Innehåll RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 4. Ekonomisk översikt 7

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Innehåll RESULTATREDOVISNING Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 4 Ekonomisk översikt 7 Verksamhetsområde 1: kunskap om rättigheter 9 Verksamhetsområde 2: rättigheter tillgodosedda 15 Kompetensförsörjning 21 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning 24 Balansräkning 24 Anslagsredovisning 25 Noter 27 Sammanställning av väsentliga uppgifter 31 Barnen och ungdomarna på bilderna i denna årsredovisning har ingenting med textinnehållet att göra. Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi har regelbunden dialog med barn och unga för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Vi bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen informerar, bildar opinion och föreslår förändringar i lagar och förordningar i frågor om barns och ungas rättigheter. 2/34 Barnombudsmannens årsredovisning 2013

3 BARNOMBUDSMANNEN HAR ORDET Barnombudsmannen har ordet BARNOMBUDSMANNEN HAR TILL UPPGIFT att företräda barns och ungas rättigheter och intressen mot bakgrund av Sveriges åtaganden enligt fn:s konvention om barnets rättigheter. En viktig utgångspunkt för Barnombudsmannen är rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté. Det handlar för Sveriges del bland annat om barns egen kunskap om sina rättigheter och om möjligheten för barn i utsatta situationer att få sina rättigheter förverkligade. Dialog ger förändring Barnombudsmannens första verksamhetsområde kunskap om rättigheter handlar om barnkonventionens rättsliga ställning, kunskapen om barnkonventionen i svensk förvaltning och alla barns rätt att känna till sina rättigheter. Barnombudsmannen har under året haft en omfattande dialog med barn och unga. Antalet besökare på myndighetens webbsidor för barn och unga har ökat. Under 2013 hade sidorna nästan unika besökare. Barn och unga har mött Barnombudsmannen i åtta chattar om olika teman i Barnkonventionen. Barn och unga med erfarenhet av att växa upp i olika former av utsatthet har förmedlat råd och synpunkter. Vår dialog med bland annat kommuner, landsting och myndigheter tar sin utgångspunkt i den kunskap Barnombudsmannen hämtat in från våra möten med barn och unga och de granskningar myndigheten har genomfört. Under 2013 har kommuner, myndigheter och statliga utredningar uppmärksammats på frågor som rör barn i flera olika typer av utsatta situationer. Det har exempelvis handlat om barn som växer upp i ekonomisk utsatthet och riskerar att avhysas, barn som utsätts för våld och barn som är placerade. Ett annat viktigt verktyg för myndighetens dialog med verksamheter är uppföljningssystemet Max18 som samlar nationell, lokal och regional barnstatistik. Under 2013 har analystexterna uppdaterats och Max18 har försetts med fler indikatorer, vilket bidrar till förstärkt uppföljning. För Barnombudsmannen är det strategiskt viktigt att bidra till mötesplatser och samarbeten där vi kan förmedla råd och kunskap. Under 2013 har mycket kraft därför lagts på nätverket med myndigheter som samverkar med barnkonventionen som utgångspunkt och insatser inom ramen för skl:s Handslag med regeringen. Mötesplatserna Barnrättsdagarna i Örebro och Barnrättstorget i Almedalen är också viktiga forum för dialog med beslutsfattare i lokal och central förvaltning. Under året har Barnombudsmannen svarat på 55 remisser från regeringen och myndigheter. Vi har i fyra skrivelser uppmärksammat regeringen på frågor där svensk lagstiftning bör ses över för att stå i bättre överensstämmelse med barnkonventionen. Det har bland annat handlat om barn som riskerar att utsättas för sexuell exploatering. Barnombudsmannen har bistått myndigheter och statliga utredningar i 15 uppdrag, där vi ingått som experter eller som samråds- eller samverkanspart. Det handlar bland annat om Barnrättighetsutredningen och Utredningen om tvångsvård för barn och unga (lvu-utredningen). Barnombudsmannen har diariefört ärenden. Flest ärenden handlade om frågor som rör barn i utsatta situationer. 16 ärenden har anmälts till socialtjänsten då det finns risk för att barn far illa. Barn i utsatta situationer har mött makthavare Barnombudsmannens andra verksamhetsområde rättigheter tillgodosedda handlar om att barn i utsatta situationer ska få sina mänskliga rättigheter förverkligade. Mänskliga rättigheter har som störst betydelse när man är som mest sårbar i en utsatt situation, och det är också i sådana situationer som mänskliga rättigheter sätts på prov och ifrågasätts. Barnombudsmannen har granskat hur barnets rättigheter tillgodoses när ett barn är frihetsberövat på grund av misstanke om brott. Årsrapporten presenterades på Kulturhuset och i dialogen deltog representanter för Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Kriminalvården. Rapporten har lett till insatser för att bryta barns isolering. Fredrik Malmberg Under 2013 har Barnombudsmannen lyssnat på barn också i andra utsatta situationer. Vi har mött barn i olika former av samhällsvård, barn berörda av avhysningar, barn i tillfälliga boendelösningar, barn i familjer med överskuldsättning, ensamkommande barn, barn som är placerade, barn som utsatts för kränkningar och diskriminering i skolan, barn med psykisk ohälsa och barn med skyddade personuppgifter. Vi har lyssnat på barn med olika erfarenhet och bakgrund, som etnicitet, funktionsnedsättning, hbtq, kön och ålder. Dialogerna med barn och unga har resulterat i möten med makthavare på lokal och nationell nivå. Vi har bidragit, deltagit och drivit viktiga frågor om barns rättigheter och fått bra genomslag i samhällsdebatten. Under 2013 har vi fokuserat på att opinionsbilda i frågor som rör barn i arrest och häkte, barn i samhällets vård och barn i ekonomisk utsatthet. Barnombudsmannen ser tillbaka på ett år då vi har axlat flera tunga regeringsuppdrag inom en kort tidsperiod är också det år vi har lyssnat på flest barn i utsatta situationer och genomfört flest möten med kommunala beslutsfattare. Våra medarbetare har slitit hårt, men vi har också fått fina kvitton tillbaka från både barn och beslutsfattare. Vi har mött barn som med stort mod och klokhet delat med sig av råd för att förändra för barn i framtiden. Och vi har mött makthavare som visat ödmjukhet, nyfikenhet och vilja till förändring. Vi känner oss stolta över ett spännande och framgångsrikt år! Barnombudsmannens årsredovisning /34

