Uteblivna kursvärderingar, läsåret BIG

Transkript

1 Uteblivna kursvärderingar, läsåret BIG bilaga 1 Ämne Linje/kurs Delkurs Studierektor Kursledare Slut Övrigt Biologi Basåret Biologi B Björn Birgersson Anna Thessing Bot. fysiologi Påbyggnadskurs Växters mol. &fys. Ulf Hallmen Stanislav Karpinska Bot. fysiologi Orienteringskurs Växterna och miljön Ulf Hallmen Ulf Hallmen Bot.morf. Syst. Biologi 40 Evol. & mång. I (växter) Barbro Axelius Barbro Axelius Bot.morf. Syst. Biologi 40 Evol. & mång. II Barbro Axelius Barbro Axelius Ekologi Orienteringskurs Ekologi Anders/Lenn/Thomas Marcus Öhman Ekologi Påbyggnadskurs Ekologi Anders/Lenn/Thomas Anders Angerbjörn En student har lämnat in Ekologi Påbyggnadskurs Marin miljövervakning Anders/Lenn/Thomas Carl Roolf Ekologi Påbyggnadskurs Samhälls & miljökun. Anders/Lenn/Thomas Magnus Tannerfeldt Ekologi Påbyggnadskurs Skärgård- folk, natur Anders/Lenn/Thomas Lenn Jerling Ekologi Biogeolinjen Ekologi: miljöproblem Anders/Lenn/Thomas Michael Tedengren Ekologi Biologi 45 Ekologi Anders/Lenn/Thomas Hans Kausky Ekologi Påbyggnadskurs Ekotoxikologi Anders/Lenn/Thomas Jonas Gunnarsson Ekologi Biologlinjen Ekologi Anders/Lenn/Thomas Patric Lindenfors Ekologi Mol.Bio.linjen Ekologi Anders/Lenn/Thomas Per Berggren Ekologi Biogeolinjen Terrester ekologi Anders/Lenn/Thomas Lenn Jerling Ekologi Påbyggnadskurs Ekologi Anders/Lenn/Thomas Jon Norberg Etologi Påbyggnadskurs Etologi Hans Temrin Hans Temrin Etologi Påbyggnadskurs Humanetologi Hans Temrin Hans Temrin Etologi Biologi 45 Etologi Hans Temrin Kenneth Ekvall Etologi Mol.Bio.linjen Etologi Hans Temrin Kenneth Ekvall Evolution Påbyggnadskurs Evolutionbiologi Barbro Axelius Niklas Janz Evolution Biogeolinjen Evol. & bevarandebio. Barbro Axelius Han-Erik Wanntorp Evolution Orienteringskurs Evolutionsbiologi Barbro Axelius Hans-Erik Wanntorp Floristik Biologi 45 Floristik Barbro Axelius Barbro Axelius Floristik Biologi 40 Floristik Barbro Axelius J. T. Johansson Floristik Biologi 45 Floristik Barbro Axelius Barbro Axelius Floristik Biologlinjen Floristik Barbro Axelius J. T. Johansson Floristik Påbyggnadskurs Kärlväxtfloristik Barbro Axelius Gunnar Sjödin Genetik Påbyggnadskurs Biologisk statistik Anders Nilsson Hans Ryttman En student har lämnat in Genetik Biologi 45 Genetik Anders Nilsson Agneta Södergren Genetik Mol.Bio.linjen Genetik Anders Nilsson Agneta Södergren Molekylärbiologi Biologi 40 CMB Margareta Sahlin Veronica Flodin Ej kvantifierbar Zoofys Biologi 45 Zoofysiologi Barbara Cannon Eric Muren Ej kvantifierbar Zoofys Biologlinjen Organ.Bio. (zoologi) Barbara Cannon Eric Muren Ej kvantifierbar Zoofys Mol.Bio.linjen Organ.Bio. (zoologi) Barbara Cannon Tore Bengtsson Zoomorfologi Påbyggnadskurs Zoomorfologi Heinrich Dircksen Bertil Borg

2 Bilaga 2 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod grundutbildning BI xxxx GLOBALISATION, GOVERNANCE AND NATURAL RESOURCE MANAGEMENT, master of science course, 40 credits (Globalisering, institutioner och naturresursförvaltning, magisterkurs, 40 poäng) Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2004-xx-xx. 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs fil. kand. eller motsvarande. 2. Mål Kursens mål är att ge studenterna inblick i frågeställningsstyrd tvärvetenskaplig miljöforskning och syftar till att ge studenterna fördjupade kunskaper om det komplexa samspelet mellan naturliga system och mänsklig aktivitet på olika skalnivåer, utifrån perspektivet hållbar ekosystemförvaltning. Kursen ska även introducera studenterna till olika metoder tillämpbara vid studier av kopplade naturliga och ekologiska system. Studenten ska efter avklarad kurs: vara förtrogen med olika vetenskapsteoretiska perspektiv och föreställningar om sambanden mellan människa-natur-samhälle. ha insikter om sin egen och andras kunskapssyn och vetenskapsideal i miljöforskning för att främja tvärvetenskaplig kommunicerbarhet. ha goda kunskaper om vad som menas med systemekologiska begrepp såsom ekosystemresiliens och ekosystemtjänster. ha kunskaper om vilka metoder som kan användas för att förstå och analysera interaktionen mellan människan och naturliga system och dynamiken i social-ekologiska system ha kunskap om hur samhällen kan organisera sig för att öka resiliensen i social-ekologiska system ha kännedom om vilka aktörer och vilken dynamik som påverkar internationella institutioner vilka i sin tur påverkar naturresursförvaltning kunna tillämpa dessa kunskaper i ett självständigt arbete 3. Innehåll Kursen omfattar 40 poäng och utgörs av fyra delkurser om 5 poäng vardera, samt en magisteruppsats omfattande 20 poäng. Hela kursen ges på engelska. Den första delkursen belyser vetenskapsteoretiska utmaningar. Under de tre senare delkurserna diskuteras inledningsvis tvärvetenskapliga forskningsartiklar som är problemorienterade och kopplade till det övergripande temat. Därefter behandlas vissa metoder som används eller skulle kunna ha använts i dessa studier. Syftet med diskussioner är att ge studenterna insikt i och kunskaper om hur tvärvetenskapliga studier inom detta ämne kan bedrivas, samt vilka kunskaper och metoder som kan krävas. Delkurserna är därmed frågeställningsbaserade. Delkurs 1: Tvärvetenskapsteori för hållbar utveckling, 5p (Philosophy of Sustainability Science) Delkursen belyser vissa teoretiska och metodologiska utmaningar vid integrerade studier av globalisering, institutioner och naturresursförvaltning. Vetenskapsteoretisk introduktion

3 Olika discipliners generella syn på förklaringar, förståelse, kausalitet, systemavgränsning och objektivitet. Grundläggande begrepp inom olika discipliner Reflektion kring kursdeltagarnas egna tidigare studier. Delkurs 2: Naturresursförvaltning och ekosystemresiliens, 5p (Natural resource management and ecosystem resilience) I denna delkurs står ekosystemens dynamik och funktionella mångfald i centrum. Ekologiska processer och funktioner för ekosystemresiliens, alternativa stabilitetsdomäner och tröskeleffekter Människans beroende av naturliga system i form av ekosystemtjänster. Hur ekosystemens kapacitet att upprätthålla ekosystemtjänster påverkas av naturresursförvaltningen. Delkurs 3: Ekosystembaserad förvaltning: Samverkan i nätverk och organisationer, 5 p. (Ecosystem management: Collaboration in networks and organizations) Denna delkurs koncentrerar sig på hur samhället svarar på förändringar hos ekosystemen. Hur naturresursförvaltningen har anpassats till ekosystemförändringar, samt vilken kunskapssyn, vilka sociala normer, regler, organisationer och nätverk som ligger bakom denna anpassning. Förekomsten och betydelsen av aktörer med kapacitet att förvalta och svara på förändringar. Social-ekologisk resiliens, responsdiversitet, skalmatchning och lärandets roll i ekosystemhantering. Delkurs 4: Internationella institutioner för naturresursförvaltning, 5 p. (International governance of natural resource management) Denna delkurs utgår ifrån makroperspektiv på vad som styr naturresursförvaltningen. Internationell rätt, globala regelverk och sociala globaliseringsrörelser. Aktörerna och den underliggande dynamiken i internationella regler för handel och andra makroekonomiska drivkrafter. Normativa perspektiv på naturresurser som mänskliga rättigheter och global rättvisa. Olika styrmedel 4. Undervisning Undervisningen under de fyra delkurserna sker genom föreläsningar och seminarier med stort inslag av öppna diskussioner mellan studenterna tillsammans med föreläsare och/eller kursledning kring specificerade vetenskapliga artiklar. 5. Examination Kunskapskontroll för de fyra delkurserna sker genom skriftlig examination samt genom obligatorisk närvaro och medverkan vid speciella seminarier. Examination för magisteruppsatsen sker på sedvanligt vis genom seminariebehandling med opponenter. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för biologisk grundutbildning.

4 Bilaga 3 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod grundutbildning BI xxxx ECOSYSTEM MANAGEMENT: COLLABORATION IN NETWORKS AND ORGANIZATIONS, master of science course, 5 credits (Ekosystembaserad förvaltning: samverkan i nätverk och organisationer, magisterkurs, 5 poäng) 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen ingår som en del i magisterkursen Globalisation, governance and natural resources management 40p. Den kan sökas separat eller genom ovan nämnda magisterkurs. Förkunskapskravet är Fil.kand eller motsvarande. 2. Mål Kursens mål är att ge studenterna en grundlig förståelse för hur samhället svarar på förändringar i lokala/regionala ekosystem. Studenterna skall efter genomförd kurs: - kunna redogöra för teorin bakom social-ekologisk resiliens, dvs samhällets kapacitet att ge dynamisk respons på ekosystemförändringar för att säkerställa flödet av ekosystemtjänster, - ha förståelse för hur överlappande regelverk och sociala nätverk kan påverka den socialekologisk resiliensen, - ha kunskaper om vilka metoder som kan användas för att förstå och analysera dynamiken i komplexa integrerade social-ekologiska system. 3. Innehåll Kursen behandlar den senaste forskningen om resiliens i social-ekologiska system. Utifrån fallstudier studeras olika strategier för adaptiv samförvaltning, med syfte att öka resiliensen i social-ekologiska system. Förläsningarna kommer att ta upp följande ämnen: - hur naturresursförva ltningen har anpassats till ekosystemförändringar samt vilken kunskapssyn, vilka sociala normer, regler, nätverk och organisationer som ligger bakom denna anpassning, - förekomsten och betydelsen av ett flertal aktörer, på olika samhällsnivåer, med kapacitet att förvalta och svara på förändringar studeras (responsdiversitet), - lärandets roll i ekosystemhantering och olika institutionella arrangemang analyseras.

