www.molndal.se /plan Mölndals stad 2016 2018
Mölndals stad ligger söder om Göteborg och hade vid halvårsskiftet 2015 en befolkning på 63 089 personer. Under 2016 planerar staden att producera kommunala tjänster för ungefär 4,1 miljarder kronor och det ekonomiska resultatet beräknas till 25,9 miljoner kronor. År 2016 betalar Mölndalsborna, enligt beslut i kommun- och regionfullmäktige, 31,74 kronor per intjänad hundralapp i skatt, varav 20,26 kronor till Mölndals stad och 11,48 kronor till Västra Götalandsregionen. Av 100 kronor i kommunalskatt planeras 83 kronor till skola, vård och omsorg, 4 kronor till gator, parker och kollektivtrafik, 4 kronor till kultur- och fritidsverksamhet och 9 kronor till räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd, planverksamhet samt övrigt. Omslagsbild: Mölndals stadshus Foto: Sonja Skäär
INNEHÅLL INLEDNING Mölndals stads organisation 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Programförklaring Majoritet Mölndal 4 Hållbar utveckling 7 processen 10 VISION OCH KF-MÅL 11 EKONOMISK ÖVERSIKT 15 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 24 VERKSAMHET PER NÄMND Byggnadsnämnden 26 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder 27 Kultur- och fritidsnämnden 29 Miljönämnden 31 Skolnämnden 32 Social- och arbetsmarknadsnämnden 34 Tekniska nämnden 36 Utbildningsnämnden 38 Vård- och omsorgsnämnden 40 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Resultatbudget/plan 2016 2018 42 Kassaflödesbudget/plan 2016 2018 42 Balansbudget/plan 2016 2018 43 Noter 44 INDIKATORER TILL KF-MÅLEN 46 INVESTERINGAR Investerings- och exploateringsbudget/plan, objektsvisa anslag samt nämndanslag för inventarier med mera 52 Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan 60 ÖVRIGT Styrprinciper för Mölndals stad 69
INLEDNING Mölndals stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisorerna Valberedningen Stadsledningsförvaltningen Serviceförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltning, plan och exploatering Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Arbetsgivar- o. organisationsutskottet Näringslivsutskottet Planeringsutskottet Serviceutskottet Förbo AB 27,6% Kvarnfallet Mölndal AB 100% Kultur- och fritidsförvaltningen Miljöförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Mölndal Energi AB 100% Mölndal Energi Nät AB 100% Skolförvaltningen Skolnämnden Mölndalsbostäder AB 100% Faren Fastighets AB 100% Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen Social- och arbetsmarknadsnämnden Byggnadsnämnden Gunnebo Slott och Trädgårdar AB 100% Tekniska förvaltningen Tekniska nämnden Mölndals Parkerings AB 100% Utbildningsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden MölnDala Fastighets AB 100% Valnämnden Mölndals Centrum Koljan 1 Fastighets AB 100% Överförmyndarnämnden Mölndals Centrum Karpen 12 Fastighets AB 100% Mandatfördelning 2014 2018 S 18 M 14 MP 7 FP 6 SD 6 V 4 KD 3 C 3 Mölndals Centrum Byggnads Fastighets AB 100% Affärsfastigheter i Mölndal AB 100% Mölndals Centrum Fiskarna KB 100% 2
INLEDNING Tillsammans gör vi mycket möjligt! Stadens budgetprocess innebär att kommunfullmäktige i juni tar ställning till verksamhetens ekonomiska utrymme för det närmast kommande året. Det sker i form av beslut om de så kallade utgiftstaken. Utgångspunkten är att dessa därefter endast ska påverkas genom justeringar av mer teknisk natur. Sedan det beslutet togs har det skett stora försämringar av kommunernas ekonomiska läge, främst under planperioden, men även avseende 2016. Prognosen över rikets skatteunderlag har försämrats men även Mölndals utfall i skatteutjämningen samt prognosen över den egna befolkningsutvecklingen under 2015. Vid utgiftstaket bedömdes resultatet till 34 mnkr 2016, med då kända förutsättningar, vilket därefter alltså försämrats till 26 mnkr. De största försämringarna av prognoserna har dock skett på planåren med anledning av en betydligt lägre medelskattekraft i riket. förslaget för planperioden innehåller ekonomiska justeringar kopplat till verksamhetsförändringar i form av till exempel volymförändringar, effekter av investeringar, ökade kapitalkostnader och andra tillskott. Under 2017 har det, som tidigare aviserats i plan, lagts in en neddragning motsvarande en procent av respektive kommunbidrag som ska uppnås genom metodutveckling och smarta lösningar. Senast en sådan faktor lades in var 2014 med planen att återkomma efter tre år. Nu väljer vi att i likhet med många andra kommuner, övergå till en årlig faktor. Från och med 2018 läggs det därför in en förändringsfaktor motsvarande 0,5 procent av kommunbidraget. Intäktsfinansierade verksamheter som lokalförsörjning, serviceförvaltning och IT ska genomföra motsvarande förändring inom sin verksamhet och därmed hålla nere sina prisjusteringar motsvarande samma procentsatser. När det gäller investeringarna står sig beslutet från i våras och bara ett par objekt har tillförts. Det gäller ett utrymme för lokalanpassningar och inventarier för etablering av nya boenden inom social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde. Det gäller redovisningen av Mölndals innerstad, Foto: Hans Wretling senareläggning av Stallbackens förskola och tidigareläggning av byte konstgräs vid Lindevi. Därutöver är det korrigeringar i form av förändringar mellan åren. Det är viktigt att framhålla att Majoritet Mölndal följer den programförklaring som antagits av kommunfullmäktige. Vi har redan fattat ett antal beslut för att förverkliga den, fria resor för 65+ inom kollektivtrafiken, förändrad resursfördelningsmodell i skolan, investeringsbeslut om sporthall i Lindome är några sådana. Vi jobbar just nu med en metodutveckling inom vård och omsorg där vi vill införa hemlagad mat inom hemtjänsten. För oss är det viktigt att få kontroll över verksamheten och lyfta på alla stenar innan vi gör större förändringar. Jag kan idag se flera orsaker till att verksamheten inte är så effektiv som vi önskar. Anledningen till dessa är den förda politiken där man valt att styra enbart med budget och inte tagit tillräckligt stor hänsyn till verksamhetens utmaningar. Självklart vill vi också göra politiska prioriteringar i framtidens verksamhet. Men det är inget hastverk utan ska noga utredas och ske i dialog med verksamheten. Slutligen så vill jag kommentera en av vår tids största utmaningar. Jag har varit och besökt övernattningsplatser för de ensamkommande flyktingbarn som kommer till Mölndal. Det jag sett är ett enastående bevis på att människan