4 2. Barnombudsmannens uppdrag Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen. Den innehåller analyser och rekommendationer till förbättringar för barn och unga. Barnombudsmannen ska enligt lag informera och bilda opinion i angelägna frågor som rör barns och ungas rättigheter och intressen. Vi har regelbunden dialog med barn och unga, särskilt i utsatta situationer, för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Barnombudsmannen samlar också statistik om barns och ungas levnadsvillkor och följer den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Dialog med barn och unga Tyngdpunkten i Barnombudsmannens arbete handlar om att skapa möjligheter för barn och unga att själva komma till tals, få framföra sina åsikter direkt till makthavare och få sina åsikter respekterade. Barn och unga är ingen homogen grupp. En ombudsman måste ha ett barnrättsperspektiv på generell nivå, vilket kräver djup kunskap om barns och ungas situation. Dialog med barn och unga i utsatta situationer och deras möjlighet att komma till tals är mycket viktigt för att de ska få sina rättigheter respekterade. Följer upp och övervakar Barnombudsmannen följer upp, bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/ regioner och myndigheter. Barnombudsmannen har rätt att begära information från dessa och kalla till överläggningar. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen, där de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året redovisas. Rapporten innehåller också analyser och rekommendationer om hur situationen för barn och unga kan förbättras. Självständig och oberoende roll Barnombudsmannens verksamhet är reglerad i Lag om Barnombudsman (1993:335) med tillägg från år 2002, och i Förordning (2007:1021) med instruktion för Barnombudsmannen. Mandatet (självständighet från regeringen) är bestämt i lagen, som tydliggör att Barnombudsmannen bestämmer sin egen dagordning och prioriteringar. Detta ligger i linje med de så kallade Parisprinciperna 1 om oberoende institutioner för mänskliga rättigheter. I förarbetet till lagen om Barnombudsman betonas att Barnombudsmannen inte är en vanlig förvaltningsmyndighet, utan särbehandlas i sin egenskap av ombudsman och ges så mycket självständighet som är möjligt. 2 Självständigheten är viktig för att ombudsmannen ska kunna arbeta effektivt. Prioritering och fokus för att nå resultat Barnombudsmannens uppdrag att följa upp, bevaka och driva på genomförandet av barnkonventionen är omfattande och kräver ett strategiskt förhållningssätt och tydliga prioriteringar. En viktig utgångspunkt för dessa prioriteringar är de dialoger ombudsmannen har med barn och unga, men även de rekommendationer Sverige har fått av fn:s barnrättskommitté. Arbetet har därför avgränsats till ett antal identifierade områden. I den långsiktiga verksamhetsplanen finns två övergripande visioner: > > Barn och unga känner till sina rättigheter och vet vart de ska vända sig om dessa inte tillgodoses. > > Barn och unga i utsatta situationer får sina rättigheter tillgodosedda. Utifrån dessa två visioner har Barnombudsmannen formulerat långsiktiga mål och mål nedbrutna på årsnivå inom verksamhetsområdena kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Särskild vikt läggs vid att stärka rättigheterna för barn i utsatta situationer. Varje år väljer Barnombudsmannen ett område där vi genomför en fördjupad granskning av hur barnkonventionen efterlevs. Resultatet av den fördjupade granskningen presenteras i årsrapporten till regeringen. 1) Enligt Parisprinciperna som antogs av FN:s generalförsamling 1993 bör en nationell institution för mänskliga rättigheter vara oberoende och bland annat undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras, granska författningsförslag och föreslå författningsändringar samt informera och vidta andra åtgärder för att bidra till en ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter. 2) 2001/02:SOU17: En förstärkt Barnombudsman 4/34 Barnombudsmannens årsredovisning 2013

5 BARNOMBUDSMANNENS UPPDRAG Barnombudsmannen Årsredovisning /34

6 6/34 Barnombudsmannen Årsredovisning 2013

7 EKONOMISK ÖVERSIKT 3. Ekonomisk översikt Barnombudsmannen utgår från instruktion och lag som brutits ned i mätbara mål under två verksamhetsområden. Nytt för i år är att regeringsuppdragen inte särredovisas som ett eget verksamhetsområde i resultatredovisningen utan istället utgör en del av verksamhetsområdena. Detta speglar bättre att de särskilda uppdragen tilldelas i dialog mellan regeringen och Barnombudsmannen och sker inom ramen för Barnombudsmannens långsiktiga målstyrda arbete. Verksamhet som bedrivs med bidrag särredovisas nedan. Dessa bidrag redovisas även i särskild ordning när uppdragen är genomförda. Nytt för i år är även att utvecklingsmålen, som tidigare särredovisades, nu redovisas som en del av verksamheten och placeras in under verksamhetsområdet kunskap om rättigheter. Anledningen är att utvecklingsmålen handlar om att ge barn, vårdnadshavare och professionella som arbetar med och för barn ökad kunskap om Barnkonventionen. Som en konsekvens redovisas det arbete som berör kränkningar av barn under verksamhetsområdet rättigheter tillgodosedda. Förhoppningsvis gör dessa förändringar redovisningen mer överskådlig, relevant och begriplig för läsaren. Detta innebär också att jämförelsetalen är omräknade jämfört med tidigare år 3. Under varje verksamhetsområde redovisar vi de prestationer som vi anser är de mest väsentliga. Vi har i huvudsak valt att knyta målen till prestationer och volym (antal seminarier, möten med barn, möten med makthavare). Prestationerna redovisas mot bakgrund av Barnrättskommitténs kommentarer och de mål som Barnombudsmannen lagt fast i målplanen för Nedan beskrivs Barnombudsmannens totala kostnader och intäkter uppdelat på verksamhet de senaste tre åren. Som kostnader räknas samtliga medel som Barnombudsmannen har använt, oavsett finansieringskälla. Både anslagsmedel och externa medel som avgifter och bidrag som har använts under året ingår i beräkningarna. För året har Barnombudsmannen erhållit tkr i anslag och förbrukat tkr. Från 2012 har Barnombudsmannen ett överskott om 261 tkr. Från 2013 bär Barnombudsmannen med ett överskott om 499 tkr. Tabell 3.1 Totala kostnader per verksamhetsområde (tkr) Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Rättigheter tillgodosedda Totala kostnader Mellan 2012 och 2013 har en förskjutning skett från verksamhetsområde kunskap om rättigheter till rättigheter tillgodosedda. Bakgrunden är att medel tillförts verksamhetsområdet genom regeringsbidrag med särskilda satsningar på att kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter, ta fram och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet, ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem samt genomföra en pilotundersökning. Därutöver har Barnombudsmannen särskilt prioriterat arbetet med barn i samhällets vård, barn i ekonomisk utsatthet och barn med psykisk ohälsa. Tabell 3.2 Totala intäkter per verksamhetsområde fördelade på anslag och övriga intäkter (tkr) Totala intäkter Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Anslag Övriga intäkter Verksamhetsområde Rättigheter tillgodosedda Anslag Övriga intäkter Totala intäkter ) Intäkterna från anslag i tabell 3.2 avviker med 233 tkr (2011) respektive 104 tkr (2012) från motsvarande poster i resultaträkningen. Anledningen är att finansiella intäkter från 4 i avgiftsförordningen, 6 kap 1 kapitalförsörjningsförordningen och finansiella intäkter tidigare år inkluderats i Anslag m.m. i tabellen under kapitel 7 Information av väsentlig betydelse. Från och med 2013 och framöver inkluderas dessa intäkter istället under posten Övriga intäkter. Barnombudsmannens årsredovisning /34

8 Från regeringen har Barnombudsmannen fått följande uppdrag: 1. Uppdrag att lansera och marknadsföra uppföljningssystemet Max18, 800 tkr (beslut S2012/6494/FST). Uppdraget är slutredovisat 28 februari 2013 och 56 tkr har återbetalats till regeringen. 2. Uppdrag att kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter, tkr (beslut 2011/8293/FST). Uppdraget är slutredovisat 28 februari 2013 och 152 tkr har återbetalats till regeringen. 3. Uppdrag att översätta och trycka material som rör barnets rättigheter, 800 tkr (beslut S2012/7439/FST). Uppdraget är slutredovisat 31 mars 2013 och 155 tkr har återbetalats till regeringen. 4. Uppdrag att ta fram en genomförandeplan för att lyssna till barn och unga med funktionsnedsättning, 200 tkr (beslut S2012/7813/FST). Uppdraget slutredovisades 28 januari 2013 och 140 tkr är återbetalat till regeringen. 5. Uppdrag att bistå i regeringens överenskommelse med SKL om att stärka barnets rättigheter, tkr (beslut S2010/5114/SF). Uppdraget är slutredovisat 30 november 2013 och 89 tkr har återbetalats till regeringen. 6. Uppdrag att kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter, tkr (beslut S2011/8293/FST samt S2013/1671/FST). Uppdraget ska slutredovisas 31 mars Uppdrag att föreslå nya indikatorer till Max18, 350 tkr (beslut S2012/8855/SAM). Uppdraget är slutredovisat 30 september 2013 och 86 tkr har återbetalats till regeringen. 8. Uppdrag att inhämta barns och ungas åsikter och erfarenheter av kränkande behandling och trakasserier, 700 tkr (beslut S2013/395/FST). Uppdraget ska slutredovisas 31 mars Uppdrag att ta fram information till barn som är brottsoffer, 400 tkr (beslut S2013/2348/FST). Uppdraget ska slutredovisas 31 mars Uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem samt genomföra en pilotundersökning, tkr (beslut S2013/3876/FST). Uppdraget ska slutredovisas 31 mars Uppdrag att ta fram och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet, tkr (beslut S2013/5139/FST). Uppdraget ska slutredovisas 31 mars Uppdrag att vidareutveckla metoder för att inkludera barn med funktionsnedsättning, 400 tkr (beslut S2012/7813/FST + S2013/5140/FST). Uppdraget ska slutredovisas 31 mars Uppdrag att tillgängliggöra material om barnets rättigheter, 460 tkr (beslut S2013/6487/FST). Uppdraget ska slutredovisas 31 mars Uppdrag att ta fram och publicera ytterligare indikatorer till Max18, 165 tkr (beslut S2013/6818/FST). Uppdraget ska slutredovisas 31 mars Tabell 3.3 Regeringsuppdrag 2013 (tkr) Beviljat Årets Totala Bidrag avseende kostnader kostnader Kommentar 1. Lansera Max Återbetalt 56 tkr 2. Kommunicera strategin Återbetalt 152 tkr 3. Översättning, tryckning av material Återbetalt 155 tkr 4. Lyssna till barn med funktionshinder Återbetalt 140 tkr 5. Bistå SKL stärka barnens rättigheter Återbetalt 89 tkr 6. Kommunicera strategin Redovisas 31/ Indikatorer Max Återbetalt 86 tkr 8. Kränkande behandling Redovisas 31/ Barn som brottsoffer Redovisas 31/ Barn i familjehem Redovisas 31/ Sprida information om socialtjänsten Redovisas 31/ Metoder barn med funktionsnedsättning Redovisas 31/ Tillgängliggöra material om barns rättigheter Redovisas 31/ Ytterligare indikatorer Max Redovisas 31/ /34 Barnombudsmannens årsredovisning 2013

