Innehåll RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 5. Ekonomisk översikt 7

Transkript

1 Årsredovisning 2016

2 Innehåll RESULTATREDOVISNING Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 5 Ekonomisk översikt 7 Fakta om barns levnadsvillkor - uppföljningssystem Max18 9 Verksamhetsområde 1: Kunskap om rättigheter 13 FN:s barnrättskommittés rekommendationer 13 Barnombudsmannens analys 13 Prestationer 13 Verksamhetsområde 2: Rättigheter tillgodosedda 19 FN:s barnrättskommittés rekommendationer 19 Barnombudsmannens analys 19 Prestationer 20 Kompetensförsörjning 27 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning 30 Balansräkning 31 Anslagsredovisning 32 Noter 35 Sammanställning över väsentliga uppgifter 39 Barnen och ungdomarna på bilderna i denna årsredovisning har ingenting med textinnehållet att göra. Bilderna är tagna av Maria Steén. Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi har regelbunden dialog med barn och unga för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Vi bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen informerar, bildar opinion och föreslår förändringar i lagar och förordningar i frågor om barns och ungas rättigheter. 2/40 2/40

3 BARNOMBUDSMANNEN HAR ORDET Barnombudsmannen har ordet Under 2016 lämnade Barnrättighetsutredningen förslag till regeringen hur FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska göras till svensk lag. Det är en milstolpe i arbetet för att förverkliga barnets rättigheter. Förslaget kommer att få stor betydelse såväl för det enskilda barnets möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda i praktiken som för synen på barn i samhället i stort. Barnombudsmannen medverkade i utredningen som expert och bidrog i hög grad till utformandet av förslaget och vi bidrog till att utredaren fick möta barn med egen erfarenhet av att i utsatta situationer inte få sina rättigheter tillgodosedda. I vårt remissvar och i det möte med remissinstanser som vi arrangerade tillsammans med Advokatsamfundet och Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet lyfte vi fram väsentliga områden där barns rättigheter behöver stärkas och där barnkonventionen som svensk lag kan bidra. Barnombudsmannen har de senaste åren lyssnat på barn Fredrik Malmberg, barnombudsman i samhällsvård, i ankomstboenden, i HVB-hem, särskilda ungdomshem, psykiatrisk tvångsvård, arrest och häkte. Vi har hört barn som har vräkts från sina hem. Barn som utsätts för övergrepp och våld. Barn som utsätts för kränkningar, mobbning och diskriminering. Barn med funktionsnedsättning som vårdas på institution eller får sin utbildning på specialskolor. Genomgående har barn berättat om hur de saknat kunskap om sina mänskliga rättigheter och att det är svårt för barn att hävda sina rättigheter. I vårt arbete för att bevaka och driva på så att barnkonventionen blir verklighet utgår vi från den dialog vi för med barn och unga, vuxna med kunskap om barns levnadsförhållanden, fakta från vårt statistikverktyg Max18 samt de rekommendationer Sverige får i samband med att FN:s kommitté för barnets rättigheter (FN:s barnrättskommitté) regelbundet granskar hur Sverige efterlever barnkonventionen. Under 2016 har vi diariefört 1004 ärenden och 48 ärenden har anmälts till socialtjänsten, då vi har känt en oro för att barn kan fara illa. Barns kunskap om sina rättigheter Barnombudsmannen har involverat barn och unga i byggandet av lektioner till en barnrättsportal som när den lanseras syftar till att förmedla kunskap till barn i skolan förmedlad av pedagoger. Barnombudsmannen har också chattat och fört dialog med barn via vår hemsida. I regeringsuppdraget om ojämställdhet har barn medverkat som experter och gett förslag på hur ojämställdhet kan motverkas. Under året lanserade Barnombudsmannen tillsammans med Socialstyrelsen sajten Koll på soc ( se) med information riktad till barn om socialtjänsten. En lättläst bok om socialtjänsten riktad till barn i förskolan och affischer riktade till skolan har också tagits fram. Barnkonventionen i kommuner, landsting och myndigheter Barnombudsmannen har gjort flera insatser för att stärka barnrättsperspektivet hos offentliga aktörer med ansvar för barn. Statistikverktyget Max18 med statistik på lokal, regional och nationell nivå uppdaterades. En analysrapport baserad på indikatorer om ekonomisk utsatthet togs fram där situationen för barn som vräks och lever i tillfälliga boendelösningar särskilt granskades. Tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har verktyg utvecklats för att följa upp ett barnrätts- och ungdomsperspektiv. En skrift riktad till revisorer om att göra revision utifrån ett barnrättsperspektiv har spridits till samtliga kommuner, regioner och landsting och verktyg för barnbokslut och barnkonsekvensanalyser har uppdaterats. Tillsammans med länsstyrelsen i Jönköpings län och MUCF arrangerades en tvådagars workshop om barn och våld. Barnombudsmannen arrangerade tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset Barnrättsdagarna i Örebro med 1200 deltagare med seminarier utifrån temat Barnkonventionen som lag vad betyder det i praktiken? I Almedalen arrangerade Barnombudsmannen också tillsammans Barnrättstorget med 48 seminarier och aktiviteter för över åhörare. Barnombudsmannen leder även ett nätverk med myndigheter som arbetar utifrån ett barnoch ungdomsperspektiv. Barnombudsmannen har med stöd av våra rättsliga befogenheter kallat myndigheter till dialog vid tre tillfällen för att diskutera hur barnkonventionen kan få ett starkare genomslag. Det har handlat om dialog med Säkerhetspolisen och Socialstyrelsen om orosanmälningar och uppföljning 3/40

4 av ensamkommande barn som avvikit och sedan återvänder, dialog med Åklagarmyndigheten, Skatteverket, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen i Östergötland om barnäktenskap samt dialog med Polismyndigheten om barn i polisarrest. Barn i utsatta situationer Barnombudsmannens årsrapport för 2016 Respekt - handlade om barn med funktionsnedsättning och hur de barn vi lyssnade på upplever sin situation och vad de tycker bör förändras. Rapporten har diskuterats i flera sammanhang och påverkat förslaget till ny strategi för funktionsnedsättningspolitiken. Under året fortsatte också arbetet med temat för årsrapport 2017 om Barn på flykt. Vi har lyssnat på ensamkommande barn och barn i familj i syfte att undersöka hur barn tycker att asylprocessen och mottagandet fungerar och vilka råd barnen har att ge till förändring. I januari 2016 presenterades en delrapport om ankomstboenden för ensamkommande barn. Under 2017 kommer två rapporter att presenteras, en om Nyanlända barns hälsa och en huvudrapport, årsrapporten till regeringen, på temat Barn på flykt. Häktes- och restriktionsutredningen som träffade Barnombudsmannen föreslog en rad åtgärder, inte minst förbud mot isolering av barn och unga som är frihetsberövade misstänkta för brott. Sverige har fått skarp kritik av de internationella övervakningskommittéerna för isoleringen av barn, ett problem som Barnombudsmannen lyfte i vår årsrapport Ett annat problem är det stora antalet barn som sätts in i polisarrester. Under året gjorde vi en uppföljande granskning som visar att omfattningen barn som sätts i polisarrest inte har minskat nämnvärt trots den kritik Sverige fått från FN:s barnrättskommitté. Sammanfattningsvis kan vi se tillbaka på ett år med goda resultat och viktiga framsteg i arbetet för barnkonventionen. Resultat som inte varit möjliga utan våra möten och samtal med barn och unga som förmedlat sina erfarenheter och råd till oss. Fredrik Malmberg, barnombudsman 4/40

5 BARNOMBUDSMANNENS UPPDRAG 2. Barnombudsmannens uppdrag Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen. Den innehåller analyser och förslag till förbättringar för barn och unga. Barnombudsmannen ska enligt lag informera och bilda opinion i angelägna frågor som rör barns och ungas rättigheter och intressen. Vi har regelbunden dialog med barn och unga, särskilt i utsatta situationer, för att få kunskap om deras villkor. Barnombudsmannen samlar också statistik om barns och ungas levnadsvillkor och följer den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Dialog med barn och unga Tyngdpunkten i Barnombudsmannens arbete handlar om att skapa möjligheter för barn och unga att själva komma till tals, få framföra sina åsikter direkt till makthavare och få sina åsikter respekterade. Barn och unga är ingen homogen grupp. En ombudsman måste ha ett barnrättsperspektiv på generell nivå, vilket kräver djup kunskap om barns och ungas situation. Dialog med barn och unga i utsatta situationer och deras möjlighet att komma till tals är mycket viktigt för att de ska få sina rättigheter tillgodosedda och respekterade. Följer upp och bevakar Barnombudsmannen följer upp, bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen har rätt att begära information från dessa samt kalla till överläggningar. I vårt statistikverktyg Max18 beskriver vi och analyserar hur barns och ungas levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen, där de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året redovisas. Rapporten innehåller också analyser och rekommendationer om hur situationen för barn och unga kan förbättras. Barnombudsmannen svarar varje år på ett stort antal remisser från regeringen och olika myndigheter. Självständig och oberoende roll Barnombudsmannens verksamhet är reglerad i lagen (1993:335) om Barnombudsman och i förordning (2007:1021) med instruktion för Barnombudsmannen. Mandatet självständighet från regeringen är bestämt i lagen, som tydliggör att Barnombudsmannen bestämmer sin egen dagordning och sina prioriteringar. Detta är i linje med de så kallade Parisprinciperna 1 om oberoende institutioner för mänskliga rättigheter. I förarbetena till lagen om Barnombudsman betonas att Barnombudsmannen inte är en vanlig förvaltningsmyndighet, utan särbehandlas i sin egenskap av ombudsman och ges så mycket självständighet som är möjligt. 2 Självständigheten är viktig för att ombudsmannen ska kunna arbeta effektivt. Prioritering och fokus för att nå resultat Barnombudsmannens uppdrag att följa upp, bevaka och driva på genomförandet av barnkonventionen är omfattande och kräver ett strategiskt förhållningssätt och tydliga prioriteringar. Prioriteringarna görs utifrån dialoger med barn och unga, aktuell statistik om barns levnadsförhållanden (Max18) och de rekommendationer Sverige har fått av FN:s barnrättskommitté. De senaste rekommendationerna lämnades till Sverige i februari Under 2015 har Barnombudsmannen arbetat fram en ny verksamhetsplan för perioden 2015 till Arbetet har avgränsats till ett antal identifierade områden. I den långsiktiga verksamhetsplanen finns, liksom i tidigare verksamhetsplan, två övergripande visioner: Barn och unga känner till sina rättigheter och vet vart de ska vända sig om dessa inte tillgodoses. Barn och unga i utsatta situationer får sina rättigheter tillgodosedda. Utifrån dessa två visioner har Barnombudsmannen formulerat långsiktiga mål samt mål nedbrutna på årsnivå inom verksamhetsområdena kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Särskild vikt läggs vid att stärka rättigheterna för barn i utsatta situationer. Varje år väljer Barnombudsmannen ett område där vi genomför en fördjupad granskning av hur barnkonventionen efterlevs. Resultatet av den fördjupade granskningen presenteras i årsrapporten till regeringen. 1) Enligt Parisprinciperna som 1993 antogs av FN:s generalförsamling bör en nationell institution för mänskliga rättigheter vara oberoende och bland annat undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras, granska författningsförslag och föreslå författningsändringar samt informera och vidta andra åtgärder för att bidra till en ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter. 2) Socialutskottets betänkande 2001/02:SOU17. En förstärkt Barnombudsman ) FN:s barnrättskommitté. Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport /40

