AAr:rrrr; rr.r:..rr, rr;.. Beslut Östersunds kommun Beslut efter tillsyn i Östersunds kommun Skoiinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 08 www.skolinspektionen.se
B@Sfii!flt 2(11) Tillsyn i Östersunds kommun Skoiinspektionen genomför tillsyn i Östersunds kommun under vårterminen 2014. Fakta om kommunen Östersunds kommun tillhör i Skolverkets statistik kommungruppen "större städer". Östersund är enda staden i Jämtlands län. Östersund har en positiv befolknmgsutveckling, antalet invånare i kommunen är 2013 cirka 59 700 jämfört med cirka 59 400 år 2010. Ungefär 65 procent av invånarna bor i eller i närhet till stadens centrum. I Östersund bor människor med olika nationaliteter och kommunen tar emot både asylsökande och flyktingar med uppehållstillstånd. Sedan den 1 januari 2010 ingår kommunen i det samiska förvaltningsområdet. Det innebär bland annat att samer har rätt till förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på samiska. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk omfattar samiska respektive finska, meänkieli, jiddish och romani chib. Antalet barn och elever i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola har förändrats sedan Skolverket genomförde tillsynen 2007.1 två verksamheter har antalet elever minskat; grundskolan har minskat med cirka 80 elever till 5 120 elever och antalet elever i grundsärskola har minskat från cirka 120 elever till cirka 70 elever. I tre av verksamheterna har antalet barn och elever ökat. Förskoleverksamheten har ökat från cirka 2 500 till 2 865 barn, antalet elever i förskoleklass har ökat från 370 till 575 elever. Även antalet bam i fritidshem har ökat med drygt 400 bam till cirka 2 200 bam. Kommunen satsar något mer resurser på förskola och förskoleklass än genomsnittskommunen i riket men något mindre resurser än genomsnittskommunen när det gäller pedagogisk omsorg, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Grundskola I Östersunds kommun finns 28 kommunala grundskolor. Tre av grundskolorna är indelade i vardera två enheter. Varje grundskola och skolenhet leds av en rektor. I kommunen finns dessutom fyra fristående grundskolor. Grundsärskolan I Östersunds kommun har grund särskolan sina lokaler i 3 skolor. I anslutning till Lugnviksskolan för årskurserna 7-9 med 19 elever. Eleverna är där fördelade i tre klasser med 6-8 elever i varje klass. I Körfältsskolan finns grundsärskola och inriktning trämngsskola samt en grupp specifikt mot autism.
B@siut 3(11) Totalt 34 elever, 5 klasser med 4-10 elever i varje klass. Inriktning träningsskolan har även verksamhet i Mimergårdens skola och omfattar totalt 15 elever. Eleverna finns i tre klasser som har fem elever i vardera klass. Gymnasieskolan Östersunds kommun har överfört all sin gymnasieverksamhet till kommunalförbundet Jämtlands gymnasieförbund. Vuxenutbildning För vuxenutbildningen ansvarar utvecklingsutskottet som sorterar under kommunstyrelsen. Beslut avseende tillsynen av vuxenutbildningen fattas i ett separat beslut. Skolförvaltning På förvaltningen finns en stab som består av förvaltningschef, en utvecklingsgrupp (utvecklingsledare, utvecklare, VFU/NTA-samordnare, samordnare för skola och omvärld samt samordnare för kultur/skapande skola). I staben finns även funktioner för ekonomi, IT, information, lokal och miljö, verksamhetssystem för skola och barnomsorg samt verksamhetsplanering. Dessutom finns verksamhetschefer som ansvarar för förskolor, öppen förskola, fritidshem, grundskolor, grundsärskola, elevhälsa och sjukhusskola. Enligt officiell statistik för läsåret 2012/13 uppgick antalet lärare i kommunen till 369. Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning uppgick till cirka 87 procent vilket kan jämföras med 90 procent för kommungruppen. Elevhälsan Elevhälsan i Östersunds kommun utgör organisatoriskt en central enhet med en egen verksamhetschef. I elevhälsan ingår skolläkare, skolsköterskor, psykolog, kuratorer och specialpedagoger. Barn- och utbildningsnämnden Bam- och utbildnmgsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden har även ansvar för öppen förskola, bibliotek, fritidsgårdar, elevhälsa, sjukhusskolan samt kulturoch musikskola. Kunskapsresultat Sammantaget för kommunens skolor var år 2013 andelen elever i årskurs 3 som nådde kravnivån för godkänt i de nationella ämnesproven i matematik lägre än riket, 65 procent i kommunen jämfört med 68 procent i riket. I svenska var andelen elever som nådde kravnivån för godkänt 78 procent i kommunen
Beslut 4(11) jämfört med 79 procent för riket. Resultaten visar att det finns skillnader mellan pojkar och flickor. I både svenska och matematik når flickorna något högre resultat än pojkarna. I ämnesproven år 2013 i årskurs 6 var andelen elever med provbetyg A-E i engelska, matematik och svenska i nivå med eller något lägre än riket, 92, 92 och 94 procent jämfört med 94,94 respektive 95 procent. Skillnaderna mellan pojkar och flickor var i stort sett lika med skillnaderna i årskurs 3. Andelen elever med betyg A-E i olika ämnen i årskurs 6 var år 2013, 71 procent för svenska som andraspråk, 90 procent för engelska, 92 procent i matematik, 94 procent i svenska och 96 procent i idrott och hälsa samt historia. I övriga ämnen hade 100 eller närmare 100 procent betyg A-E. I årskurs 9 år 2013 nådde 86 procent av eleverna i Östersunds kommun kunskapskraven i alla ämnen. Denna andel har varierat mellan 76 och 86 procent under de senaste fem åren. Flickornas resultat har alla åren varit högre än pojkarnas. Vidare visar en jämförelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyg för år 2013 att avvikelsen mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen i Östersunds kommuns skolor ligger i nivå med riket avseende ämnena svenska, engelska och matematik. Det framgår dock att en betydligt högre andel elever på två av kommunens skolor fått ett högre slutbetyg i matematik än vad provresultatet visar. Det genomsnittliga meritvärdet i Östersunds kommun har under den senaste femårsperioden varierat mellan 208,0 och 220,0. Ar 2013 var meritvärdet 220,0 att jämföra med rikets 213,1. Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan var 2009, 90,4 procent och 2010 87,8 procent. De senaste tre åren 2011-2013, med nya behörighetsregler, har andelen som är behöriga till yrkesprogram ökat från 88,1 till 91,9 procent. Motsvarande siffror för riket de senaste tre åren är cirka 88 procent. Det genomsnittliga meritvärdet för år 2013 har stor variation mellan de 10 skolor som har verksamhet upp till och med årskurs 9. Det högsta värdet var 239,7 och det lägsta 199,1. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i årskurs 9 varierar mellan 68 och 100 procent. Det är också stora skillnader mellan pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde. Pojkarnas meritvärde varierar under de senaste fem åren mellan 194,7 och 205,6 medan flickornas genomsnittliga meritvärde varierar mellan 223,3 och 231,3.1 Östersunds kommunala grundskolor var år 2013 cirka 11 procent av eleverna inte behöriga att söka till ett nationellt program i gymnasieskolan.