9 KUNSKAP OM RÄTTIGHETER 4. Kunskap om rättigheter Verksamhetsområde BARNRÄTTSKOMMITTÉNS REKOMMENDATIONER fn:s barnrättskommitté har vid flera tillfällen riktat kritik mot Sverige när det gäller barnkonventionens rättsliga ställning och genomförande. Kritiken handlar om att barnkonventionen inte har införlivats i svensk rätt och om de skillnader i barns livsvillkor på lokal och regional nivå som kommittén har uppmärksammat. Barnrättskommittén har också uttryckt oro över att barn inte får tillräcklig kännedom om sina rättigheter. Sverige har rekommenderats att erbjuda alla personer som arbetar med och för barn fortlöpande utbildning om barnets rättigheter. Barnrättskommittén har också lyft frågan om föräldrars kunskap om barnets rättigheter. 4.2 BARNOMBUDSMANNENS ANALYS Barnombudsmannen har gjort bedömningen att en grundläggande förutsättning för att barnets mänskliga rättigheter ska kunna förverkligas är att barn, vårdnadshavare och professionella som arbetar med och för barn har kunskap om barnkonventionen. Det måste även finnas kanaler för klagomål när grundläggande rättigheter kränks. Det är viktigt vilken betydelse och tyngd man lägger vid barnets rättigheter till exempel vid rättsliga avgöranden och offentliga beslut. Barnombudsmannens första vision handlar mot den bakgrunden om varje barns rätt att känna till sina rättigheter och att veta vart man ska vända sig om dessa kränks. Vi har därför sedan 2008 arbetat metodiskt med flera långsiktiga mål inom verksamhetsområdet kunskap om rättigheter. Det handlar om barnets rätt till information om sina mänskliga rättigheter, vårdnadshavares och professionellas kunskap om barnkonventionen, barnkonventionens rättsliga ställning i vidare mening samt genomförandet av barnkonventionen i offentlig förvaltning, inte minst på lokal och regional nivå. Barnombudsmannen har varit pådrivande när det gäller en översyn av barnkonventionens rättsliga ställning i Sverige, något som nu pågår genom Barnrättighetsutredningen. Vi har också drivit på ratificerandet av det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen, som handlar om barns och ungas möjlighet att framföra klagomål. Detta är ett exempel på hur Barnombudsmannen kan tillföra kunskap genom att följa och delta i den internationella dialogen om barnets rättigheter. Den förs bland annat inom fn:s barnrättskommitté samt i de europeiska och nordiska nätverken för barnombudsmän. För att stödja arbetet med att förankra barnkonventionen på lokal och regional nivå har Barnombudsmannen under de senaste åren och i flera olika sakfrågor 4 kallat kommuner, landsting och regioner till dialoger. Det har skett med stöd av Barnombudsmannens rättsliga befogenheter. Slutsatser från dialogerna har sedan spridits till samtliga kommuner och/eller landsting. Vidare har vi utvecklat ett webbaserat uppföljningssystem som redovisar statistik på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med statistiken är att underlätta en uppföljning av Barnkonventionens implementering. Tillsammans med Allmänna Barnhuset och Barnrättsakademin arrangerar vi varje år Barnrättsdagarna, där kommuner, landsting och myndigheter är de främsta målgrupperna. Syftet är att utifrån ett särskilt tema stärka genomslaget för barnkonventionen i offentlig förvaltning. Pejling och dialog är ett projekt som med hjälp av dialoger utifrån konkreta rättighetsutmaningar ska bidra till att förverkliga och tydliggöra regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. 5 Vi har utvecklat informationen på våra barnsidor på webben, översatt barnkonventionen till de nationella minoritetsspråken, förbättrat tillgängligheten för personer med olika funktionsnedsättningar och tagit fram en barnanpassad version av barnkonventionen. I samarbete med Bris har vi även tagit fram information till barn i samhällsvård. Vi har också producerat ett föräldrastöds material med fokus på barnets rättigheter. Nyckelpersonal på barn- och mödravårdscentraler har fortbildats för att i sin tur kunna använda materialet i egna utbildningar på lokal och regional nivå. Inom ramen för myndighetssamverkan har vi i flera sammanhang lyft fram myndigheters ansvar för att anpassa information till barn och unga. 4.3 PRIORITERINGAR UNDER 2013 Med utgångspunkt i ovanstående analys har Barnombudsmannen under 2013 gjort nedanstående prioriteringar. Barnkonventionens rättsliga ställning Barnombudsmannen ska under 2013 bidra som expert i utredningen om en översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Där ingår att förmedla innehållet från våra årsrapporter, erfarenheter från möten med barn och unga och annan information. Barnombudsmannen ska bevaka barnrättsperspektivet i remisser från regeringen och myndigheter. Vi ska också bidra med synpunkter genom expertmedverkan, samråd eller samverkan inom ramen för myndigheters regeringsuppdrag eller statliga utredningar. Under 2013 ska Barnombudsmannen inleda arbetet med att ta fram en rapport till FN:s barnrättskommitté inför nästa periodiska granskning av Sverige, som inleds under ) Dessa dialoger har bland annat handlat om barnvräkningar, socialtjänstens ansvar för placerade barn, information till och dialog med placerade barn, kränkningar i skolan, ensamkommande asylsökande barn och skuldsättning av barn på grund av vårdavgifter 5) Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige: Barnombudsmannens årsredovisning /34

