Man kan också vara abstinent under pågående tablettbruk ifall kroppen kräver högre doser bensodiazepin än den får. Detta är ett tecken på beroende.

Transkript

1 ABSTINENS, BESVÄR I DETALJ Abstinenssymtom är olika känslor och obehag som uppstår när kroppen undanhålls ett ämne som den blivit tillvand till. I detta fall är ämnet bensodiazepiner. Symtomen hänger samman med kemiska reaktioner som sker i hjärnan och i kroppen när bensodiazepinerna minskar och försvinner. Vid avgiftning är abstinensen alltså ett tecken på tillfrisknande från tablettberoendet. Man kan också vara abstinent under pågående tablettbruk ifall kroppen kräver högre doser bensodiazepin än den får. Detta är ett tecken på beroende. Här följer en detaljerad genomgång av abstinenssymtom som visat sig kunna förekomma när man slutar med bensodiazepinpreparat. En del av dem kanske du känt av under den tid du använt tabletterna fast du inte vetat att de är abstinenssymtom. Det kan vara bra att ha svart på vitt vilka abstinenssymtom som kan förekomma, så att man inte feltolkar dem. Det finns ingen som får alla dessa symtom. Du kan mer se vår uppräkning som en uppslagslista där du kan läsa om det du eventuellt upplever. Du vet då att andra upplevt detsamma och att det har gått över. En del får en lätt abstinens medan andra kan få flera symtom. Det finns troligen inte två människor på denna jord som har exakt lika abstinens. Den personliga upplevelsen är ju också olika. Risken med att jämföra sig med andra är att det kan leda till felaktiga förväntningar. Goda råd kan man dock behöva och det ska vi försöka ge. Kroppsliga abstinenssymtom Egentligen är det svårt att skilja på kropp och själ i det här sammanhanget, där växelverkan ständigt pågår. Att vi gör denna uppdelning är för att underlätta för dig att hitta. Darrningar och skakningar kan vara mer eller mindre tydliga ibland känns de mera som en inre skakighet. Ibland är de påtagliga så att det t ex är svårt att fimpa sin cigarett eller utföra precisionsarbete. I regel blir det bara värre om man försöker kämpa emot. Darrningarna kan förvärras om man t ex röker eller om man dricker mycket kaffe eller te för att motverka trötthet. Det kan också hänga ihop med att man ätit för dåligt och känner sig svag och frusen. Att röra på sig kan vara ett sätt att minska dessa besvär och gör kanske också att man tänker mindre på dem. Du kan också prova med avspänning. Om du darrar eller skakar när du försöker spänna av så är det inte farligt. Yrsel och ostadighetskänslor kan innebära att omgivningen känns svajig och det kan vara obehagligt att gå. Känslorna kan också vara kopplade till att man tycker att man är försvagad och kraftlös i armar och ben. Risken att ramla är inte så stor som man kanske tror. Oftast går det bra att ta sig fram bara man tar det lugnt. Långvarig yrsel kan leda till felaktig kroppshållning som behöver avhjälpas med sjukgymnastik. Undvik åksjuketabletter. De kan försvåra din abstinens. Hjärtklappning och tryckkänslor över bröstet kan vara ett uttryck för ångest eller en del i en panikångestattack. Om man blir mycket orolig kan man be en läkare undersöka hjärtat. Men vanligen växlar symtomen så att man förstår att de beror på abstinens. Symtom från hjärtat är mycket vanliga vid psykiska tillstånd, som t ex ångest och stress. Sådana nervösa hjärtbesvär motverkas faktiskt av en lagom avvägd motionsträning så du gör ditt hjärta en otjänst om du slutar röra på dig. Be din läkare

2 om råd på vilken form av motion som kan vara lämpligast. Ibland kan man även få hjälp av en sjukgymnast att träna upp konditionen i lagom takt. Svettningar är ett ganska vanligt abstinenssymtom. Många har svettningar på natten. Ibland hänger de ihop med en allmän värmekänsla i huden. Andra människor upplever snarare att de växlar i kroppstemperatur, ömsom fryser och ömsom svettas. Kanske har ni en extra dusch på jobbet som du kan använda. Att ha pappersnäsdukar och våtservetter i fickan eller i väskan kan öka känslan av säkerhet. Aptitlöshet kan hänga ihop med illamående och ibland också metallsmak i munnen. Luktsinnet kan också vara påverkat så att maten inte luktar som den brukar och känselupplevelserna kan ha förändrats tillfälligt så att maten känns konstig i munnen. Även störningar i matsmältningen kan påverka aptiten. Om man äter dåligt blir man trött, och besvär som darrningar och huvudvärk kan öka. Det kan också bli svårare att sova och man kan få bristsymtom som munsår, spruckna naglar och dåliga tänder. Försök att äta små, lätta mål lite oftare än vanligt. (Detta är egentligen ett bättre sätt för alla att äta på, eftersom det ger en jämnare mängd socker i blodet.)en frukt och en tallrik fil är också ett litet mål. En