BeslOJif 5(11) Utförligare redogörelser av kunskapsresultat från grundskolor finns i respektive skolbeslut. Måluppfyllelse och resultat för förskola, fritidshem och vuxenutbudning redovisas i särskilda kommunövergripande beslut. Tabell 1: Antal barn/elever/studerande per verksamhetsform i Östersunds kommun Antal Verksam hetsform barn/elever/studerande Förskola 2 865 Fritidshem 2 198 Förskoleklass 575 Grundskola 5 120 Grundsärskola 68 Källa: Östersundskommun Helhetsbedömning Skoiinspektionen har under våren 2013 genomfört regelbunden tillsyn i Östersunds kommun. Samtliga skolor och verksamheter har granskats och i de fall det bedömts föreligga brister har huvudmannen förelagts att åtgärda dessa. Verksamheten vid kommunens förskolor, fritidshem och skolor är huvudsakligen utformad i enlighet med de nationella krav som uttrycks i skolförfattningarna. Det finns dock områden som kommunen behöver utveckla och förbättra. Skoiinspektionen vill framhålla att det är huvudmannens ansvar att bristerna i samtliga verksamhets- och skolbeslut åtgärdas. De förelägganden som har redovisats i tidigare fattade beslut upprepas inte i detta beslut. Skoiinspektionen konstaterar att Östersunds kommun har en i huvudsak väl fungerande skolverksamhet vilket bland annat resulterat i att grundskoleelevernas måluppfyllelse haft en positiv utveckling. Resultaten för kommunen ligger högre än för riket i övrigt. Tillsynen visar att kommunen ytterligare måste klargöra för rektorerna vad kommunens rapporteringsprocess i samband med kränkningar innebär. Kommunen har tagit fram tydliga rutiner för detta men det är inte alla rektorer som uppfattat att rektom ska anmäla alla händelser där elever upplever sig kränkta till huvudmannen, även händelser där rektorn beslutat att avsluta utredningen.
S@sl Ut 6(11) Östersunds kommun har utarbetat ett system för sitt kvalitetsarbete och samlar bland annat in statistik över prov- och betygsresultat i syfte att använda som underlag för diskussioner både på enhets- och huvudmannanivå. Kommunen måste dock ta ett större ansvar för att det görs sammanställningar och analyser av måluppfyllelse och resultat. Analyserna behöver tydligt leda till insatser i syfte att utveckla verksamheterna så att de ger alla barn och elever de bästa möjliga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Kommunen måste också se till att sammanställning av kvalitetsarbetet dokumenteras på såväl skol-, verksamhets- som huvudmannanivå. Avsaknaden av en samlad dokumentation av detta arbete medför en risk för bristande kontinuitet i kvalitetsarbetet. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skoiinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Östersunds kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 15 september 2014 redovisas för Skoiinspektionen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Östersunds kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra med uppföljning och utveckling av utbildningen. Se till att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå dokumenteras. Motivering Enligt skollagen ansvarar huvudmannen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i de författningar som styr skolverksamheten. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt följa upp, planera och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter uppfylls. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Östersunds kommun har i samband med tillsynen redovisat en resultatsammanställning för kommunens skolor. Av sammanställningen framgår bland annat enskilda skolors betyg och resultat på nationella prov. Till några avsnitt av resultatsammanstälmingen finns kommentarer som har använts i diskussioner mellan områdesansvariga och rektorer. Dock redovisas inga analyser och förslag på åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Någon samlad doku-