10 Barnombudsmannen ska följa den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och dess tillämpning, sprida viktiga ställningstaganden samt initiera diskussioner i aktuella frågor som rör barnets rättigheter. Barnkonventionen i kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter Barnombudsmannen ska bidra till ett stärkt barnrättsperspektiv i det myndighetsnätverk som arbetar med strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Hos de myndigheter som berörs av projektet Pejling och dialog ska kunskapen om barnrättsperspektivet öka. Verktyget Max18 ska vidareutvecklas för att bidra till uppföljning och dialog om barnets rättigheter nationellt, regionalt och lokalt. Målet är bland annat fler unika och återkommande besökare på webben. Vi ska också utveckla Max18 genom att ge förslag på fler indikatorer som rör barnets rättigheter. Det är av stor vikt att barnrättsperspektivet slår igenom i ännu högre grad på lokal och regional nivå. Barnombudsmannen ska därför samverka inom ramen för det så kallade Handslaget, en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (skl). En annan viktig uppgift är att sprida och förankra den nationella strategin för barnets rättigheter i Sverige. Där ingår flera insatser som bidrar till att stödja den Pejling och dialog, som under 2013 kommer att genomföras i cirka 30 kommuner, landsting och myndigheter. För att säkerställa att kommuner och landsting lever upp till sina åtaganden som rör barnets rättigheter behöver revisionens roll utvecklas. Under året ska Barnombudsmannen bidra till att kommunala revisorer fortbildas i barnkonventionen. Dialog och kunskapsutbyte är ett nyckelverktyg för att kunna åstadkomma förändring. I samverkan med Allmänna Barnhuset och Barnrättsakademin kommer Barnombudsmannen att samla deltagare från kommuner, landsting, myndigheter och frivilligorganisationer till Barnrättsdagarna. Målet med Barnrättsdagarna 2013 är att öka deltagarnas kunskap om hur barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande kan genomföras i praktiken. Under Almedalsveckan ska Barnombudsmannen medverka med seminarier på Barnrättstorget. Barns egen kunskap Barnanpassade sidor sidor på webben ska bidra till dialog med barn och unga, oavsett deras bakgrund. Med hjälp av olika insatser ska vi även öka antalet besökare på barnsidorna. Kommunikationen ska ske både med ord, bild och rörligt material. Årstemat om barn i arrest och häkte ska anpassas och göras tillgängligt även för barn och unga. Olika områden i barnkonventionen ska belysas, och i anslutning till detta kommer barn och unga att bjudas in för att via chatt diskutera och ställa frågor om det aktuella området. Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 har webbsidor anpassade för barn och unga, bland annat med lättillgänglig statistik. Under 2013 ska sidorna kompletteras med en Max18-skola lektionspaket anpassade till barn i årskurs 4 6, 7 9 och till gymnasiet. Inom uppdraget Pejling och dialog ingår att ge deltagande barn kunskap om deras rättigheter. Det är lika viktigt att för berörda myndigheter lyfta fram deras ansvar att anpassa sin information till barn och unga. 4.4 PRESTATIONER Barnkonventionens rättsliga ställning Barnombudsmannen har deltagit vid de tre expertgruppsmöten, som arrangerats av Barnrättighetsutredningen. Vi har kontinuerligt försett utredningen med förslag på fokusområden, relevant litteratur och studier. Barnrättskommittén ger ut allmänna kommentarer för att underlätta tolkningen av barnkonventionens artiklar. Under 2013 har Barnombudsmannen översatt och faktagranskat 13 av dessa kommentarer. Dessa har publicerats under en särskild flik på Barnombudsmannens hemsida. Under året har Barnombudsmannen svarat på 55 remisser från regeringen och myndigheter. I fyra skrivelser har vi uppmärksammat regeringen på frågor där svensk lagstiftning bör ses över för att bättre stämma överens med barnkonventionen. Det har bland annat handlat om barn som riskerar att utsättas för sexuell exploatering. Barnombudsmannen har bistått myndigheter och statliga utredningar i 15 uppdrag, där vi deltagit med experter eller som samrådseller samverkanspart. Det har bland annat handlat om Barnrättighetsutredningen och lvu-utredningen. Årsrapporten 2013 Från insidan handlar om barn i polisarrest och häkte. En viktig utgångspunkt var den kritik Sverige tidigare fått av internationella övervakningsorgan, bland annat Europarådets tortyrkommitté. Mot den bakgrunden har Barnombudsmannen låtit översätta årsrapporten till engelska. From the inside children and young people on life in police cells and in remand prisons har distribuerats till fn:s kommitté för barnets rättigheter, fn:s och Europarådets tortyrkommittéer, fn:s specialrapportör mot tortyr samt relevanta internationella aktörer och icke statliga aktörer. Vidare har vi deltagit i de europeiska och nordiska barnombudsmännens nätverksmöten. På det årliga mötet med European Network of Ombudspersons for Children (Enoc) deltog Barnombudsmannens program- och utredningschef. Mötet ägde rum i Bryssel och hade fokus på de asylsökande barnens situation. Deltagarna antog ett gemensamt ställningstagande om åldersbestämning av ensamkommande asylsökande barn. Barnombuden från samtliga nordiska länder, inklusive ombuden på Grönland och Åland, samlades i augusti till ett möte i Jyväskylö, Finland. Mötet handlade i huvudsak om att utbyta erfarenheter kring barns deltagande i beslutsprocesser. I september samlades de nordiska barnombuden och inbjudna medicinska experter för att diskutera frågan om icke-medicinskt motiverad omskärelse av pojkar. Deltagarna enades om ett gemensamt ställningstagande: en förutsättning för att ingreppet ska få utföras, utan att det är medicinskt motiverat, är att barnet samtycker. Barnombudsmannen har följt upp frågan med en skrivelse till barnoch äldreministern Maria Larsson. 10/34 Barnombudsmannens årsredovisning 2013

