Minal komiker AV-nummer: 100009tv4 sas Programmanus Röst: /Programvinjett/ Minal är datorprogrammerare på dagarna och ståuppare på kvällarna. /Miljö: På en scen står ståupparen Minal och pratar/ Det är jag som är Minal och det är mig kamerateamet förföljer. Ni undrar säkert varför... och det gör jag också! Hej, det är Minal. Tjena. Den är klar, så jag kommer in i dag och spelar in den. /Vid en porttelefon utanför Radio Uppland i Uppsala./ Röst: Radio Uppland. Hej, det är Minal. /Pratar medan hon hänger av sig ytterkläderna. En man kommer och öppnar en glasdörr./ Jag har försökt att vara rolig ända sen jag var liten. Jag har hållit på att skoja i klassrummet, och så där. /De går i en korridor fram till en studio./ Skylt RADIOSTUDION /Miljö: Ute. Minal talar i en mobiltelefon/ /Minal går in och sätter sig i studion, tar på sig lurarna och fortsätter berätta./ Jag har försökt läsa på indisk engelska under engelsklektionerna och räckt upp handen och sagt roliga saker till fröken. /Minal pratar i mikrofonen./ Hallå, hör du mig? "Testing the microphone." "I'm Minal. Do you hear me?" /Vi ser teknikern bakom sitt bord. Vi ser Minal genom rutan inne i inspelningsstudion.ljudteknikern ställer in inspelningsnivåerna för Minals röst./ Det kanske är för att man sagt nåt roligt när man var liten och fått den här responsen som jag har fortsatt med det här. Det kan vara så att jag har sett de goda effekterna. När jag var liten minns jag de tuffa killarna som tjejerna drömde om. Dem blev jag polare med, för jag kunde skoja med dem. Vi hade kul ihop. Programmanus till Minal komiker 1
Teknikern: Producenten: Teknikern: /Miljö: Kontrollrummet, växlar med närbilder på Minal, när hon läser in. Hon gestikulerar och är inne i sin text när hon läser./ När en katt har ner en marmeladburk från bordet är den gullig. När man själv gör det är man en slarver. Men Minal. Hoppa ner från bordet nu." /Slår i bordet./ Förlåt! Ta ett djupt andetag. Jag fattar inte att man inte kan läsa en enda mening rätt. När man tänker på Uppsala tänker man på studenter, läkemedelsföretag... Okej, en gång till, så att vi tar några röstprov. Vi kör lite till. Jag hann inte riktigt. Men de klarar sig alltid. Jag är glad att Pelle valde Uppsala. Måns med, så att allt inte blev så mesigt. Pelle = Pelle Svanslös ur barnböckerna om en katt i Uppsala Snipp, snapp, snut, ett kåseri är slut. Jag är glad att Pelle valde Uppsala. /Sitter i kontrollrummet och lyssnar av inspelningen. Signaturmusiken läggs på./ /härmar sig själv/ "Jag kan faktiskt tycka..." /Miljö: Ombord på ett tåg. Minal sätter sig/ I kåserier behöver inte skämten komma lika tajt. Kåseri = personlig och lite rolig berättelse Det kan vara nåt som är mer tänkvärt och inte resultera i nåt skämt. Det kan vara småenkelt, småroligt. Igenkänning av en situation. I stand-up ska det vara ett skratt var tjugonde sekund. Det är det som gör att det krävs otroligt mycket i stand-upen. stand up = stå upp komik Minal /upprepar/: Ett skratt var tjugonde sekund. /Bläddrar i en tidning./ Har de inte roliga historier i såna här? Min dröm när jag var liten var att skriva pratbubblor till Kalle Anka. Jag tycker om (sådana här) korta (skämt): "Vänd dig om, tant Astrid." Programmanus till Minal komiker 2
"Varför det?" "Jag vill se din ungdom. Pappa säger att du har den bakom dig." Minal /beställer/: OM ATT SKRIVA /Miljö: Kafé med disk med semlor, kärleksmums och olika bakverk./ Jag skulle vilja ha en kärleksmums och en caffè latte. /Bilder på hur det blir en latte med kaffepulver, vatten, mjölk i kaffemaskinen och på glaset med den skummande latten. Över till ett kollegieblock som Minal skriver i. Hon tittar upp./ Alltid när min storebror är ute och reser då tror han att pappan är med för att bära väskor. Kan man ha det så? Som komiker måste man hela tiden komma med nya skämt. Som ståuppkomiker ska det gärna vara aktuellt. Det kan vara pressande när jag går upp på scenen och så har nån hört mig förut och tänker: "Nej, ska hon dra det där igen!" /Hon provar ett skämt vid kafébordet./ Och min brorson till mig: "Faster, min storebror har åkt till Paris." Och jag: "Men det var väl bra." "Ja. Och pappa fick följa med." "Det var väl bra." "Ja. Nån måste bära väskorna." /Skrattsalvor från skrattande kafégäster./ Det finns andra saker, som andra generationens invandrare. Jag är indier. Där är det mycket bilden av invandrare. Det är oftast förortsinvandrare. Man ska vara analfabet. Det ska vara synd om en och "stackars, stackars dig". Den bilden skulle jag vilja påverka för det är inte verkligheten jag är van vid. /Miljö: Minal på en stand up scen med en mikrofon i handen./ Indier i Indien har fått en rolig bild av hur svenskar ser ut. De tror att alla svenskar har batiktröja, dreadlocks och pannband. Och jag: "Nej, svenskar ser inte ut så." Och de: "But look at tennis player Björn Borg." Gärna budskap, men det måste vara roligt /Miljö: Kaféet. Minal sitter vid ett bord./ Även om det är budskapen som motiverar mig så måste jag ju tänka på att jag anlitas för att roa folk. Man kan inte pådyvla folk alltför mycket åsikter. Det måste vara roligt. Programmanus till Minal komiker 3
