Nämndplan 2014. Utbildningsnämnden 2014

Nämndplan 2014 Utbildningsnämnden 2014

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Övergripande beskrivning av organisationen... 4 3 Övergripande strategier för att förbättra verksamhetens resultat / ständiga förbättringar... 8 4 Krav på förvaltningen... 9 5 Mål för nämnden... 14 6 Planerings- och utvärderingsprocess... 16 7 Ekonomi... 21 Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 2(21)

1 Inledning Nämndplanens syfte är att prioritera och förtydliga mål och strategier från statliga och kommunala styrdokument. Mål formulerade i nämndplanen skall ses som krav till förvaltning och till förvaltningens olika verksamheter. Kraven skall prioriteras på enheterna och utifrån lokala behov ska egna mätbara mål formuleras. Nämndplanen har tagits fram enligt rutinerna för kvalitetsarbetet. Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 3(21)

2 Övergripande beskrivning av organisationen 2.1 Organisation Utbildningsnämnden har det övergripande politiska ansvaret och utbildningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för verksamheterna. I utbildningsförvaltningens regi finns gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola, Westerlundska gymnasiet (WGY), Komvux inklusive utbildning i svenska för invandrare (SFI) och Särskild utbildning för vuxna (Särvux), Vuxenutbildningscentrum (VUC), Yrkeshögskolan i Enköping (Yh), Arbetsmarknadsenhet (AME) och Integrationsenhet (IE) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 4(21)

Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) El- och energiprogrammet (EE) Fordons- och transportprogrammet (FT) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Ekonomiprogrammet (EK) Estetiska programmet (ES) Naturvetenskapliga programmet (NA) Samhällsvetenskapliga programmet (SA) Teknikprogrammet (TE) Introduktionsprogrammet (IM) 2.2 Kunder I en vidare mening är arbetslivet i Enköping kunder i det samarbete som sker på alla nivåer i förvaltningens olika verksamheter. Wgy:s kunder är elever som genomför sin utbildning på Westerlundska gymnasiet samt deras vårdnadshavare. Blivande kunder är grundskolans elever och deras vårdnadshavare. Komvux kunder är de vuxenstuderande kommuninvånare som saknar eller behöver komplettera gymnasieutbildning, grundskolekompetens och/eller är nyanlända och som behöver lära sig svenska. Dessutom ansvarar Komvux för att vuxna utvecklingsstörda och vuxna med nyförvärvad hjärnskada ska få möjlighet till studier på grundläggande och gymnasial nivå. VUC:s kunder är de vuxenstuderande kommuninvånare som vill satsa på en yrkesutbildning eller vill läsa universitets/högskolekurser på distans eller de som saknar eller behöver komplettera sin gymnasieutbildning. YH:s kunder är studenter med stor åldersspridning, skiftande yrkesbakgrund som vill satsa på en (ny) yrkeskarriär och som, geografiskt, kommer från hela landet. YH:s kunder är också de företag som är knutna till respektive ledningsgrupp för de olika utbildningsinriktningar som bedrivs och som är i behov av ny eller fördjupad yrkeskompetens. AMEs kunder är långtidsarbetslösa som är inskrivna i Jobb och Utvecklingsgarantins fas 2 och 3 och är i behov av sysselsättning. Personer som via Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bedöms vara i behov av arbetsträning och arbetsprövning. Övriga kunder är ungdomar inom informationsansvaret, elever från gymnasiets Introduktionsprogram som är i behov av alternativ sysselsättning, SFI studerande som ska genomföra språkpraktik samt ungdomar som önskar kommunalt feriearbete. IE:s kunder är nyanlända flyktingar som väljer att bosätta sig i Enköpings kommun. Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 5(21)