11 KUNSKAP OM RÄTTIGHETER Barnombudsmannen Årsredovisning /34

12 Barnkonventionen i kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter Möten med myndigheter Vi har under året deltagit i samtliga möten med nätverket för myndigheter som samverkar inom ramen för barnkonventionen. Det gäller även samtliga möten med nätverkets beredningsgrupp, där Skolverket, Ungdomsstyrelsen och Konsumentverket ingår. Barnombudsmannen har lett arbetet i nätverkets arbetsgrupp om rätten till utbildning för barn i utsatta situationer. Uppdatering av Max18 Uppföljningssystemet Max18 har vidareutvecklats. I juni lämnade Barnombudsmannen förslag till regeringen på elva nya indikatorer, tillsammans med en teknisk beskrivning och tolkning av respektive indikator. Barnombudsmannen fick i uppdrag att lansera sex av de föreslagna elva nya indikatorerna, vilket vi gjorde i december. Dessa indikatorer är > > barn som berörs av vräkning > > barn som bor i familjer med låg inkomststandard > > elever som tycker att sin egen hälsa är bra > > barn som inte kommer överens med sina föräldrar > > barn som tycker att de har inflytande hemma > > lagförda sexualbrott mot barn Indikatorerna i Max18 har uppdaterats vid tre tillfällen: i mars, juni och i november. Även analysrapporter i Max18 har uppdaterats. Samarbete med SKL Enligt en överenskommelse mellan skl och regeringen ska skl arbeta för att barnkonventionen genomförs på lokal nivå. Barnombudsmannen har i styr- och arbetsgrupper gett stöd till det arbetet. Vi har också medverkat i direkta insatser, till exempel som medverkande i programpunkter på skl:s nationella konferens samt i planering och genomförande av skl:s regionala konferenser. Vi har även deltagit i planering och genomförande när det gäller kunskapsspridning till barn och unga. Utbildning Tillsammans med revisions- och rådgivningsbyrån pwc har vi genomfört två utbildningar för förtroendevalda revisorer, sammanlagt cirka 100 personer. Utvärderingar visar att deltagarna var nöjda med utbildningen. Pejling och dialog Den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige sprids och förankras genom Pejling och dialog. Dialogerna utgår från konkreta barnrättsutmaningar och stöds av övergripande kommunikativa insatser. Ett nytt diskussionsforum på nätet riktar sig till tjänstemän eller politiker inom kommun, landsting/region och myndighet. Även forskare, experter eller aktiva inom frivilligorganisationer är välkomna att diskutera och dela erfarenheter i forumet. På vår webbplats har Självskattningstestet utökats med 10 frågor och innehåller nu totalt 15 frågor som belyser barnrättsperspektivet. Syftet med testet är att inbjuda till reflektion och dialog om barnets rättigheter. Testet har även efterfrågats i pappersform för att användas i utbildning av handledare inom Kriminalvården. Fem nyproducerade filmer belyser några viktiga utmaningar som berör barnets rättigheter i Sverige. Filmerna utgår från de teman som ingår i Pejling och dialog: barn som upplevt våld, barn i ekonomisk utsatthet, barn som upplevt trakasserier och kränkande behandling, barn i samhällets vård samt psykisk ohälsa bland barn. Filmerna bygger på autentiska citat från barn vi har träffat i vårt arbete. Barnrättsdagar År 2013 samlade Barnrättsdagarna drygt 850 deltagare, huvudsakligen personer som arbetar i verksamheter som rör barn. Konferensen bjöd på information samt kunskap och verktyg inom temat barns rätt till delaktighet och inflytande. Konferensen streamades på webben, där också sammanfattningar från seminarierna publicerades, liksom bilder, citat och blogginlägg. Totalt hade webbplatsen cirka unika besökare i april när konferensen genomfördes. 62 procent av de deltagare som besvarade enkäten efter Barnrättsdagarna 2013 anser att de fått med sig ny kunskap om hur de kan arbeta för att förverkliga barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande. 70 procent av de svarande anger att de kommer att rekommendera andra att anmäla sig till Barnrättsdagarna Barnrättstorget I juli medverkade Barnombudsmannen för tredje året i rad som initiativtagare och en av arrangörerna av Barnrättstorget i Almedalen på Gotland. Syftet med Barnrättstorget är att upprätta en träffpunkt för att sprida kunskap och diskutera frågor som rör barns rättigheter. Barnombudsmannen svarar för tre av Barnrättstorgets seminarier. Seminarierna handlade om barn som är frihetsberövade i arrest och häkte, barn i ekonomisk utsatthet som riskerar att vräkas samt en workshop om vad ett barnrättsperspektiv egentligen innebär. Barns egen kunskap Varje månad gör Barnombudsmannen en uppföljning av besöksstatistiken på webben för att få en bättre bild av våra användare. Statistiken visar att antalet unika besökare har ökat markant från 2012 till År 2012 hade barnombudsmannen.se drygt unika besökare. År 2013 hade antalet besökare på barnombudsmannen.se ökat till cirka Barn och unga-sidorna lanserades i september Under perioden september till december 2012 hade Barn och unga-sidorna cirka unika besökare. Motsvarande period 2013 hade Barn och unga-sidorna strax över unika besökare. Under hela året 2013 hade Barn och unga-sidorna nästan unika besökare. Informationen på barnombudsmannen.se och på barnoch unga-sidorna har under året presenterats inte bara i ord utan också i fem filmer, anpassade efter respektive målgrupp. Möjlighet att chatta Barnombudsmannen har på sidorna för barn och unga tagit upp och förklarat olika områden i barnkonventionen. Barn och unga har via chatt diskuterat och ställt frågor om det aktuella området. Inför varje chatt har vi gjort utskick till kommuner och skolor för att uppmärksamma chatten. 12/34 Barnombudsmannens årsredovisning 2013

13 KUNSKAP OM RÄTTIGHETER Under 2013 har barn och unga kunnat chatta vid åtta tillfällen på följande teman: > > Februari: Rätten till lek, fritid kultur och vila. > > Mars: Om barn och unga som varit misstänkta för brott (i samband med årsrapportering på samma tema). > > April: Rätten att må bra. > > Maj: Rätten till delaktighet och inflytande. > > September: Rätten till utbildning/skola. > > Oktober: Barnkonventionen. > > November: Rätten till information. > > December: Rätten till sin familj. Barnombudsmannen har i korta och enkla texter lyft fram vissa nyheter i barntillgänglig form. Årsrapport Årsrapporten Från Insidan har anpassats för målgruppen barn och unga och presenterats separat på Barnombudsmannens webbplats. Där ligger även barnens egna röster, liksom allt arbete kring rapporten. I samband med det arbetet producerades en barnanpassad intervju med en av Barnombudsmannens jurister som svarade på frågor från barn och unga. I en annan intervju talar barnombudsman Fredrik Malmberg om årsrapportens tema Barn som misstänks för brott. Barnombudsmannens årsredovisning /34

14 14/34 Barnombudsmannen Årsredovisning 2013

15 RÄTTIGHETER TILLGODOSEDDA 5. Rättigheter tillgodosedda Verksamhetsområde BARNRÄTTSKOMMITTÉNS REKOMMENDATIONER Barnrättskommittén är bekymrad över att barn i utsatta situationer inte känner att de har inflytande i frågor som rör deras tillvaro. Kommittén rekommenderar Sverige att vidta åtgärder för att säkerställa att principen om barnets bästa utgör grunden i all handläggning och i alla beslut. Kommittén uttrycker också oro över de regionala skillnaderna i Sverige, både i fråga om vilka tjänster som erbjuds samt om och hur de utförs. Det gäller särskilt lokala skillnader i stödet för barn i riskzon. I en rad sakfrågor riktar barnrättskommittén rekommendationer till Sverige. Det handlar om barn i vårdnadstvister, barn i ekonomisk utsatthet, barn med psykisk ohälsa, barn med funktionsnedsättning, barn i asylprocessen, barn som utsätts för våld samt barn som berörs av rättsväsendets aktörer, antingen som brottsoffer eller som brottsmisstänkta. Barnrättskommittén välkomnar de ändringar som tidigare har gjorts i föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge, men är bekymrad över att principen om barnets bästa i praktiken inte följs i tillräcklig utsträckning. Kommittén betonar också vikten av barnets rätt att komma till tals. Sverige rekommenderas att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att barn inte lever i fattigdom, oavsett var de är bosatta. Detta gäller i synnerhet barn från socialt missgynnade familjer. Den höga frekvensen självmord och självmordsförsök bland tonåringar i Sverige oroar barnrättskommittén, som rekommenderar Sverige att förbättra samarbetet mellan olika tjänstesektorer för att stärka den psykiska hälsovården. Antalet individuella planer för barn med funktionsnedsättning har ökat, men barnrättskommittén påpekar att dessa barn är osynliggjorda och att samhället tenderar att fokusera på funktionsnedsättningen i sig istället för på barnet. Kommittén har tidigare uttryckt sin oro över att det saknas tillgänglig statistik över det totala antalet barn med funktionsnedsättning. Man är också bekymrad över den psykosociala skolmiljön för barn med funktionsnedsättning. Barnrättskommittén har flera synpunkter på Sveriges arbete när det gäller barn i asylprocessen, inte minst ensam kommande barns rättigheter och rätten för barn att få sina egna, specifika asylskäl prövade. FN-studien om våld mot barn lyfts fram, och barnrättskommittén rekommenderar särskilt Sverige att prioritera förebyggande åtgärder. Tillgängliga och barnanpassade tjänster bör inrättas, liksom metoder för rapportering om våld mot barn. Sverige rekommenderas att främja respekten för barns åsikter och deltagande i bland annat domstolar. Enligt barnrättskommittén krävs ett åtskilt rättskipningssystem för barn, eftersom dessa skiljer sig från vuxna när det gäller fysisk och psykisk utveckling samt känslomässiga och utbildningsrelaterade behov. 5.2 BARNOMBUDSMANNENS ANALYS Det är i en utsatt situation man är som mest sårbar och mänskliga rättigheter kan ha störst betydelse. Det är också i dessa situationer som de mänskliga rättigheterna ofta sätts på hårdast prov. I förarbetet till Lag om Barnombudsman betonas vikten av att Barnombudsmannen särskilt ger röst åt barn i utsatta situationer, eftersom de inte har samma möjlighet som andra barn att få sina rättigheter förverkligade. Barnombudsmannens andra vision handlar därför om att barn i utsatta situationer ska få sina mänskliga rättigheter förverkligade. Barnombudsmannen har gjort bedömningen att för att nå framgång måste vi arbeta med ett tydligt fokus. Med stöd av arbetssättet Unga direkt låter vi barn och unga med egen erfarenhet komma till tals inom de sakområden vi prioriterar att analysera. Vi gör det möjligt för Unga presentatörer att möta makthavare, och med stöd av våra rättsliga befogenheter och med dialog som verktyg bevakar och driver vi på för att barn i utsatta situationer ska få sina rättigheter förverkligade. Med utgångspunkt i visionen har Barnombudsmannen inom verksamhetsområdet rättigheter förverkligade sedan 2008 arbetat med flera långsiktiga mål. Det handlar bland annat om situationen för barn där vårdnadshavarna av olika skäl har svårt att företräda barnets intressen, eller i situationer där det till och med föreligger en intressekonflikt mellan barnets rättigheter och vårdnadshavaren. I sådana lägen är barnets mänskliga rättigheter ofta beroende av att ansvariga myndigheter har kunskap, vilja och förmåga att informera och involvera barnet samt genom alla skeden i processen tillvarata barnets rättigheter. Mänskliga rättigheter handlar också om att skydda den enskilde, i detta fall ett barn, mot övergrepp eller missförhållanden när barnet är i samhällets vård. Det senare ställer stora krav på lyhördhet och ödmjukhet, men också på inbyggda skyddsmekanismer och tydliga rutiner när exempelvis barn i samhällets omsorg vittnar om brister eller övergrepp. Barnombudsmannens årsrapporter har de senaste åren handlat om barn utsatta för våld i nära relationer, barn i samhällsvård, barn på särskilda ungdomshem, barn i arrest och häkte samt barn i psykiatrin. Rapporterna är alla uttryck för den prioritering vi har gjort med utgångspunkt i ovanstående resonemang och den dialog vi har fört med barn och unga i utsatta situationer. Vi har också arbetat långsiktigt i frågor som rör barn i ekonomisk utsatthet (skuldsättning av barn och barnvräkningar) samt barn i asylprocessen (både barn i familj och ensamkommande barn). Barnombudsmannens årsredovisning /34