6 6/40 6/40 6/36 Barnombudsmannens årsredovisning

7 EKONOMISK ÖVERSIKT 3. Ekonomisk översikt Barnombudsmannens årsredovisning utgår från instruktion och lag som brutits ned i mätbara mål inom de två verksamhetsområdena kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Regeringsuppdragen redovisas liksom föregående år som delar av respektive verksamhetsområde. Verksamhet bedriven med bidrag särredovisas även nedan och redovisas också i särskild ordning när uppdragen är genomförda. Inom respektive verksamhetsområde redovisar vi de prestationer och effekter vi anser är mest väsentliga och rättvisande för verksamheten. Prestationerna och effekterna redovisas mot bakgrund av FN:s barnrättskommittés kommentarer och Barnombudsmannens analys för verksamhetsområdena. Nedan beskrivs Barnombudsmannens totala kostnader och intäkter uppdelade på verksamhetsområde för de senaste tre åren. Som kostnader räknas samtliga medel som Barnombudsmannen har använt, oavsett finansieringskälla. Både anslagsmedel och externa medel såsom avgifter och bidrag som har använts under året ingår i beräkningarna. För året har Barnombudsmannen erhållit tkr i anslag och förbrukat tkr. Från 2015 har Barnombudsmannen ett överskott om 202 tkr. Från 2016 bär Barnombudsmannen med ett underskott om 7 tkr. Tabell 3.1 Totala kostnader per verksamhetsområde (tkr) Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Rättigheter tillgodosedda Totala kostnader medel under året tillförts verksamhetsområdet Kunskap om rättigheter genom regeringsuppdraget att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter enligt barnkonventionen. Barnombudsmannen har inom området också prioriterat arbetet med Barnkonventionens rättsliga ställning och arbetet med Barnkonventionen i kommuner, landsting och myndigheter. Inom området Rättigheter tillgodosedda har Barnombudsmannen under året prioriterat arbetet med Barn i asylprocessen och då särskilt arbetet med årstemat Barn på flykt. Barnombudsmannen har inom verksamhetsområdet och inom ramen för regeringsuppdrag bland annat också arbetat vidare med att lyssna på flickors och pojkars erfarenheter av ojämställdhet och att sprida information till barn och unga om socialtjänsten. Tabell 3.2 Totala intäkter per verksamhetsområde fördelade på anslag och övriga intäkter (tkr) Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Anslag Övriga intäkter Verksamhetsområde Rättigheter tillgodosedda Anslag Övriga intäkter Totala intäkter Tyngdpunkten i verksamheten har under 2016 förskjutit från Rättigheter tillgodosedda till verksamhetsområdet Kunskap om rättigheter. En anledning är att ytterligare Barnombudsmannen har under 2016 fått följande uppdrag från regeringen: 1. Uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem samt genomföra en pilotundersökning 2015, beslut S2013/3876/FST och S2014/8929/SAM (delvis) med kr. Uppdraget slutredovisades ekonomiskt 31 mars 2016 och kr återbetalades till Socialstyrelsen. 2. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten 2015, beslut S2013/5139/FST (delvis) och S2014/8929/SAM (delvis) med kr. Uppdraget slutredovisades ekonomiskt 31 mars 2016 och kr återbetalades till Socialstyrelsen. 3. Uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv 2015, beslut U2014/3843/UC med kr. Barnombudsmannen lämnade rapport och ekonomisk redovisning hur medlen använts 28 februari 2016 till Regeringskansliet/Utbildningsdepartementet. Uppdraget slutredovisades ekonomiskt 31 mars 2016 och kr återbetalades till Regeringen/Utbildningsdepartementet. 4. Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, beslut S2015/2415/FST med kr. Uppdraget slutredovisades ekonomiskt 31 mars 2016 och kr återbetalades till regeringen/kammarkollegiet. 5. Uppdrag att lyssna på flickors och pojkars erfarenheter av ojämställdhet beslut S2015/06287/FST (delvis) med kr. Uppdraget slutredovisades ekonomiskt 31 mars 2016 och kr återbetalades till regeringen/ Kammarkollegiet. 7/40

8 6. Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter, beslut S2015/06288/FST (delvis) med kr. Uppdraget delredovisades 31 mars 2016 och kr återbetalades till regeringen/ Kammarkollegiet. 7. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten 2016, besluts2013/5139/fst (delvis), S2014/8929/SAM (delvis) och S2015/08135/RS (delvis) med kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt 31 mars 2017 till Kammarkollegiet. 8. Uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv 2016, beslut U2014/3843/UC samt U2014/7523/SAM delvis U2014/7545/UC m fl med kr. Barnombudsmannen ska lämna rapport och ekonomisk redovisning hur medlen använts 15 mars 2017 till regeringskansliet/ Utbildningsdepartementet. Återstående medel ska återbetalas per 31 mars 2017 till Kammarkollegiet. 9. Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter enligt barnkonventionen 2016, beslut S2015/06288/FST (delvis), S2015/08135/ RS (delvis) med kr. Barnombudsmannen ska lämna rapport och ekonomisk redovisning hur medlen använts 1 mars 2017 till regeringskansliet. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt och återbetalas 31 mars 2017 till Kammarkollegiet. 10. Uppdrag att lyssna på flickors och pojkars erfarenheter av ojämställdhet 2016 beslut S2015/06287/FST (delvis) och S2015/08135/RS (delvis) med kr. En narrativ redovisning lämnades 3 oktober Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt och återbetalas 31 mars 2017 till Kammarkollegiet. 11. Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2016 beslut S2015/2415/FST, med kr. Uppdraget slutredovisades 30 november 2016 och kr återbetalades till Regeringen/Myndigheten för delaktighet 20 december Uppdrag om varför ensamkommande barn försvinner 2016, beslut S2016/04467/FST (delvis) med kr. Uppdraget ska lämna narrativ rapport 15 december 2017 och medel för 2016 ska slutredovisas ekonomiskt och återbetalas 31 mars 2017 till Kammarkollegiet. 13. Uppdrag att öka kunskapen om barns upplevelse av våldsbejakande extremism 2016, beslut Ku2016/02294/D med kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt och återbetalas 10 mars 2017 till Kammarkollegiet. Tabell 3.3 Regeringsuppdrag 2016 (tkr) Bidrag avseende Beviljat Årets kostnader Totala kostnader Kommentar 1. En modell för att lyssna på barn i familjehem Återbetalt Sprida info om socialtjänsten Återbetalt Barnrättsperspektiv Återbetalt Kommunicera rättigheter för personer med funktionsnedsättning Återbetalt Lyssna på flickor och pojkars erfarenhet av ojämställdhet Återbetalt Vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga Återbetalt 474 om sina rättigheter Sprida info om socialtjänsten Återbetalas 31 mars 2017 till Kammarkollegiet 8. Barnrättsperspektiv Återbetalas 31 mars 2017 till Kammarkollegiet 9. Vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Lyssna på flickors och pojkars erfarenheter av ojämställdhet Kommunicera rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Återbetalas 31 mars 2017 till Kammarkollegiet Återbetalas 31 mars 2017 till Kammarkollegiet Återbetalt Varför ensamkommande barn försvinner Återbetalas 31 mars 2017 till Kammarkollegiet 13. Öka kunskapen om barns upplevelse av våldsbejakande extremism Återbetalas 10 mars 2017 till Kammarkollegiet 8/40

9 FAKTA OM BARNS LEVNADSVILLKOR 4. Fakta om barns levnadsvillkor - uppföljningssystem Max18 Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 är en digital statistiktjänst som visar samlad statistik om barn och ungas levnadsförhållanden. Statistiken delas upp på sex områden som ska täcka in innehållet i barnkonventionen: Ekonomi, hälsa, utbildning, trygghet, delaktighet samt stöd och skydd. I Max18 går det att följa utvecklingen över tid och jämföra olika grupper av barn utifrån bakgrundsfaktorer som till exempel kön, ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och familjens ekonomiska situation. En del av statistiken går också att jämföra mellan kommuner eller län. Det saknas fortfarande möjligheter att urskilja resultat för barn i vissa särskilt utsatta situationer, till exempel barn med funktionsnedsättningar eller barn som befinner sig i asylprocessen. Nedan beskrivs några exempel på områden utifrån statistik i Max18. Under året har Barnombudsmannen bland annat färdigställt en rapport som handlar om barn i hemlöshet och ekonomisk utsatthet, där statistik från Max18 har fått komplettera barns röster på ämnet. Barn i ekonomisk utsatthet Sverige har haft en god ekonomisk tillväxt under de senaste åren, men inkomstklyftorna har också ökat. Samtidigt som fler barnfamiljer har fått ett större ekonomiskt utrymme, så lever också fler i relativ ekonomisk utsatthet. Många barn har fått det bättre men situationen för de mest utsatta har inte förändrats. I Max18 finns flera olika indikatorer som speglar ekonomisk utsatthet. Indikatorn Låg inkomststandard är ett så kallat absolut mått som visar hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna. År 2014 befann sig 9 procent av alla barn i familjer med låg inkomststandard, en siffra som har legat relativt stabilt sedan Sannolikheten för ett Barn i ekonomisk utsatthet och med låg inkomststandard barn att växa upp i en familj med låg inkomststandard skiljer sig mycket mellan olika grupper. Av barn som lever med en ensamstående mor var det 19 procent som levde i ett hushåll med låg inkomststandard Samma år var det 27 procent av barnen med utländsk bakgrund som levde i ett hushåll med låg inkomststandard. Indikatorn Ekonomiskt utsatta familjer är ett relativt mått som visar andelen barn som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Under 2014 levde 20 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta familjer. För barn med utländsk bakgrund är motsvarande siffra drygt hälften av barnen: 51 procent. En annan indikator i Max18, antalet barn som är berörda av vräkningar, har minskat från 716 barn år 2008 till 472 barn år Samtidigt är nivåerna för andel barn per vräkning konstant under perioden Det tyder på att det är antalet vräkningar i Sverige överlag som har minskat, inte vräkningar som berör barn specifikt, trots att det finns en ambition att helt upphöra med vräkningar som berör just barn. Skolan och skolresultat I Max18 finns flera indikatorer som beskriver skolresultaten för barn och unga i Sverige, och som beskriver hur barn har det i skolan. Under året har bland annat siffrorna för andelen barn som uppnår grundskolans mål uppdaterats uppnådde 79 procent av eleverna (82 procent av flickorna och 77 procent av pojkarna) grundskolans mål enligt Andel barn som känner arbetsro i skolan - årskurs 4-6 9/40

10 Skolverkets statistik. Andelen är lägre bland barn med utländsk bakgrund: 73 procent av barnen med två utrikesfödda föräldrar uppnådde grundskolans mål 2016, och bara 54 procent av barnen som själva är utrikesfödda, jämfört med 84 procent av barnen med två inrikes födda föräldrar. Skolverket beskrev i en rapport om likvärdig utbildning från hur effekterna av utländsk bakgrund på elevers meritvärde hade förändrats över tid (från 1998 till 2011). De konstaterade då att elever som var födda i Sverige med utländsk bakgrund i genomsnitt presterade lägre än elever med svensk bakgrund. Samtidigt hade skillnaden minskat från ungefär -13 meritvärdespoäng 1998 till mindre än -5 poäng För elever som var födda utomlands var den negativa effekten betydligt större. Den negativa effekten av att vara utlandsfödd hade dessutom ökat kraftigt under samma period. Skolverket lyfte som en trolig delförklaring till ökningen att den genomsnittliga åldern då utlandsfödda anländer till Sverige hade ökat betydligt under perioden. Elever som invandrat före skolstart presterade på samma nivå som elever som var födda i Sverige med utländsk bakgrund och följde samma trend, där skillnaderna i resultat gentemot elever med svensk bakgrund hade minskat över tid. Av eleverna i gymnasieskolan var det 72 procent som slutförde sin gymnasieutbildning inom tre år enligt SCB:s statistik från 2015, 69 procent av pojkarna och 75 procent av flickorna. 5 Bara en tredjedel (29 procent) av barnen i årskurs 4 till 6 uppgav att de känner arbetsro i skolan 2015, enligt Skolverkets undersökning Attityder till skolan. Det är en minskning från förra mättillfället, 2012, när 36 procent av eleverna uppgav att de känner arbetsro. I samma grupp är det 14 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna som uppger att de känner sig störda av andra elever i sitt arbete. egen bild av utsatthet och delaktighet i brott. Resultatet från 2015 års undersökning kommer presenteras i Max18 under Enligt Brå så är det relativt vanligt att ungdomar begår något enstaka brott. Samtidigt är det en liten grupp ungdomar som står för en stor andel av brottsligheten. Ungdomar är också den åldersgrupp som är klart mest utsatt när det gäller stöld- och våldsbrott och en stor del av dessa brott har begåtts av personer i samma ålder. 6 Under 2015 lagfördes 25 av (2,5 procent) ungdomar i åldern år för brott. Andelen ungdomar som lagförs för brott var relativt oförändrad under början av 2000-talet, för att därefter öka under några år från 2005 till 2008 och sedan återigen minska till dagens nivå som har varit oförändrad de senaste tre åren. Pojkar lagförs betydligt oftare för brott än flickor (3,5 procent jämfört med 1,3 procent år 2015). Ungdomar som lever i familjer där föräldrarna har högst förgymnasial utbildning lagförs också i mycket större utsträckning (4,9 procent 2015 jämfört med 1,5 procent av de barn som har föräldrar med eftergymnasial utbildning). Här är skillnaden stor mellan flickor och pojkar, av de flickor som har föräldrar med högst förgymnasial utbildning var det bara 2,4 procent som lagfördes 2015, jämfört med 7,2 procent av pojkarna i samma grupp. Även i Skolundersökningen om brott kan vi se att det för samtliga typer av brott är en större andel pojkar än flickor som uppger att de varit delaktiga i brott. Brås analys visar att det också är vanligare att uppge delaktighet i brott bland elever som uppger att de bor i lägenhet, elever vars föräldrar är skilda/separerade, samt elever vars familj har svaga ekonomiska resurser. I Skolundersökningen om brott går det däremot inte att se ett lika tydligt mönster för delaktighet i brott kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå. 7 Brott mot barn Indikatorn lagförda sexualbrott mot barn visar det totala antalet fällande domar i tingsrätt och de fall då en åklagare har utfärdat strafföreläggande eller meddelat åtalsunderlåtelse. En lagföring kan innebära brott mot flera olika barn, och ett barn kan ha utsatts för brott som leder till flera lagföringar. Statistiken i Max18, som delvis hämtas från Brå, visar att antalet lagföringar för de flesta typer av sexualbrott mot barn har legat på en relativt oförändrad nivå under den senaste femårsperioden ( ). År 2015 lagfördes 370 sexualbrott mot barn. Mörkertalet när det gäller sexualbrott mot barn tros vara mycket stort. Barn i rättsprocessen Det finns olika sätt att beskriva utsatthet för brott och delaktighet i brott (till exempel anmälda brott, åtal, lagförda brott, självrapportering). Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är det bra att använda flera källor i studier av brottsutveckling, eftersom de olika datakällorna har sina begränsningar. I Max18 ingår statistik över lagförda brott, ungdomar som är lagförda för brott och indikatorer som beskriver resultat från Skolundersökningen om brott som Brå genomför var tredje år. I den får barn i årskurs 9 ge sin 4) Skolverket. Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid ) Barnombudsmannen har undersökt skillnader mellan pojkars och flickors skolresultat i rapporten Könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa ) Brå. Brottsutvecklingen i Sverige ) Brå. Skolundersökningen om brott 2015: Om utsatthet och delaktighet i brott /40

11 FAKTA OM BARNS LEVNADSVILLKOR Barnombudsmannens årsredovisning /40

12 12/40 Barnombudsmannens Barnombudsmannens årsredovisning årsredovisning

13 KUNSKAP OM RÄTTIGHETER 5. Kunskap om rättigheter Verksamhetsområde FN:s BARNRÄTTSKOMMITTÉS REKOMMENDATIONER 8 FN:s barnrättskommitté har tidigare riktat kritik mot Sverige när det gäller barnkonventionens rättsliga ställning och genomförande. Kritiken handlar bland annat om att barnkonventionen inte har införlivats i svensk rätt och om de skillnader i barns livsvillkor på lokal och regional nivå som FN:s barnrättskommitté har uppmärksammat. 9 I mars 2015 kom FN:s barnrättskommitté senaste slutsatser och rekommendationer om barnkonventionens genomförande i Sverige och vilka förbättringar FN:s barnrättskommitté önskar se. 10 Sverige får beröm för sina ambitioner att göra barnkonventionen till lag. FN:s barnrättskommitté vill dock att regeringen skyndar på processen. FN:s barnrättskommitté betonar vikten av att säkerställa att nationell lagstiftning fullt ut överensstämmer med barnkonventionen samt att konventionen vid en eventuell konflikt ska väga tyngre än bestämmelser i nationell lag. 11 FN:s barnrättskommitté rekommenderar Sverige att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen, som handlar om en internationell klagomekanism. Detta i syfte att ytterligare främja uppfyllandet av åtagandena om barnets rättigheter och se till att barn ges möjlighet att klaga om deras rättigheter kränks. 12 FN:s barnrättskommitté uttrycker också oro över att yrkesgrupper som arbetar med barn inte har tillräcklig kunskap om barnets rättigheter, vilket är nödvändigt för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. FN:s barnrättskommitté rekommenderar därför Sverige att yrkesgrupper som arbetar med barn ska få utbildning om barns rättigheter och specifika behov BARNOMBUDSMANNENS ANALYS Rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté och barns levnadsförhållanden utifrån Max18 visar vilken betydelse barnkonventionen har, särskilt för barn i utsatta situationer. Barnombudsmannen har de senaste åren granskat hur barnkonventionen efterlevs. Vår analys utifrån detta är att en grundläggande förutsättning för barns mänskliga rättigheter är att barn, vårdnadshavare och professionella som arbetar med och för barn har god kunskap om barnkonventionen. Det är också viktigt att det finns mekanismer för klagomål när grundläggande rättigheter kränks. De kartläggningar som Barnombudsmannen och andra aktörer har gjort visar dock att förhållandevis få barn känner till sina rättigheter. Det gäller barn i allmänhet, men i synnerhet barn i utsatta situationer. Barnombudsmannen genomförde under 2015 en kartläggning av möjligheterna för barn och unga att föra fram klagomål och få upprättelse när deras rättigheter kränks. Den visade att möjligheterna för barn och unga att vända sig till myndigheter och domstolar för att klaga på rättighetskränkningar i praktiken är mycket begränsade. Kartläggningens resultat överlämnades till Barnrättighetsutredningen, som i sitt betänkande med förslag till hur barnkonventionen ska inkorporeras i svensk rätt hänvisar till kartläggningen. Kartläggningen har också offentliggjorts i form av rapporten Barns och ungas klagomöjligheter Barnombudsmannens kartläggning av barns och ungas möjligheter att framföra klagomål och få sin sak prövad när deras rättigheter kränks, som publicerades i mars Barnombudsmannen genomför inom verksamhetsområdet kunskap om rättigheter insatser riktade direkt till barn, för att öka deras kunskap om barnkonventionen. Vi genomför också strategiska insatser nätverk, utbildningar och samverkan som bidrar till ökad kunskap om barnkonventionen. Detta omfattar även praktiskt genomförande, bland beslutsfattare och professionella på lokal, regional och nationell nivå. 5.3 PRESTATIONER Barnkonventionens rättsliga ställning Barnombudsmannen ska som en del av sitt uppdrag följa den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Myndigheten ska också arbeta för att sprida viktiga ställningstaganden samt initiera diskussioner som rör barnets rättigheter. Barnombudsmannen har under året deltagit i de europeiska och nordiska barnombudsmännens årliga nätverksmöten. Nätverket European Network of Ombudspersons for Children (ENOC) möttes i september i år i Vilnius, Litauen, på temat Lika möjligheter till god utbildning. På mötet antogs ett gemensamt uttalanden om lika möjligheter till god utbildning. I uttalandet underströks vikten av att alla barn ska ha tillgång till samma utbildningskvalité oavsett socioekonomisk, religiös, etnisk och kulturell bakgrund, kön eller nationalitet. Uttalandet betonade också vikten av att säkerställa rätten till utbildning för barn på flykt. ENOC-mötet beslutade på svenskt initiativ att förlägga nästa toppmöte om barn på flykt i Sverige i anslutning till de årliga barnrättsdagarna april Barnombudsmannen i Sverige tog tillsammans med den nederländska barnombudsmannen 2015 en ledande roll i ENOC:s arbete kring barn på flykt. I januari 2016 presenterade den arbetsgrupp som granskat situationen för barn på flykt på uppdrag av ENOC en rapport Safety and fundamental rights at stake for children on the move. 14 Rapportens slutsats var att barn utsätts för oacceptabla risker på sin resa genom Europa, att barns rättigheter inte efterlevs och att Europas ledare nu måste prioritera barnens säkerhet, Arbetsgruppen representerade 41 Europeiska barnombudsmän i 34 länder. Barnombudsmän från ett antal europeiska länder samlades i juni i år i Paris med anledning av mötet Children, 8) FN:s barnrättskommittés rekommendationer som anges i kapitel 5.1 samt i kapitel 6.1 baseras framförallt på kommitténs rekommendationer till Sverige FN:s barnrättskommitté. Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport ) FN:s barnrättskommitté, Concluding observations: Sweden Punkt ) FN:s barnrättskommitté. Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport ) A.a., punkt ) A.a., punkt ) A.a., punkt 17, 24, 26, 28, 39, 49 och ) ENOC. Safety and fundamental rights at stake for children on the move /40