5 4. Undervisning Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier med stort inslag av öppna diskussioner mellan studenterna tillsammans med föreläsare och/eller kursledning kring specificerade vetenskapliga artiklar. Övningar inkluderar räkneövningar, simulering av av dynamiken i social-ekologiska system, social-ekologisk inventering samt scenarier. 5. Examination Kunskapskontroll sker genom skriftlig examination samt genom obligatorisk närvaro och medverkan på vissa moment. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av institutionsstyrelsen. 7. Övrigt Kursen får ej tas med i examen tillsammans med kursen Naturresurser och samhälle 10p (BI 3560).

6 Bilaga 4 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod grundutbildning BI xxxx NATURAL RESOURCE MANAGEMENT AND ECOSYSTEM RESILIENCE, master of science course, 40 credits (Naturresursförvaltning och ekosystemresiliens, magisterkurs, 5 poäng) 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen ingår som en del i magisterkursen Globalisation, governance and natural resource management 40p. Den kan sökas separat eller genom ovan nämnda magisterkurs. Förkunskapskravet är Fil.kand eller motsvarande. 2. Mål Kursens mål är att ge studenterna en grundlig förståelse av dynamiken och komplexiteten i naturliga system samt hur mänsklig aktivitet och nyttjande av naturresurser är kopplad till och beroende av denna dynamik. Kursen ska också introducera studenterna till olika metoder tillämpbara vid studier av kopplade naturliga och ekologiska system. 3. Innehåll Kursen baseras på föreläsningar i kombination med diskussioner kring av kursledningen specificerade vetenskapliga artiklar. Artklarna skall vara tvärvetenskapliga och problemorienterade samt kopplade till det övergripande temat naturresursförvaltning och ekosystemresiliens. Syftet med diskussioner kring artiklar är att ge studenterna insikt i och kunskaper om hur tvärvetenskapliga studier inom detta ämne kan bedrivas samt vilka kunskaper och metoder som kan krävas. Förläsningarna kommer att ta upp följande ämnen: - teorier som behandlar resiliens, komplexitet och dynamik i naturliga system, inklusive begrepp som ekosystemtjänster, fuktionell biodiversitet, tröskeleffekter, mobila länkar etc. - exempel från olika delar av världen där naturliga förändringar och mänskligt nyttjande av naturresurser lett till plötsliga och dramatiska effekter på ekosystemen och deras förmåga att producera varor och tjänster, - metoder som används för att kartlägga funktionell biodiversitet och uppskatta naturresurser och ekologiska processer, - hur ekonomiska drivkrafter globalt kan påverka lokal naturresursförvaltning, - kvantitativa verktyg för att tydliggöra människans beroende av naturliga system, t ex räkneövningar, simulering och ekologiska fotavtryck, - motsvarande kvalitativa metoder tillämpbara inom tvärvetenskap, t ex intervjuer. 4. Undervisning

7 Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier med stort inslag av öppna diskussioner mellan studenterna tillsammans med föreläsare och/eller kursledning kring specificerade vetenskapliga artiklar. Räkneövningar, simulering av tröskeleffekter och intervjuövningar ingår också. 5. Examination Kunskapskontroll sker genom skriftlig examination samt genom obligatorisk närvaro och medverkan på vissa moment. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av institutionsstyrelsen. 7. Övrigt Kursen får ej tas med i examen tillsammans med kursen Naturresurser och samhälle 10p (BI 3560).

8 bilaga 5 Stockholms Universitet Kursplan Biologi Institutionen för biologisk Grundutbildning. LANDSKAPSEKOLOGI, påbyggnadskurs i biologi, 10 poäng Landscape ecology, advanced course, 10 credits Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2004-XX-XX 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen riktar sig till studenter som läst minst 40 universitets-poäng (i Biologi, Miljövård, Naturgeografi, Kulturgeografi eller motsvarande) och som vill integrera sin förvärvade specialkunskap tvärvetenskapligt med andra discipliner. Kurskod BI xxxx 2. Mål: Övergripande mål: - att ge kunskap om landskapets sammansättning, landskapshistoria och landskapsanalys. - att presentera mönster och ekosystemprocesser på landskapsnivå. - att presentera teoribildning och modeller inom landskapsekologin och tillsammans med bevarandebiologiska principer och modeller lägga en grund för planering på landskapsnivå. - att med olika vetenskapliga utgångspunkter beskriva och förklara hur socioekonomiska faktorer samverkar med ekologiska processer i utvecklingen av landskapet, floran och faunan och därmed föra in en samhällsvetenskaplig dimension i ekologin. Delmål - att presentera och utnyttja landskapsekologiska metoder, t ex kartanalys, GIS, GPS, historiska källor och flygbilder - att utreda vilken kunskap som är relevant för målsättningen, d.v.s. kritiskt diskutera källor, diskutera vilken information som kan användas för att ge underlag att historiskt beskriva landskapsutveckling och hur denna är kopplad till socioekonomiska förhållanden lokalt och regionalt. - att förstå vilka samhälleliga förutsättningar och processer som starkast påverkar naturens och landskapets utveckling. - att ge en samlad bild av de processer som påverkar landskapet utifrån såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga synvinklar. 3. Innehåll. Ett landskap består av en mosaik av olika ekosystem (landskapselement). Landskapekologin behandlar strukturen, funktionen och dynamiken hos landskapselementen samt samspelet mellan dessa i naturliga och antropogena landskap.

9 I landskapsekologin integreras kunskaper om sociala, ekologiska och naturgeografiska förutsättningar i syfte att beskriva och förklara hur landskapet utvecklas. Landskapsekologi utnyttjas t.ex. i fysisk planering Delmomenten innehåller översikter av förutsättningarna för landskaputveckling såsom socioekonomi, kulturhistoria inklusive människans utnyttjande av naturresurserna i ett historiskt perspektiv. Vidare också översikter av naturgeografiska, kvartärgeologiska, biogeografiska och ekologiska förutsättningar för landskapsutveckling. Landskapekologiska modeller som bygger socioekonomiska och naturmässiga förutsättningar presenteras. 4. Undervisning. Undervisningen är genomgående problemformulerad och genomförs som vetenskapliga fallstudier. Kursdelen består av föreläsningar, seminarier, kortare grupp- eller enskilda arbeten samt exkursioner och studiebesök. Ett eget arbete utförs. Ämnen för de egna arbetena bestäms i samråd med de på kursen aktiva lärarna och kursledaren. Det egna arbetet rapporteras muntligen och skriftligen. Deltagande i gruppövningar, seminarier och genomgångar är obligatoriska. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Kunskapskontroll för kursdelen sker dels genom skriftliga prov och muntliga presentationer Som betyg på kursen eller det egna arbetet används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom ska göras till styrelsen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen får ej tas med i examen tillsammans med kursen Skärgård folk, natur och landsskap 10p (BI 3690).

10 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod Grundutbildning XXXXX MARINBIOLOGI, påbyggnadskurs i biologi, 10 poäng (Marine biology, advanced course, 10 credits) Bilaga 6 Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2004-xx-xx 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen är en påbyggnadskurs i biologi. För tillträde till kursen krävs kunskaper i biologi motsvarande Biologi baskurs 45 p. Kursen kan komma att ges på engelska. 2. Mål Kursen ska ge en bred fältorienterad praktisk och teoretisk kunskap i marinbiologi med tonvikt på förhållanden vid Svenska Västkusten och i Östersjön. Kursen syftar till att ge en grund för förståelsen av de marina ekosystemens biologiska mångfald och egenskaper, samt deras reaktioner på naturliga och mänskliga störningar. Kursen utgör en grund för arbete med marinbiologi inom undervisning, forskning eller för miljöinriktad verksamhet vid nationell eller regional myndighet. 3. Innehåll Marinbiologiska insamlings-, inventerings-, och mätmetoder. Identifiering och biologi hos växter och djur i svenska kustvatten. Marina samhällen samt strukturerande abiotiska och biotiska faktorer. Marin ekologi på individ, populations, samhälls, och ekosystemnivå, innefattande t ex biologiska interaktioner, ekofysiologi, energi- och materialflöden. Studier och konsekvensbeskrivning av miljöproblem i havet, t ex eutrofiering och skogsindustriutsläpp. 4. Undervisning Kursen ges under sommaren utanför ordinarie terminstid med stora delar av undervisningen förlagd i fält, delvis på kvällar och helger. Undervisningen består av föreläsningar, laborationer, gruppövningar och seminarier. Deltagande i fältundervisning, laborationer, gruppövningar och seminarier är obligatoriskt, liksom genomgångar i anslutning till dessa. I undervisningen ingår moment som kan bestå av insamling av levande växter och djur samt experiment där dessa djur avlivas och undersöks. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Kunskapskontroll sker genom skriftligt slutprov och genom redovisning av genomförda grupparbeten och seminariearbeten. För godkännande krävs också godkänt fältarbete. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen får ej tas med i examen tillsammans med kursen Marin faunistik och floristik 5p (BI 3500).