16 5.3 PRIORITERINGAR FÖR 2013 Med utgångspunkt i ovanstående analys har Barnombudsmannen under 2013 gjort nedanstående prioriteringar. Generella insatser för barn i utsatta situationer Barnombudsmannen har i årsrapporter till regeringen lyft fram behovet av att göra socialtjänsten mer känd och tillgänglig för barn och unga. I samverkan med Socialstyrelsen har vi fått i uppdrag att föreslå hur detta ska kunna ske, bland annat i form av en barntjänst på nätet och barnanpassad information om socialtjänstens verksamhet. Riktade insatser för barn i utsatta situationer För alla barn i utsatta situationer (se områden nedan) gäller följande för 2013, enligt Barnombudsmannen: Barn ska få möjlighet att förmedla konkreta råd till berörda, lokala makthavare. Utifrån dessa råd, och utifrån den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter, ska berörda makthavare formulera en återkoppling till barnen hur de tar vidare de råd barnen gett. Barn i samhällsvård Barnombudsmannen ska delta med en expert i lvuutredningen och bistå utredningen med erfarenheter från arbetet med årsrapporterna I m sorry och Bakom fasaden. Vi ska också låta barn och unga förmedla sina erfarenheter till utredningen. Under året ska vi i samverkan med Socialstyrelsen inleda arbetet med att ta fram modeller för att lyssna på barn i familjehem (brukarundersökning). Barn i ekonomisk utsatthet Barnombudsmannen ska bidra med kunskap till utredningen om överskuldsättning. Vi ska också öka kunskapen hos ett urval kommuner samt Kronofogdemyndigheten om barns och ungas erfarenheter och råd kring situationer då barn blivit avhysta. Barn med psykisk ohälsa Vi ska analysera vad som har framkommit i barnens berättelser för att identifiera och genomföra lämpliga fördjupningsstudier. Barn med funktionsnedsättning Barnombudsmannen ska ingå i referensgruppen för Tell Us, vars syfte är att ta reda på hur barn och unga med komplicerade funktionsnedsättningar uppfattar sin skolgång och fritid. Barnombudsmannen ska medverka i Socialstyrelsens uppdrag att bedöma hur barns möjligheter till självständighet, delaktighet och utveckling påverkas av att de får ekonomisk ersättning för personlig assistens. Vidare ska vi samråda med Handisam i deras uppdrag att hämta in åsikter från barn och unga med funktionsnedsättning. Barn i asylprocessen Vi ska arbeta för ett ökat barnrättsperspektiv i asylprocessen med fokus på synnerligen ömmande omständigheter. Det gäller framför allt placerade barn som riskerar att utvisas. Våldsutsatta barn Barnombudsmannen ska samverka i Brottsoffermyndighetens uppdrag att ta fram information till barn och unga som är brottsoffer. Vi ska även samråda med Socialstyrelsen i uppdraget att utveckla bedömningsinstrument och stödinsatser för personer utsatta för våld av närstående. Kränkningar i skolan Barnombudsmannen ska i en rapport till regeringen analysera och sammanställa råd från barn och unga som har erfarenhet av kränkningar och diskriminering. Även barn som utfört kränkningar ska konsulteras. Barn i rättsprocessen Barn som misstänks för brott och som frihetsberövas ska få möjlighet att förmedla erfarenheter av mötet med rättsväsendet och med andra aktörer i samband med frihetsberövandet. Barnombudsmannen ska presentera en analys av vad som behöver göras för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda i rättsprocessen. Innehållet i rapporten Från insidan ska spridas till Kriminalvården och till samtliga polismyndigheter. Vi ska även bidra i utredningen Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ungdomsmål. Vidare ska Barnombudsmannen vara samrådande part i Rikspolisstyrelsens uppdrag att aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper, i Justitiedepartementets genomförandekommitté i den nya polismyndigheten samt i Åklagarmyndighetens uppdrag att överväga hur restriktioner för häktade kan minskas och hur långa häktningstider kan undvikas. 5.4 PRESTATIONER Generella insatser för barn i utsatta situationer Barnombudsmannen har i samverkan med Socialstyrelsen arbetat med ett uppdrag som handlar om hur socialtjänsten ska bli känd och tillgänglig för barn och unga. Under 2013 tog vi fram en gemensam förstudie. Barnombudsmannen har ansvarat för arbetet med barn och unga. Som underlag till den gemensamma förstudien har vi tagit fram två bilagor. Den första bilagan sammanfattar de råd och erfarenheter som Barnombudsmannen fått fram genom dialogen med barn och unga om hur de uppfattar socialtjänsten och hur den, enligt barnen, skulle kunna bli mer känd och tillgänglig. Sammanlagt har Barnombudsmannen lyssnat till 54 barn och unga; 37 flickor och 17 pojkar i åldrarna år. Vi mötte barn och unga med erfarenhet av placering i familjehem, på Statens institutionsstyrelse (sis) eller på hem för vård eller boende (hvb). Vi har också träffat barn med erfarenhet av våld i nära relationer, ensamkommande flyktingbarn och barn med erfarenhet av att leva med föräldrar med missbruksproblem. I gruppen ingår även barn med erfarenhet av egen kriminalitet och missbruk. Vi har även lyssnat på barn med olika funktionsnedsättningar och barn som lever i ekonomisk utsatthet. Slutligen har vi mött barn i allmänhet, utan tidigare erfarenhet av socialtjänsten. I den andra bilagan/delstudien sammanfattar Barnombudsmannen den genomgång ur ett barnperspektiv som vi har gjort av samtliga kommuners webbplatser. Genomgången omfattade den del av webbplatsen som beskriver socialtjänstens uppdrag och roll. 16/34 Barnombudsmannens årsredovisning 2013

