Underskottsavdrag vid ägarbyte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underskottsavdrag vid ägarbyte"

Transkript

1 Underskottsavdrag vid ägarbyte Författare: Sofie Andersson Högre kurs i företagsbeskattningsrätt (747A06) Vårterminen 2015 Handledare: Jan Kellgren Affärsjuridiska programmet, Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling 1

2 Inledning Vid ett aktieförvärv bibehålls den skattemässiga kontinuiteten i alla hänseenden, utom när det gäller rätten att utnyttja underskottsavdrag. 1 Rätten att göra underskottsavdrag har funnits i svensk lagstiftning sedan 1961 och under åren har reglerna kommit att omarbetas ett antal gånger. 2 Den nuvarande regeln infördes 1994, men har kommit att byggas på under åren. Att ett underskott uppstår i en näringsverksamhet är inget konstigt, utan kan exempelvis bero på att företaget befinner sig i en expansionsfas, under uppbyggnad eller i konjunktur. 3 Vid ett ägarbyte i ett företag finns begränsningar i rätten att göra underskottsavdrag, i form av spärregler. Spärreglerna finns bland annat för att begränsa möjligheten att föra handel med förlustbolag. 4 Flera storföretag i Sverige har utnyttjat möjligheten att undvika skatt genom denna typ av handel, bland annat Kinnevik och Stenbecksbolagen. 5 Stor kritik har framförts mot reglerna, både mot den principiella felaktigheten i att ha begränsningar mot denna typ av avdrag, men även mot reglernas komplexitet. 6 Mitt syfte med denna promemoria är att analysera reglerna som finns om underskottsavdrag vid ägarbyte. Min avsikt är även att analysera ett antal rättsfall för att utreda gällande rätt på området. Jag avgränsar mig till att endast kortfattat beskriva olika typer av ägarförändringar och inte göra en djupare analys av dessa. Jag avgränsar mig även till svenska aktiebolag. Inte heller kommer fysiska personers förvärv av underskottsföretag behandlas. Underskottsavdrag Ett underskott i en näringsverksamhet uppstår om kostnaderna är större än intäkterna enligt 14 kap. 21 Inkomstskattelagen (nedan kallad IL). Huvudregeln är att underskottet inte får dras av mot inkomster från andra verksamheter, istället kan det sparas och dras av som kostnad det följande beskattningsåret. Uppvisar näringsverksamheten underskott under flera år så ackumuleras underskotten tills det finns inkomster det kan dras ifrån. 7 Underskottsavdrag regleras i kap. 40 i IL. Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 IL ska underskott som uppstår i näringsverksamhet dras av i den utsträckning det inte finns några begränsningar i kapitlet eller ett antal andra bestämmelser 8. En sådan begränsning är vid ägarbyte, eftersom rätten att utnyttja underskott är personlig och inte kan överlåtas till någon annan. Det finns ingen tidsbegräsning för att utnyttja underskottsavdrag. 9 Vad ett underskottsföretag är definieras i 40 kap. 4 IL som ett företag som hade ett underskott det föregående beskattningsåret eller som har ett eget eller övertaget underskott från tidigare år som inte har fått dras av än på grund av koncernbidragsspärren i 18 eller bestämmelserna om rätt till avdrag för underskott efter kvalificerade fusioner eller fissioner i 37 kap. 24 och 25, efter verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 a och 17 b eller efter partiella fissioner i 38 a kap. 18 och 19. I 40 kap. 5 1 Lodin m.fl. s Skattenytt 2009 s SOU 2014:40 s Lodin m.fl. s hotar fler bakslag i ratten/?flik=popularast. 6 SOU 2014:40 s Lodin m.fl. s kap. 29 IL, 37 kap IL, 38 kap. 17 IL, 38a kap. 17 IL och 42 kap. 33 IL. 9 Lodin m.fl. s