14 Europe, Emergency. Protection and future migrant children: a challenge for Europe. I samband med konferensen antogs ett uttalande där ombudsmännen kräver att barns rättigheter respekteras. Bland annat genom att upphöra med att placera barn i förvar, att ge barn som söker återförening med sina föräldrar förtur i handläggningen och att fler legala vägar att söka skydd möjliggörs så att barn inte behöver riskera sina liv för att kunna utöva sin mänskliga rättighet att söka asyl. Barnombudsmännen i Norden (Sverige, Norge, Danmark, Island, Finland och Grönland) samlades i maj i år i Köpenhamn för att bland annat diskutera ensamkommande flyktingbarn, barnkonventionen som lag och metoder för att säkerställa barns delaktighet. Mötet resulterade i ett gemensamt uttalande för barn på flykt i de nordiska länderna. De nordiska barnombudsmännen deltog i samband med mötet även i ett möte om barns rättigheter anordnat av Nordiska ministerrådet. I slutet av november deltog Barnombudsmannen vid Europakommissionens årliga forum för barns rättigheter. Fokus för forumet var barn på flykt. Innan forumet deltog Barnombudsmannen även vid ett förmöte om god manskap för ensamkommande barn. I maj i år deltog Barnombudsmannen tillsammans med representanter från United Nations Children s Fund (UNI- CEF), United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC) och European Agency for Fundamental Rights (FRA), vid ett sidoevent i samband med den 25:e sessionen för the Commission on Crime Prevention and Criminal Justice (CCPCJ) i Wien. Sidoeventet fokuserade på rättigheter för barn som deltar i straffrättsprocesser, misstänkta för brott eller som brottsoffer. Barnombudsmannen presenterade resultaten från arbetet med vår årsrapport Från insidan barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte (2013) och berättade vad som hänt sedan vi överlämnade rapporten till regeringen. Regeringen tillsatte 2013 Barnrättighetsutredningen med uppdrag att utreda för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag. I februari 2015 fick utredningen ett tilläggsdirektiv med inriktning att göra barnkonventionen till svensk lag. Utredningen presenterade sitt betänkande i mars i år, vilket sedan sändes ut på remiss till ett stort antal myndigheter och organisationer. 15 Barnombudsmannens remissyttrande lämnades in i oktober i år. 16 Barnombudsmannen lyfter i sitt remissyttrande fram betydelsen av barnkonventionen som lag i tre viktiga avseenden: (i) Stärkt ställning för barnets rättigheter i lagstiftningen. Genom att barnkonventionens artiklar blir gällande som lag kan de direkt läggas till grund för myndigheters beslut i mål och ärenden (ii) Tydligare vägledning. Med barnkonventionen som lag blir barnets rättigheter tydligare för rättsväsendets aktörer (iii) Ett pedagogiskt verktyg. Barnkonventionen som lag kommer att ha en pedagogisk betydelse då den tydliggör kraven på att professionella som arbetar med barn måste ha kunskap om barnkonventionen och verktyg att förverkliga den. Barnombudsmannen tillstyrkte samtliga förslag i utredningen. I några avseenden föreslog Barnombudsmannen även mer långtgående förändringar. Det handlade exempelvis om att utlänningslagen (2005:768) (UtlL) måste ändras så att barnspecifika former av förföljelse uttryckligen anges som grund för asyl, att lagstiftningen gällande vårdnad, boende och umgänge behöver avspegla barnets rättigheter, att lagstiftningen gällande psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder måste skilja på barn och vuxna och måste utgå från ett barnrättsperspektiv, att det i brottsbalken (1962:700) (BrB) måste införas en bestämmelse om barnäktenskapsbrott liksom att barn som bevittnat våld måste ges straffrättslig status som målsägande. Under remisstiden bjöd Barnombudsmannen tillsammans med Advokatsamfundet och Barnrättscentrum vid Juridiska fakulteten på Stockholms Universitet, in ett antal av remissinstanserna till ett remisseminarium. I början av året slutförde Barnombudsmannen det arbete som under 2015 genomförts i fråga om att kartlägga barns och ungas klagomöjligheter och i mars överlämnade vi vår rapport till Barnkonventionssamordningen på Socialdepartementet. 17 Rapporten publicerades även på myndighetens webbplats.innehållet i rapporten har också arbetats in i Barnombudsmannens remissvar avseende Barnrättighetsutredningens betänkande samt presenterats vid ett antal föredrag som myndigheten under året deltagit i. Barnombudsmannen har under året diariefört 1004 ärenden och 48 ärenden har anmälts till socialtjänsten då vi har känt oro för att barn kan fara illa. Vi har svarat på 78 remisser och lämnat in två skrivelser till regeringen. Den första lämnades in i mars och handlade om barn med funktionsnedsättning. Den andra skrivelsen lämnades in i juli och handlade om barnäktenskap. Under 2016 har Barnombudsmannen deltagit i sju samråd där myndigheten uttryckligen nämnts i regeringsuppdragen. Barnkonventionen i kommuner, landsting och myndigheter Lokal stödstruktur för barnets rättigheter Inom ramen för regeringsuppdraget om barnrätts- och ungdomspolitik tog Barnombudsmannen tillsammans med MUCF under 2014 fram en projektplan och en projektorganisation för att stärka och sprida kunskap bland beslutsfattare och yrkesverksamma på kommun och landstingsnivå. 18 Under 2016 lämnade Barnombudsmannen och MUCF en delredovisning av uppdraget till regeringen. 19 Uppdraget ska slutredovisas i mars Barnombudsmannen har tillsammans med MUCF under året genomfört flera insatser inom det gemensamma regeringsuppdraget. Insatserna har dels handlat om att ta fram ett koncept som syftar till att visa på hur kommuner och landsting/regioner kan använda både kvalitativa (Unga Direkt) och kvantitativa metoder (LUPP) för att stärka barnrätts- och ungdomsperspektivet. Utifrån det gemensamma konceptet har myndigheten genomfört två utbildningar, en för Kalmarregionen med 30 deltagare och en för Emma- 15) Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19). 16) Barnombudsmannens yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19). 17) Barnombudsmannen. Barns och ungas klagomöjligheter Barnombudsmannens kartläggning av barns och ungas möjlighet att framföra klagomål och få sin sak prövad när deras rättigheter kränks ) Utbildningsdepartementet. Uppdrag om barnrätts- och ungdomspolitik. Regeringsbeslut ) Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Delredovisning av uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv. Dnr 3.1:0580/14. 14/40

15 KUNSKAP OM RÄTTIGHETER /40 15/40

16 boda kommun som också har påbörjat ett arbete med att genomföra en Unga Direkt. Dessutom har vi följt Mölndals kommun som under året har använt Unga Direktmetoden för att utveckla kommunens arbete med mötesplatser för barn och unga. Myndigheterna har tillsammans tagit fram en skrift och skickat ut till förtroendevalda revisorer i kommuner och landsting med titeln Revision ur ett barnrätts- och ungdomsperspektiv. Skriften syftar till att ge grundläggande information om hur revisionen kan bidra till att stärka barnrätts- och ungdomsperspektivet. 20 Barnombudsmannen har också tagit fram en fördjupad skrift Så kan revisionen granska efterlevnaden av barnkonventionen för att ge särskild kunskap om hur barnrättsperspektivet kan stärkas inom revisionen. 21 Barnombudsmannen har i november i år deltagit på ett seminarium på MUCF:s rikskonferens och där bidragit med kunskap om barnkonventionen som lag samt med information om Unga Direkt och Max18. Inom ramen för regeringsuppdraget att stärka barnrätts- och ungdomsperspektivet i kommuner och landsting samlade Barnombudsmannen, MUCF tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköpings län tjänstemän och politiker från länets 13 kommuner i två dagar för utbildning och samverkan för att förebygga våld mot barn och unga. På första dagens konferens deltog omkring 100 personer från Jönköpings län och på andra dagens barntoppmöte deltog totalt 27 personer däribland högre tjänstemän och förtrondevalda från landsting, länsstyrelsen och kommuner i Jönköpings län. Mötet arbetade också fram en gemensam avsiktsförklaring för det fortsatta arbetet mot barn och ungdomars utsatthet för våld i länet. Barnombudsmannen har under året utvecklat information om metoder och verktyg för hur barnkonventionen kan genomföras. Materialet kommer att tillgängliggöras på Barnombudsmannens webbplats under Uppföljningssystemet Max18 Barnombudsmannen har under 2016 arbetat med att öka tillgängligheten och användarvänligheten på Max18, bland annat genom att förbättra sidans utformning och information. Vi har även gjort ett antal språkliga förbättringar på webbplatsen. Under året har Barnombudsmannen uppdaterat indikatorerna i Max18 vid tre tillfällen, samt arbetat löpande med kvalitetssäkring av statistiken på Max18. Statistiken i Max18 har bland annat använts i den rapport om vräkning och hemlöshet som Barnombudsmannen publicerade i december Under året har ett övergripande förändringsarbete inletts i Max18. Det har bland annat innefattat en översyn av struktur och tematisering av indikatorer samt upphandlingen av en omvärldsanalys om indikatorsystem och index. Barnombudsmannen har också påbörjat arbetet med målgruppsanalys och referensgruppsarbete för att utveckla Max18, ett arbete som kommer att fortsätta under Barnombudsmannen har under året arbetat med att öka samverkan med andra statistikproducerande myndigheter och andra relevanta aktörer som arbetar med uppföljning. Bland annat deltog Barnombudsmannen på ett seminarium under MR-dagarna i Malmö i november Inom ramen för MUCF:s Uppdrag att lämna underlag om och redovisa ungas levnadsvillkor har Barnombudsmannen ingått i MUCF:s referensgrupp. Inom ramen för mötena fördjupades också samarbetet kring statistikutveckling mellan Barnombudsmannen och MUCF. Samverkan med myndigheter Myndighetsnätverkets samordningsforum för barn och unga samlar 22 myndigheter och har som syfte att identifiera och samordna insatser som berör barn och unga. I nätverkets samordningsforum träffas myndigheternas generaldirektörer två gånger om året. Barnombudsmannen är sedan 2014 ordförande i nätverket och bildar tillsammans med MUCF, Konsumentverket och Skolverket nätverkets beredningsgrupp som planerar och samordnar nätverket. I de underliggande arbetsgrupperna sker arbetet och aktiviteterna och där finns ytterligare myndigheter representerade. Barnombudsmannen har under året även samordnat skolgruppen. Barnombudsmannen har också deltagit i arbetsgruppen för ekonomisk utsatthet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samordnar Barnsäkerhetsrådet där Barnombudsmannen också medverkat under året. Barnrättsdagarna Barnrättsdagarna är ett samarbete mellan Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Barnombudsmannen och är i dag en etablerad mötesplats för aktörer som vill utveckla sitt barnrättsarbete. Barnrättsdagarna ägde rum i Örebro i april och samlade över deltagare som i huvudsak arbetar i verksamheter som rör barn. Konferensens fokus 2016 var Barnkonventionen som lag i praktiken. Barnrättsdagarna föregicks av ett barntoppmöte med representanter för myndigheter och barnrättighetsorganisationer. På barntoppsmötet behandlades bland annat hur asylsökande barns rättigheter kan säkerställas enligt barnkonventionen och svensk lagstiftning. Över 70 procent av deltagarna som besvarade en enkät efter Barnrättsdagarna 2016 anser att de ökat sin kunskap om barnkonventionen som lag. 85 procent anger att de kommer att rekommendera andra att anmäla sig till barnrättsdagarna 2017 och 94 procent av deltagarna är nöjda med Barnrättsdagarna som helhet. Barnrättsdagarna hade nära följare på Facebook efter årets Barnrättsdagar vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Barnrättstorget I juli medverkade Barnombudsmannen för sjunde året i rad som en av initiativtagarna och arrangörerna av Barnrättstorget i Almedalen på Gotland. Syftet med Barnrättstorget är att skapa en träffpunkt för att sprida kunskap och diskutera frågor som rör barnets rättigheter. Under Barnrättstorget 2016 medverkade fler än 22 organisationer och myndigheter, 48 seminarier och aktiviteter genomfördes med sammanlagt över åhörare. 23 Barnombudsmannen deltog i sammanlagt 25 semina- 20) Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Revision ur ett barnrätts- och ungdomsperspektiv ) Barnombudsmannen. Så kan revisionen granska efterlevnaden av barnkonventionen ) Se även avsnittet Barn i ekonomisk utsatthet. 16/40