17 RÄTTIGHETER TILLGODOSEDDA Riktade insatser för barn i utsatta situationer Barn i samhällsvård Barnombudsmannen har genomfört fem pejlingar med barn placerade i hvb och sis och mött totalt 47 barn. Barnen har själva skapat 13 collage, och nio barn har även arbetat med digitala berättelser, där de själva har producerat kortfilmer om sig själva och om sin utsatthet. Vi har planerat och förberett träffar mellan barn och lokala makthavare i fyra kommuner, där barnen har fått möjlighet att förmedla erfarenheter och ge råd. I samband med träffarna har beslutsfattarna skickat ut pressmeddelanden. Barnombudsmannen har deltagit med en expert i lvu-utredningen och bidragit med synpunkter. Vi har öppnat en brevlåda för placerade barn och unga för att de ska kunna förse utredningen med egna tankar, råd och erfarenheter av att vara placerad enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (lvu). I samma syfte fick fem barn från två kommuner delta i ett möte med utredningen. 28 barn och unga i familjehem eller med erfarenhet av familjehemsplacering har fått framföra sin syn på vilka frågor och vilken modell som bör användas i en pilotundersökning för att lyssna på barn i familjehem. Barnombudsmannens arbete ingår här som en del i ett gemensamt uppdrag med Socialstyrelsen, där syftet är att ta fram en modell för brukarundersökning bland barn i familjehem. Barn i ekonomisk utsatthet Barnombudsmannen har lyssnat på barn med erfarenhet av avhysning och tillfälliga boendelösningar. Vi har träffat sju barn som har blivit vräkta och 21 barn som lever i tillfälliga boendelösningar. Träffarna har skett både individuellt och i grupp. Fem av barnen har gjort egna digitala berättelser. Under åtta kommunmöten har barnens råd och synpunkter presenterats för politiker och tjänstemän. Under dessa möten har lokala beslutsfattare kommenterat sina intryck och berättat hur de kommer att jobba vidare utifrån de råd de fått. Deras uttalanden finns dokumenterade på film och som citat på vår webbplats. Barnombudsmannen har kallat in 10 kommuner för att tillsammans med Kronofogden göra en uppföljande kommundialog kring vräkningar av barnfamiljer. Från kommunerna deltog socialnämndens ordförande och en representant som arbetar mer praktiskt med frågan. Tillsammans identifierade vi hinder och diskuterade hur man bättre kan förebygga vräkningar av barnfamiljer. Barnombudsmannen har under de senaste åren träffat barn och unga med erfarenhet av att bli vräkt. En av ungdomarna deltog i mötet och förmedlade råd och erfarenheter. Vräkning av barnfamiljer är en sammanställning av alla erfarenheter och råd från barn och unga. Den har skickats till samtliga kommuner i Sverige. Barnombudsmannen har lämnat både skriftliga och muntliga synpunkter till utredningen om överskuldsättning. Där har vi understrukit vikten av att utreda hur situationen ser ut för barn och unga som lever i över s kuldsatta familjer. Vi har även lyssnat till unga med egen erfarenhet av detta. Deras synpunkter och råd till för bättring har sedan sammanfattats och överlämnats till utredningen. Vi har även muntligt och skriftligt betonat vikten av att utreda situationen för barn och unga med egna skulder. Barn med psykisk ohälsa Barnombudsmannen har genomfört sex landstingspejlingar och träffat 62 pojkar och flickor i åldern 8 24 år som upplevt psykisk ohälsa. Barnen har olika diagnoser och funktionsnedsättningar. De har själva skapat omkring tio digitala berättelser. Det material vi har fått genom träffarna har sedan bearbetats, kodats, kategoriserats och analyserats. Resultatet redovisas i Barnombudsmannens årsrapport 2014, som presenteras i mars Vi har vidare genomfört sex möten med landstingspolitiker på högsta nivå i Västra Götaland, Halland, Dalarna, Blekinge, Kalmar och Stockholm. Vid fem av dessa möten har ett eller flera barn deltagit. I samtliga landsting har vi presenterat röster från de barn vi har träffat i det aktuella landstinget. Barn med funktionsnedsättning Vi har deltagit i möten med referensgruppen för Tell Us, ett Arvsfondsprojekt som syftar till att ta reda på hur barn och unga med komplicerade funktionsnedsättningar uppfattar sin skolgång och fritid. I referensgruppen har vi bland annat delat med oss av våra erfarenheter av metoden Unga direkt. Vidare har vi inlett arbetet med att utveckla metoder för att inkludera barn med funktionsnedsättning. Arbetet gäller särskilt det stöd som barn med kommunikationssvårigheter behöver för att kunna komma till tals. I uppdraget har vi samrått med Handisam, Specialpedagogiska myndigheten (spsm) och Ungdomsstyrelsen. Barnombudsmannen bjöd även in Handikappföreningarnas samarbetsorgan (hso) och Lika Unika till samråd. Socialstyrelsen ska på uppdrag av regeringen bedöma hur barns möjlighet till självständighet, delaktighet och utveckling påverkas när de har sina vårdnadshavare som personliga assistenter. I det arbetet har Barnombudsmannen samrått med Socialstyrelsen. Handisam har under året fått i uppdrag att undersöka och sammanställa hur barn och unga med funktionsnedsättning och med många myndighetskontakter upplever sin situation. Barnombudsmannen har bidragit med erfarenheter om hur metoden Unga direkt kan användas för dialog med barn och unga, och hur dessa kan presentera sina erfarenheter och råd i direkta möten med beslutsfattare. Barn i asylprocessen Barnombudsmannen har vid flera tillfällen samarbetat med och lämnat synpunkter till Socialstyrelsen när det gäller arbetet med barn i asylprocessen. Synpunkterna avser Socialstyrelsens planerade vägledning för arbete med barn med uppgivenhetssyndrom samt kartläggningen av ensamkommande barns behov. Vi har också deltagit i och lämnat synpunkter på Socialstyrelsens och Migrationsverkets arbete med att ta fram dokumenten Barnets bästa för ensamkommande barn före och efter uppehållstillstånd och Frågor i samband med asylansökan inför anvisning av barn utan vårdnadshavare i Sverige. Vi har även lämnat synpunkter på skl:s arbete med en webbaserad utbildning för gode män. Barnombudsmannen har från Migrationsverket begärt in yttrande samt uppdaterad och utförlig information om planerna på att upprätta en institution i Afghanistan för ensamkommande asylsökande barn som avvisas från Sverige. Barnombudsmannens årsredovisning /34

18 Mot bakgrund av uppgifter om att barn hämtas av gränspolis på barnpsykiatrisk klinik har vi begärt in yttrande från Landstinget i Jönköping. Slutligen har vi fört en dialog med Migrationsverket om hur situationen kan förbättras för barn som är placerade av socialtjänsten och som riskerar avvisning eller utvisning. Våldsutsatta barn Inom ramen för Pejling och dialog har Barnombudsmannen haft möten med fem kommuner och lyssnat till sammanlagt 26 barn som har upplevt våld i nära relationer. Barnen har kunnat delta i samtliga möten med kommunerna. Tio av dem har förmedlat konkreta råd till förändring, medan råd från övriga barn har förmedlats av Barnombudsmannen. Brottsoffermyndigheten har i uppdrag att ta fram information till barn och unga som är brottsoffer. Barnombudsmannen har i det sammanhanget deltagit i tre samrådsmöten med berörda myndigheter och ideella organisationer. Brottsoffermyndigheten har varit sammankallande, och Barnombudsmannen har på mötena presenterat sin del av uppdraget och de resultat som framkommit. Vi har vid flera tillfällen träffat sju barn och unga vuxna som under trygga omständigheter har kunnat berätta om sina erfarenheter av att leva under hot och med skyddade personuppgifter. Särskilt fokus har legat på vilken information de fått, vad de har saknat och hur de skulle vilja att information till barn utformas och sprids. Deras synpunkter och erfarenheter har använts som underlag till skriftlig information till Brottsoffermyndigheten. Arbetet har dessutom resulterat i två digitala berättelser, som kan användas för att informera barn som lever med skyddade personuppgifter eller som står inför att få sådana. Samma intervjufrågor har ställts till barn och unga som utsatts för våld i nära relationer. Även deras svar har sammanställts och lämnats till Brottsoffermyndigheten. Årsrapporten Signaler har använts vid flera föreläsningar, bland annat för juriststudenter på Örebro universitet, vid Allmänna barnhuset och under konferensen Arbetet mot våld kunskap, erfarenheter och metoder, anordnad av nätverket för Nationell myndighetssamverkan för Kvinnofrid. Rapporten har också använts vid en föreläsning för landstinget i Södermanland. Den kunskap som Barnombudsmannen sammanställt i Signaler har väckt intresse hos flera referensgrupper. Vi har bland annat medverkat i en referensgrupp för att stärka hälso- och sjukvårdens samt tandvårdens arbete med våldsutsatta barn. Arbetet i referensgruppen har legat till grund för en vägledning, Barn som far illa eller riskerar att fara illa hälso- och sjukvårdens samt tandvårdens anmälningsskyldighet. Vidare har vi medverkat i och utifrån rapporten Signaler gett synpunkter till Socialstyrelsens referensgrupp i arbetet med föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens och hälso- och sjukvårdens ansvar för våld i nära relationer. Två skrivelser har överlämnats till regeringen med förslag på skärpt lagstiftning för att skydda barn mot sexuell exploatering. Den första skrivelsen ställdes till utbildningsminister Jan Björklund och handlar om att skärpt lagstiftning behövs för att skydda barn mot att sexualbrottsdömda arbetar i förskola och skola. Den andra skrivelsen ställdes till justitieministern och handlar om att skärpt lagstiftning krävs för att skydda barn från sexuell exploatering i form av vuxnas sexköp. Kränkningar i skolan Barnombudsmannen har gjort det möjligt för barn och unga med erfarenhet av kränkningar i skolan att få komma till tals och förmedla råd till beslutsfattare i tre kommuner. Vi har genomfört fyra kommunpejlingar och därutöver ytterligare sex arbetsträffar med barn. Sammanlagt har vi träffat 42 barn och unga, bland annat med olika funktionshinder, olika sexuell läggning och olika etnisk bakgrund, barn som går i gymnasiesärskola samt barn som är aktiva inom elevstödjande verksamhet. En av kommunpejlingarna genomfördes med barn i en förskola. Vid några tillfällen har vi särskilt fokuserat på att samtala om barn och ungas erfarenheter av att själva kränka och trakassera. Barn i rättsprocessen Barnombudsmannen har utifrån Barnrättskommitténs kritik mot Sverige granskat hur barnets mänskliga rättigheter tillgodoses när barn är frihetsberövade på grund av misstanke om brott. Under 2012 mötte vi 34 ungdomar som befann sig i arrest och häkte och lyssnade till deras erfarenheter. Deras synpunkter och råd till förändring återges i Barnombudsmannens årsrapport 2013 Från insidan barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte. Några av ungdomarna har själva fått komma till tals i möten med barn- och äldreminister Maria Larsson. Rapporten innehåller också Barnombudsmannens analys av hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses för barn som frihetsberövas på grund av misstanke om brott. Många av de ungdomar vi har träffat vill ha bättre information om vilka mänskliga rättigheter man har som frihetsberövad på grund av misstanke om brott. Barnombudsmannen tog fram en affisch med en tidslinje som förklarar rättsprocessen och dess olika delar på ett sätt som är enkelt att förstå. Ett särtryck av tidslinjen distribuerades till samtliga polisstationer och kriminalvårdsenheter. Kriminalvården har fått rätt att använda materialet och att trycka upp fler exemplar efter behov. Från Kriminalvården har det även kommit önskemål om att få tidslinjen översatt till fler språk. Samma dag som rapporten Från insidan överlämnades till regeringen presenterades den på Kulturhuset. I den dialog som följde deltog bland annat representanter för Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Kriminalvården. Rapporten har distribuerats till cirka 700 mottagare, däribland samtliga polisstationer, häkten, åklagarkammare, domstolar och särskilda ungdomshem. Den har också översatts till engelska och distribuerats till internationella aktörer som är verksamma inom området mänskliga rättigheter. Förutom att lyssna till barn har vi genomfört kompletterande studier för att undersöka hur mänskliga rättigheter tillgodoses för barn och unga som misstänks för brott och har frihetsberövats. Under år 2012 begärde vi in uppgifter från polismyndigheterna om det totala antalet personer under 18 år som under 2011 togs in i arrest. Vi har också skickat en enkät till landets polismyndigheter om riktlinjer för barn i arrest. Dessutom har vi granskat häktesprotokoll för barn som suttit häktade under det andra halvåret 2011 och det första halvåret Resultaten lades upp på Barnombudsmannens webbplats i samband med att årsrapporten lanserades Sammantaget visar Barnombudsmannens rapport på systematiska och mycket långtgående brister när det gäller frihetsberövade barns grundläggande mänskliga rättigheter. 18/34 Barnombudsmannens årsredovisning 2013

19 RÄTTIGHETER TILLGODOSEDDA I samband med att årsrapporten lämnades över till regeringen skickade Barnombudsmannen en skrivelse till justitieminister Beatrice Ask: Sverige måste säkerställa barnets mänskliga rättigheter i arrest och häkte. Rapporten har också diskuterats med berörda myndigheter samt presenterats i flera sammanhang, bland annat på Barnrättsdagarna, Barnrättstorget i Almedalen och vid utbildning för socialsekreterare. Under hösten har vi följt upp resultaten från rapporten i ett möte med rikspolischefen och samtliga länspolischefer. Detsamma ska ske med nyckelpersoner inom Kriminalvården. Det mötet har på Kriminalvårdens begäran skjutits fram till På Barnrättstorget i Almedalen gav representanter för Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården kvitton på att de börjat ta tag i en del av de förändringar som Barnombudsmannen föreslagit. Polisen ska exempelvis se till att föra statistik över barn i arrest. Alla arrestvakter ska utbildas i barnkonventionen och ungdomar som frihetsberövas ska få information om sina rättigheter. Kriminalvården arbetar på en plan till regeringen om hur ungdomarnas särskilda behov ska tillgodoses. Barnombudsmannen har bidragit till och gett synpunkter på utredningen om skyndsamhetskrav och tidsfrister i ungdomsmål. Vi har även yttrat oss över utredningens betänkande. När det gäller tidsfrister i ärenden med unga misstänkta avstyrkte vi förslaget om att förlänga dessa. Utifrån barnets perspektiv finns skäl att behålla nuvarande tidsfrister under förundersökningen. Vidare bör det införas en särskild reglering för ärenden där misstänkta under 18 år frihetsberövats, vilket vi också förde fram i rapporten Från insidan. När det gäller frågan om en lagstadgad tidsfrist för det första barnförhöret delar Barnombudsmannen inte utredningens bedömning, utan anser att det i lag bör införas en särskild tidsfrist för det första barnförhöret. Det var också ett av våra förslag i årsrapporten Signaler. Barnombudsmannen har deltagit i ett samrådsmöte med den arbetsgrupp som på Åklagarmyndighetens uppdrag ska överväga hur användningen av restriktioner för häktade kan minskas och hur långa häktningstider kan undvikas. Vid mötet redogjorde vi för några av våra förslag i årsrapporten Från Insidan. Vi betonade särskilt kraven på att inget barn som misstänks för brott ska isoleras under utredningstiden, restriktioner ska individualiseras för barn och att frihetsberövande endast får ske som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. Under året har vi deltagit i samtliga styrgruppsmöten hos Rikspolisstyrelsen i arbetet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. I det arbetet har vi bland annat besökt en social insatsgrupp och samtalat med barn som ingår i gruppen. Tillsammans med myndighetschefer från övriga deltagande myndigheter har vi deltagit i rundabordssamtal hos justitieminister Beatrice Ask och barn- och äldreminister Maria Larsson. Vi har också deltagit i erfarenhetskonferensen. Barnombudsmannens årsredovisning /34

20 20/34 Barnombudsmannen Årsredovisning 2013