är hjälpsam och solidarisk. När nöden är som störst är människan som bäst! Både i stadens egen regi och inom kyrkan och frivilligorganisationer har vi människor som ställer upp och hjälper till när trycket är som hårdast. Snabbt löser man 10 12 sängplatser på en eftermiddag. Fixar fram madrasser, kuddar, hygienartiklar. En inköpsrunda så är frukosten fixad; mjölk, bröd, ost och lite annat. En stor eloge till alla som ställer upp och hjälper till att göra barnens flykt lite mänskligare, lite varmare. Mjölken är egentligen ingenting, inte frukosten heller. Tandborsten betyder nog inte så mycket den heller. Det är medmänskligheten som räknas. Våra varma hjärtan och våra leenden, vårt sätt att ta emot dessa barn. En kram, en tröstande klapp på kinden. Att bara finnas där, kunna berätta att de ljud som finns utanför är ljud från tåg, bilar, lyftkranar. Det är inga bomber, inga kulsprutor som låter. Människorna som ropar är inga människor som jagar barn på flykt, det är människor som spelar fotboll och leker tillsammans. Att finnas där och förklara det för dessa barn som flytt till oss betyder mycket. Tillsammans gör vi Mölndal till en bra plats att leva och bo på. För er som tror att detta innebär undanträngningseffekter i vår budget kan jag säga att vi hittills har klarat oss utan det! Frågan är hur dessa människor klarar sig utan oss? Tillsammans gör vi så mycket möjligt och är varandras förutsättningar! Marie Östh Karlsson (S), Kommunstyrelsens ordförande 3
INLEDNING Programförklaring Majoritet Mölndal Förord Mölndal ska styras med tydliga mål. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna är tillsammans den styrande majoriteten i Mölndal mandatperioden 2014-2018. Vi, Majoritet Mölndal, menar att en god ekonomi i samspel med ekologiska och sociala ramar är förutsättningar för ett gott samhälle. Med vår programförklaring vill vi visa vår gemensamma politiska inriktning och på vilket sätt vi strävar mot ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart Mölndal. Vi bär på en framtidstro. Det finns mycket positivt att bygga vidare på och stora möjligheter till ett gott liv för stadens invånare. I Mölndal finns stad och land, en rik historia och mångfald bland invånare och näringsliv. Den livfulla stadskärnan stärker hela Mölndals utveckling och förstärks med attraktiva stadsdelar. Genom att förtydliga och utveckla stadens bidrag till Göteborgsregionens kommunalförbund och Västra Götalandsregionen stärks vi och vår omvärld. Vi ska ta tillvara på de goda förutsättningarna och utveckla ett jämlikt och jämställt samhälle där ekonomin blomstrar. Utgångspunkten för programförklaringen är Mölndal Vision 2022 med de tre fokusområdena. Här beskrivs hur vi kommer att utveckla verksamheten de kommande åren. Programförklaringen är utgångspunkten för det årliga budgetarbetet och för styrningen av stadens förvaltningar och bolag. Med programförklaringen styr vi mot visionen som sammanfattas: Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Demokrati Vi människor har lika värde, rättigheter och skyldigheter. Samhället och dess verksamheter ska därför kännetecknas av jämlikhet och jämställdhet. Människor ska bemötas på ett värdigt sätt. För att detta ska kunna bli verklighet krävs bland annat att de ges möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Verksamheter som är gemensamma behöver medvetet sträva efter rättssäker och kostnadseffektiv service och myndighetsutövning. Arbetet måste bidra till inkludering. Det krävs kort sagt en levande demokrati! De yngsta har små möjligheter att påverka. Barn är också medborgare, men saknar rösträtt och blir sällan tillfrågade. Att utgå från ett barnperspektiv syftar till att tillgodose barnens behov och se till att deras rättigheter tas till vara. Begreppet kan både gälla barnets egna perspektiv och ett perspektiv med barn i fokus. Ett sätt att stödja en rättsäker och hållbar samhällsutveckling är att förtydliga sociala krav i upphandlingar. Kloka upphandlingar är bra för sund konkurrens, stärker det lokala företagandet och inkluderar människor som idag står utanför arbetsmarknaden. Det är också möjligt att ställa krav på leverantörer att exempelvis erbjuda praktikplatser. Välfärden vinner på att de som levererar tjänster och varor är seriösa och tar ett samhällsansvar. Bemötandeplanen beaktas särskilt och under mandatperioden ska i dialog med verksamheterna: ü Medborgardialog och lokal närdemokrati utvecklas genom fysiska och digitala former. ü Stadens beslutsprocesser bli mer transparenta. ü De Mölndalsbor som kommer i kontakt med staden ha möjlighet att påverka och erbjudas tjänster av bästa möjliga kvalitet givet de medel som står till buds. ü Staden ställa högre krav på goda arbetsvillkor och miljöhänsyn i upphandlingar av varor och tjänster. Miljö och hållbar utveckling Nästa generation ska ärva ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att ökade miljö- och hälsoproblem orsakats utanför Sveriges gränser. Detta är förpliktigande och utmanande. Människors hälsa påverkas positivt av tillgång till buller- och giftfria miljöer samt till natur- och grönområden. Minskade utsläpp av växthusgaser kräver energieffektiviseringar, satsningar på förnyelsebara bränslen och energiformer. Trenden med ökade utsläpp från trafiken måste brytas och verksamheter lokaliseras så att hållbara transporter är möjliga. I arbetet med den kommande Översiktsplanen kommer vi särskilt att beakta att det utvecklas en bra balans mellan stadsmiljö och gröna, naturnära livsmiljöer. Stadsutvecklingen sker i enlighet med Mölndal Vision 2022. Vi bevakar särskilt att bostadsbeståndet utvecklas mot en bra balans mellan olika upplåtelseformer, vilket innebär en tredjedel hyresrätter, en tredjedel äganderätter och en tredjedel bostadsrätter. Ungdomars möjlighet till insteg på bostadsmarknaden ska förbättras. Vi har redan beslutat om en satsning som ger äldre Mölndalsbor fria resor med kollektivtrafiken. Vår strävan är att uppmuntra allt fler till goda och hållbara resvanor. Vi kommer att öka fokus på stadens arbete med miljömålen genom att utveckla uppföljningen. Under mandatperioden ska vi särskilt fokusera på att i dialog med verksamheterna: 4