11 bilaga 7 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETSMILJÖFRÅGOR Handlingsplanen har utarbetats av prefekten Marie Öhman i samråd med institutionens skyddsombud Ulla Olsson och Sven Widerberg samt Anna Wirén från BÄR. Planen fastställdes av institutionsstyrelsen den xx xx PLANERADE AKTIVITETER OCH ÅTGÄRDER Arbetsledning All personal erbjuds planeringssamtal med prefekten en gång om året. Kompetensutveckling Alla anställda bör gå kurs i första hjälpen och hjärt/lungräddning. Ansvarig för kontakt med Länshälsan: Ulla Olsson. Alla anställda samt studerandeskyddsombudet bör gå brandskyddsutbildning. Ansvariga för informationsspridning om kurserna: skyddsombuden. Övrig personalutbildning i universitetets utbud. All personal har stora möjligheter att få gå de kurser de önskar om de kontaktar prefekten i god tid. Psykosocial arbetsmiljö ( trivselåtgärder ) Kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön via enkät från personalenheten på universitetet. Ansvarig: Sven Widerberg. Vårutflykt för hela personalen. Ansvarig: prefekten Jullunch för hela personalen. Ansvarig: prefekten. Examensfest för studenter, BIGs personal och lärare. Personal och lärare deltar utan kostnad. Ansvarig: Birgitta Åkerman. Friskvård, rehabilitering mm Vaccinationer. Alla som önskar får kostnadsfri vaccination mot influensa och TBE. Kontakta Länshälsan. Friskvård. Alla har tillgång till kostnadsfritt friskvårdsprogram 1 timme/vecka. Hälsoundersökning. Alla som önskar får kostnadsfri hälsoundersökning 1 gång vart annat år. Ansvarig: Sven Widerberg. Fysiska arbetsmiljöfrågor Luftfuktighet. Vid behov inköps luftfuktare.

12 Ergonomisk rådgivning erbjuds vid behov. Ansvarig: Sven Widerberg. Ventilationen i undervisningslokalerna ska kontrolleras regelbundet och åtgärdas vid behov. Ansvariga: prefekten och skyddsombuden. Föreläsningssalar och grupprum. Byte eller renovering av svårt slitna och skadade möbler. Ansvariga: Lisbeth Bergius och Karoly Varszegi. Kurslaboratorier. Reparation av trasiga labstolar eller inköp av nya. Ansvariga: Lisbeth Bergius och Karoly Varszegi. Datorsalar. Vid behov uppdatering av utrustning. Ansvarig: Per Cronholm och Björn Palmgren. Regelbunden kontroll av att städning utföres i våra lokaler. Ansvariga: BIGs personal. Säkerhet och kontroll av arbetsmiljön Kontroll av säkerheten och arbetsmiljön på institutionen. Skyddsrond en gång per år. Skyddsombuden och studerandeskyddsombudet deltar. Ansvarig: prefekten. Brandövning ska genomföras regelbundet i BIGs lokaler för studenter och anställda. Ansvariga: utrymningsledarna. Kännedom om utrymningsvägar och brandskyddsutrustning. Rundvandring med personalen vid behov. Ansvariga: utrymningsledarna. Skyddsföreskrifter för BIGs personal, lärare och studenter. Information skall finnas i BIG service-häftet, studiehandboken samt på BIGs hemsida. Ansvariga: prefekten och skyddsombuden. Alla studenter ska erbjudas en skyddsföreläsning under introduktionsmomentet till biologistudierna. Information om skyddsfrågor till kursassistenter skall ses över. Ansvariga: prefekten och skyddsombuden. Kontroll av överfallslarm på kansliet en gång per år. Ansvariga: Sara Benediktsson och Birgitta Åkerman. Prefekten ansvarar för att larm till BIGs kansli och datorsalar fungerar.

13 Budget för grundutbildningen i biologi Budgetåret 2004 Preliminär :3 Intäkter belopp uppdrag Tilldelning från fakultetsnämnden lokalmedel (FN-beslut ) GU-anslag (FN-beslut ) HÅP Tilldelning från Lärarhögskolan lokalmedel (prognos) uppdrag (prognos) Helårsstudenter Totalt från Lärarhögskolan Summa tilldelning Budgeterade utgifter belopp Lokalkostnader Kostnader för examensarbeten Gemensamma avsättningar Ämnesrelaterade kostnader 1 V = kr lärarresurser grundkurser lärarresurser påbyggnadskurser kringresurser SR-ersättning Universitetsgemensamma kostnader BIGs andel av univgem kostn Premie för kompletterande avtalsförsäkring täckningsbidrag Hufo summa över/underbudgetering

14 Tabell 1. Lokalkostnader bå 04 Utgift Belopp Hyra för egna lokaler Hyra för allmänna bokningsbara lokaler Lokalvård Inredning Reparationer och underhåll Tillbyggnad Tovetorp maxbelopp Tovetorp 3000 övernattningar á 150 kronor Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium Summa

15 Tabell 2. Ersättning för examensarbeten slutförda under 2002 Ersättningsnivå kr per 20 poängsarbete för interna arbeten 4375 kr per 20 poängsarbete för externa Hufo-anknutna arbeten Institution/ämne Interna Externa Ersättn interna Ersättn externa Total ersättning botanik ekologi fysiologi systematik genetik genetisk och cellulär toxikologi mikrobiologi molekylärbiologi o funkt gen palynologi populationsgenetik systemekologi zoologi ekologi etologi funkt morf systematik WGI immunologi zool cellbiol zoofysiologi zool utvbiologi Summa Tillkommer Arvoden till ledamöter i betygsnämnder för externa examensarbeten år Ersättning för projekt i biologi i anslutning till studier i utlandet år 02 0 Praktik i biologi Ersättning för Carmen Fernándes Summa kostnader för examensarbeten

16 Tabell 3. Gemensamma avsättningar bå 04 Ledning prefekt (50 % av årslönen) prefektarvode kringresurser prefekten arvode huvudämnesansvarig Summa Personalkostnader studievägledning kansli (sekreterare, ekonom, studierektor) teknisk personal (intendent, labassar, tekniker, trädgårdsmästare) IT-stöd (en och en halv tjänst) arbetsmiljöåtgärder trivselåtgärder Summa Gemensam utrustning investeringar avskrivningar Summa Material- och driftskostnader gemensamma förråd av glasvaror, kemikalier, kontorsmaterial mm reprokostnader för gemensamt informationsmaterial datorer/apparaturer tele, fax, frankeringsservice bidrag till Biologibiblioteket Summa Fältkostnader studenternas resor och logi på kurser i ekol, flor, faun, Org mångf bili studenternas resor och logi på övriga kurser Summa Särskilda ändamål tema-eftermiddagar examensfest externa kurser och konferenser uppföljning utexaminerade studenter Summa Summa gemensamma avsättningar bå

17 Tabell 4. Beräkning av den totala utbildningsvolymen på grundkurser samt dess fördelning på olika linjer och kurser bå 04 Linje/kurs Antal stud Ev faktor Gruppfaktor Antal poäng V Vår plats i universum Uppsats i biologi Biologlinjen ht 02 termin Biologlinjen ht 03 termin 2 och Mol biol linjen ht 02 termin Mol biol linjen ht 03 termin CMB 20 p Nutr + frist kurs Biogeolinjen ht 01, termin Biogeolinjen ht 02, termin 4 och Biogeolinjen ht 03, termin 2 och Biogeolinjen ht 04, termin Biologi 45 p vt04, termin Biologi 45 p ht04, termin Biologi 40 p/bimdi VT04 termin Biologi 40 p VT Biologi 40p/LHS HT 04 termin Biologi 40 p HT 04 termin Natur, människa och miljö Miljö- o hälsoskydd 40 p Miljöledning o miljörev 40 p Orienteringskurser, 4 st Basåret BiB Summa Utvecklingen de senaste åren utbildningsvolymen i V tilldelning per V lärarresurser

18 Tabell 5. Fördelning av undervisningsvolymen på grundkurser på olika ämnen bå 04 Linje/kurs V Oförd Bfys Bsyst Flor Ekol Gen G tox MCB Mibi Mol Zpop Zfys Imm Zcell Zmorf Etol Faun Tot Vår plats i universum Uppsats i biologi Biologlinjen ht 02 termin Biologlinjen ht 03 termin 2 och Mol biol linjen ht 02 termin Mol biol linjen ht 03 termin CMB 20 p Nutr + frist kurs Biogeolinjen ht 01, termin Biogeolinjen ht 02, termin 4 och Biogeolinjen ht 03, termin 2 och Biogeolinjen ht 04, termin Biologi 45 p vt04, termin Biologi 45 p ht04, termin Biologi 40 p/bimdi VT04 termin Biologi 40 p VT Biologi 40p/LHS HT 04 termin Biologi 40 p HT 04 termin Natur, människa och miljö Miljö- o hälsoskydd 40 p Miljöledning o miljörev 40 p Orienteringskurser, 4 st Basåret BiB Summa

19 Tabell 6. Fördelning av lärarresurser för grundkurser bå 04 Ämne/kurs V bå 00 V bå 01 V bå 02 V bå 03 V bå 04 Tilldeln 00 Tilldeln 01 Tilldeln 02 Tilldeln 03 Tilldeln 04 Botanisk fysiologi Botanisk syst/morf Floristik Ekologi Genetik Gen o cell tox Mikrobiologi Molekylärbiologi MCB-kursen Zoofysiologi Immunologi Zool cellbiologi Zoomorf o syst Etologi Faunistik Populationsgenetik Vår plats i universum Uppsats i biologi Miljöledn o miljörev Present av nat vet Ofördelat Basåret BiB Summa

20 Tabell 7. Påbyggnadskurser: antal registrerade de senaste åren och antal betalda platser bå 04 Kurs poäng 99/00 00/01 01/02 02/03 ht03 Antal betalda platser bå 04 vt 04 Biologisk statistik, kvällskurs vilar Cellulär och genetisk toxikologi Ekotoxikologi Etologi Evolutionär och bevarandeekologi Genetik Humanetologi Immunologi Bakteriegenetik Molekylärbiologi och genomanalys Naturresurser och samhälle Populationsgenetik med bevarandebiologi VILA Samhälls- och miljökunskap för biologer Skärgård - folk, natur och landskap Strålningsbiologi Tropisk vattenvård Utvecklingsbiologi Växtsystematik Zoomorfologi ht 04 Kärlväxtfloristik, sommar Akvatisk ekologi Neurobiologi Biologisk statistik VILA Cellbiologi Marinbiologi, sommar Ecosystem management Natural resource management and ecosyst Ekologi, period I Ekotoxikologi Etologi Evolutionsbiologi Fisk- och fiskeribiologi Fysiologi, cellulära och molekylära aspekter Immunologi Kärlväxtfloristik m invent metodik, sommar Växter i miljöns tjänst Marin miljöövervakning Skärgård - folk, natur och landskap Mikrobiologi Miljövård för biologer Molekylärbiologi och modellsystem Moss- och lavfloristik med naturvård VILA Tropisk vattenvård Terrester och limnisk faunistik, sommar Tillämpad immunologi Växters molekylärbiologi och fysiologi VT-05 Zoologisk systematik Presentation av naturvetenskap Resurser som avsätts för påbyggnadskurser: Antal platser med garanterad betalning 430 Kostnad Antal extra platser (prognos) 200 Kostnad

21 Tabell 8. Fördelning av lärarresurser till påbyggnadskurser bå 04 Kurs Poäng Betalda Tilldelning Ämne som resp platser kurs tillhör vt 04 Biologisk statistik, kvällskurs 10 VILA 0 Genetik Cellulär och genetisk toxikologi Gen o cell tox Ekotoxikologi Ekologi Etologi Etologi Evolutionär och bevarandeekologi Ekologi Genetik Genetik Humanetologi Etologi Immunologi Immunologi Bakteriegenetik Mikrobiologi Molekylärbiologi och genomanalys Molekylärbiologi Naturresurser och samhälle Ekologi Populationsgenetik med bevarandebiologi 10 VILA 0 Populationsgenetik Samhälls- och miljökunskap för biologer Ekologi Skärgård - folk, natur och landskap Ekologi Strålningsbiologi Gen o cell tox Tropisk vattenvård Ekologi Utvecklingsbiologi Utvecklingsbiologi Växtsystematik Bot.systematik Zoomorfologi Zoomorfologi 161 ht 04 Kärlväxtfloristik, sommar Floristik Akvatisk ekologi Ekologi Neurobiologi Zoomorfologi Biologisk statistik 10 VILA 0? Cellbiologi Zool cellbiologi Ekologi, sommaren Ekologi Ecosystem management Systemekologi Natural resource management and ecosyst Systemekologi Ekologi, period I Ekologi Ekotoxikologi Ekologi Etologi Etologi Evolutionsbiologi Faunistik Fisk- och fiskeribiologi Faunistik Fysiologi, cellulära och molekylära aspekter Zoofysiologi Immunologi Immunologi Kärlväxtfloristik m invent metodik, sommar Floristik Växter i miljöns tjänst Bot.fysiologi Marin miljöövervakning Ekologi Skärgård - folk, natur och landskap Ekologi Mikrobiologi Mikrobiologi Miljövård för biologer Ekologi Molekylärbiologi och modellsystem Molekylärbiologi Moss- och lavfloristik med naturvård 10 VILA Floristik Tropisk vattenvård Systemekologi Terrester och limnisk faunistik Faunistik Tillämpad immunologi Immunologi Växters molekylärbiologi och fysiologi 10 VT-05 0 Bot.fysiologi Zoologisk systematik Zoomorfologi Presentation av naturvetenskap ? Totalt antal platser För varje ytterligare registrerad student utgår (per 10 p): Lärarresurser Kringresurser Täckningsbidrag Totalt

22 Tabell 9. Fördelning av kringresurser bå 04 Institution/ämne Totala varav varav Kringresurser lärarresurser grundkurser pbk faktor 0.22 Botanik ekologi fysiologi systematik floristik Gen o cell toxikologi Ekologi Genetik Mikrobiologi Molekylärbiologi MCB-kursen Populationsgenetik Systemekologi WGI zool cellbiologi immunologi utvecklingsbiologi zoofysiologi Zoologi ekologi etologi faunistik zoomorfologi Populationsgen Ofördelat frist kurs med kringres Pbk-reserv med kringres Vår plats i universum Uppsats i biologi Miljöledning och miljörevision Presentation av naturvet Basåret Bib Summa

23 Tabell 10. Fördelning av studierektorsersättningen bå 04 Institution/ämne Lärar- Studierektorsresurser ersättning Botanik ekologi 0 0 fysiologi systematik floristik Gen o cell toxikologi Ekologi Genetik Mikrobiologi Molekylärbiologi MCB-kursen Populationsgenetik 0 0 Systemekologi 0 0 WGI zool cellbiologi immunologi utvecklingsbiologi zoofysiologi Zoologi ekologi 0 0 etologi faunistik zoomorfologi populationsgenetik Ofördelat frist kurs med kringres Pbk-reserv med kringres Vår plats i universum Uppsats i biologi Miljöledning och miljörevision Presentation av naturvet Basåret Bib Summa

24 Tabell 11. Fördelning av täckningsbidrag och premie för avtalsförsäkringen (medel för universitetsgemensamma kostnader) bå 04 Institution/ämne Lärar- SR Övr löne- Examens- Summa Täckning- Premie resurser medel arbeten bidrag Avtalsför. Botanik ekologi fysiologi systematik floristik Gen o cell toxikologi Ekologi Genetik Mikrobiologi Molekylärbiologi MCB-kursen Populationsgenetik Systemekologi WGI zool cellbiologi immunologi utvecklingsbiologi zoofysiologi Zoologi ekologi etologi faunistik zoomorf och syste populationsgenetik Ofördelat frist kurs med kringres Pbk-reserv med kringres Vår plats i universum Uppsats i biologi Miljöledning och miljörevision Presentation av naturvet Basåret BiB Summa

25 Tabell 12. Sammanställning av Hufo-institutionernas resurser för grundutbildning bå 04 A. Resurser som fördelas den 17 december 2003 Institution/ämne Lärar resurser Kringresurser Övr löne- Studie- Examens- Täcknings- Premie Till Hufo grk pbk totalt avgår kvar till medel rektors- arbeten bidrag Avtals- (kostnad för för tekn material, ersättning försäkring tekn pers personal fältkostn fråndragen) Botanik ekologi fysiologi systematik floristik Gen o cell toxikologi Genetik Mikrobiologi Molekylärbiologi MCB-kursen Systemekologi WGI zool cellbiologi immunologi utvecklingsbiologi zoofysiologi Zoologi ekologi etologi faunistik zoomorfologi o syst populationsgenetik Summa B. Resurser som fördelas vid senare tillfällen Ekologi Ofördelat frist kurs m kringres Pbk-reserv med kringres Vår plats i universum Uppsats i biologi Miljöledning och miljörevision Presentation av naturvet Basåret Bib Betygsnämnder ext exarbeten Summa Totalt

26 Förkunskapskrav till påbyggnadskurserna läsåret 2004/2005 (Förslag ) Bilaga 9 kurs Behöriga är studenter som har läst följande Basblock keli CMB 20 p Molbi basbl Bili /Bi 45+Ke 20 p Bi 45p/BG Bi 40p BimDi Övrigt och pk bioke 3 1) Akvatisk ekologi x x x x x Cellbiologi x x x x Ecosystem management:.. 5 p Fil kand Ekologi x x x x x Ekotoxikologi x x Etologi x x x x x Evolutionsbiologi x x x x x Evolutionär och bevarande ekologi x x x x Fisk- och fiskeribiologi x x x x 2) Fysiologi; cell o molekylära aspekter x x x x 2) Humanetologi 5 p x x x x x alt 40 p i ett ämne Immunologi x x x Kärlväxtfloristik 5 p x x x x Kärlväxtfloristik med inventeringsmet. x x x x Landskapsekologi x x x x x Marinbiologi x x x x x Marin miljöövervakning x x x x Mikrobiologi x x Miljövård för biologer x x x x x Molekylärbiologi och genomanalys x x x x Molekylärbiologi och modellsystem x x x x Molekylärgenetik x x x Natural resource man.&ecosyst. 5 p Fil kand Naturresurser och samhälle x x x x Neurobiologi x x 2) Populationsgenetik m bevarande biol x x x x Praktik i biologi 5 el 10 p 20p pbk i biologi el. mots. Presentation av naturvetenskap x x x 80 p varav minst 40 i natv.

27 v g v kurs Behöriga är studenter som har läst följande Basblock keli CMB 20 p Molbi basbl Bili /Bi 45+Ke 20 p Bi 45p/BG Bi 40p BimDi Övrigt och pk bioke Samhälls o miljökunskap f biologer valfria pk i bi 20 p Terrester och limnisk faunistik 5 p x x x x Tillämpad immunologi 5 p x x x Toxikologi 20 p x x x Tropisk vattenvård 5 p x x x x Tropisk vattenvård x x x x Utvecklingsbiologi x x Växter i miljöns tjänst x x Växters molekylärbiol o fysiologi x x x Växtsystematik x x x Zoomorfologi x x x x 2) Zoosystematik x x x 2) förklaringar: 1) under förutsättning att kursen kompletteras med 4 p faunistik & floristik 2) Försöksdjursfri variant av grundkursen i biologi ger ej behörighet till kursen 3) Pbk biokemi ersätts av pbk vattenkemi keli = kemistlinjen vid SU CMB = grundkurs Cell- och molekylärbiologi 20 poäng eller motsvarande Molbi basbl = Molekylärbiologlinjens basblock (80 poäng) eller motsvarande Bili = Biologlinjens basblock (80 poäng) Bi 45 = Baskurs Biologi 45 poäng BG = Biologisk-geovetenskapliga linjens basblock ( poäng) Bi 40 = Baskurs Biologi 45 poäng BimDi = Biologi med didaktisk inriktning 40 poäng