eller ett par gånger om dagen kan man dock gärna äta något lagat, även om målet inte behöver vara så stort. Vi förespråkar inte någon speciell diet under den här tiden. Prova dig fram till vad som passar dig. En del människor tycker sig må bättre under abstinensen genom att undvika onödigt socker och fett och satsa mer på hälsosam mat. Några blir mer känsliga för till exempel konserveringsmedel. Skulle du ha svårt att få i dig tillräckligt med näring så kan du behöva extra tillskott av vitaminer och mineraler. Det finns bra preparat t ex på apoteket. Om du får envisa matsmältningsbesvär, exempelvis diarré, eller går ned alltför mycket i vikt bör du tala med din läkare. Koffein har visat sig påverka abstinensen så att den blir mer besvärlig. Minska ner din konsumtion av kaffe, te och läsk som innehåller koffein. Pröva att ta ett glas juice efter maten i stället för kaffe, så kan du bättre tillgodogöra dig järnet i maten. Drick gärna mycket vatten. Treo och andra läkemedel som innehåller koffein bör du undvika. Muskelpåverkan spänningar och värk, muskelsvaghet, fumlighet. Spänningshuvudvärk. Eftersom bensodiazepiner kan användas som muskelavslappningsmedel är det egentligen inte alls konstigt att musklerna påverkas när man minskar halten av dessa läkemedel i kroppen. Det tar helt enkelt tid innan musklerna hittar sitt normalläge igen. En del känner sig svaga i armar och ben och det kan kännas som om musklerna inte bär. Försök ändå att hålla i gång och röra på dig. Krafterna kommer så småningom. Man kan också, genom påverkan i hjärnan, tillfälligt så svårare att samordna sina rörelser, vilket kan märkas som fumlighet och ostadighetskänslor. Om tungan är påverkad kan man bli lite sluddrig. Samordningen mellan öga och hand kan störas, så att man siktar fel när man t ex ska ta i ett handtag.

3 Muskelspänningar är vanliga under abstinensen och kan leda till värk i musklerna och ibland även i lederna. (Uttalade ledbesvär, som inte verkar bero på muskelspänningar, är dock inte typiskt för bensodiazepinabstinens.) Muskelspänningar på ett ställe i kroppen kan medföra att man får ont någon annanstans. Spänningar i nacken, axlarna och skalpen, som är mycket vanligt, kan orsaka spänningshuvudvärk. Den kan kännas som en smärta eller ett tryck över pannan och nacken eller som ett band runt huvudet. En del tycker det hjälper att gå med mössan på! Observera att dagligt eller nästan dagligt bruk av huvudvärkstabletter (även receptfria) kan förvärra huvudvärken. Spänningar i halsens eller ansiktets muskler kan leda till värk i käken. Den sitter ofta bara på ena sidan och kan därför förväxlas med tandvärk. En del upplever under abstinensen även andra obehagskänslor från tänderna och munnen. Det har hänt att människor låtit operera bort spottkörtlar i onödan. Psykisk spänning under abstinensen kan förstärka muskelspänningarna. Muskelspänningar och värk kan motverkas av att man rör på sig, t ex promenerar, simmar eller gör lite gymnastik. Massage brukar fungera mycket bra, i varje fall som tillfällig lättnad, och för en del även avspänningsövningar. Om dina spänningar är mycket besvärliga kan du försöka få remiss till sjukgymnastik. Undvik muskelavspännande läkemedel, exempelvis Paraflex. Muskelspänningar och spänningsvärk kan finnas kvar under lång tid. Ryckningar och kramper i musklerna kan förekomma. Ryckningarna märks ibland särskilt när man spänner sig, t ex när man ska skriva sin namnteckning. Lätta muskelkramper i vaderna och fötterna brukar gå över om man ställer sig och trampar, gärna på något varmt underlag, t ex täcket eller en filt. Mera kraftiga kramper är ett tecken på att du bör bromsa takten på den nedtrappning. Ligg kvar på din nuvarande tablettnivå ett tag till och gör mindre minskningar per gång i fortsättningen. Tala med din läkare om du är orolig. Om man genomför en mycket snabb nedtrappning från höga doser eller slutar helt abrupt med tabletterna finns en viss risk att ett epileptiskt anfall utlöses, vilket naturligtvis kräver läkarvård. Vid den långsamma nedtrappningen inträffar inte detta. Allmän värk. En mer diffus och allmän värk i kroppen kan också vara ett abstinenssymtom. En del liknar den vid influensavärk och man kan också känna sig torr och svullen i halsen. Temperaturväxlingar och huvudvärk kan förstärka sjukdomskänslan, men infektionen bryter aldrig ut, för det finns ingen infektion. Kryp inte ner i sängen som vid vanlig influensa. Här är det bättre att hålla i gång kroppen så gott det går, även om det kan kännas motigt. Symtomen går över så småningom. Ta inte Treo eller andra värktabletter som innehåller koffein eller kodein. Om du absolut behöver en värktablett är det bättre att ta Magnecyl eller Alvedon.

