BUDGET/PLAN. Mölndals stad

Transkript

1 BUDGET/PLAN Mölndals stad

2 Omslagsbild: Kvarnbyvallen. Mölndals stadspark med nya bostadsområdet Kvarnbyvallen i bakgrund. Området består av både radhus och lägenheter där några huskroppar ligger längs bergskanten med utsikt över centrala Mölndal och långt vidare västerut. Foto: Sonja Skäär

3 INNEHÅLL Mölndals stad INLEDNING Mölndals stads organisation 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Budgetprocessen 4 Hållbar utveckling 5 Programförklaring Majoritet Mölndal 9 VISION OCH KF-MÅL Vision och KF-mål 12 EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk översikt 17 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning 26 VERKSAMHET PER NÄMND Byggnadsnämnden 28 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder 29 Kultur- och fritidsnämnden 31 Miljönämnden 33 Skolnämnden 34 Social- och arbetsmarknadsnämnden 36 Tekniska nämnden 38 Utbildningsnämnden 40 Vård- och omsorgsnämnden 42 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Resultatbudget/plan Kassaflödesbudget/plan Balansbudget/plan Noter 46 INDIKATORER TILL KF-MÅLEN Indikatorer till KF-målen 48 INVESTERINGAR Investerings- och exploateringsbudget/plan 52 Kommentarer till investerings- och exploateringsbudget/plan 62 ÖVRIGT Styrprinciper 70 Budget/plan Mölndals stad

4 Mölndals stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisorerna Valberedningen Stadslednings förvaltningen Serviceförvaltningen Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Arbetsgivar- och organisationsutskottet Näringslivsutskottet Förbo AB, 27,6 % Kvarnfallet Mölndal AB, 100 % Stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsutskottet Serviceutskottet Mölndal Energi AB, 100 % Mölndal Energi Nät AB, 100 % Kultur- och fritids förvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Mölndalsbostäder AB, 100 % Faren Fastighets AB, 100 % Miljöförvaltningen Miljönämnden Gunnebo Slott och Trädgårdar AB, 100 % Skolförvaltningen Skolnämnden Social- och arbets marknadsförvaltningen Social- och arbetsmarknadsnämnden Mölndals Parkerings AB, 100 % Stadsbyggnadsförvaltningen Byggnadsnämnden MölnDala Fastighets AB, 100 % Tekniska förvaltningen Tekniska nämnden Mölndal Centrum Koljan 1 Fastighets AB, 100 % Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Mölndal Centrum Karpen 12 Fastighets AB, 100 % Vård- och omsorgs förvaltningen Vård- och omsorgsnämnden Mölndal Centrum Byggnads Fastighets AB, 100 % Valnämnden Stadsledningsförvaltningen Affärsfastigheter i Mölndal AB, 100 % Överförmyndarnämnden Mölndal Centrum Fiskarna KB, 100 % Mandatfördelning Socialdemokraterna 18 Moderata samlingspartiet 14 Miljöpartiet de gröna 7 Liberalerna 6 Sverigedemokraterna 6 Vänsterpartiet 4 Kristdemokraterna 3 Centerpartiet 3 2

5 INLEDNING En gemensam välfärd för alla V i har fortfarande några år med goda resultat och bra överskott bakom oss i stadens finanser. Det innebär att vi har ett bra utgångsläge för att möta de prognoser som innebär att utvecklingen av skatteintäkterna under kommande år väntas ske i en betydligt långsammare takt. I budget för 2018 ser vi nu resultat av de stora satsningar som gjordes 2016 och 2017 och som har förstärkt stadens verksamheter. För 2018 lägger vi fokus på ytterligare volymökningar. Satsningen på ett nytt stadsbibliotek i Mölndals innerstad blir verklighet En modern och funktionell mötesplats för Mölndalsborna. Projektet Lindome pågår för fullt, där uppförs en ny stor sporthall med läktare samtidigt som det sker stora åtgärder i Almåsskolan för att möta upp de nya elever som kommer från Skånhällaskolan. Kvarnbyskolans matsal och kök byggs ut och det tillkommer nya musiksalar. Hällesåker har blivit en ny kommundel. Vi gör nu satsningar på bostäder för unga och äldre samt skapar förutsättningar för att kunna bygga ut skolan i framtiden. Vår satsning på fritidskort i kollektivtrafiken för alla elever i årskurs 7-9 samt gratis kollektivtrafik för Mölndalsbor som är 65 år och äldre fortsätter. Vi tycker det är viktigt att stimulera både unga och gamla att använda kollektivtrafiken, och för att också nå målet om hållbart resande som leder till minskade klimatutsläpp. Vi skjuter också till medel för att kunna införa ett hyrcykelsystem i Mölndal redan Majoritet Mölndals budgetförslag för 2018 innehåller fortsatt också förstärkningar inom förskolan och skolans område genom att det tillförs resurser för fler barn och elever samt för nya lokaler. Dessutom aviseras i budgetpropositionen från regeringen omfattande satsningar inom skolans område bland annat för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Toleransprojektet utökas för att kunna bedriva ännu bredare verksamhet. Inför kommande budgetprocess ska möjligheter och förutsättningar utredas för att starta ytterligare en familjecentral så att det kan beaktas i kommande års budget. Vi fortsätter också att arbeta för ett förbättrat och förstärkt flyktingmottagande. Vi tillför medel till vård- och omsorgsnämnden för att införa inslag av hemlagad mat inom hemtjänsten. Den metodutveckling som redan är satt i rullning i och med pilotprojektet ser vi kommer att ge goda resultat. Budgeten har även fokus på de framtida behov vi står inför. Det är viktigt att ständigt lyfta blicken för att förstå vilka utmaningar det innebär att staden växer. I Mölndal byggs det just nu väldigt många nya bostäder på flera platser. När staden växer och Mölndal får nya invånare ställer det krav på skolor, förskolor, utökad hemtjänst, idrottsplatser och så vidare. Vi vill att kommande generationer ska ha samma goda standard och möjligheter att trivas och utvecklas i Mölndal som tidigare generationer. Med det som vårt fokus vågar vi hålla i våra satsningar även om resultaten i budgetförslaget ligger under stadens finansiella mål. Det kan vi göra tack vare de goda ekonomiska resultat vi har haft i Mölndal under senare år. Skillnaden mellan majoriteten och oppositionen är att vi satsar mer resurser, men det sker ändå utan att äventyra den hållbara ekonomin. Vad gäller investeringsbudgeten så satsas det väldigt stora belopp under budgetåren och det är glädjande att vi kommer att ha många objekt färdigställda inom en snar framtid. Vi har i budgetprocessen haft en genomgripande dialog med samtliga nämnder och förvaltningar för att förvissa oss om att man ständigt utvecklar nya metoder och förbättrar och effektiviserar verksamheten. Till det kan vi också lägga införandet av medborgardialoger. Vi ska fortsätta utveckla staden som arbetsgivare. Mölndals stads personal är välfärdsarbetare som behöver bra ledare och tydliga mål. Som bra arbetsgivare skapar vi trygghet hos personalen, som i sin tur är grunden för en god kvalité i verksamheten. Majoritet Mölndal kommer att verka aktivt för att stadens personal lever upp till varumärkeslöftet; Bästa möjliga Mölndal. Varje dag! Vårt budgetförslag för 2018 innehåller ett bra resultat och förutsätter oförändrad skatt. De satsningar som regeringen nu har gjort förstärks dessutom i vårt förslag. Majoriteten fort sätter att arbeta utifrån den reviderade politiska programförklaringen för att ytterligare flytta fram positionerna. Marie Östh Karlsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Foto: Sonja Skäär Budget/plan Mölndals stad