17 KUNSKAP OM RÄTTIGHETER rier och paneldiskussioner under Almedalsveckan. Barnombudsmannen arrangerade fyra egna seminarier som handlade om Barn med funktionsnedsättning, Barn som rättighetsbärare när barnkonventionen blir svensk lag, Hur man når ut med information till barn och unga och Barn på flykt. Tillsammans med MUCF genomförde Barnombudsmannen seminariet Låt barn och unga komma in om metoder för att inkludera barn och unga. Nytt för årets Barnrättstorg var de tältsamtal som arrangerades i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset. På olika teman så som: Barn med funktionsnedsättning, Vad behövs för att säkerställa att placerade barn får en god utbildning? Barnen som lagen glömde, går det att förebygga våld mot barn? och Hur kan vi säkerställa att barn på flykt får sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen? samtalade myndighetsföreträdare och företrädare för olika politiska partier. Barns egen kunskap I oktober 2015 fick Barnombudsmannen ett regeringsuppdrag om kunskapshöjande insatser för barn och unga om deras rättigheter. 24 Under 2015 arbetade Barnombudsmannen fram en testmiljö för en så kallad Barnrättsportal. Vi har under 2016 tagit fram 27 lektionsupplägg med lärarhandledning. Personal från myndigheten har hållit lektioner för ett antal klasser i olika delar av landet för att få återkoppling av elever och lärare på hur lektionen fungerar och vilka delar som är väsentliga för att eleverna ska lära sig om barnkonventionen på bästa vis. De klasser Barnombudsmannen mött i år består av årskurs 3, årskurs 6, gymnasieklasser och högstadieklasser. En film har även tagits fram och visats som kortfattat beskriver barnkonventionens historia. I arbetet med lektionspaketen har Barnombudsmannen tagit fram en mall för hur lektionerna ska byggas upp. Denna är tänkt att användas framöver när eget material tas fram och när andra myndigheter och organisationer vill bidra till Barnrättsportalen. Barnombudsmannen har under året haft en halvdags workshop och träffat pedagoger för att diskutera vad som är avgörande för att lektionspaket och övrig information på Barnrättsportalen ska vara användbar för pedagoger. Barnombudsmannen har etablerat ett antal referensgrupper med företrädare för följande grupper: Ett nätverk med myndigheter som har haft en sammankomst och består av följande myndigheter: Skolverket, Skolinspektionen, Barn- och elevombudet, Myndigheten för delaktighet (MFD), MUCF, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Statens medieråd. användning. Barnombudsmannen har under året fortsatt arbetet med den egna webbplatsen i syfte att öka tillgängligheten och attraktiviteten för relevanta målgrupper exempelvis har vi utökat den teckentolkade informationen på barn och unga-sidorna. Barnombudsmannen har också publicerat nyheter till målgruppen barn och unga på vår webbplats samt arrangerat åtta stycken chattar. Antal användare för Barnombudsmannens barn och unga-sidor ligger något lägre för 2016 jämfört med hade barn och unga-sidorna användare att jämföra med år Denna minskning går att härleda till lanseringen av den nya responsiva hemsidan i mars 2015, då strukturen gjordes om och flera länkar bröts. Jämför vi istället perioden april till december 2015 med samma period 2016 så har antalet användare på barn- och ungasidorna ökat från till Antalet sidvisningar har också ökat från till under denna period. Under 2017 kommer Barnombudsmannen att fortsätta att sökmotoroptimera hemsidan samt producera mer målgruppsanpassat innehåll för barn och unga. Möjlighet att chatta Barnombudsmannen har under barn- och ungasidorna en chatt där barn och unga har möjlighet att inom olika tematiska områden diskutera och ställa frågor till Barnombudsmannen. Under 2016 har barn och unga kunnat chatta vid åtta tillfällen: > > Februari: Rätt till skydd och socialtjänsten > > Mars: Rätten till privatliv > > April: Funktionssättning > > Maj: Barn på flykt > > September: Ekonomisk utsatthet > > Oktober: Om barnkonventionen > > November: Jämställdhet > > December: Rätt till hälso- och sjukvård Årsrapport Barnombudsmannens årsrapport Respekt, barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd presenterades i mars. Ett särskilt informationsmaterial togs fram för barn och unga som publicerades på Barnombudsmannens webbplats. Här finns bland annat en förenklad version av årsrapporten och även digitala berättelser som barn och unga själva har tagit fram utifrån sina erfarenheter, och en film där barnombudsman Fredrik Malmberg presenterar Barnombudsmannens arbete och förslag till förändringar. På webbplatsen finns också råd som barnen vi träffat ger till andra barn med funktionsnedsättning. Vi har också ett nära samarbete med Skolverket som vi träffat vid tre separata tillfällen. Där har vi också fått god insikt i hur pedagogikens upplägg ska vara. Barnombudsmannen har även bjudit in till en referensgrupp bestående av lärarfacken, skolledarfacken och SKL. Under 2016 har själva webbplattformen för Barnrättsportalen tagit form och är nu redo för produktionsstart av plattformen som ska fyllas med innehåll och göras klar för 23) Antal åhörare är en skattning gjord av Barnombudsmannen tillsammans med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och bygger på räkning i lokalen vid en tidpunkt under seminariet. 24) Socialdepartementet. Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om deras rättigheter. Regeringsbeslut /40

18 18/40

19 RÄTTIGHETER TILLGODOSEDDA 6. Rättigheter tillgodosedda Verksamhetsområde FN:s BARNRÄTTSKOMMITTÉS REKOMMENDATIONER FN:s barnrättskommitté uttrycker oro över de stora skillnaderna mellan olika kommuner och landsting vad gäller det stöd som ges till barn i utsatta situationer. FN:s barnrättskommitté rekommenderar Sverige att säkerställa att alla barn i Sverige på ett likvärdigt sätt tillförsäkras sina rättigheter. Man framför även rekommendationer till Sverige i en rad sakfrågor. Det gäller bland annat barn i migrationsprocesser, barn med psykisk ohälsa, barn i tvister om vårdnad, boende och umgänge, barn i samhällets vård, barn som utsätts för eller bevittnar våld, barn med funktionsnedsättning samt barn som berörs av rättsprocesser, antingen som brottsoffer eller som brottsmisstänkta. FN:s barnrättskommitté ser positivt på att barnets rätt att få sitt bästa beaktat enligt artikel 3 i barnkonventionen tas upp i vissa lagar, men är fortfarande oroad över att det inte läggs tillräcklig vikt vid denna rätt. Kommittén rekommenderar Sverige att stärka sina åtgärder för att höja kunskapen om betydelsen och den praktiska tillämpningen av principen om barnets bästa. Sverige rekommenderas säkerställa att artikel 3 återspeglas i lagstiftningen och administrativa åtgärder samt att den ligger till grund för och är vägledande i alla beslutsprocesser som inbegriper barn. FN:s barnrättskommitté påpekar också att barnets rätt att komma till tals är otillräckligt genomförd i praktiken. I synnerhet när det gäller vårdnad, boende och umgänge, i utredningar inom socialtjänsten och i asylprocessen. Kommittén rekommenderar Sverige att vidta åtgärder för att stärka rätten att komma till tals och säkerställa att ett barn alltid får komma till tals vid beslut som påverkar barnet. FN:s barnrättskommitté är allvarligt oroad över hur Sverige använder isolering av barn som misstänks för brott och som placerats i häkte och arrest, liksom över det stora antalet barn som placeras i arrest. Kommittén rekommenderar Sverige att omgående bryta isoleringen för alla barn. Vidare rekommenderas Sverige ändra sin lagstiftning så att isolering av barn under alla omständigheter är förbjuden samt att standardisera Polismyndighetens rapporteringsmekanismer för barn i arrest. FN:s barnrättskommitté framhåller även sin oro över situationen för barn och unga i psykiatriska vårdmiljöer, särskilt vad gäller tvångsåtgärder som fastspänning och avskiljning. FN:s barnrättskommitté rekommenderar Sverige att i lag förbjuda fastspänning och avskiljning i psykiatriska vårdmiljöer och på andra inrättningar, att säkerställa att barn på alla vårdinrättningar har tillgång till en oberoende klagomålsmekanism, att förhållandena på sådana institutioner regelbundet och effektivt övervakas liksom att rapporter om grym, omänsklig eller förnedrande behandling av barn skyndsamt och objektivt utreds. Vidare uppmanas Sverige säkerställa att medicinsk och icke-medicinsk vårdpersonal utbildas i vårdmetoder som inte inbegriper våld och tvång. Situationen för barn och unga med funktionsnedsättning lyfts fram i flera avsnitt av FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige. FN:s barnrättskommitté understryker bland annat sin oro över det stora och ökande antalet självmord bland personer med funktionsnedsättning, inklusive barn, vilket även påpekats av kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 25 Sverige uppmanas av FN:s barnrättskommitté att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra, identifiera och komma till rätta med grundorsakerna till självmord hos barn med funktionsnedsättning. FN:s barnrättskommitté har även flera synpunkter på Sveriges arbete när det gäller barn i asylprocessen, inte minst ensamkommande barns rättigheter och rätten för barn att få sina egna, specifika asylskäl prövade. 6.2 BARNOMBUDSMANNENS ANALYS I utsatta situationer, då man är som mest sårbar, kan mänskliga rättigheter ha som störst betydelse. I dessa situationer sätts ofta de mänskliga rättigheterna på hårdast prov. I förarbetena till lagen om Barnombudsman betonas vikten av att Barnombudsmannen särskilt ger röst åt barn i utsatta situationer, eftersom de inte har samma möjlighet som andra barn att få sina rättigheter förverkligade. 26 Det stämmer väl överens med rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté som har uttryckt särskild oro över möjligheterna för barn i utsatta situationer att få inflytande över beslut som rör dem. FN:s barnrättskommitté har också markerat att det inte räcker med att ha rättigheter på papperet, det måste också vara möjligt att få dessa rättigheter förverkligade. Barnombudsmannens andra verksamhetsområde handlar därför om att barn i utsatta situationer ska få sina mänskliga rättigheter förverkligade. Barnombudsmannen har gjort bedömningen att för att nå framgång inom detta område måste vi arbeta med ett tydligt fokus. De rekommendationer som FN:s barnrättskommitté ger till Sverige är en viktig utgångspunkt när vi väljer område att granska djupare. En annan utgångspunkt är den analys vi gör av hur barns levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 hjälper oss att hitta de områden där vi särskilt behöver fördjupa vår kunskap och våra insatser. Inom de områden vi väljer att granska kan vi få mer kunskap med stöd av arbetssättet Unga Direkt som gör det möjligt för barn och unga med egen erfarenhet att komma till tals. Barnen hjälper oss att kvalitativt få syn på viktiga frågeställningar och rättighetsutmaningar som vi därefter kan belysa ytterligare genom enkäter, kartläggningar och 25) FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sammanfattande slutsatser avseende Sveriges första rapport ) Socialutskottets betänkande 2001/02:SOU17. En förstärkt Barnombudsman /40