4 Hormonpåverkan, sexlust. Forskning tyder på att könshormonerna påverkas av bensodiazepiner. Den sexuella lusten blir ofta dämpad när man utvecklar beroende. När man minskar ned och slutar med tabletterna kan lusten och längtan efter sex återkomma, ibland i en omfattning som förvånar både en själv och ens omgivning. Så småningom blir man som man var innan tabletterna. En del kvinnor får menstruationspåverkan, t ex utebliven mens, under tablettberoendet. Andra upplever att abstinensen är mer besvärlig strax före mens. Svullnader under abstinensen i exempelvis ansiktet kan också bero på hormonpåverkan. Påverkan på sinnesorganen. Med sinnena hörsel, syn, smak, lukt och känsel uppfattar vi vår omgivning. Även sinnesorganen påverkas av bensodiazepiner. När tabletterna går ur kroppen är det vanligt att sinnena fungerar på ett annorlunda sätt än man är van vid; något som kan ge upphov till en tillfälligt förändrad verklighetsuppfattning. Vet man inte att detta är ett abstinenssymtom kan man kanske bli orolig över sin psykiska hälsa. Det finns ingen anledning till oro, symtomen försvinner så småningom. Man får försöka ta dem för vad de är och anpassa sig till dem den tid det pågår. Öronen: Susningar, ringningar, ökad ljudkänslighet. Kanske har du besvärats av toner i öronen eller öronsus också under den tid du använt tabletterna. Dessa abstinenstecken är, liksom vanligt öronsus, svåra att göra något åt. En tröst kanske kan vara, att de i det här fallet går över. Överkänslighet för ljud är ett vanligt abstinenssymtom. Man kan t ex få svårt att stå ut med sin partners snarkningar och barnens ljusnivå. Även omgivningsljud, som annars knappt märks, kan bli plågsamma, t ex ljudet från kylskåpet eller strömbrytare som knäpps av och på. Denna överkänslighet kan naturligtvis orsaka en del irritation. Det är viktigt att de anhöriga förstår att det inte är frågan om överdrifter utan att en viss hänsyn är nödvändig. Man kan knappast förvänta sig någon total anpassning från vare sig anhöriga eller arbetskamrater. Tillfälliga ommöbleringar, t ex skilda sovrum, öronproppar, mattor eller vad annat man kan komma på som dämpar ljud kan underlätta. Ögonen: tillfällig synförsämring, ökad ljuskänslighet, ögonirritation. Eftersom ögats funktion till stor del är beroende av att ögonmusklerna fungerar normalt, kan även synen påverkas under tablettberoendet och abstinensen. En del tycker att de ser oklart och lite suddigt under sin tid som tablettberoende och detta kan förstärkas under abstinensen och ge dimsyn. Synskärpan kan variera från dag till dag, vilket ställer till problem vid optikerbesök. Dubbelseende är ett mera ovanligt abstinenssymtom, liksom perspektivförskjutning som kan medföra att föremål tycks få andra proportioner än normalt och att det blir svårare att bedöma avstånd. En del upplever att former, t ex andras ansikten, förändras medan man ser på dem. Detta är inte ett tecken på att man håller på att bli tokig, utan en följd av att synen anpassar sig till den nya kemiska situationen i kroppen. Allt detta går över så småningom. En ökad känslighet för ljus, och ibland även färger, är vanligt. Världen kan kännas så nytvättad att det tillfälligt nästan gör ont att titta. Solglasögon eller mössor med skärm kan underlätta. Man kan också få lättare ögonirritation med gruskänsla. Är besvären mycket uttalade bör man tala med en läkare; de kan ju även bero på ögoninfektion.

5 Ibland berättar människor att de, sedan de blivit tablettfria, upplever naturen som mycket vackrare än förut. Detta kan hänga samman med både att synen faktiskt förbättrats och att man är mer uppmärksam på allt som finns runt omkring när man inte längre är så avskärmad. Sinnesvillor, det vill säga att man ser eller hör sådant som inte finns, förekommer praktiskt taget aldrig vid långsam nedtrappning men kan uppstå om man slutar tvärt med tabletterna eller trappar ned för snabbt. De är allvarliga abstinenssymtom som kräver läkarkontakt. Det är då viktigt att läkaren får veta att man håller på att sluta med bensodiazepiner. Förändrade smak- och luktupplevelser har vi redan nämnt i samband med aptitlöshet. En del tycker att metallsmaken i munnen blir värre när de röker. I samband med detta nämnde vi också att matens konsistens kan kännas annorlunda än vanligt om munnens känsel är påverkad. Inte helt ovanligt under nedtrappning och abstinens är luktförnimmelser av olika slag. En kvinna berättar så här: Det kunde lukta dött djur till exempel under min säng. Ibland kunde det lukta brandrök, vilket förstås gjorde mig väldigt orolig. Och jag kunde känna apelsinlukt från mina händer. När hennes abstinens var över hade de konstiga lukterna försvunnit. Känselförändringar i huden kan medföra att man får tillfälligt nedsatt känsel och blir liksom stum i huden. Det kan vara svårt att exempelvis skilja på varmt och kallt, och föremål kan förefalla ha en annan konsistens än vanligt. En kvinna upplevde att hennes hud kändes degig när hon tog på den. Ett annat abstinenssymtom är överkänslighet för beröring, så att känselintrycken i stället blir ovanligt starka när man rör vid något eller berörs. Kläderna kan kännas obehagliga mot vissa delar av kroppen. Myrkrypningar är inte ovanligt det känns som en myrstig under skinnet eller som om man har sockerdricka i hela kroppen. Att det sticker eller domnar i olika delar av kroppen eller huden, att det pirrar i t ex fingertopparna eller att det plötsligt bränner till är andra beskrivningar av abstinenssymtom. Även inuti huvudet och längs ryggraden kan man uppleva att det blixtrar till, att det rinner vatten eller bränns. Detta kan förstås vara mycket obehagligt och misstolkas så att man tror att man har någon allvarlig sjukdom. Många människor har utan resultat blivit utredda för underliga symtom som sedan har försvunnit när bensodiazepinerna är borta. Psykiska abstinenssymtom Trötthet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, svårighet att planera, överkänslighet, misstänksamhet, osäkerhet, overklighetskänsla, känslosvängningar, rastlöshet, sömnstörningar, ångest, panikkänslor, fobier, depression. Smekmånadssymtom. De abstinenssymtom som vi här tar upp kan du eller dina anhöriga kanske känna igen sedan tidigare. Men kanske har ni tolkat dem som att du blivit sämre, fått mera av din ursprungliga ångest eller behöver ta tabletterna ännu mera än tidigare. Kanske har ni talat om att du inte längre är dig lik. Om du känner igen personlighetsförändringen som psykiska abstinenssymtom kan det vara skönt att veta att även dessa går över.

6 Många beskriver en stor trötthet och passivitet under tiden som läkemedelsberoende, och allra mest märktes det kanske hemma, där de inte orkade med mer än det allra nödvändigaste. Man gick som en zombi, säger en del. Underligt nog kan man vara så trött även om man sover mer än tillräckligt. För en del minskar tröttheten när man trappar ned bensodiazepinerna men den kan också tillfälligt öka. Låt den inte ta överhanden. Undvik att vila för mycket eller sova på dagen. Se till att få frisk luft och försök att syssla med något även när du är hemma. Om du har professionellt stöd kan du be om hjälp att skapa lite ordning i ditt vardagsliv så att du blir mera aktiv. Tröttheten kan förstås även bero på sömnproblem, vilket är ett ganska vanligt abstinenssymtom som dessutom kan bidra till koncentrationssvårigheter, överkänslighet och overklighetskänslor. Koncentrationssvårigheter kan göra det svårt att uppfatta detaljer, såväl i samtal som t ex i böcker eller TV-program. Därmed blir innehållet mer ointressant; man förstår det ju inte till fullo utan missar kanske viktiga nyanser. En del slutar helt att exempelvis läsa böcker och känner sig utanför i sociala sammanhang. Anhöriga kan klaga över att den tablettberoende inte orkar lyssna längre eller intressera sig för något och för att han eller hon glömmer det som sägs. Ibland kan koncentrationssvårigheterna hänga samman med