Läkarna som tar emot när flykten är slut Svåra trauman hos barnen som kommer till Björn Ramel och Carl-Magnus Forslund

Transkript

1 NY TIDNING! PROGRAM för Medicinska riksstämman Uppdaterad med SALAR OCH MEDVERKANDE HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS Officiell programtidning Onsdagen den 2 december 2015 Läkarna som tar emot när flykten är slut Svåra trauman hos barnen som kommer till Björn Ramel och Carl-Magnus Forslund FOTO: EMIL MALMBORG Sidan 4 Allt du behöver på ett ställe din guide till Riksstämman. Sidorna 9 15 Sjukvårdsministern diskuterar psykiatri och stigmatisering. Sidan 13 FOTO: MELI PETERSSON ELLAFI Behovet av en gemensam plattform för att diskutera sjukvårdsfrågor ur ett helhetsperspektiv blir allt Katrin Hruska sidan 5 Kurser för ST-läkare med utbildning i sikte. Sidan 2 FOTO: STEFAN NILSSON Cleos fann fyra fler betydelsefulla problem hos den genomsnittliga patienten än vad läkaren lyckades kartlägga. Dator vs doktor, sidan 7

2 2 OFFICIELL PROGRAMTIDNING FRÅN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS. NÅGRA HÖJDPUNKTER UR PROGRAMMET Nätverk, kunskap och vetenskap för alla läkare VARMT VÄLKOMNA TILL Medicinska riksstämman. Årets tema Morgondagens vård och hälsa sätter fokus på framtidens vård och de utmaningar och möjligheter vi står inför. Temat i kombination med de specifika temaområdena såsom kunskapsuppdateringar, etiska frågor, innovativ klinisk forskning och levnadsvanor ger möjlighet för besökarna att botanisera och fortbilda sig kring ett rikt vetenskapligt program. Medicinska riksstämman är det möte där läkare och kollegor från alla områden träffas för kunskapsutbyte och nätverkande över specialitetsgränserna. Det är en möjlighet att diskutera och uppdatera sig kring frågor som berör alla läkare oavsett specialitet. TANKEN ÄR ATT våra kollegor får ta del av ett rikt vetenskapligt program där vi har fokuserat på att ta fram de absolut mest angelägna frågorna för dagens och framtidens sjukvård och hälsa. Vi hoppas att ST-läkare och yngre specialister får chansen att ta ledigt från sina kliniker för att fortbilda sig kring de frågor vi har gemensamma, och vi hoppas att alla ser vilken fantastisk plattform Medicinska riksstämman utgör. Vi har en innerlig förhoppning att våra kollegor tar chansen att fortbilda sig och får med sig inspiration, nya rön och övergripande uppdateringar hem till kliniken för patientens och sin egen skull. Varmt välkomna! Kurser för ST-läkare 1 Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete (SOSFS 2015:8), Sjukdomsförebyggande arbete (SOSFS 2015:89, Ledarskap (SOSFS 2008:17). Invigningsföreläsning 2 Tomorrow s Health and Healthcare Challenges and Opportunities, Mary Durham, Kaiser Permanente Torsdag kl. 9:45 Sal A3/4 Digital vårddata vilka är fördelarna och vad händer med integriteten? 3 Med Sara Belfrage, Kjell Asplund, Mårten Jansson, Hanne Kjöller, Lena Lundgren, Måns Rosén, Emma Spak, Dag Ström Fredag kl. 11:15 Sal 35/36 Nya riktlinjer för förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom 4 Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendation berör en majoritet av patienterna i sjukvården. Nyheter och utmaningar diskuteras. Med Jonas Spaak, Anders Gottsäter, Staffan Nilsson, Peter Nilsson, Annika Rosengren Torsdag kl. 08:30 Sal C2 Catarina Almqvist Malmros Generalsekreterare Medicinska riksstämman, professor och barnläkare Biomarkörer i psykiatrin 5 Vad kan vi använda hjärnavbildning till i dag och i framtiden? Med Johan Lundberg, Carl Johan Ekman, Mikael Landén, Katarina Howner, Predrag Petrovic Torsdag kl. 13:45 Sal A5 PROGRAMTIDNING Programtidningen för Medicinska riksstämman är producerad av Bonnier Business Media på uppdrag av Svenska Läkaresällskapet. Frågor om innehållet: Jaana Logren Bergqvist, Svenska Läkaresällskapet Redaktör: Maja Florin. Form: Erika Jones, Bokstavstyp. Texter: Ia Wadendal. Tryck: Bold Printing/DNEX. Arrangör: Mediapartner: Partners: Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens vetenskapliga organisation, en ideell, politiskt och fackligt obunden förening. Vi arbetar med frågor med fokus på vetenskap, utbildning, kvalitet och etik. Mer info Lipus har granskat och godkänt denna kurs. Fullständig kursbeskrivning finns på (Lipus-nr ).

3 NB-PS ENNY NY ENNYBEHANDLINGSPRINCIP FÖR ATT SÄNKA LDL-KOLESTEROL Repatha (evolocumab) R x, EF, ATC: C10AX mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna för engångsbruk. Indikation - Hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi: Repatha är avsett för behandling av primär hyperkolesterolemi (hetero zygot familjär och icke-familjär) eller blandad dyslipidemi hos vuxna, som tilläggsbehandling till kost omläggning: i kombination med en statin eller statin i kombination med andra blodfettsänkande behandlingar hos patienter som inte kan uppnå målet för LDL-C med den maximalt tolererade dosen av en statin eller, ensamt eller i kombination med andra blodfettssänkande behand lingar hos patienter som är intoleranta mot statiner, eller för vilka statiner är kontra indicerade. Indikation - Homozygot familjär hyperkolesterolemi: Repatha är avsett för behandling av homozygot familjär hyperkolesterolemi hos vuxna och ungdomar 12 år och äldre, i kombi nation med andra blodfettssänkande behandlingar. Effekten av Repatha på kardiovaskulär morbiditet och mortalitet har ännu inte fastställts. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. För fullständig information vid förskrivning samt produktresumé, Amgen juli 2015, se EN DOS 140 mg INJEKTION VARANNAN VECKA FULL EFFEKT EFTER FÖRSTA SPRUTAN UPP TILL 95 95%AV PATIENTERNA NÅR LDL <1,8 mmol/l Gustav III:s Boulevard 54, SOLNA, ,