INLEDNING ü Förbättra arbetet med införandet av förnyelsebara energiformer och ett energieffektivt byggande. ü Minimera förekomsten av farliga ämnen i barns vardag. ü Öka andelen ekologisk och närproducerad mat i stadens verksamheter. ü Öka tillgängligheten till grönområden i alla våra kommundelar. ü Främja stadsnära odlingar i tätbebyggda områden. ü Uppmuntra hållbara transportmöjligheter vilket inkluderar gång- och cykeltrafik samt närhet till kollektivtrafik. För att lyckas krävs bland annat ett aktivt arbete i de regionala organ som hanterar infrastrukturfrågor. Näringsliv, kultur och fritid En hållbar samhällsutveckling kräver partnerskap mellan offentliga verksamheter, civilsamhället och näringslivet. Kommuner kan bidra till utvecklingen genom lättillgänglig service och stöd till samverkan. En väg in! Vi människor behöver meningsfull sysselsättning och ett arbetsliv som ger oss möjlighet att växa. Vi behöver ges möjligheter att pröva nya tankesätt, idéer och lösningar. Ett starkt näringsliv och ett livaktigt kultur- och fritidsliv är förutsättningar för att dessa behov ska kunna tillgodoses. Vi har redan lämnat ett uppdrag om att se över hela Mölndals stads behov av sporthallar. Under mandatperioden ska vi särskilt fokusera på att i dialog med verksamheterna: ü Utveckla inbjudande mötesplatser och förenkla samverkan mellan olika aktörer som vill medverka till att utveckla och förbättra vår stad. ü Ge föreningsliv och studieförbund bättre möjligheter att medverka i och bidra till stadens folkhälsoarbete och utveckling. ü Samarbeta med näringslivet och GR för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen och inkludera fler på arbetsmarknaden genom att exempelvis främja sociala företag. ü Ge fler Mölndalsbor möjlighet att vara delaktiga i stadens kultur- och fritidsliv. Barns och ungdomars egna initiativ ska särskilt främjas. ü Utveckla en modern biblioteksverksamhet med hög tillgänglighet. ü Utveckla tillgängligheten till kulturskolan. ü För allas delaktighet uppmuntra utvecklingen av och öka tillgängligheten till fritidsområden och idrottsplatser. ü Öka samutnyttjandet av stadens lokaler för att därigenom bredda utbudet av kultur- och fritidslokaler. Lärande Vi har tillsammans ansvar för att barn och unga är delaktiga och mår bra. En nyckel till framgång är att utveckla skolor där trygga elever når goda resultat. Elever behöver få stöd och stimulans utifrån sina individuella behov. Detta kräver fler vuxna i skolan och förbättrat stöd till elever med och utan svenska som modersmål. Det finns ett samband mellan utbildning och sysselsättningsgrad. Många som inte klarat skolan hamnar i arbetslöshet. Ett sätt att stärka människors möjligheter att få jobb är att utveckla vuxenutbildningen. Utbildning är ett av flera områden som delvis samordnas på regional nivå, vilket ställer krav på samverkan. I Mölndal får skolorna medel enligt en intern modell för resursfördelning som inte tar tillräcklig hänsyn till elevernas olika förutsättningar. Ett utredningsuppdrag har lämnats med syftet att införa en viktad modell. Under mandatperioden ska vi i dialog med verksamheterna: ü Öka antalet vuxna i skolan och se över fritidshemsverksamheten. ü Minska gruppernas storlek i förskolan. ü Se över modersmålsundervisningen och arbetet med att stödja berörda elever. ü Fatta ett inriktningsbeslut om att utveckla gymnasieverksamheten i Mölndal. ü Uppmuntra en utveckling av vuxenutbildningen genom exempelvis fördjupad samverkan med andra aktörer. Omsorg När vi har behov av stöd ska samhället finnas där. Omsorgen får då stor betydelse för livskvaliteten. Välbefinnandet påverkas av många olika saker såsom hur och var vi bor, tillgången till djur och natur samt inflytande och trygghet. Tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter är också av vikt. Under mandatperioden ska vi i dialog med verksamheterna: ü Utveckla och erbjuda möjligheter till omsorg under dygnets alla timmar för de grupper som efterfrågar en sådan tjänst. ü Utvärdera verksamheternas kvalitet inför kommande beslut om fortsatt inriktning och ambition. ü Sträva efter ett utbud som tillgodoser olika bostadsbehov. ü Fortsätta utvecklingen av familjecentraler som är en viktig förebyggande verksamhet. ü Fokusera på att det serveras god och näringsriktig mat i stadens verksamheter. 5
INLEDNING Programförklaring Majoritet Mölndal Staden som arbetsgivare Arbetsvillkor påverkar förutsättningarna för att kunna erbjuda god service. Kvaliteten förbättras när medarbetare får chansen att bidra till verksamhetsutveckling. Fler människor söker sig till organisationer med utvecklingspotential. Kompetenta och skickliga chefer, ledare och medarbetare är en framgångsfaktor. Satsningar på exempelvis jämställdhet och hälsofrämjande åtgärder ökar organisationers attraktivitet. En långsiktigt hållbar personalförsörjning kräver också att unga attraheras. Genom att erbjuda feriejobb får unga en inblick i verksamheten och samtidigt ökad arbetslivserfarenhet. Under mandatperioden ska vi i dialog med verksamheterna särskilt fokusera på att: ü Fler medarbetare ska få rätt till heltid med möjlighet till deltid. På lång sikt är ambitionen att alla ska erbjudas denna möjlighet. ü Uppmuntra till hälsofrämjande åtgärder och långsiktigt jobba för att minska sjukfrånvaron. Särskilt fokus på vård- och omsorgsförvaltningen. ü Pröva nya arbets- och verksamhetsmodeller som stärker arbetsmiljö och inflytande för medarbetare. ü Utveckla en plattform för ledarskap med fokus på chefernas kompetens och förmåga att utöva ett gott ledarskap. ü Öka andelen unga som får möjlighet till feriejobb inom stadens verksamheter. ü Stödja stadens medarbetare i deras arbete utifrån bemötandeplanen. Tillsammans för ett bättre Mölndal Det ni nu har läst är Majoritet Mölndals programförklaring, en bas för den kommande mandatperioden. En del har vi redan gjort, andra saker är på gång. Några saker kommer att genomföras under senare delen av mandatperioden. Vi kommer att återkomma till programförklaringen, konkretisera den och aktivt följa upp den. Den kommer att kräva hårt arbete av oss politiker och av stadens verksamheter, men samtidigt ge Mölndalsborna nya möjligheter. Nu vill vi tillsammans med er alla arbeta för ett bättre Mölndal! Mölndal den 8 december 2014 Marie Östh Karlsson (S) Ulrika Frick (MP) Marie Lindqvist (V) Peter Berg Johnson (KD) 6
