan bli bättre anpassad till barn, samt om papperslösa barn. Barnombudsmannen arrangerade i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset sju gemensamma tältsamtal. 34 Nytt för 2017 var eventet Lilla Almedalen, till vilket vi bjöd in ungdomar från olika organisationer för att få möta en politiker från ett riksdagsparti och där ställa frågor om barn och ungdomspolitiken. Lilla Almedalen ägde rum vid åtta tillfällen. Samtliga riksdagspartier var representerade. Barns egen kunskap I oktober 2015 fick Barnombudsmannen regeringsuppdraget att genomföra kunskapshöjande insatser för barn och unga om deras rättigheter. 35 Under 2015 arbetade Barnombudsmannen fram en testmiljö för en barnrättsportal. Under 2017 testades barnrättsportalen på elever och pedagoger. Dels gjordes tester för att ta reda på hur målgrupperna tar till sig information, dels hur man arbetar utifrån olika digitala plattformar som dator och surfplattor. Vi genomförde även tester på hur den grafiska formen och kommunikationen på barnrättsportalen uppfattas och utifrån resultaten gjordes en del justeringar. Under året genomfördes även användartester och vi konstaterade att barn och unga för att ta reda på sina rättigheter söker på mina rättigheter via Google. Vi har därför valt namnet minarättigheter för portalen. Minarättigheter har i sin slutversion två huvuddelar. Dels pedagogdelen där lektioner och handledningar finns. Dels barn- och unga-delen som ska fungera som fördjupande informationssidor för olika åldersgrupper. Minarättigheter vidareutvecklades under året och försågs med readspeaker, quizmotor, filmspelare, typsnitt, grafiska element, illustrationer och fotografier som ska skapa interaktivitet och bygga identiteten. Barnombudsmannen genomförde under 2017 filmworkshops med barn för att få information om vad som är bra lärande film utifrån deras perspektiv. Vi producerade sedan filmer för minarättigheter. En film beskriver barnkonventionens historia och dess fyra portalartiklar. Den fungerar som informationsfilm allmänt för barnkonventionen men ska också användas för grundlektionen om barns rättigheter. 31) Se även kap ) Övriga svarade Ingen ny kunskap (3%) eller Lite (17%). 33) Övriga svarande var Lite nöjda (6,5%) eller inte nöjda (0,5%) 34) Seminarierna genomfördes på följande teman: 1: Hur kan Sverige säkerställa ensamkommande barns rätt till bästa möjliga hälsa? 2: Rätten till sin familj, gäller den alla eller måste vi göra undantag i tider av kris? 3: Barns egna asylskäl i asylprocessen 4: Hur kan vi förebygga, reducera och minska riskerna för att barn utsätts för sexuella övergrepp? 5: Våld mot barn i nära relationer. 6: Barns som tvingas leva med en våldsam förälder. 7: Barn med funktionsnedsättning och deras utsatthet för våld. 35) Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter enligt barnkonventionen 2017, enligt beslut S2016/07779/RS (delvis) samt beslut S2015/06288/FST (delvis), S2015/08135/RS (delvis) 16/39

17 KUNSKAP OM RÄTTIGHETER Mina rättigheter har också en film som ska användas för att informera om sajten. Den är riktad till målgruppen pedagoger och skolpersonal. Den är en produktion som gjorts med barn i åk 3 och åk 8 och som visar arbete i klassrum, intervjuer med elever, pedagoger och en rektor. För att skapa nyfikenhet på temat inför varje lektion tog Barnombudsmannen fram ett kortfilmsmanér där bilder och korta filmsnuttar paketeras med en inramande vinjett. Barnombudsmannen genomförde en workshop tillsammans med elever och tog fram ett par quiz och testade texter som vi producerat för olika åldrar. Barnombudsmannen träffade under året ett antal referensgrupper för att presentera sajten, få information om vad deras åsikter är och om de är intresserade av att delta i spridning i sina respektive kanaler. Barnombudsmannen fick även värdefull information från elev- och ungdomsorganisationer. Vidare fick Barnombudsmannen god förståelse för de behov som elever med funktionsnedsättning har för att kunna ta del av lektioner och information. Barnombudsmannen träffade skolledare, frivilligorganisationer och myndigheter. Barnombudsmannen förberedde lanseringen av minarättigheter genom ett antal aktiviteter. Ett informationsbrev skickades ut till nära 395 pedagoger som tidigare deltagit i en förberedande enkät och som sagt att de vill ha information om sajten när den tar form. Pedagogerna kommer under början av 2018 få ta del av materialet i syfte att utvärdera innehållet. Barnombudsmannen publicerade löpande nyheter och information kopplat till myndighetens arbete. Antal användare för Barnombudsmannens barn- och unga-sidor ligger betydligt högre 2017 jämfört med 2016, respektive Även antalet sidvisningar ökade, från till Denna ökning går främst att härleda till det sökmotoroptimeringsarbete som påbörjades våren på och själva tagit fram 133 stycken svar till frågelådans arkiv. Årsrapportering Barnombudsmannens årsrapportering 2017 handlade om barn på flykt. Resultaten av arbetet presenterades i en delrapport i februari, Nyanlända barns hälsa 36, och en årsrapport, Barn på flykt 37, i mars. Under arbetet med att undersöka asylsökande och nyanlända barns hälsostatus kom det till Barnombudsmannens kännedom att många ensamkommande barn och unga mådde psykiskt dåligt och riskerade att skada sig själva. Därför använde Barnombudsmannen de rättsliga befogenheterna för att kalla tre myndigheter till överläggningar; Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Migrationsverket och Socialstyrelsen. Efter mötet presenterades ett antal förslag på förbättringar. 38 Som en del av det förebyggande arbetet med att förebygga den psykiska ohälsan producerade Barnombudsmannen, i samarbete med Rädda Barnen, Mind och Ensamkommandes förbund, två filmer om suicidprevention. 39 Dessa sprids i sociala medier. Årsrapporten släpptes därpå i sin helhet tillsammans med ett särskilt informationsmaterial för barn och unga som publicerades på Barnombudsmannens webbplats. 40 Här finns bland annat en förenklad version av årsrapporten och även digitala berättelser som barn och unga själva har tagit fram utifrån sina erfarenheter, och en film där dåvarande barnombudsman Fredrik Malmberg presenterade Barnombudsmannens arbete och förslag till förändringar. På webbplatsen återfinns också råd som barnen vi träffat ger till andra barn på flykt. Möjlighet att ställa frågor till Barnombudsmannen Barnombudsmannen har under barn- och ungasidorna en chatt där barn och unga har möjlighet att inom olika tematiska områden diskutera och ställa frågor till Barnombudsmannen. Under 2017 kunde barn och unga chatta vid tre tillfällen: > > Mars: Barn på flykt > > April: Skola och utbildning > > Maj: Barnkonventionen För att öka vår kontakt med barn, och erbjuda en kontaktmöjlighet som är mer anpassad för barns behov och kommunikationsvanor, startade vi i maj 2017 en frågelåda, Fråga Barnombudsmannen, på vår webbplats. Via frågelådan kan barn och unga på ett lättillgängligt sätt skicka in frågor till oss och få svar inom en eller några dagar. Frågorna och svaren publiceras, efter en sekretessgranskning, offentligt så att även andra kan ta del av dem. Under året har vi svarat 36) Barnombudsmannen. Nyanlända barns hälsa ) Barnombudsmannen. Vi lämnade allting och kom hit : Röster från barn och unga på flykt ) 39) 40) 17/39

18 18/39

19 RÄTTIGHETER TILLGODOSEDDA 6. Rättigheter tillgodosedda Verksamhetsområde FN:s BARNRÄTTSKOMMITTÉS REKOMMENDATIONER FN:s barnrättskommitté uttrycker oro över de stora skillnaderna mellan olika kommuner och landsting när det gäller genomförandet av barnkonventionen, vilket leder till att barns tillgång till stöd och tjänster inte är likvärdig. Kommittén rekommenderar Sverige att säkerställa att alla barn i Sverige på ett likvärdigt sätt tillförsäkras sina rättigheter. FN:s barnrättskommitté framför även rekommendationer till Sverige i en rad sakfrågor. Det gäller bland annat barn i migrationsprocesser, barn med psykisk ohälsa, barn i tvister om vårdnad, boende och umgänge, barn i samhällets vård, barn som utsätts för eller bevittnar våld, barn med funktionsnedsättning samt barn som berörs av rättsprocesser, antingen som brottsoffer eller som brottsmisstänkta. FN:s barnrättskommitté ser positivt på att barnets rätt att få sitt bästa beaktat enligt artikel 3 i barnkonventionen tas upp i vissa lagar, men är fortfarande oroad över att det inte läggs tillräcklig vikt vid denna rätt. Kommittén rekommenderar Sverige att stärka sina åtgärder för att höja kunskapen om betydelsen och den praktiska tillämpningen av principen om barnets bästa. Sverige rekommenderas säkerställa att artikel 3 återspeglas i lagstiftningen och administrativa åtgärder samt att den ligger till grund för och är vägledande i alla beslutsprocesser som inbegriper barn. FN:s barnrättskommitté påpekar också att barnets rätt att komma till tals är otillräckligt genomförd i praktiken. I synnerhet när det gäller vårdnad, boende och umgänge, i utredningar inom socialtjänsten och i asylprocessen. Kommittén rekommenderar Sverige att vidta åtgärder för att stärka rätten att komma till tals och säkerställa att ett barn alltid får komma till tals vid beslut som påverkar barnet. FN:s barnrättskommitté är allvarligt oroad över hur Sverige använder isolering av barn som misstänks för brott och som placerats i häkte och arrest, liksom över det stora antalet barn som placeras i arrest. Kommittén rekommenderar Sverige att omgående bryta isoleringen för alla barn. Vidare rekommenderas Sverige att ändra sin lagstiftning så att isolering av barn under alla omständigheter är förbjuden samt att standardisera Polisens rapporteringsmekanismer för barn i arrest. FN:s barnrättskommitté framhåller även sin oro över situationen för barn och unga i psykiatriska vårdmiljöer, särskilt vad gäller tvångsåtgärder som fastspänning och avskiljning. FN:s barnrättskommitté rekommenderar Sverige att i lag förbjuda fastspänning och avskiljning i psykiatriska vårdmiljöer och på andra inrättningar, att säkerställa att barn på alla vårdinrättningar har tillgång till en oberoende klagomålsmekanism, att förhållandena på sådana institutioner regelbundet och effektivt övervakas liksom att rapporter om grym, omänsklig eller förnedrande behandling av barn skyndsamt och objektivt utreds. Vidare uppmanas Sverige att säkerställa att medicinsk och icke-medicinsk vårdpersonal utbildas i vårdmetoder som inte inbegriper våld och tvång. Situationen för barn och unga med funktionsnedsättning lyfts fram i flera avsnitt av FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige. FN:s barnrättskommitté understryker bland annat sin oro över det stora och ökande antalet självmord bland personer med funktionsnedsättning, inklusive barn, vilket även påpekats av kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 41 Sverige uppmanas av FN:s barnrättskommitté att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra, identifiera och komma till rätta med grundorsakerna till självmord hos barn med funktionsnedsättning. FN:s barnrättskommitté har även flera synpunkter på Sveriges arbete när det gäller barn i asylprocessen, inte minst ensamkommande barns rättigheter och rätten för barn att få sina egna, specifika asylskäl prövade. 6.2 BARNOMBUDSMANNENS ANALYS I utsatta situationer, då man är som mest sårbar, kan mänskliga rättigheter ha som störst betydelse. I dessa situationer sätts ofta de mänskliga rättigheterna på hårdast prov. I förarbetena till lagen om Barnombudsman betonas vikten av att Barnombudsmannen särskilt ger röst åt barn i utsatta situationer, eftersom de inte har samma möjlighet som andra barn att få sina rättigheter förverkligade. 42 Det stämmer väl överens med rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté som har uttryckt särskild oro över möjligheterna för barn i utsatta situationer att få inflytande över beslut som rör dem. FN:s barnrättskommitté har också markerat att det inte räcker med att ha rättigheter på pappret, det måste också vara möjligt att få dessa rättigheter förverkligade. Barnombudsmannens andra verksamhetsområde handlar därför om att barn i utsatta situationer ska få sina mänskliga rättigheter förverkligade. Barnombudsmannen har gjort bedömningen att för att nå framgång inom detta område måste vi arbeta med ett tydligt fokus. De rekommendationer som FN:s barnrättskommitté ger till Sverige är en viktig utgångspunkt när vi väljer område att granska djupare. Inom de områden vi väljer att granska kan vi få mer kunskap med stöd av arbetssättet Unga Direkt som gör det möjligt för barn och unga med egen erfarenhet att komma till tals. Barnen hjälper oss att kvalitativt få syn på viktiga frågeställningar och rättighetsutmaningar som vi därefter kan belysa ytterligare genom enkäter, kartläggningar och riktade dialoger med beslutsfattare och experter. En annan utgångspunkt för vårt arbete är den analys vi gör av hur barns levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 hjälper oss att hitta de områden där vi särskilt behöver fördjupa vår kunskap och våra insatser. 41) FN:s barnrättskommitté. Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport (CRC/C/SWE/ CO/5), 2015, punkt 21 och ) En förstärkt Barnombudsman: Socialutskottets betänkande (2001/02:SOU17) /39

20 Med utgångspunkt i FN:s barnrättskommittés kritik mot Sverige när det gäller genomförandet av barnkonventionen i kommuner och landsting valde Barnombudsmannen under 2017 att arbeta fördjupat med barns jämlika uppväxtvillkor. Utifrån indikatorer i Max18 har vi valt ut ett antal kommuner och stadsdelar i Sverige (se kapitel 6.3). Med hjälp av UngaDirekt samtalade vi sedan med barn och unga som lever i de aktuella kommunerna och stadsdelarna för att höra hur deras rättigheter tillgodoses och hur de ser på sin situation. Resultatet av vårt arbete kommer att presenteras i den årsrapport som myndigheten ska lämna till regeringen i mars Andelen barn placerade i heldygnsvård fortsätter att öka. Barn i samhällsvård är, både utifrån den information vi får av barn och unga och utifrån den utvecklingen som vi ser i Socialstyrelsens statistik, en fortsatt prioriterad fråga. Under slutet av 2015 och under 2016 genomförde Barnombudsmannen ett fördjupande arbete om barn på flykt. De ensamkommande asylsökande barnen har tidigare stått för en stor del av ökningen av antalet barn som bor på institution, men även utifrån andra aspekter är barn på flykt en viktig grupp att uppmärksamma utifrån ett barnrättsperspektiv. FN:s barnrättskommitté har bland annat uttryckt oro över att det i asylprocesser inte läggs tillräcklig vikt vid barnets rätt att få sitt bästa beaktat i asylprocessen, att barnspecifika former av förföljelse inte uttryckligen anges som grund för asyl i Utlänningslagen liksom att det i lagen om god man för ensamkommande barn inte anges en tidsram för när barnet ska förordnas en god man, vilket i vissa fall leder till att barn får vänta i flera veckor innan en god man förordnas. I mars 2017 överlämnade Barnombudsmannen vår årsrapport till regeringen som har tema barn på flykt. En grupp som inte är synlig varken i Max18 eller i övrig tillgänglig statistik om barn är barn med funktionsnedsättning. Det gör det inte mindre angeläget att i linje med rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté ge ökad uppmärksamhet åt livssituationen för denna grupp. Max18 visar att andelen barn som uppger att de varit utsatta för stöld, våld och hot har minskat samtidigt som andelen barn som uppger att de varit delaktiga i brott också har minskat. Utvecklingen har hållit i sig över tid och är naturligtvis glädjande. Samtidigt finns det skäl att fortsatt analysera situationen för de barn som inte är del av denna förändring. Det gäller de barn som är mer brottsutsatta och de barn som löper ökad risk att hamna i kriminalitet. Misslyckande i skolan är en faktor som har mycket stor negativ verkan på risken att hamna i kriminalitet, missbruk och utslagning. Könsskillnaderna är särskilt markanta i Max18 vad gäller skolresultat och psykisk ohälsa. FN:s barnrättskommitté har uppmanat till en noggrann analys av orsakerna bakom pojkars relativt låga studieresultat. På samma sätt har FN:s barnrättskommitté uttryckt oro över den psykiska ohälsan bland flickor. Statistiken i Max18 visar att det för barn med psykosomatiska besvär fortsatt finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkar PRESTATIONER Generella insatser för barn i utsatta situationer Barns jämlika uppväxtvillkor Barnombudsmannen har inom årstema 2018 genomfört en kartläggning av kommuner och stadsdelar i Sverige utifrån ett index som består av sex socioekonomiska indikatorer, tre utbildningsindikatorer och tre hälsoindikatorer. 44 Barnombudsmannen har även tagit fram en rättsutredning med grundläggande frågeställningar och ett samtalsstöd. Barnombudsmannen har lyssnat till total 92 barn och unga. Vi har träffat barnen enskilt eller i grupp vid ett eller två tillfällen. De barn och unga vi träffat är mellan 5 och 20 år gamla. Totalt har 2 ungdomar varit över 18 år. Indexet har använts som grund för urval för barnträffar. Vi har mött barn och unga på stadsdelsnivå och i kommuner som har fått höga siffror i det index vi tagit fram. Höga siffror anger där att utsattheten är hög. Vi har strävat efter att ha en geografisk spridning. Barnombudsmannen har valt bort kommuner med ett mycket lågt invånarantal, då detta kan leda till en sekretessproblematik. Barnombudsmannen kodade, bearbetade och analyserade det som framkom i intervjuerna med barn och unga inför årsrapporteringen Barnombudsmannen genomförde möten med forskare och praktiker. I november bjöd Barnombudsmannen in Forte för att berätta om sin forskningssammanställning barns ojämlika villkor och genomförde senare samma månad en expertträff med forskare och praktiker som delade med sig av sin kunskap om barn i socioekonomiskt utsatta områden. Riktade insatser för barn i utsatta situationer Barn i samhällsvård Barnombudsmannen följde under 2017 upp utredningen Barn och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU från Den 15 april 2017 trädde en ny bestämmelse i socialtjänstlagen i kraft, som innebär att ett barn eller en ung person i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en hälsoundersökning. Bestämmelsen är ett av förslagen som framfördes i LVU-utredningen. Med hänvisning till denna lagändring skrev Barnombudsmannen under våren en debattartikel tillsammans med forskare och generaldirektören på SiS som publicerades i Göteborgs Posten med titeln Placerade ungdomars hälsa kraftigt eftersatt. 46 I Almedalen anordnade Barnombudsmannen även ett seminarium på Barnrättstorget på samma tema, med titeln Stora hälsoproblem hos ungdomar inom samhällsvård. Barnombudsmannen deltog under året i två seminarier med den nationella samordnaren med uppdraget att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården. Vidare deltog Barnombudsmannen i samråd i några av Socialstyrelsens uppdrag om placerade barn. Det handlade 43) Max18/SCB, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden: Barn med psykosomatiska besvär. 44) Indexet består av följande indikatorer: andel barn i familjer i ekonomisk utsatthet (max 60 procent av medianen), andel barn i familjer med låg inkomststandard, andel barn med minst en sjukskriven förälder, andel barn med minst en arbetslös förälder, andel barn år lagförda för brott och andel unga som varken arbetar eller studerar. Därutöver ingår tre utbildningsindikatorer som består av andel behöriga till gymnasiet efter 9:e klass, genomsnittlig betygspoäng och resultat från nationella prov i svenska, engelska respektive matematik. Dessutom ingår tre hälsoindikatorer som består av självskattad psykisk hälsa, alkoholkonsumtion bland barn samt rökning bland barn. 45) Barn och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU från 2015 (SOU 2015:71) 46) Placerade ungdomars hälsa kraftigt eftersatt. Göteborgs Posten, 21 mars /39

21 RÄTTIGHETER TILLGODOSEDDA om uppdragen Analys om den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppdrag även bör omfatta den sociala barnoch ungdomsvården och Överlämnande av uppgifter som innefattar myndighetsutövning i den sociala barn- och ungdomsvården. Barnombudsmannen har under flera år träffat många barn i samhällets vård och har vid upprepade tillfällen uppmärksammat behovet av insatser för att säkerställa alla barns rätt till en trygg och säker uppväxt. Barnombudsmannen avstyrkte därför i sitt remissvar Socialstyrelsens förslag att kraven på behörighet hos personalen för myndighetsutövning i den sociala barnavården skulle sänkas. 47 Barnombudsmannen har också en expert i utredningen Framtidens socialtjänst, som har till uppgift att se över socialtjänstlagen. 48 Utredningen startade sitt arbete under hösten 2017 och ska slutredovisa till regeringen den 1 dec Barn i ekonomisk utsatthet Barnombudsmannen presenterade i december 2016 rapporten Inget rum för trygghet barn och unga om vräkning och hemlöshet. 49 Rapporten använder både kvantitativ och kvalitativ analys för att belysa omfattningen och erfarenheten av barn i svåra boendesituationer. Rapporten visar hur ekonomisk utsatthet samverkar med hemlöshet och utestängning från den ordinarie bostadsmarknaden. Den visar också att hemlöshet bland barn oavsett om det föregåtts av en vräkning eller ej leder till en lång rad av rättighetskränkningar. Rapporten presenterades under ett frukostseminarium i januari 2017 i Stockholm med inbjudna från myndigheter, akademi och ideell sektor. Barnombudsmannen presenterade också rapporten under ett seminarium på samverkanskonferensen Bostadsmötet oktober och spred kunskap om barns situation vid vräkning och hemlöshet till forskare, politiker och praktiker. Inom ramen för Myndighetsnätverket för barn och ungdomsfrågor har Barnombudsmannen deltagit i ett möte om barns skuldsättning. Liksom föregående år uppmanade Barnombudsmannen, tillsammans med Konsumentverket och Kronofogden, fordringsägare och ombud att inte skuldsätta barn, utan istället ingå avtal med barnets vårdnadshavare. Barnombudsmannen deltog i en offentlig utfrågning i riksdagens civilutskott och gav där Barnombudsmannens syn på skuldsättning av barn samt svarade på frågor om barns skuldsättning från utskottets medlemmar. Barn med psykisk ohälsa Barnombudsmannen följde under året upp årsrapporten Bryt tystnaden 50 samt kritiken från FN:s barnrättskommitté när det gäller behandlingen av barn och unga som vårdas inom psykiatrin. Barnombudsmannen deltog i en referensgrupp inom ramen för Den nationella samordnaren för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsas uppdrag att genomföra en översyn av tvångsåtgärder mot barn enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128). 51 I referensgruppen förde Barnombudsmannen fram rösterna från de barn och unga som vi mötte inom ramen för arbetet med Bryt tystnaden samt FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige. Barn med funktionsnedsättning Barnombudsmannen följde under året upp kraven i årsrapporten Respekt Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd som överlämnades till regeringen mars Årsrapporten presenterades på MR dagarna i Jönköping, Skolforum i Stockholm, Unga allergikers LAGA-konferens (Laktos Astma Gluten Allergi), under konferenser anordnade av Myndigheten för delaktighet i Helsingborg och Umeå samt konferenser anordnade av Specialpedagogiska skolmyndigheten i Stockholm, Karlstad, Göteborg, Malmö och Umeå. Barnombudsmannen bistod även med expertstöd till Myndigheten för delaktighet och DO i uppdraget om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 53 Barnombudsmannen medverkade på arbetsgruppens möte och bidrog till att barnrättsperspektivet finns med i uppdragets aktiviteter. Vi producerade utöver detta ett quiz om funktionsnedsättning tillsammans med Myndigheten för delaktighet. Detta quiz kommer att publiceras på minarättigheter under Inom uppdraget medverkade Barnombudsmannen på Myndigheten för delaktighets två regionala konferenser, i Helsingborg och Umeå, där vi presenterade vår årsrapport Respekt. Tillsammans med Myndigheten för delaktighet hade vi en gemensam monter på Skolforum i Stockholm i oktober, där vi även medverkade på ett seminarium om tillgänglighet i skolan. På MR-dagarna i Jönköping i november hade vi en gemensam monter och seminariummed Myndigheten för delaktighet och DO. Syftet med medverkan på dessa mässor var att informera och dela ur material om barnkonventionen, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Barnombudsmannens årsrapport Respekt samt om minarättigheter. Vi deltog även i en utbildningsfilm om barns rättigheter för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Barn i asylprocessen I januari släppte Barnombudsmannen rapporten Nyanlända barns hälsa. 54 Rapporten baserades på intervjuer med omkring 146 barn och unga som genomfördes under 2016 och en enkät till elevhälsan i 1000 skolor som också genomfördes samma år. Barnombudsmannen lämnade i mars 2017 över årsrapporten Vi lämnade allting och kom hit till regeringen. 55 Rapporten bygger i huvudsak på samma intervjuer med barn och unga på flykt som kommit till Sverige som Nyanländas barns hälsa. I rapporten granskas i tre områden, rätten till en rättssäker asylprocess, rätten till trygghet och skydd i form av socialtjänsten, god man och boende samt rätten till utbildning. Båda rappor- 47) Förslag till reviderade föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i social barn- och ungdomsvård (Dnr /2017) Ställd till Socialstyrelsen. (Dnr 3.9:0564/17) 48) Översyn av Socialtjänstlagen (Dir. 2017:39). 49) Barnombudsmannen. Inget rum för trygghet : Barn och unga om vräkningar och hemlöshet ) Barnombudsmannen. Bryt tystnaden: Barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa ) Tilläggsdirektiv till Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa (S 2015:09) Dir. 2016: ) Barnombudsmannen. Respekt: Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ) Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2016, (S2015/2415/FST) 54) Barnombudsmannen. Nyanländas barns hälsa: Delrapport i Barnombudsmannens årstema 2017 Barn på flykt ) Barnombudsmannen. Vi lämnade allting och kom hit : Röster från barn och unga på flykt /39

22 22/39

23 RÄTTIGHETER TILLGODOSEDDA terna presenterades och diskuterades i panelsamtal under Almedalsveckan. Inom ramen för regeringsuppdraget Varför ensamkommande barn försvinner träffade vi barn och unga i arbetet med att få ökad kunskap om varför ensamkommande barn avviker. 56 Trots att vi sökte barn med erfarenheter av att ha avvikit var det en del barn som under mötet inte berättade om någon erfarenhet från att ha varit avviken eller försvunnen. Deras röster valde Barnombudsmannen att inte analysera. Analysen utgår från röster från 41 barn och unga, av dessa är 4 flickor och 37 pojkar i åldrarna 13 till 20 år. Några hade fyllt 18 år när vi träffades, men berättade om erfarenheter före eller i samband med 18-årsdagen. Av dessa ungdomar säger en del att de är barn, men att de har blivit åldersuppskrivna. Barnombudsmannen valde att ta med deras berättelser eftersom de representerar en utsatt grupp med stor risk att avvika eller försvinna. Deras berättelser kan bidra till förståelsen för varför barn och unga avviker och hur samhället kan förebygga att så sker. En del av dessa ungdomar lever fortsatt som försvunna idag. En betydande andel av barnen berättade om olika missförhållanden på boendet. Det handlar om våld, hot, övergrepp och kränkningar. I Barnombudsmannens möten med barn och unga beskrev många att de i stor utsträckning farit mycket illa under tiden som avvikna. Barnombudsmannen erbjöd den 29 november 2017 barn att förmedla sina berättelser och konkreta råd till riksdagsledamöter i socialutskottet. Barnombudsmannen sammanfattade informationen från barn och unga i en rapport som redovisades till regeringen den 11 dec Inom projektet tog Barnombudsmannen även fram ett informationsblad med uppdragets resultat och förslag i syfte att sprida innehållet till berörda myndigheter och aktörer. 58 Resultaten från rapporten om ensamkommande barn som försvinner spreds till berörda myndigheter, kommuner och övriga aktörer som arbetar med eller för ensamkommande barn. En film med barns egna berättelser producerades och spreds. 59 Utöver rapporten spreds en sammanfattning, med bland annat våra förslag och barnens råd, på vår hemsida, sociala medier och via nyhetsbrev till relevanta aktörer. I november 2017 kallade Barnombudsmannen kommuner och landsting till överläggningar om asylsökande och nyanlända barn och unga som mår psykiskt dåligt och som riskerar att skada sig själva eller ta sina liv. 60 Efter mötet presenterade Barnombudsmannen förslag på åtgärder. Ett av förslagen handlade om att ensamkommande som mår psykiskt dåligt måste få tillgång till barn- och ungdomspsykiatrin i större utsträckning. Barn som utsätts för våld eller exploatering Barnombudsmannen belyste under året att det krävs genomgripande insatser på bred front för att förbättra skyddet för barn som riskerar att utsättas för sexuella övergrepp. Myndigheten lyfte bland annat att det krävs en utredning av barnpornografibrottet, något som också justitieminister Morgan Johansson initierade under året. 61 Varje dag tittar nya personer på bilder på barn som utsätts för övergrepp, och varje gång någon laddar upp, laddar ner, eller sprider övergreppen är det ytterligare ett övergrepp mot barnet. Barnombudsmannen menar att barnpornografibrott är ett allvarligt brott mot barn och inte ett brott mot allmän ordning. Barnombudsmannen yttrade sig under året kring utredningen Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60). 62 Barnombudsmannen yttrade sig även kring utredningen Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70). 63 Barnombudsmannen välkomnar de förslag i utredningen som syftar till att tydliggöra och förstärka det rättsliga skyddet för människohandelsbrott mot barn, men är kritiska till att utredningens förslag inte i tillräcklig utsträckning kommer innebära en reell förändring för barn och unga och att lagstiftningen riskerar att vara fortsatt svårtolkad. Myndigheten samverkade under året med Länsstyrelsen i Stockholm i deras uppdrag att samordna arbetet mot prostitution och människohandel. Barnombudsmannen föreläste även om våld mot barn, inklusive barnäktenskap, för flera olika aktörer. Kränkningar i skolan Barnombudsmannen fortsatte under året att bevaka, följa upp och sprida erfarenheterna från arbetet med 2015 års årsrapport Välkommen till verkligheten barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan. 64 I december 2016 presenterades betänkandet i utredningen Bättre skydd mot diskriminering. 65 Utredningen hänvisar till Barnombudsmannens tidigare årsrapporter, Respekt (2016) och Välkommen till verkligheten (2015), och att det är väldigt svårt för barn att förstå systemet med uppdelning mellan Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen (DO) vad gäller skyddet mot diskriminering och att dessa myndigheter dessutom ger barnen olika möjligheter till upprättelse. Betänkandet föreslog, i linje med vad Barnombudsmannen tidigare föreslagit, att Skolinspektionen ska ta över arbetet. Betänkandets förslag gick ut på remiss och i september 2017 svarade Barnombudsmannen på betänkandet. 66 Barnombudsmannen tillstyrker i sitt svar bland annat att det ska inrättas en diskrimineringsnämnd och att tillsyn av skollagsreglerad verksamhet 56) Uppdrag om varför ensamkommande barn försvinner 2016, enligt beslut S2016/07779/RS (delvis) samt beslut S2016/04467/FST (delvis) 57) Barnombudsmannen. Ensamkommande barn som försvinner ) 59) 60) 61) publicerat 16 juni ) Barnombudsmannens remissvar på Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60). Barnombudsmannens Dnr 3.9:0557/16 63) Barnombudsmannens remissvar på Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer (SOU 2016:70). Barnombudsmannens Dnr 3.9:0812/16 64) Barnombudsmannen. Välkommen till verkligheten barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan. Barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan ) Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87) 66) Barnombudsmannens svar på betänkandet Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87). Barnombudsmannens Dnr 3.9:0458/17. 23/39

24 ska föras över från DO till Skolinspektionen liksom de förändringar gällande DO:s fortsatta arbete som föreslås. Barn i rättsprocessen Barnombudsmannen skickade i maj in sitt remissvar till utredningen Se barnet! Betänkande av 2014 års vårdnadsutredning. 67 I remissvaret var Barnombudsmannen bland annat kritisk till avsaknad av ett barnrättsperspektiv, brister angående barns delaktighet, att utredningen inte skiljer på konflikter med och utan våld samt att utredningen bortser från frågor om umgänge och boende. 68 En del av Barnombudsmannen kritik baserades på det särskilda yttrande som Barnombudsmannens expert i utredningen tidigare lämnat till utredningen. 69 I remissvaret lyfte vi också fram röster från barn som vi tidigare träffat och som berättat om sina erfarenheter att vara berörda av föräldrarnas tvist om vårdnad, boende eller umgänge. Barnombudsmannen träffade barn som berättade om sina erfarenheter gällande barns rätt till att veta om sitt ursprung. Dessa samtal skedde efter förfrågan från Utredningen om faderskap och föräldraskap. 70 Barnombudsmannen följde under året upp årsrapporten Från insidan, baserad på möten med barn och unga i arrest och häkte 71, samt kritiken från FN:s barnrättskommitté när det gäller behandlingen av barn och unga som misstänks för brott. Barnombudsmannen samverkade bland annat med Polisen i myndighetens arbete med att ta fram en ny arresthandbok som riktar sig till personal som arbetar i polisens arrester. Barnombudsmannen överlämnade även en skrivelse till Regeringen, genom Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, gällande situationen för barn under 15 år som misstänks för brott. 72 I skrivelsen lyfter Barnombudsmannen att det behöver genomföras en genomlysning och kartläggning av hur barnets rättigheter tillvaratas i samband med att barn i icke-straffmyndig ålder är misstänkta för att ha begått allvarliga brott. Det behöver också säkerställas att barn som misstänks för allvarliga brott, såväl straffmyndiga barn som barn som inte har uppnått straffmyndig ålder, ska ha tillgång till en offentlig försvarare eller juridiskt biträde från första förhöret. I oktober 2016 fick Barnombudsmannen ett uppdrag av regeringen som handlar om att öka kunskapen om barns och ungas erfarenheter av våldsbejakande extremism och terrorism. 73 Barnombudsmannen mötte och lyssnade på 55 barn och unga i åldrarna år under De unga som var över 18 år när vi träffade dem var under 18 år då de fick sina erfarenheter av islamistisk våldsbejakande extremism. Av de barn och unga vi träffade var 28 pojkar och 27 flickor. Barnombudsmannen träffade dels barn med direkt erfarenhet av att själva ha varit involverade i våldsbejakande islamistisk extremism, dels barn med erfarenhet av att närstående eller vänner är eller har varit involverade i våldsbejakande islamistisk extremism och dels barn som inte har direkt erfarenhet av våldsbejakande islamistisk extremism, men som bor i områden varifrån personer har anslutit sig till våldsbejakande miljöer. Barnombudsmannen träffade och samtalade med barn och ungdomar på skolor, i barnens hemmiljöer och i Barnombudsmannens lokaler. Resultatet av arbetet redovisades i en rapport som överlämnas till regeringen i januari Barnombudsmannen påbörjade även arbetet med uppdragets andra del som handlar om att sammanställa en kunskapsöversikt över befintlig forskning gällande barns erfarenheter av vänsteroch högerextremism. Denna del av uppdraget ska redovisas i maj ) Se barnet! Betänkande av 2014 års vårdnadsutredning (SOU 2017:6). 