4 4 OFFICIELL PROGRAMTIDNING FRÅN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS. Allt fler av de flyktingar som kommer till Sverige är ensamkommande barn och ungdomar. Många av dem är svårt traumatiserade, och osäkerheten under asylprocessen riskerar att ytterligare försämra deras psykiska hälsa. Barnpsykiatrin når inte ut till de ensamma på flykt Listan över svårigheter som uppstår om läkaren inte har en mamma eller pappa att kommunicera med när barnet behöver vård kan göras lång. Det är så många faktorer som påverkar mötet mellan oss och patienterna. Faktorer som vi ofta inte har någon makt över, och som i mångt och mycket försvårar omhändertagandet, säger Carl- Magnus Forslund, läkare vid Bupkliniken i Malmö. Han deltar i ett program på Medicinska riksstämman om de ensamkommande flyktingbarnen. För barnet kan det handla om att inte kunna språket och att komma från en kultur som är misstänksam mot sjukvården eller har en annan syn på psykisk ohälsa. För läkaren är det besvärligt att inte ha bakgrundsfakta om patienten när en vuxen anhörig inte finns närvarande. Bristen på bra tolkar är ett annat problem, och det är ofta svårt att få någon ansvarig vuxen på grupp boendena som stöttar ungdomarna och förklarar varför det är viktigt att ta sina mediciner. Många boenden har ingen anställd sjuksköterska och personalen följer inte alltid med när de unga söker barn- och ungdomspsykatrin. Tolkarna är heller inte alltid på plats med patienten utan måste försöka översätta via telefon, ibland mitt i natten, berättar Carl- Magnus Forslund. Vi möter honom och hans kollega Björn Ramel i lokalerna hos teamet för krigs- och tortyrskadade vid barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö. De konstaterar att det är varierande kvalitet på både tolkar, gode män och gruppboenden. Det är bekymmersamt att det nu pratas om att sänka kraven på boendena, med tanke på flyktingsituationen. Flera rapporter indikerar ju att det fungerar dåligt på boendena redan i dag, om kraven sänks ytterligare är jag rädd för följderna, säger Björn Ramel, som är läkare vid teamet för krigs- och tortyrskadade barn och ungdomar. De ensamkommande barnen har ofta väldigt traumatiska livshändelser bakom sig både i hemlandet och under flykten. Det de upplevt kan ge depressioner, ångestattacker, sömnsvårigheter PÅ MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Afghanistan, Syrien och Somalia är ursprungsländer för många av barnen på flykt som söker asyl i Malmö. Många har traumatiska upplevelser bakom sig, och det är en utmaning att kunna ge dem bra behandling, berättar läkarna Björn Ramel (stora bilden) och Carl-Magnus Forslund (till vänster på lilla bilden). och posttraumatiskt stressyndrom är en vanlig diagnos. Utagerande och våldsamt beteende kan vara en följd av krigstrauman och tortyr. EN BRITTISK STUDIE visar att upp till en tredjedel av ensamkommande afghanska flyktingbarn i Storbritannien lider av posttraumatiskt stresssyndrom eller depression. Men det kan vara långt fler som är drabbade, andra europeiska studier pekar på att mellan 30 och 50 procent uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Hos teamet för krigs- och tortyrskadade i Malmö får de flyktingbarn och -ungdomar som har svåra psykiska men av krig och tortyr hjälp av psykolog, kurator, psykiater och sjukgymnast. Symposium: Ensamkommande flyktingbarn belastning eller tillgång? sektion för barn- och ungdomspsykiatri Tid: Torsdagen den 3 december Sal: 26 Programnummer: 165 Kroppsliga symtom som huvudvärk och magont är vanliga men också funktionella kramper förekommer. Lång väntan i asylprocessen, känslor av maktlöshet, negativa besked och missnöje med boende är några stressfaktorer som kan utlösa ångestreaktioner eller utagerande beteende. ATT FÖRSÖKA FÖLJA upp effekterna av den terapeutiska och farmakologiska behandlingen kräver mycket tid och går utanför det som normalt är läkarens arbete. Det finns ofta en osäkerhet när det gäller hur läkemedel administreras på boendena och om våra ordinationer följs. När man ringer personalen har de ibland inte koll på vilka mediciner patienterna ska ta och om de haft någon effekt. Som läkare känns det osäkert och jobbigt, det är ju inte sockerpiller vi håller på med, säger Björn Ramel. Han tycker att det är oklart vem som har ansvaret för det som kallas egenvård i det här fallet. Det står i Socialstyrelsens föreskrifter att vi ska försäkra oss om Malmö är första anhalten för krigsbarnen Malmö är en så kallad ankomstkommun som ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Under 2014 sökte pojkar och flickor utan vårdnads havare asyl i Malmö. Antalet har ökat markant i år mellan den 1 januari och den 31 augusti sökte sig ensamkommande barn och ungdomar till Malmö. Barnen kommer från bland annat Afghanistan, Syrien, Somalia och länder i Nordafrika. De flesta av de ensamkommande som söker sig till barn- och ungdomspsykiatrin är pojkar. En liten minoritet ensamkommande flickor kommer också som patienter till barn- och ungdomspsykiatrin. De är mestadels från Somalia. att egenvård kan ges utan risk att patienten skadas. Är det då min uppgift som läkare att åka ut till boendet för att försäkra mig om deras rutiner och att det tas på allvar? Det hela är ganska komplicerat och borde förtydligas. IA WADENDAL FOTO: EMIL MALMBORG/BILDBYRÅN

5 OFFICIELL PROGRAMTIDNING FRÅN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS. 5 6 BESÖKARE OM SINA FÖRVÄNTNINGAR: Vad är viktigast för dig på årets Medicinska riksstämma? Johan Carlson, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten. Att besökaren får en ökad förståelse för hälsooch sjukvårdens stora bredd och genomslagskraft även utanför det som anses vara huvuduppgifterna. Redan i fjol lyfte man fram vårdens viktiga roll i det förebyggande, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och jag hoppas att detta ska märkas även vid årets Riksstämma. Karin Träff Nordström, ordförande Svensk förening för allmänmedicin. Jag gillar årets tema Morgondagens vård och hälsa utmaningar och möjligheter. Riksstämmans styrka är att läkare med olika specialiteter samlas kring gemensamma frågor. Dessa blir allt fler i en sjukvård med ökande komplexitet. Ser extra mycket fram emot Mary Durhams inledningsföreläsning. Jag arbetade som sjuksköterska på ett av Kaiser Permanentes sjukhus på 1980-talet och har med intresse följt deras utveckling på håll. Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen. Alla sakområden är angelägna. Stämman speglar på ett utmärkt sätt vad som diskuteras just nu. Viktigast blir diskussionen och dialogen på stämmodagarna som kan ta oss närmare effektiva åtgärder, analyser och bra resultat. Katrin Hruska, ordförande Svensk Förening för Akutsjukvård Behovet av en gemensam plattform för att diskutera sjukvårdsfrågor ur ett helhetsperspektiv blir allt större. Att förbereda inslag tillsammans med andra föreningar är också ett viktigt steg för ökat samarbete över professionsgränserna. Boel Andersson Gäre, professor och chef för Futurum, Region Jönköpings län. För mig är Riksstämman en viktig mötesplats för lärande och nätverkande på många olika sätt, mellan olika aktörer inom hälso- och sjukvård, mellan olika discipliner som tillsammans samverkar för att lösa komplexa kliniska problem och med internationella gäster som hjälper oss att höja blicken över våra taget för givna -uppfattningar. Man lär sig ofta extra mycket från områden som är annorlunda från ens eget, men där korsbefruktning kan ske. Sedan är det förstås roligt att mingla med kollegor och vänner från hela landet. Fredrik Lennartsson, chef, Myndigheten för analys av vård och omsorg. Vårdanalys medverkar med seminarier om två angelägna frågeställningar vid årets Medicinska riksstämma. Det första handlar om behovet av ett ändamålsenligt kunskapsstöd för vårdens professioner. Vi har följt upp nationella riktlinjer ur ett patient perspektiv och vi vill utifrån den rapporten föra en dialog hur vårdens kunskapsstöd kan och bör utvecklas. Det andra seminariet handlar om integritet ur patienternas perspektiv. Hur får vi patienten att känna tillit till att dela med sig av sina data? A PROVEN THERAPY THAT IMPROVES QUALITY OF LIFE FOR PATIENTS WITH SEVERE AORTIC STENOSIS TRANSCATHETER AORTIC VALVE IMPLANTATION (TAVI) 25 POINT TREATMENT EFFECT IN QUALITY-OF-LIFE MEASUREMENTS 1 For professional use. See instructions for use for full prescribing information, including indications, contraindications, warnings, precautions, and adverse events. Edwards Lifesciences devices placed on the European market meeting the essential requirements referred to in Article 3 of the Medical Device Directive 93/42/EEC bear the CE marking of conformity. Material for distribution only in countries with applicable health authority product registrations. Material not intended for distribution in USA or Japan. Indications, contraindications, warnings and instructions for use can be found in the product labeling supplied with each device. Edwards, Edwards Lifesciences, the stylized E logo, Edwards SAPIEN, Edwards SAPIEN XT and SAPIEN are trademarks of Edwards Lifesciences Corporation. 1. Reynolds MR, Magnuson EA, Wang K, et al. Health-related quality of life after transcatheter or surgical aortic valve replacement in high-risk patients with severe aortic stenosis. Results from the PARTNER (Placement of AoRTic TraNscathetER Valve) Trial (Cohort A). J Am Coll Cardiol. 2012;60: Edwards Lifesciences Corporation. All rights reserved. E3567/03-13/THV Edwards Lifesciences USA I Switzerland I Japan I China I Brazil I Australia I India edwards.com