INLEDNING Hållbar utveckling År 1987 presenterades FN:s så kallade Brundtlandkommission rapporten Vår gemensamma framtid. Rapporten framhöll att en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Många av de resonemang som fördes påverkar samhällsplanering i och utanför Sverige. Utveckling i hållbar riktning kräver uthålligt arbete grundat på en helhetssyn där olika perspektiv beaktas och vävs samman. Den goda ekonomiska hushållning som ska eftersträvas enligt svensk kommunallag kan ses som en förutsättning för hållbarhet. Nuvarande och kommande generationer ska uppleva Mölndal som en bra plats att leva på. Mölndal Vision 2022 pekar ut riktningen. Den är ett resultat av omvärldsanalyser, politiska viljeinriktningar och dialoger med människor som bor och verkar i Mölndal. Visionen lyfter fram sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner av hållbarhet, perspektiv som sinsemellan är beroende och förstärkande av varandra. En försvårande omständighet är att potentiella kostnader och intäkter inte nödvändigtvis synliggörs hos en och samma aktör. Exempelvis kan hälsoeffekter till följd av miljöförbättrande åtgärder som kommuner genomför resultera i lägre kostnader för landstingen, allt annat lika. Tidiga insatser inom förskola och skola kan visserligen leda till resursbesparingar i kommunen, men i huvudsak påverkas ekonomin i andra sektorer, till exempel hälso- och sjukvården och kriminalvården. I denna budget fastställs mål för verksamhet och ekonomi. De utgår från visionen och bygger på analyser av målgruppernas behov under de närmaste åren. Kopplat till verksamhetsmålen ges i vissa fall uppdrag rörande utveckling av metoder och modeller. Syftet är att åskådliggöra prioriteringar och främja effektivisering av processer utifrån behov snarare än organisation. Målstyrningen bidrar till utvecklingen av ett hållbart Mölndal där alla får chansen. Socialt perspektiv Social hållbarhet kan sägas handla om människors möjligheter till utveckling i samklang med omgivningen. God folkhälsa är en grund för och ett kvitto på social hållbarhet. Befolkningens sammanvägda hälsa är intressant, men också hälsoläget inom olika grupper. Kopplat till ekonomisk utveckling konstaterar Folkhälsomyndigheten att hälsa är en förutsättning för tillväxt och att tillväxten påverkar hälsoutvecklingen i befolkningen. Hälsa ökar möjligheten att kunna arbeta, vilket i sin tur innebär inkomsttrygghet, ökad konsumtion och ökat sparande. Omvänt medför ohälsa, utöver lidande, betydande kostnader. Förutsättningar för en jämlik hälsa är i fokus såväl internationellt som nationellt. Mindre skillnader gagnar alla, eftersom resurser inte behöver läggas på efterhjälpande insatser. Bland grupper som omfattas av de så kallade diskrimineringsgrunderna är ohälsan större än i andra grupper. Ibland talas om onödig ohälsa, ett begrepp för ohälsa som inte beror på individens situation, till exempel funktionsnedsättning, ålder, kön, etnisk bakgrund, religion, sexuell identitet eller könsuttryck, utan på bemötande eller miljö. I en aktuell studie från Umeå universitet kartlades alla insatser som gjorts för en grupp av individer som brottats med omfattande social problematik under uppväxten. Samhällskostnaderna för ett genomsnittsbarn fram till gymnasieskolan beräknades till 3,5 mnkr, varav den största andelen kunde hänföras till kommunen. Studien kan visserligen inte generaliseras, men den utgör ett illustrativt exempel och motiverar tidiga insatser. Den bild som ges överensstämmer med resultat från liknande studier, bland annat forskning genomförd av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. I Mölndal är utbildningsnivån, medianinkomsten, medellivslängden och den självskattade hälsan hög i jämförelse med länet och riket. Arbetslösheten och ohälsotalen är samtidigt lägre. Den övergripande bilden är positiv, men det förekommer undantag. Exempelvis finns väsentliga skillnader mellan olika geografiska områden samt mellan kvinnors och mäns villkor. Förhållandena har fått genomslag i denna budget genom verksamhetsmål och ekonomiska prioriteringar. Sektorns utmaningar ställer krav på metodutveckling och budgeten innehåller därför bland annat uppdraget att undersöka sociala investeringar som modell för att utveckla arbetet med förebyggande insatser. En SKL-rapport från 2015 ger vid hand att många kommuner för närvarande bedriver ett sådant utvecklingsarbete. Forskningen visar att en lyckad skolgång är en viktig förutsättning för att en person ska kunna fungera i samhällslivet och försörja sig själv. Utbildning är följaktligen en faktor som starkt påverkar hälsan. Omkring en fjärdedel av Mölndalseleverna uppnår inte målen i alla ämnen i årskurs 9 och resultaten varierar mellan skolor. Fler flickor än pojkar uppnår målen samtidigt som fler pojkar känner sig förväntansfulla inför framtiden. En allt större utmaning är att ge nyanlända elever de verktyg som krävs för att de ska få nödvändiga kunskaper så att de kan etablera sig i samhället. Försäkringskassan och sjukvården rapporterar om en stor ökning av antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa bland unga kvinnor i åldrarna 20 39 år. I gruppen ingår såväl personer med stark etablering på arbetsmarknaden och betydande eget inflytande över sin arbetssituation, som personer utanför arbetsmarknaden. Kvinnor i omsorgsyrken är överrepresenterade. Nästan en fjärdedel av Mölndals befolkning har svårt att lita på andra. Detta gäller framför allt grupperna unga och äldre kvinnor. Var åttonde person i gruppen över 65 år uppger att de har ett nedsatt välbefinnande. Bland de äldre uppger närmare fyra av tio ett lågt socialt deltagande och många har avstått från att gå ut på grund av rädsla. Ett sätt att motverka otrygghet är att främja tillit och förtroende mellan människor, vilket kan främjas genom exempelvis samverkan med civilsamhället. Det finns samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Att röra sig regelbundet under dagen är angeläget i alla åldrar för att minska vällevnadssjukdomar. En majoritet av Mölndalsborna är fysiskt aktiva, men många tonåringar når inte upp till rekommenderad mängd fysisk aktivitet per dag. Mer än varannan man är överviktig. 7