Lääslyfr 7(11) mentation av kvalitetsarbetet har kommunen inte haft sedan år 2011. Arbete pågår dock med att skapa en förenklad variant som årligen tydligt redovisar vad kommunen fokuserar på, en samlad dokumentation av kommunens arbete med att följa upp, planera och utveckla verksamheterna. Skoiinspektionen konstaterar att det pågår ett kvalitetsarbete på både skol- och huvudmannanivå i Östersunds kommun. Avsaknaden av en samlad dokumentation av detta arbete medför dock en risk för bristande kontinuitet i kvalitetsarbetet. En del av kvalitetsarbetet och dokumentationen av detsamma ska vara uppföljning av föregående års prioriteringar, analyser av årets resultat samt åtgärder för att öka måluppfyllelsen det kommande året. Författning 4 kap. 6 skollagen Avstående från ingripande Skoiinspektionen har funnit följande brist men avstår enligt 26 kap. 12 Skollagen (2010:800) från att ingripa. Trygghet och studiero Bedömning Skoiinspektionen har uppmärksammat följande brist med trygghet och studiero. Samtliga rektorer/förskolechefer har inte följt rutinerna för anmälan när barn och elever anser sig utsatt för kränkande behandling. Motivering Enligt skollagen ska den förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig bhvit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten anmäla detta till huvudmannen. Skoiinspektionen har granskat kommunens processbeskrivning för hur huvudmannen ska informeras i samband med att barn/elever upplevt sig kränkta. Där framgår att rektor/förskolechef som första steg beslutar om en händelse ska utredas eller avslutas. Rektor/förskolechef ska i nästa steg anmäla till Barn- och utbildningsnämnden det beslut som fattats. Totalt har kommunen under 2013 endast 29 stycken inrapporterade kränkningar till Barn- och utbildningsnämnden. Kommunens är självkritisk till det låga antalet inrapporterade kränkningar som de tror beror på bristande rutiner i
Beslut 8(11) själva amnäjningsförfarandet. Tillsynen av kommunens skolor stödjer detta konstaterande och visar att inte alla rektorer uppfattat att rektorn även ska anmäla händelser till huvudmannen där rektorn beslutat att avsluta utredningen. Detta medför att huvudmannen inte alltid får den information som behövs för att kunna bedöma behovet av åtgärder i samband med händelser där elever upplever sig kränkta eller behovet av förebyggande insatser. Kommunen uppskattar att man haft fler än 29 fall av kränkningar 2013 och har därför förtydligat processen för hanteringen inklusive rapportering till huvudmannen. Skoiinspektionen bedömer att samtliga rektorer/förskolechefer inte har följt rutinerna för anmälan när bam och elever anser sig utsatt för kränkande behandling. Skoiinspektionen bedömer dock att kommunens nya processbeskrivning för hur huvudmannen ska informeras är korrekt och avstår därför med stöd av 26 kap. 12 skollagen från ingripande. Författning 6 kap. 10 skollagen 26 kap. 12 skollagen Ärendet har föredragits av undervisningsrådet Sten Svanholm. I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsrådet Jonas Hedström. På Skolinspektionens vägnar Tommy Lagergren Avdelningschef Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställning av Skolinspektionens beslut
Bilagd 1 9 (11) Allmänt om tillsynen Skoiinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och Het är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skoiinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella gransknmgstillf ället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skoiinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skoiinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
10(11) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Östersunds kommun Grundskolor: Arnljotskolan Bringåsens skola Fagervallsskolan Fjällängsskolan Fåker skola Datum Beslut 2014-03-28 Beslut 2014-02-07 Beslut 2014-02-21 Beslut 2014-02-07 Beslut 2014-02-11 Häggenås skola Kastalskolan Beslut 2014-03-25 Beslut 2014-02-17 Körfältsskolan Beslut 2014-02-13 Lillsjöskolan Beslut 2014-03-03 Lungviksskolan 4-9 Lungviksskolan F-3 Beslut 2014-01-31 Beslut 2014-01-31 Marieby skola Beslut 2014-01-27 Mimergården Norra skolan Beslut 2014-04-15 Beslut 2014-02-07 Odenslundsskolan Ope skola Beslut 2014-02-18 Beslut 2014-04-03 Orrvikens skola Beslut 2014-04-10 Parkskolan Storsjöskolan Beslut 2014-02-25 Beslut 2014-02-24 Storvikenskolan Beslut 2014-01-27 Sörgårdsskolan Beslut 2014-01-24
11 (11) Tavelbäcksskolan Torvallaskolan Beslut 2014-02-26 Beslut 2014-02-07 Treälvsskolan Beslut 2014-03-17 Treälvsskolan 2 Beslut 2014-03-17 Vallaskolan Alfa Vallaskolan Omega Beslut 2014-04-16 Beslut 2014-04-16 Ångsta skola Beslut 2014-02-11 Ängsmogården Östbergsskolan Beslut 2014-04-15 Beslut 2014-04-15 Grundsärskola: Körfältsskolan Beslut 2014-02-13 Lungviksskolan/Mimergården Beslut 2014-04-15 Förskolan i Östersunds kommun Beslut Fritidshemmen i Östersunds kommun Beslut Vuxenutbildningen i Östersunds kommun Beslut Augusti 2014