6 6 OFFICIELL PROGRAMTIDNING FRÅN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS. Myndighet missar att granska dömda läkare Förra året drogs 16 läkarlegitimationer in. En del av dem har kallats in på grund av grov brottslighet. Ett stort problem är att domstolarna inte rapporterar domar mot läkare i den omfattning de är skyldiga att göra. Det kan skada allmänhetens förtroende om domstolarna brister på den här punkten, säger Ulrika Sandén, universitetslektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet. Hon är en av deltagarna i en diskussion på Medicinska riksstämman om läkare som dömts för brott. PÅ MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Debatt: Läkare som dömts för brott när bör legitimationen återkallas? Debatt arrangerad av Delegationen för medicinsk etik. Tid: Fredagen den 4 december kl Sal: 26 Programnummer: 236 Domstolarna är skyldiga att underrätta Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, när en läkare dömts för brott. När Ivo får kännedom om ärendena vänder sig myndigheten till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som beslutar om indragning av läkarlegitimationer. MEN DET ÄR stora brister i inrapporteringen, vilket uppmärksammades av radioprogrammet Kaliber förra året. Enligt Kaliber hade 53 läkare och psykologer som dömts för brott kunnat fortsätta arbeta, eftersom ansvariga myndigheter inte fått någon information om deras fall. Vi har konstaterat att domstolarna inte har fullgjort sin skyldighet att rapportera in domarna, säger Anna Sundberg, som är chefsjurist hos Ivo. För oss är det förstås väldigt viktigt att vi får information om brotten eftersom vi först och främst sätter patientsäkerheten i fokus, fortsätter hon. Det är Domstolsverket som ska se till att domstolarna skickar in information till IVO. Enligt radiodokumentären skulle inrapporteringen kunna bli betydligt bättre med ett automatiserat system, men det är inget som Domstolsverket prioriterar. Om det är så att domstolarna brister i inrapportering så är det ju olyckligt Ulrika Sandén eftersom tanken med återkallande av legitimationer Brotten som ger läkaren yrkesförbud Enligt patientsäkerhetslagen ska HSAN återkalla läkarens legitimation om hen i eller utanför yrkesutövandet gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne. Det kan gälla:»» Brott mot annans liv eller hälsa»» Narkotikabrott»» Barnpornografibrott»» Sexualbrott»» Förfalskningsbrott»» Osant intygande eller mened är att allmänhetens förtroende inte ska naggas i kanten, säger Ulrika Sandén. Det HSAN tittar på och diskuterar kring i sin bedömning är först om brottet är allvarligt och därefter om det påverkar förtroendet för läkaren, säger Ulrika Sandén som vid Medicinska riksstämman kommer att presentera en genomgång av brott begångna av läkare. Förra året drogs 16 läkarlegitimationer in, jämfört med 25 året dessförinnan, Skälen till återkallande av legitimationen är, förutom grov brottslighet, till exempel egen begäran, sjukdom eller grov oskicklighet. DET GRÖVSTA BROTTET som ligger bakom att Ansvarsnämnden dragit in en läkarlegitimation förra året var ett fall där läkaren utsatte två unga pojkar för grova sexuella övergrepp på kliniken och även filmade händelserna. Läkaren dömdes för grovt sexuellt övergrepp mot barn och grovt barnpornografibrott. Totalt kom det in 116 ärenden till HSAN förra året. Av dem rörde 51 återkallelse av legitimation och i 20 fall var det läkaren själv som bad om att få sin legitimation indragen. IA WADENDAL FOTO: THINKSTOCK PHOTOS Har du koll på alla biverkningar? Upptäck Sveriges bästa kunskapsstöd Prova gratis på bbm.bonnier.se/medibas Prova gratis 100% nöjd kundgaranti

7 OFFICIELL PROGRAMTIDNING FRÅN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS. 7 Läkaren får diagnosen före patientens besök Ett datorprogram som intervjuar patienten och bearbetar svaren till lättläst information i både text och grafik. Snart kan det bli läkarens hjälpmedel inför mötet med patienten. Tekniken kallas för digitaliserad anamnesupptagning och används redan inom forskningen. På Medicinska riksstämman arrangeras en workshop där deltagarna får diskutera i vilka situationer det går att använda tekniken i den kliniska arbetet i sjukvården. Anamnesupptagning är ett tidskrävande moment för läkaren i mötet med patienten. För att kunna ge den enskilde patienten en riktig diagnos och den bästa behandlingen krävs en stor mängd klinisk information från patienten. SPARAR LÄKARTID? Avancerade datorprogram tar anamnes genom en strukturerad intervju med patienten. PROBLEMET I DAG är att anamnesupptagning och journalföring sällan är tillräckligt strukturerad för att läkaren ska få ett korrekt beslutsunderlag. Det är även ett bekymmer att datainsamling för kvalitetssäkring och forskning sker i en lång rad olika kvalitetsregister som ligger vid sidan om ordinarie patientjournaler. Något som innebär merarbete och dubbelregistrering av information. Med en standardiserad digital anamnesupptagning är mycket av det rutinmässiga redan besvarat före läkarbesöket, vilket ger läkaren en omfattande mängd information innan besöket. Det skapar tid för att diskutera det mest väsentliga med patienten, säger Carl Johan Sundberg, professor vid Karolinska institutets institution för lärande, informatik, management och etik. ETT AV DE mest avancerade datorprogrammen för anamnesupptagning i dag är Cleos, Clinical expert operating system. Det täcker flera hundra vanliga eller ganska vanliga invärtes sjukdomar, har cirka möjliga frågor och 425 så kallade beslutsgrafer. Cleos kan interagera med patienten genom intervjuer i hemmet, på arbetet eller på kliniken, och fungerar så att frågorna begränsas till det som är relevant för den aktuella patienten. Sedan rapporterar programmet resultaten både till läkaren och patienten. Till läkaren i form av tabeller med väsentliga fynd, rekommendationer och eventuella remisser. Patienten kan till exempel få en rad råd för hälsosammare levnadsvanor. Tanken är ju att det här ska kunna vara ett komplement till läkarens arbete. I dags läget används Cleos som ett forskningsverktyg, men det finns klara kliniska fördelar. Det blir också FOTO: THINKSTOCK PHOTOS Det skapar tid för att diskutera det mest väsentliga med patienten. Carl Johan Sundberg, professor vid Karolinska instiutets institution för lärande, informatik, management och etik. mindre stressigt att handlägga patienten, säger Carl Johan Sundberg. I EN STUDIE av patienter på en akutmottagning i Tyskland fann Cleos fyra fler betydelsefulla problem hos den genomsnittliga patienten än vad läkaren lyckades kartlägga. Men blir inte informationsmängden om varje patient som läkaren ska hantera ohanterlig? Som det nu är konstruerat är det en väldig massa text. Men det kommer mer grafik i varje steg av utvecklingen av programmet. Det innebär att det kommer att bli enklare och går snabbare att ta del av informationen när programmet PÅ MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN ska användas kliniskt, säger Carl- Johan Sundberg. Han ser ingen risk för att digitaliserad anamnes skadar patienternas integritet, även om det kan handla om känslig information som patienten lämnar ut. Tanken är att det bara är den behandlande läkaren som ska ha tillgång till informationen. I dag, i forskningssammanhang, anonymiseras patienten genom att man skiljer på data och identitet. Cleos ägs av den icke-vinstdrivande stiftelsen The Institute for Digital Medicine Foundation i Tyskland och ska inom kort överföras till en stiftelse i Sverige. IA WADENDAL Workshop: Digitaliserad anamnesupptagning när och hur kan det användas? Workshop arrangerad av SLS sektion för allmänmedicin. Tid: Torsdagen den 3 december kl Sal: 35/36 Programnummer: 123 FINN FEM FEL Ett av felen är att lettiska Nauris lever sitt liv inomhus 363 dagar om året. Ett annat är att han bor på barnhem. Varför? Jo på grund av det tredje felet; att det i Lettland är genant att vara förälder till ett handikappat barn. Det fjärde felet är att det finns för lite personal som kan ta ut barnen eftersom (femte felet) det inte finns någon säker lekplats. HJÄLP OSS ATT ÄNDRA PÅ DET VI KAN Sätt in ett bidrag på eller gå in på finnfemfel.nu så bygger vi en säker lekplats så att barn får vara barn och komma ut och leka.

8 EMPAGLIFLOZIN Glykemisk kontroll med samtidig viktreduktion 1 * JARDIANCE (empagliflozin) för ut överflödigt socker via njurarna 1 SGLT2-hämmare för behandling av typ 2-diabetes Signifikant sänkning av HbA 1C jämfört med placebo 2,3 Signifikant viktminskning jämfört med placebo 2,4 * En tablett, en gång om dagen 1 *JARDIANCE är inte indicerat för viktminskning. Viktminskning var ett sekundärt effektmått i de kliniska studierna. Boehringer Ingelheim AB Liljeholmsstranden 3 Box Stockholm Tel Referenser: 1. JARDIANCE produktresumé Roden M, et al. Lancet Diabetes Endocrinol 2013;1: Häring HU, et al. Diabetes Care 2014;37: Ridderstråle M, et al. Lancet Diabetes Endocrinol 2014;2: Förskrivarinformation: JARDIANCE (empagliflozin) är en SGLT2-hämmare, Rx, (F). JARDIANCE är avsett för vuxna från 18 år med diabetes mellitus typ 2 för att förbättra glykemisk kontroll som 1. Monoterapi: När behandling med enbart kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll hos patienter för vilka behandling med metformin inte anses lämplig på grund av intolerans. 2. Kombinationsbehandling: I kombination med andra glukossänkande läkemedel, inklusive insulin, när dessa tillsammans med kost och motion inte ger tillräcklig glykemisk kontroll. JARDIANCE finns som tabletter i styrkorna 10 mg och 25 mg. Senaste översyn av produktresumén: För information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, dosering och pris se Begränsning: JARDIANCE subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. DIAB-15-71