INLEDNING Hållbar utveckling Ekologiskt perspektiv Miljöfrågor är samhällsfrågor. Följaktligen finns inga heltäckande eller enkla modeller för att värdera hållbar utveckling utifrån ett specifikt miljöperspektiv. Det är dock ställt bortom rimligt tvivel att samhället vinner på att möta utmaningar genom att agera proaktivt idag istället för reaktivt i morgon. Ohållbara påfrestningar på planeten i form av resursanvändning, spridning av avfall och gifter med mera ger sämre förutsättningar för framtida välfärd. Professor Johan Rockström tillhör dem som framhåller att vi redan har en global krissituation, men han menar samtidigt att en omställning till en hållbar välfärd fortfarande är möjlig. Vad gäller det kanske mest allvarliga miljöproblemet, klimatförändringen, är bedömningen att den nödvändiga omställningen endast kräver små försämringar av dagens levnadsstandard och då för människor i rikare länder. Den FN-studie som populärt brukar benämnas Sternrapporten beskriver ekonomiska konsekvenser av vägval med avseende på den globala uppvärmningen. Klimatförändringarna kommer att påverka grundläggande levnadsförhållanden som tillgång till vatten, matproduktion och miljö. Hundratals miljoner människor kan komma att utsättas för hungersnöd, vattenbrist och översvämningar. Bedömningen är att ett passivt förhållningssätt medför en risk som minst motsvarar en femprocentig förlust av världens BNP per år, för all framtid. Kostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser och därmed undvika klimatförändringarnas värsta följder, kan däremot begränsas till cirka en procent av världens BNP per år. Dessa kostnader kan dessutom på lite längre sikt ses som investeringar som kan vara lönsamma i sig. Riksdagen har beslutat att Sverige ska lösa miljöproblemen nu och inte lämna över dem till kommande generationer. Detta ska ske utan att ökade miljö- och hälsoproblem orsakas utanför landets gränser. Det ekologiskt hållbara samhället beskrivs genom 16 nationella miljömål. Mölndals lokala miljömål utgår från de nationella och tar sikte på år 2022 för att stödja förverkligandet av visionen. handlingen inkluderar inte explicit dessa mål. KF-mål nr 9 länkar dock samman budget- och miljömålsdokumenten genom att uppföljningen av miljömålen utgör en aggregerad indikator. En sammanfattning av Mölndals lokala förutsättningar ges nedan. Mer utförlig information återfinns i nämnda miljömålsdokument samt i stadens energi- och klimatplan och naturvårdsplan. De totala växthusgasutsläppen i Mölndal har minskat med över 40 procent sedan 1990. Samtidigt är oljeberoendet fortsatt betydande, något som bland mycket annat adresseras i stadens energi- och klimatplan. Även luftkvaliteten har förbättrats avsevärt, men det finns fortfarande höga halter av luftföroreningar i vissa delar av staden. Problemen domineras av utsläpp från vägtrafiken, främst i form av kvävedioxid, partiklar och ozon. Var tionde svensk har besvär som är kopplade till kemiska ämnen i inomhusmiljön. Ökad kunskap krävs för att farliga ämnen i varor och kemiska produkter ska kunna ersättas. Miljögifter kan även finnas i marken på platser där exempelvis industrier och bensinstationer har legat. För att åstadkomma ekologisk hållbarhet i sjöar och vattendrag krävs bland annat att försurning och övergödning begränsas och att eventuella fysiska ingrepp sker med gott omdöme. I Mölndal finns omkring etthundra sjöar och vattendrag. Vad gäller övergödning saknas heltäckande kunskap, men där det finns data märks höga halter av näringsämnen. Ungefär en tredjedel av de sjöar och vattendrag som klassificerats når inte god status med avseende på försurning. Grundvatten tjänar inte bara som dricksvatten, det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. Alla Mölndals fyra grundvattenförekomster har god kvantitativ status, men förekomsten i Sinntorp uppnår endast måttlig kemisk status. Det finns många enskilda brunnar i Mölndal, varav flera är i dåligt skick och exempelvis nitrat- eller försurningspåverkade. Våtmarker förser oss med ovärderliga ekosystemtjänster. Bland annat renar de vattnet från näringsämnen och minskar därmed övergödningen. I Mölndal utgör våtmarkerna den mest orörda naturen. Nya våtmarker har på senare år bildats vid Sisjöns skjutfält och på Hills golfbana. Även skogen fyller många viktiga funktioner. De tätortsnära skogarna är för många Mölndalsbor den främsta kontakten med naturen. Flera områden används aktivt som strövområden, exempelvis Sandsjöbacka, Hassungared och Änggårdsbergen. Ett av våra största problem sett ur ett globalt perspektiv är den ökade förlusten av arter, naturtyper och ekosystem. I Sverige bedöms att nära tio procent av alla arter är i fara. Ett av de stora hoten mot den biologiska mångfalden är exploateringen av mark och de metoder som används för skogs- och jordbruk. Ett mycket stort antal växt- och djurarter finns i ogödslade ängs- och hagmarker. De hotas av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. I Mölndal har den brukade marken stadigt minskat. De kvarvarande jordbruksmarkerna är koncentrerade till Lindomeåns dalgång. Det finns också på flera håll kulturhistoriskt intressanta gårdsmiljöer med höga naturvärden. I Mölndal kommer många nya bostäder att byggas fram till 2022. Det handlar främst om förtätning av befintlig bebyggelse, vilket om det sker i godtagbara luft- och bullersituationer ger förutsättningar för hållbarhet med avseende på transporter och infrastruktur. Närhet till natur, grönområden och lokal odling är hälsofrämjande, vilket behöver beaktas i utbyggnaden av staden. Ett hållbart samhälle innebär även att avfallsmängderna måste minska. Mölndal samarbetar med övriga kommuner i Göteborgsregionen utifrån en gemensam avfallsplan. Det handlar om att arbeta förebyggande för att undvika att avfall uppkommer, minska avfallets farlighet, avgifta kretslopp, använda avfall som den resurs det faktiskt är och att ta hand om det avfall som inte går att återanvända eller återvinna på ett säkert sätt. 8
INLEDNING Ekonomiskt perspektiv En grund för ekonomisk hållbarhet är att skapa en balanserad ekonomisk tillväxt, utan att slita på naturresurser eller människa. I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom en effektivare omsättning av material. Varor kan ersättas med tjänster och återanvändningen kan öka. Mölndal vill växa genom att bygga bra och attraktiva bostäder samt motivera kunskapsintensiva och kreativa verksamheter att etablera sig i staden. Det kräver att vi ger nya invånare och företagare goda förutsättningar, till exempel genom att det finns kvalificerad arbetskraft, god infrastruktur och bra skolor. För en långsiktig ekonomisk hållbarhet är det då betydelsefullt att staden behåller en stabil ekonomisk ställning, god kontroll och framsynt planering. Göteborgsregionen präglas av en positiv konjunkturutveckling. Ett näringsliv med investeringsvilja, höga nivåer på antalet lediga jobb, fortsatt sjunkande arbetslöshet, där framförallt yngre får jobb, och en stark befolkningsutveckling är faktorer som också påverkar näringslivsutvecklingen i Mölndal. Mölndal har ett mycket väl differentierat näringsliv som präglas av framförallt Life science, IT/mikrovågsteknologi, papper och fiberteknologi, handel, mode