Man kan också vara abstinent under pågående tablettbruk ifall kroppen kräver högre doser bensodiazepin än den får. Detta är ett tecken på beroende.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man kan också vara abstinent under pågående tablettbruk ifall kroppen kräver högre doser bensodiazepin än den får. Detta är ett tecken på beroende."

Transkript

1 ABSTINENS, BESVÄR I DETALJ Abstinenssymtom är olika känslor och obehag som uppstår när kroppen undanhålls ett ämne som den blivit tillvand till. I detta fall är ämnet bensodiazepiner. Symtomen hänger samman med kemiska reaktioner som sker i hjärnan och i kroppen när bensodiazepinerna minskar och försvinner. Vid avgiftning är abstinensen alltså ett tecken på tillfrisknande från tablettberoendet. Man kan också vara abstinent under pågående tablettbruk ifall kroppen kräver högre doser bensodiazepin än den får. Detta är ett tecken på beroende. Här följer en detaljerad genomgång av abstinenssymtom som visat sig kunna förekomma när man slutar med bensodiazepinpreparat. En del av dem kanske du känt av under den tid du använt tabletterna fast du inte vetat att de är abstinenssymtom. Det kan vara bra att ha svart på vitt vilka abstinenssymtom som kan förekomma, så att man inte feltolkar dem. Det finns ingen som får alla dessa symtom. Du kan mer se vår uppräkning som en uppslagslista där du kan läsa om det du eventuellt upplever. Du vet då att andra upplevt detsamma och att det har gått över. En del får en lätt abstinens medan andra kan få flera symtom. Det finns troligen inte två människor på denna jord som har exakt lika abstinens. Den personliga upplevelsen är ju också olika. Risken med att jämföra sig med andra är att det kan leda till felaktiga förväntningar. Goda råd kan man dock behöva och det ska vi försöka ge. Kroppsliga abstinenssymtom Egentligen är det svårt att skilja på kropp och själ i det här sammanhanget, där växelverkan ständigt pågår. Att vi gör denna uppdelning är för att underlätta för dig att hitta. Darrningar och skakningar kan vara mer eller mindre tydliga ibland känns de mera som en inre skakighet. Ibland är de påtagliga så att det t ex är svårt att fimpa sin cigarett eller utföra precisionsarbete. I regel blir det bara värre om man försöker kämpa emot. Darrningarna kan förvärras om man t ex röker eller om man dricker mycket kaffe eller te för att motverka trötthet. Det kan också hänga ihop med att man ätit för dåligt och känner sig svag och frusen. Att röra på sig kan vara ett sätt att minska dessa besvär och gör kanske också att man tänker mindre på dem. Du kan också prova med avspänning. Om du darrar eller skakar när du försöker spänna av så är det inte farligt. Yrsel och ostadighetskänslor kan innebära att omgivningen känns svajig och det kan vara obehagligt att gå. Känslorna kan också vara kopplade till att man tycker att man är försvagad och kraftlös i armar och ben. Risken att ramla är inte så stor som man kanske tror. Oftast går det bra att ta sig fram bara man tar det lugnt. Långvarig yrsel kan leda till felaktig kroppshållning som behöver avhjälpas med sjukgymnastik. Undvik åksjuketabletter. De kan försvåra din abstinens. Hjärtklappning och tryckkänslor över bröstet kan vara ett uttryck för ångest eller en del i en panikångestattack. Om man blir mycket orolig kan man be en läkare undersöka hjärtat. Men vanligen växlar symtomen så att man förstår att de beror på abstinens. Symtom från hjärtat är mycket vanliga vid psykiska tillstånd, som t ex ångest och stress. Sådana nervösa hjärtbesvär motverkas faktiskt av en lagom avvägd motionsträning så du gör ditt hjärta en otjänst om du slutar röra på dig. Be din läkare