9 OFFICIELL PROGRAMTIDNING FRÅN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS. 9 Vidareutbildning och fortbildning för läkare Här börjar vår guide Här och fem sidor framåt hittar du kartorna och schemat för det omfattande programmet vid Medicinska riksstämman. ARENAPROGRAM SCENPROGRAM TORSDAGEN DEN 3 DECEMBER Kunskapsgapet - ett hinder för vård på lika villkor? Nina Viberg, Fredrik Buch, Susanna Calling, Ingvar Krakau, Hans Thulesius Moderator: Åsa Uhlin Arrangör: Medibas Nystartade Hälsomottagningar i Stockholms läns landsting Vad, varför, var och för vem? Annika Brinkberg Lapidus och Åsa Thurfjell. Arrangör: Levnadsvaneprojektet Förbättrade levnadsvanor för psykiatriska patienter kräver samarbete mellan psykiatri och primärvård. Yvonne Lowert och Jill Taube. Arrangör: Levnadsvaneprojektet YAM, Youth Aware of Mental health Ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga i Stockholms län. Birger Forsberg och Marie-Louise Söderberg. Arrangör: Hälsotorget Regionalt vårdprogram hälsofrämjande levnadsvanor i Stockholms län stöd för att hjälpa patienter att ändra sina levnadsvanor. Matthias Lidin. Arrangör: Hälsotorget From smoke free pubs to Smoke Free Ireland Luke Clancy. Arrangör: Hälsotorget Den diplomerade patienten. Vill och vågar läkaren se patienten som expert/specialist på sin sjukdom? Diskussion mellan patientföreträdare och läkare ÖPPETTIDER, PROGRAM OCH MAT UTSTÄLLNINGENS ÖPPETTIDER Torsdag kl Fredag kl FULLSTÄNDIGT PROGRAM Se På webben kan du söka i sammanfattningarna med programnummer eller fritext. i primärvård och sjukhusvård. Hamid Ghatan, Ingrid Atteryd Heiman, Carl von Essen Moderator: Åsa Uhlin Arrangör: Medibas FREDAGEN DEN 4 DECEMBER Politikernas bord eller operationsbordet en knivig fråga. Politiker från alla nivåer och levnadsvanearbetare. Arrangör: Hälsotorget Praktiska tips om samtal om levnadsvanor Stöd från Socialstyrelsen. Irene Nilsson Carlsson, Maria Biörklund Helgesson. Arrangör: Hälsotorget Att införa sjukdomsförebyggande metoder på bred front Ledningsperspektivet. Medverkande: Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting och Folkhälsomyndigheten. Arrangör: Hälsotorget Inspiration till enkel pausgympa i praktiken! Medverkande: Jill Taube Arrangör: Levnadsvaneprojektet Varför ska läkaren prata bra matvanor med sin patient? Mai-Lis Hellenius Arrangör: Hälsotorget Levnadsvanor påverkar komplikationsrisken vid kirurgi. Roger Olsson, Katja Stenström- Bohlin. Arrangör: Levnadsvaneprojektet TORSDAGEN DEN 3 DECEMBER Årets artikel i Läkartidningen Arrangör: Läkartidningen Artisten och koldioxidbantaren Staffan Lindberg- Käka dig och världen frisk SLV:s kostråd i sång och stå upp Arrangör: Livsmedelsverket (Hälsotorget) Hur Socialstyrelsen ser på samspelet med professionen och professionens roll i kunskapsstyrningen. Debatt med Olivia Wigzell, Kerstin Nilsson Svenska Läkaresällskapets prisutdelning. Bästa projektansökan: Daniel Agardh Translationella pristagare: Michael Uhlin Erna Ebelings pris: Göran Stemme Prisutdelare: Kerstin Nilsson Preeklampsi med Stefan Hansson PC Jersild berättar om sin senaste bok Den stökiga psykiatrin en resa genom den svenska psykiatrin, på en krokig väg som formas efter trender, politik och ideologier Prisutdelning Årets hjärtlungräddare Inger Ros. Arrangör: Riksförbundet Hjärt- Lung SERVERING I utställningen serveras lunchen som måste förbeställas i samband med registreringen. Passa på och mingla och knyt kontakter. Kaffe: Lunch: Kaffe: , på torsdagen Artros! Myten, sjukdomen och verkligheten. Kunskapen om artros ökar men behöver bli bättre. Anne Carlsson, Inger Lundkvist, Staffan Olsson, Per Wretenberg, Christina B Olsson Moderator: Boel Mörck Arrangör: Reumatikerförbundet Allmänhetens (bristande) förtroende för den medicinska vetenskapen, hur kommunicerar och diskuterar vi komplex information. Mary Durham, Kerstin Nilsson, Emma Spak. Moderator: Anna Nilsson Vindefjärd Allmän hälsokontroll? Nej tack. Riktat hälsosamtal? Ja tack! Margareta Kristenson, Hans Lingfors, Margareta Norberg. Arrangör: Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Hälsotorget) FREDAGEN DEN 4 DECEMBER Psoriasis och psoriasis artrit, sjukdomar på utsidan och insidan som ibland hamnar mellan stolarna i vården. Anne Carlsson, Filippa Nyberg, Tina Norgren. Arrangör: Reumatikerförbundet Rasta hunden och tvätta fönster Arbetsterapeuten får vardagen att funka. Ulla Kroksmark. Arrangör: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (Hälsotorget) Utdelning av Asklepiospriset. Mia Engström, Kerstin Nilsson. Arrangör: Kandidatföreningen ANMÄLAN & KONGRESSAVGIFTER eller på plats på Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons plan 4, Stockholm Varför hälsofrämjande interventioner ofta ökar ojämlikheten i hälsa, och vad man kan göra åt det. Maria Magnusson. Arrangör: Dietisternas riksförbund (Hälsotorget) Challenges for Professional Life-long Learning. Debatt med Janet Grant och Stefan Lindgren Pia Dellson: Att vara psykiater själv ger inget skydd mot utmattningssyndrom. Hon berättar om sin bok Väggen: en utbränd psykiaters noteringar Folkhälsan i Stockholm län möjligheter och utmaningar. Presentation av Folkhälsorapport Anton Lager. Arrangör: Stockholms läns landsting (Hälsotorget) Åsa Nilsonne berättar om sin senaste bok H en roman om minnet. Om förälskelse och en dörr som står öppen. AFTER FAIR OCH UTDELNING AV ATHENA-PRISET Torsdag 3 december kl , Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10. Välkommen till mingel i Läkaresällskapets vackra jugendhus nära Waterfront. Anmälan sker i samband med registreringen till Medicinska riksstämman. Begränsat antal platser. Biljetter kan köpas i SLS monter. Kostnaden är 100:-. I priset ingår tapastallrik och ett glas vin/öl eller alkoholfritt alternativ.

10 10 OFFICIELL PROGRAMTIDNING FRÅN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS. ILLUSTRATION: ELIN BRANDER Utställare och monterplats på Medicinska riksstämman 2015 APL...M Bayer AB...C Bluebird Medical AB...X Dagens Medicin/ Medibas... Cirkel Edwards Lifesciences...Q Endometriosföreningen...Y Evondos AB...J1 Fibromyalgiförbundet... L Framtidens specialistläkare...b Fysioline Sweden AB...2 Gatsoft AS... N H.C. Advance AB... J Hjärt-Lungfonden... U ILCO Tarm- uro- och stomiförbundet...z Karolinska Institutet Uppdragsutbildning...K Kontigo Care AB...Ä KPA Pension... G Landstinget Västmanland...P Läkemedelsverket...Å Myndigheten för vård- och omsorgsanalys...o Office Management...Ö Prime Doctor... X1 Region Gävleborg... I Reumatikerförbundet...S SBU... D+E SLS... Cirkel Socialstyrelsen... H Statistikakademin...R Svensk Förening för Allmänmedicin SFAM...1 Sveriges Läkarförbund/Läkartidningen... Cirkel Unilever Sverige AB... T Vanguard Healthcare... F Vårdassistans Sverige AB...V Yasuragi Hasseludden AB...A Österåsens Hälsohem...3 Hälsotorget... Cirkel Arbetsterapeuterna, Dietisterna, Fysioterapeuterna, IOGT-NTO, Levnadsvaneprojektet, Livsmedelsverket, Nätverket Hälsofrämjande hälso-och sjukvård, Läkare mot tobak, Socialstyrelsen, Stockholms Läns Landsting, Svensk sjuksköterskeförening, Tobaksfakta

11 INBJUDAN TILL VETENSKAPLIG SAMMANKOMST VENÖS OCH ARTERIELL TROMBOSSJUKDOM (VAT) PÅ SJUKHUS OCH I ÖPPENVÅRD JANUARI STORA BRÄNNBO, SIGTUNA Venös och arteriell trombossjukdom (VAT) på sjukhus och i öppenvård I samarbete med flera ledande svenska experter har vi glädjen att bjuda in till vårt årligt återkommande seminarium inom venös och arteriell tromboembolism (VAT). I form av föreläsningar och med tyngdpunkt på falldiskussioner kommer 2016 års seminarium ta upp ämnen som berör praktisk hantering av både venös och arteriell trombossjukdom. Seminariet vänder sig till både erfarna och yngre kollegor inom öppen- och slutenvård. Kursutvärderingar från tidigare år visade att seminariet är mycket uppskattat bland deltagarna och att de också varmt kunde rekommendera det till andra. Anmälan och information Sista anmälningsdag är 4 januari 2016 och du anmäler dig via mail till frida.pettersson@bayer.com Antalet deltagare är begränsat till 40,»först till kvarn«gäller. Bayer står för måltider och de kostnader som är förknippade med mötet. Bayer har reserverat rum på Stora Brännbo till en kostad av kr. Denna kostnad står deltagarna själva för och betalas på plats. Deltagarna bekostar även resa till och från Stora Brännbo. Bayer ersätter ej eventuell förlorad arbetsinkomst. Välkommen! I enlighet med gällande avtal mellan Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) vill vi göra dig uppmärksam på att deltagande skall godkännas av huvudman. Arteriell trombossjukdom Lunch Torsdag 21 januari Introduktion. Peter Båvenholm Socialstyrelsens riktlinjer: Vad är nytt i Socialstyrelsens nya riktlinjer? Viveca Frykman Regionala skillnader i implementering av socialstyrelsens riktlinjer. Mårten Rosenqvist Fragila patienter: Hur hanterar vi fragila patienter i vår kliniska vardag. Vad kan vi lära av Real Life? Carina Blomström Lundkvist Patientfallsdiskussion i grupp inklusive kaffe Fallgenomgångar med diskussioner Hur hanteras patienten som drabbats av en akut stroke? Vad säger riktlinjerna? Hur hanteras de med pågående AK behandling. Arne Lindgren Venös trombossjukdom Fredag 22 januari Trombosprofylax igår och idag. David Bergqvist Lungemboli Trombolys eller NOAK? Henry Eriksson Föreläsare David Bergqvist, överläkare, professor i kärlkirurgi. Akademiska Universitetssjuk huset, Uppsala. Carina Blomström Lundkvist, professor. Kardiologkliniken, Akademiska sjuk huset, Uppsala. Bengt Eriksson, överläkare, professor. Ortopedkliniken, Sahlgrenska Universitets sjukhuset/mölndal, Göteborg. Henry Eriksson, docent, över läkare. Medicin kliniken, Sahlgrenska Universitets sjukhuset/östra, Göteborg. Viveka Frykman-Kull, överläkare/st-chef. Hjärtkliniken, Danderyds Sjukhus, Stockholm. Arne Lindgren, överläkare, professor i neurologi. Lunds universitet, Lund. Mårten Rosenqvist, överläkare, professor. Kardiologiska kliniken, Söder sjuk huset, Stockholm Falldiskussioner i grupp Fallgenomgångar med diskussioner: Hur länge ska vi behandla? Hur hanterar vi multisjuka patienter? Inför kirurgi Patienter med cancer VAT 2016 Konklusioner. David Bergqvist Organisations kommitté David Bergqvist, Bengt Eriksson, Henry Eriksson, Mårten Rosenqvist. Från Bayer: Tomas Täckström och Peter Båvenholm. Bayer AB, Box 606, Solna, Tel L.SE.MKT

12 12 OFFICIELL PROGRAMTIDNING FRÅN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS. Program: Torsdag 3 dec * Moderator SLS är förkortning för Svenska Läkaresällskapet 08:30 09:30 A3/4 101 Skall det göra ont att bli gammal? Utmaningar för smärtvården med en åldrande befolkning. Jan Persson*, Barbro Westerholm, Hans Johansson, Åsa Niper, Carl-Olov Stiller Sektion för smärtlindring 08:30 09:30 24/ Sitting is the new smoking? Eva Zeisig*, Mai-Lis Hellenius, Elin Ekblom Bak, Matthias Lidin, Anja Nordenfelt sektion för fysisk aktivitet och idrottsmedicin 08:30 09:30 A2 103 Vad har hänt de senaste 10 åren med patientsäkerheten vad återstår? Pelle Gustafson *, Ullakarin Nyberg, Hans Rutberg, Ann Josefsson, Urban Nylén kommitté för säker vård 08:30 09: Behov av sjukvård vad menar vi? Helena Dreber *, Niklas Juth, Lovisa Jäderlund Hagstedt*, Tiit Mathiesen delegation för medicinsk etik 08:30 09:30 35/ App, lapp sa att du slapp (Kan appar ersätta alla papperslappar, som man vill slippa?) Johanna Hellberg, Anne Björk*, Åsa Welin, Mats Artursson kommitté för IT 08:30 09:30 C1 106 Nationell kunskapsstyrning i ett decentraliserat system hur får vi till det? Nina Viberg*, Petra Otterblad Olausson, Olivia Wigzell, Thomas Lindén, Maria Granberg, Göran Stiernstedt, Ann Johansson, Åsa Himmelsköld, Calle Waller, Dag Ström, Kerstin Nilsson Arrangör: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) 08:30 09:30 C4 107 Fallgropar och möjligheter med att fråga om levnadsvanor Lars Jerdén*, Sven Wåhlin, Hans Lingfors, Christin Anderhov Eriksson kommitté för prevention 09:45 10:45 A3/4 111 Tomorrow s Health and Healthcare Challenges and Opportunities Mary Durham 11:15 12: Kvalitetsregister kostar det mer än vad det smakar? Ulf Haglund*, Li Felländer-Tsai, Soffia Gudbjörnsdottir, Olle Svensson, Åke Nilsson kommitté för medicinsk kvalitet 11:15 12:15 C1 124 Astma och anafylaxi nyheter, utmaningar och möjligheter Björn Ställberg*, Christer Janson, Caroline Nilsson, Karin Lisspers sektion för allmänmedicin 11:15 12:15 C2 125 Preventivmedlens betydelse för hälsa viktig kunskap inte bara för gynekologen Helena Kopp Kallner*, Kristina Gemzell Danielsson, Annika Strandell sektion för obstetrik och gynekologi 11:15 12:15 C3 126 Läkaren som litterär gestalt i ett medicinhistoriskt perspektiv Lars Sjöstrand*, Calle Lindgren, Nils O Sjöstrand, Kerstin Hulter Åsberg* sektion för medicinens historia 11:15 12:15 A3/4 127 Vi & dom? Om behovet av ny moral för den moderna människan. Det globaliserade samhället ställer nya krav på oss medan vår moraliska intuition är av evolutionen anpassad till att värna den egna gruppen Nina Rose*, PC Jersild Arrangör: Kvinnliga läkares förening 11:15 12:15 A5 128 Psykiatri i tiden II Hans-Peter Mofors*, Mats Adler, Andreas Carlborg, Susanne Bejerot, Maria Larsson sektion för psykiatri 11:15 12:15 C4 129 Snacka om evidens! Men hur hanterar läkare all kunskap på tobaksområdet? Per Haglind*, Hanne Tönnesen, Barbro Westerholm, Stefan Lindgren, Torbjörn Ledin, Ingemar Engström, Katarina Eeg-Olofsson Arrangör: Läkare mot Tobak, SLS 11:15 12:15 A2 130 Learning to improve Bill Lucas kommitté för patientsäkerhet Bättre patientcentrerad vård med nytt rondsystem Valdemar Erling delegation för medicinsk etik 12:30 13:30 Arenan 135 Förbättrade levnadsvanor för psykiatriska patienter kräver samarbete mellan psykiatri och primärvård Yvonne Lowert*, Magnus Christensen, Jill Taube, Åsa Wetterqvist Arrangör: Läkares samtal om levnadsvanor, SLS 13:45 14:45 C2 142 Behovet av validerade kunskapsprov i kirurgisk teknik 2015 Dr Margareta Berg, Med dr, Öl ortopedi*, Pr. Anthony G. Gallagher Ph.D, D.Sc, Dr Magnus Kjellman, Doc, Öl, Dr Verena Sengpiel, Med dr, Spec Obst/Gyn Arrangör: Projektet Surgicon 13:45 14:45 C1 143 NSAID och ASA-intolerans på spåret Barbro Dahlén, Ralph Dollner, Sven-Erik Dahlén, Lucia Mincheva-Nilsson* sektion för allergologi 13:45 14:45 A3/4 144 REGASSA. Resultat från randomiserad klinisk prövning gällande internetbehandling och fysisk träning i primärvården Viktor Kaldo, Yvonne Forsell, Catharina Strid, Ingemar Petersson, Nils Lindefors* Arrangör: Rehabiliteringsnätverket, Karolinska Institutet och Lunds Universitet 13:45 14:45 A2 166:I En värdefull vård, del 1: Vad kan en ökad patient-läkarkontinuitet leda till? Rurik Löfmark *, Nina Rehnquist, Cecilia Björkelund 166:II En värdefull vård, del 1: Allmänmedicinens betydelse för en jämlik vård Jonas Sjögreen *, Christer Andersson, Peter Berggren 13:45 14:45 35/ ehälsa behöver en användbar, standardiserad och strukturerad dokumentation hur? Urban Forsum, Daniel Karlsson*, Gösta Enberg, Ragnar Nordberg, Lars Lindsköld, Helena Lindgren sektion för medicinsk informatik :15 12:15 24/ Fysisk aktivitet och mental hälsa Eva Andersson*, Jill Taube, Anders Hovland, Ingibjörg Jonsdottir sektion för fysisk aktivitet och idrottsmedicin 11:15 12:15 35/ Digitaliserad anamnesupptagning- när och hur kan det användas? Anna Nager*, Carl Johan Sundberg, Jonas Spaak, Malin Jonsson-Fagerlund sektion för allmänmedicin BENHÅRDA DATA. Kostar kvalitetsregister mer än det smakar? Li Felländer-Tsai, professor i ortopedi, diskuterar kl med bland andra Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare för Nationella diabetesregistret. FOTO: OSKAR KULLANDER/BILDBYRÅN