2.3 Verksamhetsidé Wgy ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. (skollagen 15 kap, 2 ) Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn (skollagen 15 kap 3 ). Gymnasieskolan har högskoleförberedande program, yrkesprogram, introduktionsprogram och gymnasiesärskola. Introduktionsprogrammen består av; preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ samt språkintroduktion (skollagen 17 kap). Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Komvux och VUC:s uppdrag är att stödja och stimulera de vuxna i sitt lärande. De ska ges möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildas behov och förutsättningar, de som fått minst utbildning ska prioriteras YH ska hjälpa till med att minska utbildningsklyftorna i samhället genom att erbjuda flexibla möjligheter till livslångt lärande för vuxna. Utbildningsinsatserna ska hålla god kvalitet och anpassas till arbetsmarknadens behov samt till den studerandes önskemål. Verksamheten ska snabbt kunna anpassa sig till förändringar och nya villkor i samhället. AME ska erbjuda alla ungdomar upp till 20 år som inte studerar på nationellt program olika alternativ och årligen anordna feriearbete för kommunens ungdomar. På uppdrag av Arbetsförmedlingen ska AME anordna sysselsättning för personer inom Jobb och utvecklingsgarantins Fas 2 och 3. AME ska även anordna praktikplatser för SFIstuderande (språkpraktik). Projektet L4U är från och med 2013 en permanent verksamhet inom AME:s ram. Målet är att i första hand minska arbetslösheten för ungdomar upp till 24 år och i andra hand även minska arbetslösheten för andra grupper som står utanför arbetsmarknaden. IE Kommunerna ansvarar för mottagande och bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och ska vid behov ge praktisk hjälp i samband med bosättning. De ansvarar också för undervisning i sfi, samhällsorientering och annan vuxenutbildning samt för skola, förskola, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar. Kommunerna ansvarar också för försörjning för dem som inte har rätt till etableringsplan. 2.4 Vision Vår verksamhet skall ge kunskaper för framtiden. Vi arbetar för att öka gemenskapen och trivseln samt skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Entreprenörskap är ett förhållningssätt. Alla inom Utbildningsförvaltningens verksamheter ska ges möjlighet Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 6(21)

att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden och ges möjligheter att utveckla sig till entreprenörer i sina egna liv. 2.5 Värdegrund Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom nämndens ansvarsområde ska vara förtrogen med den gemensamma värdegrunden som framtagits för hela kommunen. Värdegrunden består av fyra ledord; ansvar, trygghet, service och ambition. Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 7(21)

3 Övergripande strategier för att förbättra verksamhetens resultat / ständiga förbättringar 3.1 Kvalitetssäkringsprocess Alla verksamheter ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningarna. Redovisningen är ett led i den ständigt pågående uppföljningen och en utvärdering av verksamheten. 3.2 Processen att göra medarbetare delaktiga i att aktivt arbeta mot mål / resultat Utbildningsnämnden skriver sin plan utifrån statliga och kommunala styrdokument. Utbildningsförvaltningen ska ha en struktur för arbetet med målstyrning där respektive nivå ska se målen på den övre nivån som krav. Arbetslagen inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och övriga verksamheter utgår från verksamhetsplaner där målen i nämndens plan är krav på dessa enheter. Arbetslagen utgår från enheternas verksamhetsplaner och skriver teamkontrakt. Varje nivå har möjlighet att göra en prioritering bland kraven. Denna prioritering ska godkännas av närmaste chef. På detta sätt gör respektive nivå målen till sina egna, vilket gör medarbetarna delaktiga i arbetet att nå måluppfyllelsen. Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 8(21)

4 Krav på förvaltningen 4.1 Statliga styrdokument Skollag (2010:800) Förordningar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare Läroplan för de frivilliga skolformerna Skolverkets författningssamling Lagen (2010:197) om etableringsinsatserna för vissa nyanlända invandrare Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Allmänna råd om statens ersättning för flyktingmottagande FN:s Barnkonvention FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lag och förordning för Jobb och utvecklingsgaranti Lag och förordning för Yrkeshögskolan Socialtjänstlagen Kommunallag 4.2 Kommunala styrdokument Vision 2030 Kommunala policys och riktlinjer Kommunens strategiska mål 4.3 Omvärldsanalys Westerlundska gymnasiet (Wgy) Antal elever på Westerlundska gymnasiet kommer att minska med mellan 40 50 elever per år fram till år 2015. Detta antal baseras på de som är folkbokförda i Enköpings kommun. Samtidigt har vi ett stort antal nyanlända elever som kommit till Enköpings kommun och hittills under 2013 har cirka 35 elever börjar sina studier på Språkintroduktion på Introduktionsprogrammet. Elevantalet på Westerlundska gymnasiet hösten 2013 var 1203 elever. Från och med 2016 förväntas det bli en svag ökning av antal elever (20 30 elever) per år fram till år 2024 (allt utifrån dagens befolkningsstatistik). Interkommunala nettokostnader (IKE) har under ett stort antal år ökat. Orsaken är att många elever har studerat hos annan utbildningsanordnare samt att de externa utbildningarna har blivit dyrare för varje år. Förhoppningen är att denna ökning planar ut och stabiliseras på dagens nivå, detta förutsätter dock att gymnasieskolan har sådan kvalitet och attraktionskraft att eleverna väljer Westerlundska gymnasiet i samma utsträckning som idag. Vidare kommer införandet av den nya läroplanen för gymnasiesärskolan, Gysär 2013, att medföra ökade kostnader. Nämnden anser att det är viktigt att våga tänka nytt, att våga ifrågasätta, t.ex. vilka gymnasieprogram som ska erbjudas i egen regi. Är det mer ekonomiskt hållbart att ibland låta elever delta i utbildning i andra kommuner? Det finns i dagsläget ingen gymnasiefriskola i Enköping men flera i närområdet, främst Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 9(21)

i Uppsala och Västerås. Frisök, dvs elevernas rättighet att söka till andra gymnasieskolor, har ökat elevernas valfrihet och rörlighet. Minskande elevkullar innebär också en ökad konkurrens om eleverna. Genom att behålla den höga kvaliteten och kommunicera den än tydligare kan Westerlundska gymnasiet vara ett konkurrenskraftigt alternativ till andra gymnasieskolor. Genom införandet av Nationella idrottsutbildningar (NIU) har Westerlundska gymnasiet ytterligare en konkurrensfördel jämfört med andra aktörer. Antalet elever som söker till vårt egna gymnasium är fortfarande mycket högt, 3 av 4 elever väljer att studera på Westerlundska gymnasiet. Komvux Tendensen de senaste åren har varit att det är fler som studerar på deltid och kombinerar sina studier med arbete. Från och med den 1 juli 2012 började den nya skollagen tillämpas inom den kommunala vuxenutbildningen. Detta innebar bl.a. ett förstärkt individperspektiv, att individuella studieplaner ska finnas inom alla skolformerna, nya ämnes- och kursplaner och en ny betygsskala. Huvudregeln är också att enbart gymnasieexamen ska utfärdas på gymnasial nivå. Den som genomgått ett yrkesprogram på gymnasieskolan utan att uppnå grundläggande behörighet för högskolestudier ges rätten att göra detta inom den kommunala vuxenutbildningen. Den som vill pröva att höja betyg på redan godkänd kurs hänvisas till en särskild prövning. Från och med läsåret 2012/13 har studier på grundläggande och gymnasiala kurser delats in i fyra tioveckorsperioder där möjlighet finns att välja mellan närstudier och/eller distans. Vuxenutbildningscentrum (VUC) Yrkesvux är en statlig satsning på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med satsningen är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning, eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras samt för dem som har behov av att ändra yrkesbana i livet. Även nya svenskar som antingen behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny yrkesinriktning kan delta i yrkesvux. Under 2013 startades undersköterskeutbildning för ca 90 studerande samt Ventilationsteknikerutbildning med 28 studerande och dessa volymer beräknas ligga på samma nivå under 2014. Yrkeshögskola (YH) Behovet av eftergymnasiala utbildningar som är utformade av arbetslivets branschorganisationer och som kombinerar teori och praktik är omfattande. Särskilt inom de tekniska, ekonomiska och samhällsbyggande sektorerna är fortbildningsbehovet av eftergymnasiala kunskaper stort. Intresset från unga vuxna att efter ett par år som yrkesverksam byta yrkesbana blir allt större och kommer med största sannolikhet fortsätta öka. Kostnaden för att bedriva de flesta yrkeshögskoleutbildningar är i de flesta fall omfattande. Det är oftast ett krav att stora delar av de praktiska momenten förläggs ute på arbetsplatserna. Behovet av handledare och handledarutbildning ökar då markant. Konkurrensen om beviljade statliga medel för yrkeshögskoleutbildningar har dock ökat betydligt, vilket gör verksamheten på lång sikt osäker och allt mer kostsam. Utbildningsanordnarna har också svårt att göra långsiktiga planeringar då yrkeshögskoleutbildningar bara beviljas med två starter och kan efter ny ansökningsomgång i konkurrens med alla andra YH-utbildningar inte vara säkra på att få fortsätta med utbildningen. Arbetsmarknadsenhet (AME) Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 10(21)

Enköpings kommuns arbetsmarknadsenhet (AME) har sedan FAS-3 startade haft ett långtgående och gott samarbete med Arbetsförmedlingen när det gäller placeringar av deltagare inom kommunens förvaltningar och inom AMEs egen verksamhet. Arbetsförmedlingen har också använt sig av kompletterande aktörer men i mindre omfattning. AME har med hjälp av sitt stora kontaktnät inom kommunen kunnat erbjuda en stor variation av praktikplatser och AME har i egen regi kunnat anordna platser där Arbetsförmedlingen ansett att speciella insatser skall göras. I nuläget (oktober 2013) är ca 70 personer föremål för insatser inom FAS-3, antalet varierar över året och efter en tids nedgång ser vi nu att antalet åter ökat något. Förbättringarna på arbetsmarknaden går sakta och många deltagare inom FAS-3 har inte den utbildning som behövs för att vara aktuella för de lediga arbeten som kommer. Medelåldern inom FAS-3 är också relativt hög och motivationen för studier är ofta låg. Vi tror att antalet deltagare inom FAS-3 fortsatt kommer att vara hög under ett antal år framåt. De s.k. kompletterande aktörernas roll inom arbetsmarknadspolitiken upplever vi har minskat de senaste åren. AMEs goda kontaktnät, flexibilitet och väl inarbetade metoder att anpassa verksamheten efter de behov arbetsmarknadspolitiken ställer, gör att vi tror att det goda samarbetet med Arbetsförmedlingen kommer att fortsätta. Kritiken mot FAS-3 har varit massiv inom media och FAS-3 har ofta beskrivits negativt. Generellt sett så är deltagare inom AMEs verksamhet förhållandevis positiva till verksamheten, trots en besvärlig situation på arbetsmarknaden. Man ökar sitt kontaktnät och det innebär större möjlighet till ett återinträde på arbetsmarknaden. AME arbetar tillsammans med arbetsförmedlingen för att finna möjligheter att använda de olika former av anställningsstöd som finns och vilka vi är väl insatta i. AME har en god beredskap för förändringar i arbetsmarknadspolitiken. AME har sedan 1996 anordnat feriearbeten, från början i mindre omfattning och när behoven har ökat har också Enköpings kommun ökat satsningen på feriearbeten. Behovet av anordnade feriearbeten kommer att kvarstå under en lång tid. På en arbetsmarknad där enkla arbeten utan krav på specialkunskaper blir allt färre kommer också ungdomar som inte lämnat gymnasiet ha stora svårigheter att finna ett feriearbete. Under sommaren 2013 anordnades ca 250 arbeten inom kommunen och hos ideella föreningar. Vi tror det är svårt att öka antalet feriearbetstillfällen, då kommunens förvaltningar och föreningslivet redan idag gör en enorm insats för att ge så många som möjligt tillfälle att arbeta under ett antal sommarveckor. Det är också vår strävan att varje arbete skall vara ett arbete där man känner, jag är här för att jag behövs. Ökar man antalet feriearbeten väsentligt riskerar man att tappa kvalitén i jobben och det riskerar att bli förvaring utan vettiga arbetsuppgifter. Detta kan också komma att påverka arbetsplatsernas vilja att bereda plats för ungdomar. Vi kan också märka att det kommer fler och fler krav på insatser för elever från vissa program och förtur för vissa grupper. Dessa krav kommer från många olika håll. Vi har redan idag prioriterat ca 10 % av platserna till förtur för ungdomar med särskilda behov. Feriearbetet är oftast den första erfarenheten av arbetslivet och om den erfarenheten skall vara positiv så är det viktigt att man känner att man gör en bra insats och får en lön som motsvarar detta. Vi tror att man bör göra en löneöversyn inför sommaren 2014. Enköpings kommun startade ett projekt år 2005 för att få ut arbetslösa ungdomar i arbete. Mellan åren 2010 2012 gjordes detta som ett ESF-projekt under namnet L4U Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 11(21)

(Lean Life Long Learning Ungdom). Detta arbetssätt är nu permanentat i förvaltningen/enköpings kommun. Under projekttiden (och även efteråt) har ca 70% av ungdomarna fått arbete eller gått vidare till studier, vilket motsvarar att över 100 ungdomar har kommit i sysselsättning. Starten av projektet "Unga jobb" i samarbete med Sparbanken, Arbetsförmedlingen och Enköpings kommun kan komma att medföra att AME får större svårigheter att finna praktikplatser för deltagare i L4U projektet. Antalet arbetssökande som är i behov av extrainsatser har ökat och fler deltagare har begränsat arbetsutbud och fler behöver olika former av arbetsträning. Integrationsenheten (IE) I Migrationsverkets prognos från 2013 beräknas antalet personer som söker asyl att minska men eftersom en större andel av de som söker kommer att ges uppehållstillstånd så finns ett fortsatt stort behov av kommunplatser. Prognosen sänks från 54 000 till 45 000 nya asylsökande under 2013. Under 2013 väntas cirka 20 700 få uppehållstillstånd och därmed rätt att bosätta sig i en kommun. Förhandlingar om fler platser pågår och enligt länsstyrelserna kommer det att finnas omkring 8 200 anvisningsbara platser vid årets slut. Det är en stor ökning men ändå långt från de 10 400 platser som behövs. Antalet personer som väntar på bosättning fortsätter därför att öka, med följd att deras etablering fördröjs. Med anledning av utvecklingen av konflikten i Syrien pågår ett arbete med en ny bedömning av läget i Syrien. Översynen kommer sannolikt leda till förändringar senare under 2013. Uppehållstillstånd som för närvarande beviljas på tre år ska inte vara tidsbegränsade utan istället vara permanenta. Vid en sådan förändring har Migrationsverket att hantera förlängningsansökningar från cirka 7 000 asylsökande som tidigare beviljats treåriga uppehållstillstånd med anledning av konflikten i Syrien. Enköping har under första halvåret 2013 haft många som kommit från Somalia på grund av anhöriginvandring, de som nu kommer till kommunen är från Syrien. Nytt asylboende i Bredsand startade under hösten 2013. Barn som är asylsökande har ingen skolplikt men har rätt att gå i skola från och med höstterminen det år de fyller sex år. Asylsökande barn har rätt till förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Rätten till skolgång gäller också till gymnasiet och även om den asylsökande fyllt 18 år har han eller hon rätt att avsluta sin utbildning. Barnet bör få börja senast en månad efter ankomsten till Sverige eller så snart det är lämpligt med hänsyn till barnets personliga förhållanden. 4.4 Prioriterade krav för året Fler elever ska uppnå målen Alla lärare ska följa skolans policy gällande elevfrånvaro Alla arbetslag ska målmedvetet arbeta med fokus på minst en ny entreprenöriell kompetens Fler elever ska uppleva att de får tillräcklig information inför de olika val som görs inom gymnasieskolan Fortsatt samarbete med grundskolan kring matematik, svenska och engelska samt arbeta vidare med att förbättra läsförståelsen hos eleverna. Alla verksamheter arbetar aktivt för ökat samarbete inom kommunen Öka samarbetet med arbetsmarknaden Fortsätta arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet Alla verksamheter arbetar aktivt utifrån kommunens värdegrund Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 12(21)

Enköpings kommuns strategiska mål för 2012-2015 är nämndens prioriterade krav. Hållbar utveckling 1. Goda gröna Enköping 2. Kreativ tillväxtzon 3. Attraktiv skolkommun 4. God livskvalitet God ekonomisk hushållning 5. God kompetensförsörjning 6. Stark ekonomi och effektiv förvaltning Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 13(21)

5 Mål för nämnden Kommunens strategiska mål Nämndens slutmål SMART-mål Enköpings kommun är den miljövänliga och gröna kommunen "Goda gröna Enköping" Enköpings kommun är en kreativ tillväxtzon med ett engagerat näringsliv Enköping en attraktiv skolkommun Enköpings kommun ger förutsättningar för en god livskvalitet Enköpings kommun har en god kompetensförsörjning Inom utbildningsnämndens verksamheter arbetar vi handlingsinriktat med hållbar utveckling Inom utbildningsnämndens verksamheter finns ett etablerat samarbete mellan skola, arbetsmarknad och eftergymnasial utbildning Utbildningsnämndens verksamheter utbildar för framtidens kompetensbehov Utbildningsnämndens verksamheter är fortsatt attraktiva för såväl kunder som personal Inom utbildningsnämndens verksamheter strävar vi efter att utveckla den pedagogiska miljön Utbildningsnämnden ska sträva efter att alla har tillgång till och kan använda IT-utrusning i förvaltningens lokaler. Utbildningsnämndens verksamhetsområde är en trygg och motiverande arbetsmiljö präglad av höga förväntningar Utbildningsnämndens verksamheter präglas av studerandedemokrati och hög kundnöjdhet Inom utbildningsnämndens verksamheter har vi personal med rätt kompetens för sitt uppdrag som utövar gott ledarskap, förmår stimulera samt inspirera kunder och medarbetare Pappersförbrukningen ska ha minskat med minst 20%. Minst 90 % av de studerande ska vara nöjda med sina praktikperioder Utbildningsförvaltningens verksamheter ska under året identifiera minst tre, för framtidens yrkesliv, viktiga kompetenser Minst 75% av eleverna från Enköpings grundskolor ska välja WGY för sina gymnasiestudier. Kunskapsresultaten för WGYs elever är minst i nivå med de 50% bästa kommunala gymnasierna i landet Varje enhet inom utbildningsförvaltningen ska årligen redovisa en resultatförbättring relaterat till studerande/kunders utgångsläge Minst 80% av verksamheternas studerande och personal upplever att de pedagogiska förutsättningarna och miljön är stimulerande och attraktiv Minst 80 % är nöjda med förvaltningens tekniska utrustning och IT-stöd 80% av personalen, studerande och kunder ska känna till verksamheternas värdegrund Alla studerande och kunder ska vara nöjda med möjligheten att påverka verksamhetens innehåll Minst 90% av lärarna i karaktärsämnen ska vara behöriga I kärnämnen ska minst 95% av lärarna vara behöriga i de ämnen de undervisar i Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 14(21)

Kommunens strategiska mål Nämndens slutmål SMART-mål Enköpings kommun har en stark ekonomi och en effektiv förvaltning Utbildningsnämndens verksamheter genomsyras av förvaltningsövergripande samarbete Utbildningsnämnden ska systematiskt följa upp verksamheternas kvalitetsarbetet Utbildningsförvaltningens verksamheter ska årligen identifiera minst varsitt gränsöverskridande utvecklingsprojekt Utbildningsförvaltningens verksamheter ska årligen utvärdera sitt kvalitetsarbete enligt Skolverkets allmänna råd där så är möjligt Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 15(21)

6 Planerings- och utvärderingsprocess Nyckeltal för utbildningsförvaltningen (uppdaterad 12-08- 09) Wgy SL=Skollagen GyF=gymnasieförord ning Lagtext Område Kontrollpunkter Rapport hur ofta Rapport till förvaltni ng SL kap 2, 13 Huvudmän o ansvarsfördelning Behöriga lärare, kärnämnen Behöriga lärare karaktärsämnen läsår nov jan läsår nov jan Tas upp i nämnd SL kap 3, 13-21 GyF kap 8 Elevers utveckling mot målen Betyg, gyexamen och prövning Antal elever med slutbetyg Antal elever med högskolebehörighet Antal elever med yrkesexamen läsår juni aug läsår juni aug läsår juni aug Antal avhopp termin maj, dec aug, jan SL kap 15, 8 Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Antal sökande till Wgy (februari) februari februari februari Antal sökande till Wgy (maj),slutansökan maj maj maj Antal som startar i augusti aug aug aug GyF kap 7 Behörighet, urval mm vid antagning Antal behöriga till gymnasiet maj maj juni SL kap 16 Utbildning på nationellt program Meritpoäng avgångsklasser läsår juni juni Uppföljning av matteprojekt, antal godkända i ma läsår juni dec Personalens tjänstgöring Antal lärare per 100 elever läsår nov sept (denna siffra redovisas även vid bokslut i januari) Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 16(21)

Nyckeltal för utbildningsförvaltningen (uppdaterad 12-08- 09) GyF Kap 5, 27-31 Avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU), inriktn läsår aug sep Antal elever på resp inriktning läsår aug sep Antal från Enköpings kommun läsår aug sep GyF, Kap 6, 1-9 Introduktionsprog ram Antal elever på resp program termin aug aug Antal som går vidare till nat. program, termin aug aug Avhopp från introduktionsprogra mmet termin jan aug Komvux/V uc SL kap 2, 13 Huvudmän o ansvarsfördelning Behöriga lärare termin jan, aug feb, sep Sjukfrånvaro kvartal delårsb Personalens tjänstgöring Verksamhetspoäng (summa av poäng på kurs x antal elever i kursen) termin jan, aug jan, aug SL kap 20, 10 o f Grundläggande nivå Antal elever (heltidsstuderande) som går på grundläggande nivå termin 4 ggr/år 4 ggr/år SL kap 20, 16 o f Gymnasial nivå Antal elever (heltisstud) som går på gymnasial nivå per period 4 ggr/år 4 ggr/år SL kap 22, Svenska för invandrare Antal elever som går på SFI termin jan, aug jan aug Antal som får SFIbonus termin jan, aug jan, aug Studieresultat Antal godkända på de olika kurserna termin juni, dec juni, dec Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 17(21)

Nyckeltal för utbildningsförvaltningen Avbrott i studier (uppdaterad 12-08- 09) Antal som avbryter sina studier (ej fullföljt kurs) Anledning till avbrott termin juni, dec juni, dec termin juni, dec juni, dec Integrationsenheten (IE) Antal mottagna Antal som vi ordnar bostad till (månadsredovisning) Antal EBO:s (månadsredovisning) månad månad jan månad månad jan Antal kvotflyktingar kvartal kvartal jan Statistik över antal som har egenförsörjning Extra aktiviteter som anordnas av IE kvartal kvartal jan halvår juni, dec jan Arbetsmarknadsenheten (AME) Fas 2 och 3 Antal personer i Fas 2 Antal personer i Fas 2 som fått jobb månad månad jan månad månad jan Antal personer i Fas3 månad månad jan Antal personer i fas 3 som fått jobb Samverkan med JoarSocia månad månad jan halvår juni, dec jan Feriejobb (Sommarjobb) Bitmap KSKuppdrag Antal som erbjudits feriejobb, totalt Antal inom sommarlovsentrepre nörer Uppföljning/utvärder ing av ungdomarnas feriejobb år juni aug år juni aug år dec jan Avhoppselever Antal mottagna avhoppselever Antal elever som erbjudits praktikplatser termin juni, dec juni, dec termin juni, dec juni, dec Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 18(21)

Nyckeltal för utbildningsförvaltningen L4U-projektet (Ungdomslyftet) (uppdaterad 12-08- 09) Antal ungdomar i projektet Antal ungdomar som gått till arbete eller studier månad månad juni, dec månad månad juni, dec SL kap 29, 9 Uppföljningsansv ar Antal ungdomar som ej går i gymnasiet halvår juni, dec juni, dec Informationsansv ar (avser ungdomar upp till 20 år) Språkpraktik Antal SFI-studerande som är på språkpraktik halvår juni, dec juni, dec Yrkesintroduktion Antal ungdomar från yrkesintroduktion hos AME halvår juni, dec juni, dec Yrkeshögskolan (YH) Inriktningar Antal utbildningar (inriktningar) Antal genomförda starter år jan jan år jan jan Studenter Antal studenter på resp utbildning Antal som kommer från Enköpings kommun år jan jan år jan jan Studieresultat Arbete eller gått vidare till studier Antal godkända med examen på resp utbildning Avslutad Avslutad Avsluta d utbildn utbildn utbildn Erbjudits anställning Avslutad Avslutad Avsluta d Anställning inom området som utbildningen avser Vidare studier utbildning utbildnin g utbildni ng Nya ansökningar Antal nya ansökningar och inriktning Antal beviljade ansökningar år sep sep år feb feb Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 19(21)

Nyckeltal för utbildningsförvaltningen (uppdaterad 12-08- 09) Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 20(21)

7 Ekonomi Budgetfördelning i Nämndplan 2014 Alla siffror i tkr Nettobudget Verksamhet Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Budget 2010 2011 2012 2013 2014 2014 Äldre modell Ny modell Gymnasiet 106 863 109 193 113360 112 200 113 000 108 800 IT (Wgy) 3 228 1 672 0 0 0 0 Skolmåltider 4 794 5 167 5 388 5 000 5 000 5 000 Skolskjutsar 7 620 8 667 7904 8 600 8 600 8 600 Delsumma 15 642 15 506 13 292 13 600 13 600 13 600 Övriga verksamheter Komvux, Särvux 11 420 12 618 12 416 12 600 12 800 12 600 VUC 4 292 4 200 3964 4 200 4 200 4 000 YH -23 1 004 18 0 0 0 AME 2 984 3 397 3 553 4 100 4 100 4 100 Integrationsenhet -497-3 256-1 983-500 -500-600 Delsumma 18 176 17 963 17 968 20 400 20 600 20 100 Kansli 13 879 12 460 10 660 11 000 10 300 12 100 Nämnd 407 540 548 600 600 600 Delsumma 14 286 13 000 11 208 11 600 10 900 12 700 Summa verksamheter 154 967 155 662 155 828 157 800 158 100 155 200 IKE (nettokostnad) 40 803 43 725 44 080 40 300 41 000 41 000 Internjusteringar inom kommun 1 900 1 900-4 800 Totalt 195 770 199 387 199 908 200 000 201 000 196 200 Fram till och med 2011 var IKE en separat budget Utbildningsnämnden, Nämndplan 2014 21(21)