Aktuella skattefrågor inför årets deklaration Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com
Agenda Allmänt om bolagsdeklarationen Att tänka på när man gör de skattemässiga justeringarna Vanliga fel och fällor i deklarationen Nyheter på deklarationsblanketten finns inga större förändringar på bolagsdeklarationen
Allmänt om bolagsdeklarationen Deklarationstidpunkter för juridiska personer (enligt SFL) Ej möjligt för juridiska personer att få byråanstånd Endast möjlighet att lämna ett kortare anstånd vid synnerliga skäl Räkenskapsår som slutar 31/12 lämnas senast 1/7 RÅ som slutar 30/4 lämnas senast 2 november RÅ som slutar lämnas senast 15 december RÅ som slutar 31/8 lämnas senast 2 mars Ca en månad längre om man lämnar helt elektroniskt måste vara ombud
Allmänt om bolagsdeklarationen forts. Inkomstdeklaration 2 Viktigt med rätt period på första sidan Överföring till pappersdeklaration Inte redovisa moms i inkomstdeklarationen Övergång till K2/K3
Vanliga fel och fällor i deklarationen Ägarförändring och underskott Beloppsspärr, koncernbidragsspärr och fusionsspärr Kapitalvinst/förlust, utdelning och nedskrivning Koncernbidrag Periodiseringsfonder Pensionskostnader Särskild löneskatt på pensionskostnader Ändrad redovisningsprincip, kopplade området K2/K3 Skattetillägg och öppna yrkanden
Underskott allmänt Som huvudregel gäller att ett underskott av näringsverksamhet som kvarstår från det föregående beskattningsåret ska dras av (omfattar ej aktiefållan eller fastighetsfållan) Avdraget ska göras beskattningsåret efter det år då underskottet uppkom, oavsett om det uppkommer ett överskott eller inte detta år (underskottet rullas framåt) Regler som i vissa situationer tar bort eller inskränker rätten till sådant avdrag har införts i syfte att förhindra att det sker en omfattande handel med förlustbolag Endast underskott som uppkommit året före en ägarförändring omfattas av spärreglerna vilket innebär att underskott som uppkommit under ägarförändringsåret således inte omfattas
Underskott allmänt forts. Storleken av ett underskott ingår som en del av inkomsttaxeringen och fastställs i ett skattebeslut I det fall ett felaktigt underskott upptäcks för ett tidigare beskattningsår måste omprövning ske av det beskattningsåret och de därpå följande beskattningsåren Felaktigheter utanför omprövningsperioden går inte att rätta både på gott och på ont Ett felaktigt utnyttjat underskott medför skattetillägg med 40 procent av den undanhållna skatten alternativt 40 procent av 25 procent minskningen av underskottet
Fyra olika spärrsituationer vid ägarförändringar Det finns fyra olika situationer för ägarförändringar som utlöser spärreglerna (de är rangordnade): 1. Ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag 2. En fysisk person m.fl. får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag 3. En grupp fysiska personer eller andra rättssubjekt förvärvar andelar var och en minst 5 procent av rösterna och tillsammans mer än 50 procent av rösterna under en femårsperiod 4. Ett underskottsföretag förvärvar ett företag
Bestämmande inflytande Ett företag som är ett aktiebolag anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är dotterföretag till aktiebolaget enligt 1 kap. 11 ABL Ett utländskt bolag anses ha ett bestämmande inflytande över ett företag om företaget skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget, om bolaget varit ett svenskt aktiebolag Även en fysisk person, ett dödsbo, en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag eller ett svenskt handelsbolag i vilket en fysisk person är delägare anses ha ett bestämmande inflytande över ett företag om företaget vid en hypotetisk prövning skulle ha varit ett dotterföretag till den nya ägaren, om den nya ägaren varit ett svenskt aktiebolag