13 OFFICIELL PROGRAMTIDNING FRÅN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS. 13 ember 13:45 14:45 A5 148 Biomarkörer i psykiatrin: Vad kan vi använda hjärnavbildning till idag och i framtiden? Johan Lundberg, Carl Johan Ekman, Mikael Landén*, Katarina Howner, Predrag Petrovic sektion för psykiatri 13:45 14:45 C4 149 Ska ännu fler generationer kvinnor bli sjuka och dö i rökrelaterade sjukdomar Hans Olof Gilljam*, Gunilla Bolinder*, Lovisa Högberg Arrangör: Läkare mot Tobak 13:45 14:45 C3 150 Studenter i klinisk praktik: etik, juridik och pedagogik Anders Ågård*, Ulrika Sandén, Ingemar Engström, Torbjörn Ledin, Mia Engström delegation för medicinsk etik 13:45 14:45 24/ Hälsa hos migranter strategier för att nå dem och följa upp preventionsinsatser Ann Lindstrand*, Jerker Jonsson, Bernice Aronsson, Björn Ramel, Monica Oswaldsson, Ing- Marie Wieselgren Arrangör: Folkhälsomyndigheten sal 32 Kurs i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Arrangör: Riksförbundet HjärtLung och HLR-rådet 13:45 17: Registerbaserad forskning vad, varför och hur? En interaktiv workshop med konkreta tips och råd. Anita Berglund *, Kristin Andersson, Nele Brusselaers, Anders Brändström, Tove Fall, Jesper Lagergren, Annika Rosengren, Anne Örtqvist, Magnus Stenbeck Arrangör: SIMSAM, The Swedish Initiative for research on Microdata in the Social and And Medical Sciences 15:00 16:00 C3 161 Är det inte dags för livslånga kompetenser, istället för märkliga mål? Stefan Lindgren, Maria Ehlin Kolk, Peter Svensson, Martin Wohlin* 15:00 16:00 C2 162 Njurbiopsi vid systemsjukdomar Vad har vi att vinna och vad kan vi förlora? Iva Gunnarsson*, Mårten Segelmark, Björn Peter, Johan Mölne, Christopher Sjöwall sektion för reumatologi 15:00 16:00 A3/4 163 Bridging socioeconomic health inequities with quality indicator data Hans Thulesius*, Shlomo Vinker sektion för allmänmedicin 15:00 15:30 A5 164 Samtal med Gabriel Wikström om stigma och psykiatri Ullakarin Nyberg*, Gabriel Wikström sektion för psykiatri 15:00 16: Ensamkommande flyktingbarn belastning eller tillgång. Lars Joelsson*, Roya Rashidi, Carl-Magnus Forslund, Anna Jakobsson sektion för barn- och ungdomspsykiatri 15:00 16:00 A2 145:I En värdefull vård, del II: Hur ökar vi insatserna av prevention i hälso- och sjukvården? Peter Friberg*, Anna Kiessling, Håkan Sörman 145:II En värdefull vård, del II: Managementtrender i hälso- och sjukvården. Hur ska vi förhålla oss? Karl Sallin *, Elin Funck, Per Anders Flordal 15:00 16:00 C1 167 Arbetar vi olika med levnadsvanor i USA och Sverige? Lars Jerdén, Lars Weinehall*, Helene Johansson, James Dalton kommitté för prevention 15:00 16:00 35/ Hur kan allmänläkare påverka ITsystemen i vården? Anne Björk*, Johanna Hellberg, Ingrid Eckerman, Martin Wehlou, Martin Fredriksson, Robert Kovacs sektion för allmänmedicins IT-råd 15:00 16:00 24/ Smittskyddsdiagnostik snabbt och rätt med dagens nya metoder. Karin Tegmark Wisell *, Thomas Tolfvenstam, Tore Lier, Mia Brytting Arrangör: Folkhälsomyndigheten 16:30 17:30 A5 180 Litiumbehandling Effekter, risker och alternativ Lena Backlund*, Carl-Gustaf Elinder, Mikael Landén sektion för psykiatri och SLS sektion för njurmedicin 16:30 17:30 A2 181 Var, av vem och på vilket sätt skall de svårt skadade tas emot i framtiden? Else Ribbe*, Lennart Christiansson Arrangör: Traumacentrum Karolinska Universitetssjukhuset 181 HELIKOPTERPERSPEKTIV. Var ska svårt skadade tas emot i framtiden? Karolinska universitetssjukhusets traumacentrum arrangerar debatt kl HÄLSA PÅ FLYKT. Hur följer vi upp hälsan hos de migranter som kommer till Sverige? Ann Lindstrand, Folkhälsomyndigheten, leder en diskussion om vilka strategier som krävs för att nå ut och följa upp. 16:30 18:00 35/ Nationellt system för primärvårdskvalitet till nytta för patienten och hela sjukvården Cecilia Björkelund, Jörgen Månsson, Staffan Ekedal, Ulrika Elmroth, Jan Hasselström, Anders Olausson, Malin André * sektion för allmänmedicin 16:30 17:30 C2 183 Vad kan vi göra för att inte fortsätta underbehandla gikt? Lennart Jacobsson*, Mats Dehlin, Meliha Kapetanovic, Ylva Aurell, Stefan Bergman, Christopher Sjöwall sektion för reumatologi 16:30 18:00 C1 184 Huvud-halscancerpatienter odontologi och medicin i samverkan för bättre livskvalitet? Valentina Plazinic*, Christina Runow Stark, Jan- Michaél Hirsch, Claes Mercke, Katja Markovic Lundberg, Marie Robertsson, Larisa Birger, Göran Laurell Arrangör: Folktandvården Medicinsk tandvård, Södersjukhuset, Stockholm 16:30 18:00 24/ Kost för en hållbar hälsa och värld Bertil Hagström *, Monika Pearson, Line Gordon, Folke Tersman, Christina Karlsson Arrangör: Läkare för Miljön LfM 16:30 17:30 C3 186 Hur säkerställer vi blivande kollegors lärande i vården Truls Gårdmark*, Silvana Naredi, Karin Thörne, Stefan Lindgren, Karin Siwe, Jonas Åkeson sektion för medicinsk Utbildning 16:30 17:30 C4 187 Jämlika levnadsvanor: Dags att arbeta mer metodiskt? Lars Jerdén*, Louise Bennet, Yvonne Lowert kommitté för prevention 16:30 18:00 A3/4 191 Gold Mining Existing and Future Data Base Research Hans Thulesius*, Shlomo Vinker, Johnny Ludvigsson, Stefan Jansson, Cecilia Björkelund, Malin Andre, Jerker Karlén, Dominique Andersson Hange sektion för allmänmedicin 16:30 17: Medicinsk etik då, nu och i framtiden Göran Hermerén delegation för medicinsk etik 151 FOTO: BILDBYRÅN JOEL MARKLUND FOTO: THINKSTOCK PHOTOS

14 14 OFFICIELL PROGRAMTIDNING FRÅN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS. Program: Fredag 4 dece * Moderator SLS är förkortning för Svenska Läkaresällskapet 08:30 09:30 C2 201 Nya riktlinjer för förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom Jonas Spaak, Anders Gottsäter *, Staffan Nilsson*, Peter Nilsson, Annika Rosengren sektion för hypertoni stroke och vaskulär medicin :30 09:30 C3 202 Genusmedveten medicin om könsdiskriminering i läkarutbildningen och betydelsen av vidgade perspektiv Sara Svensson, Martin Wohlin*, Karl Stattin Arrangör: Uppsala Universitet 08:30 09:30 35/ eläkekonst kräver struktur, samverkan och styrning hur? Hearing Göran Petersson *, Nina Rehnquist, Anne Carlsson, Patrik Sundström, Morgan Eklund, Jean-Luc af Geijerstam, Mattias Agestam, Anders Carlsten kommitté för IT 08:30 09:30 INSTÄLLT 204 Patientsäkerhet för läkarstudenten och AT-läkaren LÄRA FÖR LIVET. Stefan Lindgren, som utredde läkarutbildningen på förra regeringens uppdrag, diskuterar läkarnas fortbildning i seminariet Livslångt lärande livslångt examinerande kl FOTO: MARCUS ERICSSON/BILDBYRÅN FOTO: PAX ENGSTRÖM NYSTRÖM :30 09: Vårdmötets betydelse för att skapa en mer jämlik vård Margareta Kristenson*, Pär Höglund, Björn Hansell, Åsa Andersson, Inger Ekman, Irma Lindström Kjellberg sektion för socialmedicin 08:30 09:30 24/ Vår stund på jorden, om tiden och livet som läkare Ola Björgell Arrangör: Framtidens specialistläkare (FSL) 08:30 09:30 C4 208 Tobaksförebyggande och smittskydd motiverande samtal (MI) som gemensam metod Åsa Wetterqvist*, Anders Lindberg, Astri Brandell Eklund Arrangör: Folkhälsomyndigheten VIKTIGA MÖTEN. Professor Margareta Kristenson leder en diskussion om hur vården i mötet med patienten kan göra vården mer jämlik. 08:30 16: Utbildning för chefläkare/anmälningsansvariga läkare med syfte att tydliggöra och utveckla chefläkarrollen i arbetet med att förbättra patientsäkerheten i svensk sjukvård Pelle Gustafson, Hans Rutberg *, Jörgen Striem, Gunilla Hult Backlund, Per Skude, Marion Lindh, Britta Wallgren, Eva Bjärtun kommitté för säker vård 09:45 10:45 C1 169 Varför FCTC, NCD och post2015-sdg är lika viktiga att känna till som HbA1C Ewy Thörnqvist *, Peter Friberg, Tobias Alfvén, Lars Jerdén Arrangör: Läkare mot Tobak, Tobaksfakta oberoende tankesmedja, SLS Kommitté för Global Hälsa, SLS kommitté för Prevention 09:45 10:45 35/ Etisk språkutveckling i hälso- och sjukvården Magnus Fogelberg, Monica von Heijne*, Ingemar Engström, Torsten Mossberg kommitté för medicinsk språkvård 09:45 10:45 A3/4 222 Working and learning in the service. Managing continuing professional development Janet Grant 09:45 10:45 A5 223 Psykiatri, när, var och hur? Ullakarin Nyberg*, Sandra af Winklerfelt, Per Agvald, Marie Bendix, Ola Broström, Cecilia Svanborg sektion för psykiatri och allmänmedicin C2 224 Det där med jordnötsallergi är det överdrivet eller? Magnus Wickman 09:45 10:45 C4 251 Hur beaktas jämlikhet i vårdens stöd till hälsofrämjande levnadsvanor? Maria Rosaria Galanti*, Bo Buström, Finn Rasmussen, Henna Hasson Arrangör: Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES), SLSO 09:45 10: Liv och död och alla våra möten Vad är det inom oss som orkar? Om professionell identitetsutveckling och ett hållbart yrkesengagemang. David Svaninger, Elsa Lena Ryding*, Henry Jablonski Arrangör: Medicinsk psykologi sal 32 Kurs i hjärt-lungräddning med hjärtstartare Arrangör: Riksförbundet HjärtLung och HLR-rådet 11:15 12:15 C1 232 Hur tar vi bäst hand om den benigna lätta skallskadan? Niklas Marklund*, Johan Unden, Ramona Åstrand, Catharina Nygren Deboussard sektion för neurokirurgi 11:15 12:15 C3 233 Räkna med seniorerna! Marianne Ors*, Gunnar Wetterberg, Ann Numhauser-Henning, Barbro Westerholm Arrangör: Föreningen Sveriges Äldre Läkare 11:15 12:15 A3/4 234 Akutsjukvård ett gemensamt ansvar Katrin Hruska*, Per Gyllén sektion för Akutsjukvård, SYLF 11:15 12:15 A5 235 Utmattningssyndrom En behandlingsbar möjlighet Marie Åsberg*, Ingibjorg Jonsdottir, Kristina Glise, Alexander Wilczek sektion för psykiatri och allmänmedicin 11:15 12:15 C4 237 Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 dagens utmaning, morgondagens möjlighet Margareta Kristenson*, Luke Clancy, Göran Boëthius, Lina Glans, Eva Olofsson Arrangör: Läkare mot Tobak, Tobaksfakta oberoende tankesmedja, SLS och SLF 11:15 12:15 C2 238 Socialstyrelsens nationella riktlinjer så kan de göra primärvården mer jämlik Irene Nilsson Carlsson*, Karin Träff Nordström, Eva Karlsson Holm, Therese Eklöv, Anne Carlsson Arrangör: Socialstyrelsen