Bedömning/Val av produkt

Transkript

1 1 Bedömning/Val av produkt 1. Man som har brutit foten och legat på sjukhus ett par dagar efter operationen. Vid hemkost upptäcker han och hans särbo att han inte klarar sig utan rullstol, då han har andra åkommor som försvårar användningen av kryckkäppar någon längre stund. Kommunens arbetsterapeut kontaktas av särbon som vill komma och hämta en rullstol omedelbart. Arbetsterapeuten, som fått patienten överrapporterad från sjukhusets arbetsterapeut, har tidigare samma dag talat med patienten i telefon om ett hembesök för bedömning av aktivitetsförmåga i hemmet. Man har då talat om behovet av rullstol och bokat hembesöket till påföljande dag. Arbetsterapeuten har informerat patienten om att hon behöver samråda med opererande läkare angående förskrivning av rullstol. Detta förklarar arbetsterapeuten för särbon i telefon. Nästa morgon infinner sig särbon på arbetsterapeutens kontor och hävdar att hon måste få med sig en rullstol till patienten NU, han är så ledsen och trött. Arbetsterapeuten informerar åter om de planerade åtgärderna och att hon väntar på att få tala med läkaren under förmiddagen. Det skulle innebära att hon kan ha med sig en rullstol för utprovning vid hembesöket på eftermiddagen. Särbon nöjer sig inte med detta utan säger att hon redan talat med ett av kommunalråden och att nästa steg är att ringa tidningen om hon inte får med sig en rullstol nu 2. Ella, 55 år, har ådragit sig en fotfraktur och är underbensgipsad. Hon får inte belasta foten på 6 veckor. Ella är överviktig och har ingen känd ledsjukdom. Hon skrivs ut från sjukhuset med två kryckkäppar och träningsinstruktion. Är tillsvidare sjukskriven i 6 veckor. Bor i lägenhet en trappa upp. Hiss saknas. Är gift, maken är frisk och arbetar heltid och kör familjens bil. Ella kontaktar arbetsterapeut på vårdcentralen dagen efter att hon kommit hem från sjukhuset. Hon känner sig isolerad och vill ha en rullstol för att kunna ta sig ut. 3. Kalle, 12 år, har en CP-skada och en lindrig utvecklingsstörning. Han går i särskola. Kalle behöver mycket stöd för att kunna sitta självständigt och vara delaktig i skolaktiviteterna och i klassrummet sitter han därför i en arbetsstol med bålstöd, nackstöd, abduktionsklots och höftbälte. Kalles tal är också svårt att förstå. Han har en dator förskriven som kommunikationshjälpmedel. Den behöver fästas på arbetsstolen för att han ska kunna använda den självständigt. Fäste på stolen behöver ombesörjas. Hur tänker förskrivaren kring anpassning och specialanpassning? Är stolen att betrakta som grundutrustning i skolan eller ett personligt förskrivet hjälpmedel? Hur dokumenteras åtgärden?