rastlöshet. Man pysslar lite här och där men har inte ro att genomföra något ordentligt. Ena stunden påbörjar man disken, nästa sekund försöker man läsa något i tidningen för att sedan ge sig upp i något skåp och leta efter ja, vad var det nu? En så splittrad och virrig person kan förstås gå både sig själv och andra på nerverna. Svårigheter att planera och nedsatt förmåga att på ett effektivt sätt göra flera saker samtidigt (simultankapacitet) hör också till abstinensbilden. Man får skriva detta på tabletternas konto och se framtiden an. En del har hjälp av att skriva körscheman över vad de ska göra, så att de lättare kan ta en sak i taget. Rastlöshet och virrighet förväxlas ibland med förvirring. Men förvirring är ett mera allvarligt tillstånd, som innebär att man inte kan hålla reda på tid och rum. Detta kanske man inte alltid själv märker, utan anhöriga och stödpersonen kan behöva tala med läkare. Detta abstinenssymtom inträffar i stort sett aldrig vid en långsam nedtrappning. Minnesstörningar är inte ovanliga. Vanligen är de av lättare slag. Ibland hänger de ihop med koncentrationssvårigheter. Att ha ett tillfälligt försämrat minne kan kännas obehagligt men är inte farligt. För en del finns minnessvårigheter kvar en längre tid, för andra är de mer kortvariga. Det är ju så med abstinenssymtom att de kommer och går. En del symtom kan komma sent, när man tror att det hela är över. Men även dessa symtom klingar av efter hand.

7 Overklighetskänslor talar många som upplevt bensodiazepinabstinens om. Förutom de känslor som kan uppstå ifall sinnena spelar en spratt så verkar det finnas en overklighetskänsla som är ett abstinenssymtom i sig. Man kan känna sig avskärmad från andra och utanför sig själv. Är det verkligen jag som upplever detta, som går här? och liknande frågor kan dyka upp inombords. Känslan kan bli mycket stark. En del berättar att de trodde att de höll på att bli tokiga. Man behöver mycket stöd och försäkran om att detta hör till abstinensen, vilket det alltså gör. Man blir inte tokig. Det är inte konstigt om man tycker verkligheten är overklig när man kommer ut ur sin tablettillvaro efter att ha varit dämpad i upplevelser, känslor och sinnesintryck under kanske lång tid. En del beskriver det som att de blir vakna igen. Verkligheten blir åter tydlig, och ofta har den dessutom förändrats. Man kanske själv har blivit äldre utan att ha haft någon möjlighet att mogna. Psyket kan vara i otakt liksom den biologiska åldern. En fråga som påfallande många ställer sig när de har slutat med tabletterna är Vem är jag?. Denna känsla, att inte veta vem man är, att inte känna igen sig själv, kan bero på att man länge inte har haft någon kontakt med sitt normala känsloliv. Känslan går över i takt med att man åter lär känna sig själv. En kvinna berättar att hon känslomässigt fortfarande kände sig som den tonåring hon var när hon började med tabletterna. Men när hon såg sig i spegeln efter nedtrappningen upptäckte hon att hon hade blivit medelålders, och hon insåg att hennes tre små döttrar hade blivit nästan vuxna utan att hon riktigt kunnat uppleva deras utveckling. Hon fick en mycket stark känsla av att ha förlorat flera år av sitt liv. Vart hade tiden tagit vägen? Andra berättar om liknande upplevelser av sorg över förlorad tid och om viljan att ta igen denna genom att leva intensivt när de börjar må bättre. Overklighetskänslorna kan åtföljas av osäkerhet. Man tvivlar på världen och på människorna så som man ser dem när tablettdimman lättat. Man kanske är osäker på sig själv och sina egna reaktioner och då kan man också bli osäker på andra. Man undrar över deras verkliga känslor eftersom man är osäker på sina egna. Det dröjer ofta ganska lång tid innan känslolivet stabiliserats. En del berättar att de under denna period liksom iakttar sig själva och omgivningen på ett nytt sätt. Känslor av misstänksamhet kan också dyka upp, både när det gäller arbetskamrater och anhöriga. Den kan finnas där som en underton i de kontakter man har och resultera i en ökad känslighet även vid vardagliga händelser som man annars kunnat slå bort. Svartsjuka är en liknande känsla som kan blomma upp. Man kan grubbla över om man blivit lurad utan att märka det när man inser hur påverkad man varit av tabletterna. Kanske blir man varse sidor och egenskaper hos den man älskar som man inte lagt märke till under tablettberoendet. Kanhända börjar man också att lyssna mera till egna känslor och behov som varit dämpade, t ex den sexuella lusten och längtan efter bekräftelse.