20 riktade dialoger med beslutsfattare och experter. Av den statistik som finns tillgänglig i Max18 kan vi bland annat utläsa att andelen barn som utsatts för kränkande behandling i skolan var 18 procent år 2013/ Vår årsrapport 2015 fokuserade på barn med erfarenhet av kränkningar och trakasserier i skolan, med fakta och barnens förslag på förändringar. I vår rapport uppmärksammade vi särskilt bristerna i skydd för barn med funktionsnedsättning. Max18 visar att andelen barn placerade i heldygnsvård fortsätter att öka. Barn i samhällsvård är, både utifrån den information vi får av barn och unga och utvecklingen vi ser i Max18, en fortsatt prioriterad fråga. Under slutet av 2015 och under 2016 har Barnombudsmannen genomfört ett fördjupande arbete om barn på flykt. De ensamkommande asylsökande barnen står för en stor del av ökningen av antalet barn som bor på institution, men även utifrån andra aspekter är barn på flykt en viktig grupp att uppmärksamma utifrån ett barnrättsperspektiv. FN:s barnrättskommitté har bland annat uttryckt oro över att det i asylprocesser inte läggs tillräcklig vikt vid barnets rätt att få sitt bästa beaktat i asylprocessen, att barnspecifika former av förföljelse inte uttryckligen anges som grund för asyl i UtlL liksom att det i lagen om god man för ensamkommande barn inte anges en tidsram för när barnet ska förordnas en god man, utan att det endast föreskrivs att en god man ska förordnas för barnet så snart det är möjligt, vilket i vissa fall leder till att barn får vänta i flera veckor innan en god man förordnas. I mars 2017 överlämnar Barnombudsmannen vår årsrapport till regeringen som har tema barn på flykt. En grupp som inte är synlig varken i Max18 eller i övrig tillgänglig barnstatistik är barn med funktionsnedsättning. Det gör det inte mindre angeläget att i linje med rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté ge ökad uppmärksamhet åt livssituationen för denna grupp. Under 2015 mötte Barnombudsmannen barn med funktionsnedsättning och tog del av deras råd kring hur situationen bör förändras, resultatet presenterades i vår årsrapport Respekt som överlämnades till regeringen i mars Max18 visar att andelen barn som upplever sig vara utsatta för stöld, våld och hot minskar samtidigt som andelen barn som uppger sig vara delaktiga i brott också minskar. Utvecklingen har hållit i sig över tid och är naturligtvis glädjande. Samtidigt finns det skäl att fortsatt analysera situationen för de barn som inte är del av denna förändring. Det gäller de barn som är mer brottsutsatta och de barn som löper ökad risk att hamna i kriminalitet. Misslyckande i skolan är en faktor som har mycket stor negativ verkan på risken att hamna i kriminalitet, missbruk och utslagning. Könsskillnaderna är särskilt markanta i Max18 vad gäller skolresultat och psykisk ohälsa. FN:s barnrättskommitté har uppmanat till en noggrann analys av orsakerna bakom pojkars relativt låga studieresultat. På samma sätt har FN:s barnrättskommitté uttryckt oro över den psykiska ohälsan bland flickor. Statistiken visar att andelen barn med psykosomatiska och psykiska besvär är oförändrad mellan 2007 och 2014 men att det finns tydliga skillnader mellan flickor och pojkar. 28 I vår tematiska rapport om könsskillnader mellan pojkar och flickor presenterade forskare olika förklaringsmodeller. Under det senaste året har Barnombudsmannen inom ramen för regeringsuppdraget Att lyssna på flickors och pojkars erfarenheter av ojämställdhet ytterligare fördjupat kunskapen PRESTATIONER Generella insatser för barn i utsatta situationer Koll på soc Barnombudsmannen har i tidigare årsrapporter till regeringen lyft fram behovet att göra socialtjänsten mer känd och tillgänglig för barn och unga fick Barnombudsmannen i uppdrag att tillsammans med Socialstyrelsen utforma och sprida information till barn och unga om SoL, LVU, LSS, socialtjänsten och dess verksamhet. 30 Den 30 november 2015 överlämnade Socialstyrelsen och Barnombudsmannen en slutredovisning av uppdraget till regeringen. 31 Uppdraget förlängdes under 2016 då Barnombudsmannen gavs i uppdrag att i samråd med Socialstyrelsen lansera och sprida tjänsten. 32 I februari lanserade Barnombudsmannen och Socialstyrelsen Koll på soc (www. kollpasoc.se). Det är en ny webbplats där barn och unga kan få svar på sina frågor om vad socialtjänsten är och kan hjälpa till med. Barnombudsmannen har under 2016 lanserat och spridit information till barn och unga om socialtjänsten via webbplatsen Koll på soc. Sedan sajten lanserades den 16 februari 2016 har den under året haft besök av användare. Sajten har fått flera länkningar via bland annat barn- och ungdomsorganisationer och familjehemskonsulter och även spridits via media och UMO.se. Affischer och visitkort med information om webbplatsen har också tagits fram för spridning till skolor. För den yngre målgruppen (3 7 år) har Barnombudsmannen dels tagit fram en liten lättläst barnbok på temat det finns vuxna som jobbar med att hjälpa barn som inte har det bra och dels bidragit till Brottsoffermyndighetens digitala handledning för förskolepedagoger genom medverkan i deras referensgrupp. Lyssna på flickor och pojkars erfarenhet av ojämställdhet Barnombudsmannen fick i oktober 2015 i uppdrag av regeringen att lyssna på flickor och pojkars erfarenhet av ojämställdhet.33 Syftet med uppdraget var att öka kunskapen om hur barn själva upplever ojämställdhet, om hur normer och värderingar kring könstillhörighet och könsroller påverkar barn och om hur barn kan involveras i jämställdhetsarbete. Barnombudsmannen träffade under våren barn och unga i åldersgrupperna 5, 10 och 14 år och pratade med dem om hur de upplever sin tillvaro utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Samtalen visade att barn i alla åldrar hade erfarenheter och åsikter om ojämställdhet. Barnen var tyd- 27) Max18, Barn-ULF, SCB. Se 28) Max18, Barn-ULF, SCB. Se 29) Socialdepartementet. Uppdrag att lyssna på flickor och pojkars erfarenhet av ojämställdhet. Regeringsbeslut ) Socialdepartementet. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet. Regeringsbeslut ) Information till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet. Socialstyrelsen. (Dnr 3.1:0635/13) 32) Socialdepartementet. Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Barnombudsmannen. Regeringsbeslut ) Socialdepartementet. Uppdrag att lyssna på flickor och pojkars erfarenhet av ojämställdhet. Regeringsbeslut /40

21 RÄTTIGHETER TILLGODOSEDDA ligt medvetna om att det finns normer och föreställningar om hur pojkar respektive flickor ska vara och att vuxna på olika sätt delar upp och behandlar barn utifrån kön. Barnen visade också stor förmåga att reflektera kring och protestera mot uppfattningar och beteenden som de upplevde som felaktiga och orättvisa. Men barnen berättade också om orättvisor kopplade till annat än kön, bland annat ålder och då främst vuxnas agerande mot barn. Ett starkt ideal som lyftes från barnen är att alla barn är lika mycket värda, och att barn är lika mycket värda som vuxna, och att alla ska få se ut, leka med, bli kär i och göra vad de själva vill. Barnen hade också flera tips på vad barn, vuxna i deras närhet och beslutsfattare kan göra för att det ska bli mer rättvist. En slutsats i rapporten är att barn tycker att jämställdhet, och jämlikhet, är positivt och viktigt, och att barns erfarenheter och åsikter behöver tillvaratas i jämställdhetsarbete. Barnombudsmannen slutredovisade uppdraget i oktober 2016 med rapporten Barns röster om jämställdhet. 34 Rapporten kommer att lanseras under våren Riktade insatser för barn i utsatta situationer Barn i samhällsvård Barnombudsmannen har under 2016 följt upp förslagen i rapporten Att lyssna på barn i familjehem. En modell för nationell uppföljning av barn i familjehem till regeringen som överlämnades till regeringen i december Barnombudsmannen har dels föreläst utifrån rapporten, dels deltagit i samarbetsmöten med Socialstyrelsen och andra myndigheter kring familjehemsplacerade barns situation där modellen har diskuterats. I juni 2015 presenterade utredningen om tvångsvård sitt slutbetänkande Barn och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU. 35 Frågan har tagits upp i ett remissvar från myndigheten. 36 I Almedalen anordnade Barnombudsmannen ett välbesökt seminarium på Barnrättstorget med rubriken Barn som rättighetsbärare inom den sociala barnavården när barnkonventionen blir svensk lag. Barnombudsmannen lämnade i mars 2016 in sitt remisssvar till Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende. 37 Barnombudsmannen var i sitt remissvar positiv till Socialstyrelsens syfte att förstärka kvaliteten och säkerheten i HVB, för att komma tillrätta med de problem och brister som finns. Barnombudsmannen tillstyrkte i stora delar förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd men avstyrkte dock en del skrivningar om regellättnader kring kompetens och bemanning. Under samma månad fick Barnombudsmannen även tillfälle att yttra sig över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende. 38 Förslaget behandlar föreskrifter och allmänna råd för den nya placeringsformen stödboende som infördes den 1 januari Barnombudsmannen var i sitt remissvar positiv till att placeringsformen stödboende införts. Barn som omhändertas och placeras av samhället måste garanteras en trygg och säker vård. Barnombudsmannen har under flera år träffat många barn i samhällets vård och har vid upprepade tillfällen uppmärksammat behovet av insatser för att säkerställa alla barns rätt till en trygg och säker uppväxt. Barnombudsmannen avstyrkte dock Socialstyrelsens förslag att kraven på kompetens hos personalen inte stärks. Barn i ekonomisk utsatthet Barnombudsmannen presenterade i december rapporten Inget rum för trygghet barn och unga om vräkning och hemlöshet. 39 Rapporten använder både kvantitativ och kvalitativ analys för att belysa omfattningen och erfarenheten av barn i svåra boendesituationer. Rapporten visar hur ekonomisk utsatthet samverkar med hemlöshet och utestängning från den ordinarie bostadsmarknaden. Den visar också att hemlöshet bland barn oavsett om det föregåtts av en vräkning eller ej leder till en lång rad av rättighetskränkningar. Rapporten presenterades under ett frukostseminarium i januari Inom ramen för Myndighetsnätverket för barn och ungdomsfrågor har Barnombudsmannen deltagit i ett möte om barns skuldsättning. Barnombudsmannen har liksom föregående år tillsammans med Konsumentverket och Kronofogden uppmanat fordringsägare och ombud att inte skuldsätta barn, utan istället ingå avtal med barnets vårdnadshavare. Barn med psykisk ohälsa Barnombudsmannen har under året följt upp årsrapporten Bryt tystnaden 40 genom att delta i referensgruppsmöte kring barn och ungas psykiska (o)hälsa som arrangerades av Folkhälsomyndigheten, den nationella samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar samt den nationella samordnaren inom området psykisk ohälsa. Under Almedalsveckan presenterade barnombudsman Fredrik Malmberg slutsatserna i rapporten Bryt tystnaden på ett seminarium om tvångsåtgärder riktade mot barn i psykiatrin. Barn med funktionsnedsättning Under 2015 träffade Barnombudsmannen 55 pojkar och 42 flickor i åldrarna 8 till 22 år för att lyssna till deras erfarenhet av att leva med en funktionsnedsättning. Arbetet sammanfattades i Barnombudsmannens årsrapport Respekt Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd som överlämnades till regeringen mars Barn och unga deltog också som unga presentatörer och förmedlade sina råd till förändring direkt i ett möte med Barn-, äldre- och jämställdhets minister Åsa Regnér. Rapporten distribuerades till verksamhetsansvariga för LSS-boenden, skolhuvudmän och rektorer på kommunala och fristående grundskolor (årskurs 1-6) och specialskolor. På ett så kallat dialogforum som hölls i samband med lanseringen presenterade Barnombudsmannen slutsatserna i årsrapporten för ett 40-tal beslutsfattare och andra viktiga aktörer som har möjlighet att åstadkomma förändring. Barnombudsmannen skickade även ut ett nyhetsbrev om årsrapporten som når över 1900 mottagare. Budskapen 34) Barnombudsmannen. Barns röster om jämställdhet ) Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU. (SOU 2015:71). 36) Barnombudsmannens yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag. (SOU 2016:19) 37) Barnombudsmannens remissvar på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 3.9:0101/16). 38) Barnombudsmannens remissvar på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende (Dnr 3.9:0100/16). 39) Barnombudsmannen. Inget rum för trygghet barn och unga om vräkning och hemlöshet ) Barnombudsmannen. Bryt tystnaden. Barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa /40