Beloppsspärren Beloppsspärren innebär, att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärrsituationen inträder till den del underskotten överstiger 200 % av den nya ägarens eller de nya ägarnas utgift för att erhålla det bestämmande inflytandet över förlustföretaget Innan beloppsspärren beräknas ska utgiften minskas med kapitaltillskott som erhållits före ägarförändringen men tidigast två beskattningsår före ägarförändringsåret Rätten till avdrag för överskjutande del av underskotten faller bort för all framtid
Beloppsspärren - kapitaltillskott Uttrycket kapitaltillskott är inte definierat i lagtext eller förarbetena till reglerna Ovillkorade aktieägartillskott och nyemissioner utgör bl.a. kapitaltillskott Mot bakgrund av tidigare domar från kammarrätterna i Stockholm och Göteborg anser Skatteverket att villkorade aktieägartillskott ska anses utgöra kapitaltillskott som ska avräknas från utgiften Bolaget redovisar ett skattemässigt underskott beskattningsåret innan ägarförändringen och utgör ett underskottsföretag Ägarförändringen inträffar 2011 2012 2013 2014 Kapitaltillskott som ska beaktas
Koncernbidragsspärren Koncernbidragsspärren innebär att underskott från föregående år som inte spärrats av beloppsspärren, inte får kvittas mot koncernbidrag under det beskattningsår ägarförändringen äger rum och de fem därpå följande beskattningsåren Till skillnad från beloppsspärren innebär koncernbidragsspärren inte något definitivt bortfall av rätten till avdrag för underskotten utan utgör endast en tidsmässig begränsning Det finns inget hinder för underskottsföretaget att kvitta det koncernbidragsspärrade underskottet mot vinst i verksamheten till den del vinsten inte består av mottagna koncernbidrag, dock först efter det att ett eventuellt ospärrat underskott utnyttjats
Koncernbidragsspärren forts. Det föreligger inte något hinder mot att underskottsföretaget kvittar underskott som uppkommit efter ägarförändringen (ospärrade underskott) mot erhållna koncernbidrag
Exempel underskott 1. En ägarförändring sker i AB B under år 2 då AB A får det bestämmande inflytandet över AB B (spärrsituation 1) som utgör ett underskottsföretag p.g.a. det redovisade underskottet år 1. 2. Beloppsspärren medför att AB B endast får behålla underskottsavdrag motsvarande två gånger utgiften för att erhålla det bestämmande inflytandet, d.v.s. 200 tkr (=2 x 100 tkr), resterande 300 tkr faller bort 3. Kvarvarande underskott om 200 tkr är koncernbidragsspärrat mot AB A under förvärvsåret och de därpå följande fem beskattningsåren AB A AB B Förutsättningar AB B redovisar år 1 ett skattemässigt underskott om 500 tkr. År 2 förvärvar AB A samtliga aktier i AB B för 100 tkr. Under år 2 redovisar AB B ett skattemässigt underskott om 400 tkr.
Exempel underskott Punkt 4.2 Bokfört underskott år 2 Punkt 4.14 a) Outnyttjat underskott år 1 Punkt 4.14 b) Beloppsspärren (avdragsrätten faller bort) Koncernbidragsspärren (1.3) Summa -400 tkr -500 tkr +300 tkr +200 tkr = 500 tkr Punkt 4.16 Ej spärrat underskott, årets underskott (1.2) -400 tkr
Exempel koncernbidragsspärren Situation 1) Situation 2) - U MB - U = underskottsbolag NYAB - U = underskottsbolag - U NY AB Både situationerna visar på fall där föregående års underskott i underskottsbolaget ska redovisas som koncernbidragsspärrat p.g.a. att NYAB har tillkommit som nytt bolag i koncernen (spärrsituation 4)
Skattetillägg vid felredovisade koncernbidragsspärrade underskott Tidigare skattetillägg om bolag redovisat spärrade underskott i ruta 1.2 istället för i ruta 1.3 HFD dom den 9 april 2014, mål nr 3543-12 Oriktig uppgift föreligger först om den skattskyldige felaktigt yrkar avdrag för ett koncernbidragsspärrat underskott och därigenom reducerar intäkten
Kapitalvinst/förlust, utdelning och nedskrivning Näringsbetingade andelar Andel som är onoterad Andel som är noterad och ägarandelen motsvarar minst 10 % av rösterna Marknadsnoterade andelar måste vara näringsbetingade minst ett år Kapitalvinster och utdelningar är skattefria Kapitalförluster är ej avdragsgilla Nedskrivningar är ej avdragsgilla
Kapitalvinst/förlust, utdelning och nedskrivning forts. Lageraktier Kapitalplaceringsaktier Generellt: Kapitalvinster och utdelningar är skattepliktiga Kapitalförluster är avdragsgilla mot andra kapitalvinster "aktiefålla" Nedskrivningar är avdragsgilla
Allmänt om koncernbidrag Ett företag kan under ett och samma beskattningsår både ta emot och lämna koncernbidrag Finns inget krav på att koncernbidraget utbetalas kontant, det är tillräckligt att det uppstår en skuld hos givaren och en fordran hos mottagaren Enligt praxis medges avdrag för koncernbidrag utan hinder av att koncernbidraget återfördes i form av aktieägartillskott
Koncernbidrag som kunnat förmedlas Ett koncernbidrag ska dras av om givaren hade kunnat lämna ett koncernbidrag till ett annat företag med rätt till avdrag enligt övriga bestämmelser och bidraget därefter hade kunnat vidarebefordras till mottagaren med rätt till avdrag (slussningsregeln)
Koncernbidrag som skapar underskott hos givaren Det finns inga skattemässiga begränsningar av bidragets storlek, som huvudregel får koncernbidraget t.o.m. vara så stort att förlust uppkommer hos givaren Undantag har skett i praxis när skatteflyktslagen har ansetts tillämplig
- RÅ 1989 ref. 31 - RÅ 2000 ref. 21 II - U 2) KB Y AB 2) KB 3) Försäljning 3) Försäljning 1) Tillskott X AB 1) Tillskott X AB
Periodiseringsfonder 25 % av beräkningsunderlaget För stor avsättning till periodiseringsfond i resultaträkningen måste återläggas i skattemässiga justeringar Upplösning nästkommande år är skattefri Schablonintäkt på kvarvarande periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång (1,50 % för 2014)
Pensionskostnader och SLP Pensionskostnader i relation till lönerna avstämning 25 % av beräkningsunderlaget Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) ska redovisas vid punkt 1.4 på deklarationens framsida Skattetillägg vid felaktigt redovisat underlag Utredningsskyldigheten väcks om pensionskostnader redovisats i ruta 4.21 Utredningsskyldigheten väcks inte om endast personalkostnader redovisats i ruta 3.8 Befrielse medges som huvudregel till en fjärdedel om enstaka misstag Ställningstagande 2013-12-04, dnr 131 683198-13/111 En betydande differens mellan posten för pensionskostnader i räkenskapsschemat och deklarerat underlag för särskild löneskatt väcker inte Skatteverkets utredningsskyldighet och utgör eller inte grund för hel eller delvis befrielse från skattetillägget, HFD den 14 april 2014, mål nr 2673-12
Att tänka på vid övergången till K2/K3 I den årsredovisning som lämnas 2014 måste bolagen ha valt att gå över till K2 eller K3 om de inte redovisar enligt IFRS En övergång är ett byte av redovisningsprincip och bokförs över eget kapital. Det kan innebära att man måste göra skattemässiga justeringar i deklarationen. Till exempel ska en upplösning av aktiverade utvecklingskostnader vid övergång till K2 tas över eget kapital, då detta utgör det kopplade området måste deklarationen justeras
Skattetillägg och öppna yrkanden Om den skattskyldige lämnar en oriktig uppgift i sin deklaration påför Skatteverket skattetillägg Med oriktig uppgift avses en felaktig uppgift eller en uppgift som den skattskyldige utelämnat, men varit skyldig att lämna En uppgift är inte oriktig om uppgiften tillsammans med övriga uppgifter som har lämnats utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut eller om uppgiften uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut Bedömningen om en oriktigt uppgift föreligger görs endast utifrån de uppgifter som har lämnats till ledning för beskattningen. Andra uppgifter som Skatteverket har tillgång till som t.ex. föregående års deklaration eller uppgifter i olika register beaktas inte.
Skattetillägg och öppna yrkanden forts. Lämna ett öppet yrkande i de fall där deklarationen innehåller ett osäkerhetsmoment eller bygger på en bedömning viktigt att ta med alla omständigheter!