3 stadgas när det bestämmande inflytandet övergår till ett annat ägarföretag. Denna definition är viktig eftersom att det är vid denna tidpunkt som de olika spärreglerna blir tillämpliga. Ägarbyte En ägarförändring enligt IL:s mening är ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag. 10 Ett ägarbyte kan ske på många olika sätt och av många olika anledningar. Bland annat kan det ske genom ett företagsförvärv, där frågan uppkommer om man vill köpa/sälja inkråmet eller aktierna. 11 I inkråmsfallet träffar beskattningen det överlåtande företaget, medan beskattningen i aktiefallet träffar företagets ägare. 12 Generationsskifte är en annan typ av ägarförändring som både är tidskrävande och i många fall finns känslomässiga aspekter inblandat. Vid ett generationsskifte finns det sätt att påverka de skattemässiga konsekvenserna och därför är planering av stor vikt. 13 Ägarbyte kan även ske genom olika benefika företagsöverlåtelser, exempelvis bodelning, arv, testamente eller gåva. Ett slopande av arvs- och gåvoskatten har avsevärt underlättat dessa typer av ägarbyten. Kontinuitetsprincipen tillämpas om aktier övergår utan ersättning genom gåva, arv eller testamente, vilket innebär att gåvotagaren/arvstagaren inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation och undviker därmed kapitalvinstbeskattning. 14 Spärreglerna Två olika spärregler finns reglerade i Inkomstskattelagen; en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr. 15 Beloppsspärren innebär att om ett förlustbolag byter ägare så får endast förlustavdrag motsvarande två gånger försäljningspriset på aktierna utnyttjas. 16 Denna spärregel återfinns i 40 kap IL och tar sikte på sambandet mellan köpeskillingen och underskottets värde. Det har uppmärksammats att beloppsspärren kan sättas ur spel genom att ägaren gör ett kapitaltillskott till företaget innan överlåtelsen, så att köparen därmed är villig att betala mer för aktierna. Därför bortser man vid beräkningen av utgiften för att förvärva aktier i underskottsföretag från kapitaltillskott som lämnats till företaget inom två år före ägarförändringen. För att ytterligare försvåra kringgående av reglerna så har man i 40 kap. 16 IL infört en regel som innebär att man vid beräkningen av beloppsspärren ska minska förvärvsutgiften med kapitaltillskott som helt eller delvis medfört ägarförändringen. Regeln riktar in sig på riktade nyemissioner, vilket gav upphov till en undantagsregel i 40 kap. 16a IL för att affärsmässigt betingade företagsförvärv inte ska träffas av bestämmelsen. Undantagsregeln innebär att om det är uppenbart att förvärvaren fått en tillgång av verkligt och särskilt värde, som inte motsvarar tillskottet, ska förvärvsutgiften inte minskas med kapitaltillskottet. Ett förtydligande om vad verkligt och särskilt värde är gjordes i proposition 2009/10:47 s kap. 10 IL aktie eller inkramsforvarv. 12 Skattenytt 1993 s nar ny generation tar over/. 14 Lodin m.fl. s Lodin m.fl. s Svenskt näringsliv Lodin m.fl. s

4 Koncernbidragsspärren innebär att kvarvarande underskott inte får kvittas mot koncernbidrag från nya koncernbolag under en femårsperiod efter ägarförändringen. 18 Spärregeln regleras i 40 kap IL och blir tillämplig till den del ett underskott kvarstår efter tillämpningen av beloppsspärren. 19 Beloppsspärren innebär således ett definitivt bortfall av rätten till avdrag för gamla underskott, medan koncernbidragsspärren endast skjuter upp rätten en tid. Efter utgången av spärrtiden får kvarvarande underskott kvittas mot koncernbidrag åter igen. 20 Handel med förlustföretag Handel med förlustbolag innebär i princip att man köper aktier i ett skalbolag som inte innehåller andra tillgångar än värdet av förlustavdraget. 21 Underskottsavdrag skulle kunna ge upphov till handel med förlustbolag. En köpare av ett aktiebolag kan då kvitta förluster i bolaget mot en överförd vinstgenererande verksamhet eller tillgångar som ger avkastning till bolaget. Samma effekt skulle uppstå om koncernbidrag överfördes till ett förlustbolag, då man har möjlighet att kvitta bort förlusterna. Köparen av ett underskottsföretag drar således nytta av förvärvet genom att föra över intäkter till detta företag som annars hade redovisats i dennes vinstgenererande företag. 22 Även för ägaren av ett underskottsföretag finns incitament att sälja företaget, eftersom försäljningen kan kompensera ägaren för de förluster han gjort i och med ägandet av företaget. 23 Underskottet har för ägaren inget värde, eftersom denne inte har någon intäkt att kvitta avdraget mot. För att undvika denna typ av skatteplanering så finns spärregler i kap. 40 i IL, som jag beskrivit ovan. Syftet med spärreglerna är således att förhindra handel med förlustavdrag. 24 Viktigt att påpeka är att reglerna gäller för underskott som uppkommit tidigare beskattningsår och inte underskott som uppkommit under det år ägarbytet sker. 25 Reglerna om handel med förlustföretag handlar om en intressekonflikt mellan det fiskala och samhällsekonomiska intresset. Det fiskala intresset är att få in skatt som en intäktspost till statsbudgeten. Det samhällsekonomiska intresset ligger i att inte försvåra företagsöverlåtelser, speciellt när syftet är affärsmässigt motiverat. 26 En rimlig balans mellan dessa två intressen verkar svår att uppnå och gör dessutom reglerna invecklade. Skatteflyktslagen Handel med förlustbolag bedöms inte enbart utifrån 40 kap. IL, utan kan även angripas med hjälp av skatteflyktslagen. Fyra punkter i 2 skatteflyktslagen måste vara uppfyllda för att lagen ska bli tillämplig: 2 Vid fastställandet av underlag ska hänsyn inte tas till en rättshandling, om 18 Svenskt näringsliv Proposition 1993/94:50 s Skatteverkets handledning för beskattning av inkomst vid 2011 års taxering, s Skattenytt 2009 s Samuelsson, Förlustutjämning s Samuelsson, Förlustutjämning s SOU 1958:35 s Lodin m.fl. s Samuelsson, Förlustutjämning s.69. 4