2 2 4. Lisa, 25 år, har en cerebral pares och är gravt rörelsehindrad. Hon behöver en duschstol. Ingen duschstol i upphandlat hjälpmedelssortiment fungerar bra för henne. Till slut väljer förskrivaren på habiliteringen en av duschstolarna i sortiment, men denna stol behöver kompletteras med ett specialtillverkat högre ryggstöd, som inte är originaltillbehör till duschstolen. Hur går förskrivaren till väga? Reflektera över skillnaden mellan en anpassning och en specialanpassning av ett hjälpmedel. Hur dokumenteras åtgärden? 5. Mimmi är 12 år. Hon går självständigt i alla vardagliga aktiviteter, men det är ansträngande för henne vid längre förflyttningar. Det händer då och då att hon får avstå en aktivitet för att hon inte orkar gå tillräckligt långt. Mimmi har tidigare bott granne med skolan och själv gått dit och hem varje dag. Nu ska Mimmi börja högstadiet som ligger 1 km hemifrån. Så långt klarar hon inte att gå. Mimmi är erbjuden skolskjuts, men hon vill hellre vara självständig och cykla tillsammans med kompisarna. Mimmi har inte tillräckligt bra motorik och balans för att lära sig cykla på tvåhjuling. Föräldrarna frågar nu om Mimmi kan få en trehjulig cykel som hjälpmedel. Vad säger handboken om förskrivning av cykel som förflyttningshjälpmedel? Hade din bedömning sett annorlunda ut om Mimmi redan hade en transportrullstol eller elrullstol som förflyttningshjälpmedel för längre sträckor? 6. Alex, 15 år, har stora svårigheter att sitta bra i sin Permobil. Han har kraftig spasticitet som gör att han glider fram i stolen samt tippar åt sidan, vilket gör att han får svårt att köra, men även svårt att göra olika aktiviteter i sin elrullstol. Det finns också en risk att han får felställningar i sin kropp. Vid en utprovning där man försöker komma fram till vilket stöd som bäst hjälper Alex, visar sig ett ryggstöd med inbyggt stöd för bålen fungera bra, tillsammans med höftbälte och en dyna med tydlig sittgrop och abduktionsklots. Ingen av produkterna är dock Permobils originaltillbehör och ryggstödet behöver skruvas fast på originalryggen. Hur bör förskrivaren agera nu? Vad bör förskrivaren ta ställning till innan åtgärden väljs? Hur ska åtgärden dokumenteras? 7. Christian, 27 år, har körkort och planerar att köpa egen bil. För att kunna köra denna behöver han ett handreglage. Christian frågar arbetsterapeuten på habiliteringen om det kan förskrivas till honom. Finns det fall där anpassningar av bil kan förskrivas som ett personligt hjälpmedel? Vilket stöd i handboken finns i så fall för det?

3 3 8. Olga, 76 år, har stroke sedan 8 år och förflyttas med stålyft och använder manuell rullstol vid förflyttning. Olga växelvårdas två veckor i månaden på särskilt boende. Olga är gift, maken är 75 år, frisk och aktiv och kör fortfarande bil. Makarna bor i enplanshus, anpassat för Olga. Olga förflyttas utomhus med rullstol med drivaggregat. Maken vill kunna ta med hustrun i bilen, göra spontana utflykter, inköp och lämna/hämta i samband med växelvårdsperioderna. Makarna önskar ett vridbart passagerarsäte samt elektriskt underrede till Caronysätet. För att klara att transportera underredet krävs en lyftplatta. Familjens bil skulle klara anpassningen. Hur resonerar du när du gör bedömningen? Var finner du stöd för din bedömning? Vilka upplysningar bör man ge angående bilanpassningen? 9. Mats, 44 år, är paraplegiker efter en ryggmärgsskada, inkomplett. Han bor tillsammans med hustru och två barn i en enplansvilla. Han delar på hushållsarbetet med hustrun. Jobbar deltid som IT-tekniker. Har sin arbetsplats i hemmet. Klarar förflyttningar självständigt mellan säng och rullstol. Använder manuell rullstol vid förflyttning. Mats har nedsatt kraft i benen bilateralt. Kan cykla aktivt en kort stund. Går/står ej. Mats har en önskan att träna hemma och vill ha en Motomed Viva med kompletterande armtränare. Vilken bedömning gör du som förskrivare? Var finner du stöd för din bedömning? 10. Föräldrarna Kalle och Lisa kontaktar logopeden med frågan Vi har sett en handdator som man kan prata med och det skulle vi vilja ha till vår son. Då skulle han kunna prata med alla. Kan vår son få en sådan? Vad bör förskrivaren ta reda på mer om? Bör alternativa metoder eller hjälpmedel diskuteras och vad/vilka skulle det kunna vara? 11. Simon, 5 år, lärde sig gå som 3-åring. Han är muskelsvag och andningsinsufficient (okänt syndrom med avvikande utveckling). Han orkar bara gå korta sträckor och föräldrarna önskar nu att han får förflyttningshjälpmedel för att han ska kunna hänga med vid lite längre sträckor. De önskar både en rullstol och en cykel. Cykeln önskas även för att styrketräna och föräldrarna är beredda att själva köpa in en cykel om de visste om Simon visar möjlighet och intresse. Vad säger handboken om förskrivning av cykel och första rullstolen och vid kvarvarande gångförmåga? Vad säger handboken om förskrivning av flera förflyttningshjälpmedel och hur bör förskrivaren då resonera, samt ta reda på mer om i detta fall? Vad säger handboken om förskrivning av cykel?

4 4 12. Anders, 66 år, har ALS av bulbär typ. Han är nyligen pensionerad och bor tillsammans med förvärvsarbetande hustru i enplanshus. Anders fick sin diagnos för 6 månader sedan och har nyligen fått en elrullstol för kombinerat inne/utebruk. Någon anpassning av bostaden är inte gjord. Anders har fått en säng med el-funktioner och en personlyft för att underlätta förflyttningar. Makarna har varit mycket aktiva tillsammans och vill fortsätta med sin tidigare livsstil. Eftersom Anders är själv hemma på dagarna, finns ständigt personal från hemtjänsten i bostaden. Anders har önskemål om att kunna transportera sig i familjens bil. Han måste sitta kvar i rullstolen under transporten pga. förflyttningssvårigheter. Han har mycket dålig bålbalans. Vilken bedömning gör du som förskrivare? Var finner du stöd för din bedömning? 13. Maria, 35 år, är gift och har två barn, 3 och 6 år. Bor i villa i två våningar, sovrum och badrum på andra våningen. Maria var med om en trafikolycka för 5 år sedan, där hon blev påkörd bakifrån och fick en whiplash-skada. Hon får sjukersättning och har inte jobbat sedan olyckan. Hon har nu ständig värk i nacke/axlar med utstrålning i båda armarna och händerna. Hon har en svår yrsel som vissa dagar påverkar hennes gångförmåga. Hon besväras av kognitiva funktionsnedsättningar i form av minnes- och koncentrationssvårigheter. Hon är medicinskt utredd och har genomgått flera rehabiliteringsperioder. Målsättningen är att Maria ska klara av att delta i skötseln av hemmet och ta del i barnens liv men värk, yrsel och kognitiva svårigheter är ett stort hinder. Maria vill ha så lite hjälpmedel som möjligt hemma då hon tycker att hjälpmedel är både fula och tar plats. Hur skulle du resonera som förskrivare? Vilka åtgärder skulle du föreslå? Var kan du finna stöd i din bedömning? 14. Sven är 54 år och är underbensamputerad. Han har en lindrig hjärnskada sedan tidigare. Han har använt sjukhusets rullstol så länge han var kvar på avdelningen och har sedan varit inne på en träningsperiod på rehabkliniken. Teamet som arbetat med honom bedömer att han vid utskrivningen är en duktig gångare. Han klarar att gå flera kilometer med kryckor. Han får därför besked att han inte kommer att få någon rullstol förskriven. Sven är inte överens med rehabkliniken om att han inte är i behov av rullstol. Vid återbesök hos opererande läkare ber han att få ett intyg om sitt behov av rullstol. Läkaren skriver ett sådant intyg. Han har också kontaktat chefen på arbetsterapin och klinikchefen och klagat över att han blivit felbedömd och att han har behov av rullstol. De olika professionernas bedömningar har skapat splittring i den paramedicinska gruppen. Sven kommer till dig som förskrivare fast besluten att du ska tillgodose hans önskemål om att få en rullstol. Var kan förskrivaren finna stöd i sin bedömning?