och design. Sammanlagt finns cirka 500 branscher representerade i Mölndals stad. Flera stora företag är etablerade, vilket bidrar till att många mindre företag inom samma eller närliggande branscher också söker sig hit. Mölndal har en förhållandevis låg arbetslöshet. Andelen öppet arbetslösa låg i september 2015 på 2,5 procent att jämföra med 3,9 procent inom regionen och 4,1 procent i riket. Jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år har antalet öppet arbetslösa blivit färre och andelen har sjunkit med 0,2 procentenheter. Även antalet nyanmälda lediga platser har utvecklats positivt och ligger på 478 jämfört med 337 i september 2014. Kommunerna står inför ett antal utmaningar under de kommande åren. Sveriges kommuner och landsting, SKL, pekar på anpassningsbehoven till följd av demografiska förändringar, stora investeringsbehov, svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer samt korta planeringsperspektiv avseende statliga förutsättningar. Kommunerna har under en lång period haft ett relativt lågt demografiskt tryck, men nu förändras situationen. Landets kommuner väntas behöva genomföra stora anpassningar av verksamheterna för att möta förändringen i form av en allt större andel personer som inte är i arbetsför ålder. Det innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och behov av omprioritering mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökat antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på såväl skolan som integrationsarbetet. Den goda ekonomiska hushållning som ska eftersträvas enligt svensk kommunallag kan ses som en förutsättning för hållbarhet. Där uttrycks att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och att begreppet ska ha både ett verksamhetsmässigt och finansiellt perspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling medan verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså ihop för att en god ekonomisk hushållning ska kunna uppnås. Genom särskilda riktlinjer anger kommunfullmäktige den övergripande och mer långsiktiga styrningen av god ekonomisk hushållning för Mölndals stad. 9
INLEDNING processen en är mer än ekonomiska mått handlingen är utformad för att, utöver den ettåriga resursfördelningen, även fokusera på den långsiktiga planeringen och på den verksamhet som beskrivs i formuleringar kring mål, prestationer och kvalitet som ska utföras inom tilldelat utgiftstak. Stadens styrprinciper anger att resultatansvaret så långt som möjligt ska kopplas till utförandet av verksamheten så att budgeterade prestations- och servicenivåer uppnås. Samtidigt framgår att det tilldelade kommunbidraget utgör den yttersta gränsen för resursförbrukningen och är överordnat beslut om servicenivå och kvalitetsutfästelser. Mål för ekonomi och verksamhet Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning föreskriver att fullmäktige ska fastställa finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska följas upp och utvärderas i årsredovisning och delårsrapport. Revisionen ska i skriftliga utlåtanden bedöma om resultaten i årsbokslut och delårsrapport är förenliga med de mål och riktlinjer som fastställts i budget. Fullmäktige ska också besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Dessa riktlinjer samt finansiella mål återfinns i handlingen under rubriken God ekonomisk hushållning medan verksamhetsmålen finns under Vision och KF-mål. För att med stöd av verksamhetsmål åstadkomma kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet krävs en utvecklad planering, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning om avvikelser. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I detta sammanhang är jämförelser med andra kommuner en viktig beståndsdel. SKL menar att verksamhetsmål och finansiella mål hänger ihop om man ska leva upp till god ekonomisk hushållning, men framhåller att varje kommun måste hitta en lämplig modell utifrån lokala förutsättningar. Stadens modell för mål och uppföljning förbättrar förutsättningarna för god ekonomisk hushållning genom att den lyfter fram verksamhetsmål med mätbara indikatorer. Jämförelsevärden anges där så är möjligt för att stimulera lärande och underlätta värdering av resultat. Verksamhetsmålen benämns KF-mål och utgår från Mölndal Vision 2022. De uttrycker väsentliga delar av det som på kort sikt behöver uppnås för att visionen ska kunna bli verklighet. Liksom visionen utgår KF-målen inte från organisatoriska ramar utan från ett invånarperspektiv. Mot denna bakgrund har en nämndövergripande målsamordning initierats som syftar till att med Mölndalsborna i fokus öka graden av måluppfyllelse. God ekonomisk hushållning inom verksamheten innebär att uppdragen enligt de politiska målen ska uppfyllas inom den ekonomiska ramen i form av kommunbidrag, vars storlek grundar sig på disponibelt utrymme enligt en bedömning i förhållande till de finansiella målen. Anpassningsmöjligheter med ettårsbudget i juni Den budgetprocess som staden tillämpar innebär att beslut om KF-mål med indikatorer och värden, ett så kallat utgiftstak per nämnd, investeringsbudget/plan samt beslut om skattesats, fattas av kommunfullmäktige redan i juni. Inför beslutet om utgiftstak genomför budgetberedningen en budgetupptakt där nämndernas presidier och förvaltningsledning deltar. Syftet är att skapa en gemensam helhetssyn och kunskap om organisationens förutsättningar samt aktuella möjligheter och utmaningar inom verksamheten. Under våren genomförs också en bokslutsanalys vilken ingår som underlag i budgetprocessen och där en tjänstemannaberedning lämnar förslag till beslut om nämndernas eget kapital enligt stadens styrprinciper. Efter fullmäktiges beslut i juni har nämnderna i uppdrag att fram till slutet av september planera verksamheten inom tilldelat utgiftstak och lämna förslag på fördelning per så kallat kommunbidragsområde, det vill säga kommunfullmäktiges anslagsnivå till nämnderna. Parallellt påbörjas arbetet med verksamhetsplaner för att länka samman visionen, KF-målen och verksamheterna. Långsiktighet i fokus under hösten Huvudprincipen är att höstprocessen koncentreras kring nämndernas presentation av vilken verksamhet som kommer att bedrivas inom utgiftstaket för det kommande budgetåret samt vilka långsiktiga planer som finns för de efterföljande åren. I budgetanvisningarna betonas nämndernas uppdrag att fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar. De ekonomiska framtidsutsikterna med ett ökat antal äldre och stigande pensionskostnader innebär att ettåriga perspektiv i budgetarbetet ständigt kommer att medföra en risk för att det framkommer akuta åtgärdsbehov. Åtgärder, som visserligen kan leda till att intäkterna kortsiktigt täcker kostnaderna, men som på lång sikt kan skapa problem såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. processen innehåller uppdrag till nämnderna att bedöma nödvändiga volymförändringar och planåren bör därför vara väl genomarbetade. Avsikten är att organisationen ska få större möjlighet att anpassa verksamheten till förändringar och att resultatproblem, exempelvis på grund av nödvändiga volymökningar, ska kunna hanteras genom en mer långsiktig prioritering. 10
VISION OCH KF-MÅL Tillsammans förverkligar vi vår vision! Visionen ska ligga till grund för strategisk planering och utveckling i Mölndals stad. Med visionen som grund sätter de folkvalda mål för vad som ska uppnås för att visionen ska förverkligas. Mölndals stad följer årligen upp och återrapporterar hur arbetet med att uppnå Mölndal Vision 2022 fortskrider. Kommunfullmäktige Mölndals stad, 18 september 2013 Vi behöver en gemensam framtidsbild för att Mölndal ska bli en ännu bättre stad för alla som bor och verkar här. Med visionen har vi bestämt en inriktning för hur Mölndal ska utvecklas fram till 2022. Vi har utformat visionen tillsammans med Mölndalsbor, företag, föreningsliv och våra grannkommuner. Visionen ska kraftsamla hela staden med siktet inställt på ett Mölndal i toppklass. Tillsammans förverkligar vi vår vision. Mölndals stads ansvar och roll Texten ovan beskriver syftet med och bakgrunden till visionen, som sammanfattas: Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Vi närmar oss Mölndal Vision 2022 när: ü ü ü Fler än två av tre invånare starkt rekommenderar Mölndal som bostadsort. Fler än nio av tio unga tjejer och killar i Mölndal mår bra och har framtidstro. Fler än hälften av Mölndalsbornas resor görs med hållbara färdsätt. ü ü ü Mölndal är en av Sveriges främsta näringslivskommuner. Mölndal har ett positivt varumärke som har stärkts över tid. Vi är fler än 70 000 Mölndalsbor. 11
VISION OCH KF-MÅL Tillsammans förverkligar vi vår vision! Vision och KF-mål Stycken t.o.m. Struktur för Mölndals målstyrning stads ansvar precis och roll som i fjol! Vi närmar oss Vision Mölndal 2022 när: Struktur för målstyrning En viktig del av visionen är dess tre fokusområden med tillhörande visionsstrategier. Till fokusområdena knyts i denna budget/plan tio KF-mål som på kortare sikt ska styra den kommunala organisationen. Utöver dessa finns även ett internt mål. Majoritet Mölndals gemensamma politiska inriktning för mandatperioden beskrivs i en programförklaring. Delar av denna har omvandlats till specifika direktiv som uttrycks i anslutning till vart och ett av KF-målen. Målen uttrycker väsentliga delar av det som behöver uppnås för att Struktur för målstyrning visionen ska kunna bli verklighet. De berör samtliga hela organisationen, om än i varierande grad. Kopplat till målen antas indikatorer med värden för att bland annat möjliggöra jämförelser och värderingar av uppnådda resultat. En viktig del av visionen är dess tre fokusområden med tillhörande visionsstrategier. Till fokusområdena knyts i denna budget/plan tio KF-mål som på kortare sikt ska styra den kommunala organisationen. Utöver dessa finns även ett internt mål. Majoritet Mölndals gemensamma politiska inriktning för mandatperioden beskrivs i en programförklaring. Delar av denna har omvandlats till specifika direktiv som uttrycks i anslutning till vart och ett av KF-målen. Målen uttrycker väsentliga delar av det som behöver uppnås för att visionen ska kunna bli verklighet. De berör samtliga hela organisationen, om än i varierande grad. Kopplat till målen antas indikatorer med värden för att bland annat möjliggöra jämförelser och värderingar av uppnådda resultat. KF-målen och indikatorerna utgör en grund för nämndernas verksamhetsplaner och speglas där i mer specifika mål som visar hur nämnderna kommer att bidra till måluppfyllelsen. Efter att verksamhetsplanerna antagits politiskt sker en omfattande planering av det konkreta arbete som ska utföras på avdelningar och enheter. På detta vis skapas en kedja som länkar samman vision, KF-mål och verksamhetsplaner. Resultaten följs årligen upp i stadens årsredovisning och i nämndernas verksamhetsberättelser. Även andra övergripande uppföljningar genomförs med utgångspunkt från kommunstyrelsens lagstadgade uppsiktsplikt. KF-målen och indikatorerna utgör en grund för nämndernas verksamhetsplaner och speglas där i mer specifika mål som visar hur nämnderna kommer att bidra till måluppfyllelsen. Efter att verksamhetsplanerna antagits politiskt sker en omfattande planering av det konkreta arbete som ska utföras på avdelningar och enheter. På detta vis skapas en kedja som länkar samman vision, KF-mål och verksamhetsplaner. Resultaten följs årligen upp i stadens årsredovisning och i nämndernas verksamhetsberättelser. Även andra övergripande uppföljningar genomförs med utgångspunkt från kommunstyrelsens lagstadgade uppsiktsplikt. Nedan följer KF-målen indelade efter fokusområde med tillhörande visionsstrategier. En förteckning över indikatorer med värden finns i xx. 12
VISION OCH KF-MÅL Nedan följer KF-målen indelade efter fokusområde med tillhörande visionsstrategier. En förteckning över indikatorer med värden börjar på sidan 46. Fokusområde En modig stad med tydlig historia Mölndal har en sammanhållen och unik stadskänsla där vi använder våra historiska miljöer på nya spännande sätt. Vi har en tillgänglig, levande stad där människor möts och upplever tillit och mångfald. Den livfulla stadskärnan stärker hela Mölndals utveckling. Mod och framåtanda präglar hur vi tillsammans formar vår stad för framtiden. Visionsstrategier Vi utvecklar en tät, vacker och sammanhållen stadskärna som består av Mölndals centrum, Forsåker och Kvarnbyn. Med en modern känsla i gestaltning och uttryck som knyter an till vår historia skapar vi ett Mölndal som speglar vår identitet. Vi utvecklar gemensamma mötesplatser där alla är välkomna och kan uppleva ett livaktigt kultur- och fritidsliv. I våra stadskvarter skapar vi ett blandat utbud av bostäder, handel och nöjen som gör det trivsamt att vistas i Mölndal. I dialog med Mölndalsborna skapar vi en livskraftig utveckling av Mölndal som stärker vår gemensamma identitet och stolthet KF-mål 2016 1) De som besöker stadskärnan ska i ökad grad uppleva den som sammanhållen, karaktäristisk och modern. Stadskärnan ska innehålla flera olika upplåtelseformer, ha inslag av stadsodling och grönområden liksom inbjudande mötesplatser. I planeringen ska barnperspektivet särskilt beaktas och vi anser det viktigt att arbeta vidare med sociala konsekvensanalyser. 2) De som vistas i Mölndal ska uppleva ökad trivsel och trygghet i det offentliga rummet. Vi är många aktörer som kan bidra till ökad trivsel och trygghet. Vi vill se en ökad samverkan mellan staden, civilsamhälle och näringsliv för att nå målet. Folkhälsorådets välfärdsbokslut är en viktig utgångspunkt i det arbetet. Vi vill framhålla vår historia som trädgårdsstaden och se hur vi kan utveckla våra olika kommundelscentra. Fokusområde Mölndal förstärker Västsverige Vår kunskap och kreativitet förstärker Västsverige. I Mölndal föds och utvecklas de bästa idéerna. Vi är ledande i arbetet med att utveckla smarta lösningar som stärker vår storstadsregion. Närheten till Göteborg är en tillgång för Mölndal vi är en attraktiv del av storstaden med en egen kreativ profil. Visionsstrategier Vi utvecklar ett företagsvänligt klimat som gör att kunskapsintensiva och kreativa verksamheter väljer att etablera sig i Mölndal. Vi driver samverkan mellan näringsliv, kommunen, skolor och lärosäten som skapar nya mötesplatser för ett starkare regionalt näringsliv. Vi skapar kreativa miljöer där människor från olika bakgrunder möts och nya tankar föds. Vi utvecklar ett livskraftigt samarbete med Göteborg och kringliggande kommuner som stärker vår gemensamma storstadsregion för framtiden. KF-mål 2016 3) Företagare ska uppfatta Mölndal som en alltmer attraktiv näringslivskommun. Vi vill fortsätta att utveckla dialogen och samverkan med näringslivet enligt förslagen i näringslivsprogrammet. Vi behöver en handlingsplan för hur vi kan få in fler lokala företag i våra upphandlingar, främja sociala företag och bli en Fairtrade City. 4) Mölndal ska ta en alltmer betydelsefull roll i utvecklingen av regionen. Mölndal behöver hitta sina spetsområden för Västsveriges utveckling. Två exempel vi vill titta närmare på är Forsåker där vi har möjlighet att skapa en unik, framtidsvisionär och klimatsmart stadsdel. Det andra är utbildningsnämndens uppdrag att se hur man kan skapa en attraktiv gymnasieverksamhet. 13
VISION OCH KF-MÅL Vision och KF-mål Fokusområde En hållbar stad där vi växer och mår bra Mölndal växer och vi blir fler. Unga människor söker sig till Mölndal för att leva och bo. Här kan du styra dina livsval och nå din fulla potential. Alla får chansen. Här finns attraktiva bostäder och en grön livsmiljö. Smidiga kommunikationer gör det enkelt att besöka Mölndal och att leva här. I Mölndal blomstrar både stad och land. Visionsstrategier Vi bygger attraktiva bostäder som främjar en blandning av människor och som möter bostadsbehoven hos olika generationer. Mölndal utvecklar bra och attraktiva skolor där trygga elever når höga och jämna skolresultat. Tillsammans tar vi ett gemensamt ansvar för att barn och unga är delaktiga och mår bra. Vi verkar för en utveckling av Mölndal som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. KF-mål 2016 5) Bostadsbyggandet i Mölndal ska öka och möta kravet på en hållbar tillväxt. Vi måste se potentialen i hela vår kommun när vår befolkning växer och att skapa attraktiva kommundelar. När man bygger skapar man möjligheter för ett jämlikt och jämställt samhälle med en mångfald av människor. Miljömål liksom energi och klimatplan är självklara verktyg att luta sig mot i planering och upphandling. 6) Varje barns potential ska tidigt tas tillvara så att de samlade skolresultaten förbättras samtidigt som fler får godkänt i alla ämnen. Att fånga barns behov tidigt ökar förutsättningarna att de fullföljer skolgång och senare tar en plats på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka antalet vuxna i skolan och minska gruppernas storlek i förskolan. Mölndal behöver också en modell för hur vi ska arbeta med sociala investeringar som ett verktyg för ytterligare kunna arbeta med förebyggande insatser. 8) Andelen Mölndalsbor som upplever god hälsa ska öka. Ett livaktigt kultur- och fritidsliv ökar förutsättningarna för en god hälsa. Vi vill att Mölndal strategiskt arbetar för hur vi ökar tillgängligheten för våra invånare att kunna delta i aktiviteter. Ett nära samarbete mellan staden, civilsamhälle och näringsliv kan också bidra till att hitta nya lösningar. Folkhälsorådet bör vara rådgivande i att utveckla dessa samarbetsformer. 9) Mölndals miljö- och klimatarbete ska stärkas för att tillförsäkra Mölndalsborna en hälsosam och god miljö. Vi tror att en mer återkommande uppföljning av Miljömålen kommer leda till en högre måluppfyllelse. Ett särskilt observandum bör göras hur vi bevarar vår jordbruksmark i kombination med att mer av staden bebyggs. Vi vill också öka andelen ekologisk mat i staden till minst 25 % och hitta nya sätt i upphandlingarna för att öka andelen närproducerad mat. 10) I Mölndal ska graden av socialt deltagande, integration och egen försörjning öka. Vi har grupper i vårt samhälle som idag som har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi vill göra särskilda insatser mot dem och det kan med fördel göras i samverkan med näringsoch föreningsliv. Vi vill se en större samverkan med sociala företag och hitta en bra modell för att skapa fler feriejobb ihop med näringslivet. Internt fokus 11) Mölndals stads attraktivitet och tydlighet som arbetsgivare ska stärkas. Rätt till heltid och möjlighet till deltid är en inriktning som Mölndal ska arbeta efter liksom jämställda och jämlika arbetsvillkor. Vi behöver ta ett krafttag för särskilda ålders- och yrkesgrupper för att komma till rätta med den ökade sjukfrånvaron. Vi vill sätta ett särskilt fokus på ett hälsofrämjande arbetssätt och hitta bra modeller för att förstärka friskfaktorer på våra arbetsplaster. En grundsten för detta arbete är att stärka ledarskap och chefskompetensen i staden. Vi ser positivt på innovativa lösningar när det gäller att utveckla nya arbetstids- och verksamhetsmodeller. 7) Mölndalsbornas möjligheter att påverka frågor som rör deras vardag och att ta ansvar för stadens utveckling ska öka. Vi vill utveckla metoder för att öka dialogen med våra medborgare. Ett särskilt fokus ska läggas på barns och ungdomars inflytande. I arbetet med att ta fram en ny översiktsplan blir dialogerna ett viktigt inslag. Att stadens tjänster mot medborgare och näringsliv också fungerar på ett enkelt sätt är en viktig förutsättning. 14