5 1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige, 2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna, 3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och 4. ett fastställande av underlag på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet. Praxis Förhandsbesked från Skatteverket, mål nr I aktuellt mål ägdes företag A och B av varsin fysisk person. Företagen ägde med lika delar företag C, som i sin tur ägde underskottsföretaget D. Företag D ansökte om ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden och frågade om en likvidation av företag C skulle innebära ett sådant ägarbyte som avses i 40 kap. 12 IL, när det egentligen bara innebär att ett ägarled i strukturen tas bort. Skatteverksnämnden menade att ett ägarbyte hade skett och situationen träffades därför av beloppsspärren. Skälet var att man inte kunde frångå den aktuella bestämmelsens ordalydelse. Fallet överklagades till högsta förvaltningsdomstolen, som i sin dom år 2013 gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden. Kammarrätten i Stockholm, mål nr Bakgrunden till fallet var att AB A av Skattemyndigheten vägrats avdrag för underskott i näringsverksamhet och påförts skattetillägg. AB B hade under år 1998 förvärvat aktier i underskottsföretaget AB A så att de kan anses ha fått ett bestämmande inflytande över företaget. En sådan ägarförändring ska enligt Skattemyndigheten utlösa begränsningen av rätten till avdrag för underskott från tidigare år. Aktierna i AB A förvärvades genom en nyemission år 1996 och ytterligare en nyemission i november år Anskaffningskostnaden (för att få det bestämmande inflytandet) anser Skattemyndigheten ska minskas med dessa tillskott, eftersom tillskott genom en nyemission också utgör en form av kapitaltillskott. Kammarrätten ansåg även de att nyemission är att räkna som kapitaltillskott. Till skillnad från Skattemyndigheten och länsrätten fann kammarrätten dock att det saknas stöd i lagtexten för att minska förvärvskostnaden med kapitaltillskott som innebär ägarförändringen. Nyemissionen i november år 1998 ansågs utlösa 27 ägarförändringen och ska därmed inte minska förvärvskostnaden. Endast kapitaltillskottet som gjordes år 1996 ska därför minska anskaffningsutgiften, eftersom den föregick 28 ägarförändringen. Kammarrätten i Stockholm, mål nr Skatteverket yrkade på att länsrätten skulle pröva om skatteflyktslagen är tillämplig på 27 Min kursivering. 28 Min kursivering. 5

6 rättshandlingar som AB A företagit. AB A hade fått bestämmande inflytande över underskottsföretaget AB B genom en nyemission. Den enda tillgången av värde i AB B var det skattemässiga underskottet. Genom en tvångsinlösen av aktierna förvärvade AB A resterande aktier i AB B. Skatteverket menade att AB A har gjort avdrag för outnyttjat underskott från tidigare år och att man därmed försökt kringgå spärregeln i 40 kap. 15 IL. Anledningen till att kringgåendet lyckats är brister i 40 kap. 16 IL, vilket innebar att det tillskott som bolaget får inte reducerar den köpeskilling det förvärvande bolaget betalar. Trots en ägarförändring kunde således AB A göra ett underskottsavdrag. Kammarrätten ansåg att rekvisiten i 2 skatteflyktslagen var uppfyllda, eftersom skatteförmånen i aktuellt fall kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet och att den riktade nyemissionen medfört en väsentlig skatteförmån. Analys av mål nr Förhandsbeskedet i mål nr tydliggör att begränsningen av underskottsavdrag i vissa fall är omotiverad. Skatteverket och högsta domstolen kom fram till samma slutsats, att man i målet inte kunde frångå lagens ordalydelse, men ger tecken på att en annan utgång hade varit önskvärd. Anledningen var att det de facto endast handlade om att ett ägarled i strukturen föll bort. Niclas Virin har kommenterat fallet och menar att begränsningen även får negativa effekter. Ett exempel är att risktagandet för företagare ökar och därmed även viljan och benägenheten att investera. Om en företagare misslyckas med att få sitt företag att gå runt och har underskott så vore det positivt för denne att kunna sälja vidare företaget till någon mer kunnig och dessutom få ersättning för värdet av dess underskott. Vidare menar han att lagstiftningen om underskottsavdrag helt borde avskaffas. 29 Analys av mål nr I mål nr fastställer kammarrätten att nyemissioner räknas som ett sådant kapitaltillskott som avses i 40 kap. 16 IL. Vidare fastställs att endast nyemissioner som föregått ägarförändringen ska minska anskaffningsutgiften, men inte nyemissioner som medfört ägarförändringen. Målet visar således ett exempel där man lyckats kringgå spärreglerna i 40 kap. IL. Som en reaktion på denna möjlighet till kringgående av reglerna (se även RÅ 2007 ref ) gjordes en ändring i 40 kap. 16 IL. Man utvidgade bestämmelsen till att även omfatta tillskott som utgör en del av själva utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet i företaget. I samma veva införde man undantagsregeln i 40 kap. 16a IL som jag beskrivit tidigare. 31 Med ändringen av lagstiftningen i beaktande bör ett liknande fall idag inte få samma utgång som mål nr Troligen hade även nyemissionen som medförde ägarförändringen ha minskat anskaffningsutgiften. Niclas Virin kommenterade ändringen som gjordes av 40 kap. 16 IL och ansåg att ändringen var både onödig och skadlig. Han anser att man ytterligare komplicerar ett redan komplext regelsystem. I och med undantagsregeln så inför man ett moment som innebär att man måste tolka verkligt och särskilt värde, vad uppenbart innebär och att det inte finns något elakt 29 Skattenytt 2009 s Regeringsrätten prövade en del frågor rörande tillämpningen av beloppsspärren. 31 Dnr Fi2009/

7 samförstånd mellan köparen och förvärvaren angående ett sådant förvärv. Enligt Virin kommer det bli kostsamt att visa att dessa förutsättningar föreligger. 32 Jag håller med Virin vad gäller att regelsystemet blir än mer komplicerat, då man får ännu en regel att ta hänsyn till. Huruvida det blir mer kostsamt att visa att förutsättningarna för 16a föreligger än att förlora skatteunderlag genom att inte förhindra handel med förlustföretag är svårt att säga. Frågeställningen är en avvägning mellan två olika intressen. Att många fall kommer hamna hos skatteverket, skatterättsnämnden eller någon domstol på grund av frågetecken kring tolkningen av olika definitioner är självklart en kostsam process. Situationen måste dock ställas mot samhällskostnaderna av att tillåta en handel med förlustföretag. Analys av mål nr Målet visar att handel med förlustföretag inte bara kan angripas med 40 kap. IL, utan även med hjälp av skatteflyktslagen. När man rent lagtekniskt inte har kunnat stoppa förfarandet med hjälp av 40 kap IL har man istället kunnat använda skatteflyktslagen. Vid tidpunkten för avgöranden förelåg således en brist i lagstiftningen. Viktigt att påpeka är dock att man i proposition 2009/10:47 gjorde en ändring som innebär att även tillskott som medför ägarförändringen fångas upp av reglerna i 40 kap. IL, vilket innebär att fallet förmodligen fått en annan utgång idag. Även i proposition 1996/97:170 nämner skatteflyktskommittén att skatteflyktslagen inte ska användas som någon patentlösning för att förhindra oönskade effekter av skattelagstiftning. Kommittén menar att effekterna i första hand måste motverkas genom en lämpligt utformad lagstiftning. 33 Analys av spärreglerna Spärreglerna i 40 kap. IL är utformade på ett mekaniskt sätt, vilket innebär att det inte finns något utrymme för en bedömning om vad företaget hade för intention med förvärvet. Eftersom att spärreglerna blir tillämpliga endast på grund av att ett förvärv genomförs så fångas fall upp av reglerna som inte borde fångas upp. Därför kan man ifrågasätta om spärreglerna borde vara utformade på ett annat sätt. 34 Enligt min mening är spärreglerna komplicerade och kan därför vara svåra att tillämpa, både för domstolar och enskilda. En risk tror jag föreligger att företagare misstolkar reglerna och därmed av misstag bryter mot lagstiftningen. Ur neutralitetssynpunkt är det viktigt att de olika spärreglerna samverkar och inskränker rätten till avdrag på ett likvärdigt sätt 35. Om rätten inskränks i för stor utsträckning så kan konsekvensen bli att företagare avstår från ett företagsförvärv eller en omstrukturering. Slutsats Syftet med begränsningen av underskottsavdrag vid ägarbyten har sedan reglernas tillkomst varit att förhindra handel med förlustavdrag, då det kan ge negativa effekter på samhällsekonomin. Ett kringgående av reglerna har ansetts leda till skattebortfall 36. Att utnyttja ett företags underskott utan spärregler skulle få stor betydelse för ägarförändringar Prop 1996/97:170 s Skattenytt 2009 s Proposition 1993/94:50 s Bet. 2009/10:SkU25. 7