2 om råd på vilken form av motion som kan vara lämpligast. Ibland kan man även få hjälp av en sjukgymnast att träna upp konditionen i lagom takt. Svettningar är ett ganska vanligt abstinenssymtom. Många har svettningar på natten. Ibland hänger de ihop med en allmän värmekänsla i huden. Andra människor upplever snarare att de växlar i kroppstemperatur, ömsom fryser och ömsom svettas. Kanske har ni en extra dusch på jobbet som du kan använda. Att ha pappersnäsdukar och våtservetter i fickan eller i väskan kan öka känslan av säkerhet. Aptitlöshet kan hänga ihop med illamående och ibland också metallsmak i munnen. Luktsinnet kan också vara påverkat så att maten inte luktar som den brukar och känselupplevelserna kan ha förändrats tillfälligt så att maten känns konstig i munnen. Även störningar i matsmältningen kan påverka aptiten. Om man äter dåligt blir man trött, och besvär som darrningar och huvudvärk kan öka. Det kan också bli svårare att sova och man kan få bristsymtom som munsår, spruckna naglar och dåliga tänder. Försök att äta små, lätta mål lite oftare än vanligt. (Detta är egentligen ett bättre sätt för alla att äta på, eftersom det ger en jämnare mängd socker i blodet.)en frukt och en tallrik fil är också ett litet mål. En eller ett par gånger om dagen kan man dock gärna äta något lagat, även om målet inte behöver vara så stort. Vi förespråkar inte någon speciell diet under den här tiden. Prova dig fram till vad som passar dig. En del människor tycker sig må bättre under abstinensen genom att undvika onödigt socker och fett och satsa mer på hälsosam mat. Några blir mer känsliga för till exempel konserveringsmedel. Skulle du ha svårt att få i dig tillräckligt med näring så kan du behöva extra tillskott av vitaminer och mineraler. Det finns bra preparat t ex på apoteket. Om du får envisa matsmältningsbesvär, exempelvis diarré, eller går ned alltför mycket i vikt bör du tala med din läkare. Koffein har visat sig påverka abstinensen så att den blir mer besvärlig. Minska ner din konsumtion av kaffe, te och läsk som innehåller koffein. Pröva att ta ett glas juice efter maten i stället för kaffe, så kan du bättre tillgodogöra dig järnet i maten. Drick gärna mycket vatten. Treo och andra läkemedel som innehåller koffein bör du undvika. Muskelpåverkan spänningar och värk, muskelsvaghet, fumlighet. Spänningshuvudvärk. Eftersom bensodiazepiner kan användas som muskelavslappningsmedel är det egentligen inte alls konstigt att musklerna påverkas när man minskar halten av dessa läkemedel i kroppen. Det tar helt enkelt tid innan musklerna hittar sitt normalläge igen. En del känner sig svaga i armar och ben och det kan kännas som om musklerna inte bär. Försök ändå att hålla i gång och röra på dig. Krafterna kommer så småningom. Man kan också, genom påverkan i hjärnan, tillfälligt så svårare att samordna sina rörelser, vilket kan märkas som fumlighet och ostadighetskänslor. Om tungan är påverkad kan man bli lite sluddrig. Samordningen mellan öga och hand kan störas, så att man siktar fel när man t ex ska ta i ett handtag.

3 Muskelspänningar är vanliga under abstinensen och kan leda till värk i musklerna och ibland även i lederna. (Uttalade ledbesvär, som inte verkar bero på muskelspänningar, är dock inte typiskt för bensodiazepinabstinens.) Muskelspänningar på ett ställe i kroppen kan medföra att man får ont någon annanstans. Spänningar i nacken, axlarna och skalpen, som är mycket vanligt, kan orsaka spänningshuvudvärk. Den kan kännas som en smärta eller ett tryck över pannan och nacken eller som ett band runt huvudet. En del tycker det hjälper att gå med mössan på! Observera att dagligt eller nästan dagligt bruk av huvudvärkstabletter (även receptfria) kan förvärra huvudvärken. Spänningar i halsens eller ansiktets muskler kan leda till värk i käken. Den sitter ofta bara på ena sidan och kan därför förväxlas med tandvärk. En del upplever under abstinensen även andra obehagskänslor från tänderna och munnen. Det har hänt att människor låtit operera bort spottkörtlar i onödan. Psykisk spänning under abstinensen kan förstärka muskelspänningarna. Muskelspänningar och värk kan motverkas av att man rör på sig, t ex promenerar, simmar eller gör lite gymnastik. Massage brukar fungera mycket bra, i varje fall som tillfällig lättnad, och för en del även avspänningsövningar. Om dina spänningar är mycket besvärliga kan du försöka få remiss till sjukgymnastik. Undvik muskelavspännande läkemedel, exempelvis Paraflex. Muskelspänningar och spänningsvärk kan finnas kvar under lång tid. Ryckningar och kramper i musklerna kan förekomma. Ryckningarna märks ibland särskilt när man spänner sig, t ex när man ska skriva sin namnteckning. Lätta muskelkramper i vaderna och fötterna brukar gå över om man ställer sig och trampar, gärna på något varmt underlag, t ex täcket eller en filt. Mera kraftiga kramper är ett tecken på att du bör bromsa takten på den nedtrappning. Ligg kvar på din nuvarande tablettnivå ett tag till och gör mindre minskningar per gång i fortsättningen. Tala med din läkare om du är orolig. Om man genomför en mycket snabb nedtrappning från höga doser eller slutar helt abrupt med tabletterna finns en viss risk att ett epileptiskt anfall utlöses, vilket naturligtvis kräver läkarvård. Vid den långsamma nedtrappningen inträffar inte detta. Allmän värk. En mer diffus och allmän värk i kroppen kan också vara ett abstinenssymtom. En del liknar den vid influensavärk och man kan också känna sig torr och svullen i halsen. Temperaturväxlingar och huvudvärk kan förstärka sjukdomskänslan, men infektionen bryter aldrig ut, för det finns ingen infektion. Kryp inte ner i sängen som vid vanlig influensa. Här är det bättre att hålla i gång kroppen så gott det går, även om det kan kännas motigt. Symtomen går över så småningom. Ta inte Treo eller andra värktabletter som innehåller koffein eller kodein. Om du absolut behöver en värktablett är det bättre att ta Magnecyl eller Alvedon.

4 Hormonpåverkan, sexlust. Forskning tyder på att könshormonerna påverkas av bensodiazepiner. Den sexuella lusten blir ofta dämpad när man utvecklar beroende. När man minskar ned och slutar med tabletterna kan lusten och längtan efter sex återkomma, ibland i en omfattning som förvånar både en själv och ens omgivning. Så småningom blir man som man var innan tabletterna. En del kvinnor får menstruationspåverkan, t ex utebliven mens, under tablettberoendet. Andra upplever att abstinensen är mer besvärlig strax före mens. Svullnader under abstinensen i exempelvis ansiktet kan också bero på hormonpåverkan. Påverkan på sinnesorganen. Med sinnena hörsel, syn, smak, lukt och känsel uppfattar vi vår omgivning. Även sinnesorganen påverkas av bensodiazepiner. När tabletterna går ur kroppen är det vanligt att sinnena fungerar på ett annorlunda sätt än man är van vid; något som kan ge upphov till en tillfälligt förändrad verklighetsuppfattning. Vet man inte att detta är ett abstinenssymtom kan man kanske bli orolig över sin psykiska hälsa. Det finns ingen anledning till oro, symtomen försvinner så småningom. Man får försöka ta dem för vad de är och anpassa sig till dem den tid det pågår. Öronen: Susningar, ringningar, ökad ljudkänslighet. Kanske har du besvärats av toner i öronen eller öronsus också under den tid du använt tabletterna. Dessa abstinenstecken är, liksom vanligt öronsus, svåra att göra något åt. En tröst kanske kan vara, att de i det här fallet går över. Överkänslighet för ljud är ett vanligt abstinenssymtom. Man kan t ex få svårt att stå ut med sin partners snarkningar och barnens ljusnivå. Även omgivningsljud, som annars knappt märks, kan bli plågsamma, t ex ljudet från kylskåpet eller strömbrytare som knäpps av och på. Denna överkänslighet kan naturligtvis orsaka en del irritation. Det är viktigt att de anhöriga förstår att det inte är frågan om överdrifter utan att en viss hänsyn är nödvändig. Man kan knappast förvänta sig någon total anpassning från vare sig anhöriga eller arbetskamrater. Tillfälliga ommöbleringar, t ex skilda sovrum, öronproppar, mattor eller vad annat man kan komma på som dämpar ljud kan underlätta. Ögonen: tillfällig synförsämring, ökad ljuskänslighet, ögonirritation. Eftersom ögats funktion till stor del är beroende av att ögonmusklerna fungerar normalt, kan även synen påverkas under tablettberoendet och abstinensen. En del tycker att de ser oklart och lite suddigt under sin tid som tablettberoende och detta kan förstärkas under abstinensen och ge dimsyn. Synskärpan kan variera från dag till dag, vilket ställer till problem vid optikerbesök. Dubbelseende är ett mera ovanligt abstinenssymtom, liksom perspektivförskjutning som kan medföra att föremål tycks få andra proportioner än normalt och att det blir svårare att bedöma avstånd. En del upplever att former, t ex andras ansikten, förändras medan man ser på dem. Detta är inte ett tecken på att man håller på att bli tokig, utan en följd av att synen anpassar sig till den nya kemiska situationen i kroppen. Allt detta går över så småningom. En ökad känslighet för ljus, och ibland även färger, är vanligt. Världen kan kännas så nytvättad att det tillfälligt nästan gör ont att titta. Solglasögon eller mössor med skärm kan underlätta. Man kan också få lättare ögonirritation med gruskänsla. Är besvären mycket uttalade bör man tala med en läkare; de kan ju även bero på ögoninfektion.

5 Ibland berättar människor att de, sedan de blivit tablettfria, upplever naturen som mycket vackrare än förut. Detta kan hänga samman med både att synen faktiskt förbättrats och att man är mer uppmärksam på allt som finns runt omkring när man inte längre är så avskärmad. Sinnesvillor, det vill säga att man ser eller hör sådant som inte finns, förekommer praktiskt taget aldrig vid långsam nedtrappning men kan uppstå om man slutar tvärt med tabletterna eller trappar ned för snabbt. De är allvarliga abstinenssymtom som kräver läkarkontakt. Det är då viktigt att läkaren får veta att man håller på att sluta med bensodiazepiner. Förändrade smak- och luktupplevelser har vi redan nämnt i samband med aptitlöshet. En del tycker att metallsmaken i munnen blir värre när de röker. I samband med detta nämnde vi också att matens konsistens kan kännas annorlunda än vanligt om munnens känsel är påverkad. Inte helt ovanligt under nedtrappning och abstinens är luktförnimmelser av olika slag. En kvinna berättar så här: Det kunde lukta dött djur till exempel under min säng. Ibland kunde det lukta brandrök, vilket förstås gjorde mig väldigt orolig. Och jag kunde känna apelsinlukt från mina händer. När hennes abstinens var över hade de konstiga lukterna försvunnit. Känselförändringar i huden kan medföra att man får tillfälligt nedsatt känsel och blir liksom stum i huden. Det kan vara svårt att exempelvis skilja på varmt och kallt, och föremål kan förefalla ha en annan konsistens än vanligt. En kvinna upplevde att hennes hud kändes degig när hon tog på den. Ett annat abstinenssymtom är överkänslighet för beröring, så att känselintrycken i stället blir ovanligt starka när man rör vid något eller berörs. Kläderna kan kännas obehagliga mot vissa delar av kroppen. Myrkrypningar är inte ovanligt det känns som en myrstig under skinnet eller som om man har sockerdricka i hela kroppen. Att det sticker eller domnar i olika delar av kroppen eller huden, att det pirrar i t ex fingertopparna eller att det plötsligt bränner till är andra beskrivningar av abstinenssymtom. Även inuti huvudet och längs ryggraden kan man uppleva att det blixtrar till, att det rinner vatten eller bränns. Detta kan förstås vara mycket obehagligt och misstolkas så att man tror att man har någon allvarlig sjukdom. Många människor har utan resultat blivit utredda för underliga symtom som sedan har försvunnit när bensodiazepinerna är borta. Psykiska abstinenssymtom Trötthet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, svårighet att planera, överkänslighet, misstänksamhet, osäkerhet, overklighetskänsla, känslosvängningar, rastlöshet, sömnstörningar, ångest, panikkänslor, fobier, depression. Smekmånadssymtom. De abstinenssymtom som vi här tar upp kan du eller dina anhöriga kanske känna igen sedan tidigare. Men kanske har ni tolkat dem som att du blivit sämre, fått mera av din ursprungliga ångest eller behöver ta tabletterna ännu mera än tidigare. Kanske har ni talat om att du inte längre är dig lik. Om du känner igen personlighetsförändringen som psykiska abstinenssymtom kan det vara skönt att veta att även dessa går över.

6 Många beskriver en stor trötthet och passivitet under tiden som läkemedelsberoende, och allra mest märktes det kanske hemma, där de inte orkade med mer än det allra nödvändigaste. Man gick som en zombi, säger en del. Underligt nog kan man vara så trött även om man sover mer än tillräckligt. För en del minskar tröttheten när man trappar ned bensodiazepinerna men den kan också tillfälligt öka. Låt den inte ta överhanden. Undvik att vila för mycket eller sova på dagen. Se till att få frisk luft och försök att syssla med något även när du är hemma. Om du har professionellt stöd kan du be om hjälp att skapa lite ordning i ditt vardagsliv så att du blir mera aktiv. Tröttheten kan förstås även bero på sömnproblem, vilket är ett ganska vanligt abstinenssymtom som dessutom kan bidra till koncentrationssvårigheter, överkänslighet och overklighetskänslor. Koncentrationssvårigheter kan göra det svårt att uppfatta detaljer, såväl i samtal som t ex i böcker eller TV-program. Därmed blir innehållet mer ointressant; man förstår det ju inte till fullo utan missar kanske viktiga nyanser. En del slutar helt att exempelvis läsa böcker och känner sig utanför i sociala sammanhang. Anhöriga kan klaga över att den tablettberoende inte orkar lyssna längre eller intressera sig för något och för att han eller hon glömmer det som sägs. Ibland kan koncentrationssvårigheterna hänga samman med rastlöshet. Man pysslar lite här och där men har inte ro att genomföra något ordentligt. Ena stunden påbörjar man disken, nästa sekund försöker man läsa något i tidningen för att sedan ge sig upp i något skåp och leta efter ja, vad var det nu? En så splittrad och virrig person kan förstås gå både sig själv och andra på nerverna. Svårigheter att planera och nedsatt förmåga att på ett effektivt sätt göra flera saker samtidigt (simultankapacitet) hör också till abstinensbilden. Man får skriva detta på tabletternas konto och se framtiden an. En del har hjälp av att skriva körscheman över vad de ska göra, så att de lättare kan ta en sak i taget. Rastlöshet och virrighet förväxlas ibland med förvirring. Men förvirring är ett mera allvarligt tillstånd, som innebär att man inte kan hålla reda på tid och rum. Detta kanske man inte alltid själv märker, utan anhöriga och stödpersonen kan behöva tala med läkare. Detta abstinenssymtom inträffar i stort sett aldrig vid en långsam nedtrappning. Minnesstörningar är inte ovanliga. Vanligen är de av lättare slag. Ibland hänger de ihop med koncentrationssvårigheter. Att ha ett tillfälligt försämrat minne kan kännas obehagligt men är inte farligt. För en del finns minnessvårigheter kvar en längre tid, för andra är de mer kortvariga. Det är ju så med abstinenssymtom att de kommer och går. En del symtom kan komma sent, när man tror att det hela är över. Men även dessa symtom klingar av efter hand.

7 Overklighetskänslor talar många som upplevt bensodiazepinabstinens om. Förutom de känslor som kan uppstå ifall sinnena spelar en spratt så verkar det finnas en overklighetskänsla som är ett abstinenssymtom i sig. Man kan känna sig avskärmad från andra och utanför sig själv. Är det verkligen jag som upplever detta, som går här? och liknande frågor kan dyka upp inombords. Känslan kan bli mycket stark. En del berättar att de trodde att de höll på att bli tokiga. Man behöver mycket stöd och försäkran om att detta hör till abstinensen, vilket det alltså gör. Man blir inte tokig. Det är inte konstigt om man tycker verkligheten är overklig när man kommer ut ur sin tablettillvaro efter att ha varit dämpad i upplevelser, känslor och sinnesintryck under kanske lång tid. En del beskriver det som att de blir vakna igen. Verkligheten blir åter tydlig, och ofta har den dessutom förändrats. Man kanske själv har blivit äldre utan att ha haft någon möjlighet att mogna. Psyket kan vara i otakt liksom den biologiska åldern. En fråga som påfallande många ställer sig när de har slutat med tabletterna är Vem är jag?. Denna känsla, att inte veta vem man är, att inte känna igen sig själv, kan bero på att man länge inte har haft någon kontakt med sitt normala känsloliv. Känslan går över i takt med att man åter lär känna sig själv. En kvinna berättar att hon känslomässigt fortfarande kände sig som den tonåring hon var när hon började med tabletterna. Men när hon såg sig i spegeln efter nedtrappningen upptäckte hon att hon hade blivit medelålders, och hon insåg att hennes tre små döttrar hade blivit nästan vuxna utan att hon riktigt kunnat uppleva deras utveckling. Hon fick en mycket stark känsla av att ha förlorat flera år av sitt liv. Vart hade tiden tagit vägen? Andra berättar om liknande upplevelser av sorg över förlorad tid och om viljan att ta igen denna genom att leva intensivt när de börjar må bättre. Overklighetskänslorna kan åtföljas av osäkerhet. Man tvivlar på världen och på människorna så som man ser dem när tablettdimman lättat. Man kanske är osäker på sig själv och sina egna reaktioner och då kan man också bli osäker på andra. Man undrar över deras verkliga känslor eftersom man är osäker på sina egna. Det dröjer ofta ganska lång tid innan känslolivet stabiliserats. En del berättar att de under denna period liksom iakttar sig själva och omgivningen på ett nytt sätt. Känslor av misstänksamhet kan också dyka upp, både när det gäller arbetskamrater och anhöriga. Den kan finnas där som en underton i de kontakter man har och resultera i en ökad känslighet även vid vardagliga händelser som man annars kunnat slå bort. Svartsjuka är en liknande känsla som kan blomma upp. Man kan grubbla över om man blivit lurad utan att märka det när man inser hur påverkad man varit av tabletterna. Kanske blir man varse sidor och egenskaper hos den man älskar som man inte lagt märke till under tablettberoendet. Kanhända börjar man också att lyssna mera till egna känslor och behov som varit dämpade, t ex den sexuella lusten och längtan efter bekräftelse.

8 Allt detta kan leda till ett svartsjukebeteende som kanske är överrumplande för båda parter och som kan bli påfrestande. I en del förhållanden har man svårt att prata om svartsjuka. I det här fallet är det bra om ni kan tala om den så att ni båda förstår att den är övergående. Känslan försvinner i allmänhet när den känslomässiga balansen har infunnit sig igen, såvida det inte är något problem i förhållandet. Smekmånadssymtom En del får en eller flera perioder av upprymdhet och till synes outtömligt energiflöde under abstinensen, den så kallade smekmånaden. Den kan upplevas som en sorts lyckotillstånd, då man vill ta igen allt man tidigare förlorat, då allt tycks möjligt och trötthet är något som inte existerar. Under denna period är det lätt att överskatta sina krafter man kanske försöker reda upp hela sitt tidigare liv, man kanske ger sig in i konflikter med liv och lust och man kan bli vidlyftig även på andra sätt, t ex med pengar. En vanlig feltanke är att abstinensen är över. Även om detta tillstånd är trevligt så får man komma ihåg att det hör till abstinenssymtomen. Dessvärre försvinner smekmånadskänslorna precis som annan abstinens. Det kan finnas anledning att försöka bromsa sig under denna period så att man inte faller alltför platt när den går över eller försätter sig i situationer som man sedan inte klarar av. Större konflikter, t ex i samlivet eller på arbetet, bör man (om möjligt) vänta med att försöka lösa tills det har gått en tid, kanske ett halvår eller mera efter att tabletterna är borta. (Undantaget är förstås om man är utsatt för misshandel, mobbning eller liknande.) Man får räkna med att det tar tid att bli sig själv igen, inte minst vad gäller det personliga omdömet. Det är också viktigt att man känner sig stark nog att klara konflikten. Ibland, men långt ifrån alltid, avlöses smekmånadskänslorna av mer depressiva känslor, vilket förstås kan upplevas som ett stort bakslag. Även för de anhöriga kan det kännas trist att se den som nyss var så glad och uppåt falla nedåt igen i känslor av tomhet och ledsenhet. Man får försöka att inte tappa hoppet utan ta de olika tillstånden för vad de är, abstinenssymtom som tyder på att kropp och själ återvinner sin balans efter beroendet. Svårt att sova Vi har tidigare beskrivit reboundfenomenet, som innebär att man kan få svårare att sova de första tablettfria kvällarna efter en period sömntabletter. En del får svårigheter med sömne även under tablettnedtrappningen och en tid därefter. Här, liksom när det gäller andra abstinenssymtom, handlar det om att få tillfälle att återhämta sig. Att återfinna sin egen sömnrytm efter kanske lång läkemedelspåverkan kan ta tid. Tillfälliga sömnstörningar är inte farliga, även om de kan vara jobbiga. Att under en längre tid sova dåligt på grund av abstinens är heller inte farligt, men kan göra att andra abstinenssymtom, framför allt de psykiska, känns mer påfrestande. Om du får sömnsvårigheter under abstinensen så vet du i alla fall vad det beror på. Sömnen brukar

9 normaliseras så småningom, så det finns ingen anledning till panik. Du behöver kanske inte heller ha så stora krav på dina prestationer under dagarna. Det viktigaste är att du blir fri från tabletterna. Du kan också tänka på att din sömnkvalitet kommer att förbättras, så att du får mer djupsömn när du inte längre använder sömntabletter. Försök att hitta en någorlunda normal dygnsrytm som du håller på även om du har svårt att somna. Minska ner kaffe-och tedrickandet. Fall inte för frestelsen att sova på dagen utan kämpa emot tröttheten genom att vara aktiv i stället. Motion och frisk luft befrämjar ofta sömnen. Det finns även icke-vanebildande sömnmedel, som man kan ta hjälp av ifall det absolut behövs. Under abstinenstiden är det bättre att man försöker så långt man kan utan några tabletter alls, så att kroppen får en chans att återfå sin egen rytm utan inblandning av läkemedel. Om man behöver hjälp av sömntabletter ska man inte ta dem varje kväll utan kanske ett par gånger i veckan. Sjukgymnastik där man får träna avspänning kan också vara till hjälp. Drömmarna, även mardrömmar, är ofta livligare under abstinenstiden, vilket man kan se som ett tecken på tillfrisknande. Ångest Det är någon klåpare som stämt om mina nerver på ostämt och nu spelar han på dem med tagelstråke. Den okände ur Till Damaskus av August Strindberg. Ångest är ett tillstånd som i mycket hög grad påverkar både kropp och själ. Ibland kan de kroppsliga ångestsymtomen vara så starka att man tror man är kroppsligt sjuk, något som kan förstärka oron och obehagskänslorna. Orsakerna till ångest kan vara många och skiftande och är ibland svåra att förstå. Det är ganska vanligt att ångest uppträder i samband med svåra upplevelser och uttalad stress. Att ångest kan uppkomma i samband med beroende av droger och alkohol är också välkänt. En del människor reagerar lättare med ångest och oro än andra. Många människor i dagens samhälle lider av ångest. De personliga upplevelserna varierar, liksom hur svår ångesten är. För en del är ångesten uthärdlig, mera som ett lättare obehag, medan andras ångest kan vara mycket stark och ibland invalidiserande. Vanligast är kanske att man drabbas av attacker som kan vara svåra att förutse, så kallad panikångest (se nedan). Ångest kan också vara en känsla som finns där mer eller mindre hela tiden. Det kan även vara så att ångesten dyker upp eller förstärks av vissa händelser eller situationer. Bensodiazepiner är en mycket vanlig ordination vid ångest. Som vi flera gånger påpekat kan dessa läkemedel i sig också ge ångest. Ångest är i själva verket ett av de vanligaste

10 abstinenssymtomen. Denna ångest, som man kan få antingen under tiden man använder tabletterna eller när man slutar med dem, känns likadan som vanlig ångest. Så här beskriver människor sina upplevelser av ångest: - Det blir liksom alldeles tomt i huvudet, jag kan inte tänka. - Som en kall hand tar tag i inälvorna och vrider om. - Jag känner mig uppträngd i ett hörn och kommer inte undan. - Det hugger till i magen så jag viker mig framåt. - Jag blir så förfärligt rädd utan att jag vet varför och rädslan bara växer. - Det känns som om jag inte får luft. Rädsla och skräck, ibland dödsskräck, kännetecknar den svåra ångesten liksom en mängd kroppsliga symtom, t ex hjärtklappning, tryck över bröstet, kallsvett, skakighet, yrsel, spända muskler, kvävningskänslor, darrningar och svimningskänslor. En upplevelse som många nämner är känslan av att något förfärligt, oklart vad, kommer att hända, vilket gör att ångesten ökar. Man är rädd för att bli ännu räddare. Panik kan sägas vara ångest ställd på sin spets. Panikångest Panikångest drabbar ofta som en blixt från en klar himmel och kan, innan man vet vad det är, vara mycket skrämmande. Den första attacken beskrivs ibland som något av en chock. En del åker akut till sjukhus, då de misstänker hjärtinfarkt eller annan allvarlig sjukdom. Paniken upplevs ofta som något som man inte kan kontrollera eller förutsäga. Detta skapar negativa förväntningar och oro för när nästa attack ska komma. Det finns risk för att man känner efter mer än man mår bra av, men detta är svårt att styra om man inte får hjälp. För många människor är det av mycket stort värde att få diagnosen panikångest, så att de kan släppa oron för kroppslig sjukdom. Ännu mer värdefullt är det förstås att få del av den kunskap som nu finns om panikattacker och hur man faktiskt kan lära sig att påverka dem. Om man blir mindre rädd för attackerna så blir de inte så jobbiga längre. Detta är en erfarenhet som många delar. Viktigt är att förstå hur panikattacker uppkommer och utvecklas. Vid en panikattack förstärker tankar, känslor och kroppsliga symtom varandra stegvis så att man mår sämre och sämre. Förloppet har mycket med förväntningar att göra. Det är en slags spiralreaktion men spiralen går att bryta.

11 Attacken startar ofta genom att man lägger märke till något obehagligt kroppsligt symtom eller får någon obehaglig tanke. Symtomet kan vara t ex att hjärtat gör en volt i bröstet eller att det snurrar till i huvudet. Tanken kan vara att man är instängd eller iakttagen. (De flesta människor kan med rätt hjälp hitta denna utlösande faktor för just dem och förstå bättre i vilken situation detta sker.) Vanligt är att man då tänker Nu börjar det igen, Bara jag inte får panik eller något liknande. Då riktar man (omedvetet) hela sin uppmärksamhet mot det som händer i kroppen, och då kan,, och då kan, liksom på beställning, flera symtom uppträda, t ex illamående, hjärtklappning och andnöd. Det känns som om man inte får luft och därför börjar man andas för fort (hyperventilera). Därigenom samlar man på sig syre, som förstärker yrseln och svimningskänslan och det kan börja sticka i t ex fingrarna på ett obehagligt sätt. På så sätt rusar attacken vidare och katastrofkänslor kan infinna sig. Många berättar att de är mest rädda för att tappa kontrollen och göra bort sig inför andra, vilket känns som en outhärdlig tanke. Vad man menar med att göra bort sig är olika det kan vara att skrika, kräkas eller behöva springa i väg. Andra är rädda för att de ska svimma, dö eller glida över i sinnessjukdom. Ångestattackerna går alltid över. Man dör inte, man kvävs inte, man blir inte tokig och människor runt omkring kanske inte ens har märkt att man mår dåligt. När man inser det, har man fått ett mycket starkt vapen mot sina panikkänslor. De är ju inte farliga, även om de är mycket obehagliga och ofta kommer olägligt. Den engelska läkaren Peter Tyrer påminner i sin bok om bensodiazepinberoende om hur ordet panik uppkommit. Det utgår från Pan, ett grekiskt skogsväsen som älskade att plötsligt hoppa fram och skrämma ensamma nattvandrare, fast han i själv verket var helt harmlös. När vandrarna visste detta blev skrämseleffekten avsevärt mindre. Att klara av sin ångest En tidigare vanlig uppfattning är att man måste gå till botten med sin ångest och förstå orsakerna innan den kan försvinna. Visst är det viktigt att förstå sig själv, men tyvärr hjälper det inte alltid mot ångesten om man inte samtidigt får lära sig hur man kan klara av den. Många människor har ordinerats bensodiazepiner vid panikångest och inte fått någon hjälp alls att förstå vad som händer och hur man själv kan påverka det. Om beroende uppkommer får man snarare fler och värre ångestattacker. Men eftersom tabletterna hjälper för stunden så uppfattar man dem kanskeändå som sitt snabbaste vapen mot ångesten. När du nu slutar med bensodiazepinerna kan din ångest komma att bli tillfälligt förstärkt på grund av ökad abstinens. Då är det viktigt att du försöker pröva dig fram till andra

12 metoder att dämpa ångesten och hantera panikattackerna. Det har du också stor nytta av efter abstinensen om du fortfarande skulle ha sådana besvär då. (Du kan också behöva professionell hjälp med detta men du kan också försöka på egen hand att påverka dina symtom.) Ett väl beprövat sätt är att avleda symtomen genom att försöka koncentrera tankarna på något annat. Därigenom bryts utvecklingen av olika symtom och attacken kommer av sig. Om man är utomhus kan man t ex börja räkna människor eller bilar eller börja studera varorna i ett skyltfönster. Står man i kö i en affär kan man t ex räkna cigarettaskarna på en hylla eller försöka räkna ut hur mycket man ska betala. Det är inte vad man gör som är viktigt utan att man gör någonting. Människorna omkring kommer förmodligen inte att tycka att beteendet är konstigt, det troliga är att de inte ens lägger märke till dig. Om man är ensam hemmakan det hjälpa att ringa upp någon, t ex stödpersonen, och prata om vad som helst. Eller också tar man på sig och går ut, om det så bara är utanför porten. Vad du bör undvika är att krypa ihop på sängen och känna efter hur dåligt du mår. Försök hålla i huvudet och säg gärna högt till dig själv, att Inget farligt kommer att hända det går snart över. Ett annat sätt att ta udden av en ångestattack kan vara att acceptera den under den stund som den pågår. Så här berättar en kvinna som varit bensodiazepinberoende i många år men som nu är tablettfri: - Om jag blir rädd och försöker kämpa emot ångesten så blir den bara värre. Jag har lärt mig att liksom följa med i stället, jag tänker låt den komma, det får kännas så här otäckt en stund, inget farligt kan inträffa. Och då blir det inte så mycket med den. Abstinensångesten klingar av efter hand som tiden går och panikattackerna glesas ut för att ofta helt försvinna. Skulle de komma tillbaka ibland, så brukar man kunna kontrollera dem bättre, så att de inte besvärar en så mycket längre. De blir inte det allt överskuggande hot de en gång varit. Om du fortfarande har besvärlig ångest eller svåra panikattacker ett halvår eller mera efter det att du blivit tablettfri så bör du söka professionell hjälp inom psykiatrin, t ex kognitiv beteendeterapi för att lära dig att hantera attackerna. Antidepressiva läkemedel kan ha en funktion att fylla. Genom samtalsterapi kan du också komma fram till varför just du har drabbats av ångest eller panikkänslor eller om något i din livssituation måste ändras.

13

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Social fobi. Inledning

Social fobi. Inledning Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1]

Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1] Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1] A: Ange med tydligt kryss om Du HAR BESVÄR numera av resp. symtom (NEJ eller JA), t. ex. : : : Efter saneringen (alt. om Du inte har sanerat: numera)

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO Ifylles av vårdgivare K Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 4375501847 1 / 20 SP_k_v2 Instruktion

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

år kropp och den nya tidens justeringar

år kropp och den nya tidens justeringar år kropp och den nya tidens justeringar V Det har under lång tid funnits skrifter om den nya tiden och meningen bakom. Vi är en varelse i ett komplext system som påveraks på ett eller annat sätt av dessa

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Epilepsienkät - Hund

Epilepsienkät - Hund 1 Epilepsienkät - Hund Datum: 1. Allmänna frågor: Ägarens namn: Adress: Telefon: e-mail: 2. Information om hunden Tilltalsnamn Registrerat namn Registreringsnummer Ras Uppfödarens namn: Födelsedatum: Hundens

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer