Detaljplan för Vängsö 14:1 m fl (Stockholm/Gnesta flygplats) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DETALJPLAN Vängsö flygplats

Östra Sörmlands Flygklubb Detaljplan för Vängsö 14:1 m fl (Stockholm/Gnesta flygplats) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DETALJPLAN Vängsö flygplats 2013-02-18 Miljökonsult Sörmland AB Tommy Andersson Miljökonsult Sörmland AB Tommy Andersson 0155-21 60 01 www.miljokonsultsormland.se Sjöängsvägen 86 070-633 10 02 tommy.miljokonsult@telia.com 613 37 Oxelösund Org nr 55667253

Sammanfattning Inom Gnesta kommun pågår ett arbete för att ta fram en detaljplan för Stockholm/Gnesta (fd Vängsö) flygplats. Planen avser att konfirmera pågående användning som flygplats samt säkerställa den framtida utvecklingen för Östra Sörmlands Flygklubb. Bl a planeras för fler hangarer samt lokaler för övernattning Miljökonsult Sörmland AB har, på uppdrag av Östra Sörmlands Flygklubb, upprättat en miljökonsekvensbeskrivning som en del i detaljplanen. Miljökonsekvensbeskrivningen visar vilka konsekvenser planen får och ger förslag på åtgärder som kan vidtagas för att begränsa de negativa effekterna. I miljökonsekvensbeskrivningen jämförs detaljplaneförslaget med alternativet att detaljplanen inte kommer till (nollalternativ). Nedan följer en sammanfattande matris över detaljplanens miljökonsekvenser. Sakområde Nollalternativ Detaljplaneförslag Kulturmiljö Ingen förändring. Genom detaljplanens begränsningar av byggnadshöjd m.m. kommer ny bebyggelse att hålla en låg skalnivå samt placering och sådan färgsättning som anpassas till landskapet och omgivande bebyggelse. Det gör att riksintresset för kulturmiljön inte påverkas. Nya byggnader ligger så till att de inte påverkar fornlämningarna. Planen innehåller bestämmelser som innebär att tillstånd enligt lagen om kulturminnen ska sökas för åtgärder inom fornminnesområdet.

Sakområde Nollalternativ Detaljplaneförslag Strandskydd Ingen förändring. Befintlig brygga och ramp ligger inom strandskydd. Strandskydd upphävs inom redan ianspråktagna områden. Ingen förändring jämfört med nollalternativet. Naturvård Buller Risk för utsläpp Ingen förändring. Varken sumpskogarna eller fågellivet påverkas. Ingen förändring på kort sikt. Bullret kommer att minska när äldre plan ersätts med nya, tystare plan och när banorna asfalteras. Ingen förändring. Planerade åtgärder påverkar inte naturvärdena. Naturvärdena i strandzonen får ett formellt stärkt skydd. Ingen förändring jämfört med nollalternativet. Ingen förändring. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Bakgrund 5 Syfte 6 Lokalisering och områdesbeskrivning 7 Avgränsning av MKB 9 Alternativstudier 10 Nollalternativ 11 Planförslag 11 Planförhållanden 12 Planens miljökonsekvenser 12 Kulturmiljö 12 Förutsättningar 12 Förändring 15 Konsekvenser 15 Åtgärder 16 Strandskydd 16 Förutsättningar 16 Förändring 17 Konsekvenser 17 Åtgärder 18 Naturvård 18 Förutsättningar 18 Förändring 18 Åtgärder 19 Buller 19 Förutsättningar 19 Förändring 20 Konsekvenser 20 Åtgärder 21 Risk för utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen 21 Förutsättningar 21 Konsekvenser 22 Åtgärder 22 Uppfyllelse av tillämpliga miljömål 23 3

God bebyggd miljö 23 Giftfri miljö 23 Levande sjöar och vattendrag 24 Ett rikt växt- och djurliv 24 Levande skogar 24 Underlag för miljökonsekvensbeskrivningen 25 4