8 Allt detta kan leda till ett svartsjukebeteende som kanske är överrumplande för båda parter och som kan bli påfrestande. I en del förhållanden har man svårt att prata om svartsjuka. I det här fallet är det bra om ni kan tala om den så att ni båda förstår att den är övergående. Känslan försvinner i allmänhet när den känslomässiga balansen har infunnit sig igen, såvida det inte är något problem i förhållandet. Smekmånadssymtom En del får en eller flera perioder av upprymdhet och till synes outtömligt energiflöde under abstinensen, den så kallade smekmånaden. Den kan upplevas som en sorts lyckotillstånd, då man vill ta igen allt man tidigare förlorat, då allt tycks möjligt och trötthet är något som inte existerar. Under denna period är det lätt att överskatta sina krafter man kanske försöker reda upp hela sitt tidigare liv, man kanske ger sig in i konflikter med liv och lust och man kan bli vidlyftig även på andra sätt, t ex med pengar. En vanlig feltanke är att abstinensen är över. Även om detta tillstånd är trevligt så får man komma ihåg att det hör till abstinenssymtomen. Dessvärre försvinner smekmånadskänslorna precis som annan abstinens. Det kan finnas anledning att försöka bromsa sig under denna period så att man inte faller alltför platt när den går över eller försätter sig i situationer som man sedan inte klarar av. Större konflikter, t ex i samlivet eller på arbetet, bör man (om möjligt) vänta med att försöka lösa tills det har gått en tid, kanske ett halvår eller mera efter att tabletterna är borta. (Undantaget är förstås om man är utsatt för misshandel, mobbning eller liknande.) Man får räkna med att det tar tid att bli sig själv igen, inte minst vad gäller det personliga omdömet. Det är också viktigt att man känner sig stark nog att klara konflikten. Ibland, men långt ifrån alltid, avlöses smekmånadskänslorna av mer depressiva känslor, vilket förstås kan upplevas som ett stort bakslag. Även för de anhöriga kan det kännas trist att se den som nyss var så glad och uppåt falla nedåt igen i känslor av tomhet och ledsenhet. Man får försöka att inte tappa hoppet utan ta de olika tillstånden för vad de är, abstinenssymtom som tyder på att kropp och själ återvinner sin balans efter beroendet. Svårt att sova Vi har tidigare beskrivit reboundfenomenet, som innebär att man kan få svårare att sova de första tablettfria kvällarna efter en period sömntabletter. En del får svårigheter med sömne även under tablettnedtrappningen och en tid därefter. Här, liksom när det gäller andra abstinenssymtom, handlar det om att få tillfälle att återhämta sig. Att återfinna sin egen sömnrytm efter kanske lång läkemedelspåverkan kan ta tid. Tillfälliga sömnstörningar är inte farliga, även om de kan vara jobbiga. Att under en längre tid sova dåligt på grund av abstinens är heller inte farligt, men kan göra att andra abstinenssymtom, framför allt de psykiska, känns mer påfrestande. Om du får sömnsvårigheter under abstinensen så vet du i alla fall vad det beror på. Sömnen brukar

9 normaliseras så småningom, så det finns ingen anledning till panik. Du behöver kanske inte heller ha så stora krav på dina prestationer under dagarna. Det viktigaste är att du blir fri från tabletterna. Du kan också tänka på att din sömnkvalitet kommer att förbättras, så att du får mer djupsömn när du inte längre använder sömntabletter. Försök att hitta en någorlunda normal dygnsrytm som du håller på även om du har svårt att somna. Minska ner kaffe-och tedrickandet. Fall inte för frestelsen att sova på dagen utan kämpa emot tröttheten genom att vara aktiv i stället. Motion och frisk luft befrämjar ofta sömnen. Det finns även icke-vanebildande sömnmedel, som man kan ta hjälp av ifall det absolut behövs. Under abstinenstiden är det bättre att man försöker så långt man kan utan några tabletter alls, så att kroppen får en chans att återfå sin egen rytm utan inblandning av läkemedel. Om man behöver hjälp