5 5 15. Klara, 4 år, använder protes på höger ben. Hon går självständigt med denna, men orkar inte gå längre sträckor. Hon har också vid några tillfällen fått sår och inte kunnat använda protesen alls under några veckor. Vid längre förflyttningar åker hon sulky, familjens egen. Hon har nu vuxit ur sulkyn och föräldrarna efterfrågar en större sulky, som de inte kan hitta i den öppna handeln. Föreslår förskrivaren alternativ? Vad säger handboken om förskrivning av den första rullstolen och förskrivning av rullstol vid kvarvarande gångförmåga? 16. Urban är 64 år och paraplegiker sedan 30 år. Han har i många år suttit i en Pantherastol, men har under det senaste året funnit att han inte sitter så bra i den längre. Urban är ordförande i den lokala handikappföreningen och är mycket väl insatt i många hjälpmedel, dess kvalitet och hur utvecklingen på marknaden går. Han har specialistkunskaper om utvecklingen av rullstolar. Han har specialstuderat en rullstol som tillverkas i Japan och tagit reda på att den skulle kunna beställas via nätet. Han är mycket intresserad att få denna rullstol nu när det är dags för honom att uppdatera den rullstol han själv har idag. Du märker att han är mycket kunnig, mera insatt än du själv. Vilken position intar du i samtalet? Hur resonerar du när du gör din bedömning? Var kan du som förskrivare finna stöd i din bedömning? 17. Ida, 25 år, har ett rörelsehinder. Ida bor i egen lägenhet och har assistenter. Hon har också hemsjukvård. Ida har hittills förflyttat sig med hjälp av assistenten som kör hennes manuella rullstol. Ida har en önskan om att kunna vara mer självständig i förflyttningar. Hon önskar få prova en elrullstol med ett styrsätt hon kan klara. Ida behöver också få prova en annan duschstol eftersom hon inte sitter bra i den nuvarande. Hur går förskrivaren till väga? Skiljer sig tillvägagångssättet mellan de båda hjälpmedlen? Vem är kostnadsansvarig för hjälpmedlen och hade det sett annorlunda ut om Ida inte hade haft hemsjukvård eller om hon bott i gruppboende? Vad säger produktanvisningarna om medicinsk bedömning när det gäller förskrivning av elrullstol?

6 6 18. Man som nyss flyttat till äldreboende har sedan flera år två elrullstolar; en enbart för inomhusbruk och en för enbart utomhusbruk. Arbetsterapeuten bedömer att patienten har samma behov av hjälpmedel som i sitt tidigare ordinära boende. Detta skulle dock kunna täckas av en elrullstol för begränsad utomhusanvändning, men också innebära en ny förskrivningsprocess och förändring för patienten. Efter samråd med kostnadsansvarig beslutas därför att inte återta de gamla stolarna, då kostnaden för en ny förskrivning och hyra av en ny rullstol inte avsevärt skulle skilja sig från kostnaden för de två äldre rullstolarna. Så långt är allt gott och väl. Uppföljning görs på de båda elrullstolarna, patienten hanterar dem utan anmärkning och förskrivningarna förlängs. För båda rullstolarna finns skriftlig information till patienten om rullstolarnas användningsområde: Inomhusrullstolen får användas inomhus och på altanen och asfalterade gångar kring boendet. Utomhus rullstolen får inte användas inomhus. Efter några månader kontaktar personalen arbetsterapeuten: inomhusrullstolen är trasig och patienten använder utomhusrullstolen för att åka till matsalen och sitta i vid bordet och äta. Den är alldeles för stor för detta och utgör även snubbelrisk för andra boenden. Arbetsterapeuten ordnar med reparation av inomhusrullstolen, samtalar med patienten om att de var ju överens om att uterullstolen inte får användas som han gjort och att förskrivningen måste upphöra om han inte följer förskrivningsreglerna. Efter ett halvår händer samma sak igen. Arbetsterapeuten pratar med patienten som vägrar att lämna från sig stolen.

7 7 Brukarens ansvar 1. Kvinna som har fått en rollator för inomhusbruk utprovad för flera år sedan. Sedan dess har hon även fått en rollator för utomhusbruk. Vid uppföljning av denna framkommer att den andra rollatorn inte används. Sjukgymnasten tycker då att patienten kan återlämna den. Patienten vägrar med hänvisning till att den har hon fått låna och betala 120 kr för. (= sjukgymnastens hembesöksavgift). 2. Maj, 78 år, har fått en rollator att använda för utomhusbruk för hon känner sig osäker vid förflyttningar ute. Med rollatorn klarar hon att handla själv, vilket ökat hennes livskvalitet. Hon ringer nu till sjukgymnastiken och berättar att hon reste in till Göteborg för att hälsa på en väninna här om dagen. Hon lämnade rollatorn på stationen för hon tyckte det var besvärligt att ta den med på tåget. När hon kom tillbaka till stationen var rollatorn försvunnen och nu är Maja olycklig över att ha förlorat sin rollator och vill ha en ny. 3. Per är 35 år och har MS. Han är gift och har 2 barn, 2 och 4 år. Han arbetar halvtid. Familjen bor i lägenhet i markplan. Per ägnar sig åt orientering på sin fritid. Per förflyttar sig inne med en elrullstol och har även en elrullstol Trax för utebruk. Denna använder Per när han tar sig till sin arbetsplats, en sträcka på cirka 4 km/dag. Under de senaste 3 månaderna har uterullstolen varit inne på reparation vid tre tillfällen, till en kostnad av totalt kr. Reparationerna har bl.a. bestått av krokigt styrstag, elfel, skador på skärmar och trasiga lyktor. När rullstolen kommit in till HMC för reparation upptäcks att en dragkrok samt extrabelysning är monterad på rullstolen, en åtgärd inte HMC utfört och förskrivaren är inte informerad. 4. Elias, 7 år, har en CP-skada och förflyttar sig självständigt med manuell rullstol inomhus, men har en nedsatt arm/handfunktion och klarar inte körning på ojämnt underlag. Utomhus använder sig därför Elias av elrullstol. På grund av sin låga ålder samt koncentrationssvårigheter har förskrivaren kommit överens med föräldrarna om att elrullstolen endast får användas tillsammans med och under överinseende av vuxen person. Skriftlig information om detta till föräldrarna finns. Vid ett tillfälle måste elrullstolen repareras för att fotplattan blivit skev. Det framkommer då att Elias kört på en lyktstolpe, och att han var ute och körde på egen hand vid olyckstillfället, på den villaväg han bor på.

8 8 Dubbelutrustning 1. Elsa, 77 år, inkommer till sjukhuset efter ett fall i bostaden. Hon har sedan tidigare en känd yrsel. Vid bedömning av nedsatt balans relaterad till ålder, får Elsa 45 av 56 poäng på Bergs balansskala (fallrisk föreligger vid 46 poäng och lägre). Hon har sedan tidigare en rollator för utebruk. Bor i lägenhet i centrum, 2:a vån ingen hiss. Är ensamboende, och kommer att få insatser från hemtjänst i samband med hemgången. Hon brukar promenera med en jämngammal väninna 2 ggr/v, för att hålla igång. Hon önskar få ytterligare en rollator då hon nu är i behov av att använda rollator inne. 2. Melvin, 9 år, bor växelvis hos föräldrarna som nyligen har skilt sig. Han bor mesta tiden hos mamma och hos pappa varannan helg, samt merparten av lov och semestrar. De båda hemmen ligger två mil från varandra. Melvin har en muskelsjukdom. Han kan inte stå eller gå. Han förflyttar sig självständigt med en elrullstol för inomhus- och begränsad utomhusanvändning, samt blir körd i transportrullstol i de miljöer elrullstolen inte fungerar att köra. Han använder en mobil duschstol för att klara dusch och toalettbesök. Han använder också ett ståhjälpmedel, med vilket han bör ståträna, helst dagligen utifrån sjukgymnastens rekommendation. Vid överflyttningar använder Melvin, mamma och assistenterna taklyft. Hos pappa har Melvin ingen assistent, utan får all assistans av pappa, och där finns ingen lyft. Pappa tycker nu att det börjar bli tungt att hjälpa Melvin med överflyttningar och önskar få en lyft. Föräldrarna tycker också att det är besvärligt att transportera alla hjälpmedel mellan de båda hemmen. Föräldrarna önskar därför dubbelutrustning av lyft, lyftsele, mobil duschstol, transportrullstol och ståhjälpmedel. Föräldrarna samarbetar om en anpassad bil av mindre modell, med viss plats för hjälpmedel och där man brukar transportera Melvins hjälpmedel i. Alla hjälpmedel får dock inte plats. Bilen ägs av pappan. Behöver förskrivaren ta reda på mer? Hur kommer förskrivaren fram till det? Vad stödjer sig förskrivaren sig på? 3. Sofia, 12 år, förflyttar sig med rollator inomhus och vid kortare förflyttningar på plan mark utomhus. Vid längre sträckor använder hon rullstol, som hon behöver hjälp med att köra eftersom hon inte orkar köra långt, framförallt inte utomhus. Sofia klarar inte att självständigt gå med rollatorn eller köra sin rullstol till skolan, utan körs dit i rullstolen av sin pappa. Pappa klarar inte att också få med sig Sofias rollator, som hon behöver för att kunna gå när hon är i skolan. Pappa önskar nu dubbelutrustning av rollatorn till skolan. Vad säger handboken om förskrivning av dubbelutrustning och hur bör förskrivaren resonera runt det i detta fall? Har graden av självständighet i förflyttningen till skolan någon inverkan i frågan?

9 9 4. Anders, 20 år, har en muskelsjukdom. Han kan endast förflytta sig självständigt med hjälp av elrullstol. Han kan inte sitta bekvämt någon längre stund i en manuell rullstol trots upprepade försök och ett flertal utprovningar. David behöver kunna lägesförändra ständigt i sittandet för att inte bli trött och få ont i ryggen. Anders har fått en ny elrullstol förskriven av arbetsterapeuten på habiliteringen, då den gamla är sliten. Han önskar nu behålla sin gamla elrullstol för att använda den vid akuta situationer om den nya elrullstolen går sönder, eftersom reparationer ibland kan dröja i flera dagar. Vid reparationer kan han inte ta sig någonstans självständigt och kan inte heller hitta ett bekvämt sittande. Hur hanterar förskrivaren frågan? 5. Christoffer, 11 år, har Aspergers syndrom. Han har svårt för att avsluta aktiviteter och blir ofta arg när föräldrarna säger åt honom att avbryta aktiviteter. Även i skolan finns bekymret vid byte av aktivitet under dagen. Christoffer har svårt att planera och förbereda för ett avslut. Christoffer kan hel och ibland halv timma på klockan. I skolan märker personalen att Christoffer oftare är mer nöjd om han muntligen förbereds på avslutet en stund innan, men det fungerar ändå inte helt bra. Personalen har erfarenhet av timstock och undrar nu om Christoffer kan få det som hjälpmedel. Föräldrarna är positiva till det och vill också prova hemma, och om försöket utfaller positivt önskar man en timstock hemma och en i skolan, eftersom man tror att det kommer bli svårt för Christoffer att komma ihåg att ta med den emellan. Behöver förskrivaren ta reda på något mer innan hon/han svarar? Finns det andra metoder som man bör arbeta med parallellt eller prova först? Är timstocken att betrakta som ett personligt hjälpmedel eller är det ett pedagogiskt hjälpmedel? Spelar skolformen någon roll? Vad svarar förskrivaren på frågan om dubbelutrustning? 6. Tina, 20 år, har svårt att gå utan stöd. Personalen på skolan (särgymnasium) och gruppboendet uppmärksammar sjukgymnasten på habiliteringen på kvinnans aktivitetsproblem. Efter bedömning föreslår sjukgymnasten att en rollator ska förskrivas, vilket Tina och personalen samtycker till. Skolan och gruppboendet önskar att Tina får en rollator till vardera ställe. Hur svarar förskrivaren på önskemålet om 2 rollatorer? Behöver förskrivaren ta reda på något mer innan svar ges?

10 10 7. Alfons, 7 år har en CP-skada. Han behöver all hjälp i personlig ADL, som tar lång tid för honom. Han använder sig av olika förflyttningshjälpmedel och vissa förflyttningar klarar han då självständigt. Alfons använder en manuell rullstol som han själv kör inomhus och delvis själv utomhus, och som är det hjälpmedel han mestadels förflyttar sig med. Föräldrarna tycker att den manuella rullstolen har för små länkhjul för att fungera bra utomhus, samtidigt behövs de små länkhjulen för att körningen inomhus ska fungera. Föräldrarna undrar om Alfons, som komplement, kan få en manuell rullstol som fungerar bättre för självständig körning utomhus. Alfons har nyligen fått en elrullstol för att bli mer självständig i förflyttningar utomhus. På sjukgymnastens rekommendation ståtränar Alfons i ståskal och stårullstol dagligen. Ståskalet transporteras mellan hem och skola vid helgerna. Stårullstol finns både hemma och på skolan. Föräldrarna har en stark önskan om att Alfons också ska gåträna och för det använder han en rollator, som han behöver assistans för att kunna gå med. Rollator finns i hemmet, men föräldrarna önskar även en till skolan. Utöver det vill föräldrarna också att Alfons ska kunna förflytta sig självständigt med ett förflyttningshjälpmedel och önskar att han får prova någon typ av gåstol, som de vill att han ska ha tillgång till både hemma och i skolan. De vill också diskutera ett liknande hjälpmedel för utemiljö. Föräldrarna vill även att Alfons gåtränar med sin assistent utan hjälpmedel, vilket man gör till och från, både hemma och i skolan. Det tar mycket tid och det blir ofta inte av. Alfons är en kille med stark motivation och vill gärna vara med på allt som händer, men behöver vila när han kommer hem efter skolan och ibland även under skoldagen för att orka med. Hur bör förskrivaren tänka och vad bör han/hon diskutera med föräldrar och skola? Kan man begränsa antalet hjälpmedel och hur bör förskrivaren tänka då?

11 11 Grundutrustning/Hjälpmedel på arbetsplatsen 1. Maja ska börja mellanstadiet och byter då skola. Hon har ett ryggmärgsbråck. Maja förflyttar sig med rullstol, men kan stå och ta några steg när hon håller sig i något. Hon gör självständiga överflyttningar mellan rullstol och stolar om de står nära varandra och är ungefär lika höga. Klassrummet har höga bord och stolar med tanke på lärarens ergonomi. Maja klarar bra att sitta på dessa stolar, men klarar inte att klättra upp på dem. Hon är för tung att lyfta och läraren efterfrågar en höj/sänkbar stol. Vad stödjer förskrivaren sig på? 2. Kajsa går i träningsskola. Kajsa kan bara säga några få ord som kan förstås av omgivningen. Hon använder en del tecken i sin kommunikation, men de utförs otydligt och förstås bara av den närmaste personalen och föräldrarna. Hon använder aktivitetsbaserade bildkartor för att kommunicera i olika aktiviteter i skolan, t.ex. när det gäller att göra val och tala om vad hon vill göra. Kajsa kan själv ta fram den bildkarta som är aktuell för en viss aktivitet. Aktivitetskartor tillverkas av skolpersonalen. Skolan förslår nu att man ska arbeta med att vidareutveckla Kajsas möjlighet att kommunicera i en grupp, samt att återberätta händelser. Skolan förslår att börja med en Big Mac, där man kan hjälpa Kajsa att spela in vad hon gjort i helgen och att hon själv kan spela upp det i elevgruppen. Skolan undrar om Kajsa kan få en Big Mac som hjälpmedel. Hur bör förskrivaren resonera kring frågan om personligt hjälpmedel eller pedagogiskt hjälpmedel? Vilka alternativa metoder kan diskuteras? 3. Daniel, 14 år, går i träningsskola. Han är gångare, har en grav utvecklingsstörning och är synsvag. Daniel är mycket svårmotiverad. Han sitter ofta hopsjunken på stolen och skolan önskar en arbetsstol som går att tilta för att kunna låta honom vila i bakåtlutat läge emellanåt och som kanske skulle kunna ge honom bättre sittställning när han arbetar. Vad svarar förskrivaren och hur kommer han/hon fram till det? 4. David, 27 år, har ett rörelsehinder och smärtproblematik. Han har nyligen fått en anställning på ett kontor. På grund av smärta behöver David variera mellan sittande och stående, samt ha ett stödjande sittande, när han gör sina arbetsuppgifter. Vanliga kontorsstolar är inte tillräckliga, utan han behöver en arbetsstol, vilket han kontaktar arbetsterapeuten på habiliteringen om. Hur bemöter förskrivaren frågeställningen? Vem är kostnadsansvarig för arbetsstolen? Kan typen av anställning (ex med eller utan lönebidrag, praktikplats) påverka i frågan?