8 och en sådan utveckling har ansetts som inte önskvärd. 37 Det råder dock meningar om att reglerna har motsatt effekt. I ett särskilt yttrande 38 menar Krister Andersson att om ett bolag eller bolagets ägare saknar kapital kan bolagets fortsatta levnad vara beroende av nya ägare. Vidare anser han att regler som förhindrar en ägarförändring kan slå hårt mot samhällsekonomin. Enligt min mening så ligger det något i hans resonemang. Om ett företag måste läggas ner på grund av att ingen vill eller har möjlighet förvärva det, så innebär det negativa konsekvenser för samhällsekonomin. Likvidation av bolaget kan istället bli aktuellt, vilket innebär uppsagd personal och eventuellt leverantörer/kunder som inte får betalt. Ytterligare en negativ konsekvens av regleringen om underskottsavdrag är att företag måste lägga ner stora resurser på att hålla reda på sina underskott för att inte bryta mot reglerna. Många företag har spritt ägande, vilket komplicerar förfarandet att utreda om en ägarförändring har skett eller inte. Svenskt näringsliv anser att bestämmelserna går utanför sitt syfte och föreslår att man begränsar underskott till situationer där förlustföretaget saknar andra reella tillgångar än underskottet. 39 Lagstiftningen verkar få mer långtgående effekter än vad som var tänkt. Svenskt näringsliv föreslår att reglerna om underskottsavdrag begränsas till förlustbolag som saknar andra reella tillgångar än underskottet. Underskottsavdrag ska således inte medges om inte köparen genom förvärvet får en tillgång av verkligt värde. Jag håller med Svenskt näringsliv vad gäller att bestämmelserna i vissa fall går utanför sitt syfte, vilket även kan tydas ur rättsfallen jag tidigare analyserat. Förslaget om begränsningen till förlustbolag som saknar reella tillgångar verkar enligt min åsikt vara en god idé, då bestämmelsen förmodligen inte skulle fånga upp lika många fall som borde stå utanför regleringen. Niclas Virin menar att det är beklagligt att Lagrådet inte ser över lämpligheten i att öka skattetrycket för företagssektorn för att komma åt handel med förlustbolag. Han påpekar även att reglerna om underskottsavdrag har gett upphov till många domar för domstolen att pröva. 40 Att det finns så många domar som behandlar denna problematik, anser jag, i enlighet med Virin, visar regleringens komplexitet. En komplex lagstiftning innebär sämre förutsebarhet, vilket är särskilt viktigt inom skatterätten 41. Virin, som annars framfört hård kritik mot reglerna, gör även en analys om vad konsekvensen skulle bli av att tillåta underskottsavdrag och således slopa spärreglerna. Många andra länder har liknande lagstiftning som hindrar avdrag för tidigare års underskott. Skulle Sverige ha fri rätt till handel med förlustbolag så är en trolig slutsats att all världens underskott skulle hamna i Sverige. Rätten måste därför förbehållas svenska bolag. Trots att rätten skulle förbehållas svenska bolag, kan konsekvensen av att fritt kunna handla med förlustbolag i Sverige bli att utländska bolag hittar kryphål för att kunna ta del av rätten. Exempelvis kan utländska bolag 37 Prop 1993/94:50 s :40 s underskott_ html/binary/ey%20underskott. 40 Svensk Skattetidning 2008 nr 10 sid Argang 72/Skatten ochmedborgarna/. 8