22 22/40

23 RÄTTIGHETER TILLGODOSEDDA spreds via TV, tidningar och sociala medier. Barnombudsmannen har följt upp kraven i årsrapporten Respekt. Årsrapporten har bland annat också presenterats under Barnrättsdagarna i Örebro i april, Barnrättstorget i Almedalen i juni samt för Skolinspektionen, SPSM, Västerås stad, Synforum och Skånes funktionshindersråd. Årsrapporten har även använts som underlag i andra myndigheters arbete. I förslaget från MFD till ny nationell strategi för funktionshinderspolitiken hänvisas till Barnombudsmannen årsrapport Respekt. 41 Barnombudsmannen fick under 2015 i uppdrag från regeringen att tillsammans med MFD och Diskrimineringsombudsmannen (DO) bidra till att genomföra en kommunikationssatsning för att öka kunskapen hos allmänheten om innehållet i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 42 Barnombudsmannen har under året bistått med expertstöd i uppdraget vad gäller barnrättsperspektivet. Barnombudsmannen lämnade i november 2016 in en delredovisning av uppdraget till MFD. 43 Barn i asylprocessen Barnombudsmannens lämnade inom årstemat barn på flykt under 2016 löpande rapporter. Arbetet inleddes redan under hösten 2015 då Barnombudsmannen träffade omkring 445 ensamkommande barn på 13 ankomstboenden i sex av landets ankomstkommuner. Första delrapporten var Barn på flykt Barn och ungas röster om mottagandet av ensamkommande barn och baseras på erfarenheter från mötena med barnen på ankomstboendena. I rapporten föreslår vi ett antal åtgärder för att komma till rätta med de brister som tydliggjorts i mötena med barn. Rapporten presenterades i januari 2016 på ett dialogmöte med ett femtiotal representanter från kommuner, landsting, myndigheter och civilsamhällsorganisationer. Efter att ha mött barn på ankomstboenden fokuserade Barnombudsmannen på möten med barn som kommit längre i processen och anvisats till kommuner. Vi har träffat ensamkommande barn anvisade till kommuner och boende i familjehem, HVB hem och SIS institutioner, barn som kommit till Sverige med sina familjer och som bor i eget boende och på anläggningsboenden och barn som befinner sig i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Tidiga resultat från våra möten med omkring 40 barn under våren 2016 presenterades under Almedalsveckan i juli, Barnombudsmannen har även delat initiala resultat från möten med barn och en enkätstudie med forskare, myndigheter och civilsamhällsorganisationer på ett expertmöte den 21 oktober, På expertmötet diskuterades strukturella hinder och möjliga lösningar i förhållande till att säkerställa nyanlända barns rätt till bästa möjliga hälsa. I november 2016 presenterade vi preliminära slutsatser som rör nyanländas hälsosituation baserade på möten med totalt omkring 146 barn och en enkät till elevhälsan i skolor (500 grundskolor och 500 gymnasieskolor). Undersökningen pekade på att barns psykiska mående riskerar att förvärras under asylprocessen och lyfte fram elevhälsans betydelse för barnens hälsa. Barnombudsmannen har under hösten 2016 sammanställt en rapport om barnspecifika utmaningar i samhällets hantering av flyktingmottagandet hösten Rapporten har tagits fram på uppdrag av regeringens särskilda utredare som ansvarar för att utvärdera hanteringen av flyktingsituationen i Sverige Rapporten kommunicerades med utredningen i början av december och har använts som underlag för utredningens betänkande. Rapporten kommer även i sin helhet att biläggas betänkandet som överlämnas till regeringen den 6 mars Barnombudsmannen har spridit information om barnrättsliga utmaningar i tillämpningen av UtlL (2005:716), Barnombudsmannen har deltagit i remissmöten och svarat på remiss om den tillfälliga utlänningslagen. 45 Remissen innehåller förslag till en rad åtgärder som syftar till att minska antalet personer som söker asyl i Sverige, bland annat i form av tillfälliga uppehållstillstånd för flyktingar och alternativt skyddsbehövande samt stora inskränkningar i möjligheten till familjeåterförening. Barnombudsmannen ansåg i sitt remissvar att barn och barnfamiljer helt borde undantas från den föreslagna tillfälliga lagen. Barnombudsmannen har anordnat en paneldiskussion om den nya utlänningslagen under Almedalsveckan Barnombudsmannen har svarat på ett antal remisser i förhållande till asylprocessen bland annat i relation till åldersbedömning tidigare i asylprocessen. 46 Barnombudsmannen anser att förslaget behöver förtydligas på en rad punkter men är generellt sett positiv till att en åldersbedömning sker tidigare i asylprocessen. Om bedömningen görs tidigt, säkerställs att barnet får sina rättigheter och särskilda skyddsbehov tillgodosedda under hela processen samt att uppenbart vuxna inte bor tillsammans med barn. Barnombudsmannen har under året även beretts möjlighet att yttra sig om delar av EU-kommissionens förslag till ny asyllagstiftning. 47 Barnombudsmannen var i sitt remissvar kritisk till avsaknaden av barnrättsperspektiv i förslaget. Trots att kommissionen på flera håll betonar vikten av att beakta barnets bästa, läggs förslag som strider mot detta, i synnerhet avsaknaden av möjlighet till permanent uppehållstillstånd för barn. Genom att denna möjlighet inte finns fråntas beslutsfattaren möjligheten att göra en bedömning av barnets bästa i varje enskilt fall och väga barnets bästa mot andra intressen. Som ett led i arbetet med årsrapporten 2017 anordnade Barnombudsmannen i december ett expertmöte om barns rätt till rättsäker prövning av asylskäl. På mötet deltog migrationsrättsexperter från myndigheter, universitet, advokatbyråer och enskilda organisationer. Barnombudsmannen har inom ramen för ett regeringsuppdrag om varför ensamkommande barn försvinner, frågat Migrationsverket om uppgifter som rör ensamkommande barn som kommit tillbaka efter att ha avvikit, samt påbörjat en forskningsöversikt inom området som ska ligga 41) Myndigheten för delaktighet. En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle ) Socialdepartementet.Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringsbeslut ) Barnombudsmannens delredovisning av uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringsbeslut 2015/2415/FST. Dnr 3.1:0338/15 44) Justitiedepartementet. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år Dir. 2016:47. 45) Barnombudsmannens remissvar på utkast till lagrådsremissen Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Dnr 3.9:0095/16. 46) Barnombudsmannens yttrande över departementspromemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37). Dnr 3.9:0651/16. 47) Betänkandet av EU-kommissionens förslag till skyddsgrundsförordning (JU2016/05297/EMA). Dnr 3.9:0583/16, Betänkandet EU-kommissionens förslag till asylprocedurförordning (JU2016/05296/EMA). Dnr 3.9:0584/16. Betänkandet EU-kommissinens förslag till reviderat mottagardirektiv (JU2016/05298/EMA). Dnr 3.9:0582/16. 23/40

24 till grund för nästa års arbete med regeringsuppdraget. 48 Barnombudsmannen har under året ingått i Länsstyrelsen Stockholms nationella åtgärdsgrupp som ska föreslå åtgärder för att förebygga att ensamkommande barn försvinner. Myndigheten har också lämnat synpunkter på Länsstyrelsen Stockholms rapport På flykt och försvunnen - En nationell kartläggning av ensamkommande barn som avviker. 49 Barn som utsätts för våld eller exploatering Barnombudsmannen har under 2016 följt upp förslagen i skrivelsen Skärpt lagstiftning för att skydda barn från sexuell exploatering. 50 Barnombudsmannen har överlämnat ett underlag till 2014 års människohandelsutredning där unga med erfarenhet av sexuell exploatering själva berättar om samhällets stöd samt deras förslag till förändring och förbättring. 51 Underlaget skickades även till Socialdepartementet i samband med att Barnombudsmannen deltagit i ett dialogmöte om barns och ungas utsatthet på internet. 52 Myndigheten har under året samverkat med Länsstyrelsen i Stockholm i deras uppdrag att samordna arbetet mot prostitution och människohandel. Barnombudsmannen har yttrat sig över betänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling m.m. 53 Barnombudsmannens bedömning är att skyddet för barn som utsätts för, eller riskerar att utsättas för, sexualbrott är för svagt i Sverige. Barnombudsmannen fick i oktober uppdraget att bidra till att öka kunskapen om barns upplevelser av våldsbejakande extremism och terrorism. 54 Barnombudsmannen har inom ramen för uppdraget under året deltagit i möten tillsammans med MUCF och har dessutom haft möten med möten för Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Under året har Barnombudsmannen också förberett träffar med barn som är berörda av våldsbejakande extremism. Träffarna är planerade att äga rum under I augusti kallade Barnombudsmannen in Socialstyrelsen och Säkerhetspolisen samt bjöd in den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism för att diskutera orosanmälningar för barn till återvändande föräldrar som anslutit sig till terrororganisationer utomlands. Bakgrunden var att Barnombudsmannen blivit uppmärksammad på att ett antal barn återvänt till Sverige tillsammans med sina föräldrar som har varit anslutna till terrorrörelsen IS. Frågeställningen gällde hur myndigheterna förmått uppmärksamma och ge barnen det stöd och skydd de behövt. Det blev klarlagt på mötet att Säkerhetspolisen nu tagit fram rutiner för att säkerställa att myndigheten gör orosanmälningar till socialtjänsten i de fall barn det finns misstankar om att barn far illa. Kränkningar i skolan Barnombudsmannen har under året följt upp och spridit erfarenheterna från arbetet med 2015 års årsrapport Välkommen till verkligheten barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan. Barnombudsmannen har under året presenterat årsrapporten på Socialhögskolan och i Synforum. I december 2016 presenterades betänkandet i utredningen Bättre skydd mot diskriminering. 55 Utredningen hänvisar till Barnombudsmannens tidigare årsrapporter, Respekt (2016) och Välkommen till verkligheten (2015), och att det är väldigt svårt för barn att förstå systemet med uppdelning mellan Skolinspektionen och DO vad gäller skyddet mot diskriminering och att dessa myndigheter dessutom ger barnen olika möjligheter till upprättelse. Betänkandet föreslog, i linje med vad Barnombudsmannen tidigare föreslagit, att Skolinspektionen ska ta över arbetet. Barn i rättsprocessen 2013 presenterade Barnombudsmannen sin årsrapport Från insidan barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte, baserad på möten med barn och unga i arrest och häkte. Rapporten visar att Sverige systematiskt utsatt frihetsberövade barn för behandling som strider mot internationella konventioner. Rapporten behandlade särskilt hur Sverige regelmässigt utsätter frihetsberövade barn för isolering. FN:s barnrättskommitté riktar i sina senaste rekommendationer till Sverige skarp kritik gällande situationen för barn och unga i arrest och häkte. FN:s barnrättskommitté framhåller att man är allvarligt oroad över isolering av barn som misstänks för brott och som placerats i häkte och arrest, och över det stora antalet barn i arrest. Kommittén uppmanar Sverige att omgående bryta isoleringen för alla barn och ändra sin lagstiftning så att användningen av isolering under alla omständigheter är förbjuden. 56 Barnombudsmannens årsrapport Från insidan (2013) översattes under 2015 till engelska och distribuerades till bland andra Europarådets kommitté mot tortyr (CPT). CPT besökte i maj 2015 Sverige och begärde i samband med besöket att träffa och ta del av Barnombudsmannens erfarenheter från arbetet med barn och unga i arrest och häkte. CPT:s slutsatser presenterades för den svenska regeringen i november 2015 och offentliggjordes CPT framförde i sin rapport till den svenska regeringen stark kritik mot Sverige när det gällde användningen av restriktioner vid häktningar. 57 Som ett resultat av bland annat Barnombudsmannens rapport tillsatte regeringen under 2015 utredningen Färre i häkte och minskad isolering som skulle lämna förslag för att minska användningen av häktning och restriktioner. 58 Utredningen, som tog namnet Häktes- och restriktionsut- 48) Socialdepartementet.Uppdrag om varför ensamkommande barn försvinner. Regeringsbeslut ) Länsstyrelsen Stockholm. Rapport 2016:25. På flykt och försvunnen - En nationell kartläggning av ensamkommande barn som avviker ) Barnombudsmannen. Skärpt lagstiftning krävs för att skydda barn från sexuell exploatering. Dnr: 3.5.1:1075/13 51) Barnombudsmannens underlag till utredningen Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn (Ju 2014:22). Dnr: 3.6:0092/16g. 52) Barnombudsmannens underlag. Dialog om barns och ungas utsatthet på internet. Dnr: 3.6:0092/16. 53) Barnombudsmannens yttrande över betänkandet Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och nyttjande av barn genom köp av sexuell handling m.m. (SOU 2016:42). 54) Kulturdepartementet. Uppdrag till Barnombudsmannen att öka kunskapen om barns upplevelser av våldsbejakande extremism och terrorism. Regeringsbeslut ] Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87). 56 FN:s barnrättskommitté. Slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport ] Council of Europe, Report to the Swedish Government on the visit to Sweden carried out by the European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) ] Färre i häkte och minskad isolering (Dir 2015:80). 24/40

25 RÄTTIGHETER TILLGODOSEDDA redningen, presenterade i augusti i år sitt slutbetänkande i vilket de lade fram flera viktiga förslag som rör barn och unga och som ligger i linje med vad Barnombudsmannen föreslog i årsrapporten Från insidan (2013). Utredningen föreslår bland annat att isolering av barn ska förbjudas i bemärkelsen att det i häkteslagen (2010:611) in förs en skrivning om att ett barn som sitter häktad ska ha rätt till minst fyra timmars vistelse tillsammans med en annan varje dag. Utredningen lämnar också förslag som handlar om att barn inte bör placeras i arrest samt att häktning av barn som huvudregel ska verkställas på särskilda ungdomshem istället för på häkten. Barnombudsmannen tillstyrker i sitt remisssvar därför bland annat förslagen som innebär att det införs tidsfrister för häktning av barn, att barn inte ska placeras i arrest i dess nuvarande utformning, att rätten ska fatta beslut om på vilka sätt åklagaren får inskränka den häktades kontakter med omvärlden samt att det införs ett förbud mot isolering av barn som är placerade i häkte. 59 Under arbetet med årsrapporten Från insidan begärde Barnombudsmannen ut siffror från Polismyndigheten gällande hur många barn och unga som suttit i polisarrest. Barnombudsmannens undersökning visade dels att Polismyndigheten inte hade några standardiserade mekanismer för att föra statistik över antalet barn som sätts i arrest, dels att det var ett mycket stort antal barn som suttit i polisens arrester. Detta var också något som FN:s barnrättskommitté riktade skarp kritik mot i samband med kommitténs senaste granskning av Sverige. 60 I syfte att undersöka om situationen gällande barn i arrest förbättrats sedan vi lämnade över vår årsrapport till regeringen har Barnombudsmannen på nytt begärt ut statistik från Polismyndigheten över antalet barn i arrest. Av Polismyndighetens svar framgår att det fortfarande är många barn som sätts i arrest liksom att Polismyndigheten fortfarande saknar standardiserade rapporteringsmekanismer för att föra statistik kring hur många barn som sätts i arrest. 61 Mot bakgrund av det ovanstående kallade Barnombudsmannen i december med stöd av myndighetens rättsliga befogenheter till sig Polismyndigheten till en överläggning om vad Polismyndigheten avser göra för att säkerställa mänskliga rättigheter för barn som frihetsberövas misstänkta för brott. Vid mötet framkom att Polismyndigheten vill samarbeta med Barnombudsmannen för att förbättra situationen och säkerställa ett barnrättsperspektiv. Polismyndigheten är intresserad av att samverka med Barnombudsmannen i arbetet med att ta fram en ny arresthandbok, se över riktlinjerna för utbildning av arrestvakter samt ta fram barnanpassat informationsmaterial för de barn som sätts i arrest. Barnombudsmannen kallade i juni Migrationsverket, Socialstyrelsen, Polismyndigheten Inspektionen för vård och omsorg, Åklagarmyndigheten, Skatteverket, länsstyrelsen i Östergötland och länsstyrelsen i Stockholm till överläggning om barnäktenskap. Bakgrunden var att Barnombudsmannen har uppmärksammat att det kommit många asylsökande barn till Sverige som uppges vara gifta, samtidigt som det tycks råda oklarhet hur berörda myndigheter ska agera. Som ett resultat av överläggningen skickade Barnombudsmannen en skrivelse till Justitie- och migrations minister Morgan Johansson, där Barnombudsmannen uppmanar regeringen att ta initiativ till en nationell kartläggning samt ändra lagstiftningen så att barnäktenskap inte erkänns i Sverige. 62 Barnombudsmannen genomförde under 2014 möten med representanter för utredningen En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Syftet var att presentera resultaten från Barnombudsmannens uppdrag att kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter. 63 Utredningen beslutade under 2015 att tillsätta en medarbetare från Barnombudsmannen som expert för att bidra med ett barnrättsperspektiv i utredningen. Barnombudsmannen har under 2016 träffat 7 barn som genomgått tvist om vårdnad, boende och umgänge, och gett dessa barn möjlighet att komma till tals och förmedla sina erfarenheter och råd till förändring till utredningen En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. 64 Barnombudsmannen har under året genomfört två träffar där unga presentatörer berättat om sina erfarenheter för utredningen. Barnombudsmannens expert i utredningen har bidragit med muntliga synpunkter kring barnrättsperspektivet vid utredningens expertmöten. Dessutom har Barnombudsmannens expert skrivit ett särskilt yttrande som kommer att biläggas utredningen. Barn som anhöriga Barnombudsmannen har under året ingått i Kriminalvårdens referensgrupp Barnperspektiv i Kriminalvården. Barnombudsmannen har bidragit med sina synpunkter avseende Kriminalvårdens riktlinjer för arbetet med barnperspektivet samt medverkat under referensgruppsmöten där Barnombudsmannen bidragit med synpunkter. Barnombudsmannen har under året presenterat barns röster hur det är att besöka en frihetsberövad förälder på anstalt och häkte och Barnombudsmannens förslag på åtgärder för Kriminalvårdens barnombud. 59) Barnombudsmannens yttrande över betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52). 60) FN:s barnrättskommitté. Slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport punkt ) Barnombudsmannens yttrande över betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU2016:52). 62) Barnombudsmannen. Skyddet mot barnäktenskap måste stärkas. Dnr 3.5.1:0494/16, 63) Socialdepartementet. Uppdrag att kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter. 2011/8293/FST 64) Barnombudsmannen. Unga presentatörer till utvärderingen av vårdnadsreformen. Dnr 3.6:0177/16 25/40

26 26/40

27 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 7. Kompetensförsörjning Under 2016 genomförde Barnombudsmannen flera aktiviteter för att behålla, utveckla och rekrytera personal. I den årliga handlingsplanen för arbetsmiljöfrågor beskriver Barnombudsmannen årets insatser för friskvård och arbetsmiljöfrågor. Under 2016 har medarbetarna bland annat erbjudits friskvård på arbetstid, ergonomisk genomgång och kompetensutveckling. Barnombudsmannen har under året också genomfört en medarbetarundersökning och utifrån resultatet tagit fram en handlingsplan. Under året har Barnombudsmannens personal bland annat vidareutbildats i det arbete FN:s barnrättskommitté utför, kvalitativ analys och metod samt fått träning i att ge service och formulera budskap till bland annat media. Barnombudsmannen arbetade 2015 tillsammans med den lokala arbetstagarorganisationen fram ett lokalt avtal för omställningsmedel där syftet var att låta personalen ta del av en förvaltningsutbildning i regi av Södertörns högskola. Under 2016 har Barnombudsmannens personal på arbetstid erbjudits föreläsningar och workshops i tre delar kring det svenska förvaltningssystemet och styrning i staten, att vara tjänsteman och det offentliga etoset och grundläggande förvaltningsrätt. Barnombudsmannen har under året tagit fram en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. 65 Planen innehåller identifierade utvecklingsbehov och mål samt aktiviteter som myndigheten avser att vidta och genomföra under 2017 och I planen beskrivs jämställdhetsrelaterade problem och åtgärder på tre aktuella områden: samhällets bemötande av barn på flykt (Barnombudsmannens årstema 2017), barnrättsperspektiv i de jämställdhetspolitiska målen och åtgärder som rör Barnombudsmannens egen verksamhet. Handlingsplanen redovisades i oktober Planen kommer att uppdateras löpande. Redovisning av aktiviteter och resultat kommer att ske i årsredovisningar för 2017 och Barnombudsmannen bedömer sammantaget att insatserna har bidragit till att säkra myndighetens kompetensförsörjning i relation till verksamhetens mål. 65) Barnombudsmannen. Barnombudsmannens handlingsplan för jämställdhetsintegrering /40

28 28/40

29 Finansiell redovisning 29/40