Design för ökad upplaga. papergram. no4 # agasin. med känsla för snö. Tidningen som vittne. Hurra för Papergram 20 år. sca papergram no

Transkript

1 no4 # PAPERGRAM Jacek Utko Design för ökad upplaga papergram GRAPHIC PAPER agasin med känsla för snö Tidningen som vittne sca papergram no Hurra för Papergram 20 år

2 16 Innehå ll 4 Läsning i snön Det är vinter och många hoppas på massor av snö. Snö inspirerar, inte bara till att åka skidor eller pulka, utan även till läsning. Så här års är tidningshyllorna fyllda av vintersportarnas favoritmagasin. 12 Trender 14 Hurra för Papergram! Papergram fyller 20 år och tillhör därmed de äldsta kundtidningarna i branschen. Vi firar med en återblick på åren som gått. 16 Lekmän äntrar scenen Demonstrationerna kring presidentvalet i Iran kunde inte bevakas av professionella journalister och fotografer. Regimen hade förbjudit deras arbete. Men information nådde ändå ut, genom medborgarjournalister och medborgarfotografer. Webbplatser som Demotix hjälper lekmännen att nå ut till den etablerade tidningsvärlden. 19 Trender 20 Historia betraktad genom tidningen Historieprojektet Zeitungszeugen (tidningsvittnen) skildrar nazisternas framfart med ovanliga medel genom dåtidens dags- och veckotidningar. Tidningar är ett utmärkt tidsvittne, menar redaktionen. Delstaten Bayern var av annan åsikt. 23 Trender 24 Ny layout ökar upplagan Den polske tidningsdesignern Jacek Utko har rykte om sig att vara någon slags trollkonstnär. Han ändrar layouten och vips ökar upplagan. Men i längden kommer det inte att hålla, säger han själv. 27 Trender 28 Som musslan i vattnet Den fridlysta flodpärlmusslan behöver extremt rent vatten för att leva. I SCAs skogar trivs den som ja, ni vet! Papergram. Internationellt magasin för mediebranschen och den grafiska industrin som utges av SCA Forest Products AB, Box 846, Sundsvall. TELEfon: TELEfax: ChefREdaktör och ansvarig UTGIvaRE: Anne-Sofie Cadeskog. ProJEkt- och REdakTIonsLEdning: Luise Steinberger (luise.steinberger@bredband.net). svensk REdIGERIng: Susanna Lidström. Grafisk design: Mellerstedt Design. REPRo och TRyck: Tryckeribolaget, Sundsvall. Omslag: Istock. Allt material i denna tidning är beställt, granskat och godkänt av redaktionen. Det betyder emellertid inte att redaktionen eller SCA nödvändigtvis alltid delar skribentens åsikt. Citera oss gärna, men ange källan. SCA Forest Products tillverkar tryckpapper tidningspapper, SCoch LWC-papper massa, sågade trävaror och träbränslen. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder SCAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar. SCA Forest Products årliga omsättning uppgår till cirka 17 miljarder kronor och antalet anställda till personer. SCAs skogsbruk är certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Council). Papergram trycks på GraphoCote 90 g, omslaget på Reprint 150 g. Papperet är FSC-certifierat. 2 sca papergram no

3 SCA info Ny kvalitet för reklamtryck I dagarna lanserar SCA en ny papperskvalitet speciellt för reklamtryck i heatset web offset. Att TRycka REklammaTERIal i heatset web offset på standardtidningspapper blir allt vanligare. Fördelen är att tryckkostnaderna är låga. Nackdelen har varit att det ofta har varit svårt att få ordning på kontraster och att trycket saknat sting. Med GraphoMax äntrar ett papper scenen som avhjälper dessa nackdelar. GraphoMax är ett rent papper med högre vithet och med en tjocklek som ger bra kvalitetskänsla, samtidigt som papperet självklart tillverkas med SCAs vanliga höga miljöprofil som utgångspunkt. Dessutom har det bra körbarhet i tryckpressarna och är lätt för tryckarna att hantera då det går stabilt i fals och efterbehandling. Kommentarerna från provtryckningarna har varit överväldigande positiva. Papperet har visat sig ha riktigt bra körbarhet med bra stuns i trycket och låg damningsfrekvens, säger Thomas Janson, produktområdeschef för tidningspapper på Ortvikens pappersbruk i Sundsvall. Redan nu har vi fått förfrågningar från kunder som är intresserade av GraphoMax. Överblick av SCAs miljöprofil En folder med broschyrer som visar SCAs styrkor och bredd på miljöområdet finns nu tillgänglig. Syftet är att ge kunder och andra intressenter en lite mer djuplodande inblick i arbetet på varje område, samtidigt som foldern håller ihop helheten. Bland annat presenteras arbetet med fiberråvaran, TCFmassa (Total chlorine free pulp), energi, vattenrening, miljöcertifiering allmänt samt en separat broschyr om hur FSC-certifieringsprocessen går till. Broschyrerna samlas i en gemensam folder och finns på engelska, svenska, tyska, franska, spanska, italienska, portugisiska, polska och holländska. Ny produktkatalog En ny och något omarbetad produktkatalog finns nu att beställa hos ditt lokala säljkontor. Mappen innehåller produktinformation om SCAs samtliga papperskvaliteter, inklusive serviceinformation, uppgifter om miljöfördelarna och certifiering samt kontaktdetaljer. Innehållet omfattar dessutom en utförlig bakgrund om företagets miljöarbete. Nytt för i år är att mappen i ryggen hålls ihop av en spiral. Den är dock fortfarande hålslagen, så att den enkelt kan sättas in i befintliga produktpärmar. PPI-utmärkelse för Årets miljöstrategi SCAs pappersbruk ortviken fick den 28 oktober motta ett av pappersindustrins mest prestigefyllda pris. Priset för Årets miljöstrategi delas ut av branschmagasinet Pulp & Paper International, PPI, till det bruk som gör mer än vad plikten bjuder för att finna och genomföra goda miljölösningar. Juryn har sökt fabriker som är goda exempel när det gäller att arbeta med alla miljöaspekter, från val av råvarukällor, utsläpp till vatten och luft till energianvändning. Det är fantastiskt roligt att vi har fått den här fina utmärkelsen som ett kvitto på att vi jobbar med rätt saker i vårt långsiktiga miljöarbete, säger Kristina Enander, platschef SCA Ortviken. Det är mycket viktigt och väldigt självklart att vi jobbar aktivt med miljöfrågorna som en del i vår strategi. Alla har ett ansvar för miljön och vi har också ett ansvar mot våra kunder att erbjuda miljövänliga produkter. Marknadsdirektör Rolf Johannesson tog emot utmärkelsen å SCA Ortvikens vägnar. Till vänster: Juan Castellanos, HP; till höger: prisutdelare Kristiane Becker. sca papergram no

4 He vin Text Henrik Emilson foto Istock Photo, Digital Stock, Tomas Utsi/naturfoto 4 sca papergram no

5 j mitt terland När björnen går i ide vaknar vintersportarna. Då fylls tidningshyllorna av titlar med en gemensam nämnare snö. De flesta kommer bara ut under en begränsad tid av året, men det finns redaktioner som har hittat sätt att förlänga säsongen över sommaren. P å hösten börjar det hända saker på tidningshyllorna runt om i Europa. Då tillkommer en sorts tidningar som har snö som gemensamt tema. De utges en bit in på våren för att sedan försvinna igen. Så fungerar utgivningen för svenska snöskotertidningen Snow Rider. Det här med snöskoter är lite speciellt. När det börjar bli kallt på hösten, då går det att sälja snöskotrar, utrustning och tidningar, ända fram till påsk. Sedan är det slut. På sommaren är det ingen som är intresserad över huvud taget, förklarar chefredaktören Björn Friström. Snow Rider vänder sig till tre huvudgrupper av snöskoteråkare de som har skog, de som åker på tur och de som tävlar. I dag kommer tidningen ut med sex nummer per år, tre före jul och tre efter. Tidigare laborerade redaktionen med att ge ut tidningen på sommaren, men utan framgång. Det går att jämföra med vår hemsida. På vintern har den besökare per dygn. På sommaren ligger siffran på kanske Folk är inte intresserade av vintern på sommarhalvåret och ingen vill annonsera. Följer årstiderna Skidåkning, snowboard, klättring eller utelivs- och äventyrsresor är andra ämnen som dominerar i tidningar som ges ut bara på vintern. Kanadensiska Supertrax International är Nordamerikas största snöskotertidning. Den kommer ut fyra gånger mellan september och mars. På samma sätt tajmar den brittiska snowboardtidningen Onboard årstiderna, berättar redaktören Matt Fenton: Vi ger ut åtta nummer per år i olika språkversioner engelska, franska, tyska, spanska och ryska och det sker månadsvis när det är vinter på norra halvklotet. sca papergram no

6 Världens största snowboardtidning Transworld Snowboarding kommer också med åtta nummer mellan september och april. Veteranen som har funnits sedan 1987 ger även ut ett fotonummer. Betyder säsongens skiftningar att redaktionerna går i sommaride när det börjar töa? Nej, svenska Åka skidor har funnits i 35 år och provat de flesta utgivningsmodeller. Nu har vi en hög frekvens från september till mars då nio nummer kommer ut, och så har vi ett nummer på sommaren, säger chefredaktören Patrik Leje. Sommarnumret innehåller sporter med ungefär samma fart och äventyr, översatt till snöfria berg. Det kan vara mountainbike, kitesurfing, klättring eller terränglöpning i fjällen. Ett annat sätt är att liksom förlaget som ger ut Transworld Snowboarding gardera med helt andra, somriga titlar som Transworld Skateboard, Transworld Surf och Transworld Motorcross. Bredare sporttema En annan vintertidning som också kommer ut på sommaren är tyska SkiPresse. Den lanserades lagom till världscupen i Sölden 2004, efter att ha funnits på webben i ett år exemplar trycktes av premiärnumret och förutom att den fanns tillgänglig i ställ stod chefredaktören själv och bokstavligen delade ut skidtidningen till besökarna. Det var en bra strategi, fem år senare kommer tidningen ut med sex nummer per år, tre på vintern och tre på sommaren. Fram till 2008 hette vintereditionerna SkiPresse och sommareditionerna SportPresse, men från och med i år kommer alla sex nummer att heta SportPresse. Vi tar bort namnet SkiPresse av taktiska och distributionsmässiga skäl, förklarar chefredaktören Wolfgang Greiner. Tidningen är gratis, eftersom redaktionen bedömde marknaden för skidoch friluftstidningar i handeln vara mättad. Den finns att hämta i affärer och hotell i Tyskland, Österrike, Schweiz och norra Italien. På sommaren är det fortfarande alperna som lockar, fast då som underlag för klättring, cykel, vandring och löpning. Vi ville introducera en tidning som täcker ett brett spektrum och fungerar som en länk mellan branschen, återförsäljare och läsare. SportPresse är serviceinriktad och skriver om nyheter, produkter, destinationer och olika sportdiscipliner. SportPresse har partnertidningar i Kanada, i engelska och franska språkversioner, och i USA. Ski Press Magazine har funnits längre än vi och det är faktiskt därifrån idén till tidningen kommer. Vi är oberoende av det kanadensiska bolaget och äger rättigheterna till konceptet i Europa. Men, de kanadensiska och amerikanska versionerna skiljer sig helt från vår tidning. Dessutom kommer de bara ut på vintern, förklarar chefredaktören. Genom att bredda sitt innehåll är tidningen inte lika väderberoende. 6 sca papergram no

7 Folk är inte intresserade av vintern på sommarhalvåret och ingen vill annonsera. Björn Friström Samma strategi fungerar för brittiska Adventure Travel Magazine. Adventure Travel Magazine lanserades med mycket passion och en budget på mindre än pund 1995, berättar chefredaktören Alun Davies. Tidningen bevakar utomhusaktiviteter runt hela världen. På så vis försvinner säsongerna och de flesta ämnen är alltid aktuella någonstans. Vi följer inte årstiderna så strikt som andra tidningar, eftersom vi täcker in både södra och norra halvklotet. Men vi har mer vintersporter i tidningen när det är vinter på norra halvklotet. Då kan det vara allt från isklättring och skidturer eller tio skid- och brädfria vinteräven- Snow Rider Land: Sverige Grundad: 1997 Utgivning: 6 nummer/år Upplaga: exemplar Supertrax International Land: Kanada Grundad: 1995 Utgivning: 4 nummer/år Upplaga: exemplar Onboard Land: Storbritannien Grundad: 1994 Utgivning: 8 nummer/år Upplaga: exemplar Språkeditioner: Engelska, franska, tyska, spanska, ryska Transworld Snowboarding Land: USA Grundad: 1987 Utgivning: 8 nummer/år Upplaga: exemplar sca papergram no

8 Vi följer inte årstiderna så strikt som andra tidningar, eftersom vi täcker in både södra och norra halvklotet. Alun Davies 8 sca papergram no

9 tyr till ovanliga skidresemål i länder som Frankrike, USA, Libanon, Pakistan, Italien och Korea. Brittiska klättertidningen Climber har också en jämn utgivning över året. Det går att klättra under alla säsonger och innehållet i tidningen anpassas därefter, förklarar chefredaktören Andy McCue: Våra vinterartiklar fokuserar främst på skotsk vinterklättring, men vi har också artiklar om isklättring, skidturer och expeditioner i Himalaya. I år har vi en artikel om väsentlig vinterutrustning, allt från kläder till hackor och isskruvar och en artikel om isklättring i Rujken i Norge. Vi brukar göra bilagor till tidningen efter säsong. Hängivna läsare Oavsett om tidningen täcker in hela året eller kommer under högsäsong kan nog de flesta av tidningsmakarna känna sig Åka skidor Land: Sverige Grundad: 1975 Utgivning: 8 nummer/år Upplaga: exemplar trygga. Precis som golfare är vintersportare hängivna sin sport. De har också råd med utrustning, resor och tidningar. Det överraskade oss i en läsarundersökning, att våra läsare har det så gott ställt ekonomiskt. De är starka konsumenter som reser mycket och lägger mer än euro varje år på sin sport, säger Wolfgang Greiner på SportPresse. Han får medhåll av Björn Friström på Snow Rider. Snöskoteråkare lägger fruktansvärt mycket pengar på sin hobby varje år. I form av körda mil med sin bil, att de köper en släpvagn med kåpa som kostar runt kronor, själva skotern för kronor och en bra bil för att kunna dra ekipaget på vägarna. Den så kallade finanskrisen har inte drabbat snöskoterbranschen. Vi säljer mer annonser än vanligt och vi säljer mer tidningar än vad vi brukar göra. SportPresse (tidigare SkiPresse) Land: Tyskland Grundad: 2004 Utgivning: 6 nummer/år Upplaga: exemplar Språkeditioner: Engelska, franska Adventure travel Land: Storbritannien Grundad: 1995 Utgivning: 6 nummer/år Upplaga: exemplar Climber Land: Storbritannien Grundad: 1961 Utgivning: 12 nummer/år Upplaga: exemplar sca papergram no

10 Tar det isigt Vad som började med en snöhög i skogen har 20 år senare vuxit till en ståtlig byggnad helt gjord av is. Det är ett fenomen i vintervärlden som lockar folk från jordens alla hörn. De som inte kan komma hit själva kan läsa om ishotellet i Jukkasjärvi i tidningen Icehotel Magazine. 20 mil norr om polcirkeln har något märkligt skett de senaste 20 åren. I Jukkasjärvi vid Torne älv byggs ett hotell upp av stora isblock. Varje år kommer besökare från hela världen hit. Förra säsongen nåddes rekordet övernattande gäster i rum som håller en temperatur kring nollstrecket. På våren försvinner sedan hotellet, då det smälter och återförenas med vattnet i älven bredvid. Armén lade grunden Startskottet för denna populära tradition gick 1990, när armén ville ha en stor igloo för att träna överlevnad i extrema vinterförhållanden. I Jukkasjärvi norr om polcirkeln är förhållandena just så minusgrader är inte ovanligt, medan temperaturen i en igloo kan ligga strax under noll. Tillsammans med en renfäll och en sovsäck är det en behaglig temperatur att sova i. När en grupp utländska gäster besökte den lilla byn fick de inkvarteras i snöhuset i brist på sängplatser. Morgonen därpå var alla i gruppen i extas. Resten är, som det heter, historia. Konceptet för ishotellet hade fötts, berättar grundaren Yngve Bergqvist i tidningen Icehotel Magazine. Ja, ishotellet har alltså en egen tidning. Icehotel Magazine kommer ut en gång om året, inför säsongen då hotellet byggs upp med stora isblock. (Isblocken tas upp ur Torne älv redan vintern innan och förvaras i kylrum tills det blir dags att bygga upp hotellet igen). Hela exemplar av tidningen trycks upp och sprids på ett lite udda sätt. Den huvudsakliga distributionskällan är våra isbarer som finns runt om i världen, säger Camilla Bondareva, presschef på ishotellet. Naturen i fokus Isbarerna är en avknoppning av ishotellet och ska ge besökarna en känsla för den riktiga varan. Barerna är nedkylda och gästerna får låna stora pälsar för besöket. Barkonceptet finns i två utföranden, dels som Ice Bar by Ice Hotel i Köpenhamn, Tokyo och Oslo, dels i samarbete med Absolut Vodka som Absolut Ice Bar i Stockholm och London. Det grundläggande är att tidningen ska förmedla en känsla av vad vi jobbar med. Dels handlar tidningen om själva ishotellet, hur det byggs upp varje år, dels om konstnärerna och arkitekterna som bygger och skapar konstverken i hotellet. Men vi skriver även om vad som händer omkring oss i Lappland och olika aktiviteter, personligheter, äventyr och natur. Närheten till naturen genomsyrar allt i hotellet och tidningen. Här finns ett tydligt ekologiskt tänk där det som tas från naturen också ges tillbaka. Faktum är att Yngve Bergqvist och hans team på ishotellet vill gå längre än så de vill bli koldioxidnegativa och ge tillbaka mer energi än de använder i verksamheten till år I isbaren serveras dryckerna självfallet i glas av is. 10 sca papergram no

11 Icehotel magazine Land: Sverige Grundad: 2004 Utgivning: 1 nummer/år Upplaga: exemplar Språk: Engelska sca papergram no

12 Rörliga bilder i papperstidningar Nu flyttar filmen in i TIdninGEn. Visst, det har funnits bioreklam där förr, men nu kan man titta på riktiga filmsnuttar. Den 18 september innehöll till exempel den brittiska tidningen Entertainment Weekly 40 minuter rörliga bilder. Tekniken fungerar ungefär som ett spelande födelsedagskort: När läsaren vänder blad och öppnar sidan sätts videon, som är inbyggd i ett litet chip, igång. Bakom tekniken står det Los Angeles-baserade företaget Americhip. Själva annonsfilmen har medieföretaget CBS tagit fram i samarbete med läsktillverkaren Pepsi. Annonsskärmen som satts in i tidningen är 2,7 millimeter tjock och försedd med ett uppladdningsbart batteri. CBS vill använda chiptekniken för att göra reklam för sina program. Entertainment Weekly var dock inte först med att ha rörliga bilder i tidningen. Redan förra året gavs livsstilsmagasinet Esquire ut med ett omslag som visade rörlig bild. Där hade e-ink-teknik använts. Det var alltså en ledande tryckfärg som utgjorde skärmen. Nästa fråga blir nog hur tidningar med dessa elektroniska detaljer återvinns kan man lägga dem i returpappersinsamlingen? Knappast. Källa: dn.se Proteststorm mot Ikeas nya typsnitt MöbELHUsET Ikea hade nog inte väntat sig att deras byte av typsnitt i 2010 års katalog skulle frammana en proteststorm av stora mått. Men så är det: I twitter-världen till exempel lär kommunikationen kring Ikeas typsnittbyte ha varit intensiverare än kommentarerna kring Ted Kennedys bortgång. Även i tidningar såväl designinriktade som vanliga dagstidningar har det skrivits om saken. Ikea bytte från typsnittet Futura till Verdana. Formgivare och andra design intresserade kräver att möbeljätten byter tillbaka. Huvudargumentet är att Futura är snyggare. Det är modernistiskt och väljs enligt studier oftast av formgivare när de spontant får välja typsnitt. Futura har också använts av designmedvetna artister över hela världen, däribland popgruppen Kraftwerk och formmedvetna regissörer som Stanley Kubrick. Ikea svarar med att man vill ha ett enhetligt utseende, dels i hela världen, dels i tryck och på nätet. Och Verdana uppvisar helt enkelt bättre läslighet på nätet det utvecklades 1996 av Microsoft för att användas i just elektroniska medier. Källa: followthemedia.com 12 sca papergram no

13 trender Text Luise Steinberger Marknadsföringspengar kastas i sjön Att få ut så mycket som möjligt av marknadsföringsbudgeten är inte minst i svåra ekonomiska tider avgörande för framgång. En ny studie av marknadsforskningsföretaget Millard & Brown visar att så mycket som 45 procent av företagens mediebudgetar används fel. Anledningen är enligt studien att för mycket pengar spenderas på tevereklam. Tevereklam bör inte underskattas, poängterar studien. Den når många och har stor genomslagskraft, men bara till en viss gräns. Ofta skulle en bra komplettering ge större effekt än att bara visa teveinslaget fler gånger. Millard & Brown hävdar att en bra mediemix har mycket större effekt. Då menar marknadsföringsexperterna inte bara att utöka antalet reklamkanaler genom att till exempel också använda internet eller en tidning, utan att tänka ut ett smart samspel i olika kanaler. På det sättet kan de olika elementen förstärka varandra och sammantaget ge maximal effekt till hela kampanjen. Därigenom når man enligt studien exempelvis fler målgrupper på samma gång. Källa: VdZ Väck läslusten Den internationella läskunnighetsdagen, 8 september, gick branschorga nisationen Wan-ifra ut med en särskild uppmaning till världens tidningar att trycka material som väcker läslusten hos barn. Som stöd skapade organisationen en artikelserie, som tidningar kunde publicera kostnadsfritt. Serien, som handlar om småkryp, åberopar inte något större konstnärligt eller litterärt värde. Den ska bara vara kul att läsa och öka ungas intresse för att själva gripa efter en tidning. Serien kan läsas på Wan-ifras hemsida: Organisationen påpekar också att ny forskning har visat vad de flesta föräldrar redan vet att ungdomar blir irriterade om nyhetsmaterial avsett för dem görs alltför lättläst. Ungdomar har speciella intressen. De är inte dumma. SöndagsTIdning går som tåget Det är inte alls omodernt att läsa TIdning. Den slutsatsen drar det schweiziska bolaget för reklamforskning AG für Werbemedienforschung, Wemf. Visserligen stagnerar enligt Wemfs siffror dagstidningarna, och några veckotidningar backar lätt. Men mycket tydliga är två trender åtminstone i Schweiz gratissegmentet ökar och även söndagstidningar går mycket bra. Källa: NZZ am Sonntag sca papergram no

14 Hurra för en 20-åring Kan det vara sant? Jo 2010 är det 20 år sedan Papergram först kom ut. Sedan dess har mycket hänt, inte minst i mediebranschen. Elektroniska medier har tågat in. Tryckförfaranden har ändrats radikalt. Papperskvaliteterna har blivit mer och mer sofistikerade. Miljödebatten har intensifierats och tagit steget till allmänintresse. Redaktionen blickar tillbaka på 20 händelserika år och tar samtidigt farväl. 14 sca papergram no