68) Se remissyttrande till Se barnet! Betänkande av 2014 års vårdnadsutredning (SOU 2017:6). Barnombudsmannens Dnr 3.9:0203/17. 69) Se särskilt yttrande till Se barnet! Betänkande av 2014 års vårdnadsutredning (SOU 2017:6). 70) Utredning om modernare regler om faderskap och föräldraskap (Dir. 2017:28). 71) Barnombudsmannen. Från insidan: Barn och unga om tillvaron i arrest och häkte ) Grundläggande mänskliga rättigheter för barn som misstänks för brott, skrivelse ställd till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, dnr :0710/17. 73) Uppdrag till Barnombudsmannen att öka kunskapen om barns upplevelser av våldsbejakande extremism och terrorism (Ku2016/02294/D). 24/39

25 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 7. Kompetensförsörjning Under 2017 genomförde Barnombudsmannen flera aktiviteter för att behålla, utveckla och rekrytera personal. I den årliga handlingsplanen för arbetsmiljöfrågor beskriver Barnombudsmannen årets insatser för friskvård och arbetsmiljöfrågor. Under 2017 har medarbetarna bland annat erbjudits friskvård på arbetstid, ergonomisk genomgång och kompetensutveckling. Under året vidareutbildades Barnombudsmannens personal bland annat om barnkonventionen och de regionala och internationella mekanismer som reglerar barnkonventionen. Personalen vidareutbildades även i retorik, agenda 2030 samt kvalitativ analys och metod. Barnombudsmannen arbetade under året med intern utveckling av metoden Unga Direkt. Interna seminarier genomfördes kring att samtala med barn, kodning och analys av barnröster. Medarbetare på Juridik- och utredningsenheten genomgick också enskild utbildning för att utveckla sin intervjuteknik. Under 2017 medverkade Barnombudsmannen i de arbetsmarknadspolitiska programmen Praktik i staten och Moderna beredskapsjobb. Barnombudsmannen har tagit emot en praktikant via Praktik i staten och anställt en medarbetare via Moderna beredskapsjobb. Barnombudsmannen inledde under året en effektiviserings- och digitaliseringsprocess av myndigheten som även syftar till att stödja verksamheten med en ökad mobilitet och höjd säkerhet. Barnombudsmannen inledde ett samarbete med Försäkringskassan om smarta kort och påbörjade även ett samarbete om IT-drift, upphandlade ett nytt ärende och dokumenthanteringssystem samt genomförde en översyn av IT säkerheten. Barnombudsmannen arbetade under året med att implementera myndighetens handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handlingsplanern syftar till att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. 75 Planen innehåller identifierade utvecklingsbehov och mål samt aktiviteter som myndigheten genomfört 2017 samt avser att arbeta vidare med och genomföra under I planen beskrivs jämställdhetsrelaterade problem och åtgärder på tre områden: samhällets bemötande av pojkar och flickor på flykt som var Barnombudsmannens årstema 2017, barnrättsperspektiv i de jämställdhetspolitiska målen och åtgärder som rör Barnombudsmannens egen verksamhet. Barnombudsmannen har haft som mål under 2017 att dels få ett icke-diskrimineringsperspektiv, ett så kallat artikel 2 perspektiv, i myndighetens styrdokument och dels att de aktörer som ingår i regeringsuppdraget att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet ska ha fått ökad kännedom om vad det innebär att arbeta med ett artikel 2 perspektiv och börjat att tillämpa det i relevanta sammanhang. Myndigheten påbörjade en inventering och översyn av samtliga styrdokument och tog under året fram ett förslag på hur man kan arbeta med ett artikel 2 perspektiv. Förslaget innehåller också åtgårder på hur artikel 2 perspektivet ska beaktas i planeringsprocessen. Inom ramen för regeringsuppdraget Att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet 76 informerade och utbildade Barnombudsmanneom vikten av att tillämpa ett perspektiv utifrån artikel 2. Artikel 2 perspektivet var ett genomgripande tema i arbetet med myndighetens årsrapport om Barns jämlika uppväxtvillkor. Barnombudsmannen uppdaterade också sin handlingsplan för jämställdhetsintegrering. I handlingsplanen beskrivs det bristande barnrättsperspektivet i de jämställdhetspolitiska målen och myndighetens synpunkter på hur barnrättsperspektivet kan förbättras. Barnombudsmannen bedömer sammantaget att insatserna har bidragit till att säkra myndighetens kompetensförsörjning i relation till verksamhetens mål. 74) Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Barnombudsmannen, S2016/07779/RS (delvis). Barnombudsmannen har i enlighet med tidigare uppdrag om jämställdhetsintegrering redovisat en plan för hur myndigheten avser bedriva arbetet med jämställdhetsintegrering under i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetpolitiska målen (skr. 2016/17:10). Redovisning av aktiviteter och resultat ska ske i myndighetens årsredovisningar för 2017 och ) Barnombudsmannen. Barnombudsmannens handlingsplan för jämställdhetsintegrering ) Uppdraget att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet (S2016/07875/FST). 25/39

26 26/39