6 Budgetprocessen Budgeten är mer än ekonomiska mått Budgethandlingen är utformad för att, utöver den ettåriga resursfördelningen, även fokusera på den långsiktiga planeringen och på den verksamhet som beskrivs i formuleringar kring mål, prestationer och kvalitet som ska utföras inom tilldelat utgiftstak. Stadens styrprinciper anger att resultatansvaret så långt som möjligt ska kopplas till utförandet av verksamheten så att budgeterade prestations- och servicenivåer uppnås. Samtidigt framgår att det tilldelade kommunbidraget utgör den yttersta gränsen för resursförbrukningen och är överordnat beslut om servicenivå och kvalitetsutfästelser. Mål för ekonomi och verksamhet Lagstiftningen om god ekonomisk hushållning föreskriver att fullmäktige ska fastställa finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska följas upp och utvärderas i årsredovisning och delårsrapport. Revisionen ska i skriftliga utlåtanden bedöma om resultaten i årsbokslut och delårsrapport är förenliga med de mål och riktlinjer som fastställts i budget. Fullmäktige ska också besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Dessa riktlinjer samt finansiella mål återfinns i handlingen under rubriken God ekonomisk hushållning medan verksamhetsmålen finns under Vision och KF-mål. För att med stöd av verksamhetsmål åstadkomma kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet krävs en utvecklad planering, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning över avvikelser. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. I detta sammanhang är jämförelser med andra kommuner en viktig beståndsdel. SKL menar att verksamhetsmål och finansiella mål hänger ihop om man ska leva upp till god ekonomisk hushållning, men framhåller att varje kommun måste hitta en lämplig modell utifrån lokala förutsättningar. Stadens modell för mål och uppföljning förbättrar förutsättningarna för god ekonomisk hushållning genom att den lyfter fram verksamhetsmål med mätbara indikatorer. Jämförelsevärden anges där så är möjligt för att stimulera lärande och underlätta värdering av resultat. Verksamhetsmålen benämns KF-mål och utgår från Mölndal vision De uttrycker väsentliga delar av det som på kort sikt behöver uppnås för att visionen ska kunna bli verklighet. Liksom visionen utgår inte KF-målen från organisatoriska ramar utan från ett invånarperspektiv. Mot denna bakgrund sker en nämndövergripande målsamordning som syftar till att, med Mölndalsborna i fokus, öka graden av måluppfyllelse. KF-målen förtydligas och motiveras genom förklarande texter som har sin grund i en övergripande programförklaring. Den senare är antagen av KF och beskriver hur den styrande majoriteten vill att verksamheten ska utvecklas under mandat perioden. God ekonomisk hushållning inom verksamheten innebär att uppdragen enligt de politiska målen ska uppfyllas inom den ekonomiska ramen i form av kommunbidrag, vars storlek grundar sig på disponibelt utrymme enligt en bedömning i förhållande till de finansiella målen. Anpassningsmöjligheter med ettårsbudget i juni Den budgetprocess som staden tillämpar innebär att beslut om KF-mål med indikatorer och värden, ett så kallat utgiftstak per nämnd, investeringsbudget/plan samt beslut om skattesats, fattas av kommunfullmäktige redan i juni. Inför beslutet om utgiftstak genomför budgetberedningen en budgetupptakt där nämndernas presidier och förvaltningsledning deltar. Syftet är att skapa en gemensam helhetssyn och kunskap om organisationens förutsättningar samt aktuella möjligheter och utmaningar inom verksamheten. Under våren genomförs också en bokslutsanalys vilken ingår som underlag i budgetprocessen och där en tjänstemannaberedning lämnar förslag till beslut om nämndernas eget kapital enligt stadens styrprinciper. Efter fullmäktiges beslut i juni har nämnderna i uppdrag att fram till slutet av september planera verksamheten inom tilldelat utgiftstak och lämna förslag på fördelning per så kallat kommunbidragsområde, det vill säga kommunfullmäktiges anslagsnivå till nämnderna. Parallellt påbörjas arbetet med verksamhetsplaner för att länka samman visionen, KF-målen och verksamheterna. Långsiktighet i fokus under hösten Huvudprincipen är att höstprocessen koncentreras kring nämndernas presentation av vilken verksamhet som kommer att bedrivas inom utgiftstaket för det kommande budgetåret samt vilka långsiktiga planer som finns för de efterföljande åren. I budgetanvisningarna betonas nämndernas uppdrag att fokusera på långsiktiga effektiviseringar och omstruktureringar. De ekonomiska framtidsutsikterna, med ett ökat antal äldre samt stigande pensionskostnader, innebär demografiska förändringar. De medför bland annat att ettåriga perspektiv i budgetarbetet ständigt kommer att medföra en risk för att det framkommer akuta åtgärdsbehov. Åtgärder, som visserligen kan leda till att intäkterna kortsiktigt täcker kostnaderna, men som på lång sikt kan skapa problem såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Budgetprocessen innehåller uppdrag till nämnderna att bedöma nödvändiga volymförändringar och planåren bör därför vara väl genomarbetade. Avsikten är att organisationen ska få större möjlighet att anpassa verksamheten till förändringar och att resultatproblem, exempelvis på grund av nödvändiga volymökningar, ska kunna hanteras genom en mer långsiktig prioritering. 4

7 INLEDNING Hållbar utveckling År 1987 presenterade FN rapporten Vår gemensamma framtid. Rapporten framhöll att en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov antog FN den så kallade Agenda 2030 med 17 globala hållbarhetsmål. Därmed har alla världens länder för första gången enats om en global agenda för hållbar utveckling. Målet är att till 2030 genomföra en samhällsförändring som leder till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling som skyddar vår planet, utrotar fattigdom och genererar en god välfärd för alla människor. Det är idag 12 år kvar till år Nuvarande och kommande generationer ska uppleva Mölndal som en bra plats att leva på. Mölndal Vision 2022 pekar ut riktningen och lyfter fram sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner av hållbarhet. Det är viktigt att förstå att dessa perspektiv ömsesidigt är beroende av varandra och även förstärker varandra. Det är så de måste hanteras och de målkonflikter som kan finnas mellan dem. Villkoren för den hållbara utvecklingen kan beskrivas som att jordens resurser sätter en yttre gräns för mänskligheten att hålla sig inom. Den sociala hållbarheten, att människor mår bra och kan leva ett gott liv med god hälsa och utan orättfärdiga skillnader, måste uppnås inom planetens gränser. Den ekonomiska dimensionen samspelar med de övriga dimensionerna för att åstadkomma socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Det är viktigt att inte bara beakta kortsiktiga kostnader och intäkter, utan även se till de långsiktiga såväl finansiella, mänskliga och miljömässiga aspekterna. För att vara hållbart behöver samhället vara stabilt, men samtidigt i ständig utveckling. Ett hållbart samhälle är resilient, det vill säga det tål påfrestningar, är anpassningsbart och förändringsbenäget. Samhället idag står inför stora utmaningar. Det finns en miljöutmaning där framförallt klimatförändringarna uppmärksammas, men som handlar om en större fråga än så överutnyttjande av jordens resurser och förmåga till återhämtning samt tillförande av kemikalier och föroreningar till den egna livsmiljön. Det finns också en energiutmaning som är nära kopplad till den ekologiska. Social hållbarhet förutsätter männis kors lika värde. Sverige och många andra länder utmanas idag av en åldrande befolkning, stark urbanisering och stora skillnader i hälsa och delaktighet mellan olika grupper. Att bevara och stärka tillit och förtroende mellan människor och till samhället i stort är viktiga utmaningar. Inom den ekonomiska dimensionen är utmaningen att nå en utveckling som inte sker på bekostnad av varken naturresurser eller mänskliga resurser. Inom offentlig sektor krävs att de ekonomiska strukturerna inte motverkar utan främjar en socialt och ekologiskt hållbar utveckling En stor del av arbetet för hållbarhet behöver ske lokalt i varje kommun. Vad det praktiskt innebär behöver förtydligas i förhållande till vilka behov som finns och vilka förutsättningar som råder lokalt i kommunen. Under 2017 har arbetet påbörjats för att skapa en gemensam plattform och definiera utmaningarna i Mölndal, och för staden som organisation. Budgeten utgår från Mölndal Vision 2022 och fullmäktiges övergripande mål. Att arbeta med ett medborgarperspektiv och över organisationsgränser är nödvändigt för att åstadkomma en hållbar utveckling. Kopplat till verksamhetsmålen i denna budget ges i vissa fall uppdrag rörande utveckling av metoder och modeller. Syftet är att fokusera på processer snarare än organisation och på vilken effekt stadens verksamhet ska ge för Mölndalsborna. Nya arbetssätt kan också bidra till att tydligare lyfta fram de målkonflikter som finns, och därmed underlätta medvetna prioriteringar från stadens sida. Målstyrningen bidrar till utvecklingen av ett hållbart Mölndal där alla får chansen. Socialt perspektiv En alltmer spridd definition av ett socialt hållbart samhälle är att I ett socialt hållbart samhälle lever människor ett gott liv med god hälsa. Det är ett jämställt och jämlikt samhälle utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans, där människors lika värde står i centrum och inga grupper diskrimineras eller missgynnas. Människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Social hållbarhet grundas i goda livsvillkor och en god livsmiljö, som i sin tur påverkar både levnadsvanor och hälsa. Ett ömsesidigt samspel råder och hälsan har i sin tur betydelse för möjligheten till utbildning, arbete och inkomsttrygghet. Hälsa är därmed inte enbart individens angelägenhet, utan en förutsättning för samhällets utveckling. Ohälsa medför lidande för enskilda individer och stora kostnader för samhället. Att minska skillnader i hälsa och utradera hälsoklyftorna på en generation är på agendan såväl internationellt som nationellt. Sverige är internationellt sett ett socialt stabilt samhälle, med hög välfärd och god hälsa. Samtidigt finns systematiska skillnader i livsvillkor och hälsa mellan olika befolkningsgrupper, och dessa skillnader ökar. Dels råder det skillnader utifrån social position och dessa löper genom hela samhället, dels syns stora hälsoproblem i grupper i särskilt utsatta situationer. Som framgår av Välfärdsrapport 2016 är utbildningsnivån, medianinkomsten, medellivslängden och den självskattade hälsan högre i Mölndal än i länet och riket. Arbetslösheten och ohälsotalen är samtidigt lägre. Mölndal liknar därmed de övriga förortskommunerna närmast Göteborg. Den övergripande bilden är positiv, men mellan olika sociala grupper råder samma skillnader som i landet. Skillnader i livsvillkor och hälsa råder till exempel mellan kvinnor och män och beroende på utbildningslängd. Bland grupper som omfattas av de så kallade diskrimineringsgrunderna är ohälsan större än i andra grupper. Ohälsa kan här bero mera på bemötande eller miljö, än på individens situation utifrån till exempel funktionsned- Budget/plan Mölndals stad

8 sättning, ålder, etnisk bakgrund, religion, sexuell identitet eller könsuttryck. Skillnaderna avspeglar sig till viss del mellan olika geografiska områden. Delaktighet och inflytande är bland de mest grundläggande förutsättningarna för ett socialt hållbart samhälle. Mölndal deltar, precis som landets övriga kommuner, i att ta emot många nya invånare med flyktingbakgrund. En utmaning för en hållbar utveckling är att dessa personer når eget boende och egen försörjning, men även social förankring i sin nya hemort. Utbildning och arbete är två av de viktigaste faktorerna för att nå goda livsvillkor med egen försörjning och för att bryta utanförskap. En lyckad skolgång är en viktig förutsättning. Omkring en femtedel av eleverna i Mölndal uppnår inte målen i samtliga ämnen i årskurs 9. Vårterminen 2016 hade dock 85,5 procent grundläggande behörighet till gymnasiet och 98 procent började i något av gymnasieskolans program, inklusive introduktionsprogrammet. Resultaten varierar mellan grundskolorna. Fler flickor än pojkar uppnår samtliga mål, samtidigt som pojkar har färre hälsobesvär än flickor och känner sig mera förväntansfulla inför framtiden. Barn vars föräldrar inte har akademisk utbildning är en grupp som behöver uppmärksammas för att i större utsträckning nå målen. En allt större utmaning är att ge ny anlända elever de verktyg som krävs för att de ska få nödvändiga kunskaper för att etablera sig i samhället. Språkkunskaper och utbildning är avgörande faktorer för ett gott liv även för vuxna invandrare. Flera studier har gjorts över samhällskostnaderna för individer som brottats med omfattande social problematik under uppväxten. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskogs forskning visar att samhällskostnaderna för ett av gruppens genomsnittsbarn fram till gymnasieskolan beräknades till 3,5 mnkr, varav den största andelen kunde hänföras till kommunerna. En utmaning är att potentiella kostnader och intäkter inte nödvändigtvis uppstår hos en och samma aktör. Studierna visar att insatser under de första levnadsåren och i förskola är mer samhällsekonomiskt lönsamma än insatser senare under uppväxten. Dessa år är centrala i en människas liv och lägger grunden för utveckling, inlärning och hälsa längre fram i livet. Att stödja föräldrar är samhällsekonomiskt lönsamt och familjecentraler är ett sätt att erbjuda lätt tillgängligt stöd för småbarnsfamiljer. Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och vanligare i Västra Götaland än i landet i övrigt. En stor ökning har skett bland kvinnor och främst i åldrarna år. I gruppen ingår såväl personer med stark etablering på arbetsmarknaden och betydande eget inflytande över sin arbetssituation, som personer utanför arbetsmarknaden. Kvinnor i omsorgsyrken är överrepresenterade. Bakom en stor del av sjukskrivningarna ligger förändringar i livssituationen som innebär ökade påfrestningar. Forskning vid Göteborgs universitet visar att kvinnor inte är mer sårbara än män, utan att samma sjukskrivningsrisk råder för män i likvärdig livs situation. Arbetsvillkoren i branscher med stor kvinnodominans uppmärksammas som en viktig faktor. Psykisk ohälsa bland tonåringar och unga vuxna har uppmärksammats under flera år. Runt 75 procent av flickorna i gymnasiet och drygt 35 procent av pojkarna upplever psykosomatiska hälsobesvär varje dag eller flera gånger i veckan. Nästan var femte Mölndalsbo har nedsatt välbefinnande och var åttonde person i gruppen över 65 år. Tillit handlar om ömsesidiga förtroenden mellan människor och kan sägas vara det kitt som håller samman ett samhälle. Både mellanmänsklig tillit och människors tillit till demokratin och institutionerna behövs. Den mellanmänskliga tilliten i Sverige är bland den högsta i världen, men skillnaderna är relativt stora mellan grupper i olika socioekonomisk position. Att känna tillit till andra är vanligare bland personer med lång utbildning, än personer med kort utbildning. I Mölndal har nästan en fjärdedel av befolkningen svårt att lita på andra. Så många som var tredje inom arbetaryrken och var sjätte inom tjänstemannayrken uppger detta. Kvinnor känner något mer tillit till andra människor än män, men skillnaderna mellan kvinnor och män är mindre än mellan andra grupper. Enligt SOM-institutet har grupper i utsatt position förlorat i mellanmänsklig tillit. Det finns också en tendens till att tilliten minskar bland unga. I vilken utsträckning människor känner tillit till samhället är delvis kopplat till hur väl välfärden fungerar i människors vardag. Innovationsrådet menar att fortfarande upplever alltför många människor att det är komplicerat att vara i kontakt med det offentliga. Trygghet i den offentliga miljön och i närområdet, speciellt på kvällen har stor betydelse för både trivsel och hälsa. Stadens utformning har betydelse, men också sociala band, tillit och förtroende mellan människor. Här har civilsamhället stor betydelse. Många äldre i Mölndal har avstått från att gå ut på grund av rädsla, kvinnor i betydligt högre grad än män. Närmare fyra av tio äldre uppger ett lågt socialt deltagande. Att röra sig regelbundet under dagen är angeläget i alla åldrar för att minska både vällevnadssjukdomar och psykisk ohälsa. En majoritet av Mölndalsborna är fysiskt aktiva, men många tonåringar, speciellt flickor, når inte upp till rekommenderad mängd fysisk aktivitet per dag. Mer än varannan man är överviktig. Ekologiskt perspektiv Miljöfrågor är samhällsfrågor och det är tydligt att samhället vinner på att möta utmaningar genom att agera proaktivt idag istället för reaktivt i morgon. Påfrestningar på planeten i form av resursanvändning, klimatpåverkan, spridning av avfall och miljögifter och utarmning av den biologiska mångfalden ger sämre förutsättningar för framtida välfärd. Vad gäller klimatförändringarna är bedömningen att den nödvändiga omställningen endast kräver små försämringar av dagens levnadsstandard och då för människor i rikare länder. Världen har enats om ett mål om max två graders temperaturhöjning, med sikte på 1,5 grad, för att ge människor och ekosystem en chans till anpassning. För att det ska nås måste utsläppstrenden vända. Forskarvärlden är enig om att ett passivt förhållningssätt medför en risk som minst motsvarar stora ekonomiska förluster idag och i framtiden. Kostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser och därmed undvika klimatförändringarnas värsta följder kan ses som investeringar som på sikt är lönsamma i sig. 6

9 VISION OCH INLEDNING KF-MÅL Riksdagen har beslutat att Sverige ska lösa miljöproblemen nu och inte lämna över dem till kommande generationer. Detta ska ske utan att ökade miljö- och hälsoproblem orsakas utanför landets gränser. Det ekologiskt hållbara samhället beskrivs genom 16 nationella miljömål. Mölndals lokala miljömål utgår från de nationella miljömålen och tar sikte på år 2022 för att stödja förverkligandet av visionen. Budgethandlingen inkluderar inte explicit dessa mål. KF-mål 8 länkar dock samman budget- och miljömålsdokumenten genom att uppföljningen av miljömålen utgör en sammanslagen indikator. Nedan ges en sammanfattning av de lokala förutsättningarna för Mölndals miljömål. Mer utförlig information återfinns i nämnda miljömålsdokument samt i stadens Energi- och klimatplan och Naturvårdsplan. De totala växthusgasutsläppen i Mölndal är minskande, samtidigt som trafikens andel av utsläppen ökat till 75 procent och utgör den största utmaningen. Luftkvaliteten i staden har förbättrats avsevärt, men de fastställda miljömålsnivåerna är inte uppfyllda. Problemen domineras av utsläpp från vägtrafiken. På sikt kan den förtätning som nu pågår i staden minska bilberoendet. Samtidigt innebär förtätningen att fler bostäder byggs i utsatta miljöer. Var tionde svensk har besvär som är kopplade till kemiska ämnen i inomhusmiljön. Barn är särskilt utsatta och i Mölndal fokuseras därför på deras miljöer. Ökad kunskap gör att farliga ämnen i varor och kemiska produkter kan ersättas och staden har stort fokus på att minimera farliga ämnen som barn utsätts för i kommunala verksamheter. I Mölndal finns också många områden där miljögifter bedöms finnas i marken. Sanering av förorenad mark sker framförallt vid exploateringar. För att åstadkomma ekologisk hållbarhet i Mölndals sjöar och vattendrag krävs bland annat att försurning och övergödning begränsas och att eventuella fysiska ingrepp sker med gott omdöme hade endast fyra av 26 ytvatten i Mölndal god status enligt EU:s vattendirektiv. Problemen utgörs av miljögifter, fysiska ingrepp, övergödning och försurning. Det finns många enskilda brunnar i Mölndal, varav flera är i dåligt skick. Sommaren 2016 uppmärksammades miljögifter i Skäggered, där många boende har egen brunn. Grundvatten tjänar inte bara som dricksvatten, det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. Våtmarker förser oss med ovärderliga ekosystemtjänster, bland annat minskar de effekter av skyfall, översvämningar och övergödningen genom att rena vattnet från näringsämnen. I Mölndal utgör våtmarkerna den mest orörda naturen. Nya våtmarker har på senare år bildats vid Sisjöns skjutfält och på Hills golfbana. Även skogen fyller många viktiga funktioner. De tätortsnära skogarna är för många Mölndalsbor den främsta kontakten med naturen. I all kommunägd skog bedrivs ett certifierat skogsbruk med särskilt fokus på naturvård. Ett av de största problemen sett ur ett globalt perspektiv är den ökade förlusten av arter, naturtyper och ekosystem. I Sverige bedöms att nära tio procent av alla arter är i fara. Ett av de stora hoten mot den biologiska mångfalden är exploateringen av mark och de metoder som används för skogs- och jordbruk. Ett mycket stort antal växt- och djurarter finns i ogödslade ängs- och hagmarker. De hotas av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. I Mölndal har den brukade marken stadigt minskat. De kvarvarande jordbruksmarkerna är koncentrerade till Lindomeåns dalgång. Det finns också på flera håll kulturhistoriskt intressanta gårdsmiljöer med höga naturvärden. I Mölndal kommer många nya bostäder att byggas fram till Det handlar främst om förtätning av befintlig bebyggelse, vilket om det sker i godtagbara luft- och bullersituationer ger förutsättningar för hållbarhet med avseende på transporter och infrastruktur. Ett hållbart resande ger i sig förutsättningar för att nå målen för frisk luft och begränsad klimat påverkan, liksom en attraktiv stad. Trots målsättningar om ökad andel hållbart resande ses hittills inga större förändringar i hur Mölndalsborna väljer att resa och det är tydligt att trafiken och resvanorna utgör en stor utmaning för att åstadkomma en hållbar och attraktiv stad. Närhet till natur, grönområden och lokal odling är hälsofrämjande, vilket behöver beaktas i utbyggnaden av staden. Ett hållbart samhälle innebär även att avfallsmängderna måste minska. Mölndal samarbetar med övriga kommuner i Göteborgsregionen utifrån en gemensam avfallsplan. Det handlar om att arbeta förebyggande för att undvika att avfall uppkommer, minska avfallets farlighet, avgifta kretslopp, använda avfall som den resurs det faktiskt är och att ta hand om det avfall som inte går att återanvända eller återvinna på ett säkert sätt. Ekonomiskt perspektiv En grund för ekonomisk hållbarhet är att skapa en balanserad ekonomisk tillväxt, utan att slita på naturresurser eller människa. I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom en effektivare omsättning av material. Varor kan ersättas med tjänster och återanvändningen kan öka. Mölndal vill växa genom att bygga bra och attraktiva bostäder samt motivera kunskapsintensiva och kreativa verksamheter att etablera sig i staden. Det kräver att nya invånare och företagare ges goda förutsättningar, till exempel genom tillgång till kvalificerad arbetskraft, god infrastruktur och bra skolor. För långsiktig ekonomisk hållbarhet är det då betydelsefullt att staden behåller en stabil ekonomisk ställning, god kontroll och framsynt planering. Avgörande är också att invånarna har möjlighet till egen försörjning och goda livsförutsättningar som minskar behovet av stöd och omsorg från kommunen. Kommunerna står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar under de kommande åren. Sveriges kommuner och landsting, SKL, pekar på anpassningsbehoven till följd av demografiska förändringar, stora investeringsbehov, svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer samt korta planeringsperspektiv avseende statliga förutsättningar. Kommunerna har under en lång period haft ett relativt lågt demografiskt tryck, men nu förändras situationen. SKL konstaterar att den demografiska dramatiken har tidigarelagts genom den starkt ökande befolkningen, främst med anledning av den historiskt stora flyktinginvandringen men också till följd av ett ökat barnafödande. Prognosen Budget/plan Mölndals stad

10 innebär att antalet barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola kommer att öka kraftigt fram till Landets kommuner väntas behöva genomföra stora anpassningar av verksamheterna till följd av detta, samt för att möta förändringen i form av ett ökat antal äldre samtidigt som en allt större andel personer inte kommer att vara i arbetsför ålder. Ett hållbart synsätt är att investera i tidiga förebyggande insatser för att undvika större kostnader i senare skede, framför allt bland barn och unga. I Mölndal pågår redan många insatser i samverkan mellan olika verksamheter och med sikte på att barn och unga ska få en god start i livet och klara skolan. Dessa skulle kunna benämnas sociala investeringar. Förebyggande insatser för att äldre ska kunna leva ett självständigt liv längre upp i åren, med minimerat behov av till exempel hemtjänst och annat kommunalt stöd är också intressant. Ett arbete har inletts som ska leda fram till en arbetsmodell med ett mera systematiskt arbetssätt inklusive uppföljning. En problematik är dock att förväntade vinster inte alltid kommer samma organisation till del. Exempelvis kan tidiga insatser inom förskola och skola leda till resursbesparingar i kommunen, men i huvudsak påverkas ekonomin i andra sektorer, till exempel hälso- och sjukvården och kriminalvården. Hälsoeffekter till följd av miljöförbättrande åtgärder som kommuner genomför kan resultera i lägre kostnader för sjukvård som ju finansieras av landstingen. Göteborgsregionen präglas av en positiv konjunkturutveckling. Ett näringsliv med investeringsvilja, många lediga jobb, fortsatt sjunkande arbetslöshet, där framförallt yngre får jobb, och en stark befolkningsutveckling är faktorer som också påverkar näringslivsutvecklingen i Mölndal. Här finns ett väl differentierat näringsliv som präglas av framförallt Life science, IT/mikrovågsteknologi, papper och fiberteknologi, handel, mode och design. Sammanlagt finns cirka 500 branscher representerade i Mölndals stad. Flera stora företag är etablerade, vilket bidrar till att mindre företag inom samma eller närliggande branscher också söker sig hit. Mölndal har en förhållandevis låg arbetslöshet. Antalet öppet arbetslösa var 3,7 procent i augusti 2017, att jämföra med 6,4 procent inom regionen och 7,4 procent i riket, september Jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år har antalet öppet arbetslösa dock blivit fler och i Mölndal har ökningen varit 130 personer eller 18 procentenheter, jämfört med endast 2 procentenheters ökning i regionen. Drygt 700 Mölndalsbor har varit utan arbete i mer än sex månader, vilket innebär att gruppen ökat med en fjärdedel sedan Antalet nyanmälda lediga platser ligger på 703, betydligt fler än i september 2016 då antalet var 441. Den goda ekonomiska hushållning som ska eftersträvas enligt svensk kommunallag kan ses som en förutsättning för hållbarhet. Där uttrycks att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och att begreppet ska ha både ett verksamhetsmässigt och finansiellt perspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling medan verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså ihop för att en god ekonomisk hushållning ska kunna uppnås. Genom särskilda riktlinjer anger kommunfullmäktige den övergripande och mer långsiktiga styrningen av god ekonomisk hushållning för Mölndals stad. I ett hållbarhetsperspektiv är medvetna finansiella placeringar ett verktyg. Miljö- och klimatvänliga placeringar har initierats och även etiska placeringar är en möjlighet. 8

11 INLEDNING Programförklaring Majoritet Mölndal Förord Mölndal ska styras med tydliga mål. Socialdemokraterna, Miljö partiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna är tillsammans den styrande majoriteten i Mölndal mandatperioden Vi, Majoritet Mölndal, menar att en god ekonomi i samspel med ekologiska och sociala ramar är förutsättningar för ett gott samhälle. Med vår programförklaring vill vi visa vår gemensamma politiska inriktning och på vilket sätt vi strävar mot ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart Mölndal. Vi bär på en framtidstro. Det finns mycket positivt att bygga vidare på och stora möjligheter till ett gott liv för stadens invånare. I Mölndal finns stad och land, en rik historia och mångfald bland invånare och näringsliv. Den livfulla stadskärnan stärker hela Mölndals utveckling och förstärks med attraktiva stadsdelar. Genom att förtydliga och utveckla stadens bidrag till Göteborgsregionens kommunalförbund och Västra Götalandsregionen stärks vi och vår omvärld. Vi ska ta tillvara på de goda förutsättningarna och utveckla ett jämlikt och jämställt samhälle där ekonomin blomstrar. Utgångspunkten för programförklaringen är Mölndal Vision 2022 med tre fokusområden. Här beskrivs hur vi kommer att utveckla verksamheten de kommande åren. Programförklaringen är utgångspunkten för det årliga budgetarbetet och för styrningen av stadens förvaltningar och bolag. Med programförklaringen styr vi mot visionen som sammanfattas: Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Demokrati Vi människor har lika värde, rättigheter och skyldigheter. Samhället och dess verksamheter ska därför kännetecknas av jämlikhet och jämställdhet. Människor ska bemötas på ett värdigt sätt. För att detta ska kunna bli verklighet krävs bland annat att de ges möjlighet att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Verksamheter som är gemensamma behöver medvetet sträva efter rättssäker och kostnadseffektiv service och myndighetsutövning. Arbetet måste bidra till inkludering. Det krävs kort sagt en levande demokrati! De yngsta har små möjligheter att påverka. Barn är också medborgare, men saknar rösträtt och blir sällan tillfrågade. Att utgå från ett barnperspektiv syftar till att tillgodose barnens behov och se till att deras rättigheter tas till vara. Begreppet kan både gälla barnets egna perspektiv och ett perspektiv med barn i fokus. Ett sätt att stödja en rättssäker och hållbar samhällsutveckling är att förtydliga sociala krav i upphandlingar. Kloka upphandlingar är bra för sund konkurrens, stärker det lokala företagandet och inkluderar människor som idag står utanför arbetsmarknaden. Det är också möjligt att ställa krav på leverantörer att exempelvis erbjuda praktikplatser. Välfärden vinner på att de som levererar tjänster och varor är seriösa och tar ett samhällsansvar. Särskilt viktigt är det att hitta bra modeller som bidrar till en snabb etablering på arbetsmarknaden för de nya svenskar som kommit hit. I det arbetet är samarbetet med föreningslivet också viktigt att beakta. Bemötandeplanen beaktas särskilt och under mandatperioden ska i dialog med verksamheterna: Medborgardialog och lokal närdemokrati utvecklas genom fysiska och digitala former. Under perioden ska minst ytterligare två medborgardialoger genomföras. Stadens beslutsprocesser bli mer transparenta och informationen lättillgänglig. De Mölndalsbor som kommer i kontakt med staden ska ha möjlighet att påverka och erbjudas tjänster av bästa möjliga kvalitet. Staden ska erbjuda fler e-tjänster och de som kommer i kontakt med staden ska få ett professionellt bemötande där etablering av ett kundcenter kan vara en möjlig väg. Staden ska genomföra fler upphandlingar med sociala krav. Vi ska ställa krav på goda arbetsvillkor och hög miljöhänsyn i våra upphandlingar av varor och tjänster. Idéburet offentligt partnerskap med civilsamhället ska prövas inom integration och fullgjord skolgång. Miljö och hållbar utveckling Nästa generation ska ärva ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att ökade miljö- och hälsoproblem orsakats utanför Sveriges gränser. Detta är förpliktigande och utmanande. Budget/plan Mölndals stad

12 Människors hälsa påverkas positivt av tillgång till bulleroch giftfria miljöer samt till natur- och grönområden. Minskade utsläpp av växthusgaser kräver energieffektiviseringar, satsningar på förnyelsebara bränslen och energiformer. Trenden med ökade utsläpp från trafiken måste brytas och verksamheter lokaliseras så att hållbara transporter är möjliga. I arbetet med den kommande översiktsplanen kommer vi särskilt att beakta att det utvecklas en bra balans mellan stadsmiljö och gröna, naturnära livsmiljöer. Stadsutvecklingen sker i enlighet med Mölndal Vision Vi bevakar särskilt att bostadsbeståndet utvecklas mot en bra balans mellan olika upplåtelseformer, vilket innebär en tredjedel hyresrätter, en tredjedel äganderätter och en tredjedel bostadsrätter. Ungdomars möjlighet till insteg på bostadsmarknaden ska förbättras. Vi har redan beslutat om en satsning som ger äldre Mölndalsbor fria resor med kollektivtrafiken. Vår strävan är att uppmuntra allt fler till goda och hållbara resvanor. Vi kommer att öka fokus på stadens arbete med miljömålen genom att utveckla uppföljningen. Under mandatperioden ska vi särskilt fokusera på att i dialog med verksamheterna: Intensifiera arbetet med införandet av förnyelsebara energiformer och ett energieffektivt byggande. Det ska också etableras fler solceller på stadens byggnader. Minimera förekomsten av farliga ämnen i barns vardag. Nytt mål på 35 procent ekologisk mat införs, samt att vi främjar närproducerad mat i stadens verksamheter. Främja stadsnära odlingar i tätbebyggda områden. Vi värnar om våra grönområden, bland annat genom en satsning på kommunekologer. Vi vill också se ett funktionellt grönstråk med ekodukt genom Lilla Fässbergsdalen och över till Lunnagården. Vi styr aktivt mot hållbara transportmöjligheter vilket inkluderar gång- och cykeltrafik samt närhet till kollektivtrafik. För att lyckas krävs bland annat ett aktivt arbete i de regionala organ som hanterar infrastrukturfrågor. Under 2017 ska ett hyrcykelsystem etableras. Vi ska ta fram ett system för att cirkulera möbler och inventarier mellan verksamheter inom staden. Näringsliv, kultur och fritid En hållbar samhällsutveckling kräver partnerskap mellan offentliga verksamheter, civilsamhället och näringslivet. Kommuner kan bidra till utvecklingen genom lättillgänglig service och stöd till samverkan. En väg in! Vi människor behöver meningsfull sysselsättning och ett arbetsliv som ger oss möjlighet att växa. Vi behöver ges möjlig heter att prova nya tankesätt, idéer och lösningar. Ett starkt näringsliv och ett livaktigt kultur- och fritidsliv är förutsättningar för att dessa behov ska kunna tillgodoses. Under mandatperioden ska vi särskilt fokusera på att i dialog med verksamheterna: Utveckla inbjudande mötesplatser och förenkla samverkan mellan olika aktörer som vill medverka till att utveckla och förbättra vår stad. Ett särskilt fokus ska läggas på att utveckla besöksnäringen. Ge föreningsliv och studieförbund bättre möjligheter att medverka i och bidra till stadens folkhälsoarbete och utveckling. Staden ska initiera ett överenskommelsearbete. Samarbeta med näringslivet och GR för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen och inkludera fler på arbetsmarknaden genom att exempelvis främja sociala företag. Ge fler Mölndalsbor möjlighet att vara delaktiga i stadens kultur- och fritidsliv. Barns och ungdomars egna initiativ ska särskilt främjas. Staden ska också förstärka sitt arbete med hur vi kan erbjuda kulturella och andra aktiviteter för äldre. Utveckla en modern biblioteksverksamhet med hög tillgänglighet. Utveckla tillgängligheten till kulturskolan. För allas delaktighet uppmuntra utvecklingen av och öka tillgängligheten till fritidsområden och näridrottsplatser, med start i östra Mölndal. Öka samutnyttjandet av stadens lokaler for att därigenom bredda utbudet av kultur- och fritidslokaler. En plan för ridsportens och simhallens utveckling ska tas fram under Lärande Vi har tillsammans ansvar för att barn och unga är delaktiga och mår bra. En nyckel till framgång är att utveckla skolor där trygga elever når goda resultat. Elever behöver få stöd och stimulans utifrån sina individuella behov. Detta kräver fler vuxna i skolan och förbättrat stöd till elever med och utan svenska som modersmål. Det finns ett samband mellan utbildning och sysselsättningsgrad. Många som inte klarat skolan hamnar i arbetslöshet. Ett sätt att stärka människors möjligheter att få jobb är att utveckla vuxenutbildningen. Utbildning är ett av flera områden som delvis samordnas på regional nivå, vilket ställer krav på samverkan. Stadens unika läge är gynnsamt för en etablering av fler gymnasieprogram liksom eftergymnasial utbildning. Vi har ett starkt näringsliv, nära till kollektivtrafik och spännande miljöer som attraherar. Under mandatperioden ska vi i dialog med verksamheterna: Öka antalet vuxna i skolan. Minska gruppernas storlek i förskolan och på fritidshemmen. Värna om modersmålsundervisningen och arbetet med att stödja berörda elever. Under 2017 ska en plan för fler gymnasieprogram i Mölndal tas fram. Verka för läxstöd. Toleransprojektet är numera en permanent verksamhet. Vi vill nu att fler skolor blir delaktiga. Uppmuntra en utveckling av vuxenutbildningen genom exempelvis fördjupad samverkan med andra aktörer. Se över bidragen till folkbildningsorganisationerna, med syfte att öka. 10

13 INLEDNING Omsorg När vi har behov av stöd ska samhället finnas där. Omsorgen får då stor betydelse för livskvaliteten. Välbefinnandet påverkas av många olika saker såsom hur och var vi bor, tillgången till djur och natur samt inflytande och trygghet. Tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter är också av vikt. Under mandatperioden ska vi i dialog med verksamheterna: Utveckla och erbjuda möjligheter till omsorg under dygnets alla timmar för de grupper som efterfrågar en sådan tjänst. Utvärdera verksamheternas kvalitet inför kommande beslut om fortsatt inriktning och ambition. Samt förstärka bemötande planen. Sträva efter ett utbud som tillgodoser olika bostadsbehov. Fortsätta utvecklingen av familjecentraler som är en viktig förebyggande verksamhet. Polisen kommer i samverkan med staden att ta fram ett löfte till medborgarna i det brottsförebyggande arbetet. Om behovet finns kan det bli aktuellt att förstärka med ytterligare en fältassistent. Fokusera på att det serveras god och näringsriktig mat i stadens verksamheter. Tillsammans för ett bättre Mölndal Det ni nu har läst är Majoritet Mölndals programförklaring, en bas för den kommande mandatperioden. En del har vi redan gjort, andra saker är på gång. Några saker kommer att genomföras under senare delen av mandatperioden. Vi kommer att återkomma till programförklaringen, konkretisera den och aktivt följa upp den. Den kommer att kräva hårt arbete av oss politiker och av stadens verksamheter, men samtidigt ge Mölndalsborna nya möjligheter. Nu vill vi tillsammans med er alla arbeta för ett bättre Mölndal! Mölndal den 10 oktober 2016 Marie Östh Karlsson (S) Ulrika Frick (MP) Marie Lindqvist (V) Peter Berg Johnson (KD) Staden som arbetsgivare Arbetsvillkor påverkar förutsättningarna för att kunna erbjuda god service. Kvaliteten förbättras när medarbetare får chansen att bidra till verksamhetsutveckling. Fler människor söker sig till organisationer med utvecklingspotential. Kompetenta och skickliga chefer, ledare och medarbetare är en framgångsfaktor. Satsningar på exempelvis jämställdhet och hälsofrämjande åtgärder ökar organisationers attraktivitet. En långsiktigt hållbar personalförsörjning kräver också att unga attraheras. Genom att erbjuda feriejobb får unga en inblick i verksamheten och samtidigt ökad arbetslivserfarenhet. Under mandatperioden ska vi i dialog med verksamheterna särskilt fokusera på att: Fler medarbetare ska få rätt till heltid med möjlighet till deltid. På lång sikt är ambitionen att alla ska erbjudas denna möjlighet. Uppmuntra till hälsofrämjande åtgärder och långsiktigt jobba för att minska sjukfrånvaron. Särskilt fokus på vård- och omsorgsförvaltningen och på socialsekreterares arbetssituation. Stödja stadens medarbetare i deras arbete utifrån bemötande planen. Stadens anställda ska uppmuntras till att göra hållbara transportval. Pröva nya arbets- och verksamhetsmodeller som stärker arbetsmiljö och inflytande för medarbetare. Arbeta vidare för ledarskap med fokus på chefernas kompetens och förmåga att utöva ett gott ledarskap. Öka andelen unga som får möjlighet till feriejobb och praktik platser inom stadens verksamheter. Budget/plan Mölndals stad

14 Tillsammans förverkligar vi vår vision! Vi behöver en gemensam framtidsbild för att Mölndal ska bli en ännu bättre stad för alla som bor och verkar här. Med visionen har vi bestämt en inriktning för hur Mölndal ska utvecklas fram till Vi har utformat visionen tillsammans med Mölndalsbor, företag, föreningsliv och våra grannkommuner. Visionen ska kraftsamla hela staden med siktet inställt på ett Mölndal i toppklass. Tillsammans förverkligar vi vår vision. Mölndals stads ansvar och roll Visionen ska ligga till grund för strategisk planering och utveckling i Mölndals stad. Med visionen som grund sätter de folkvalda mål för vad som ska uppnås för att visionen ska förverkligas. Mölndals stad följer årligen upp och återrapporterar hur arbetet med att uppnå Mölndal Vision 2022 fortskrider. Kommunfullmäktige Mölndals stad, 18 september 2013 Texten ovan beskriver syftet med och bakgrunden till visionen, som sammanfattas: Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Vi närmar oss Mölndal Vision 2022 när: Fler än två av tre invånare starkt rekommenderar Mölndal som bostadsort. Fler än nio av tio unga tjejer och killar i Mölndal mår bra och har framtidstro. Fler än hälften av Mölndalsbornas resor görs med hållbara färdsätt. Mölndal är en av Sveriges främsta näringslivskommuner. Mölndal har ett positivt varumärke som har stärkts över tid. Vi är fler än Mölndalsbor. 12

15 VISION OCH KF-MÅL Vision och KF-mål Struktur för målstyrning En viktig del av visionen är dess tre fokusområden med tillhörande visionsstrategier. Till fokusområdena knyts i denna budget/plan nio KF-mål som på kortare sikt ska styra den kommunala organisationen. Utöver dessa finns även ett internt mål. Majoritet Mölndals gemensamma politiska inriktning för mandatperioden beskrivs i en programförklaring. Delar av denna har omvandlats till specifika direktiv som uttrycks i anslutning till vart och ett av KF-målen. Målen uttrycker väsentliga delar av det som behöver uppnås för att visionen ska kunna bli verklighet. Samtliga berör hela organisationen, om än i varierande grad. Kopplat till målen antas indikatorer med värden för att bland annat möjliggöra jämförelser och värderingar av uppnådda resultat. KF-målen och indikatorerna utgör en grund för nämndernas verksamhetsplaner och speglas där i mer specifika mål som visar hur nämnderna kommer att bidra till måluppfyllelsen. Efter att verksamhetsplanerna antagits politiskt sker en omfattande planering av det konkreta arbete som ska utföras på avdelningar och enheter. På detta vis skapas en kedja som länkar samman vision, KF-mål och verksamhetsplaner. Resultaten följs årligen upp i stadens årsredovisning och i nämndernas verksamhetsberättelser. Även andra övergripande uppföljningar genomförs med utgångspunkt från kommunstyrelsens lagstadgade uppsiktsplikt. Kommunfullmäktige Fokusområde Nämnd/ utskott Förvaltning, avdelning Enhet Vision Fokusområde Fokusområde Programförklaring Visionsstrategi Budget/ plan Mål i verksamhetsplan Handlingsplan Aktivitet Aktivitet Budget/plan Mölndals stad