av sömntabletter ska man inte ta dem varje kväll utan kanske ett par gånger i veckan. Sjukgymnastik där man får träna avspänning kan också vara till hjälp. Drömmarna, även mardrömmar, är ofta livligare under abstinenstiden, vilket man kan se som ett tecken på tillfrisknande. Ångest Det är någon klåpare som stämt om mina nerver på ostämt och nu spelar han på dem med tagelstråke. Den okände ur Till Damaskus av August Strindberg. Ångest är ett tillstånd som i mycket hög grad påverkar både kropp och själ. Ibland kan de kroppsliga ångestsymtomen vara så starka att man tror man är kroppsligt sjuk, något som kan förstärka oron och obehagskänslorna. Orsakerna till ångest kan vara många och skiftande och är ibland svåra att förstå. Det är ganska vanligt att ångest uppträder i samband med svåra upplevelser och uttalad stress. Att ångest kan uppkomma i samband med beroende av droger och alkohol är också välkänt. En del människor reagerar lättare med ångest och oro än andra. Många människor i dagens samhälle lider av ångest. De personliga upplevelserna varierar, liksom hur svår ångesten är. För en del är ångesten uthärdlig, mera som ett lättare obehag, medan andras ångest kan vara mycket stark och ibland invalidiserande. Vanligast är kanske att man drabbas av attacker som kan vara svåra att förutse, så kallad panikångest (se nedan). Ångest kan också vara en känsla som finns där mer eller mindre hela tiden. Det kan även vara så att ångesten dyker upp eller förstärks av vissa händelser eller situationer. Bensodiazepiner är en mycket vanlig ordination vid ångest. Som vi flera gånger påpekat kan dessa läkemedel i sig också ge ångest. Ångest är i själva verket ett av de vanligaste

10 abstinenssymtomen. Denna ångest, som man kan få antingen under tiden man använder tabletterna eller när man slutar med dem, känns likadan som vanlig ångest. Så här beskriver människor sina upplevelser av ångest: - Det blir liksom alldeles tomt i huvudet, jag kan inte tänka. - Som en kall hand tar tag i inälvorna och vrider om. - Jag känner mig uppträngd i ett hörn och kommer inte undan. - Det hugger till i magen så jag viker mig framåt. - Jag blir så förfärligt rädd utan att jag vet varför och rädslan bara växer. - Det känns som om jag inte får luft. Rädsla och skräck, ibland dödsskräck, kännetecknar den svåra ångesten liksom en mängd kroppsliga symtom, t ex hjärtklappning, tryck över bröstet, kallsvett, skakighet, yrsel, spända muskler, kvävningskänslor, darrningar och svimningskänslor. En upplevelse som många nämner är känslan av att något förfärligt, oklart vad, kommer att hända, vilket gör att ångesten ökar. Man är rädd för att bli ännu räddare. Panik kan sägas vara ångest ställd på sin spets. Panikångest Panikångest drabbar ofta som en blixt från en klar himmel och kan, innan man vet vad det är, vara mycket skrämmande. Den första attacken beskrivs ibland som något av en chock. En del åker akut till sjukhus, då de misstänker hjärtinfarkt eller annan allvarlig sjukdom. Paniken upplevs ofta som något som man inte kan kontrollera eller förutsäga. Detta skapar negativa förväntningar och oro för när nästa attack ska komma. Det finns risk för att man känner efter mer än man mår bra av, men detta är svårt att styra om man inte får hjälp. För många människor är det av mycket stort värde att få diagnosen panikångest, så att de kan släppa oron för kroppslig sjukdom. Ännu mer värdefullt är det förstås att få del av den kunskap som nu finns om panikattacker och hur man faktiskt kan lära sig att påverka dem. Om man blir mindre rädd för attackerna så blir de inte så jobbiga längre. Detta är en erfarenhet som många delar. Viktigt är att förstå hur panikattacker uppkommer och utvecklas. Vid en panikattack förstärker tankar, känslor och kroppsliga symtom varandra stegvis så att man mår sämre och sämre. Förloppet har mycket med förväntningar att göra. Det är en slags spiralreaktion men spiralen går att bryta.

11 Attacken startar ofta genom att man lägger märke till något obehagligt kroppsligt symtom eller får någon obehaglig tanke. Symtomet kan vara t ex att hjärtat gör en volt i bröstet eller att det snurrar till i huvudet. Tanken kan vara att man är instängd eller iakttagen. (De flesta människor kan med rätt hjälp hitta denna utlösande faktor för just dem och förstå bättre i vilken situation detta sker.) Vanligt är att man då tänker Nu börjar det igen, Bara jag inte får panik eller något liknande. Då riktar man (omedvetet) hela sin uppmärksamhet mot det som händer i kroppen, och då kan,, och då kan, liksom på beställning, flera symtom uppträda, t ex illamående, hjärtklappning och andnöd. Det känns som om man inte får luft och därför börjar man andas för fort (hyperventilera). Därigenom samlar man på sig syre, som förstärker yrseln och svimningskänslan och det kan börja sticka i t ex fingrarna på ett obehagligt sätt. På så sätt rusar attacken vidare och katastrofkänslor kan infinna sig. Många berättar att de är mest rädda för att tappa kontrollen och göra bort sig inför andra, vilket känns som en outhärdlig tanke. Vad man menar med att göra bort sig är olika det kan vara att skrika, kräkas eller behöva springa i väg. Andra är rädda för att de ska svimma, dö eller glida över i sinnessjukdom. Ångestattackerna går alltid över. Man dör inte, man kvävs inte, man blir inte tokig och människor runt omkring kanske inte ens har märkt att man mår dåligt. När man inser det, har man fått ett mycket starkt vapen mot sina panikkänslor. De är ju inte farliga, även om de är mycket obehagliga och ofta kommer olägligt. Den engelska läkaren Peter Tyrer påminner i sin bok om bensodiazepinberoende om hur ordet panik uppkommit. Det utgår från Pan, ett grekiskt skogsväsen som älskade att plötsligt hoppa fram och skrämma ensamma nattvandrare, fast han i själv verket var helt harmlös. När vandrarna visste detta blev skrämseleffekten avsevärt mindre. Att klara av sin ångest En tidigare vanlig uppfattning är att man måste gå till botten med sin ångest och förstå orsakerna innan den kan försvinna. Visst är det viktigt att förstå sig själv, men tyvärr hjälper det inte alltid mot ångesten om man inte samtidigt får lära sig hur man kan klara av den. Många människor har ordinerats bensodiazepiner vid panikångest och inte fått någon hjälp alls att förstå vad som händer och hur man själv kan påverka det. Om beroende uppkommer får man snarare fler och värre ångestattacker. Men eftersom tabletterna hjälper för stunden så uppfattar man dem kanskeändå som sitt snabbaste vapen mot ångesten. När du nu slutar med bensodiazepinerna kan din ångest komma att bli tillfälligt förstärkt på grund av ökad abstinens. Då är det viktigt att du försöker pröva dig fram till andra

12 metoder att dämpa ångesten och hantera panikattackerna. Det har du också stor nytta av efter abstinensen om du fortfarande skulle ha sådana besvär då. (Du kan också behöva professionell hjälp med detta men du kan också försöka på egen hand att påverka dina symtom.) Ett väl beprövat sätt är att avleda symtomen genom att försöka koncentrera tankarna på något annat. Därigenom bryts utvecklingen av olika symtom och attacken kommer av sig. Om man är utomhus kan man t ex börja räkna människor eller bilar eller börja studera varorna i ett skyltfönster. Står man i kö i en affär kan man t ex räkna cigarettaskarna på en hylla eller försöka räkna ut hur mycket man ska betala. Det är inte vad man gör som är viktigt utan att man gör någonting. Människorna omkring kommer förmodligen inte att tycka att beteendet är konstigt, det troliga är att de inte ens lägger märke till dig. Om man är ensam hemmakan det hjälpa att ringa upp någon, t ex stödpersonen, och prata om vad som helst. Eller också tar man på sig och går ut, om det så bara är utanför porten. Vad du bör undvika är att krypa ihop på sängen och känna efter hur dåligt du mår. Försök hålla i huvudet och säg gärna högt till dig själv, att Inget farligt kommer att hända det går snart över. Ett annat sätt att ta udden av en ångestattack kan vara att acceptera den under den stund som den pågår. Så här berättar en kvinna som varit bensodiazepinberoende i många år men som nu är tablettfri: - Om jag blir rädd och försöker kämpa emot ångesten så blir den bara värre. Jag har lärt mig att liksom följa med i stället, jag tänker låt den komma, det får kännas så här otäckt en stund, inget farligt kan inträffa. Och då blir det inte så mycket med den. Abstinensångesten klingar av efter hand som tiden går och panikattackerna glesas ut för att ofta helt försvinna. Skulle de komma tillbaka ibland, så brukar man kunna kontrollera dem bättre, så att de inte besvärar en så mycket längre. De blir inte det allt överskuggande hot de en gång varit. Om du fortfarande har besvärlig ångest eller svåra panikattacker ett halvår eller mera efter det att du blivit tablettfri så bör du söka professionell hjälp inom psykiatrin, t ex kognitiv beteendeterapi för att lära dig att hantera attackerna. Antidepressiva läkemedel kan ha en funktion att fylla. Genom samtalsterapi kan du också komma fram till varför just du har drabbats av ångest eller panikkänslor eller om något i din livssituation måste ändras.

13