9 då ändra sätet och verksamheten till Sverige. 42 Ett avskaffande av reglerna är på dessa grunder kanske inte heller den bästa lösningen. FAR SRN var en av remissinstanserna i proposition 2009/10:47 som ansåg att reglerna som gäller för underskottsföretag bör ses över eller slopas i sin helhet. De gav som förslag att underskottsavdrag ska medges i fall där verksamheten drivs vidare efter förvärvet. Regeringen menade dock att detta skulle ge upphov till svåra gränsdragningsproblem. 43 Svårigheten tror jag skulle ligga i att avgöra huruvida en verksamhet drivits vidare eller inte. Dessutom är det troligt att förvärvare av underskottsföretag skulle göra sken av att driva vidare verksamheten i syfte att få utnyttja avdragsrätten. Förslaget kan därför bli svårt att tillämpa i praktiken. Vid införandet av reglerna om underskottsavdrag angavs att syftet med reglerna var att undvika handel med förlustbolag, men en ytterligare motivering till regleringen är svårt att hitta. Inte heller i propositionen från specificerade man vad man menade med negativa konsekvenser på samhällsekonomin vid handel med förlustbolag. Detta, tillsammans med den omfattande kritik som framförts av olika remissinstanser 45, gör att jag drar slutsatsen att en översyn av reglerna kan behövas. Kanske behöver man undersöka om reglerna lever upp till sitt syfte, och om de ens är nödvändiga i svensk skattelagstiftning, vilket även påpekas i proposition 2009/10:47. I samma proposition anger dock regeringen att bestämmelserna i 40 kap. IL fyller en viktig funktion och att det varken finns anledning eller möjlighet att slopa reglerna. Någon ändring av lagstiftningen verkar därmed inte vara aktuell inom den närmsta framtiden. 42 Svensk Skattetidning 2008 nr 10 sid Proposition 2009/10:47 s Proposition 1993/94:50 s Proposition 2009/10:47. 9

Underskottsföretag, skatteflykt

Underskottsföretag, skatteflykt Underskottsföretag, skatteflykt Skatteflyktslagen har ansetts tillämplig på ett förfarande där en ägarförändring skett i ett underskottsföretag med bibehållen rätt till avdrag för tidigare års underskott

Läs mer

Ändringar i reglerna om beskattning av underskottsföretag

Ändringar i reglerna om beskattning av underskottsföretag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Dnr Fi2009/4574 Ändringar i reglerna om beskattning av underskottsföretag Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Aktuella skattefrågor inför årets deklaration Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Agenda Allmänt om bolagsdeklarationen Att tänka på när man gör de skattemässiga justeringarna Vanliga

Läs mer

Koncernbidragsspärren

Koncernbidragsspärren Koncernbidragsspärren Koncernbidragsspärren och turordningsreglerna Högre kurs i företagsbeskattning 747A06 Vårterminen 2015 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling I 40:e kapitlet inkomstskattelagen

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

7 Tidigare års underskott

7 Tidigare års underskott Tidigare års underskott 189 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50,

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD_2012 ref.58 Målnummer: 694-12 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-05 Rubrik: Lagrum: Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref. 20 I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

7 Tidigare års underskott

7 Tidigare års underskott 197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds

Läs mer

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet REMISSYTTRANDE 103 33 Stockholm Fi2006/1676 Stockholm den 30 juni 2006 Yttrande över Skatteverkets promemoria om Metoder för att undvika internationell

Läs mer

Handel med underskottsföretag

Handel med underskottsföretag Göteborgs Handelshögskola Juridiska institutionen Programmet för juris kandidatexamen Tillämpade studier 30 poäng HT 2009 Handel med underskottsföretag - En undersökning om hur reglerna som begränsar rätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 juni 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Skattejurist Fredrik Richter PwC Box 2043 550 02 Jönköping ÖVERKLAGAT

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt HFD 2016 ref. 61 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig när andelsägaren i ett fåmansföretag genom ett visst förfarande överlåtit aktierna i företaget till närstående och placerat försäljningsintäkten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2019 ref. 7 Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt. 37 kap.

Läs mer

18 kap. 21 och 37 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 17 april 2019 följande dom (mål nr ).

18 kap. 21 och 37 kap. 18 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 17 april 2019 följande dom (mål nr ). HFD 2019 ref. 15 Fråga om, och i så fall under vilka förutsättningar, ett övertagande företag vid en kvalificerad fusion får fortsätta att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning av inventarier när förutsättningarna

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 42 Målnummer: 7034-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-06-08 Rubrik: En näringsidkare har rätt att beräkna det för räntefördelning justerade

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Verkligt och särskilt värde

Verkligt och särskilt värde Juridiska institutionen Juristprogrammet Tillämpade studier 30 hp Examensarbete höstterminen 2012 Verkligt och särskilt värde en analys av begreppet i 40 kap. 16 a IL Ämne: Skatterätt Författare: Terese

Läs mer

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).

48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ). HFD 2018 ref. 62 Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om

Läs mer

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser

Promemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser Promemoria 2001-02-01 Fi 2001/437 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Christina Rosén Telefon 08-405 16 79 Promemoria med förslag till ändring i reglerna

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229)

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2016 ref. 20 Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt. 2 kap.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelat i Stockholm den 26 september 2018 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA c/o Deloitte AB 113 79 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet

Läs mer

16 kap. 1 första stycket och 44 kap. 14 inkomstskattelagen (1999:1229)

16 kap. 1 första stycket och 44 kap. 14 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2018 ref. 37 Ett aktiebolag, som förvärvat aktier i ett annat bolag och som i samband därmed tecknat en s.k. transaktionsförsäkring, har medgetts avdrag för utgiften för premien. Förhandsbesked om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (9) meddelad i Stockholm den 18 februari 2019 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE Stockholms Kooperativa Bostadsförening, 702001-1735 Box 850

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen. HFD 2015 ref 68 En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (11) meddelad i Stockholm den 17 april 2019 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Sveaskog Förvaltnings AB, 556016-9020 Torsgatan 4 105 22 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 12 januari 2018 följande beslut (mål nr ).

5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 12 januari 2018 följande beslut (mål nr ). HFD 2018 ref. 3 En ansökan om förhandsbesked i en skattefråga har avvisats när ett sådant besked inte har ansetts vara av vikt för sökanden eller för en enhetlig rättstillämpning. Förhandsbesked avseende

Läs mer

SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT

SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT - en översikt Maria Hilling Axel Hilling INKOMSTBEGREPPET I SVENSK RÄTT Omfattande inkomstbegrepp UB+konsumtion-IB (Ej arv, gåva, lotterivinster mm (8 kap. IL))

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:36

Regeringens proposition 2009/10:36 Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (5) meddelad i Stockholm den 25 april 2019 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER OCH KLAGANDE 1. Innerstaden 10:14 Holding AB, 556766-9584 2. H-hagen fastigheter

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden Kommissionärsförhållanden 1435 6 Kommissionärsförhållanden SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 oktober 2011 KLAGANDE Stockholms Konserthusstiftelse, 802001-8266 Ombud: AA Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Skatterättslig tolkning

Skatterättslig tolkning Skatterättslig tolkning - Ur ett praktiskt perspektiv Seminarium 10/2 2015 Jesper Anderberg Skatteverket Sex geografiska regioner En Storföretagsregion Solna Göteborg Malmö Ett huvudkontor Solna Huvudkontoret

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden 191 6 Kommissionärsförhållanden 36 kap. IL bet. 1965:BevU43, prop. 1965:126, SOU 1964:29, bet. 1978/79:SkU57, prop. 1978/79:210, SOU 1977:86, bet. 1984/85:SkU23, prop. 1984/85:70, DsFi 1984:9, bet. 1999/2000:SkU2,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 april 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Skandinaviska Enskilda Banken AB Ombud: AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

NSD. Skatte- och tullavdelningen. 103 33 Stockholm. Stockholm, 2008-06-05 INEDNING

NSD. Skatte- och tullavdelningen. 103 33 Stockholm. Stockholm, 2008-06-05 INEDNING NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2008/2857 103 33 Stockholm Stockholm, 2008-06-05 REMISSYTTRANDE FÖRÄNDRADE UNDERPRISREGLER FÖR HANDELSBOLAG M.M. INEDNING

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 september 2014 KLAGANDE 1. Aktiebolaget Familjebostäder, 556035-0067 2. Aktiebolaget Stockholmshem, 556035-9555 3. Aktiebolaget Svenska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 11 december 2018 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 9 maj 2018

Läs mer

Spärregler för underskottsavdrag

Spärregler för underskottsavdrag Spärregler för underskottsavdrag Uppnår reglerna sitt syfte? Kandidatuppsats i affärsjuridik Författare: Handledare: Camilla Jansson Anna Gerson Framläggningsdatum 2011-05-19 Jönköping Maj 2011 Kandidatuppsats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser; SFS 1998:1603 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Regeringens skrivelse 2008/09:224

Regeringens skrivelse 2008/09:224 Regeringens skrivelse 2008/09:224 Meddelande om kommande förslag om ändringar i rätten till avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster på andelar i handelsbolag Skr. 2008/09:224 Regeringen

Läs mer

HFD 2015 ref 77. Lagrum: 33 kap inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 77. Lagrum: 33 kap inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 77 Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet

Läs mer

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt HFD 2015 ref 17 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 23

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 23 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 23 Målnummer: 1062-11 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-04-24 Rubrik: Lagrum: Vid beräkning av spärrbelopp enligt lagen om avräkning

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:47

Regeringens proposition 2009/10:47 Regeringens proposition 2009/10:47 Ändringar i reglerna om beskattning av underskottsföretag Prop. 2009/10:47 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 oktober 2009 Maud

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 juni 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER Se bilaga (här borttagen) Ombud för samtliga: Skattejurist Benny Lundin Lundin

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag april 2013 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 10 december 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö

Läs mer

i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo,

i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, HFD 2017 ref. 73 Skattepliktig kapitalvinst har inte ansetts uppkomma när en fideikommissfastighet överförs till ett aktiebolag genom tillskott i samband med aktieteckning även om det utgår annat vederlag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1063 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Regeringens skrivelse 2000/01:64

Regeringens skrivelse 2000/01:64 Regeringens skrivelse 2000/01:64 Meddelande om kommande förslag om ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag samt i reglerna om underprisöverlåtelser Regeringen överlämnar

Läs mer

Skattelagstiftningen och stoppskrivelser

Skattelagstiftningen och stoppskrivelser Skattelagstiftningen och stoppskrivelser Ingrid Melbi Retroaktivitetsförbudet Retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 andra stycket regeringsformen innebär att skatt eller statlig avgift endast får tas ut

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

Ändringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar

Ändringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar 8 SKATTENYTT 2009 Martin Berglund Ändringar i systemet för avräkning av utländsk skatt en kommentar En ny lagstiftning med ändringar i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt träder i kraft den

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 december 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE Husqvarna Holding AB, 556037-1964 Box 7454 103 92 Stockholm

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 6 juli 2017 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 29

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2009:1413 Utkom från trycket den 14 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

1 Allmänt om skattelagstiftningen

1 Allmänt om skattelagstiftningen 25 1 Allmänt om skattelagstiftningen 1.1 Inkomstskattelagen Inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innehåller, med enstaka undantag, samtliga regler om beräkning av underlaget för kommunal och statlig inkomstskatt

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

9 Byte av redovisningsprincip

9 Byte av redovisningsprincip Byte av redovisningsprincip, Avsnitt 9 139 9 Byte av redovisningsprincip Tillämpningsområde Sammanfattning 9.1 RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip Rekommendationen RR 5 behandlar hur effekten

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:148

Regeringens skrivelse 2007/08:148 Regeringens skrivelse 2007/08:148 Meddelande om kommande förslag om ändringar i reglerna om underprisöverlåtelser till och från handelsbolag och i reglerna om nedskrivning och avdrag för värdenedgångar

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2011 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Hans Sundberg Advokatfirman Wagnsson Östra Storgatan 3 611 34 Nyköping MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

17 Verksamhetsavyttringar

17 Verksamhetsavyttringar Verksamhetsavyttringar 1697 17 Verksamhetsavyttringar prop. 1998/99:15 s. 233-237, 286, 290-291, bet. 1998/99:SkU5 s. 17, SOU 1998:1 s. 239-243, 300, 304-306 prop. 1999/2000:2 s. 439-443, prop. 1999/2000:38

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

14 Byte av företagsform

14 Byte av företagsform 397 14 Byte av företagsform Sammanfattning I detta avsnitt behandlas skattefrågor som kan uppkomma vid ombildning av företag till annan företagsform. Byte av företagsform kan aktualisera tillämpning av

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 juni 2018 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 29 Målnummer: 6832-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-04-05 Rubrik: En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas

Läs mer

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512)

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512) HFD 2015 ref 59 Artikel 24 i det nordiska skatteavtalet hindrar att en delägare i ett danskt dödsbo beskattas i Sverige för den del av en framtida kapitalvinst vid försäljning av ärvda aktier som dödsboet

Läs mer

I promemorian redogörs inte för de följdändringar i lagtexten som förslagen medför.

I promemorian redogörs inte för de följdändringar i lagtexten som förslagen medför. Promemoria 2011-04-06 Fi2010/5534 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Investeringssparkonto, tilläggspromemoria 1. Bakgrund Den 7 december 2010 remitterades promemorian Schablonbeskattat investeringssparkonto

Läs mer

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 oktober 2003 Bosse Ringholm Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet)

Läs mer

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Bilaga i a till Hemställan om investeraravdrag Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslaget om riskkapitalavdrag

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 81

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 81 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 81 Målnummer: 469-07 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2007-11-30 Rubrik: Lagrum: Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade

Läs mer

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Remissvar 1(5) Dnr: 131-152258- 16/112 Finansdepartementet Skatte och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Fi2016/01138/S1 1 Sammanfattning Skatteverket

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer