DETALJPLAN STURUP PARK, FÖRETAGSPARK - PLANPROGRAMSKEDET

Transkript

1 Svedala kommun diarienummer DETALJPLAN STURUP PARK, FÖRETAGSPARK - PLANPROGRAMSKEDET Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande avseende detaljplanläggning av Sturup Park för lättare verksamheter Planområdet sett från öster (överst) och från norr (nederst) Malmö

2 Förord har för avsikt att upplåta mark för en företagspark norr om väg 816 och väster om väg 813 vid Sturup. För detta ändamål ska en detaljplan upprättas. I ett första skede upprättar Sweco ett planprogram på uppdrag av och i samråd med kommunen. Eftersom projektet berör väsentliga allmänna intressen upprättas en miljökonsekvensebeskrivning (MKB). Sweco:s uppdragsledare är Jonas Svensson. MKB:n har upprättats av Martin Ljungström i nära samverkan med planarkitekt Thomas Oscarsson. SWECO Infrastructure AB Södra Regionen / Trafik & Infrastruktur Martin Ljungström

3 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund och syfte 4 3 Avgränsningar 4 4 Beskrivning av alternativ Utbyggnadsalternativet Nollalternativet inklusive miljökonsekvenser 6 5 Planer 7 6 Övergripande landskapsanalys 7 7 Miljökonsekvenser Landskapsbild Förutsättningar Effekter och konsekvenser Hänsynsåtgärder Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Effekter och konsekvenser Hänsynsåtgärder Naturmiljö Förutsättningar Effekter och konsekvenser Hänsynsåtgärder Kulturmiljö Förutsättningar Effekter och konsekvenser Hänsynsåtgärder Naturresurser och markanvändning Förutsättningar Effekter och konsekvenser Hänsynsåtgärder Boendemiljö, hälsa och säkerhet Förutsättningar Effekter och konsekvenser Hänsynsåtgärder 20 8 Miljökvalitetsnormer 20 9 Miljömål 21 1 (25)

4 9.1 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Levande sjöar och vattendrag Säker strålmiljö God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt växt- och djurliv Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Skyddande ozonskikt Ingen övergödning Myllrande våtmarker Storslagen fjällmiljö Allmänna hänsynsregler Bevisbörderegeln Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Lokaliseringsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Produktvalsprincipen Skälighetsprincipen Samråd 24 2 (25)

5 1 Sammanfattning Utvecklingen av verksamhetsområdet Sturup Park för lättare, ej miljöfarlig verksamhet, innebär inga negativa effekter för boendemiljö och hälsa. Ett riksintresse för naturvården berörs liksom ett område av riksintresse med hänsyn till natur och kulturvärden (4 kap 1,2 ) där turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska beaktas. Inget av riksintressena påverkas negativt i någon betydande omfattning. Planens största miljöpåverkan är i stället att det småkulliga och visuellt tilltalande backlandskapet tas i anspråk för bebyggelse. För att mildra denna påverkan bör i planarbetet särskild omsorg läggas vid byggnaders utformning och placering så att de ska harmonisera med landskapet. I området förekommer biotoper med generellt skydd som i något fall kan skadas av utbyggnad enligt planförslaget. Biotoperna kommer dock så långt möjligt att införlivas i planområdets grönstruktur. Biologiska inventeringar avseende groddjur och bottenfauna föreslås i samband med det fortsatta detaljplanearbetet som underlag för bedömning av småvattens värde och behov av skydd eller kompensationsåtgärder. Ytterligare en viktig miljöaspekt är omhändertagande av dagvatten i området. Dagvattnet kommer att så långt möjligt att fördröjas genom lokalt omhändertagande. För långvariga och stora regn behöver vattnet avledas via områdets småvatten, diken och ledningar varefter det infiltreras, bräddas eller pumpas till omgivande recipienter. En fördjupad miljöanalys behöver göras i anslutning till detaljplanearbetet främst med inriktning på hantering av dagvatten och hänsyn till biotoper. 3 (25)

6 2 Bakgrund och syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) syftar till att på planprogramnivå beskriva konsekvenserna av en utbyggnad av Sturups Park enligt en detaljplan som medger lättare verksamheter men inte anmälnings- eller tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Syftet med denna MKB är att beskriva miljökonsekvenserna av utbyggnad enligt en detaljplan för område D2.3 i Sturup Park så långt möjligt i det nu aktuella programskedet. MKB:n syftar också till att föreslå åtgärder i det fortsatta planarbetet för att begränsa negativ miljöpåverkan. 3 Avgränsningar Större delen av planområdet syns på bilderna på MKB:ns framsida (snedbilder tagna från flygplan). Figur 3-1 Planens läge schematiskt redovisad Planens genomförandetid föreslås bli 5 år räknat från det datum den vinner laga kraft vilket bedöms kunna ske tidigast (25)

7 MKB:ns avgränsning i sak framgår av kapitel 7. 4 Beskrivning av alternativ 4.1 Utbyggnadsalternativet Sturup Park är namnet på en golfbana (figur 4-1 område D2.2) och en planerad företagspark belägen sydväst om Sturups flygplats (Malmö Airport) i Svedala kommun. Figur 4-1. Det nu aktuella området (inom röd markering på bilden) motsvarar område D2.3 enligt FÖP Sturup 93. Planområdet har justerats något i nordöstra delen (jmfr figur 7-4 som visar det nu aktuella något mindre planområdet). Under 1994 antog kommunen en detaljplan för område D2.2 inom vilken idag finns en golfbana och en verksamhetstomt. 5 (25)

8 Syftet med planprogrammet för Sturup Park - Företagspark är att inleda en ny granskning av området och undersöka möjligheterna att pröva en detaljplan för ett företagsområde inom delområde D2.3. Planområdets areal är ca 13 ha mark inom område markerat på översiktskarta i figur 3-1. I det fortsatta planarbetet kommer antalet tomter samt ytan de tar i anspråk närmare att utredas. Den framtida företagsparken föreslås få karaktären av en kontorspark med inslag av mindre, lättare tillverkningsindustrier. Eftersom det idag är svårt att prognosticera hur många arbetsplatser programområdet kan komma att generera så kommer denna fråga närmare att avgöras i det fortsatta planarbetet. Tillstånds- eller anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter, A-, B-, eller C-verksamheter enligt miljöskyddsförordningen, kommer inte att tillåtas inom programområdet. Regleringar för att säkerställa detta föreslås ingå i kommande planhandlingar. 4.2 Nollalternativet inklusive miljökonsekvenser Nollalternativet innebär att ingen detaljplan för verksamheter upprättas. Sannolikt kommer då den befintliga markanvändningen att fortsätta utan nämnvärda konsekvenser för miljön. I området finns förutom odlad mark (idag vallodling) även några mindre biotoper, nämligen glesa vegetationsridåer, en skogsdunge i fuktig miljö som domineras av al samt en mindre våtmark eller damm. Om planen inte genomförs kommer dessa naturmiljöer att bestå. Planområdet utgör en del av det så kallade backlandskapet som präglas av kullar, sjöar och småvatten. Om planen inte genomförs kommer landskapsbilden att behålla sin nuvarande karaktär av kulligt odlingslandskap. 4.3 Övriga alternativ Alternativa lokaliseringar har övervägts men inte studerats på djupet. Det aktuella området har bedömts lämpligt för aktuell verksamhet med hänsyn tagen till närheten till kommunikationer och baserat på tidigare antagen översiktsplan, fördjupad översiktsplan och angränsande antagen detaljplan. Förutom nollalternativet finns också tänkbara scenarier med en utbyggnad av ny landningsbana för Sturup (se planprogram). Vissa alternativ för ny landningsbana 6 (25)

9 påverkar planområdet på ett sådant sätt att den nu aktuella lokaliseringen inte blir lämplig. Vidare har det nu aktuella programförslaget som en viktig utgångspunkt haft det vinnande förslaget av Månsson Dahlbeck arkitektkontor AB (se programförslag figur 2). Inom ramen för denna förutsättning föreslås i programförslaget en alternativ inriktning som tydligare beaktar områdets småvatten och vegetationsstruktur (se programförslag figur 5). 5 Planer Sturupspendeln är en järnvägsförbindelse som syftar till att koppla samman Sturup med målpunkterna Malmö och Ystad och att möjliggöra en framtida koppling till Kastrups flygplats. Vägverket kommer under 2009 att bygga om trevägskorsningen väg 813/816 till ny cirkulationsplats som också får en ny anknytning till Sturups södra terminalområde via en östlig länk. Ett planarbete avseende motorsports och körutbildningsanläggningen Sturup Raceway har inletts. Det område som är aktuellt ligger öster om väg 813 och har ingen beröring med Sturups Park. Det aktuella området har i kommunal ÖP redovisats som verksamhetsområde. Utredningsarbete pågår avseende ytterligare en landningsbana på flygplatsen Sturup som för övrigt också är en flygplats av nationell betydelse. Vissa alternativ till ny landningsbana berör det nu aktuella området. Malmö Airport är av riksintresse för kommunikation. Detsamma gäller tillfartsvägarna 813 och 816 samt planerna på en järnvägsförbindelse till Sturup, den så kallade Sturupspendeln. 6 Övergripande landskapsanalys Platsen ingår i det Sydskånska backlandskapet med höjder och sänkor, kärr och sjöar. Landskapet formades i slutskedet av den 7 (25)

10 senaste istiden då kvarliggande isblock bildade svackor i terrängen. I de största sänkorna bildades sjöar av vilka många finns kvar som större eller mindre vattensamlingar. Mellan isblocken avsattes isälvsavlagringar, platåleror och ändmoräner som skapade den varierade topografin. Området utgörs idag av jordbruksmark, skogsmark och impediment. Backlandskapet tillhör inte det mest bördiga odlingslandskapet. Området ligger i Sege ås avrinningsområde och avvattnas via diken, mindre kärr och dammar till Fjällfotasjön i Sege ås avrinningsområde. Området ligger nära Höje ås avrinningsområde som bland annat representeras av Björkesåkrasjön öster om flygplatsen. Sturups flygplats i nordost dominerar idag landskapet. I öster finns Sturup Raceway, en anläggning för motorsport och trafikövning, och Sturups gamla by med rester av vägar, vegetationsstrukturer och tidigare gårdsbebyggelse. Området kan nås via väg 816 som ansluter till väg 108 mellan Staffanstorp och Svedala i väster samt via väg 813 som ansluter till E65 i söder. Det finns även mindre vägar i området såväl enskilda som allmänna. Dessa vägar har betydelse för tillgängligheten till sjöoch åslandskapet vid Romeleåsen som är av riksintresse för turism och friluftsliv på grund av sina natur- och kulturvärden. 7 Miljökonsekvenser 7.1 Landskapsbild Förutsättningar Landskapsbilden inom planområdet präglas av den småkullighet som är typisk för det sydskånska backlandskapet som har bildats i samband med lokal avsmältning av mindre glaciärer (figur 7-1). I lågpunkter finns våtmarker eller vattenspeglar (dödisgropar eller märgelgravar) kantade av träd- och buskar som al och pil. I högre lägen är marken oftast odlad men naturmark i form av vegetationsridåer och trädvolymer kan förekomma till exempel utmed ägogränser i form av stengärden och vid tomtmark och bebyggelse. 8 (25)

11 Figur 7-1. Det kulliga landskapet kännetecknas av vegetation i anslutning till småvatten i lågpunkter samt vegetationsridåer och -volymer i anslutning till skiftesgränser och gårdar Effekter och konsekvenser Utbyggnad enligt planen påverkar landskapets karaktär. Schaktning och fyllning för att plana ut området för att underlätta bebyggelse kan förstöra landskapet tilltalande småkulliga karaktär Hänsynsåtgärder Ny bebyggelse och nya vägar i området anpassas efter backlandskapets förutsättningar. Schaktningar och andra ingrepp i miljön för att plana ut området för att underlätta bebyggelse undviks så mycket som möjligt. Bebyggelse och vägar i planområdet kommer att anpassas till den rådande topografin för att göra landskapets former möjliga att avläsa även efter genomförandet av planen. Höjden och takutformningen på husen kommer att regleras vilket bl a kan innebära souterrainlösningar. 9 (25)

12 Bebyggelsen bör i övrigt utformas enhetligt i fråga om materialval och volym så att området får en sammanhållen karaktär och estetiskt tilltalande karaktär. Genom att låta det dominerande materialet vara tegel kan området ges en anknytning till den gamla tegeltillverkningstradition som finns i Svedala kommun. Vägarna inom området bör även de anpassas till den rådande topografin. Det innebär att kraftiga väglutningar kan behöva tillåtas inom området vilket ställer särskilda krav med avseende på tillgängligheten för handikappade. Det fortsatta planarbetet bör särskilt uppmärksamma denna frågeställning. För att undvika jorderosion bör vägarna asfalteras. 7.2 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Det planerade verksamhetsområdet ligger inom sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne (figur 7-2). Figur 7-2. Riksintresseområdet för Romelåsens sjö- och åslandskap har en stor utbredning (rastrerat på kartan) i södra Skåne. Planens läge indikeras schematiskt och med överdriven storlek (blå kvadrat). 10 (25)

13 Området är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Området som nu är aktuellt för detaljplan tillhör inte de viktigaste målpunkterna inom riksintresseområdet. Mera besökta är bland annat områdena i sydväst kring Fjällfotasjön och Börringesjön samt områden i norr kring Häckebergasjön och Veberöd samt längre bort i öster, sjöarna mellan Blentarp och Sövestad. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelserna ska inte hindra utvecklingen av det lokala näringslivet. Planområdet är idag jordbruksmark och därmed i princip inte allemansrättsligt tillgänglig det vill säga av begränsat värde för turismen och det rörliga friluftslivet Effekter och konsekvenser Planen kommer att innehålla vägar och gröna stråk som med rätt utformning kan göra området framkomligt även för passerande turister och friluftslivsutövare Hänsynsåtgärder I det fortsatta planarbetet bör frågan om att anordna eller möjliggöra genomfart för gång- och cykeltrafik studeras med syfte att anknyta till vägsystemet norr om planområdet. Detta vägsystem har anknytning till Häckebergaområdet som är ett viktigt målområde för det rörliga friluftslivet. 7.3 Naturmiljö Förutsättningar Natura 2000-området (enligt habitatdirektivet) Lemmeströtorp, SE ligger över 3 km sydost om planområdet. Förekommande naturtyper enligt habitatdirektivet i Lemmeströtorp är 11 (25)

14 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ Fuktäng med blåtåtel eller starr Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn Rikkärr Bokskog av fryletyp Bokskog av örtrik typ Ek-avenbokskog av buskstjärnblommatyp Alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade Förutom sjö- och åslandskapets naturvärde enligt 4 kap miljöbalken (se rekreation och friluftsliv) berör planområdet delvis också område av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken N87 avseende backlandskapet söder om Romeleåsen (figur 7-3). 12 (25)

15 Figur 7-3. Område av riksintresse för naturvården (grönt raster) tangerar planområdets västra del. Området i stort med backlandskapet och det skånska sjölandskapet är känt för att vara viltrikt med bland annat rådjur, kronhjort och frigående dovhjort. Lågpunkterna i området är grundvattenpåverkade biotoper, tidvis med vattenspeglar, med exempelvis al och viden i träd- och buskskiktet. Det finns inga särskilt utpekade skyddade områden inom planområdet. Däremot finns småvatten eller våtmarker som generellt är skyddade biotoper. Ingrepp som skadar generella biotopskyddsområden kräver 13 (25)

16 dispens från länsstyrelsen som kan villkoras med kompensationsåtgärder (figur 7-4). Figur 7-4. Biotop med generellt biotopskydd i form av småvatten inom planområdet som bl a används för avledning av vägdagvatten från väg 816. Dammar i trakten har tidigare hyst lövgroda och större vattensalamander. Lövgroda Hyla arborea större och vattenslamander Tritus cristatus finns eller har funnits i våtmarker i trakten. Lövgrodan minskade kraftigt inom hela sitt utbredningsområde under perioden och klassades därför som sårbar i den första rödlistan för Sverige från Därefter bröts den negativa trenden och arten började återkolonisera dammar, främst i sydöstra Skåne. I den senaste rödlistan är lövgrodan inte medtagen eftersom den nu bedöms ha en livskraftig stam. Större vattensalamander påträffades i de flesta dammar inom Sturupsområdet under 1960-talet. Arten klassades som hänsynskrävande i rödlistorna från år 1992 och 2000 men uteslöts från den sist tillkomna på grund av ökad information som visade att arten var mer allmän än vad man tidigare trott. 14 (25)

17 Större vattensalamander och lövgroda är så kallade EU-arter. De är förtecknade i bilagor till EU:s habitatdirektiv. Större vattensalamander har beteckningen B vilket innebär att arten har ett sådant gemenskapsintresse att särskilda skyddsområden (Natura 2000-områden behöver utses). De båda arternas status inom planområdet är för närvarande inte känd Effekter och konsekvenser Natura 2000-området Lemmeströtorp kan inte beröras av en utveckling av Sturup Park för lättare, ej miljöfarliga, verksamheter. Denna bedömning bygger dels på avståndet (> 3 km), ingen direkt påverkan kommer att ske till följd av utbyggnaden av Sturup park. Bedömningen motiveras också av det faktum att området sannolikt ligger högt upp i Höje ås avrinningsområde och i vart fall inte nedströms Sturup park i Sege ås avrinningsområde. Därmed finns ingen möjlighet att vattenberoende biotoper i Lemmeströtorps Natura 2000-område av påverkas av åtgärder som är förknippade med Sturup park. Planen kommer att utformas så att lågpunkterna i området även fortsättningsvis förblir småvatten och våtmarker. På grund av att de kommer att ta emot dagvatten från byggnader och hårdgjorda ytor kommer vattenståndsfluktuationerna att ändras och regleras på något sätt, sannolikt med pumpanordningar och/eller bräddavlopp i kombination med en strategi för lokalt omhändertagande av dagvatten. Växt- och djurliv i småvatten och våtmarker bedöms kunna anpassa sig till de nya hydrologiska förutsättningarna som inte nödvändigtvis innebär att dammarnas betydelse för den biologiska mångfalden i området förstörs Hänsynsåtgärder I det fortsatta planarbeter föreslås en inriktning mot att dammar och våtmarker i området får ingå i det system som behövs för att klara områdets framtida dagvattenavrinning. Befintliga dammar med tillhörande växtlighet bör bevaras naturlika och få utvecklas spontant för att ingå i områdets grönstruktur. 15 (25)

18 En inventering av områdets våtmarker med avseende på lövgroda och större vattensalamander bör utföras i samband med att detaljplanearbetet går vidare från programfasen, möjligen redan I händelse av att nämnda arter påträffas kan särskilda hänsynsåtgärder aktualieras, exempelvis säsongsanpassing av anläggningsarbeten, flyttning av djur eller konstgjorda nya biotoper. Om det blir aktuellt att fylla ut ett småvatten kommer dispens att sökas och kompensationsåtgärd att föreslås, exempelvis att ett konstgjort småvatten anläggs på annan plats eller inom planområdet. I samband med det fortsatta detaljplanearbetet bör en samordning ske mellan vattenavrinningsfrågan och biotopfrågan så att möjligheter att behålla eller ersätta småvatten så långt möjligt tas till vara på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden. 7.4 Kulturmiljö Förutsättningar Vid Börringe finns ett riksintresse för kulturmiljövården som består av ett medeltida borglandskap i en svagt kuperad öppen odlingsbygd, kulturmiljövård. Förutom områdets kulturvärde enligt 4 kap 1,2 miljöbalken finns inget utpekat riksintresse för kulturmiljövård inom planområdet. En arkeologisk utredning för planområdet har genomförts av Wallin - kulturlandskap och arkeologi och redovisas i Arkeologisk utredning Sturup 1:129 Börringe Socken Svedala kommun, Skåne. Enligt utredningen finns det endast ett fåtal anläggningar av en allmän förhistorisk karaktär. Området består av ett tunt matjordslager, med mycket plogspår i alven, vilket är ogynnsamma förhållanden för bevarandet av kulturhistoriska lämningar. Det är dock önskvärt, enligt utredningen att hänsyn tas till de stengärdesförsedda ägogränserna vid en exploatering av området. Enligt riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det tre registrerade fyndplatser inom planområdet, Börringe 205, 206 och 207. Fyndplatserna består av härdar och är idag undersökta och borttagna. Arbetet har även i detta fall har utförts av Wallinkulturlandskap och arkeologi. 16 (25)

19 7.4.2 Effekter och konsekvenser Riksintresset för kulturmiljövården ligger som närmst cirka 1,7 km från planområdet och påverkas inte av den planerade verksamheten. Inte heller indirekt, till exempel genom trafik till och från verksamhetsområdet, bedöms riksintresset påverkas av planen på något betydande sätt. Den trafikökning som planen kan antas bidra till är redan förutsedd och planerad för i Vägverkets planering, bland annat för cirkulationsplatsen väg 813/816 samt för E65. Utbyggnad av området enligt föreslagen detaljplan bedöms inte medföra några negativa effekter och konsekvenser för kulturmiljön Hänsynsåtgärder Hänsyn bör tas till de stengärdesförsedda ägogränserna vid en exploatering av området såtillvida att de bevaras i områdets grönstruktur. Ett tidigt samråd enligt kulturminneslagen föreslås i samband med att arbetet med detaljplanen fortskrider. Skulle fornlämningar (stenpackningar, härdar, skelettdelar etc) framkomma i samband med markarbeten så ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 Lagen om kulturminnen m m, omedelbart avbrytas och länsstyrelsen underrättas. 7.5 Naturresurser och markanvändning Förutsättningar Alnarpsströmmen är en djupt liggande grundvattenresurs med goda uttagsmöjligheter som korsar området i nordvästlig riktning. Den skyddas av mäktiga överliggande jordlager. I Sturupsområdet finns många verksamheter som innebär större risker för Alnarpsströmmen än Sturup Park vars detaljplan föreskriver endast lättare verksamhet som inte är miljöfarlig enligt bilaga till miljöskyddsförordningen. I övrigt bedrivs visst jordbruk (vallodling) i området). Det finns inga kända indikationer på att verksamheter som ger upphov till förorenad mark har bedrivits i området. 17 (25)

20 Dagvatten från vägen leds till omgivande våtmarker och vattendrag via vegetationsklädda diken för att så småningom nå Fjällfotasjön i Sege ås avrinningsområde Effekter och konsekvenser Planens genomförande kommer att innebära förlust av jordbruksmark som idag ägs av Sturup Park eller närstående intressenter. Ytvattenavrinningen sker via gräsklädda diken och ledningar till lågpunkter inom området varifrån vattnet pumpas, avleds via bräddavlopp eller infiltrerar till grundvattnet. Området avvattnas via Fjällfotasjön i Sege ås avrinningsområde Hänsynsåtgärder I det fortsatta detaljplanearbetet behövs en fördjupning avseende vattenavrinningsfrågan. Fördjupningen behöver beakta hela vattnets väg från exploaterade ytor till yt- och grundvattenrecipienter. I det arbetet bör målsättningen vara ett systematiskt omhändertagande av dagvatten efter principen att det ska ske så lokalt och öppet som möjligt. Områdets småvatten och öppna diken bör så långt möjligt tillvaratas i sammanhanget utan att ge avkall på deras värde som biotoper. I det fortsatta planarbetet bör verifieras att inga negativa konsekvenser kan uppstå för grundvattnet. Det gäller både eventuella ytliga grundvattenakvifärer och Alnarpsströmmens djupa grundvatten. 7.6 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Förutsättningar Det finns en bostad inom planorådet och två mittemot planområdet på östra sidan om väg Effekter och konsekvenser Flertalet arbetstagare bedöms ta sig till området med egen bil. Planen medger inte miljöfarliga verksamheter. 18 (25)

21 Eftersom det idag är svårt att prognosticera hur många arbetsplatser programområdet kan komma att generera så kommer denna fråga närmare att avgöras i det fortsatta planarbetet. Det bedömda trafiktillskottet på de angränsande vägarna till följd av planen har inkluderats i Vägverkets bedömningar av trafiken på vägarna 813 och 816 och i den nya cirkulationsplats 813/816 som tas i bruk 2009 (figur 7-5). Trafikflöden Trafikflöden utbyggt Väg 816 Väg 813 Väg Väg 816 Väg 813 Väg Trafikflöden 0-alt 2025 Trafikflöden utbyggt Väg 816 Väg 813 Väg Väg 816 Väg 813 Väg Figur 7-5. Trafikflöden (fordon/årsmedeldygn) och trafikfördelning 2008 och 2025 prognosåret 2025 enligt Vägverkets MKB för cirkulationsplats 813/816. Bostadshuset i planområdet kommer inte att fortsätta vara bostad när planen förverkligas. Huset ägs av Sturup park AB eller dess ägare Börringe kloster. 19 (25)

22 Eftersom planen inte medger miljöfarliga verksamheter kommer inga störningar att uppstå för bostäderna nära utbyggnadsområdet. Förväntade trafikflöden har enlig Vägverkets miljökonsekvensbeskrivning inga väsentliga negativa effekter på boendemiljö, hälsa eller säkerhet. Nattbelysning är ett inslag i miljön som kan uppfattas som störande på landsbygden. I det här fallet är belysningen från Sturups flygplats och cirkulationsplatsen redan ett faktum. Tillkommande belysning inom planområdet bedöms inte som en väsentlig ytterligare störning Hänsynsåtgärder Belysning inom planområdet bör planeras med hänsyn till omgivningen så att inte onödiga störningar på omgivande landsbygd uppstår. Därutöver behövs inga särskilda åtgärder med hänsyn till boendemiljö och hälsa. 8 Miljökvalitetsnormer Det finns enligt miljöbalken med förordningar miljökvalitetsnormer för: Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, SFS 2004:660 Badvattenförordning (SFS 2008:218) Förordning om omgivningsbuller, SFS 2004:675 Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, SFS 2001:554 Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, SFS 2001:527 Förordning om nationella utsläppstak för luftföroreningar, SFS 2003:65. Etableringen av verksamhetsområdet kan inte i något avseende innebära en påverkan som leder till att en miljökvalitetsnorm överskrids. 20 (25)

23 9 Miljömål Utbyggnaden av Sturup Park avser endast verksamheter som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter. Därmed kommer inte verksamheterna som sådana att vara i konflikt med uppfyllandet av miljömålen. 9.1 Begränsad klimatpåverkan Etableringen av ett verksamhetsområde med begränsad tillgänglighet för kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik innebär att flertalet arbetstagare i området sannolikt kommer att transportera sig med egen bill till och från arbetet. Den planerade verksamhetsutbyggnaden bidrar därmed inte positivt till uppfyllandet av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Trafiken är dock inom ramen för den utveckling som Vägverket redan förutsett och har planerat det omgivande vägnätet efter. Tillskottet av trafik och koldioxidutsläpp kan därmed sägas ligga inom den ram som har accepterats inom den regionala planeringen. En framtida teknikutveckling och eventuellt kommande järnvägsförbindelse till Sturup kan i framtiden möjliggöra en mer klimatanpassad trafikering till och från utbyggnadsområdet. 9.2 Frisk luft Trafiken till området är inom ramen för den utveckling som Vägverket redan förutsett och har planerat det omgivande vägnätet efter. Tillskottet av luftföroreningar från trafiken uppvägs av teknikutvecklingen avseende avgasrening av fordonstrafiken. Projektet motverkar därmed inte uppfyllelsens av miljömålet Frisk luft. 9.3 Bara naturlig försurning Trafiken till området är inom ramen för den utveckling som Vägverket redan förutsett och har planerat det omgivande vägnätet efter. Tillskottet av luftföroreningar från trafiken uppvägs av teknikutvecklingen avseende avgasrening av fordonstrafiken. Projektet motverkar därmed inte uppfyllelsens av miljömålet Bara naturlig försurning. 21 (25)

24 9.4 Levande sjöar och vattendrag Utbyggnaden påverkar inga sjöar och vattendrag och motverkar därmed inte uppfyllandet av miljömålet Levande sjöar och vattendrag. 9.5 Säker strålmiljö Utbyggnaden avser inte verksamheter som hanterar strålande ämnen eller elektromagnetisk strålning. Måluppfyllelsen påverkas inte av planen. 9.6 God bebyggd miljö Utbyggnaden av Sturups Park enligt planen är i viss mån anpassad till landskapets topografi och natur- och kulturvärden. Planen bidrar i vissa avseenden positivt till uppfyllelsen av miljömålet God bebyggd miljö. 9.7 Hav i balans samt levande kust och skärgård Målet är inte relevant för det aktuella projektet. 9.8 Ett rikt växt- och djurliv Befintliga biotoper inom kommer att bevaras eller om så inte är möjligt att kompenseras på lämpligt sätt. Planen påverkar därmed inte uppfyllandet av miljömålet Ett rikt växt och djurliv negativt på ett betydande sätt. 9.9 Giftfri miljö De verksamheter som medges enligt planen motverkar inte miljömålet En giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Verksamheter inom planområdet påverkar inte grundvattenresurser negativt Levande skogar Måluppfyllelsen av Levande skogar påverkas inte av projektet. 22 (25)

25 9.12 Ett rikt odlingslandskap Det markintrång som sker i odlingsmark är så begränsat att måluppfyllelsen för Ett rikt odlingslandskap inte påverkas väsentligt Skyddande ozonskikt Målet avser ozonskiktet på hög höjd i stratosfären. Måluppfyllelsen för målet Skyddande ozonskikt påverkas inte Ingen övergödning Planen bidrar inte till övergödning. Gödsling av området som idag är jordburksmark kommer inte att ske i framtiden Myllrande våtmarker Vissa småvatten eller fuktiga biotoper kommer att påverkas. De kommer dock att väsentligen ingå i områdets grönstruktur. Eventuellt kommer något småvatten att behöva fyllas igen varvid i så fall lämplig kompensationsåtgärd kommer att föreslås. Projektet påverkar därför inte uppfyllelsen av miljömålet Myllrande våtmarker negativt Storslagen fjällmiljö Målet är inte relevant för projektet. 10 Allmänna hänsynsregler 10.1 Bevisbörderegeln Genom nedanstående redovisning (avsnitt etc) tillsammans med innehållet i MKB n ovan visas att de allmänna hänsynsreglerna följs Kunskapskravet Kravet anses uppfyllt genom denna MKB. Kunskaper om planens förutsättningar, effekter och konsekvenser har inhämtats från länsstyrelse och kommun samt genom inventering i fält och genom arbetet med MKB n. 23 (25)

26 10.3 Försiktighetsprincipen Principen innebär att om det finns en risk för skador eller olägenheter medför detta en skyldighet att vidta åtgärder. Åtgärder för att minimera miljöpåverkan har föreslagits i MKB n Lokaliseringsprincipen Lokaliseringen sker inom ett område som finns upptaget i fördjupad översiktplan, med motsvarande verksamhet Hushållnings- och kretsloppsprinciperna När byggnader och vägar avvecklas i framtiden skall material till största delen att återanvändas eller återvinnas Produktvalsprincipen Etablerade och väl beprövade produkter skall användas vid områdets uppförande Skälighetsprincipen De åtgärder som planeras och som beskrivs i denna MKB bedöms vara ekonomiskt rimliga i förhållande till miljönyttan och ställda i relation till projektets kostnader och nyttoeffekter. 11 Samråd Plansamråd och tidigt samråd med länsstyrelsen hölls Utökat samråd med allmänheten, intresseorganisationer och ev. övriga myndigheter kommer att hållas i samband med remiss av samrådshandlingen. Även planprogrammet kommer att underställas ett remissförfarande. 12 Källor Naturvårdskonsult Gerell (2007) Inventering av groddjur i anslutning till Sturups Raceway banområde samt en bedömning av övriga naturvärden, Rapport (25)

27 Sturup Raceway AB (2007) Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för utvidgning av Sturup Raceway samt Limhamns motorklubb. SWECO FFNS , rev Sturupspendlen-Järnvägsutredning med miljökonsekvensbeskrivning. Februari Wallin - kulturlandskap och arkeologi Arkeologisk utredning Sturup 1:129 Börringe Socken Svedala kommun, Skåne. Vägverket m fl parter (2003) Korsningen väg jämte ny anslutningsväg FÖRSTUDIE Vägverket Region Skåne (2007) MKB till arbetsplan för cirkulationsplats i korsningen väg 813/816 vid Sturup 25 (25)