Bakgrund Inom Gnesta kommun pågår ett arbete för att ta fram en detaljplan för Stockholm/Gnesta (fd Vängsö) flygplats. Planen avser att konfirmera pågående användning som flygplats samt säkerställa den framtida utvecklingen för Östra Sörmlands Flygklubb. Handlingar har upprättats för förslag till detaljplan i form av plankarta med planbestämmelser samt planbeskrivning daterade 2013-02-05. Flygplatsen ligger ca 8 km från Gnesta tätort längs väg 867/873 mot Laxne. Flygfältet begränsas i norr av Nyckelsjön, i öster av Vängsö gård, i söder och väster av väg 867. Flygplatsområdet liksom planområdet är ca 55 ha stort och ägs av Östra Sörmlands Flygklubb. Inom området finns idag ett bansystem med två banor, hangarer, depåer och annan service, klubbstuga, övernattningsstugor m m. Detaljplanens syfte är att ge flygklubben möjlighet att bibehålla och utveckla verksamheten. Bl a planeras följande åtgärder: Bansystemet förbättras genom komplettering med taxibanor till hangarytor, asfaltering av huvudbanan samt förbättring av belysning Fler hangarer Lokaler för övernattning med hygieniska utrymmen Upprustning av lokaler för kontor, utbildning m.m. Enligt Gnesta kommuns miljöbedömning behöver en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanen och dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bör göras. Med anledning av detta har Miljökonsult Sörmland AB, på uppdrag av Östra Sörmlands Flygklubb, 2012-06-11 upprättat en miljökonsekvensbeskrivning inför detaljplan. Samråd har därefter hållits enligt samrådsredogörelse 2012-12-05. Samrådet har medfört vissa ändringar i planförslaget. Ändringarna har föranlett några mindre justeringar i föreliggande MKB. 5

Syfte En miljökonsekvensbeskrivning ska (enligt plan- och bygglagen, kap 5 18) upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan, eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. MKB:n ska möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på intressena, d v s följderna av ett genomförande av planen med ett maximalt utnyttjande av den rätt planen ger. Vad en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan ska innehålla finns angivet i 6 kap. miljöbalken. MKB: n syftar till att: 1. Möjliggöra en samlad bedömning av planens miljöpåverkan 2. Bedöma positiva och negativa miljökonsekvenser av planförslaget i jämförelse med ett nollalternativ 3. Där så är möjligt redovisa förslag på åtgärder så att eventuella negativa effekter av planen minskas eller avhjälps. 4. Beskriva planförslagets måluppfyllelse i relation till aktuella miljömål. 5. Utgöra ett beslutsunderlag i den kommunala planeringen. De förslag till åtgärder som anges i MKB-dokumentet bör betraktas som rekommendationer. 6

Lokalisering och områdesbeskrivning Flygplatsen ligger ca 8 km NV om Gnesta tätort längs väg 867/873 mot Laxne. Flygfältet begränsas i norr av Nyckelsjön, i öster av Vängsö gård, i söder och väster av väg 867. Närmaste kringliggande bebyggelse består av jordbruksfastigheter med aktivt jordbruk. Terrängen är mestadels öppen med mindre skogspartier och sjöar. Läget framgår av figur 1. Figur 1. Vängsö, översikt Inom planområdet, som omfattar 55 ha, finns: de två banorna på totalt 40 ha områden för hangarer, depåer och annan service på 6 ha områden för övernattning och servicefunktioner på 2 ha ett naturområde mot Nyckelsjön på 7 ha en mindre del av Lifsingeån som vattenområde. Förslaget till detaljplan för flygplatsen redovisas i figur 2. 7

Figur 2. Detaljplan för Vängsö 14:1 m fl (Stockholm/Gnesta flygplats) 8

Avgränsning av MKB Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas geografiskt till att omfatta planområdet och omgivande bebyggelse. Den sakliga avgränsningen, d v s vilka aspekter MKB:n ska fokusera på, baseras på Gnesta kommuns respektive länsstyrelsens behovsbedömning av MKB för planen. Kommunens behovsbedömning utgår utifrån de förhållanden och verksamhet som pågick 2011. Flygfältet har varit i bruk sedan 1938 varför konsekvenser av nyttjandet utgår från rådande markanvändning. Kommunens kommentarer till behovet av en fördjupad MKB: Regleringar och skyddsvärden för lagligt skyddad natur Strandskydd i Lifsingeån/ Nyckelsjön utsläcks i plan. Brygga sjöflyg i Lifsingeån. Regleringar och skyddsvärden för riksintresse för kulturminnesvården Riksintresse kulturminnesvård Gåsinge/Dillnäs Övriga riksintressen Inte riksintresse för flyg. Regleringar och skyddsvärden för område med högt regionalt naturvärde Nej, men gränsar till Nyckelsjön Klass 3. Regleringar och skyddsvärden för område som är utpekat av skogsstyrelsen som nyckelbiotop/ sumpskog Nej, men gränsar till Regleringar och skyddsvärden för områden utpekade i översiktsplan Flyg. ÖP mål Behålla och utveckla i försiktig takt sportflygfältet vid Vängsö. Buller samma nivå som tidigare? Miljöpåverkan betr vatten, krav på tillstånd till vattenverksamhet Om pålning eller annat för brygga/ plattform i Lifsingeån. Miljöpåverkan betr buller, ökning av nuvarande ljudnivå? Svårt att ange. Sammantaget förutspås inga drastiska förändringar gentemot dagens förhållanden. Miljöpåverkan betr buller, ljudnivåer över riktvärden? Beräkning 2003 visar att vid enstaka bostäder överskrids riktvärden för både FBN och maxbuller. 9

Miljöpåverkan betr hälsa och säkerhet Risk finns för utsläpp av särskilt miljö- och hälsofarliga ämnen vid händelse av olycka. Miljöpåverkan betr kulturminnesvård, berörs områden med fornlämningar eller annan kulturhistoriskt värdefull miljö? Gårdstomt 1400-tal (minst). Möjlig utsträckning visas på karta. Miljöpåverkan enligt miljöbalken, krävs anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken? Anmälan enligt miljöbalken gjord 2001. Länsstyrelsen förutsätter i ett yttrande 2011-10-20 till kommunen att MKB:n kommer att omfatta de frågor som kommunen identifierat i behovsbedömningen enligt ovan. Inför det fortsatta planarbetet framhåller länsstyrelsen bl a följande synpunkter: Då flygplatsen ligger inom ett riksintresseområde för kulturmiljö bör MKB:n redovisa planens påverkan på och effekter för riksintresseområdets värden samt vilka åtgärder som planeras för att minska negativa effekter. Ny bebyggelse bör hålla låg skalnivå som underordnas landskapet. Kommunen måste motivera och ange särskilda skäl för ett upphävande av strandskyddet. Stranden ingår delvis inom det regionala naturvårdsprogrammet 80-9, Nyckelsjön -Avlasjön, klass 3 som beskrivs som slättsjöar med rikt fågelliv i ett omväxlande kulturlandskap. Inom strandskyddet ligger två sumpskogar och inom flygfältsområdet finns hotade och rödlistade fågelarter. Med anledning av de ändringar som gjorts i planhandlingarna efter samrådet har MKB:n kompletterats i avsnitten om buller samt risk för utsläpp av hälso- och miljöfarliga ämnen. Alternativstudier En MKB ska enligt miljöbalken innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, för att kunna jämföra olika lokaliseringsalternativ. I detta fall är lokaliseringsfrågan avklarad då det handlar om att ta fram en detaljplan för flygplatsen, med syfte att konfirmera pågående användning som flygplats samt säkerställa den framtida utvecklingen för Östra Sörmlands Flygklubb. 10

Miljökonsult Sörmland AB I MKB:n kommer positiva och negativa miljökonsekvenser av planförslaget att bedömas i jämförelse med ett nollalternativ. Nollalternativ Nollalternativet beskriver förväntad utveckling om förslaget till detaljplan inte kommer till. Det innebär en utveckling som tillåts enligt Gnesta kommuns översiktsplan (ÖP) och inom ramen för anmälan enligt miljöbalken. I ÖP:n är flygplatsen redovisad och behandlad med avseende på omgivningspåverkan. Någon närmare reglering finns inte eftersom detaljplan saknas för området. Utbyggnad av verksamheten inom området förutsätter att området planläggs eftersom det är att betrakta som sammanhållen bebyggelse. I nollalternativet är det inte möjligt med t ex fler byggnader inom området. Planförslag Flygplatsområdet liksom planområdet är ca 55 ha stort och ägs av Östra Sörmlands Flygklubb. Inom området finns idag ett bansystem med två banor, hangarer, depåer och annan service, klubbstuga m m. Detaljplanens syfte är att ge flygklubben möjlighet att utveckla verksamheten. Bl a planerar flygklubben följande åtgärder: Bansystemet förbättras genom komplettering med taxibanor till hangarytor, asfaltering av huvudbanan samt förbättring av belysning Fler hangarer Lokaler för övernattning med hygieniska utrymmen Upprustning av lokaler för kontor, utbildning m.m. Utöver befintliga start- och landningsbanor anvisar planen: Två områden med byggrätt för såväl befintliga som tillkommande hangarer. Ett område omfattande befintlig tilläggsplats och depå för sjöflygplan i anslutning till Lifsingeåns utlopp från Nyckelsjön. Ett område som inrymmer förutom redan befintliga hus även en möjlighet till ytterligare övernattningsstugor samt säsongsvis husvagnsuppställning. Strandzonen mot Nyckelsjön som naturområde. 11

För mer detaljerad information om planförslaget hänvisas till planbeskrivningen 1. Planförhållanden Området är idag inte detaljplanelagt. För området gäller Översiktsplan (ÖP) för Gnesta kommun 2003. Ett mål enligt ÖP är att Behålla och utveckla i försiktig takt sportflygfältet vid Vängsö. I ÖP finns restriktioner avseende buller och ny bebyggelse för området. Luftfartsverket har gett ut rekommendationer utifrån regeringens proposition 1996/97:53 avseende bullerriktvärden. För flyg gäller en flygbullernivå (FBN) på 55 db(a) och en maximalnivå på 70 db(a). För flygplatsen gäller att från start till en position där flygplanet nått marschhöjd (stigningssträckan) finns en 600 m bred zon i flygvarvet där ny bebyggelse inte kan tillåtas. I övrigt gäller att under de två flygvarven får ingen ny planlagd bebyggelse tillkomma. Enstaka hus kan dock tillåtas. Restriktionerna redovisas i kartform i översiktsplanen, kartorna 2,9 och 11. Planens miljökonsekvenser I detta avsnitt beskrivs miljökonsekvenserna av detaljplaneförslaget i relation till nollalternativet, d v s ingen planläggning av flygplatsen. Miljökonsekvenserna beskrivs utifrån rådande förutsättningar och planerade förändringar vad gäller kulturmiljö, strandskydd, naturvård, buller samt risk för utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen i händelse av olycka, eftersom dessa aspekter bedömts som mycket viktiga att belysa för detaljplaneområdet. Förslag på åtgärder för att begränsa miljökonsekvenserna lämnas där så bedöms erforderligt. Kulturmiljö Förutsättningar Detaljplaneområdet utgör en liten del av ett stort område av riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset omfattar Gåsinge- Dillnäs området mellan sjöarna Barsättern, Klämmingen, Nyckelsjön, 1 Förslag till detaljplan för Vängsö 14:1 m fl (Stockholm/Gnesta flygplats), Gnesta kommun, granskningshandling 2013-02-05 12

Storsjön och Frösjön och sträcker sig från Skeppsta i NV till Södertuna i SO. Se karta, figur 3. Figur 3. Riksintresse för kulturmiljövården Motivering till riksintresset: Centralbygd sedan bronsåldern med lång bebyggelsekontinuitet i läsbart öppet kulturlandskap. Uttryck för riksintresset: Spår från bronsålderns bosättningar. Gravfält från äldre och yngre järnålder samt runstenar m m. Nuvarande skydd: Fornlämningar och kyrka skyddas enligt kulturminneslagen. Heby gård är byggnadsminne. Enligt miljöbalkens bestämmelser (MB 3 kap 6 ) ska riksintresseområden för kulturmiljövården skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Riktlinjer: Inom riksintresseområdena är det särskilt viktigt att vara varsam vid placering och utformning av nya byggnader och vid om - och tillbyggnader. Särskilda krav på ut formning, materialval och färg kan ställas med stöd av plan- och bygglagens generella bestämmelser. Större förändringar inom riksintresseområdena ska prövas genom detaljplan. Ny bebyggelse bör enligt länsstyrelsen hålla en låg skalnivå som underordnas landskapet. 13

I planområdets sydostligaste del, där det idag finns ett antal byggnader och baracker som tillhör flygfältet, finns en fornlämning (Gåsinge-Dillnäs 527:1) som till största delen sträcker sig utanför planområdet i ostlig riktning Se figur 4. Det utgörs av en by-/ gårdstomt markerad efter äldre kartläggning (troligen 1700- tal). Äldsta skriftliga belägg är från år 1401. Inom bytomten finns även lösfynd av båtyxa (Gåsinge-Dillnäs 503:1). Öster om och i direkt anslutning till bytomten finns en boplats (Gåsinge-Dillnäs 546), daterad till förromersk järnålder (360-50 f.kr.) - romersk järnålder (80-320 e.kr). Figur 4. Fornlämningar (blå markering) Om ny bebyggelse ska uppföras på eller i slänten till höjden i planområdets sydöstra del krävs tillstånd enligt lagen om kulturminnen (KML) för ingrepp i fornlämningsområdet till bytomten och boplatsen. Länsstyrelsen kommer då sannolikt att ställa krav på förundersökning. Tillstånd kan komma att villkoras med utförande av en särskild undersökning (slutundersökning). Förutom fornlämningarna är även ett område kring dessa (fornlämningsområde) skyddade enligt KML. Flera lämningar än de registrerade kan finnas i närheten och för ett meningsfullt bevarande är det nödvändigt att man sparar tillräckligt mycket mark kring fornlämningen för att dess placering i landskapet ska kunna förstås och upplevas även i framtiden. 14

Förändring Planen möjliggör tre områden för hangarer, två i den östra och ett i den västra delen av flygfältet, med en högsta tillåten totalhöjd om 6-8 meter. Ett mindre område i sydöstra delen av planområdet är avsett för hangar med en högsta tillåtna byggnadshöjd på 12 m, vilket motsvarar befintlig hangar. I den sydöstra delen av planområdet, söder om hangarerna, är två områden med bebyggelse planerade. I det ostligaste av dessa områden får lokaler för undervisning, klubbhus, bevakning samt övernattning anordnas. I det västra området får övernattningsstugor uppföras samt säsongsvis uppställning av husvagnar ske. Mellan dessa områden får en tillfartsväg anordnas. Idag finns 6 st. övernattningsstugor i området. Områden inom vilka hangarer får placeras Konsekvenser Nollalternativet Vid nollalternativet uppförs inga hangarer eller stugor. Det innebär ingen förändrad påverkan på kulturvärdena. Detaljplanen Nya byggnader anpassas till landskapet och omgivande bebyggelse genom följande regleringar i detaljplanen vad gäller lokalisering, skalnivå och färgsättning: Nya hangarer lokaliseras i anslutning till befintliga hangarer och slänter samt vegetation 15

En högsta totalhöjd om 6-8 meter säkerställer att tillkommande hangarer underordnar sig landskapet. Hangarerna ska hålla en naturgrön färgsättning. Tak i dov kulör. Bebyggelsen i områdets sydöstra del ska hålla en enhetlig färgsättning och utförande Dessa planbestämmelser gör att detaljplanen inte bedöms påverka riksintresset för kulturmiljövården. Planen innehåller vidare bestämmelser som innebär att markingrepp för t ex ny bebyggelse på eller i slänten till höjden i planområdets sydöstra del kräver tillstånd enligt lagen om kulturminnen (se avsnittet Förutsättningar, texten under figur 4). Tillfartsvägen, två hangarer och de flesta stugorna som medges enligt planen i denna del är dock redan byggda, varför eventuell påverkan på fornlämningarna redan skett. Att spara den lilla, i stugområdet inklämda tomtmarken till dessa stugor från bebyggelse, bedöms inte bidra till förståelsen och upplevelsen av fornlämningarnas placering i landskapet. Även de nya hangarer som tillåts i detta område ges en sådan lokalisering att befintlig bebyggelse skärmar av dessa från fornlämningarna. Sammantaget så lokaliseras ny bebyggelse på så sätt att de inte bedöms påverka fornlämningarna i området. Åtgärder Några ytterligare åtgärder än de i planen angivna bedöms inte behövas för att skydda kulturvärdena. Strandskydd Förutsättningar Planområdet sträcker sig mot norr fram till Nyckelsjön och mot NO fram till Lifsingeån. Såväl Nyckelsjön som Lifsingeån omfattas av strandskydd enligt miljöbalken. Strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Det är förbjudet att inom strandskyddsområden vidta vissa åtgärder, som till exempel att anlägga, gräva eller bygga något. För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt påverka strandskyddsområdet krävs dispens, det vill säga ett undantag från förbudet i strandskyddsbestämmelserna. För att få dispens från strandskyddet krävs ett särskilt skäl enligt lagen, och att syftet med strandskyddet inte påverkas negativt. Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda 16

livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Kommunen kan fatta beslut om att upphäva strandskyddet i en detaljplan förutsatt att det finns särskilda skäl och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Följande särskilda skäl kan åberopas: området är ianspråktaget, inom hemfridszon eller tomtplatsavgränsning, området är väl avskilt från stranden av till exempel en större väg eller järnväg, området behövs för en anläggning som måste ligga vid vatten, området behövs för att utvidga en pågående verksamhet, området behöver användas för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet, området behöver användas för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. För att dispens ska kunna beviljas får man inte heller försämra allmänhetens tillgång till strandområden eller väsentligt förändra livsvillkoren för djur- och växtlivet. Förändring Planen anvisar ett område som tilläggsplats och depå för sjöflygplan i anslutning till flygfältets bana 21 och Lifsingeåns utlopp från Nyckelsjön. Planen innebär att samtliga nya hangarer kommer att hamna utanför strandskyddet. En befintlig hangar i områdets nordöstra del ligger delvis inom strandskyddat område. Området har sedan länge varit ianspråktaget för flygplatsen. Konsekvenser Nollalternativet Sjöflygplanen kommer att starta och landa på Nyckelsjön liksom idag. Tankning av planen kommer att ske vid befintlig ramp vid åns utlopp från sjön. Befintlig brygga intill kommer att användas för angöring. Bryggan och rampen innebär att strandskyddet för Nyckelsjön och Lifsingeån sedan lång tid tillbaka i praktiken släckts ut vid åns utlopp från sjön. 17

Detaljplanen Delar av flygplatsen är belägen inom strandskyddat område. Planen avser att konfirmera pågående markanvändning, Tankning av planen kommer även fortsättningsvis att ske med mobil tank enligt flygklubben. Tilläggsplatsen och depån för sjöflyg innebär att strandskyddet för Nyckelsjön och Lifsingeån släcks ut vid åns utlopp från sjön. Åtgärder Kommunen måste motivera och ange särskilda skäl för ett upphävande av strandskyddet. En fri passage måste lämnas på minst några tiotal meter. Som särskilda skäl för upphävande av strandskyddet inom F-område samt depåområde åberopas: att områdena redan är ianspråktagna Dessutom gäller att allmänhetens tillgång till strandområdet inte kommer att försämras samt att livsvillkoren för djur- och växtlivet inte kommer att förändras. Naturvård Förutsättningar Detaljplanen berör inte naturreservat, riksintresse för naturvården eller Natura 2000 -område. Stranden ingår delvis inom det regionala naturvårdsprogrammet 80-9, Nyckelsjön - Avlasjön, klass 3, som beskrivs som slättsjöar med rikt fågelliv i ett omväxlande kulturlandskap. Inom strandområdet ligger två sumpskogar och inom flygplatsområdet finns hotade och rödlistade fågelarter som hämpling, och sånglärka. Även vaktel hörs spela regelbundet och det finns tillfälliga rapporter om kornknarr. Förändring De två sumpskogarna inom strandzonen mot Nyckelsjön har avsatts som naturområden i detaljplanen. 18

Konsekvenser Nollalternativet Varken sumpskogarna eller det rika fågellivet, som finns i området tack vare sumpskogarna, bedöms påverkas av att verksamheten fortsätter som tidigare. Detaljplanen Planen ger naturvärdena i strandzonen ett formellt stärkt skydd genom de avsatta naturområdena. Såväl sjöflygplanens befintliga tilläggsplats och depå som planerade hangarer ligger som närmast ca 100 m från en av sumpskogarna. Planerade åtgärder bedöms i praktiken inte innebära någon skillnad för naturvärdena jämfört med nollalternativet. Åtgärder Några ytterligare åtgärder än de i planen avsatta naturområdena bedöms inte behövas för att skydda naturvärdena. Buller Förutsättningar Den pågående markanvändningen för flygfältet bekräftas i detaljplanen. Den enda åtgärden som planeras vad gäller banorna är att de kan komma att asfalteras. Flygklubben har bedrivit sin verksamhet sedan 1938. Flygning sker idag huvudsakligen med propellerdrivna motorflygplan och segelflygplan. Något mindre än hälften av antalet starter sker med motorlösa segelflygplan som bogseras upp med hjälp av flygbogserare. De flesta starter och landningar sker under sommarhalvåret. Segelflyget är koncentrerat till perioden apriloktober, medan motorflyget pågår året runt. Flygning sker även på helger och kan även förekomma nattetid. Eftersom banorna är kortare än 1 200 m är verksamheten vid flygplatsen inte är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Det räcker med att anmäla verksamheten som C- anläggning enligt miljöbalken till miljö- och hälsoskyddsnämnden. En sådan anmälan är gjord år 2001 och föranledde ingen åtgärd från nämndens sida. Totalt beräknas antalet motorflygstarter till omkring 6 000 per år, enligt den miljöanmälan som gjordes till kommunen. Enligt flygklubben gäller detta fortfarande. Eftersom 2 000 av starterna beräknas vara bogserstarter blir totala antalet starter 8 000 per år. 19

Det innebär att antalet flygrörelser (starter och landningar) beräknas till 16 000 per år. I kommunens översiktsplan finns restriktioner avseende buller och ny bebyggelse för området. En bullerutredning har utförts av Ingemanssons Technologi AB. Utredningen har kompletterats med mätningar i fält utförda av miljöenheten i Gnesta kommun. Det samlade materialet har för granskning underställts Luftfartsverket som även gett rekommendationer utifrån regeringens proposition 1996/97:53 avseende bullerriktvärden. För flyg gäller en flygbullernivå (FBN) på 55 db(a) och en maximalnivå på 70 db(a). FBN avser viktad ekvivalent ljudnivå där en kvällshändelse motsvarar tre daghändelser och en natthändelse motsvarar tio daghändelser. Gjorda bullermätningar/ bullerberäkningar visar att riktvärdena för buller överskrids vid ett fåtal gårdar under flygvarven (utflygningsvägar). För flygplatsen gäller att från start till en position där flygplanet nått marschhöjd (stigningssträckan) finns en 600 m bred zon i flygvarvet där ny bebyggelse inte kan tillåtas. I övrigt gäller att under de två flygvarven får ingen ny planlagd bebyggelse tillkomma. Enstaka hus kan dock tillåtas. Restriktionerna redovisas i kartform i översiktsplanen, kartorna 2,9 och 11. Förändring Detaljplanen möjliggör att ytterligare hangarer kan byggas. Det innebär dock enligt flygklubben inte någon ökning av antalet flygrörelser. Oavsett detaljplanen planeras en asfaltering av start- och landningsbanorna. Konsekvenser Nollalternativet Verksamheten kan fortgå på det sätt och med de bullerkonsekvenser som angivits i anmälan enligt miljöbalken. Utvecklingen går mot tystare flygplan, vilket bör medföra att störningarna minskar efterhand som äldre plan utfasas. En asfaltering av start- och landningsbanorna kommer att innebära att planen snabbare kommer upp i aktionshöjd och att de kan hålla lägre varv, vilket i sin tur medför en väsentligt lägre ljudnivå. På sikt öppnar detta upp för en möjlighet att minska 20

området för restriktioner gällande ny bebyggelse när bullermattan minskas. Detaljplanen Vid samrådet framkom att boende strax väster om flygfältet befarar ökat buller på grund av att nya hangarer planeras i planområdets västra del. I det nu reviderade planförslaget har området för hangarer flyttats längre ifrån bebyggelsen. Avståndet mellan närmaste hangar och bostad blir nu jämförbart med motsvarande avstånd i den östra delen av flygfältet. Planerade hangarer bedöms inte ge något ökat buller av betydelse. Detaljplanen innebär ingen skillnad ur bullersynpunkt jämfört med nollalternativet vad gäller antalet flygrörelser. Åtgärder Några bullerbegränsande åtgärder bedöms inte nödvändiga inom ramen för detaljplanen. Krav på åtgärder kan vid behov ställas av tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken. Risk för utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen Förutsättningar Risk finns för utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen vid händelse av olycka, t ex i samband med tankning och lagring av petroleumprodukter. Flygbensin förvaras i två stationära tankar som rymmer 10 respektive 3 m 3. Tankarna är försedda med överfyllnadsskydd och nivåavläsning. Den stora tanken är invallad. Den mindre tanken har inte invallats, eftersom den ska tas bort när den blyade bensinen, som används av helikoptrar, kan ersättas med annat bränsle. Detta lär dock dröja ytterligare några år. Vidare finns en mobil tank på 1,5 m 3 som används för sjöflyget. Tanken är klädd med stålplåt som påkörningsskydd och har ett robust utförande. Den saknar öppningar i botten. Tekniken att tanka ett sjöflygplan skiljer sig inte nämnvärt från att tanka en båt eller bil. Piloten genomgår regelbundna utbildningar. Oljor och rengöringsmedel förvaras i den stora hangaren på särskild avdelad plats. Inga avisningsmedel används. Farligt avfall lämnas till kommunens avfallsanläggning. God saneringsberedskap föreligger. 21

Närmare uppgifter om hantering av kemiska produkter och farligt avfall framgår av den anmälan enligt miljöbalken som gjorts till tillsynsmyndigheten. Vid samrådet påtalade ägaren till grannfastigheten Vängsö 11:2, Vängsö lilla gården, att det finns en närliggande vattentäkt, som tar vatten ur Lifsingeån för bevattning av odlingar och till djurbeståndet. Flygbränsle har låg vattenlöslighet, flyter på vatten och innehåller flyktiga beståndsdelar. Förändring Detaljplanen innebär inga förändringar vad gäller hanteringen av kemiska produkter och farligt avfall och därmed inte heller risken för utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Konsekvenser Risken för olycka så att flygbränsle kommer ut i sjön eller Lifsingeån bedöms som liten med de skyddsåtgärder som vidtagits och med den beredskap som finns för verksamheten i händelse av olycka. Nollalternativet Nollalternativet innebär oförändrad risk jämfört med nuläget vad gäller kemikalieutsläpp till mark och vatten från verksamheten inom planområdet. Detaljplanen Detaljplanen innebär ingen skillnad vad gäller risk för kemikalieutsläpp jämfört med nollalternativet. Åtgärder Flygbensintanken på 3 m 3 är inte försedd med invallning i avvaktan på utfasning av den blyade bensinen. Säkerheten kring tanken bör ses över eftersom behovet av blyad bensin torde kvarstå under överskådlig tid. Det är angeläget att säkerställa att markytan vid tankningsställena hålls hårdgjord, att lämpligt material för invallning av ev. utsläpp finns tillgängligt och att även absorptionsmedel finns tillgängligt vid tankningsställena. 22

Uppfyllelse av tillämpliga miljömål Miljöbalkens syfte är att uppnå en hållbar utveckling. För att konkretisera vad som menas med det har riksdagen tagit fram nationella miljökvalitetsmål. Följande miljömål bedöms vara av betydelse för detaljplaneförslaget och de miljöaspekter eller sakområden som MKB:n avser att belysa: Miljöaspekter Kulturmiljö Strandskydd Naturvård Buller Risker/ olyckor Miljömål God bebyggd miljö God bebyggd miljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar Levande sjöar och vattendrag God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Detaljplanens påverkan på de berörda miljökvalitetsmålen framgår nedan. Påverkan bedöms efter skalan: starkt negativ- negativ- svagt negativ-neutral- svagt positiv- positiv- starkt positiv. God bebyggd miljö Det nationella målet för god bebyggd miljö innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Detaljplanen omfattar ett redan exploaterat område. Dess påverkan på miljökvalitetsmålet bedöms som neutral. Om hänsyn även tas till planerade åtgärder, oavsett detaljplanen, vad gäller utfasning av bullrande flygplan samt asfaltering av start- och landningsbanor, så påverkas miljökvalitetsmålet positivt. Giftfri miljö Riksdagens mål har formulerats som att Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Detta konkretiseras som bl.a. mål om utfasning av cancerframkallande 23

och arvsmassepåverkande ämnen vid produktion, och att alla verksamheter skall ha sådan kunskap om hanteringen av giftiga ämnen som behövs för att förhindra utsläpp. Detaljplanen innebär inga förändringar vad gäller risk för utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Planens påverkan på miljökvalitetsmålet bedöms som neutral. Levande sjöar och vattendrag Miljökvalitetsmål: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Detaljplanen innebär inga förändringar vad gäller risk för utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Planens påverkan på miljökvalitetsmålet bedöms som neutral. Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmål: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Planerade åtgärder bedöms i praktiken inte innebära någon skillnad för naturvärdena jämfört med nollalternativet. De två sumpskogarna inom strandzonen mot Nyckelsjön har avsatts som naturområden i detaljplanen. Härigenom värnas bl a det rika fågellivet i området. Detaljplanens påverkan på miljökvalitetsmålet bedöms som neutral. Levande skogar Miljökvalitetsmål: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. De två sumpskogarna inom strandzonen mot Nyckelsjön har avsatts som naturområden i detaljplanen. Planerade åtgärder bedöms i praktiken inte innebära någon skillnad för naturvärdena jämfört med nollalternativet. Detaljplanens påverkan på miljökvalitetsmålet bedöms som neutral. 24

Underlag för miljökonsekvensbeskrivningen Planbeskrivning med plankarta - samrådshandling, 2006-08-22, Sten Karlsson. Reviderade planhandlingar, 2012-06-11, Tomas Enqvist. Samrådsredogörelse 2013-02-05, Tomas Enqvist. Reviderad plankarta 2013-02-05, Tomas Enqvist. (Reviderad planbeskrivning 2013-02-05, Tomas Enqvist.) Översiktsplan för Gnesta kommun, 2003. Brev till Försvarets Materialverk ang. möjligheterna på Vängsö Flygplats, Östra Sörmlands Flygklubb. Behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning, 2011, Bertil Karlsson, Gnesta kommun. Behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning, 2011-10-20, Länsstyrelsen. Miljöanmälan, 2000-12-01, Östra Sörmlands Flygklubb. Flygbullerutredning, 2003-05-19, Ingemansson Technology AB. Bullermätning 2003-10-09, Östra Sörmlands Flygklubb. Komplement till miljöanmälan ang. buller, 2004-02-26, Östra Sörmlands Flygklubb. www.lansstyrelsen.se ang. riksintressen m m. www.naturvardsverket.se ang. bullernormer. www.fornsok.se ang. fornlämningar. www.gnesta.se, ang. strandskydd. 25