Det passar inte om jag på ett bröllop där de äter rådjurssadel börjar gå igång på vegetarianism. Det kan bli lite fel. MAMMA /Miljö: Gungor i en lekpark, snö. Minal sitter i en gunga och gungar./ Min mamma älskade att gunga. Då hon var på en lekpark var det bara barn och hon. Föräldrarna i kvarteret sa: "Titta, nu är fru Divila ute och gungar igen." För två år sen fick jag veta att min mamma skulle dö i cancer. Det var ingenting man kunde göra åt saken. Jag hade vetat i ett år att hon hade cancer men då visste vi att det inte gick att göra nåt. Det var den absolut jobbigaste perioden i mitt liv för mig och hela min familj. Jag och min mamma var verkligen bästa vänner. Det var i ett halvår som vi visste vart det barkade hän /Bild: tom gunga./ Mitt i allt som hände började Minal att skriva Det låter konstigt, men då började jag skriva kåserier. Parallellt skrev jag kåserier och försökte hitta på skämt och se roligheter i vardagen. Underligt nog funkade det. KOMEDIKLUBBEN När man hamnar i en sån där situation där man... brottas med liv och död... då får man ett perspektiv till sig själv och sin roll i världen. Därför kan jag känna att det är min plikt... Alla vi människor som lever måste ta tillvara på livet just för dem som inte lever. Jag är väldigt lik min mamma, så många känner att hon lever vidare med mig. De ser min mamma i mig. Det är en rätt kul tanke. Om jag står på scen, om jag skämtar eller om jag njuter av livet, då känner jag att hon gör det via mig. Jag känner lite att min mamma lever genom mig. /Minal hoppar av en gunga och går ur bild./ /Minal på väg mot kameran./ Nu är det bara några timmar kvar tills jag ska uppträda på Victoria. Det är en ståuppklubb som jag och några andra har startat. Det är skönt att ha en egen klubb att uppträda på för då kan man utvecklas i sin egen takt och göra vad man vill. Vi är sju kvinnor som har startat komediklubben. Programmanus till Minal komiker 4
Det är skönt att kunna visa att: "Titta, här är vi!" Det finns ju bra många andra kvinnliga komiker än vi. Vi försöker ta in dem också och försöker visa att det finns många kvinnliga komiker. Tyvärr syns inte det. På TV ser man sällan kvinnliga komiker eller manusförfattare. Det är synd att det är en sån brist överallt. EN TIMME KVAR TILL KVÄLLENS FÖRESTÄLLNING /Minal med trafik i bakgrunden på väg mot kameran./ Nu är jag på väg till Victoria komediklubb. Jag känner mig tom i huvudet. Det har varit en lång dag. Det är bra. Då hinner man fokusera ordentligt direkt innan. Vi får se hur det går. Det är så innan. Man vet inte var man landar. /Skylten VIKTORIA hänger ovanför ingången till lokalen. Minal bjuder in./ Här är det. /Miljö: Omklädningsrum med orangefärgade skåp. Minal byter kläder och sminkar sig./ Det är viktigt att man tänker på hur man presenterar sig själv. /Minal står framför en spegel och pratar med sin spegelbild./ Det bästa är att vara så naken som möjligt för publiken så att de känner att man är ärlig. Kortärmat, kanske. Inte för mycket krimskrams som tar bort fokus. Det är bara jag. Håret är borta, inga glasögon som skymmer. Inget. Jag fick blackout en enda gång. När jag skulle säga poängen, så glömde jag bort den. Helt otroligt. I början hade det gått så bra, men då tappade jag publiken. De var så oroliga för mig. Jag kom på vad jag skulle säga efter 20 sekunder men den där osäkerheten man visar när man... som man visar, gör att publiken tappar förtroendet. Då är det kört. Då står man där. /Repeterar framför spegeln/ Basröst. Trygg. Lugn. Hej. /Djupandas, gör mungymnastik/ Det bästa är att spela så självsäker och trygg som möjligt. Presentatör: /Miljö: Klubblokalen med bord och sittande publik./ /från scenen/ Hjärtligt välkomna till Victoria komediklubb, eller "Vikk". /Minal står vid en bardisk och övar tyst in i det sista./ Programmanus till Minal komiker 5
Presentatör: Presentatör: Vi kör vidare. Den här tjejen... Varför jag var inne på Djurgården är för att hon kommer från en plats jag sällan åker till... /Minal står kvar och vi ser en Minal i orangefärgad sari som gör yogarörelser. Presentatören höjer rösten... / Det är ingen mindre än Minal Nygårds! /Applåder!/ /väntar ut applåderna/ Ni är underbara. I love you. /Tittar på någon speciell person./ I love you, too! /Skratt./ Minal är det svenska uttalet på mitt namn. Det indiska uttalet är "Minulu". "Minulu Shantilal Parekh". Då jag gifte mig blev det: /med indiskt uttal/ "Minulu Shantilal Parekh... /sv. uttal/ Nygårds". /Närbild Minal./ Jag trodde inte att jag hade ett större bekräftelsebehov än andra men jag börjar inse att jag antagligen har det. Inte vem som helst vill ställa sig på en scen med en mick och försöka roa en hel publik. Det är en kick att prata i radio, få folk att höra vad jag säger, få folk att skratta... Jag får inse att jag har ett bekräftelsebehov. Jag har det. Jag vill ses. Jag vill att alla ska se mig, älska mig, höra mig. Tror jag... Röst: Det är nyttigt att skratta. /Slutvinjett./ Programmanus till Minal komiker 6