15 CB 80% 6 SCA papergram no text Luise Steinberger, Henrik Emilson Första numret av Papergram såg ännu inte ut som en tidning, utan var mer en broschyr. Tanken var att presentera företaget innan man ger sig in i att göra tidning. Men redan då hette den Papergram. Tidningen kom ut på fyra språk: svenska, engelska, tyska och franska. Skogen har varit ett genomgående tema under alla åren. Vi har presenterat djur och natur, samt naturligtvis utvecklingen inom SCAs skogsbruk. I Papergram 1/1993 skrev till exempel dåvarande ansvarige utgivare Börje Dahlin om älgjakten. Papergramloggan som graffiti. Användes som illustration i samband med en artikel om graffiti och klotter i nr. 3/97. Prisutdelning i London. Från vänster: Henrik Emilson, Jo Billingham, Popular Communication, Luise Steinberger. Papergram tar upp det nya fenomenet internet. Bland annat lärde sig läsarna vad cyberspace och elektronic publishing betyder. Samma nummer innehöll för första gången en artikel om tidningen Metro då en nyutkommen Stockholms-företeelse senare ett världsomspännande tidningsimperium. Vi har bevakat trender och utvecklingar på det tekniska området. I Papergram 1/1995 fanns exempelvis en mässrapport från världens största fackmässa för tryck, Drupa i Köln. Artikeln skrevs av Pinkus Jaspert, amerikansk expert på tryckta medier, som sedermera flera år var stående krönikör i Papergram års Customer magazine of the year. Papergram fick utmärkelsen årets kundtidning i den brittiska tävlingen Corporate Publishing Awards. Redaktörerna Henrik Emilson och Luise Steinberger och formgivaren Bo Melllerstedt var redan då samma som i dag. Året därpå vann Papergram den svenska motsvarigheten, Årets kundtidning, och nominerades i samma tävling Från nummer 1/1999 till och med nummer 4/2004 hette Papergram inte Papergram, utan SCA Customer Magazine, Graphic Paper. Anledningen var att SCAkoncernen startade tre kundtidningar, en för varje affärsområde, men alla under samma namn och med enhetlig design. Tidningarna hade även fyra gemensamma sidor i varje utgåva upphörde utgivningen av den sista systertidningen i SCA Customer Magazine. Därför valde SCA Forest Products från och med 2005 att återgå till namnet Papergram. Papergram har alltid satsat mycket krut på omslag. Svårast att göra var nummer 1/1998, eftersom fikonlöven hela tiden halkade ner. Omslaget väckte också en del kritik på grund av sin nakenhet och personalen på SCAs huvudkontor i Stockholm valde att inte ställa fram det numret i montern. Tekniska frågor har ibland belysts på oväntade sätt. I Papergram 1/2003 skrev vi om färger tryckfärger och andra. Till omslaget målade konstnären Vivi-Anne Larsson exklusivt Mona Lisa i moderna akrylfärger. Fotomodellerna har med få undantag varit lekmän. Bland annat har Papergrams chefredaktör Anne-Sofie Cadeskog varit med (på shoppingrunda). Marknadsdirektör Rolf Johannesson och hans sekreterare Birgitta Ulfsparre prydde omslaget i numret om Rock n roll-generationen. Självklart har även redaktionsmedlemmarna och art director Bosse Mellerstedt varit med på ett eller annat sätt % 80% 40% CB % 80% 40% % 80% 40% % % 80% 40% % % 80% 40% % % 80% 40% CB % 80% 40% CB % 80% 40% Le père de l Eurostandard De l extérieur, on voit parfois des choses qu on ne peut voir de l intérieur. Chimiste de formation, Felix Brunner a commencé à travailler par hasard dans le secteur de l impression. Grâce à son approche scientifique, il a mis au point l un des outils les plus utiles aux imprimeurs, la bande de contrôle d impression. PAR Luise Steinberger PHOTO System Brunner AG sca papergram no 1 Som en grön tråd har rapporteringen om miljöfrågor slingrat sig igenom Papergram. I början handlade det mest om olika sätt att reducera utsläpp och råvaruåtgång. På senare år har det allmänna intresset kommit att fokusera på koldioxidemissioner. I bägge fallen är SCA en föregångare inom skogsindustrin, vilket inte minst visar sig genom tidig certifiering och omfattande engagemang inom FSC (Forest Stewardship Council). no1 # 2009 Jürgen Schmidt Papier-Pionier papergram Fokus Gesundheit Magazine bringen uns auf Trab Film mit Tiefgang Papergram har porträtterat en lång rad kända och även mindre kända personligheter inom branschen. Däribland Financial Times förre chefredaktör Andrew Gowers (1/2005), tryckstandardiseringens fader Felix Brunner (1/2008) och den tyska veckopressens grand old lady Aenne Burda (1/2006). TITELSEITEN MACHEN GESCHICHTE GRAPHIC PAPER Sista ansiktslyftningen fick Papergram för bara ett knappt år sedan. Målet med den var att låta SCA-papperets egenskaper mer träda fram i den egna tidningen. Och därmed säger Papergramredaktionen farväl! KRÖNIKA 20 år med Papergram I 20 år har jag rest med Papergram. En resa som nu går mot sitt slut. Jag drar mig till minnes hur det började. Från de första tankarna kring att skapa ett magasin som tar upp ämnen som är viktiga för våra trycksakskunder till att förverkliga dessa tankar, utveckla konceptet och sedan under årens opp spänna bågen om och om igen, förbättra och förnya. Det var sent 1980-tal när de första tankarna föddes. SCA hade nyligen förvärvat Laakirchens pappersbruk. På Ortvikens pappersbruk byggdes en ny stor maskin för LWC-papper. Tryckpapper från de båda bruken, som av många betraktats som en bulkprodukt, skulle nu marknadsföras som varumärken. Hur skulle detta ske? Göran Nilsson, dåvarande marknadschef för den nya LWC-produkten GraphoCote, kom med idén att skapa en kundtidning. Profileringen mot nya kundgrupper hade fått en ny kanal. Tidningens första chefredaktör var Börje Dahlin. Papergrams ambition som internationellt magasin för mediebranschen och den grafiska industrin har varit att ge våra läsare något som är värdefullt i jobbet. Med ledorden media, kommunikation, papper, människa, skog och trend har vi genom inblickar och utblickar försökt bjuda på ett nyttigt verktyg i det dagliga arbetet. Skogsbruk och miljöfrågor, medietrender, forskning och nya produkter, kunskapsfördjupning inom papperstillverkning och tryckteknik. Det har alltid funnits intressanta reportageuppslag att jobba med och jag har haft förmånen att jobba med fantastiskt duktiga skribenter och fotografer. Under Luise Steinbergers redaktionella ledning och Bo Mellerstedts formgivning har Papergram lotsats från klarhet till klarhet. Under de här 20 åren har det blivit 66 utgåvor av Papergram, alltid i fyra språkversioner, svenska, engelska, tyska och franska. Det har blivit åtskilliga artiklar och notiser, massor av bilder och möten med intressanta människor. De kundundersökningar som vi gjort har visat att ni läsare har uppskattat vår tidning, vilket gläder mig mycket. 20 år går förvånansvärt fort. Det är med ett visst vemod som jag nu sätter punkt för Papergram. Nya idéer och andra informationskanaler tar vid. Tack alla ni som har gjort min resa med Papergram till ett fantastiskt äventyr. Anne-Sofie Cadeskog Chefredaktör och ansvarig utgivare

16 Text Luise Steinberger foto Olle Melkerhed, Pär Helander Motorn bakom tidningen I 20 år har Papergram varit en koppling mellan SCA och dess kunder i hela Europa. Anne-Sofie Cadeskog har drivit tidningen framåt. Bakom varje framgångsrik man står en stark kvinna, brukar det heta. Bakom varje framgångsrik tidning står också någon i fallet Papergram har även det varit en stark kvinna. Anne-Sofie Cadeskog har varit med från första början. Papergram är min bebis. Det blir inte lätt att skiljas från den, säger hon och blir nästan tårögd när hon talar om tidningens historia. När Papergram startades 1990 var hon relativt ny på SCAs informationsavdelning. Utbildad i Sundsvall Som en av pionjärerna på informatörsprogrammet vid Mitthögskolan i Sundsvall gick Anne-Sofie Cadeskog ut utbildningen med första kullen Efter några års samlande av erfarenheter som reporter på olika lokaltidningar och copywriter på reklambyrå kom hon 1988 till SCA. När idén om en kundtidning uppkom, i samma veva som SCA började tillverka LWC-papper, var Anne-Sofie Cadeskog självklar i arbetsgruppen som skulle ta fram konceptet och driva projektet. Det var hon som stod för journalistiken, minns Göran Nilsson, då affärsområdeschef för bestrukna papper på SCA i Sundsvall och den som hade kläckt kundtidningsidén. I början skrev Anne-Sofie Cadeskog många av texterna själv, redigerade och såg rent praktiskt till att tidningen blev gjord. Andra uppgifter Sedan gick hon vidare till andra uppgifter inom SCA i några år tog Anne-Sofie Cadeskog åter plats i redaktionen. Då hade produktionen sedan flera år tillbaka lagts ut på en extern byrå. Anne-Sofie klev in i rollen som chefredaktör, vilket innebar att vara knutpunkten mellan externa leverantörer av text, bild och layout och SCA. Till redaktionsmötena, där innehållet i nästkommande nummer lades fast, kom hon alltid med en tjock bunt idéer dels hennes egna, och dels sådana hon hade samlat in i samtal med kollegor på SCA, både på bruken och på säljkontoren runt om i Europa. Hon etablerade kontakter med experter inom företaget och när texterna väl var skrivna, och bilderna tagna, granskade hon materialet med SCAs ögon. Papergrams kompass Två principer, som Anne-Sofie Cadeskog alltid har hållit fram, har präglat Papergram och gjort att den skilt sig från andra kundtidningar: Det får inte vara skryt om oss [SCA] själva, och det får inte vara för svenskt. Vi skriver för en publik i hela Europa, sade hon. En av Anne-Sofies specialiteter är annars avstavningar. Hon är mycket mån om att läsaren får en helhetsupplevelse. Spalter med flera avstavningar under varandra slår hon bergsäkert ner på. Anne-Sofie är väldigt lätt att jobba med, och det går undan, säger Göran Nilsson. Det kan vi som jobbat med tidningen i många år under Anne-Sofies chefredaktörskap bekräfta. I framtiden återfinns hon som informationschef på SCA Sundsvall, med bruken Ortviken och Östrand. Bruken befinner sig i en expansionsfas och behöver en stark kvinna som hon på informationsfunktionen. Det får inte vara skryt om oss [SCA] själva, och det får inte vara för svenskt. Vi skriver för en publik i hela Europa. sca papergram no

17 16 sca papergram no

18 Text Alexander Farnsworth foto Demotix, Istock Först kom medborgarjournalisterna. Nu har medborgarfotografer blivit ett allmänt använt begrepp i medievärlden. Det syftar på vanliga människor som tar nyhetsoch reportagefoton med sina mobilkameror. I kraft av sitt antal och sin spridning kan de täcka mer än någon nyhetsorganisation klarar på egen hand. Folkets bildbyrå edan januari 2009 finns Demotix, en bildbyrå i London, vars affärsidé är att sprida foton som tagits av amatörer (och proffs) och sälja till massmedier. Vi erbjuder ett rikt och varierat utbud av bilder från platser som Gaza och Afghanistan bilder som du inte kan hitta någon annanstans, säger Demotix bildchef Jonathan Tepper. Han startade Demotix tillsammans med den erfarne journalisten Turi Munthe. Drygt ett halvår senare har de hunnit bli tio anställda. I dag finns över personer i 130 länder som skickar bilder till Demotix. Dagligen kommer foton som har koppling till aktuella händelser eller är av mer reportagebetonad karaktär. Pengarna delas lika Om en bild används, delar Demotix intäkten 50/50 med fotografen, som behåller copyrighten. Provisionen betalas via betalsystemet Paypal. Fotografen står för att bilden är äkta, som alltid när man jobbar med användargenererat material, och vi gör allt vi kan för att säkerställa att det är korrekt, säger Jonathan Tepper. Vad gäller bilder som tagits av personer som bor i förtryckarländer, så avlägsnas metadata om tid, datum och fotograf innan de sprids. Även IP-adresser från dem som laddar ner bilder suddas bort. Demotix skickar ut sina bästa bilder några gånger per dag via FTP (ett proto- sca papergram no

19 Kinas nationaldag. Himmelska fridens torg, där den officiella paraden ägde rum, var avspärrat för vanligt folk. Bilden är tagen av en medborgarfotograf. I dag finns över personer i 130 länder som skickar bilder till Demotix. koll för att skicka filer från en server till en annan) till bildredaktioner runt om i världen. Det kan vara en demonstration i Moskva, panikslagna elefanter som rusar i Indien eller en snorkeltävling i ett kärr i Storbritannien. Över 100 tidningar och andra medier finns på kundlistan, däribland tunga namn som amerikanska The New York Times och Newsweek, brittiska BBC, Sky News och Independent, spanska El Pais, franska Le Monde, irländska The Irish Times, tyska Stern och indiska Hindustan Times. Dagligen skickas också nyhetsbrev för att tipsa kunder om nya bilder. Försäljningen ökar varje månad, säger Jonathan Tepper. Länder utan täckning Ett antal faktorer ligger bakom Demotix Images framgångar. En är utnyttjandet av internet och sociala nätverk som Twitter. En annan är tidningsindustrins kris. Enligt Jonathan Tepper har amerikanska medier inte mer än 141 fasta utrikeskorrespondenter för tryck, radio och teve. Nyhetsbyråer som AP och Reuters finns i stora delar av världen, men har ingen representation i över 40 länder. Det stora antal människor som bi- drar med bilder till Demotix ger företaget kraft att hålla koll på nyheter från ställen dit traditionella medier inte når. Demotix blev känt i samband med konflikten mellan Israel och Gaza och vid presidentvalet i Iran i juni i år. På grund av oroligheter stoppade de iranska myndigheterna utländska journalister. Upplopp på Teherans gator och andra oroligheter dokumenterades av medborgarfotografer och hundratals bilder skickades till Demotix webbplats. Bild blev nationell nyhet Följden blev att stora och ansedda nyhetsbyråer och tidningar köpte bilder från bildbyrån. I juni hade New York Times två gånger Demotix bilder på sin förstasida. En månad senare hade Demotix ett annat scoop. Amatörfotografen William B Carter observerade polisbilar på sin gata i Cambridge i Massachusetts och tog några bilder när polisen grep en svart man. Det var Henry Louis Gates junior, en framstående Harvardprofessor. Han hade tappat sina nycklar och försökte bryta sig in i sitt hem. Polisen trodde att han var en inbrottstjuv. Tack vare William Carters bild blev gripandet en nationell nyhet. (Henry Louis Gates bjöds senare in till Vita huset för att dela en öl med president Obama och en polischef, och prata om detta gripande). Justin Williams är biträdande redaktionschef för The Daily Telegraph i London: Vi var först i Storbritannien att se vilken fantastisk potential det finns i Demotix och dess globala nätverk av korrespondenter. Vi ser fram emot att fortsätta partnerskapet samtidigt som de fortsätter att växa i storlek och betydelse. Demotix kommer från det grekiska ordet demotic som betyder av folket. 18 sca papergram no

20 Papper ska rädda Venedig trender Text Luise Steinberger, Kerstin Engelhardt Helt i papp den ItaLIEnska staden venedig är som bekant en av världens mest nedsmutsade städer, främst på grund av att vattnet är mycket förorenat. Detta visar sig främst i förekomsten av tjocka lager geggiga, klibbiga alger i kanalerna. Nu har stadens förvaltning hittat på ett sätt att rädda Venedigs vatten med hjälp av just algerna. Papperstillverkaren Favini har tillverkat ett papper med algerna från kanalerna som utgångsprodukt. Papperet heter Alga Carta och består förutom av alger även av färskfibrer och returfibrer. Alga Carta är FSC-certifierat och visade De når unga läsare sig också ha utmärkta tryckegenskaper. Det här är ett viktigt initiativ och visar hur vi kan använda de farliga algerna till något nyttigt, säger Favinis vd Andrea Nappa i tidningen Agi. Venedigs transportbolag har under den gångna sommaren låtit trycka upp ett helt marknadsföringsmaterial om Venedig på Alga Carta. En liten egenhet i papperet är små prickar, som härrör från små algpartiklar. På grund av klorofyllet gör de papperet vitare med tiden. Källa: Agi 2009 ÅRs UTmärkELse unga läsare som delas ut av branschorganisatoinen Wan-ifra, gick till den brasilianska tidningen Zero Hora och den brittiska tidningen Express & Echo. Priset delas ut till tidningar som under den gångna 24-månadersperioden på bästa sätt har nått fram till nya unga läsarkategorier. Genom den allmänna uppfattningen, att unga läsares perspektiv utgör en integrerad beståndsdel av hur både medarbetare och läsare ser på världen, har Zero Hora lyckats nå en överraskande hög lojalitet bland unga läsare skriver juryn i sin motivering. Express & Echo hedras för sitt miljökoncept. Tidningen fick priset i kategorin märke, för en egendesignad inköpsväska som föll läsarna i smaken. Priserna överlämnades vid en ceremoni i slutet av september i Prag. Den som släpar in den platta kartongen med nya hyllan i lägenheten, hade kunnat ha det lättare: Det finns företag som gör om själva förpackningsmaterialet till möbler och säljer stolar, bord, mässmontrar och till och med sängar i wellpapp. Och de är stabilare än man kanske tror. En wellpappsäng kan utan vidare hålla i tjugo år, säger Hans-Peter Stange på företaget Stange Design i Berlin. Han framhåller att pappmöblerna är idealiska för exempelvis människor som ofta flyttar. En pall väger ett kilo, sängen tio. En gång kom det in en u-hjälpsarbetare som köpte en säng för att ta med den till Kina, berättar han. Pappersmöblerna har en bärkraft som är tusen gånger deras egen vikt. De görs av vågade pappskikt som ställda på högkant bygger upp en rörstruktur med extremt bra statiska egenskaper. Eld och vatten är lika farliga eller icke farliga för dessa möbler som för möbler av tunna träskivor. Och känslan i handen när man rör dem är mer likt trä än papp. Dessutom i rätt form och färg kan de vara riktigt snygga. Inte konstigt alltså att det finns designers som tar kronor för sällsynta exemplar. sca papergram no